KUNSKAP I DET ALLMÄNNAS TJÄNST En kartläggning av fem fristående forskningsorganisationer och utvärderingsmyndigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP I DET ALLMÄNNAS TJÄNST En kartläggning av fem fristående forskningsorganisationer och utvärderingsmyndigheter"

Transkript

1 KUNSKAP I DET ALLMÄNNAS TJÄNST En kartläggning av fem fristående forskningsorganisationer och utvärderingsmyndigheter Ett arbete inom IVAs projekt Agenda för forskning

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se Stockholm Tfn: IVA-R 470 ISSN: ISBN: Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida

3 Innehåll 1. Om kartläggningen... 4 Bakgrund: Agenda för forskning... 4 Metod... 4 Resultat av tidigare studier... 4 Disposition Så skapar man nytta med kunskapsöverförande organisationer... 6 Så kan legitimitet skapas... 6 Legitimitet och nytta... 7 En översikt av de undersökta organisationerna Organisationernas syfte/uppgift och målgrupper Inledning SBU Tillväxtanalys IFAU Institutet för framtidsstudier SOM-institutet Sammanfattande kommentarer Verksamhetens karaktär SBU Tillväxtanalys IFAU...15 Institutet för framtidsstudier...15 SOM-institutet Sammanfattande kommentarer Organisation och kompetens SBU Tillväxtanalys IFAU Institutet för framtidsstudier SOM-institutet Sammanfattande kommentarer Organisationernas frihetsgrad Verksamhetens måluppfyllelse och resultat Internationell utblick...25 SBU...25 Tillväxtanalys...25 IFAU...25 Institutet för framtidsstudier SOM-institutet Avslutande diskussion Organisationernas legitimitets modeller Nyttan av offentliga forsknings organisationer Hur byggs en framgångsrik forsknings organisation? Referenser... 31

4 1. Om kartläggningen Bakgrund: Agenda för forskning IVA bedriver sedan 2010 projektet Agenda för forskning. Projektet syftar till att stärka den forskningspolitiska diskussionen i Sverige och utgöra en samlingspunkt för debatt i ämnet. Som en del av detta utreds frågan om hur den offentliga forskningens förmåga att utgöra underlag för en mer forskningsbaserad praktik kan stärkas. En delstudie inom projektet rör behoven av forskningsbaserad kunskap inom utbildning, vård och samhällsplanering. Det finns redan i dagsläget relativt gott om forskning på dessa områden, inte minst från samhällsvetenskapligt och humanistiskt håll. Däremot saknas det åtminstone till delar formella system för kunskapsöverföring mellan det akademiska sammanhanget och praktiken, det vill säga modeller och kanaler för hur forskningen syntetiseras och länkas till en konkret tillämpning. Under senare tid har flera nya myndigheter inrättats med syfte att bygga upp denna typ av system (se Statskontoret 2011). Inom projektet Agenda för forskning har man som en hypotes att ett sätt att förbättra denna situation skulle vara att inrätta fler sådana institutsliknande organisationer med uppdraget att bibringa praktiker och beslutsfattare vetenskapligt grundad kunskap. Mot denna bakgrund har Kontigo fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av existerande sådana system inom några utvalda ämnes- och politikområden. Metod För denna studie har vi tillsammans med uppdragsgivaren valt ut fem olika organisationer som har det gemensamt att de arbetar med kunskapsöverföring mellan akademi och praktik. För att ge kartläggningen största möjliga bredd har urvalet anpassats så att så att olika organisationstyper och finansieringsformer ska vara representerade. De organisationer som studerats är: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Tillväxtanalys, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Institutet för framtidsstudier SOM-institutet, Samhälle Opinion Medier, Göteborgs universitet För var och en av dessa organisationer omfattar kartläggningen uppgifter om dess syfte och uppdrag, målgrupper, organisation, verksamhet, finansiering, slutprodukter, resultat och frihetsgrad. Detta kompletteras dessutom med en internationell utblick där de svenska organisationerna relateras till eventuella internationella motsvarigheter. Kartläggningen bygger inledningsvis till stor del på dokumentstudier av organisationernas instruktioner och regleringsbrev samt deras respektive verksamhetsbeskrivningar på hemsidor och i årsrapporter. Denna information har sedan fördjupats i intervjuer med representanter för de utförande organisationerna (GD eller motsvarande) samt representanter för uppdragsgivaren, det vill säga den finansierande (statliga) parten. Syftet med detta tillvägagångssätt har varit att skapa en djupare förståelse för utförarorganisationernas arbete samt verksamheternas förutsättningar och eventuella svårigheter utifrån deras syftes- och uppdragsbeskrivningar. Totalt har tio personer intervjuats för uppdraget, de flesta per telefon men några genom personliga besök. Resultat av tidigare studier I rapporten Fristående utvärderingsmyndigheter en förvaltningspolitisk trend? analyserar Statskontoret den tillväxt av fristående utvärderingsmyndigheter som skett under de senaste åren (Statskontoret 2011). De konstaterar att flera myndigheter har tillkommit, men att flera av dem bygger vidare på myndigheter som fanns redan tidigare i en annan form. Detta till trots har tröskeln för att tillskapa ytterligare en utvärderingsmyndighet blivit lägre i takt med att deras antal ökat. 1 Det finns flera orsaker till att man har skapat dessa 4

5 myndigheter. Bland de officiella motiveringarna återfinns sådant som en ökad insyn i den offentliga verksamheten, en bättre kontroll av myndigheternas effektivitet, ett kvalificerat stöd i regeringens ambitioner att förbättra myndighetsstyrningen och i att finna lösningar på olika samhällsproblem samt att ge underlag för politiska beslut. Det kanske allra vanligast förekommande argumentet är dock behovet av att skapa en oberoende aktör, inte från Regeringen, men från de utförande myndigheterna. Detta oberoende kan vara svårt att realisera i praktiken. Utvärderingsmyndigheterna är ofta små och beroende av de genomförandemyndigheterna för datatillgång och annan information. Dessutom rekryteras personalen ofta från samma myndigheter som de har till uppgift att granska. Sammantaget konstaterar Statskontoret att förutsättningarna för utvärderingsmyndigheterna att stå helt oberoende gentemot de genomförande myndigheterna varierar. Utvärderingsmyndigheternas roller skiljer sig också åt. Vissa har relativt stort utrymme att själva välja studieobjekt och frågeställningar, med brett formulerade uppdrag och starkt mandat för egna bedömningar. Andra har mindre utrymme och en tydligare roll i att utgöra stöd till regeringskansliets stab. Detta kan exempelvis innebära att de i regleringsbreven ges i uppdrag att löpande leverera beslutsunderlag och handlingsrekommendationer till regeringen. På så vis är frågan om de fristående utvärderingsmyndigheterna även en fråga om kapaciteten till analys och utvärdering bör finnas inom ramen för regeringskansliet och de centrala myndigheterna, eller inte. Med dessa funktioner inom organisationerna finns ökade möjligheter till inomorganisatoriskt lärande och utveckling. När de ligger utanför kan det istället bidra till ökad legitimitet för resultaten och analysresurserna riskerar inte att bli uppätna av den löpande verksamheten. Statskontoret konstaterar att inrättandet av fristående utvärderingsmyndigheter även kan leda till mindre pluralism på utvärderingsområdet. När staten läger huvuddelen av sina uppdrag på analysmyndigheterna minskar mängden uppdrag som utförs av andra aktörer. I detta ligger paradoxalt nog risken att ett ökat antal utvärderingsmyndigheter kan leda till en mindre allsidig belysning av den statliga verksamheten. Disposition För den här typen av organisationer är trovärdighet och legitimitet centrala, såväl för dem själva som för deras uppdragsgivare. Därför inleds rapporten med en översikt om betydelsen av legitimitet i statens verksamheter. Vår tanke är att frågan om hur man bygger legitimitet inom ett visst politikområde är det som avgör hur denna typ av organisationer bäst skapar nytta. I det tredje kapitlet beskrivs organisationernas syfte och uppgifter utförligare, liksom deras sätt att förhålla sig till sina målgrupper. Detta kapitel byggs upp på ett sätt som sedan följs genom merparten av rapporten: Först beskrivs de olika organisationerna var för sig och därefter kommenterar vi organisationerna samlat där de också jämförs med varandra. I kapitel fyra beskriver vi verksamhetens karaktär och innehåll för de olika organisationerna. Detta följs i kapitel fem av en beskrivning av deras organisation och arbetssätt. Även organisationernas finansiering tas upp i samband med detta. Det sjätte kapitlet fokuserar organisationernas frihetsgrad i förhållande till sina uppdragsgivare och finansiärer och de olika synsätten på vilken typer av frihet eller oberoende som över huvud taget är önskvärd. I kapitel 7 studeras organisationens resultat och måluppfyllelse. Där beskrivs även deras olika sätt att mäta och följa upp måluppfyllelsen i den egna verksamheten. Det åttonde kapitlet lyfter blicken till den internationella nivån och skildrar hur organisationer med liknande verksamhet byggts upp i andra länder. Avslutningsvis knyts rapportens olika delar samman i en avslutande diskussion, där vi återvänder till de legitimitetsmodeller som inleder rapporten. Den nytta som de olika organisationerna skapar länkas då till modellerna för hur legitimitet skapas. Ur denna diskussion försöker vi dra slutsatser och peka på viktiga lärdomar om hur väl organisationerna fyller sina syften när det gäller kunskapsförmedling mellan vetenskap och praktik. Slutligen sammanfattas rapportens huvudpoänger i ett antal generella framgångsfaktorer för framgångsrika forskningsorganisationer. 5

