LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn

Transkript

1 LaUB 4/1998 rd- RP rd LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd Regeringens proposition med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 9 oktober 1997 proposition 128/1997 rd med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn tilllagutskottet för beredning. Lagmotion I samband med propositionen har utskottet behandlat lagmotion 15/1997 rd (Leena Luhtanen /sd m.fl.) med förslag tilllag om upphävande av l 3 punkten räntelagen, som riksdagen den 29 april 1998 överförde från social- och hälsovårdsutskottet tilllagutskottet för behandling. Utlåtanden I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet lämnat utlåtanden i ärendet. Utlåtandena (GrUU 9/ 1998 rd och Sh UU 5/1998 rd) ingår som bilagor till detta betänkande. sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsrådet Tuula Linna och sakkunnige Kari Vesanen, justitieministeriet - äldre regeringssekreterare Riitta Kuusisto, social- och hälsovårdsministeriet - tingsdomare Anna-Kaisa Aaltonen, Helsingfors tingsrätt - ledande häradsfogde Heikki Merenheimo, ekexutionsverket i Helsingfors härad - utvecklingschef Sirpa Taskinen, Forskningsoch utvecklingscentralen för social- och hälsovården - ledande barnatillsyningsman Esa Huotari, Åbo stads socialcentral - kanslisten-tjänsteförmyndaren Anne Lähteenmäki, Uurainen kommun - juristen Antero Jaakkola, Finlands Kommunförbund - organisationssekreterare Arto Marjomäki och advokat Janne Kangas, Elatusvelvollisten Liitto ry - häradsfogde Pauli Eino, Suomen Nimismiesyhdistys ry - ordförande Mauno Laaninen, Exekutionsbiträdenas i Finland förening - ordföranden, häradsfogde Pekka Louekoski, Häradsfogdarna i Finland rf - specialplanerare Auli Paavola, Centralförbundet för Barnskydd rf - ordföranden, biträdande utmätningsman Heikki Peson en, A vu sta va t ulosottomiehet ja haastemiehet ry - ombudsman Heljä Sairisalo och distriktssekreterare Piia Rantala, Förbundet för ensamförsörjare och föräldrar med gemensam vårdnad rf - advokat Marja-Liisa Starckjohann, Finlands Advokatförbund - ledande allmänna rättsbiträdet Liisa Vehmas Turunen, Yleiset Oikeusavustajat ry. RP 128/1997 rd

2 Samband med andra handlingar Den nu föreliggande propositionen, 128/1997 rd, hänger samman med en proposition med förslag till lagstiftning om underhållstrygghet för barn (RP 73/1996 rd), som social- och hälsovårdsutskottet lämnat betänkande om (Sh UB 8/1998 rd). Lagutskottet har haft tillgång till detta betänkande. PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONEN Propositionen I syfte att effektivisera indrivningen av unde~hållsbidrag i utsökningsväg och förenkla indrivningssystemet föreslår regeringen att lagen om underhåll för barn och fyra andra lagar ändras. Preskriptionstiden för en underhållsbidragsfordran förkortas till fem år och preskriptionstiden skall inte kunna avbrytas. Alla underhållsbidragsrater som har förfallit under samma kalenderår preskriberas i en enda rat. Preskriptionstiden börjar löpa från början av det kalenderår som följer efter det år då underhållsbidragsraterna förfallit. Underhållsbidrag som utgår en gång för alla preskriberas fem år efter förfallodagen och senast inom fem år efter att barnet blivit myndigt. De frister som gäller för utmätning av lön för indrivning av periodiska underhållsbidrag och för förmånsrätten för underhållsbidrag vid utmätning förenhetligas med preskriptionstiden. Det innebär att en underhållsbidragsfordran kan drivas in också genom utmätning av lön under hela den fem år långa preskriptionstiden, och fordran åtnjuter under denna tid förmånsrätt. Medel som flutit in genom frivilliga betalningar eller genom utsökning anses alltid hänföra sig till det tidigaste kalenderår från vilket underhållsbidrag kan drivas in. Underhållsbidrag som utgår en gång för alla åtnjuter inte förmånsrätt. Regeringen föreslår att fordringar grundade på periodiska underhållsbidrag skall bli räntebärande på det sätt som avses i räntelagen. Dröjsmålsräntan räknas separat för varje kalenderår. Dröjsmålsräntan räknas på det belopp som den underhållsskyldige under året månatligen i genomsnitt varit skyldig mottagaren av underhållsbidraget. Också en dröjsmålsräntefordran preskriberas enligt förslaget inom fem år och preskriptionstiden skall inte kunna avbrytas. Betalningar från den underhållsskyldige betraktas i första hand som betalning av förfallna underhållsbidrag och först när dessa är betalda som betalning av dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är inte beskattningsbar inkomst för mottagaren. Dröjsmålsränta utgår inte för en regressfordran grundad på underhåll som kommunen har betalat. Regeringen föreslår också ändringar i lagen om underhåll för barn, som innebär att en dom genom vilken underhållsskyldighet har förordnats upphöra eller genom vilken underhållsbidragets belopp har sänkts genast skall iakttas, även om den inte har vunnit laga kraft, om inte domstolen bestämmer något annat. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 1999, samtidigt som den lag om underhållstrygghet som ingår i regeringens proposition med förslag till lagstiftning om underhållstrygghet för barn. Denna lag behandlas för närvarande i riksdagen. Lagmotionen I lagmotionen föreslås att l 3 punkten räntelagen upphävs. Lagrummet tillåter inte att räntelagen tillämpas på skulder till följd av försummade periodiska underhållsbidrag. 2