6 2. Så skapar man nytta med kunskapsöverförande organisationer A just society must generate its own support. 2 Avgörande för den effektiva staten är dess legitimitet. Det måste finnas folkligt stöd för staten, dess beskattningsrätt och maktutövning gentemot sina medborgare. Detta stöd är i sig beroende av statens legitimitet. Omkring detta finns en omfattande internationell litteratur, men de perspektiv som för denna studie är de mest relevanta handlar om olika sätt att organisera offentlig verksamhet på och om de olika idéer om legitimitet som denna organisering bygger på. Statsvetaren Bo Rothstein identifierar ett antal grundmodeller för hur sådan legitimitet skapas. Vi kan kalla dem för legal legitimitet, professionell legitimitet, politisk legitimitet och brukarlegitimitet. 3 Till detta vill Kontigo lägga ytterligare en, som vi kallar vetenskaplig legitimitet. Nedan kommer vi, med utgångspunkt i Rothsteins modeller att beskriva dessa idealtyper för legitimitetsskapande lite närmare. Kontigos hypotes är att organisationernas förmåga att fungera och skapa nytta beror på hur de konstrueras utifrån den logik som skapar legitimiteten för respektive politikområde eller ämnesområde. Efter beskrivningen av legitimitetsmodellerna följer därför en analys av hur nytta skapas i relation till hur man bygger legitimiteten för de olika politikområdena. Kapitlet avslutas med en kort översikt över de studerade organisationerna. I den avslutande diskussionen i kapitel nio återvänder vi till begreppen legitimitet och nytta för att besvara hur organisationernas konstruktion och organisering hänger samman med den nytta de skapar och vad detta innebär för möjligheterna att skapa nya organisationer i andra politikområden eller samhällssfärer i framtiden. Så kan legitimitet skapas Legal legitimitet, eller den legalbyråkratiska modellen, utgår från den statliga tjänstemannen. Statsförvaltningens förhållande till medborgarna styrs av precisa och enhetliga regler som sällan förändras. Tillämpningen av reglerna ligger hos en kår av tjänstemän och legitimiteten för staten bygger på att dessa tjänstemän är opartiska, neutrala och inte faller offer för korruption. I denna modell skapas legitimiteten för statens makt genom tillämpningen av ett rättvist och juste regelverk. Professionell legitimitet eller den professionella modellen grundar sig på specialistkompetensen hos specifika och legitimerade yrkeskårer. Dessa utgörs av människor med en viss utbildning som utifrån vetenskapligt belagda kunskaper och på basis av en specifik yrkesetik har rätt att fatta beslut på eget ansvar. Yrkeskåren är beroende av staten upprätthåller medborgarnas förtroende för dem, samtidigt som staten är beroende av yrkeskårens kunskaper och måste lita till att de fattar rätt beslut. Detta begränsar statens egen handlingsförmåga inom yrkeskårens arbetsområde. En förutsättning för att den professionella modellen ska fungera i praktiken är att den vetenskapliga kunskapen är tillräckligt konkret för att vara tillämpbar i det enskilda fallet. Brukarlegitimitet, eller den brukarorienterade modellen bygger på att de medborgare som påverkas av en viss fråga också har stort inflytande över besluten. I praktiken kan detta ske genom att de själva, eller tillsammans med fältpersonal, utformar verksamheten så att det passar dem själva och deras behov. Legitimiteten förutsätter ett aktivt deltagande från medborgarna, eftersom den bygger på att medborgarna själva har avgjort statens agerande. Politisk legitimitet, eller den politikerorienterade modellen innebär att valda politiker deltar direkt i avgörandet av enskilda beslut, på såväl lokal som regional och nationell nivå Detta skapar legitimiteten i denna modell. Politikerna antas besitta ett medborgerligt omdöme och representera alla medborgare. Detta förutsätter representativa val och eftersom besluten är upp till politiska bedömningar delar den ett av politikens vanliga dilemman; fördelarna med politiskt ansvarstagande måste balanseras av nackdelarna med att förvaltningens beslut i sig blir politiserade och att de som inte stöder den förda politiken inte heller anser att organisationen i sig är legitim. Vetenskaplig legitimitet, eller den vetenskapliga modellen bygger på att viktiga samhällsbeslut stödjs av vetenskapligt belagda data. Legitimiteten i denna modell bygger på att den kunskap som produceras har tagits fram med vetenskapliga metoder, är möjlig att reproducera och kontrollera i öppna granskningar, erkänns som god vetenskap av andra forskare och att resultaten är kollektiva nyttigheter som står alla fritt fram att använda och dra nytta av. Den vetenskapliga friheten, 6

7 där forskarna själva har mandat att avgöra vad som är de mest intressanta forskningsområdena, hålls högt och bidrar i sig till forskningsresultatens trovärdighet. Modellerna ovan är förstås en slags idealtyper. I realiteten byggs ett samhälles legitimitet inom dess olika sfärer naturligtvis av en blandning av alla dessa modeller för att skapa legitimitet. Men i olika samhällssektorer spelar ändå de olika sätten för att skapa legitimitet olika stor roll. Legitimitet och nytta De organisationer som vi analyserar i denna rapport syftar till att förmedla kunskap från vetenskap till praktik. Denna överföring av kunskap utgör förstås ett sätt på vilket organisationerna skapar nytta. Men ett centralt syfte handlar också om att stärka legitimiteten för statens (myndigheterna) inom det politikområde eller den samhällssfär som är aktuell. Genom att tillföra ny kunskap stärker man statens legitimitet inom området ifråga, och detta är också en nytta som organisationerna bidrar med. Här finns naturligtvis en rad frågor man kan ställa sig: de kanske viktigaste sådana frågorna är ju knutna till frågan om nytta för vem och länkar naturligtvis till frågor om makt och förment neutralitet. Ytterst finns det en neutral kunskap som kan hämtas hem och omsättas i politiska beslut eller är all kunskap också relativ i förhållande till frågan om makt? Den andra nytta som är gemensam för organisationerna handlar om att deras syfte är att stärka legitimiteten för det politiska beslutssystemet som sådant. Beroende på hur det politiska systemets legitimitetsskapande processer fungerar så har de studerade organisationerna skiftande förutsättningar att skapa nytta på detta sätt. En organisation som verkar i ett politiskt system vars legitimitet är hårt knuten till exempelvis en politisk legitimitet måste säkerställa att denna dimension också är tillgodosedd i den egna organisationens sätt att jobba. Även om vetenskapligheten står i centrum blir det viktigt att också organisationen söker den politiska legitimiteten för sim verksamhet, till exempel genom att arbeta nära sin politiska uppdragsgivare eller genom att arbeta med politiskt sammansatta referensgrupper eller liknande. Är å andra sidan uppgiften att föra in kunskapen i ett system som domineras av en stark professionell legitimitetsskapande dimension, så måste den kunskapsöverförande organisationen ta hänsyn till detta i sitt sätt att bygga upp sin verksamhet. En översikt av de undersökta organisationerna Detta avsnitt ska ses som en introduktion till rapportens övriga delar. Varje organisation beskrivs med grundläggande faktauppgifter som hämtats från respektive organisations hemsida. I de nästföljande kapitlen utvecklas detta material och sätts in i ett större sammanhang. Siffror gällande budget och antal anställda gäller för år (Noteras kan att alla siffror inte är rakt av jämförbara mellan organisationerna, till exempel hur man räknar antalet anställda.) SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Statlig myndighet under regeringen (Socialdepartementet) Stockholm 51 personer Intäkter: 71,1 mkr, varav 78 % i förvaltningsanslag och 22 % i externa medel. Att utvärdera olika metoder i vården ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, etiskt och socialt perspektiv för att ta fram ett opartiskt och vetenskapligt baserat beslutsunderlag. Alla som fattar beslut om vilken vård som ska bedrivas både de som arbetar direkt med patienter och de som organiserar och planerar sjukvården. Sekundärt även patienter och anhöriga. Analyserar olika metoders nytta, risker och kostnader genom att sammanställa och granska befintliga forskningsresultat och sedan jämföra vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Sammanställer och sprider resultaten till berörda vårdgivare samt utvärderar genomslaget av de rekommendationer man tidigare utfärdat. Utvärderingarna bedrivs i projektform av tvärvetenskapliga arbetsgrupper som består av sakkunniga från såväl klinik som forskning. Skriftliga rapporter: Gula och vita SBU-rapporter, SBU Alertrapporter (vetenskapliga utvärderingar) och SBU kommentar (kunskapssammanställningar). Upplysningstjänst för vården 7