3 UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering A v de orsaker som framgår av propositionsmotiveringen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Om propositionens bakgrund Räntelagen, som trädde i kraft den l januari I 983, innebar att dröjsmålsränta också skulle betala för underhållsbidrag för barn. Redan efter ett år, den I januari 1984, blev man tvungen att slopa dröjsmålsräntan när det i praktiken hade visat sig hart när omöjligt att tillämpa räntejagen på periodiska underhållsbidrag. I lagutskottets betänkande gällande frågan (LaUB 3/1983 rd) konstaterades att detta beror på flera samverkande faktorer, bland annat följande: "- sättet för betalning av underhållsbidrag: underhållsbidrag betalas långt ifrån alltid enligt förpliktelsen, på rätt förfallodag och till rätt belopp, - stadgandena i förmånsrättsförordningens 20 3 mom.: vid utmätning äger sådana underhållsbidrag företräde, beträffande vilka vid ansökan om utmätning högst ett år förflutit sedan de förföll till betalning, -stadgandena om utmätning av lön: lön får inte utmätas för indrivning av sådant underhållsbidrag från vars förfallodag förlutit mera än tre år, -handelsbalkens 9 kap. 5 : betalning räknas i första hand som räntebetalning, samt - stadgandena om underhållsbidrag: om underhållsskyldig underlåter att betala underhållsbidrag kan underhållsstöd betalas av samhällets medel. Underhållsstödets belopp och betalningstider är inte desamma som för underhållsbidrag. Erhållandet av underhållsstöd försvårar dessutom räknandet av kapital och ränta.-a v nämnda stadganden följer att räknandet av ränta på underhållsbidrag äventyrar indrivningen av kapitalskulden." I enlighet med lagutskottets ståndpunkt förutsatte riksdagen att regeringen ofördröjligen och senast före utgången av 1984 till riksdagen avlåter en proposition i syfte att reformera och effektivera indrivningen av underhållsbidrag för barn så att återinförandet av ränta på underhållsbidrag kan upptas till prövning. Andringsförslag gällande indrivning av underhållsbidrag för barn Efter flera fåfänga försök att åstadkomma en författning har en av riksdagen yrkad proposition om revidering av indrivningen av underhållsbidrag för barn äntligen kunnat föreläggas riksdagen för behandling. De sakkunniga utskottet hört har företrätt två diametralt motsatta åsikter: en del av experterna anser förslaget lyckat, andra åter anser att det underminerar barnens rättigheter och gynnar de underhållsskyldiga. Dessutom har det uttryckts kritik mot att modellen för dröjsmålsränta är alltför komplicerad. Den föreliggande propositionen och den därmed fast sammanhängande propositionen 73/ 1996 rd utgör enligt utskottet en balanserad helhet, där de enskilda elementen inte går att skilja åt. Indrivningen har i propositionen effektiviserats så mycket det låter sig göras med hänsyn till den underhållsskyldiges andra skulder och honom eller henne själv. Utskottet har formulerat sin ståndpunkt utifrån följande omständigheter: Preskriptionstiden. Preskriptionstiden för underhållsbidrag förkortas från l O till drygt fem år. Det oaktat kan den underhållsskyldiges lön och övriga utmätningsbara egendom tas i mät under sammanlagt 23 år, om man utgår från ett barn och underhållsbidrag som försummas ända från barnets födelse. När gränsen för en effektiv indrivning är nådd har preskriptionstiden ingen praktisk betydelse med tanke på barnets bästa. Den förkortade preskriptionstiden vägs upp av att underhållsbidragen, som hittills varit en fordran med förmånsrätt, nu under ett års tid blir en fordran med förmånsrätt under hela preskriptionstiden på fem år. Underhållsbidrag kan drivas in genom så kallad sträng utmätning, där ett 3