8 TILLVÄXTANALYS MYNDIGHETEN FÖR TILLVÄXTPOLITISKA ANALYSER OCH UTVÄRDERINGAR Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Statlig myndighet under regeringen (Näringsdepar-tementet) Östersund (verksamhet bedrivs även i Stockholm, Bryssel, Beijing, Tokyo, New Dehli, Washington D.C. samt Brasilia.) Årsarbetskrafter 53. Medelantalet anställda 59. Intäkter: 102 mkr, varav 78 % i förvaltningsanslag, 19 % i bidrag riktade till den utlandsbaserade verksamheten samt 3 % i avgiftsintäkter. Myndigheten har till uppgift att ansvara för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser som ska utgöra underlag och rekommendationer för regeringens arbete. Det övergripande målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet. Näringsdepartementet, får även uppdrag från andra departement. Löpande och specifika uppdrag. Löpande: underhåll och utveckling av myndighetens kunskapsinfrastruk-tur i form av statistiska analysdatabaser (IFDB, Pi-PoS, raps), den utlandsbaserade omvärldsbevak-ningen och dess främjandeaktiviteter som sker i samverkan med Regeringskansliet och andra myn-digheter, utveckling och överföring av kunskap, nätverkande, mötesdeltagande och dialog. Här ingår också produktionen av officiell statistik och årlig rapportering av regionala tillväxtindikatorer. Specifika: ges i form av regeringsuppdrag via regleringsbrev, regeringsbeslut eller uppdrag i dialog med departement. Myndighetens databaser inom företagande och tillgänglighet samt det regionala analysoch prognossystemet är viktig kunskapsinfrastruktur för genomförandet av verksamheten. De kunskapsunderlag och förslag som lämnas till regeringen ska vara policyrelevanta och användbara i arbetet med att utforma tillväxtpolitiken. Uppdragen formas i nära dialog med uppdragsgivare, främst Näringsdepartementet. Skriftliga rapporter och PM. Officiella statistikpublikationer. IFAU INSTITUTET FÖR ARBETSMARKNADSPOLITISK UTVÄRDERING Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Statlig myndighet under regeringen (Arbetsmark-nadsdepartementet) Uppsala Antal årsarbetskrafter 29 (13 kvinnor, 16 män). Medelantalet anställda 34. Dessutom 20 gästande forskare. Intäkter: 37,9 mkr, varav 55 % anslag för intern verksamhet, 25 % övriga anslagsposter samt 7 % bidrag och 13 % avgifter. Främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvär-deringar på det arbetsmarknadspolitiska området. Sprida information om resultaten av utvärderingar och studier samt påverka insamlingen av data och göra data lättillgängliga för andra forskare. Arbetsmarknadsdepartementet, andra myndigheter och intressenter Främja, stödja och genomföra: 1. uppföljning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 2. studier av arbetsmarknadens funktionssätt. 3. utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. 4. utvärdering av socialförsäkringens effekter på arbetsmarknaden. IFAU:s egen personal utför utvärderingar i form av regeringsuppdrag, egeninitierade projekt samt andra uppdrag inom organisationens verksamhetsområ-den, dvs. uppdrag som initieras och (i huvudsak) finansieras av andra uppdragsgivare än regeringen. Forskningen utanför IFAU främjas och stöttas ge-nom de forskningsbidrag som organisationen delar ut och genom att organisationen anordnat konferenser och workshops mm. Forskningsrapporter, Working Papers (WP) och avhandlingar. Publiceringar i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter samt andra former av spridning. Konferenser, workshops. 8

9 INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Självständig forskningsstiftelse, vars styrelse utses av regeringen Stockholm 68 Intäkter: 39,3 mkr, varav 49,4 % bidrag från stats-budgeten, 48,4 % externa projektmedel samt 2,2 % intäkter från försäljningar, prenumerationer, före-läsningar osv. Har till uppgift att främja ett framtidsperspektiv i svensk forskning och att förvalta och utveckla teori och metod inom framtidsstudiernas område. Myndigheter, organisationer, institutioner, företag och allmänhet, såväl i Sverige som internationellt Forskning inom forskningsprogrammet, inom områdena arbetsmarknad, barn och familj, demokrati, demografi, ekonomi, framtidsstudier, genus, integration, migration, miljö, skatter, teknikutveckling, utanförskap samt välfärd. Kunskapsspridning i form av konferenser, seminarier, workshops, ett flertal publikationer m.m. Forskningen sker inom forskningsprogram som vanligtvist löper under fyra till sex år. Det nuvarande forskningsprogrammet heter Sverige i framtiden och pågår under åren Produktion/output Varje forskningsprogram inrymmer flera projekt med delvis skilda fokus och de genomförs av organisationens olika forskargrupper. Flera forskningsprojekt finansieras även med externa medel. IF-seminarier Workshops Framtidsfokus (öppna seminarier) Delarrangör Stockholm Futures Conference SOM-INSTITUTET Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet Göteborg Varierar över året, cirka 6 8 årsarbetskrafter. SOM-institutet finansieras huvudsakligen av de forskningsprojekt som deltar i varje års undersökning. Från och med år 2010 har SOM-institutet även viss basfinansiering från Göteborgs universitet. Arbetar för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. Fokus på befolkningens vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. Forskare, studenter samt intresserad allmänhet och media. Samlar in och bearbetar data om den svenska befolkningen SOM-institutets medarbetare ansvarar för utformningen av enkätundersökningarna. Arbetet sker löpande utifrån en uppsättning fasta frågeställningar i nationella undersökningar samt i specialundersökningar och regionala undersökningar i samarbete med varierande forskningsprojekt och andra utomstående aktörer. Årlig rapport Böcker Seminarier 9

10 3. Organisationernas syfte/uppgift och målgrupper Inledning I detta kapitel presenteras de olika organisationernas grundläggande syften och målbilder närmare. För varje organisation finns inledningsvis en informationsruta där de formella dokument som reglerar verksamheten beskrivs. Därefter följer en närmare genomgång av de ämnesområden organisationen verkar inom och de frågor deras arbete ska besvara på en övergripande nivå. Det handlar kort sagt om vad man vill uppnå med verksamheten. Frågan om organisationernas uppgifter är nära sammankopplad med deras målgrupp vad de konkret ska göra är i hög grad en produkt av vem man ska göra det för. Avsnitten avslutas därför med en redogörelse av till vilken eller vilka grupper verksamheten riktas. SBU SBUs uppgift formuleras och preciseras framförallt i förordning (SFS 2002:1085) och regleringsbrev. Kärnverksamheten är att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur ett medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Till begreppet medicinska metoder räknas både prevention, diagnostik, behandling och vård. Utöver detta ska man sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig den kunskap som vunnits samt utvärdera hur denna kunskap har använts och vilka resultat som nåtts. Bakgrunden till SBUs verksamhet är behovet av att säkerställa att den svenska sjukvården tillämpar de bästa tillgängliga metoderna. Inom såväl diagnostik som behandling förekommer tyvärr att såväl föråldrade som ineffektiva rutiner tillämpas. I andra fall har nya metoder fått snabb spridning, utan att vare sig nytta, risker eller kostnader för dessa systematiskt har granskats. För att öka hälso- och sjukvårdens förmåga att skapa nytta för medborgarna och för att samtidigt optimera sitt resursanvändande genomför SBU en noggrann och kontinuerlig granskning och vetenskaplig utvärdering av såväl etablerade metoder som medicinska innovationer, baserad på tillgänglig forskning. De rapporter som myndigheten tar fram syftar framför allt till att visa vilken metod som är bäst, vilka metoder som saknar belagda effekter eller vilka metoder som inte är kostnadseffektiva. Utifrån detta utfärdas rekommendationer om vilka metoder man bör tillämpa och vilka man bör undvika. Dessutom identifieras metoder som behöver studeras bättre innan deras tillämpning sprids. Myndigheten ska alltså ha rollen som oberoende utvärderare och nationellt kunskapscentrum, ett arbete som ska hålla hög internationell standard. Stor vikt läggs vid att sprida resultaten till vårdgivare och andra berörda. På myndighetens hemsida står det att resultaten riktar sig till alla som fattar beslut om vilken vård som ska bedrivas både till dem som arbetar direkt med patienter och till dem som organiserar och planerar sjukvård. Detta antyder att målgruppen i första hand är den praktiska hälso- och sjukvården samt politiker framförallt på landstingsnivå, något som också understryks i det senaste regleringsbrevet. Samtidigt som SBUs uppdrag kommer från regeringen är verksamheten alltså främst inriktad på att skapa nytta för yrkesverksamma och verksamhetsnära praktiker. Kontigos intervjuer bekräftar också att man från myndighetens sida ser dialogen med vården och den nytta man kan skapa i det ledet som verksamhetens kärna, snarare än motsvarande kontakt med den formella uppdragsgivaren Socialdepartementet. Det finns dock även ett intresse av en bredare tolkning av målgruppen. Myndighetens resultat berör många patienter och anhöriga och det finns en stor förståelse för behovet att förmedla informationen även till dessa grupper. Ett särskilt lekmannaråd med uppgift att anpassa budskapet i rapporterna till allmänhetens behov har därför inrättats. Tillväxtanalys Tillväxtanalys är regeringens myndighet för utvärderingar, analyser och utlandsbaserad omvärldsbevakning och främjande inom tillväxtpolitikens område. Det huvudsakliga uppdraget är enligt instruktionen 10

11 (SFS 2009:146) att utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna. I uppdraget ingår även att svara för officiell statistik om internationella företag, nystartade företag, konkurser och offentliga ackord, vilket innebär förvaltning och utveckling av system och verktyg för tillgänglighetsanalyser, inklusive databaser, samt för förvaltning och utveckling av det regionala analys och prognossystemet. Denna statistik får även ligga till grund för myndighetens egen forskning. Myndighetens övergripande mål är att ta fram kunskapsunderlag för en framgångsrik tillväxtpolitik och att främja internationellt kontaktskapande. Den breda verksamheten med officiell statistik, analysverktyg, utlandskontor och kopplat till detta utvärderingar och analyser innebär att organisationen är relativt stor och indelad i flera olika arbetsområden (se nedan). I denna rapport är framförallt den verksamhet som handlar om att ta fram specifika kunskapsunderlag regleringsbrevsuppdrag och särskilda regeringsuppdrag i fokus. Tillväxtanalys har regeringskansliet som främsta mottagare för sitt arbete. Myndigheten samarbetar också med vissa centrala myndigheter, främst Tillväxtverket, Vinnova och Energimyndigheten, när det gäller verksamheten inom utlandskontoren. Myndighetens samarbete med regeringen kan beskrivas som förhållandevis nära. Kontigos intervjuer pekar på att uppdragen planeras, genomförs och utvärderas i en kontinuerligt pågående dialog med regeringskansliet. Ofta är det myndigheten själv som tar initiativ till vilka uppdrag man önskar genomföra. Dialogen med Näringsdepartementet om kommande års regleringsbrev och då särskilt uppdragen inleds redan under sommaren året innan regleringsbrevet träder ikraft. Vanligen inleds dialogen med att myndigheten pekar ut ett antal frågor eller områden som man uppfattar som de viktigaste tillväxtpolitiska frågorna. Dialogen med beställaren sker även i samband med att regleringsbrevet fastställs (vid årsskiftena), samt under och efter genomförandet. Jämfört med sina föregångare (ITPS och Glesbygdsverket) har Tillväxtanalys en snävare målgrupp. Den kommunikationsstrategi man antagit är också anpassad till instruktionen och de direktiv som gavs vid bildandet 2009 och fokuserar i huvudsak på det man kallar Verksamhetsnära kommunikation, vilket i praktiken betyder en nära dialog med uppdragsgivarna för att säkra relevansen i uppdragen och att arbetet kommer till nytta. Enligt kommunikationsstrategin ska referensgrupper med en bred representation knytas till de mera omfattande utvärderingarna och analyserna, både för att bredda underlaget och för att löpande sprida kunskap och information. Alla rapporter publiceras på myndighetens hemsida och myndigheten sprider också sina underlag genom egna seminarier och deltagande i seminarier som arrangeras av andra. Rapporter och underlag sprids också genom så kallade RRS-flöden på hemsidan där intresserade kan få en prenumeration på rapporter och statistik. Däremot läggs mycket begränsade resurser på pressmeddelande och bred spridning via media. Man har till exempel endast en anställd professionell kommunikatör istället sker kommunikationen direkt genom att alla analytiker är kommunikatörer i dialogen mellan myndighetens experter och expertmottagare i regeringskansliet och i förekommande fall samarbetsmyndigheter. Fokus är på att slutsatser och rekommendationer ska diskuteras i första hand med uppdragsgivaren och inte inom ramen för en publik debatt. IFAU IFAU är en utvärderingsmyndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och dess verksamhet omfattar såväl egen datainsamling som forskning i form av effekt- och processutvärderingar av framförallt olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Myndigheten har även i uppdrag att ge stöd till externt bedriven forskning på det arbetsmarknadspolitiska området, vilket exempelvis sker genom att IFAU ordnar konferenser och ansvarar för utbetalningen av forskningsanslag. I myndighetens instruktion listas fyra uppdrag: Uppföljning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utvärdering av effekter på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet, utvärdering av socialförsäkringens effekter på arbetsmarknaden samt studier av arbetsmarknadens funktionssätt. Dessa är uppdelade i 16 snävare forskningsområden och man bedriver dessutom flera metodutvecklingsprojekt. Analyserna lyfter särskilt fram skillnader mellan olika grupper, framför allt mellan män och kvinnor, men även med avseende på exempelvis ålder och social bakgrund. Organisationens uppdrag är alltså relativt brett, man ska med egna ord skapa bästa möjliga kunskapsunderlag för all politik som berör arbetsmarknaden. IFAUs resultat ska fungera som underlag för politiska beslut, men även vara relevant för forskning. Detta innebär att regeringskansliet och dess tjänstemän samt beslutsfattare på olika nivåer i offentlig förvaltning är huvudsaklig målgrupp. Ytterligare en målgrupp utgörs av forskare. Utöver detta finns uppdraget att popularisera och sprida forskningsresultaten, vilket innebär att även en intresserad allmänhet och media i någon mån utgör målgrupper. Med ett tydligt fokus på arbetsmarknadsfrågor i samhällsdebatten upplever man också att det finns ett stort massmedialt intresse för organisationens arbete. Man 11

12 eftersträvar dock inte massmedial exponering utan har valt att vara ganska restriktiva. Även om man ser vikten av att skapa intresse för sina resultat ser man en tydlig balansgång mellan detta och informationens kvalitet. I det läget prioriterar IFAU att ge en korrekt bild av resultaten, och menar att det inte är ett självändamål att synas och höras mycket. Framförallt är man tveksam till om exponering i medierna är bästa sättet att föra fram sitt budskap och framhåller mer fördjupande former som till exempel seminarier eller möten De rapporter man publicerar åtföljs alltid av ett pressmeddelade. IFAU kommunicerar även via sin webbplats, finns med på expertsvar och liknande tjänster, publicerar vetenskapliga artiklar och finns med i internationella nyhetsbrev. För IFAU är det avgörande att ständigt hålla högsta vetenskapliga kvalitet. Institutet för framtidsstudier Institutet för framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse med uppdrag är att identifiera och utveckla ny kunskap om för framtiden relevanta frågor. Syftet med detta är att stimulera samhällsdebatten och fungera som en förmedlande länk till beslutsfattare. Framtidsstudier bedrivs för att främja ett långsiktigt perspektiv både i allmän debatten och inom politiken. Verksamheten tillkom redan i början av 1970-talet i form av ett sekretariat knutet till Statsrådsberedningen. Under 1980-talets andra hälft etablerades verksamheten i dess nuvarande form, det vill säga som en forskningsstiftelse med anslag via statsbudgeten och Utbildningsdepartementet. Verksamhetens mål är i första hand att främja samhällsnytta. Genom att vila ansatsen på en vetenskaplig grund vill man förbättra förutsättningarna för att förmå samhället och dess organisationer att tänka framåt och i möjligaste mån förhålla sig kreativt och flexibelt till förändring. Organisationens arbete ska skapa nytta för folkopinion och folkbildning, vilket i sig innebär en mycket bred målgrupp. Dessutom finns en uttalad ambition att skapa högkvalitativ forskning som är relevant också i det akademiska sammanhanget. Målgruppen är alltså även forskarvärlden. SOM-institutet SOM-institutet utgör en centrumbildning inom Göteborgs universitet och beskriver sig som en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som arbetar tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. Organisationens speciella kompetens ligger inom datainsamlingsområdet. SOM-institutet genomför egna återkommande undersökningar, ofta i samarbete med olika forskningsprojekt samt analyserar, lagrar och tillgängliggör det insamlade datamaterialet. SOM-institutets nationella undersökningar är årligen återkommande empiriska undersökningar av svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. Syftet är att teckna en bred bild av folkopinionen. Kärnan i denna verksamhet är att spåra och följa upp ett antal nyckelindikatorer som anses kunna ge ett mått på hur demokratin mår. Det handlar även om att erbjuda fakta som stöd och korrektiv till samhällsdebatten. Huvuddelen av verksamheten avser samarbeten med olika forskningsprojekt som vill basera sitt arbete på empiriska frågeundersökningar. SOM-institutet fungerar här som en metodexpert som anlitas av forskarna och har ett avgörande ansvar för undersökningens konkreta utformning. Forskarna får dessutom för sina analyser tillgång till basdata från varje undersökning. SOM-institutets stora mängd insamlade data är unik i sitt slag. Att tillgängliggöra denna databas för forskare och andra intresserade är ytterligare ett av verksamhetens syften. SOM-institutets årliga mätningar är basen i verksamheten. Mätningarna är främst inriktade på forskarsamhällets behov. SOM möjliggör härigenom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Det nära samarbetet med olika forskningsprojekt är en grundsten i verksamheten och står även för huvuddelen av finansieringen. Dessutom förser SOM-institutet forskarsamhället med metodexpertis och datamaterial. SOM-institutet medverkar också i forskningsprojekt initierade av myndigheter och medier. I nära anslutning till forskningsinriktningen fokuserar man också på utbildning, inte minst uppmuntrar man studenter att utnyttja resultat och datamaterial i sitt uppsatsskrivande. Slutligen finns också en så kallad tredje verksamhet, som utgörs av utåtriktat arbete där media och intresserad allmänhet är mottagaren. Detta påverkar inte i någon större utsträckning prioriteringar eller inriktning i kärnverksamheten, men utgör den del som når bredast publik. Sammanfattande kommentarer Flera av de studerade organisationerna har likartade uppdrag. Tillväxtanalys, Institutet för framtidsstudier och IFAU har alla till uppgift att leverera beslutsunderlag och analyser, som i någon form ska vara till nytta för politiken. I genomförandet skiljer de sig emellertid åt. Medan Tillväxtanalys och IFAU betonar sin funktion av analys- och utvärderingsstöd till regeringskansliet, lägger Institutet för framtidsstudier betydligt större vikt vid den fria forskningen i samhällets tjänst i en mer allmän betydelse. SBU och SOM-institutet skiljer sig från de övriga or- 12