4 större belopp än normalt mäts ut utan några befrielsemånader. (Lag om ändring av utsökningslagen ). Den underhållsskyldiges rätt att bestämma vilken fordran betalningen skall gälla slopas. Dröjsmålsränta. I detta sammanhang återinförs dröjsmålsränta på underhållsbidrag. Dröjsmålsräntan bidrar till att underhållsbidraget faktiskt betalas och inte trängs undan av en räntelöpande räkning. Bestämmelserna om dröjsmålsränta är så formulerade att dröjsmålspåföljden fastställs utifrån dröjsmålets längd, att dröjsmålsräntan kan räknas ut utan specificering av raterna och att räntan löper oavsett om utmätning inletts med anledning av fordran eller inte. Ränteprocenten är densamma som i andra dröjsmålsräntor, alltså en normal, årligen justerad ränta enligt räntelagen. Ränteprocenten, för närvarande 10, kompenseras av att det räntebärande kapitalet enligt tillgängliga statistiska uppgifter i merparten av fallen är obefintligt eller synnerligen blygsamt. Ä ven om bestämmelserna förefaller komplicerade grundar sig dröjsmålsräntemodellen på en elementär ränteberäkning, som det är lätt att lära sig under kompetent handledning. Modellen kan avpassas till så väl automatisk databehandling som manuell uträkning. En genomsnittlig månadsränta ger nästan samma resultat som en så kallad dagränta. Övergångsbestämmelser och ikraftträdande Övergångsarrangemang. Propositionen innehåller ett övergångsarrangemang som innebär att utestående fordringar som till dags dato inte kunnat indrivas preskriberas alla på en gång vid utgången av Enligt grundlagsutskottets utlåtande är övergångsförfarandet ändamålsenligt och därtill problemfritt med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna och grundlagen. Lagutskottet framhåller att den nya lagen ger sex år att driva in gamla utestående fordringar med utnyttjande av nya effektiva indrivningsmetoder. Om de gamla fordringarna inte kunnat drivas in inom den tiden, är det föga troligt att de kan drivas in senare heller. Kommunernas underhållsstödsfordringar. Kom- m unerna har över två miljarder mark i fordringar till följd av utbetalda underhållsstöd enligt lagen om underhållstrygghet. Det är viktigt, menar utskottet, att kommunerna aktivt börjar driva in dessa fordringar när den nya lagstiftningen trätt i kraft. Utbildning och uppföljning. Utskottet konstaterar ovan att det inte är alldeles lätt att bara genom läsning sluta sig till vad bestämmelserna om dröjsmålsränta faktiskt innebär. Därför är det viktigt att respektive ministerier går ut med tillräcklig information om reformen och ser till att den kommunala personalen får lämplig utbildning för hur de nya bestämmelserna skall användas. Dessutom bör ministerierna ge akt på hur bestämmelserna om dröjsmålsränta fungerar i praktiken och, om de observerar missförhållanden, vidtar åtgärder för att undanröja dem. Social- och hälsovårdsutskottet uttrycker sin oro för att dröjsmålsräntan kan bli oskälig om räntenivån stiger mycket. En uppföljning är på sin plats också av denna orsak. Detaljmotivering l Lag om ändring av lagen om underhåll för barn 13. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår i sitt utlåtande att lagutskottet i det nu föreliggande lagförslaget utan ändringar tar in 13 3 mo m. i det andra lagförslaget (lagen om underhåll för barn) i proposition rd. Förslaget är enligt lagutskottet helt på sin plats, eftersom ändringsförslagen, som avser samma lag, därigenom kan ingå i en och samma lag. Utskottet föreslår följaktligen att 13 3 mom. fogas till det nu aktuella lagförslaget. 16 a och 16 b. Paragraferna innehåller dels bestämmelser om hur betalningar från den underhållsskyldige används för att täcka obetalda underhållsbidrag, dels närmare bestämmelser om ränta som kompletterar råntelagens bestämmelser. De föreslagna paragraferna har formulerats utgående från en situation där kommunens organ har begärt utsökning med stöd av underhållstrygghetslagen. Då har utmätningsmannen 4

5 rätt att lita på den kommunala myndighetens uppgift om dröjsmålsräntans belopp. I samband med utskottsbehandlingen framgick det att paragrafen inte täcker de fall där sökanden är en privatperson och utmätningsmannen vid behov själv måste räkna ut dröjsmålsräntan. Utskottet föreslår därför en komplettering av bestämmelserna, som innebär att kriterierna i propositionsmotiveringen skrivs in i lagtexten. Enligt de kompletterade bestämmelserna agerar utmätningsmannen utifrån ansökan och bilagorna till den med utnyttjande av tillgängliga uppgifter som sökande lagt fram. Betalningarna hänförs till underhållsbidrag för respektive kalenderår inklusive dröjsmålsränta i tidsföljd så att också dröjsmålsräntan blir täckt innan de influtna medlen börjar hänföras avseende fordringar till det följande kalenderåret. Kapitelrubriken. I den gällande lagen lyder rubriken för 6 kap. "Rättegångsförfarande och verkställande av dom". Av de nu föreslagna ändringarna följer att verkställigheten också kan grunda sig på något annat än en dom. Därför föreslår utskottet att kapitelrubriken ändras till "Rättegångsförfarande och verkställighet". Ingressen. Eftersom utskottet lagt till 13 måste ingressen ändras. Lagmotionen Utskottet föreslår att räntelagen ändras i överensstämmelse med propositionen och därför skall motionen förkastas. Förslag till heslut På grundval av det ovan sagda föreslår lagutskottet vördsamt att lagförslagen 2-5 godkänns utan ändringar, att det första lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och att lagmotion 15/1997 rdförkastas. Utskottets ändringsförslag l. Lag om ändring av lagen om underhåll för barn I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 5 september 1975 om underhåll för barn (704/1975) rubrikenför 6 kap mom. och 16 l m om. samt fogas tilllagen nya 16 a-16 c som följer: 6 kap. Rättegångsförfarande och verkställighet (utesl.) 13 (Ny) Om rätt för det organ som svarar för kommunens socialvård att föra talan om fastställande eller ändring av underhållsbidrag bestäms särskilt. 16 (Som i RP) 16 a Om underhållsbidrag för ett eller flera kalenderår som föregår det innevarande året har förfallit, skall det sammanlagda beloppet av de underhållsbidrag som förfallit under ett kalenderår behandlas som en rat när det bestäms vilken rat den underhållsskyldiges betalning skall anses hänföra sig till. Betalningar som den betalningsskyldige erlagt senare eller medel som genom utsökning drivits in hos den betalningsskyldige skall hänföras till underhållsbidragen för det första kalenderår som indrivningen kan gälla och till 5

6 dröjsmålsräntan för dem. Samma förfarande tilllämpas om det är oklart hur mottagaren av underhållsbidraget riktat tidigare influtna betalningar. Om underhållsbidrag som förfallit under tidigare kalenderår inklusive dröjsmålsränta har betalts i sin helhet skall de medel som inflyter anses utgöra betalning i tidsföljd för de obetalda rater som förfallit under det innevarande året och därefter för dröjsmålsräntanför det innevarande året. (2 mom. som i RP) 16 b Dröjsmålsräntan på underhållsbidrag som betalas periodiskt beräknas per kalenderår på ett belopp som erhålls då beloppen av de underhållsbidrag som är obetalda den sista dagen i respektive månad räknas ihop och detta belopp delas med antalet sådana kalendermånader då underhållsbidrag varit obetalda på månadens sista dag. Dröjsmålsräntan räknas på basis av dessa kalendermånader. När dröjsmålsräntan beräknas skall endast fulla kalendermånader beaktas. Om ett underhållsbidrag betalas före utgången av den månad under vilken det har förfallit skall ingen dröjsmålsränta beräknas för denna månad. Om underhållsbidrag drivs in genom utsökning, räknas dröjsmålsräntan ut av det kommunala organ som avses i 15 lagen om underhållstrygghet, till vilket rätten att driva in underhållsbidraget har övergått, och i annat fall av utmätningsmannen. En förutsättningför indrivning av dröjsmålsränta är att det i ärendet läggs fram en utredning utifrån vilken dröjsmålsräntan kan beräknas. När dröjsmålsräntan räknas ut beaktas underhållsbidrag, som inte betalts vid utgången av det senast preskriberade året, om en tillförlitlig utredning över beloppet kan läggas fram. I övrigt gäller i fråga om dröjsmålsränta på underhållsbidrag som skall betalas periodiskt, liksom i fråga om underhållsbidrag som utgår en gång för alla, vad som bestäms i råntelagen (633/1982). (2 och 3 mom. som i RP) 16 c (Som i RP) Ikraftträdelse (Som i RP) Helsingfors den 9 juni 1998 I den avgörande behandlingen deltog vordf. Matti Vähänäkki /sd medl. Sulo Aittoniemi /cent Juhani Alaranta /cent Janina Andersson /gröna Toimi Kankaanniemi /fkf Anne Knaapi /saml Pekka Kuosmanen /saml Annika Lapintie /vänst Reino Ojala /sd Markku Pohjola /sd Heikki Rinne /sd Pekka Saarnio /vänst Säde Tahvanainen /sd Jukka Tarkka /ungf. 6