13 ganisationerna. SBUs funktion är att vara ett handfast vetenskapligt grundat stöd för yrkesutövarna inom vård och omsorg, inte för politikerna. Därigenom är verksamheten mycket tydligare inriktad mot förbättringar av den praktiska verksamheten på vetenskaplig grund. SOM-institutet har inte regeringskansliet som huvudman, utan utgör en del i Göteborgs Universitet. En viktig skillnad mellan SOM-institutet är den vi återkommer till när vi jämför finansieringen där SOMinstitutet inte är en fullfinansierad verksamhet. Detta gör att finansieringen av den egna verksamheten utgör en del i dess inriktning. Vid sidan av målgrupper talar man även om samarbetspartners eller finansiärer. En av organisationernas vanliga målgrupper är de politiska instanser som också är myndighetens uppdragsgivare. Det tydligaste exemplet på detta är Tillväxtanalys, som arbetar mycket nära Näringsdepartementet och både utför utvärderingar av genomförda åtgärder och tillhandahåller det kunskapsunderlag som behövs inför beslutsfattande. Verksamheten är framförallt anpassad för att på bästa sätt svara på mottagarens specifika behov och inriktningen är praktisk, om än på en övergripande och strukturell nivå. Även IFAUs verksamhet riktar sig i hög grad till politiska aktörer, men är samtidigt också betydligt mer akademiskt inriktat med höga ambitioner att producera högkvalitativt forskningsmaterial och att föra en närvarande dialog med ett internationellt forskarsamhälle. Det finns även organisationer vars verksamhet i första hand riktar sig mot praktiker/utförare. Även i detta fall handlar det om att ta fram konkret användbar kunskap, men istället för politikens strategiska planering är det här mer verksamhetsnära yrkesutövares behov av kunskap som står i fokus. Den organisation i kartläggningen som främst representerar denna modell är SBU, som med sitt tydliga fokus på hälso- och sjukvårdens metoder framförallt syftar till att förbättra den praktiska verksamhet som målgruppen utför. Forskarvärlden är en annan målgrupp. Genom att medvetet rikta sig mot denna mottagare signalerar organisationen hög ambitionsnivå med avseende på vetenskaplig standard, med systematisk metodik och kvalitativa analytiska inslag. Den akademiska världen kan sedan i olika hög grad kombineras med andra målgrupper: medan exempelvis Institutet för framtidsstudier i praktiken främst håller sig till och definierar sig gentemot denna målgrupp kan inriktningen också mer ha rollen av en formfråga. Ett exempel på detta är IFAU, vars vetenskapliga ambitioner snarast kompletterar den politiska relevans man ska skapa och framförallt motiverar organisationens särställning gentemot andra besläktade kunskapscentrum. Slutligen har många av organisationerna en ytterligare målgrupp vid sidan av sin huvudsakliga verksamhet: intresserad allmänhet Det finns inte minst en demokratisk aspekt i detta. Enskilda medborgare ska ha tillgång till de resultat som produceras vid statligt finansierade institut. Även om denna målgrupp sällan är vad som i första hand motiverar verksamhetens existens är den ändå av princip mycket viktig och medför i flera fall omfattande resurssatsningar. Både Institutet för framtidsstudier och SBU har tydligt denna målgrupp i sina respektive instruktioner och stadgar. Institutet för framtidsstudier är trots sin starka vetenskapliga inriktning dock ambitiösa i sin populärvetenskapliga ambition. SBU lägger stor vikt vid att också anpassa och tillgängliggöra sina resultat för allmänheten utanför den verksamhet man riktar sig till. Det kan också finnas en uttalad ambition att bidra till en mer eller mindre generellt formulerad samhällsnytta, som exempelvis är fallet för Institutet för framtidsstudier och SOM-institutet, som båda vill bidra till samhällsdebatten. En del organisationer ser däremot en potentiell motsättning mellan att ta fram specialiserad kunskap och att förmedla denna till allmänheten. Tillväxtanalys hanterar i sin verksamhet en del uppgifter som i och med närheten till Näringsdepartementet och den politiska processen är känsliga och att man därför ibland inte aktivt sprider visst material till en publik utanför målgrupperna. IFAU ser ett stort medialt intresse för sina resultat och sprider dem visserligen gärna, men är samtidigt tveksam till alltför grova förenklingar i populariserande syfte. 13

14 4. Verksamhetens karaktär I detta kapitel fokuseras den konkreta verksamhet som organisationerna bedriver till både innehåll och genomförande. Relaterat till organisationernas specifika ämnesområden görs en närmare genomgång av arbetets olika moment vilka praktiska arbetsformer som tillämpas för att uppnå de mål som presenterades ovan samt hur genomförandet är upplagt, till exempel huruvida verksamheten sker i projektform eller löper kontinuerligt. SBU SBUs arbete utgår från projektspecifika frågeställningar, ofta centrerade kring en viss metod. Verksamheten består oftast av en systematisk och kritisk granskning av befintlig vetenskaplig dokumentation rörande den aktuella metoden. I praktiken handlar en stor del av arbetet just om sådana meta-studier, det vill säga att söka, läsa och värdera resultaten i den tillgängliga forskningen kring en given metod. Bedömningen av undersökningarna följer en särskild fastlagd metodik för hur de studier som bedöms ha hög kvalitet väljs ut och vägs samman. Därmed skapas ett underlag för att bedöma metodernas evidens. I detta ingår en samlad analys av dess medicinska, ekonomiska, etiska och sociala effekter. SBU bedriver i detta sammanhang inte egen forskning, utan sekundärforskning på tillgänglig expertis. Däremot ingår också ofta en kartläggning av vilka metoder den svenska vården använder i dag samt en jämförelse av praxis och det vetenskapliga underlaget för att se om de stämmer överens. Utvärderingsarbetet bedrivs i projektform. Till varje projekt rekryteras en tvärvetenskaplig arbetsgrupp ur ett nätverk bestående av cirka 400 svenska och utländska experter inom bland annat medicin, omvårdnad, tandvård, hälsoekonomi, etik och epidemiologi. De större (gula) utvärderingsrapporterna granskas sedan av SBUs kansli, av externa särskilt utsedda granskare samt av SBUs vetenskapliga råd. De innehåller också en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna utarbetade av SBUs styrelse och vetenskapliga råd. Utvärderingarna av nya behandlingsmetoder granskas av det så kallade Alertrådet. Alla rapporter godkänns av SBUs nämnds arbetsutskott innan publicering. Projektens tidsmässiga utsträckning varierar. Breda utredningar som omfattar hela sjukdomsgrupper, som exempelvis ryggont, missbruk eller fetma, kan ta flera år, medan mindre utvärderingar av enskilda behandlingsmetoder går betydligt snabbare. En utvärdering av en ny behandlingsmetod tar normalt cirka 6 månader. Den andra delen i uppdraget är att presentera det material man sammanställt. Resultatspridning ses som en minst lika viktig del av verksamheten som själva produktionen av rapporter och det läggs generellt mycket jobb på att föra ut det budskap man kommit fram till. Ofta är rapportförfattarna själva involverade i detta arbete genom att föreläsa om sina resultat och slutsatser på symposier och dylikt. Särskilt gärna tillämpas denna metod på specialistföreningars möten som till exempel Svenska Läkarsällskapets stora årsstämma, kirurgstämmor osv, vilket tycks vara ett framgångsrecept som i hög grad ger vården tilllit till resultaten. I SBUs uppgifter ingår även att bistå landstingen under implementeringen av resultaten, exempelvis genom att delta i landstingsstyrelsernas möten. SBU tar även fram patientversioner och sammanfattningar av rapporter i samarbete med ett flertal apotek. Dessutom jobbar man massmedialt för att öka sin synlighet och marknadsföra resultaten. Man har tagit fram en egen tidning, skriver artiklar i Läkartidningen och har även släppt en app för att ytterligare tillgängliggöra informationen. Slutligen är en viktig del av uppdraget att analysera kunskapsluckor i vården. Detta ger uppslag till doktoranders och forskares ämnesval. Det har vid flera tillfällen hänt att forskningsfinansiärer som till exempel vetenskapsrådet tagit fasta på de identifierade kunskapsluckorna och gjort speciella utlysningar om forskningsmedel till dessa områden. Tillväxtanalys Myndighetens arbete är upplagt kring tre avdelningar med olika inriktning. Entreprenörskap och näringsliv handlar om att identifiera möjligheter och hinder som förbättrar nya och växande företags förutsättningar, exempelvis genom att kartlägga små- och 14