7 RESERVATION Motivering De obetalda underhållsbidragen uppgår till cirka 2,5 miljarder mark. Beloppet inkluderar inte räntor eftersom de obetalda bidragen inte är räntebärande. Summan är skyhög och har hela tiden vuxit. För den kommunala ekonomin spelar den en stor roll. Det är av största vikt att indrivningen effektiviseras. Lagutskottet har följaktligen slutit upp bakom regeringens proposition med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivningen av underhållsbidrag till barn. Indrivningen effektiviseras när bland annat en fordran får bättre förmånsrätt och en dröjsmålsränta tas i bruk. Enligt propositionen och den modell som lagutskottsmajoriteten godkänt förkortas preskriptionstiden i nya 16 c för en underhållsbidragsfordran och dröjsmålsränta för den från tio till fem år. Fem år är en så kort tid att det inte stöter på några som helst problem att kringgå den om man inte känner för att betala. Risken för att en mängd fordringar inte över huvud taget kan krävas in är överhängande. Den allmänna preskriptionstiden för fordringar är 10 år. Med beaktande av de enorma summor som ligger ute på grund av obetalda underhållsbidrag och möjligheten att undgå indrivning, är det motiverat att preskriptionstiden också i fortsättningen är l O år. Det bör observeras att underhållsskyldiga med betalningssvårigheter alltid kan och har rätt att ansöka om nedsättning eller slopande av bidraget. Sett i detta perspektiv är en preskriptionstid på l O år inte oskälig. Modellen för hur dröjsmålsräntan räknas ut är synnerligen komplicerad och kommer att vara både jobbig och problematisk för alla parter. Dessutom drabbas kommunerna a v stora ekonomiska förluster när dröjsmålsräntan inte gäller kommunens regressfordringar. Förslag På grundval av det ovan sagda föreslår jag att 16 c i det första lagförslaget godkänns med följande ändringar: 16 c Underhållsbidrag som skall betalas periodiskt och dröjsmålsräntan på detta skall drivas in hos den underhållsskyldige inom tio år från början av året som följer efter det år under vilket underhållsbidraget har förfallit. I annat fall går rätten att få betalning förlorad. Underhållsbidrag som utgår en gång för alla och dröjsmålsräntan på detta skall på motsvarande sätt drivas in inom tio år från att underhållsbidraget har förfallit och senast tio år efter att den som erhållit underhållsbidrag har blivit myndig. (2 och 3 mom. som i LaUB) Helsingfors den 9 juni 1998 Toimi Kankaanniemi /fkf 7

8 Bilaga l GRUNDLAGSUTSKOTTETSUTLÅTANDE 9/1998 rd Regeringens proposition med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn Till Lagutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 9 oktober 1997 proposition 128/1997 rd med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn till lagutskottet för beredning och bestämde samtidigt att grundlagsutskottet skall lämna utlåtande i ärendet till lagutskottet. sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsrådet Tuula Linna och sakkunnige Kari Vesanen, justitieministeriet - professor Erkki Havansi - professor Antero Jyränki - docent Sami Mabkonen - docent Liisa Nieminen - professor Ilkka Saraviita. PROPOSITIONEN Syftet med propositionen är att effektivisera indrivningen av underhållsbidrag genom utsökning utan att den underhållsskyldige försätts i en orimlig situation samt att förenkla indrivningssystemet. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av I motiveringen till lagstiftningsordningen tas ställning till en förkortning av preskriptionstiden för underhållsbidragsfordringar och till förslaget att preskriptionen skall vara slutgiltig. De nya bestämmelserna måste tillämpas också på underhållsbidrag som har förfallit. Enligt propositionen skall inga ingrepp göras i redan förfallna underhållsbidrags belopp utan underhållsbidrag som förfallit när lagen träder i kraft preskriberas inom fem år efter ikraftträdandet. Regeringen anser att lagen uppenbarligen kan stiftas i vanlig lagstiftningsordning. 8