15 medelstora företags utbud och efterfrågan av kapitalförsörjning och behov av rådgivning. Under innovation och globala mötesplatser kartläggs, analyseras och utvärderas den svenska innovationspolitiken. Även de mer processinriktade verksamheterna omvärldsbevakning och förvaltning av utlandskontoren ligger här och tanken är att kombinationen ska erbjuda ett verktyg för att anpassa svensk tillväxtpolitik efter internationella förutsättningar. Avdelningen Tillgänglighet och regional tillväxt följer utvecklingen i landets olika delar, mäter tillväxten i ekonomin och analyserar organisatoriska förutsättningar för insatser från stat, region och kommun. Syftet är att öka kunskapen om hur man bäst tar till vara på hela landets potential. Tillväxtanalys rapporter ska grunda sig på vetenskap och praktisk erfarenhet. Verksamheten består av egna analyser, utvärderingar, forskningsöversikter etc. Det är dock inte meningen att man ska ägna sig åt egen forskning. Däremot skall man utgå från befintlig forskning och använda vetenskapliga analysmetoder för att adressera de problem som uppdraget innefattar. Även inom Tillväxtanalys arbetar man ofta i projektform, särskilt när det gäller den del av verksamheten som består av särskilda uppdrag. Till sådana projekt knyts, förutom de egna medarbetarna, ofta också även externa experter i form av forskare. IFAU Ramen för organisationens arbete sätts av den instruktion som formulerats av regeringen och som relativt allmängiltigt begränsar det område som organisationens forskning ska täcka. När det kommer till enskilda forskningsprojekt utformar dock myndigheten dessa på eget initiativ, även om man har en informell dialog med regeringen om vilka uppgifter som är viktigast och bör prioriteras. Organisationens breda anslag gör att även områden som strikt inte räknas som arbetsmarknadspolitik ingår i uppdragsbeskrivningen, det handlar om att i en vidare mening förstå vilka faktorer som påverkar arbetsmarknaden. Den forskning som bedrivs måste ta hänsyn till en mängd indirekta samband, såsom betydelsen av skattemodellernas utformning. Dessutom strävar man efter att förstå vad det är som styr arbetsmarknaden och dess aktörer samt på vilket sätt denna styrning sker. Utbildningspolitikens påverkan är ett tydligt exempel på en sådan indirekt faktor. Det kan till exempel handla om att förstå effekterna på arbetsmarknaden av att införa läxhjälp eller av hur samspelet i klassrummen ser ut. IFAU genomför en betydande del egen forskning och har även nära utbyten med andra arbetsmarknadsforskare. Dessutom genomför man sekundärforskning i form av kunskapsöversikter, samt utvärderingar där man tittar på hur olika genomförda program fungerat. Dessa studier sker i hög grad utifrån IFAUs stora registerdatabaser. Datatillgången som dessa erbjuder anses dessutom utgöra en viktig säljpoäng för att attrahera kompetent arbetskraft. Organisationens forskningsfokus ligger på kvantitativa analyser och ekonometri. Det finns också en tanke om att förstå samspelet mellan grundforskning och programutvärderingar, varför man anser det viktigt att känna till bägge delarna. IFAU lämnar inga policyrekommendationer i sina rapporter. Det kan ibland finnas implicita rekommendationer i analyserna, men hur kunskap ska omsättas i beslut och om en åtgärd är värd sitt pris eller inte ses som en fördelningspolitisk fråga och lämnas till politisk bedömning. Man har dock även en vidare och mer informell dialog med Regeringskansliet som går utanför rapporterna där man upplever att man kan vara tydligare med exempelvis vilka åtgärder som ger resultat. Institutet för framtidsstudier Organisationens forskning utgår från ett forskningsprogram, som anger ramarna för vilka projekt som ska få del av den interna finansieringen. Forskningsprogrammet, som skrivs av VD och godkänns av styrelsen, bedrivs under en tidsperiod av fyra till sex år. Det nuvarande forskningsprogrammet heter Sverige i framtiden och inriktas på befolkningsstruktur och institutioner. I detta ingår flera projekt som fokuserar på mer specifika områden. Den konkreta forskningsinriktningen utformas genom att organisationens styrelse bestämmer om enskilda forskningsprojekt överensstämmer med det övergripande forskningsprogrammet och därmed kan få finansiering. Olika typer av finansiering förekommer och Institutet för framtidsstudier detta som ett uttryck för projektens cykliska utveckling. Inledningsvis beviljas en del så kallade utvecklingsprojekt som genomför en förstudie på cirka ett års tid. Tyngdpunkten ligger sedan på de så kallade programprojekten, som pågår under en treårsperiod. Dessa leder i många fall vidare till olika fortsättningar och fördjupningar utifrån det ursprungliga projektet. Vid sidan av den egna finansieringen bedriver man även forskning finansierad från andra finansiärer, till exempel från forskningsråden. Inriktningen av denna forskning är dock i mindre utsträckning diskuterad inom ramen för verksamheten. Vid sidan av själva studierna finns också en ambition att verkligen nå ut med forskningen till en bredare allmänhet. Organisationen arrangerar och genomför därför också ett tämligen ambitiöst program av seminarier och möten av olika slag som vänder sig till denna grupp. 15

16 SOM-institutet Basen för SOM-institutets verksamhet är de nationella och regionala undersökningarna. Detta är sedan 1986 årligt återkommande frågeundersökningar med slumpmässiga urval av allmänheten och med fasta frågor som kontinuerligt fyller på databasen med uppdaterat material. Beroende på vilka forskningsprojekt man för tillfället samarbetar med tillkommer utöver fasta frågor även olika slag av specialfrågor som svarar för drygt hälften av frågeformulären. Även sådana specialfrågor kan ofta återkomma. Genom att frågorna formuleras på likalydande sätt år efter år blir dataserierna jämförbara över tid, något som efterfrågas av många forskare som vill analysera förändringar över en längre tid. Den nationella frågeundersökningen görs under hösten varje år. Arbetsprocessen är cyklisk och har som mål att årligen resultera i publiceringen av en bok. Under sommaren förbereds och utformas de enkätfrågor som under hösten går ut till respondenterna. Under våren sammanställs och analyseras resultaten för att därefter publiceras och presenteras. De regionala undersökningarna är uppbyggda på motsvarande sätt men genomförs inte alltid varje år. De regionala undersökningarna utgör exempel på hur SOM-institutet samarbetar med beställare i enskilda uppdrag. Undersökningarna planeras av SOM-institutets medarbetare. Dessa utformar och kvalitetssäkrar enkätfrågorna och sköter dialogen med deltagande forskningsprojekt. Själva datainsamlingen upphandlas från fristående företag, men för att säkerställa kvaliteten följer SOM-institutet även insamlingsarbetet mycket nära. Dessutom redovisar SOM-institutet varje år en detaljerad metodrapport för varje undersökning. Institutet betonar också vikten av det omfattande kvalitetssäkrings- och metodutvecklingsarbete som man lägger ned på sina undersökningar. Organisationen bedriver även metodforskning. Sammanfattande kommentarer Det finns en mycket stor bredd i de kartlagda organisationernas verksamhet. De spänner över allt ifrån sammanställningar av befintligt material via egen fakta- och datainsamling till vetenskaplig forskning. Organisationernas grad av specialisering varierar eftersom uppdragen kan vara mer eller mindre omfattande och enhetliga. Grundfrågan är till hur stor del organisationen tar fram ny kunskap, baserad på egen forskning. Verksamheten kan annars bestå av sekundärforskning, som exempelvis hos SBU, där man utgår från är befintliga forskningsresultat som man sedan analyserar och sammanställer. Även Tillväxtanalys arbete handlar i stor utsträckning om resultatsammanställningar och kartläggningar av redan tillgängliga data. Många organisationer arbetar dock med någon typ av egen datainsamling, även de som i första hand arbetar med sekundärforskning. SBU genomför vid sidan av sekundärforskningen även kartläggningar av praxis och resultatutvärderingar, Tillväxtanalys arbetar med utvärderingar av bland annat olika politiska åtgärder. Ofta handlar det om enskilda undersökningar av mindre omfattning. I denna typ av verksamhet produceras egna kunskapsbidrag, som dock inte är av forskningskaraktär. Ett flertal organisationer arbetar i större omfattning och mer systematiskt med statistikinsamling och fungerar då i regel samtidigt som databasadministratörer och kommunikationsansvariga för det råmaterial man tar fram. Att föra statistik inom sitt ämnesområde kan dock ha varierande innebörd. Det kan ske som en del av ett strikt reglerat uppdrag och utgöra en del i det decentraliserade ansvaret för produktionen av Sveriges Officiella Statistik, grundat i av vem och till vad materialet ska användas och med liten möjlighet för organisationen att påverka vare sig utformning och innehåll i insamlingsprocessen eller hur data ska bearbetas. Detta är fallet hos Tillväxtanalys. Insamlingsprocessen kan även, som i SOM-institutets fall, utgöra delar av den forskning som någon annan aktör bedriver. Det finns också organisationer vars arbete är inriktat på traditionellt forskningsarbete och som till sin karaktär ligger nära rent akademiska institutioner. IFAU är en myndighet med uppdrag att tillhanda användbar kunskap till poliska och byråkratiska funktioner, men utmärker sig genom att göra detta på en starkt vetenskaplig grund. Institutet för framtidsstudier ska genom sin forskning visserligen skapa nytta för det vidare samhället, men då detta inte preciseras mycket närmare blir den akademiska inriktningen i praktiken dominerande. Till övervägande del tycks de kartlagda organisationerna arbeta i projektform. En del organisationer med bredare uppdrag har även vissa löpande uppgifter. Förutom den statistikinsamling som tidigare beskrivits ligger dessa uppgifter dock utanför ramarna för det här uppdraget. 16

17 5. Organisation och kompetens Detta kapitel behandlar den struktur som utgör ramen för de olika organisationernas verksamheter. Hur organisationen ser ut handlar till stor del om resurser, kopplat till både humankapital och finansiering. Till att börja med presenteras vilka kompetenser och intressen som finns representerade inom respektive organisation, hur de nyttjas och till vilken grad arbetet utförs av egna anställda respektive handlas upp externt. Vidare granskas organisationernas ekonomiska förutsättningar: hur de finansieras och på vilket sätt detta påverkar verksamhetens utformning. SBU Myndighetens kansli i Stockholm har närmare 50 anställda som arbetar med samordning av projektgrupperna, sammanställning och granskning av rapporterna samt kommunikation av utvärderingarnas resultat. Verksamheten kan sägas vara uppdelad i fyra områden, där Administration/marknad arbetar med organisatoriska frågor samt marknadsföring och övriga tre står för olika delar av den operativa verksamheten. Alert/kunskapsluckor är den avdelning som står för utvärderingarna av nya metoder och som arbetar för att peka ut områden där mer forskning behövs. Etablerade metoder ansvarar för de kontinuerlig utvärdering befintliga metoder som ofta sker i större tematiska projekt. Slutligen finns en avdelning som ansvarar för den elektroniska tjänsten Upplysningstjänst för vården som ger snabba svar på kliniska frågor, samt SBU kommenterar som gör kunskapssammanställningar från andra länder. Arbetet leds av en myndighetschef, i nära samarbete med en nämnd där ledamöterna representerar viktiga myndigheter och organisationer inom svensk hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Nämndens huvuduppgifter är att besluta om nya projekt och att godkänna SBU-rapporternas slutsatser. Detta sker med hjälp av två vetenskapliga råd, SBUs råd och Alertrådet. Ett särskilt lekmannaråd ska även kritiskt och konstruktivt granska den information som vänder sig direkt till patienter, anhöriga och en intresserad allmänhet. I ett projekt är cirka 4 personer från SBU involverade på heltid och 8 experter utifrån. Totalt uppskattas dock fördelningen mellan intern och extern arbetskraft vara relativt jämn med ungefär likartade siffror över nedlagda timmar. Då SBU startade jobbade experterna gratis. Nu uppskattar man att deras insatser motsvarar 3 veckors arbete per år, vilket betalas antingen till deras arbetsgivare eller till deras egna företag. I princip alla projektledare är disputerade med lång arbetslivserfarenhet och de utgör en blandning av farmaceuter, läkare, apotekare, hälsoekonomer och samhällsvetare. Projektassistenter är ofta läkarsekreterare, med något undantag har de flesta universitetsutbildning. Några är adjungerade från högskolor eller universitet. Litteratur sökare är ofta bibliotekarier. Experterna är överlag minst postdoc, i många fall docenter eller professorer, samt verksamhetschefer. SBUs verksamhet finansieras huvudsakligen av ett anslag från Socialdepartementet och till viss del av externa medel för tjänster man utför åt andra instanser inom offentlig sektor. Detta innebär en mycket hög grad av oberoende gentemot det material man har som uppgift att utvärdera. SBU anser att detta ger verksamheten legitimitet i sjukvården och betraktar det som en viktig framgångsfaktor. Tillväxtanalys Tillväxtanalys är en relativt platt organisation med fyra likställda avdelningar, ledda av en generaldirektör och ledningsgrupp. Utöver de tre arbetsområdena finns en avdelning för verksamhetsutveckling och stöd som ansvarar för funktioner som till exempel kommunikation, ekonomi, personal samt kompetens- och myndighetsutveckling. Arbetet sker både i löpande verksamhet och inom projekt. Den löpande verksamheten är mer processinriktad och består främst av statistikverksamheten med enkätundersökningar till grund för statistiken samt sammanställningar av offentliga databaser och utveckling och förvaltning av analysverktyg. Ett exempel är det regionala analysverktyget raps som myndigheten tillhandahåller till ett 50-tal regionala och kommunala användare runt om i landet. Den GISbaserade PiPos används bland annat som ett underlag 17

18 i den kommunala skatteutjämningen och för regionala tillgänglighetsanalyser. Statistiken publiceras enligt bestämda publiceringsplaner i Sveriges Officiella Statistik i samverkan med SCB. Den andra löpande verksamheten bedrivs av utlandskontoren och omfattar omvärldsbevakning, kontaktskapande och främjande av i första hand internationella forskningskontakter. Projektverksamheten knutna till regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag utgörs av ett drygt trettiotal uppdrag per år, av vilka merparten härrör från regleringsbrevet. Kontigos intervjuer pekar på att projekten i allmänhet genomförs under 4 8 månader inom ramen för ett verksamhetsår. Arbetet utförs till största delen av egen personal, men myndigheten köper även tjänster i form av forskare och i mindre utsträckning konsulter som anlitas för tillfälliga uppdrag, för omkring 10 miljoner kronor per år. Nationalekonomi dominerar bland de discipliner som verksamheten bygger på, men andra kompetenser finns också representerade. Bland den egna personalen har en stor andel forskarutbildning. Den vanligast förekommande metoden för att vetenskapligt kvalitetssäkra arbetet är vetenskapliga referensgrupper. Myndigheten Tillväxtanalys finansieras till övervägande del av sitt förvaltningsanslag och är som organisation mycket nära sammankopplad med Näringsdepartementet. Arbetsuppgifterna är styrda av myndighetens instruktion, regleringsbrev och formella uppdrag. Både myndigheten och departementet påpekar att dialogen mellan de två instanserna i hög grad är dubbelriktad och att myndigheten har ett betydande inflytande både på politiken och på sin egen verksamhet. Jämfört med de övriga organisationerna förefaller Tillväxtanalys ändå befinna sig ovanligt nära sin uppdragsgivare. IFAU IFAU är en relativt liten myndighet med en platt organisation och har därför ingen egentlig organisationskarta. Medarbetarna delas in i ledning, administration och forskare/utredare. Utöver detta tillkommer affilierade och projektanknutna forskare som rekryteras utifrån. Myndigheten leds av en generaldirektör utsedd av regeringen. Ledningsgruppen består vidare av en ställföreträdande generaldirektör samt en biträdande och en administrativ chef. IFAU har även ett vetenskapligt råd som består av ordförande samt ett antal ledamöter från olika forskningsområden. Rådet arbetar framför allt med beviljandet av forskningsbidrag till andra forskningsinstanser. I IFAUs referensgrupp sitter arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt berörda departement och myndigheter. Kontigos intryck utifrån intervjuerna är att IFAUs projekt bedrivs med en betydande del egen personal, man har dock även utbyten med forskare från andra organisationer. Bland den egna personalen finns en klar tyngdpunkt på nationalekonomi. Myndigheten anser att det ligger i sakens natur att främja akademisk karriär. Man har i linje med detta en infört en incitamentsstruktur med lönehopp vid exempelvis erhållen docentkompetens. Även publicering av vetenskapliga artiklar belönas. Personalen delas in i fyra kategorier: 1) Forskare Samtliga disputerade, ofta med docent eller professorskompetens. 2) Utredare dessa har i regel magisterexamen eller påbörjade doktorsutbildningar. 3) Doktorander. 4) Administratörer, med varierande utbildningsnivå. I princip allt arbete i kärnverksamheten sker i projektform. Projektstorleken varierar kraftigt och i snitt produceras runt så kallade working papers per år, plus ett antal rapporter och avhandlingar. I allmänhet lägger IFAU ned 8 10 månaders arbete på varje rapport. Ofta är även forskare utifrån inblandade i projekten, som i allmänhet pågår under 1 2 år. Under de senaste två åren har andelen extern finansiering ökat. Detta inkluderar både bidrag i form av forskningsanslag, vilka söks i konkurrens med universitet och andra forskningsorganisationer och avgifter, det vill säga ersättning för uppdragsforskning. Institutet för framtidsstudier Institutet för framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse. Verksamheten leds av en styrelse med nio ledamöter som utses av Regeringen. Styrelsen utser en VD till chef och vetenskaplig ledare för verksamheten. VD skriver även forskningsprogrammet som styr användningen av de offentliga anslag som bekostar stora delar av organisationens forskning. Detta program godkänns formellt av styrelsen. Samtliga i verksamheten är forskare med olika humanistisk eller samhällsvetenskaplig inriktning. Den akademiska nivån varierar med allt ifrån ännu ej disputerade forskare till professorer. Forskningen finansieras både genom statliga och externa anslag. De statliga anslagen bekostar organisationens utvecklings- och programprojekt. Övriga projekt bekostas av externa forskningsfinansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet, där forskare vid Institutet för framtidsstudier söker projektmedel i öppen konkurrens med andra forskare. De externfinansierade projekten bedrivs inom särskilda så kallade profilområden, men organisationen anser sig ha ett relativt begränsat inflytande över dessa projekt. Kontigo tolkar det som att organisationen ger forskarna stort utrymme att själva styra utformningen av dessa projekt. Institutet för framtidsstudier finansierar inte någon utomstående forskning. 18