9 LaUB rd- RP rd UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Propositionen är författningsrättsligt sett av betydelse därför att en underhållsbidragsfordran är en sådan förmån med förmögenhetsvärde som omfattas av bestämmelserna om tryggad egendom i 12 regeringsformen. Bestämmelser om preskription av underhållsbidragsfordringar, utmätning av lön för betalning av underhållsbidrag, prioritering av underhållsbidrag, allokering av influtna betalningar och dröjsmålsränta kan betraktas som rättsliga normer för verkställigheten. Bestämmelser av denna typ kan enligt allmänt vedertagen uppfattning i regel sättas i kraft genom vanlig lag också när de gäller egendom (GrUU 23/l992 rd). Regeringen föreslår att preskriptionstiden för en underhållsbidragsfordran skall förkortas och preskriptionen skall vara slutgiltig. Dessa ändringar gäller i allmänhet endast underhållsbidrag som förfaller efter det lagen trätt i kraft, vilket i ljuset av den ovan nämnda allmänna utgångspunkten inte innebär några problem ur författningsrättslig synpunkt. I det första lagförslagets ikraftträdelsebestämmelse sägs att de tidigare bestämmelserna tillämpas på underhållsbidrag som har förfallit innan denna lag träder i kraft och på anknuten dröjsmålsränta. Preskriptionstiden för en sådan fordran är för närvarande i regel tio år, och avbrott kan göras i beräkningen av tiden. På grundval av lagen ändras dock preskriptionstiden och fordran preskriberas slutgiltigt vid utgången av Förslaget innebär att preskriptionstiden i vissa fall förkortas, och i vissa fall förlängs. Allokeringsregleringen i propositionen leder å sin sida till att den underhållsskyldige först måste uppfylla de betalningsförpliktelser som främst hotas av preskribering. För den som får underhållsbidrag innebär detta en väsentlig lindring av effekterna av en förkortad preskriptionstid. Sammantaget är detta övergångsförfarande som helhet betraktat skäligt för parterna i underhållsförhållandet och står även i övrigt i samklang med rättsordningen. Det finns därför inga hinder för att behandla lagförslaget i vanlig lagstiftningsordning. Syftet med det andra lagförslaget är att ändra prioritetsordningen till förmån för underhållsbidragsfordringarna och kommunens regressfordringar. Reformen påverkar inte säkerhetsrätten men de fordringsägare som inte har pant- eller retentionsrätt som säkerhet för sina fordringar får se sin ställning relativt sett försvagad. Grundlagsutskottet har tidigare behandlat frågan om förhållandet mellan ändringar i prioritetsordningen för fordringar och bestämmelserna om egendomsskydd i grundlagen (GrUU 1/l972 rd). Utskottet var då av den uppfattningen att tidpunkten för konkursen är så till vida avgörande att grundlagen kan sägas skydda den prioritetsordning som gäller när konkursen börjar. Huvudregeln enligt lagförslagets ikraftträdetsebestämmelse ligger i linje med denna uppfattning. Under en övergångsperiod skall enligt förslaget dessutom tillämpas ett förfarande där underhållsbidrag som förfaller under det år som föregår lagens ikraftträdande skall anses vara förmånsberättigat fram till slutet av Med beaktande av de nuvarande bestämmelserna om löneutmätning och med hänsyn till systemets lämplighet har övergångsförfarandet ingen betydelse för lagstiftningsordningen. Utlåtande På grund av det ovan stående anför grundlagsutskottet vördsamt att lagförslagen kan behandlas i den ordning 66 riksdagsordningen bestämmer

10 LaUB rd- RP rd Helsingfors den 18mars 1998 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Ville Itälä /saml medl. Esko Helle /vänst Gunnar Jansson /sv Marjut Kaarilahti /saml Juha Korkeaoja /cent Valto Koski /sd Heikki Koskinen /saml Johannes Leppänen /cent Riitta Prusti /sd Veijo Puhjo /vgr suppl. Juhani Alaranta /cent Jouko Jääskeläinen /fkf. lo

11 Bilaga2 SOCIAL- OCH HÄLSOV ÅRDSUTSKOT TETS UTLÅTANDE rd Regeringens proposition med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn Till Lagutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 9 oktober 1997 proposition rd med förslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn tilllagutskottet för beredning och bestämde samtidigt att social- och hälsovårdsutskottet skalllämna utlåtande i ärendet till lagutskottet. sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsrådet Tuula Linna och sakkunnige Kari Vesanen, justitieministeriet - regeringssekreterare Riitta Kuusisto, socialoch hälsovårdsministeriet. Dessutom har utskottet fått skriftliga utlåtanden från Finlands Kommunförbund, Elatusvelvollisten Liitto ry samt F ör bundet för ensamförsörjare och föräldrar med gemensam vårdnad rf. Samband med andra handlingar Den aktuella propositionen har samband med regeringens proposition med förslag tilllagstiftning om underhållstrygghet för barn (RP 73/1996 rd), som är under behandling i social- och hälsovårdsutskottet PROPOSITIONEN Regeringens proposition Regeringen föreslår att lagen om underhåll för barn, lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning, räntejagen och inkomstskattelagen ändras samt att det stiftas en lag om upphävande av 4 kap. 6 4 mom. utsökningslagen. Syftet med propositionen är dels att effektivisera indrivningen av underhållsbidrag i utsökningsväg så att den underhållsskyldige inte försätts i en orimlig situation, dels att förenkla indrivningssystemet. Preskriptionstiden för en underhållsbidragsfordran förkortas till fem år och kan inte avbrytas. Alla underhållsbidragsrater som har förfallit under samma kalenderår preskriberas i en enda rat och preskriptionstiden börjar löpa från ingången av det kalenderår som följer efter det då underhållsbidragsraterna förfallit. Underhållsbidrag som utgår en gång för alla preskriberas fem år efter dess förfallodag och senast inom fem år efter att barnet blivit myndigt. Fristerna för utmätning av lön för indrivning av periodiskt underhållsbidrag och för förmånsrätten för underhållsbidrag vid utmätning samordnas med preskriptionstiden. En underhållsbidragsfordran kan följaktligen drivas in också ge- Il

12 LaUB rd- RP rd nom utmätning av lön under hela preskriptionstiden på fem år och fordran åtnjuter under denna tid förmånsrätt. Medel som betalts frivilligt eller influtit genom utsökning anses alltid hänföra sig till det tidigaste kalenderår från vilket underhållsbidrag kan drivas in. Underhållsbidrag som utgår en gång för alla åtnjuter inte förmånsrätt. Enligt förslaget blir fordringar grundade på periodiska underhållsbidrag räntebärande på det sätt som avses i räntelagen. Dröjsmålsräntan räknas separat för varje kalenderår. Dröjsmålsräntan räknas på det belopp som den underhållsskyldige under året månatligen i genomsnitt varit skyldig mottagaren av underhållsbidraget. Också en dröjsmålsräntefordran preskriberas inom fem år och preskriptionstiden kan inte avbrytas. Pengar som den underhållsskyldige betalar betraktas i första hand som betalning av förfallna underhållsbidrag och först när underhållsbidragen är betalda som betalning av dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är inte beskattningsbar inkomst för dess mottagare. Ingen dröjsmålsränta utgår för en regressfordran grundad på underhåll som kommunen har betalat. Regeringen föreslår också en ändring i lagen om underhåll för barn som innebär att en dom, genom vilken underhållsskyldighet har förordnats upphöra eller underhållsbidragets belopp sänkts, genast skall iakttas även om den inte har vunnit laga kraft, om inte domstolen bestämmer något annat. Lagarna avses träda i kraft samtidigt som den lag om underhållstrygghet som ingår i regeringens proposition med förslag till lagstiftning om underhållstrygghet för barn. Propositionen behandlas för närvarande i riksdagen och är tänkt att träda i kraft vid ingången av UTSKOTTETS ST ÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Utskottet har behandlat frågan utifrån sitt eget behörighetsområde och med hänsyn till att propositionen ingår i samma komplex som regeringens proposition med förslag till lagstiftning om underhållstrygghet för barn (RP 73/1996 rd). Regeringens proposition om underhållstrygghet för barn lämnades till riksdagen den 10 maj Utskottet tog itu med propositionen i september Vid utskottsbehandlingen uttalades så mycket kritik att utskottet sände ett brev till social- och hälsovårdsministeriet och justitieministeriet den 29 oktober 1996 och bad dem tillsammans bereda nya bestämmelser om indrivning av underhållsbidrag. Utskottets initiativ ledde till ett paket, som omfattar såväl förslag rörande underhållstrygghet som förslag till effektivisering av indrivningen av underhållsbidrag. Åtgärder måste vidtas för att samordna det tidigare lämnade förslaget tilllagstiftning om underhållstrygghet med lagförslagen i propositionen om indrivning av underhållsbidrag. Utskottet betonar att lagförslagen i propositionerna på många centrala punkter är beroende av varandra och att de bör behandlas samtidigt för att säkra en lösning som fungerar för alla parter och särskilt tar hänsyn till barnets bästa. Propositionen om indrivning av underhållsbidrag syftar till en förenklad och effektiviserad indrivning, som tar till vara barnets intressen och inte försätter den underhållsskyldige i en orimlig situation. Enligt lagförslagen i propositionen kommer dröjsmålsränta åter att börja tas ut på underhållsbidrag (dröjsmålsräntan är lo procent år 1998), den så kallade treårsregeln vid utmätning av lön slopas och lönen kan utmätas under hela preskriptionstiden, kommunernas förmånsrätt för regressfordringar till följd av betalning av underhållsbidrag och underhållsstöd förbättras avsevärt och borgenärens så kallade valrätt slopas och betalningen används alltid för att täcka den äldsta underhållsbidragsfordringen som kan drivas in. Preskriptionstiden för underhållsbidrag föreslås bli fem i stället för tio år. Dessutom föreslås att preskriptionstiden inte längre skall kunna avbrytas. I analogi härmed blir också preskriptionstiden för kommunernas regressfordringar fem år. 12

13 Förslaget om förkortad preskriptionstid för underhållsbidrag bör knytas till propositionens förslag om effektivare indrivning, menar utskottet. En förkortning av preskriptionstiden får underhållsbidrag är med hänsyn till barnets bästa acceptabel bara om åtgärderna för effektivisering av indrivningen vidtas i föreslagen utsträckning. Enligt en utredning till utskottet hänger barnets bästa inte bara på hur lång preskriptionstiden är. Indrivningen ger resultat bara om det finns effektiva indrivningsmetoder att tillgå. I detta sammanhang framhåller utskottet alldeles särskilt att de nu föreslagna ändringarna bland annat medger att lönen kan utmätas under hela preskriptionstiden och att nästan sex års obetalda underhållsbidrag kan drivas in på en gång i stället för tre års obetalda bidrag som nu. I praktiken kan en kontinuerlig utmätning av lönen ske ända tills barnet fyller 24 år, om den underhållsskyldige hela tiden underlåter att betala underhållsbidrag. Dessutom kommer dröjsmålsränta att tas ut på obetalda underhållsbidrag. Indrivningen intensifieras genom effektivare indrivningsmetoder särskilt i de fall där underhållsbidrag inte flutit in på grund av att gäldenären inte varit villig att betala. Å andra sidan får situationen inte tillspetsas för underhållsskyldiga som på grund av t.ex. arbetslöshet eller av någon annan orsak helt enkelt inte klarar av det underhåll som de ålagts att betala. Dessutom bör det observeras att förslaget i sin helhet också skapar gynnsammare betingelser för indrivningen av kommunernas egna underhållsfordringar och därmed sannolikt effektiviserar indrivningen av underhållsbidrag till barn. Här vill utskottet poängtera att utmätningsmännen tidigare fått större befogenheter (exempelvis rätt till kontoupplysningar från bankerna) och att detta också påverkar den föreslagna nyordningen både när det gäller barnets bästa och indrivningen av kommunernas fordringar. Vad beträffar dröjsmålsränta på underhållsbidrag vill utskottet göra lagutskottet uppmärksamt på att frågan om dröjsmålsränta skall betalas på underhållsbidrag eller inte samt storleken på räntan sannolikt måste tas upp om räntenivån i framtiden skjuter i höjden. Vidare framhåller utskottet att lagförslagen i denna proposition gör det möjligt att på många punkter delvis förtydliga och förenkla bestämmelserna i proposition rd. Detta betyder att helheten blir överskådligare också när det gäller förslaget om underhållstrygghel l Lagen om ändring av lagen om underhåll för barn Proposition RP rd innehåller ett förslag till lag om ändring av lagen om underhåll för barn. Enligt förslaget ändras 16 och fogas till lagen nya 16 a-c. I proposition RP 73/1996 rd, som social- och hälsovårdsutskottet håller på att behandla, ingår ett förslag tilllag om ändring av 13 lagen om underhåll för barn. Enligt förslaget skrivs 3 m om. om för att motsvara 24 2 mom. i förslaget till lag om underhållstrygghel Enligt momentet kommer det organ som ansvarar för socialvården att ha rätt att föra talan för att fastställa eller ändra ett underhållsbidrag. Dessutom föreslås i momentet vissa begreppspreciseringar. Dels för att det skall bli lättare att tillämpa lagen, dels av lagtekniska orsaker anser utskottet att de ovan nämnda lagförslagen bör sammanslås till ett enda lagförslag. Sammanslagningen kunde enligt utskottet lämpligast ske i lagutskottet genom komplettering av det första lagförslaget i denna proposition med 13 3 mom. i det andra lagförslaget i proposition RP 73/1996 rd. Härvid kan social- och hälsovårdsutskottet i sitt eget betänkande föreslå att det andra lagförslaget i proposition RP rd förkastas. Utlåtande På grundval av det ovan sagda anför social- och hälsovårdsutskottet vördsamt som sitt utlåtande att lagutskottet utan ändringar inför 13 3 mom. i det andra lagförslaget i proposition RP rd i detförsta lagförslaget i denna proposition och att lagutskottet också i övrigt väger in vad som sägs i detta utlåtande när detformulerar sitt betänkande. 13

14 Helsingfors den 29 april 1998 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Virpa Puisto /sd vordf. Maija Perho /saml medl. Liisa Hyssälä/cent Timo Ihamäki /saml Kari Kantalainen /saml Paula Kokkonen /saml Mikko Kuoppa /vgr Eero Lämsä /cent Hannes Manninen /cent Margareta Pietikäinen /sv Maija Rask /sd Juha Rehula /cent Marjatta Vehkaoja /sd suppl. Anne Knaapi /saml. 14