19 SOM-institutet SOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet. Det leds av en styrgrupp bestående av forskare från de två samverkande institutionerna som är SOM-institutets huvudmän: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Dessutom har funnits en nära anknytning till Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Administrativt är verksamheten placerad vid JMG. En föreståndare är anställd på halvtid sedan hösten 2010 och leder den dagliga verksamheten. Föreståndaren har en professorstjänst på statsvetenskapliga institutionen och är även huvudredaktör för SOMinstitutets publikationer. Två forskningskompetenta projekt- och undersökningsledare ansvarar för den nationella undersökningen respektive för de regionala. Det finns även tre biträdande undersökningsledare som rekryteras bland nyutexaminerade studenter. Medarbetarna har framförallt kompetens inom samhällsvetenskap och kvantitativa metoder. Rent praktiskt anställs dock kodare i samband med de årliga datainsamlingarna. Verksamheten finansieras till största delen av de forskningsprojekt som deltar i varje års undersökning. Från och med år 2010 finns även en liten del basfinansiering från Göteborgs universitet. Trots att SOM-institutet är beroende av finansiering från sina samarbetspartners påpekar de själva att de har stor integritet och möjlighet att själva påverka utformningen av enskilda projekt. SOM-institutet har liten kontakt med sin huvudman, Göteborgs universitet och universitetet ställer inga formella krav på redovisning av verksamhet eller resultat. även SBUs verksamhet hålls inom det nätverk av experter som man har till sitt förfogande. Både Tillväxtanalys och IFAU arbetar med en blandning av intern och extern kompetens, där vissa projekt genomförs av en fast kärna av anställda, för att garantera en viss resurseffektivitet och kontinuitet, samtidigt som extern kompetens anlitas vid behov för att skapa större flexibilitet. SOM-institutet utgör något av ett undantag, eftersom dess interna kompetens framförallt består i kvantitativ enkätmetodik. Deras arbete utgör en mindre delmängd i många studier, men de utför inte någon egen forskning. Utöver den grundläggande kärnverksamheten finns som regel också någon typ av kompletterande expertgrupp tillgänglig för granskning och kvalitetssäkring av resultaten. I många fall finns även någon typ av organ där intressenter och finansiärer har möjlighet att informera sig och kommunicera sina önskemål. De mer självständiga organisationerna i denna kartläggning, SOM-institutet och Institutet för framtidsstudier, saknar dock den typen av kanal för externt inflytande. Olika finansieringsmodeller förekommer bland de kartlagda organisationerna. I SBUs fall innebär finansieringen från statsbudgeten att resultaten av den utvärderingsverksamhet man bedriver saknar bindningar till finansiären. IFAU och Tillväxtanalys finansieras båda av offentliga medel, vars inriktning styrs av samma departement som tar emot resultaten av deras arbete. Institutet för framtidsstudier har i praktiken endast en formell koppling till sina finansiärer och SOM-institutet finansieras i mycket liten utsträckning av den myndighet som fungerar som huvudman för verksamheten. Finansieringens roll för organisationens möjlighet att själv utforma sin verksamhet beskrivs mer utförligt i nästföljande kapitel. Sammanfattande kommentarer Kärnan i de organisationer som kartlagts i denna rapport är den kunskapssamlande verksamhet som i regel genomförs av meriterade experter inom det aktuella ämnesområdet. Gemensamt för de fem organisationerna är en god förankring i den akademiska världen, med övervägande minst forskarutbildad personal. Tillväxtanalys och IFAU har en stor andel nationalekonomer, medan SOM-institutet och Institutet för framtidsstudier framförallt anställer personer med kompetens inom samhällsvetenskapliga områden. SBU sticker ut en aning med sin breda blandning av såväl forsknings- som klinisk expertis och en bredd av ämnesområden med såväl hälso- och sjukvårdsrelaterade som ekonomiska, etiska och sociala kompetenser. Forskningen genomförs dock inte alltid av anställd personal, även om samtliga organisationer som ingått i denna kartläggning lägger en relativt stor andel av arbetet på interna resurser. Institutet för framtidsstudier finansierar endast internt genomförda projekt och 19

20 6. Organisationernas frihetsgrad En viktig fråga för denna studie är organisationernas frihetsgrader i förhållande till beställaren/finansiären. Alla finansiärer i studien utövar någon form av styrning, men denna styrning kan se radikalt olika ut från fall till fall. SBU har få och allmänna uppdrag men en tät dialog med uppdrags givaren Som myndighet under Socialdepartementet styrs SBU i enlighet med de riktlinjer för myndighetsstyrning som gäller i Regeringskansliet. Dialogen mellan myndigheten och socialdepartementet sker tre till fyra gånger per år, såväl på chefsnivå som på tjänstemannanivån. Det är departementet som genom myndighetshandläggaren kallar till och planerar dessa möten och som också avgör på vilken nivå kontakten med departementet ska ske. Både myndigheten och departementet menar att SBU i hög grad dock själv styr, planerar och utför sin verksamhet. Uppdragen i regleringsbrevet är förhållandevis få och de är, enligt myndighetens uppfattning, ett resultat av en dialog mellan myndigheten och departementet där uppdragen inte sällan har kommit till på myndighetens egna initiativ även om de sedan har formulerats av departementet. Uppdragen är vanligen också formulerade så att de ger ett relativt stort utrymme för myndighetens egna tolkningar och påverkan på dess utformning och genomförande. Samtidigt påpekar myndigheten att här finns en tendens till att antalet uppdrag i regleringsbrevet successivt ökar. Departementet lägger vanligen inga synpunkter på de resultat som myndigheten producerar. Tillväxtanalys har många uppdrag men uppdragen härrör ur en nära dialog mellan myndighet och uppdragsgivare Den formella styrningen av myndigheten sker på samma sätt som för SBU, det vill säga genom instruktioner, regleringsbrev, särskilda uppdrag i regleringsbreven och en formell myndighetsdialog. I en jämförelse med SBU förefaller kontakterna med departementets tjänstemannanivå betydligt mer frekventa för Tillväxtanalys. Myndighetens tjänstemän och tjänstemän inom Näringsdepartementets olika avdelningar träffas på regelbunden basis. Det finns ofta ett aktivt intresse för myndighetens resultat från departementets sida. Ibland deltar också kontakter från andra departement i detta utbyte. I Statskontorets rapport (Statskontoret 2011) används bland annat andelen egeninitierade uppdrag som en indikator på myndigheternas självständighet i förhållande till regeringskansliet. I analysen från Statskontoret framstår Tillväxtanalys som en av de mer styrda myndigheterna med 14 av 15 uppdrag som tillkommit på initiativ av regeringen. I vår intervju värjer sig generaldirektören mot denna tolkning. Han menar att de uppdrag som myndigheten får oftast har ett direkt ursprung i myndighetens tidigare analyser och slutsatser. Genom den täta dialogen med departementet har myndigheten en stor möjlighet att påverka både vilka uppdrag man får från departementet och hur de utformas. Tillväxtanalys menar att de flesta uppdrag myndigheten får från regeringen har tillkommit genom en sådan dialog. Tillväxtanalys menar också att man behöver nyansera bilden av de fristående myndigheternas roll. Myndigheten styrs av instruktioner och regleringsbrev. I den meningen är det varken möjligt eller ens önskvärt att vara oberoende och fristående. I Tillväxtanalys fall läggs stor vikt vid att verksamheten inom de breda fält som myndigheten verkar kan inriktas mot de områden som i en dialog mellan Regeringskansliet och uppfattas som relevanta. Fokus är på att den kunskapsuppbyggnad och de specifik uppdrag som myndigheten genomför ska kunna bidra till en effektivare politik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet; att den har relevans för Regeringskansliet. Men detta är dock inte det samma som att säga att man är osjälvständiga. Om istället oberoende och fristående relateras till genomförande av själva uppdragen är bilden en annan. Det som är avgörande i en diskussion om myndighetens frihetsgrader är istället den eventuella förekomsten av en påverkan på de resultat som myndigheten levererar. I genomförandet av utvärderingar och analyser ska naturligtvis myndigheten vara helt oberoende och fristående. IFAU har stor frihet under nyttans ansvar IFAUs VD anser att IFAU är relativt forskningsnära och att IFAU i jämförelse med de andra studerade organi- 20

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer