KUNSKAP I DET ALLMÄNNAS TJÄNST En kartläggning av fem fristående forskningsorganisationer och utvärderingsmyndigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP I DET ALLMÄNNAS TJÄNST En kartläggning av fem fristående forskningsorganisationer och utvärderingsmyndigheter"

Transkript

1 KUNSKAP I DET ALLMÄNNAS TJÄNST En kartläggning av fem fristående forskningsorganisationer och utvärderingsmyndigheter Ett arbete inom IVAs projekt Agenda för forskning

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se Stockholm Tfn: IVA-R 470 ISSN: ISBN: Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida

3 Innehåll 1. Om kartläggningen... 4 Bakgrund: Agenda för forskning... 4 Metod... 4 Resultat av tidigare studier... 4 Disposition Så skapar man nytta med kunskapsöverförande organisationer... 6 Så kan legitimitet skapas... 6 Legitimitet och nytta... 7 En översikt av de undersökta organisationerna Organisationernas syfte/uppgift och målgrupper Inledning SBU Tillväxtanalys IFAU Institutet för framtidsstudier SOM-institutet Sammanfattande kommentarer Verksamhetens karaktär SBU Tillväxtanalys IFAU...15 Institutet för framtidsstudier...15 SOM-institutet Sammanfattande kommentarer Organisation och kompetens SBU Tillväxtanalys IFAU Institutet för framtidsstudier SOM-institutet Sammanfattande kommentarer Organisationernas frihetsgrad Verksamhetens måluppfyllelse och resultat Internationell utblick...25 SBU...25 Tillväxtanalys...25 IFAU...25 Institutet för framtidsstudier SOM-institutet Avslutande diskussion Organisationernas legitimitets modeller Nyttan av offentliga forsknings organisationer Hur byggs en framgångsrik forsknings organisation? Referenser... 31

4 1. Om kartläggningen Bakgrund: Agenda för forskning IVA bedriver sedan 2010 projektet Agenda för forskning. Projektet syftar till att stärka den forskningspolitiska diskussionen i Sverige och utgöra en samlingspunkt för debatt i ämnet. Som en del av detta utreds frågan om hur den offentliga forskningens förmåga att utgöra underlag för en mer forskningsbaserad praktik kan stärkas. En delstudie inom projektet rör behoven av forskningsbaserad kunskap inom utbildning, vård och samhällsplanering. Det finns redan i dagsläget relativt gott om forskning på dessa områden, inte minst från samhällsvetenskapligt och humanistiskt håll. Däremot saknas det åtminstone till delar formella system för kunskapsöverföring mellan det akademiska sammanhanget och praktiken, det vill säga modeller och kanaler för hur forskningen syntetiseras och länkas till en konkret tillämpning. Under senare tid har flera nya myndigheter inrättats med syfte att bygga upp denna typ av system (se Statskontoret 2011). Inom projektet Agenda för forskning har man som en hypotes att ett sätt att förbättra denna situation skulle vara att inrätta fler sådana institutsliknande organisationer med uppdraget att bibringa praktiker och beslutsfattare vetenskapligt grundad kunskap. Mot denna bakgrund har Kontigo fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av existerande sådana system inom några utvalda ämnes- och politikområden. Metod För denna studie har vi tillsammans med uppdragsgivaren valt ut fem olika organisationer som har det gemensamt att de arbetar med kunskapsöverföring mellan akademi och praktik. För att ge kartläggningen största möjliga bredd har urvalet anpassats så att så att olika organisationstyper och finansieringsformer ska vara representerade. De organisationer som studerats är: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Tillväxtanalys, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Institutet för framtidsstudier SOM-institutet, Samhälle Opinion Medier, Göteborgs universitet För var och en av dessa organisationer omfattar kartläggningen uppgifter om dess syfte och uppdrag, målgrupper, organisation, verksamhet, finansiering, slutprodukter, resultat och frihetsgrad. Detta kompletteras dessutom med en internationell utblick där de svenska organisationerna relateras till eventuella internationella motsvarigheter. Kartläggningen bygger inledningsvis till stor del på dokumentstudier av organisationernas instruktioner och regleringsbrev samt deras respektive verksamhetsbeskrivningar på hemsidor och i årsrapporter. Denna information har sedan fördjupats i intervjuer med representanter för de utförande organisationerna (GD eller motsvarande) samt representanter för uppdragsgivaren, det vill säga den finansierande (statliga) parten. Syftet med detta tillvägagångssätt har varit att skapa en djupare förståelse för utförarorganisationernas arbete samt verksamheternas förutsättningar och eventuella svårigheter utifrån deras syftes- och uppdragsbeskrivningar. Totalt har tio personer intervjuats för uppdraget, de flesta per telefon men några genom personliga besök. Resultat av tidigare studier I rapporten Fristående utvärderingsmyndigheter en förvaltningspolitisk trend? analyserar Statskontoret den tillväxt av fristående utvärderingsmyndigheter som skett under de senaste åren (Statskontoret 2011). De konstaterar att flera myndigheter har tillkommit, men att flera av dem bygger vidare på myndigheter som fanns redan tidigare i en annan form. Detta till trots har tröskeln för att tillskapa ytterligare en utvärderingsmyndighet blivit lägre i takt med att deras antal ökat. 1 Det finns flera orsaker till att man har skapat dessa 4

5 myndigheter. Bland de officiella motiveringarna återfinns sådant som en ökad insyn i den offentliga verksamheten, en bättre kontroll av myndigheternas effektivitet, ett kvalificerat stöd i regeringens ambitioner att förbättra myndighetsstyrningen och i att finna lösningar på olika samhällsproblem samt att ge underlag för politiska beslut. Det kanske allra vanligast förekommande argumentet är dock behovet av att skapa en oberoende aktör, inte från Regeringen, men från de utförande myndigheterna. Detta oberoende kan vara svårt att realisera i praktiken. Utvärderingsmyndigheterna är ofta små och beroende av de genomförandemyndigheterna för datatillgång och annan information. Dessutom rekryteras personalen ofta från samma myndigheter som de har till uppgift att granska. Sammantaget konstaterar Statskontoret att förutsättningarna för utvärderingsmyndigheterna att stå helt oberoende gentemot de genomförande myndigheterna varierar. Utvärderingsmyndigheternas roller skiljer sig också åt. Vissa har relativt stort utrymme att själva välja studieobjekt och frågeställningar, med brett formulerade uppdrag och starkt mandat för egna bedömningar. Andra har mindre utrymme och en tydligare roll i att utgöra stöd till regeringskansliets stab. Detta kan exempelvis innebära att de i regleringsbreven ges i uppdrag att löpande leverera beslutsunderlag och handlingsrekommendationer till regeringen. På så vis är frågan om de fristående utvärderingsmyndigheterna även en fråga om kapaciteten till analys och utvärdering bör finnas inom ramen för regeringskansliet och de centrala myndigheterna, eller inte. Med dessa funktioner inom organisationerna finns ökade möjligheter till inomorganisatoriskt lärande och utveckling. När de ligger utanför kan det istället bidra till ökad legitimitet för resultaten och analysresurserna riskerar inte att bli uppätna av den löpande verksamheten. Statskontoret konstaterar att inrättandet av fristående utvärderingsmyndigheter även kan leda till mindre pluralism på utvärderingsområdet. När staten läger huvuddelen av sina uppdrag på analysmyndigheterna minskar mängden uppdrag som utförs av andra aktörer. I detta ligger paradoxalt nog risken att ett ökat antal utvärderingsmyndigheter kan leda till en mindre allsidig belysning av den statliga verksamheten. Disposition För den här typen av organisationer är trovärdighet och legitimitet centrala, såväl för dem själva som för deras uppdragsgivare. Därför inleds rapporten med en översikt om betydelsen av legitimitet i statens verksamheter. Vår tanke är att frågan om hur man bygger legitimitet inom ett visst politikområde är det som avgör hur denna typ av organisationer bäst skapar nytta. I det tredje kapitlet beskrivs organisationernas syfte och uppgifter utförligare, liksom deras sätt att förhålla sig till sina målgrupper. Detta kapitel byggs upp på ett sätt som sedan följs genom merparten av rapporten: Först beskrivs de olika organisationerna var för sig och därefter kommenterar vi organisationerna samlat där de också jämförs med varandra. I kapitel fyra beskriver vi verksamhetens karaktär och innehåll för de olika organisationerna. Detta följs i kapitel fem av en beskrivning av deras organisation och arbetssätt. Även organisationernas finansiering tas upp i samband med detta. Det sjätte kapitlet fokuserar organisationernas frihetsgrad i förhållande till sina uppdragsgivare och finansiärer och de olika synsätten på vilken typer av frihet eller oberoende som över huvud taget är önskvärd. I kapitel 7 studeras organisationens resultat och måluppfyllelse. Där beskrivs även deras olika sätt att mäta och följa upp måluppfyllelsen i den egna verksamheten. Det åttonde kapitlet lyfter blicken till den internationella nivån och skildrar hur organisationer med liknande verksamhet byggts upp i andra länder. Avslutningsvis knyts rapportens olika delar samman i en avslutande diskussion, där vi återvänder till de legitimitetsmodeller som inleder rapporten. Den nytta som de olika organisationerna skapar länkas då till modellerna för hur legitimitet skapas. Ur denna diskussion försöker vi dra slutsatser och peka på viktiga lärdomar om hur väl organisationerna fyller sina syften när det gäller kunskapsförmedling mellan vetenskap och praktik. Slutligen sammanfattas rapportens huvudpoänger i ett antal generella framgångsfaktorer för framgångsrika forskningsorganisationer. 5

6 2. Så skapar man nytta med kunskapsöverförande organisationer A just society must generate its own support. 2 Avgörande för den effektiva staten är dess legitimitet. Det måste finnas folkligt stöd för staten, dess beskattningsrätt och maktutövning gentemot sina medborgare. Detta stöd är i sig beroende av statens legitimitet. Omkring detta finns en omfattande internationell litteratur, men de perspektiv som för denna studie är de mest relevanta handlar om olika sätt att organisera offentlig verksamhet på och om de olika idéer om legitimitet som denna organisering bygger på. Statsvetaren Bo Rothstein identifierar ett antal grundmodeller för hur sådan legitimitet skapas. Vi kan kalla dem för legal legitimitet, professionell legitimitet, politisk legitimitet och brukarlegitimitet. 3 Till detta vill Kontigo lägga ytterligare en, som vi kallar vetenskaplig legitimitet. Nedan kommer vi, med utgångspunkt i Rothsteins modeller att beskriva dessa idealtyper för legitimitetsskapande lite närmare. Kontigos hypotes är att organisationernas förmåga att fungera och skapa nytta beror på hur de konstrueras utifrån den logik som skapar legitimiteten för respektive politikområde eller ämnesområde. Efter beskrivningen av legitimitetsmodellerna följer därför en analys av hur nytta skapas i relation till hur man bygger legitimiteten för de olika politikområdena. Kapitlet avslutas med en kort översikt över de studerade organisationerna. I den avslutande diskussionen i kapitel nio återvänder vi till begreppen legitimitet och nytta för att besvara hur organisationernas konstruktion och organisering hänger samman med den nytta de skapar och vad detta innebär för möjligheterna att skapa nya organisationer i andra politikområden eller samhällssfärer i framtiden. Så kan legitimitet skapas Legal legitimitet, eller den legalbyråkratiska modellen, utgår från den statliga tjänstemannen. Statsförvaltningens förhållande till medborgarna styrs av precisa och enhetliga regler som sällan förändras. Tillämpningen av reglerna ligger hos en kår av tjänstemän och legitimiteten för staten bygger på att dessa tjänstemän är opartiska, neutrala och inte faller offer för korruption. I denna modell skapas legitimiteten för statens makt genom tillämpningen av ett rättvist och juste regelverk. Professionell legitimitet eller den professionella modellen grundar sig på specialistkompetensen hos specifika och legitimerade yrkeskårer. Dessa utgörs av människor med en viss utbildning som utifrån vetenskapligt belagda kunskaper och på basis av en specifik yrkesetik har rätt att fatta beslut på eget ansvar. Yrkeskåren är beroende av staten upprätthåller medborgarnas förtroende för dem, samtidigt som staten är beroende av yrkeskårens kunskaper och måste lita till att de fattar rätt beslut. Detta begränsar statens egen handlingsförmåga inom yrkeskårens arbetsområde. En förutsättning för att den professionella modellen ska fungera i praktiken är att den vetenskapliga kunskapen är tillräckligt konkret för att vara tillämpbar i det enskilda fallet. Brukarlegitimitet, eller den brukarorienterade modellen bygger på att de medborgare som påverkas av en viss fråga också har stort inflytande över besluten. I praktiken kan detta ske genom att de själva, eller tillsammans med fältpersonal, utformar verksamheten så att det passar dem själva och deras behov. Legitimiteten förutsätter ett aktivt deltagande från medborgarna, eftersom den bygger på att medborgarna själva har avgjort statens agerande. Politisk legitimitet, eller den politikerorienterade modellen innebär att valda politiker deltar direkt i avgörandet av enskilda beslut, på såväl lokal som regional och nationell nivå Detta skapar legitimiteten i denna modell. Politikerna antas besitta ett medborgerligt omdöme och representera alla medborgare. Detta förutsätter representativa val och eftersom besluten är upp till politiska bedömningar delar den ett av politikens vanliga dilemman; fördelarna med politiskt ansvarstagande måste balanseras av nackdelarna med att förvaltningens beslut i sig blir politiserade och att de som inte stöder den förda politiken inte heller anser att organisationen i sig är legitim. Vetenskaplig legitimitet, eller den vetenskapliga modellen bygger på att viktiga samhällsbeslut stödjs av vetenskapligt belagda data. Legitimiteten i denna modell bygger på att den kunskap som produceras har tagits fram med vetenskapliga metoder, är möjlig att reproducera och kontrollera i öppna granskningar, erkänns som god vetenskap av andra forskare och att resultaten är kollektiva nyttigheter som står alla fritt fram att använda och dra nytta av. Den vetenskapliga friheten, 6

7 där forskarna själva har mandat att avgöra vad som är de mest intressanta forskningsområdena, hålls högt och bidrar i sig till forskningsresultatens trovärdighet. Modellerna ovan är förstås en slags idealtyper. I realiteten byggs ett samhälles legitimitet inom dess olika sfärer naturligtvis av en blandning av alla dessa modeller för att skapa legitimitet. Men i olika samhällssektorer spelar ändå de olika sätten för att skapa legitimitet olika stor roll. Legitimitet och nytta De organisationer som vi analyserar i denna rapport syftar till att förmedla kunskap från vetenskap till praktik. Denna överföring av kunskap utgör förstås ett sätt på vilket organisationerna skapar nytta. Men ett centralt syfte handlar också om att stärka legitimiteten för statens (myndigheterna) inom det politikområde eller den samhällssfär som är aktuell. Genom att tillföra ny kunskap stärker man statens legitimitet inom området ifråga, och detta är också en nytta som organisationerna bidrar med. Här finns naturligtvis en rad frågor man kan ställa sig: de kanske viktigaste sådana frågorna är ju knutna till frågan om nytta för vem och länkar naturligtvis till frågor om makt och förment neutralitet. Ytterst finns det en neutral kunskap som kan hämtas hem och omsättas i politiska beslut eller är all kunskap också relativ i förhållande till frågan om makt? Den andra nytta som är gemensam för organisationerna handlar om att deras syfte är att stärka legitimiteten för det politiska beslutssystemet som sådant. Beroende på hur det politiska systemets legitimitetsskapande processer fungerar så har de studerade organisationerna skiftande förutsättningar att skapa nytta på detta sätt. En organisation som verkar i ett politiskt system vars legitimitet är hårt knuten till exempelvis en politisk legitimitet måste säkerställa att denna dimension också är tillgodosedd i den egna organisationens sätt att jobba. Även om vetenskapligheten står i centrum blir det viktigt att också organisationen söker den politiska legitimiteten för sim verksamhet, till exempel genom att arbeta nära sin politiska uppdragsgivare eller genom att arbeta med politiskt sammansatta referensgrupper eller liknande. Är å andra sidan uppgiften att föra in kunskapen i ett system som domineras av en stark professionell legitimitetsskapande dimension, så måste den kunskapsöverförande organisationen ta hänsyn till detta i sitt sätt att bygga upp sin verksamhet. En översikt av de undersökta organisationerna Detta avsnitt ska ses som en introduktion till rapportens övriga delar. Varje organisation beskrivs med grundläggande faktauppgifter som hämtats från respektive organisations hemsida. I de nästföljande kapitlen utvecklas detta material och sätts in i ett större sammanhang. Siffror gällande budget och antal anställda gäller för år (Noteras kan att alla siffror inte är rakt av jämförbara mellan organisationerna, till exempel hur man räknar antalet anställda.) SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Statlig myndighet under regeringen (Socialdepartementet) Stockholm 51 personer Intäkter: 71,1 mkr, varav 78 % i förvaltningsanslag och 22 % i externa medel. Att utvärdera olika metoder i vården ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, etiskt och socialt perspektiv för att ta fram ett opartiskt och vetenskapligt baserat beslutsunderlag. Alla som fattar beslut om vilken vård som ska bedrivas både de som arbetar direkt med patienter och de som organiserar och planerar sjukvården. Sekundärt även patienter och anhöriga. Analyserar olika metoders nytta, risker och kostnader genom att sammanställa och granska befintliga forskningsresultat och sedan jämföra vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Sammanställer och sprider resultaten till berörda vårdgivare samt utvärderar genomslaget av de rekommendationer man tidigare utfärdat. Utvärderingarna bedrivs i projektform av tvärvetenskapliga arbetsgrupper som består av sakkunniga från såväl klinik som forskning. Skriftliga rapporter: Gula och vita SBU-rapporter, SBU Alertrapporter (vetenskapliga utvärderingar) och SBU kommentar (kunskapssammanställningar). Upplysningstjänst för vården 7

8 TILLVÄXTANALYS MYNDIGHETEN FÖR TILLVÄXTPOLITISKA ANALYSER OCH UTVÄRDERINGAR Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Statlig myndighet under regeringen (Näringsdepar-tementet) Östersund (verksamhet bedrivs även i Stockholm, Bryssel, Beijing, Tokyo, New Dehli, Washington D.C. samt Brasilia.) Årsarbetskrafter 53. Medelantalet anställda 59. Intäkter: 102 mkr, varav 78 % i förvaltningsanslag, 19 % i bidrag riktade till den utlandsbaserade verksamheten samt 3 % i avgiftsintäkter. Myndigheten har till uppgift att ansvara för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser som ska utgöra underlag och rekommendationer för regeringens arbete. Det övergripande målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet. Näringsdepartementet, får även uppdrag från andra departement. Löpande och specifika uppdrag. Löpande: underhåll och utveckling av myndighetens kunskapsinfrastruk-tur i form av statistiska analysdatabaser (IFDB, Pi-PoS, raps), den utlandsbaserade omvärldsbevak-ningen och dess främjandeaktiviteter som sker i samverkan med Regeringskansliet och andra myn-digheter, utveckling och överföring av kunskap, nätverkande, mötesdeltagande och dialog. Här ingår också produktionen av officiell statistik och årlig rapportering av regionala tillväxtindikatorer. Specifika: ges i form av regeringsuppdrag via regleringsbrev, regeringsbeslut eller uppdrag i dialog med departement. Myndighetens databaser inom företagande och tillgänglighet samt det regionala analysoch prognossystemet är viktig kunskapsinfrastruktur för genomförandet av verksamheten. De kunskapsunderlag och förslag som lämnas till regeringen ska vara policyrelevanta och användbara i arbetet med att utforma tillväxtpolitiken. Uppdragen formas i nära dialog med uppdragsgivare, främst Näringsdepartementet. Skriftliga rapporter och PM. Officiella statistikpublikationer. IFAU INSTITUTET FÖR ARBETSMARKNADSPOLITISK UTVÄRDERING Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Statlig myndighet under regeringen (Arbetsmark-nadsdepartementet) Uppsala Antal årsarbetskrafter 29 (13 kvinnor, 16 män). Medelantalet anställda 34. Dessutom 20 gästande forskare. Intäkter: 37,9 mkr, varav 55 % anslag för intern verksamhet, 25 % övriga anslagsposter samt 7 % bidrag och 13 % avgifter. Främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvär-deringar på det arbetsmarknadspolitiska området. Sprida information om resultaten av utvärderingar och studier samt påverka insamlingen av data och göra data lättillgängliga för andra forskare. Arbetsmarknadsdepartementet, andra myndigheter och intressenter Främja, stödja och genomföra: 1. uppföljning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 2. studier av arbetsmarknadens funktionssätt. 3. utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. 4. utvärdering av socialförsäkringens effekter på arbetsmarknaden. IFAU:s egen personal utför utvärderingar i form av regeringsuppdrag, egeninitierade projekt samt andra uppdrag inom organisationens verksamhetsområ-den, dvs. uppdrag som initieras och (i huvudsak) finansieras av andra uppdragsgivare än regeringen. Forskningen utanför IFAU främjas och stöttas ge-nom de forskningsbidrag som organisationen delar ut och genom att organisationen anordnat konferenser och workshops mm. Forskningsrapporter, Working Papers (WP) och avhandlingar. Publiceringar i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter samt andra former av spridning. Konferenser, workshops. 8

9 INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Självständig forskningsstiftelse, vars styrelse utses av regeringen Stockholm 68 Intäkter: 39,3 mkr, varav 49,4 % bidrag från stats-budgeten, 48,4 % externa projektmedel samt 2,2 % intäkter från försäljningar, prenumerationer, före-läsningar osv. Har till uppgift att främja ett framtidsperspektiv i svensk forskning och att förvalta och utveckla teori och metod inom framtidsstudiernas område. Myndigheter, organisationer, institutioner, företag och allmänhet, såväl i Sverige som internationellt Forskning inom forskningsprogrammet, inom områdena arbetsmarknad, barn och familj, demokrati, demografi, ekonomi, framtidsstudier, genus, integration, migration, miljö, skatter, teknikutveckling, utanförskap samt välfärd. Kunskapsspridning i form av konferenser, seminarier, workshops, ett flertal publikationer m.m. Forskningen sker inom forskningsprogram som vanligtvist löper under fyra till sex år. Det nuvarande forskningsprogrammet heter Sverige i framtiden och pågår under åren Produktion/output Varje forskningsprogram inrymmer flera projekt med delvis skilda fokus och de genomförs av organisationens olika forskargrupper. Flera forskningsprojekt finansieras även med externa medel. IF-seminarier Workshops Framtidsfokus (öppna seminarier) Delarrangör Stockholm Futures Conference SOM-INSTITUTET Basfakta Organisationsform: Lokalisering Antal anställda Budget Syfte Målgrupper Verksamhetens innehåll Arbetsformer Produktion/output Opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet Göteborg Varierar över året, cirka 6 8 årsarbetskrafter. SOM-institutet finansieras huvudsakligen av de forskningsprojekt som deltar i varje års undersökning. Från och med år 2010 har SOM-institutet även viss basfinansiering från Göteborgs universitet. Arbetar för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. Fokus på befolkningens vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. Forskare, studenter samt intresserad allmänhet och media. Samlar in och bearbetar data om den svenska befolkningen SOM-institutets medarbetare ansvarar för utformningen av enkätundersökningarna. Arbetet sker löpande utifrån en uppsättning fasta frågeställningar i nationella undersökningar samt i specialundersökningar och regionala undersökningar i samarbete med varierande forskningsprojekt och andra utomstående aktörer. Årlig rapport Böcker Seminarier 9

10 3. Organisationernas syfte/uppgift och målgrupper Inledning I detta kapitel presenteras de olika organisationernas grundläggande syften och målbilder närmare. För varje organisation finns inledningsvis en informationsruta där de formella dokument som reglerar verksamheten beskrivs. Därefter följer en närmare genomgång av de ämnesområden organisationen verkar inom och de frågor deras arbete ska besvara på en övergripande nivå. Det handlar kort sagt om vad man vill uppnå med verksamheten. Frågan om organisationernas uppgifter är nära sammankopplad med deras målgrupp vad de konkret ska göra är i hög grad en produkt av vem man ska göra det för. Avsnitten avslutas därför med en redogörelse av till vilken eller vilka grupper verksamheten riktas. SBU SBUs uppgift formuleras och preciseras framförallt i förordning (SFS 2002:1085) och regleringsbrev. Kärnverksamheten är att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur ett medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Till begreppet medicinska metoder räknas både prevention, diagnostik, behandling och vård. Utöver detta ska man sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig den kunskap som vunnits samt utvärdera hur denna kunskap har använts och vilka resultat som nåtts. Bakgrunden till SBUs verksamhet är behovet av att säkerställa att den svenska sjukvården tillämpar de bästa tillgängliga metoderna. Inom såväl diagnostik som behandling förekommer tyvärr att såväl föråldrade som ineffektiva rutiner tillämpas. I andra fall har nya metoder fått snabb spridning, utan att vare sig nytta, risker eller kostnader för dessa systematiskt har granskats. För att öka hälso- och sjukvårdens förmåga att skapa nytta för medborgarna och för att samtidigt optimera sitt resursanvändande genomför SBU en noggrann och kontinuerlig granskning och vetenskaplig utvärdering av såväl etablerade metoder som medicinska innovationer, baserad på tillgänglig forskning. De rapporter som myndigheten tar fram syftar framför allt till att visa vilken metod som är bäst, vilka metoder som saknar belagda effekter eller vilka metoder som inte är kostnadseffektiva. Utifrån detta utfärdas rekommendationer om vilka metoder man bör tillämpa och vilka man bör undvika. Dessutom identifieras metoder som behöver studeras bättre innan deras tillämpning sprids. Myndigheten ska alltså ha rollen som oberoende utvärderare och nationellt kunskapscentrum, ett arbete som ska hålla hög internationell standard. Stor vikt läggs vid att sprida resultaten till vårdgivare och andra berörda. På myndighetens hemsida står det att resultaten riktar sig till alla som fattar beslut om vilken vård som ska bedrivas både till dem som arbetar direkt med patienter och till dem som organiserar och planerar sjukvård. Detta antyder att målgruppen i första hand är den praktiska hälso- och sjukvården samt politiker framförallt på landstingsnivå, något som också understryks i det senaste regleringsbrevet. Samtidigt som SBUs uppdrag kommer från regeringen är verksamheten alltså främst inriktad på att skapa nytta för yrkesverksamma och verksamhetsnära praktiker. Kontigos intervjuer bekräftar också att man från myndighetens sida ser dialogen med vården och den nytta man kan skapa i det ledet som verksamhetens kärna, snarare än motsvarande kontakt med den formella uppdragsgivaren Socialdepartementet. Det finns dock även ett intresse av en bredare tolkning av målgruppen. Myndighetens resultat berör många patienter och anhöriga och det finns en stor förståelse för behovet att förmedla informationen även till dessa grupper. Ett särskilt lekmannaråd med uppgift att anpassa budskapet i rapporterna till allmänhetens behov har därför inrättats. Tillväxtanalys Tillväxtanalys är regeringens myndighet för utvärderingar, analyser och utlandsbaserad omvärldsbevakning och främjande inom tillväxtpolitikens område. Det huvudsakliga uppdraget är enligt instruktionen 10

11 (SFS 2009:146) att utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna. I uppdraget ingår även att svara för officiell statistik om internationella företag, nystartade företag, konkurser och offentliga ackord, vilket innebär förvaltning och utveckling av system och verktyg för tillgänglighetsanalyser, inklusive databaser, samt för förvaltning och utveckling av det regionala analys och prognossystemet. Denna statistik får även ligga till grund för myndighetens egen forskning. Myndighetens övergripande mål är att ta fram kunskapsunderlag för en framgångsrik tillväxtpolitik och att främja internationellt kontaktskapande. Den breda verksamheten med officiell statistik, analysverktyg, utlandskontor och kopplat till detta utvärderingar och analyser innebär att organisationen är relativt stor och indelad i flera olika arbetsområden (se nedan). I denna rapport är framförallt den verksamhet som handlar om att ta fram specifika kunskapsunderlag regleringsbrevsuppdrag och särskilda regeringsuppdrag i fokus. Tillväxtanalys har regeringskansliet som främsta mottagare för sitt arbete. Myndigheten samarbetar också med vissa centrala myndigheter, främst Tillväxtverket, Vinnova och Energimyndigheten, när det gäller verksamheten inom utlandskontoren. Myndighetens samarbete med regeringen kan beskrivas som förhållandevis nära. Kontigos intervjuer pekar på att uppdragen planeras, genomförs och utvärderas i en kontinuerligt pågående dialog med regeringskansliet. Ofta är det myndigheten själv som tar initiativ till vilka uppdrag man önskar genomföra. Dialogen med Näringsdepartementet om kommande års regleringsbrev och då särskilt uppdragen inleds redan under sommaren året innan regleringsbrevet träder ikraft. Vanligen inleds dialogen med att myndigheten pekar ut ett antal frågor eller områden som man uppfattar som de viktigaste tillväxtpolitiska frågorna. Dialogen med beställaren sker även i samband med att regleringsbrevet fastställs (vid årsskiftena), samt under och efter genomförandet. Jämfört med sina föregångare (ITPS och Glesbygdsverket) har Tillväxtanalys en snävare målgrupp. Den kommunikationsstrategi man antagit är också anpassad till instruktionen och de direktiv som gavs vid bildandet 2009 och fokuserar i huvudsak på det man kallar Verksamhetsnära kommunikation, vilket i praktiken betyder en nära dialog med uppdragsgivarna för att säkra relevansen i uppdragen och att arbetet kommer till nytta. Enligt kommunikationsstrategin ska referensgrupper med en bred representation knytas till de mera omfattande utvärderingarna och analyserna, både för att bredda underlaget och för att löpande sprida kunskap och information. Alla rapporter publiceras på myndighetens hemsida och myndigheten sprider också sina underlag genom egna seminarier och deltagande i seminarier som arrangeras av andra. Rapporter och underlag sprids också genom så kallade RRS-flöden på hemsidan där intresserade kan få en prenumeration på rapporter och statistik. Däremot läggs mycket begränsade resurser på pressmeddelande och bred spridning via media. Man har till exempel endast en anställd professionell kommunikatör istället sker kommunikationen direkt genom att alla analytiker är kommunikatörer i dialogen mellan myndighetens experter och expertmottagare i regeringskansliet och i förekommande fall samarbetsmyndigheter. Fokus är på att slutsatser och rekommendationer ska diskuteras i första hand med uppdragsgivaren och inte inom ramen för en publik debatt. IFAU IFAU är en utvärderingsmyndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och dess verksamhet omfattar såväl egen datainsamling som forskning i form av effekt- och processutvärderingar av framförallt olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Myndigheten har även i uppdrag att ge stöd till externt bedriven forskning på det arbetsmarknadspolitiska området, vilket exempelvis sker genom att IFAU ordnar konferenser och ansvarar för utbetalningen av forskningsanslag. I myndighetens instruktion listas fyra uppdrag: Uppföljning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utvärdering av effekter på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet, utvärdering av socialförsäkringens effekter på arbetsmarknaden samt studier av arbetsmarknadens funktionssätt. Dessa är uppdelade i 16 snävare forskningsområden och man bedriver dessutom flera metodutvecklingsprojekt. Analyserna lyfter särskilt fram skillnader mellan olika grupper, framför allt mellan män och kvinnor, men även med avseende på exempelvis ålder och social bakgrund. Organisationens uppdrag är alltså relativt brett, man ska med egna ord skapa bästa möjliga kunskapsunderlag för all politik som berör arbetsmarknaden. IFAUs resultat ska fungera som underlag för politiska beslut, men även vara relevant för forskning. Detta innebär att regeringskansliet och dess tjänstemän samt beslutsfattare på olika nivåer i offentlig förvaltning är huvudsaklig målgrupp. Ytterligare en målgrupp utgörs av forskare. Utöver detta finns uppdraget att popularisera och sprida forskningsresultaten, vilket innebär att även en intresserad allmänhet och media i någon mån utgör målgrupper. Med ett tydligt fokus på arbetsmarknadsfrågor i samhällsdebatten upplever man också att det finns ett stort massmedialt intresse för organisationens arbete. Man 11

12 eftersträvar dock inte massmedial exponering utan har valt att vara ganska restriktiva. Även om man ser vikten av att skapa intresse för sina resultat ser man en tydlig balansgång mellan detta och informationens kvalitet. I det läget prioriterar IFAU att ge en korrekt bild av resultaten, och menar att det inte är ett självändamål att synas och höras mycket. Framförallt är man tveksam till om exponering i medierna är bästa sättet att föra fram sitt budskap och framhåller mer fördjupande former som till exempel seminarier eller möten De rapporter man publicerar åtföljs alltid av ett pressmeddelade. IFAU kommunicerar även via sin webbplats, finns med på expertsvar och liknande tjänster, publicerar vetenskapliga artiklar och finns med i internationella nyhetsbrev. För IFAU är det avgörande att ständigt hålla högsta vetenskapliga kvalitet. Institutet för framtidsstudier Institutet för framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse med uppdrag är att identifiera och utveckla ny kunskap om för framtiden relevanta frågor. Syftet med detta är att stimulera samhällsdebatten och fungera som en förmedlande länk till beslutsfattare. Framtidsstudier bedrivs för att främja ett långsiktigt perspektiv både i allmän debatten och inom politiken. Verksamheten tillkom redan i början av 1970-talet i form av ett sekretariat knutet till Statsrådsberedningen. Under 1980-talets andra hälft etablerades verksamheten i dess nuvarande form, det vill säga som en forskningsstiftelse med anslag via statsbudgeten och Utbildningsdepartementet. Verksamhetens mål är i första hand att främja samhällsnytta. Genom att vila ansatsen på en vetenskaplig grund vill man förbättra förutsättningarna för att förmå samhället och dess organisationer att tänka framåt och i möjligaste mån förhålla sig kreativt och flexibelt till förändring. Organisationens arbete ska skapa nytta för folkopinion och folkbildning, vilket i sig innebär en mycket bred målgrupp. Dessutom finns en uttalad ambition att skapa högkvalitativ forskning som är relevant också i det akademiska sammanhanget. Målgruppen är alltså även forskarvärlden. SOM-institutet SOM-institutet utgör en centrumbildning inom Göteborgs universitet och beskriver sig som en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som arbetar tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. Organisationens speciella kompetens ligger inom datainsamlingsområdet. SOM-institutet genomför egna återkommande undersökningar, ofta i samarbete med olika forskningsprojekt samt analyserar, lagrar och tillgängliggör det insamlade datamaterialet. SOM-institutets nationella undersökningar är årligen återkommande empiriska undersökningar av svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. Syftet är att teckna en bred bild av folkopinionen. Kärnan i denna verksamhet är att spåra och följa upp ett antal nyckelindikatorer som anses kunna ge ett mått på hur demokratin mår. Det handlar även om att erbjuda fakta som stöd och korrektiv till samhällsdebatten. Huvuddelen av verksamheten avser samarbeten med olika forskningsprojekt som vill basera sitt arbete på empiriska frågeundersökningar. SOM-institutet fungerar här som en metodexpert som anlitas av forskarna och har ett avgörande ansvar för undersökningens konkreta utformning. Forskarna får dessutom för sina analyser tillgång till basdata från varje undersökning. SOM-institutets stora mängd insamlade data är unik i sitt slag. Att tillgängliggöra denna databas för forskare och andra intresserade är ytterligare ett av verksamhetens syften. SOM-institutets årliga mätningar är basen i verksamheten. Mätningarna är främst inriktade på forskarsamhällets behov. SOM möjliggör härigenom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Det nära samarbetet med olika forskningsprojekt är en grundsten i verksamheten och står även för huvuddelen av finansieringen. Dessutom förser SOM-institutet forskarsamhället med metodexpertis och datamaterial. SOM-institutet medverkar också i forskningsprojekt initierade av myndigheter och medier. I nära anslutning till forskningsinriktningen fokuserar man också på utbildning, inte minst uppmuntrar man studenter att utnyttja resultat och datamaterial i sitt uppsatsskrivande. Slutligen finns också en så kallad tredje verksamhet, som utgörs av utåtriktat arbete där media och intresserad allmänhet är mottagaren. Detta påverkar inte i någon större utsträckning prioriteringar eller inriktning i kärnverksamheten, men utgör den del som når bredast publik. Sammanfattande kommentarer Flera av de studerade organisationerna har likartade uppdrag. Tillväxtanalys, Institutet för framtidsstudier och IFAU har alla till uppgift att leverera beslutsunderlag och analyser, som i någon form ska vara till nytta för politiken. I genomförandet skiljer de sig emellertid åt. Medan Tillväxtanalys och IFAU betonar sin funktion av analys- och utvärderingsstöd till regeringskansliet, lägger Institutet för framtidsstudier betydligt större vikt vid den fria forskningen i samhällets tjänst i en mer allmän betydelse. SBU och SOM-institutet skiljer sig från de övriga or- 12

13 ganisationerna. SBUs funktion är att vara ett handfast vetenskapligt grundat stöd för yrkesutövarna inom vård och omsorg, inte för politikerna. Därigenom är verksamheten mycket tydligare inriktad mot förbättringar av den praktiska verksamheten på vetenskaplig grund. SOM-institutet har inte regeringskansliet som huvudman, utan utgör en del i Göteborgs Universitet. En viktig skillnad mellan SOM-institutet är den vi återkommer till när vi jämför finansieringen där SOMinstitutet inte är en fullfinansierad verksamhet. Detta gör att finansieringen av den egna verksamheten utgör en del i dess inriktning. Vid sidan av målgrupper talar man även om samarbetspartners eller finansiärer. En av organisationernas vanliga målgrupper är de politiska instanser som också är myndighetens uppdragsgivare. Det tydligaste exemplet på detta är Tillväxtanalys, som arbetar mycket nära Näringsdepartementet och både utför utvärderingar av genomförda åtgärder och tillhandahåller det kunskapsunderlag som behövs inför beslutsfattande. Verksamheten är framförallt anpassad för att på bästa sätt svara på mottagarens specifika behov och inriktningen är praktisk, om än på en övergripande och strukturell nivå. Även IFAUs verksamhet riktar sig i hög grad till politiska aktörer, men är samtidigt också betydligt mer akademiskt inriktat med höga ambitioner att producera högkvalitativt forskningsmaterial och att föra en närvarande dialog med ett internationellt forskarsamhälle. Det finns även organisationer vars verksamhet i första hand riktar sig mot praktiker/utförare. Även i detta fall handlar det om att ta fram konkret användbar kunskap, men istället för politikens strategiska planering är det här mer verksamhetsnära yrkesutövares behov av kunskap som står i fokus. Den organisation i kartläggningen som främst representerar denna modell är SBU, som med sitt tydliga fokus på hälso- och sjukvårdens metoder framförallt syftar till att förbättra den praktiska verksamhet som målgruppen utför. Forskarvärlden är en annan målgrupp. Genom att medvetet rikta sig mot denna mottagare signalerar organisationen hög ambitionsnivå med avseende på vetenskaplig standard, med systematisk metodik och kvalitativa analytiska inslag. Den akademiska världen kan sedan i olika hög grad kombineras med andra målgrupper: medan exempelvis Institutet för framtidsstudier i praktiken främst håller sig till och definierar sig gentemot denna målgrupp kan inriktningen också mer ha rollen av en formfråga. Ett exempel på detta är IFAU, vars vetenskapliga ambitioner snarast kompletterar den politiska relevans man ska skapa och framförallt motiverar organisationens särställning gentemot andra besläktade kunskapscentrum. Slutligen har många av organisationerna en ytterligare målgrupp vid sidan av sin huvudsakliga verksamhet: intresserad allmänhet Det finns inte minst en demokratisk aspekt i detta. Enskilda medborgare ska ha tillgång till de resultat som produceras vid statligt finansierade institut. Även om denna målgrupp sällan är vad som i första hand motiverar verksamhetens existens är den ändå av princip mycket viktig och medför i flera fall omfattande resurssatsningar. Både Institutet för framtidsstudier och SBU har tydligt denna målgrupp i sina respektive instruktioner och stadgar. Institutet för framtidsstudier är trots sin starka vetenskapliga inriktning dock ambitiösa i sin populärvetenskapliga ambition. SBU lägger stor vikt vid att också anpassa och tillgängliggöra sina resultat för allmänheten utanför den verksamhet man riktar sig till. Det kan också finnas en uttalad ambition att bidra till en mer eller mindre generellt formulerad samhällsnytta, som exempelvis är fallet för Institutet för framtidsstudier och SOM-institutet, som båda vill bidra till samhällsdebatten. En del organisationer ser däremot en potentiell motsättning mellan att ta fram specialiserad kunskap och att förmedla denna till allmänheten. Tillväxtanalys hanterar i sin verksamhet en del uppgifter som i och med närheten till Näringsdepartementet och den politiska processen är känsliga och att man därför ibland inte aktivt sprider visst material till en publik utanför målgrupperna. IFAU ser ett stort medialt intresse för sina resultat och sprider dem visserligen gärna, men är samtidigt tveksam till alltför grova förenklingar i populariserande syfte. 13

14 4. Verksamhetens karaktär I detta kapitel fokuseras den konkreta verksamhet som organisationerna bedriver till både innehåll och genomförande. Relaterat till organisationernas specifika ämnesområden görs en närmare genomgång av arbetets olika moment vilka praktiska arbetsformer som tillämpas för att uppnå de mål som presenterades ovan samt hur genomförandet är upplagt, till exempel huruvida verksamheten sker i projektform eller löper kontinuerligt. SBU SBUs arbete utgår från projektspecifika frågeställningar, ofta centrerade kring en viss metod. Verksamheten består oftast av en systematisk och kritisk granskning av befintlig vetenskaplig dokumentation rörande den aktuella metoden. I praktiken handlar en stor del av arbetet just om sådana meta-studier, det vill säga att söka, läsa och värdera resultaten i den tillgängliga forskningen kring en given metod. Bedömningen av undersökningarna följer en särskild fastlagd metodik för hur de studier som bedöms ha hög kvalitet väljs ut och vägs samman. Därmed skapas ett underlag för att bedöma metodernas evidens. I detta ingår en samlad analys av dess medicinska, ekonomiska, etiska och sociala effekter. SBU bedriver i detta sammanhang inte egen forskning, utan sekundärforskning på tillgänglig expertis. Däremot ingår också ofta en kartläggning av vilka metoder den svenska vården använder i dag samt en jämförelse av praxis och det vetenskapliga underlaget för att se om de stämmer överens. Utvärderingsarbetet bedrivs i projektform. Till varje projekt rekryteras en tvärvetenskaplig arbetsgrupp ur ett nätverk bestående av cirka 400 svenska och utländska experter inom bland annat medicin, omvårdnad, tandvård, hälsoekonomi, etik och epidemiologi. De större (gula) utvärderingsrapporterna granskas sedan av SBUs kansli, av externa särskilt utsedda granskare samt av SBUs vetenskapliga råd. De innehåller också en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna utarbetade av SBUs styrelse och vetenskapliga råd. Utvärderingarna av nya behandlingsmetoder granskas av det så kallade Alertrådet. Alla rapporter godkänns av SBUs nämnds arbetsutskott innan publicering. Projektens tidsmässiga utsträckning varierar. Breda utredningar som omfattar hela sjukdomsgrupper, som exempelvis ryggont, missbruk eller fetma, kan ta flera år, medan mindre utvärderingar av enskilda behandlingsmetoder går betydligt snabbare. En utvärdering av en ny behandlingsmetod tar normalt cirka 6 månader. Den andra delen i uppdraget är att presentera det material man sammanställt. Resultatspridning ses som en minst lika viktig del av verksamheten som själva produktionen av rapporter och det läggs generellt mycket jobb på att föra ut det budskap man kommit fram till. Ofta är rapportförfattarna själva involverade i detta arbete genom att föreläsa om sina resultat och slutsatser på symposier och dylikt. Särskilt gärna tillämpas denna metod på specialistföreningars möten som till exempel Svenska Läkarsällskapets stora årsstämma, kirurgstämmor osv, vilket tycks vara ett framgångsrecept som i hög grad ger vården tilllit till resultaten. I SBUs uppgifter ingår även att bistå landstingen under implementeringen av resultaten, exempelvis genom att delta i landstingsstyrelsernas möten. SBU tar även fram patientversioner och sammanfattningar av rapporter i samarbete med ett flertal apotek. Dessutom jobbar man massmedialt för att öka sin synlighet och marknadsföra resultaten. Man har tagit fram en egen tidning, skriver artiklar i Läkartidningen och har även släppt en app för att ytterligare tillgängliggöra informationen. Slutligen är en viktig del av uppdraget att analysera kunskapsluckor i vården. Detta ger uppslag till doktoranders och forskares ämnesval. Det har vid flera tillfällen hänt att forskningsfinansiärer som till exempel vetenskapsrådet tagit fasta på de identifierade kunskapsluckorna och gjort speciella utlysningar om forskningsmedel till dessa områden. Tillväxtanalys Myndighetens arbete är upplagt kring tre avdelningar med olika inriktning. Entreprenörskap och näringsliv handlar om att identifiera möjligheter och hinder som förbättrar nya och växande företags förutsättningar, exempelvis genom att kartlägga små- och 14

15 medelstora företags utbud och efterfrågan av kapitalförsörjning och behov av rådgivning. Under innovation och globala mötesplatser kartläggs, analyseras och utvärderas den svenska innovationspolitiken. Även de mer processinriktade verksamheterna omvärldsbevakning och förvaltning av utlandskontoren ligger här och tanken är att kombinationen ska erbjuda ett verktyg för att anpassa svensk tillväxtpolitik efter internationella förutsättningar. Avdelningen Tillgänglighet och regional tillväxt följer utvecklingen i landets olika delar, mäter tillväxten i ekonomin och analyserar organisatoriska förutsättningar för insatser från stat, region och kommun. Syftet är att öka kunskapen om hur man bäst tar till vara på hela landets potential. Tillväxtanalys rapporter ska grunda sig på vetenskap och praktisk erfarenhet. Verksamheten består av egna analyser, utvärderingar, forskningsöversikter etc. Det är dock inte meningen att man ska ägna sig åt egen forskning. Däremot skall man utgå från befintlig forskning och använda vetenskapliga analysmetoder för att adressera de problem som uppdraget innefattar. Även inom Tillväxtanalys arbetar man ofta i projektform, särskilt när det gäller den del av verksamheten som består av särskilda uppdrag. Till sådana projekt knyts, förutom de egna medarbetarna, ofta också även externa experter i form av forskare. IFAU Ramen för organisationens arbete sätts av den instruktion som formulerats av regeringen och som relativt allmängiltigt begränsar det område som organisationens forskning ska täcka. När det kommer till enskilda forskningsprojekt utformar dock myndigheten dessa på eget initiativ, även om man har en informell dialog med regeringen om vilka uppgifter som är viktigast och bör prioriteras. Organisationens breda anslag gör att även områden som strikt inte räknas som arbetsmarknadspolitik ingår i uppdragsbeskrivningen, det handlar om att i en vidare mening förstå vilka faktorer som påverkar arbetsmarknaden. Den forskning som bedrivs måste ta hänsyn till en mängd indirekta samband, såsom betydelsen av skattemodellernas utformning. Dessutom strävar man efter att förstå vad det är som styr arbetsmarknaden och dess aktörer samt på vilket sätt denna styrning sker. Utbildningspolitikens påverkan är ett tydligt exempel på en sådan indirekt faktor. Det kan till exempel handla om att förstå effekterna på arbetsmarknaden av att införa läxhjälp eller av hur samspelet i klassrummen ser ut. IFAU genomför en betydande del egen forskning och har även nära utbyten med andra arbetsmarknadsforskare. Dessutom genomför man sekundärforskning i form av kunskapsöversikter, samt utvärderingar där man tittar på hur olika genomförda program fungerat. Dessa studier sker i hög grad utifrån IFAUs stora registerdatabaser. Datatillgången som dessa erbjuder anses dessutom utgöra en viktig säljpoäng för att attrahera kompetent arbetskraft. Organisationens forskningsfokus ligger på kvantitativa analyser och ekonometri. Det finns också en tanke om att förstå samspelet mellan grundforskning och programutvärderingar, varför man anser det viktigt att känna till bägge delarna. IFAU lämnar inga policyrekommendationer i sina rapporter. Det kan ibland finnas implicita rekommendationer i analyserna, men hur kunskap ska omsättas i beslut och om en åtgärd är värd sitt pris eller inte ses som en fördelningspolitisk fråga och lämnas till politisk bedömning. Man har dock även en vidare och mer informell dialog med Regeringskansliet som går utanför rapporterna där man upplever att man kan vara tydligare med exempelvis vilka åtgärder som ger resultat. Institutet för framtidsstudier Organisationens forskning utgår från ett forskningsprogram, som anger ramarna för vilka projekt som ska få del av den interna finansieringen. Forskningsprogrammet, som skrivs av VD och godkänns av styrelsen, bedrivs under en tidsperiod av fyra till sex år. Det nuvarande forskningsprogrammet heter Sverige i framtiden och inriktas på befolkningsstruktur och institutioner. I detta ingår flera projekt som fokuserar på mer specifika områden. Den konkreta forskningsinriktningen utformas genom att organisationens styrelse bestämmer om enskilda forskningsprojekt överensstämmer med det övergripande forskningsprogrammet och därmed kan få finansiering. Olika typer av finansiering förekommer och Institutet för framtidsstudier detta som ett uttryck för projektens cykliska utveckling. Inledningsvis beviljas en del så kallade utvecklingsprojekt som genomför en förstudie på cirka ett års tid. Tyngdpunkten ligger sedan på de så kallade programprojekten, som pågår under en treårsperiod. Dessa leder i många fall vidare till olika fortsättningar och fördjupningar utifrån det ursprungliga projektet. Vid sidan av den egna finansieringen bedriver man även forskning finansierad från andra finansiärer, till exempel från forskningsråden. Inriktningen av denna forskning är dock i mindre utsträckning diskuterad inom ramen för verksamheten. Vid sidan av själva studierna finns också en ambition att verkligen nå ut med forskningen till en bredare allmänhet. Organisationen arrangerar och genomför därför också ett tämligen ambitiöst program av seminarier och möten av olika slag som vänder sig till denna grupp. 15

16 SOM-institutet Basen för SOM-institutets verksamhet är de nationella och regionala undersökningarna. Detta är sedan 1986 årligt återkommande frågeundersökningar med slumpmässiga urval av allmänheten och med fasta frågor som kontinuerligt fyller på databasen med uppdaterat material. Beroende på vilka forskningsprojekt man för tillfället samarbetar med tillkommer utöver fasta frågor även olika slag av specialfrågor som svarar för drygt hälften av frågeformulären. Även sådana specialfrågor kan ofta återkomma. Genom att frågorna formuleras på likalydande sätt år efter år blir dataserierna jämförbara över tid, något som efterfrågas av många forskare som vill analysera förändringar över en längre tid. Den nationella frågeundersökningen görs under hösten varje år. Arbetsprocessen är cyklisk och har som mål att årligen resultera i publiceringen av en bok. Under sommaren förbereds och utformas de enkätfrågor som under hösten går ut till respondenterna. Under våren sammanställs och analyseras resultaten för att därefter publiceras och presenteras. De regionala undersökningarna är uppbyggda på motsvarande sätt men genomförs inte alltid varje år. De regionala undersökningarna utgör exempel på hur SOM-institutet samarbetar med beställare i enskilda uppdrag. Undersökningarna planeras av SOM-institutets medarbetare. Dessa utformar och kvalitetssäkrar enkätfrågorna och sköter dialogen med deltagande forskningsprojekt. Själva datainsamlingen upphandlas från fristående företag, men för att säkerställa kvaliteten följer SOM-institutet även insamlingsarbetet mycket nära. Dessutom redovisar SOM-institutet varje år en detaljerad metodrapport för varje undersökning. Institutet betonar också vikten av det omfattande kvalitetssäkrings- och metodutvecklingsarbete som man lägger ned på sina undersökningar. Organisationen bedriver även metodforskning. Sammanfattande kommentarer Det finns en mycket stor bredd i de kartlagda organisationernas verksamhet. De spänner över allt ifrån sammanställningar av befintligt material via egen fakta- och datainsamling till vetenskaplig forskning. Organisationernas grad av specialisering varierar eftersom uppdragen kan vara mer eller mindre omfattande och enhetliga. Grundfrågan är till hur stor del organisationen tar fram ny kunskap, baserad på egen forskning. Verksamheten kan annars bestå av sekundärforskning, som exempelvis hos SBU, där man utgår från är befintliga forskningsresultat som man sedan analyserar och sammanställer. Även Tillväxtanalys arbete handlar i stor utsträckning om resultatsammanställningar och kartläggningar av redan tillgängliga data. Många organisationer arbetar dock med någon typ av egen datainsamling, även de som i första hand arbetar med sekundärforskning. SBU genomför vid sidan av sekundärforskningen även kartläggningar av praxis och resultatutvärderingar, Tillväxtanalys arbetar med utvärderingar av bland annat olika politiska åtgärder. Ofta handlar det om enskilda undersökningar av mindre omfattning. I denna typ av verksamhet produceras egna kunskapsbidrag, som dock inte är av forskningskaraktär. Ett flertal organisationer arbetar i större omfattning och mer systematiskt med statistikinsamling och fungerar då i regel samtidigt som databasadministratörer och kommunikationsansvariga för det råmaterial man tar fram. Att föra statistik inom sitt ämnesområde kan dock ha varierande innebörd. Det kan ske som en del av ett strikt reglerat uppdrag och utgöra en del i det decentraliserade ansvaret för produktionen av Sveriges Officiella Statistik, grundat i av vem och till vad materialet ska användas och med liten möjlighet för organisationen att påverka vare sig utformning och innehåll i insamlingsprocessen eller hur data ska bearbetas. Detta är fallet hos Tillväxtanalys. Insamlingsprocessen kan även, som i SOM-institutets fall, utgöra delar av den forskning som någon annan aktör bedriver. Det finns också organisationer vars arbete är inriktat på traditionellt forskningsarbete och som till sin karaktär ligger nära rent akademiska institutioner. IFAU är en myndighet med uppdrag att tillhanda användbar kunskap till poliska och byråkratiska funktioner, men utmärker sig genom att göra detta på en starkt vetenskaplig grund. Institutet för framtidsstudier ska genom sin forskning visserligen skapa nytta för det vidare samhället, men då detta inte preciseras mycket närmare blir den akademiska inriktningen i praktiken dominerande. Till övervägande del tycks de kartlagda organisationerna arbeta i projektform. En del organisationer med bredare uppdrag har även vissa löpande uppgifter. Förutom den statistikinsamling som tidigare beskrivits ligger dessa uppgifter dock utanför ramarna för det här uppdraget. 16

17 5. Organisation och kompetens Detta kapitel behandlar den struktur som utgör ramen för de olika organisationernas verksamheter. Hur organisationen ser ut handlar till stor del om resurser, kopplat till både humankapital och finansiering. Till att börja med presenteras vilka kompetenser och intressen som finns representerade inom respektive organisation, hur de nyttjas och till vilken grad arbetet utförs av egna anställda respektive handlas upp externt. Vidare granskas organisationernas ekonomiska förutsättningar: hur de finansieras och på vilket sätt detta påverkar verksamhetens utformning. SBU Myndighetens kansli i Stockholm har närmare 50 anställda som arbetar med samordning av projektgrupperna, sammanställning och granskning av rapporterna samt kommunikation av utvärderingarnas resultat. Verksamheten kan sägas vara uppdelad i fyra områden, där Administration/marknad arbetar med organisatoriska frågor samt marknadsföring och övriga tre står för olika delar av den operativa verksamheten. Alert/kunskapsluckor är den avdelning som står för utvärderingarna av nya metoder och som arbetar för att peka ut områden där mer forskning behövs. Etablerade metoder ansvarar för de kontinuerlig utvärdering befintliga metoder som ofta sker i större tematiska projekt. Slutligen finns en avdelning som ansvarar för den elektroniska tjänsten Upplysningstjänst för vården som ger snabba svar på kliniska frågor, samt SBU kommenterar som gör kunskapssammanställningar från andra länder. Arbetet leds av en myndighetschef, i nära samarbete med en nämnd där ledamöterna representerar viktiga myndigheter och organisationer inom svensk hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Nämndens huvuduppgifter är att besluta om nya projekt och att godkänna SBU-rapporternas slutsatser. Detta sker med hjälp av två vetenskapliga råd, SBUs råd och Alertrådet. Ett särskilt lekmannaråd ska även kritiskt och konstruktivt granska den information som vänder sig direkt till patienter, anhöriga och en intresserad allmänhet. I ett projekt är cirka 4 personer från SBU involverade på heltid och 8 experter utifrån. Totalt uppskattas dock fördelningen mellan intern och extern arbetskraft vara relativt jämn med ungefär likartade siffror över nedlagda timmar. Då SBU startade jobbade experterna gratis. Nu uppskattar man att deras insatser motsvarar 3 veckors arbete per år, vilket betalas antingen till deras arbetsgivare eller till deras egna företag. I princip alla projektledare är disputerade med lång arbetslivserfarenhet och de utgör en blandning av farmaceuter, läkare, apotekare, hälsoekonomer och samhällsvetare. Projektassistenter är ofta läkarsekreterare, med något undantag har de flesta universitetsutbildning. Några är adjungerade från högskolor eller universitet. Litteratur sökare är ofta bibliotekarier. Experterna är överlag minst postdoc, i många fall docenter eller professorer, samt verksamhetschefer. SBUs verksamhet finansieras huvudsakligen av ett anslag från Socialdepartementet och till viss del av externa medel för tjänster man utför åt andra instanser inom offentlig sektor. Detta innebär en mycket hög grad av oberoende gentemot det material man har som uppgift att utvärdera. SBU anser att detta ger verksamheten legitimitet i sjukvården och betraktar det som en viktig framgångsfaktor. Tillväxtanalys Tillväxtanalys är en relativt platt organisation med fyra likställda avdelningar, ledda av en generaldirektör och ledningsgrupp. Utöver de tre arbetsområdena finns en avdelning för verksamhetsutveckling och stöd som ansvarar för funktioner som till exempel kommunikation, ekonomi, personal samt kompetens- och myndighetsutveckling. Arbetet sker både i löpande verksamhet och inom projekt. Den löpande verksamheten är mer processinriktad och består främst av statistikverksamheten med enkätundersökningar till grund för statistiken samt sammanställningar av offentliga databaser och utveckling och förvaltning av analysverktyg. Ett exempel är det regionala analysverktyget raps som myndigheten tillhandahåller till ett 50-tal regionala och kommunala användare runt om i landet. Den GISbaserade PiPos används bland annat som ett underlag 17

18 i den kommunala skatteutjämningen och för regionala tillgänglighetsanalyser. Statistiken publiceras enligt bestämda publiceringsplaner i Sveriges Officiella Statistik i samverkan med SCB. Den andra löpande verksamheten bedrivs av utlandskontoren och omfattar omvärldsbevakning, kontaktskapande och främjande av i första hand internationella forskningskontakter. Projektverksamheten knutna till regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag utgörs av ett drygt trettiotal uppdrag per år, av vilka merparten härrör från regleringsbrevet. Kontigos intervjuer pekar på att projekten i allmänhet genomförs under 4 8 månader inom ramen för ett verksamhetsår. Arbetet utförs till största delen av egen personal, men myndigheten köper även tjänster i form av forskare och i mindre utsträckning konsulter som anlitas för tillfälliga uppdrag, för omkring 10 miljoner kronor per år. Nationalekonomi dominerar bland de discipliner som verksamheten bygger på, men andra kompetenser finns också representerade. Bland den egna personalen har en stor andel forskarutbildning. Den vanligast förekommande metoden för att vetenskapligt kvalitetssäkra arbetet är vetenskapliga referensgrupper. Myndigheten Tillväxtanalys finansieras till övervägande del av sitt förvaltningsanslag och är som organisation mycket nära sammankopplad med Näringsdepartementet. Arbetsuppgifterna är styrda av myndighetens instruktion, regleringsbrev och formella uppdrag. Både myndigheten och departementet påpekar att dialogen mellan de två instanserna i hög grad är dubbelriktad och att myndigheten har ett betydande inflytande både på politiken och på sin egen verksamhet. Jämfört med de övriga organisationerna förefaller Tillväxtanalys ändå befinna sig ovanligt nära sin uppdragsgivare. IFAU IFAU är en relativt liten myndighet med en platt organisation och har därför ingen egentlig organisationskarta. Medarbetarna delas in i ledning, administration och forskare/utredare. Utöver detta tillkommer affilierade och projektanknutna forskare som rekryteras utifrån. Myndigheten leds av en generaldirektör utsedd av regeringen. Ledningsgruppen består vidare av en ställföreträdande generaldirektör samt en biträdande och en administrativ chef. IFAU har även ett vetenskapligt råd som består av ordförande samt ett antal ledamöter från olika forskningsområden. Rådet arbetar framför allt med beviljandet av forskningsbidrag till andra forskningsinstanser. I IFAUs referensgrupp sitter arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt berörda departement och myndigheter. Kontigos intryck utifrån intervjuerna är att IFAUs projekt bedrivs med en betydande del egen personal, man har dock även utbyten med forskare från andra organisationer. Bland den egna personalen finns en klar tyngdpunkt på nationalekonomi. Myndigheten anser att det ligger i sakens natur att främja akademisk karriär. Man har i linje med detta en infört en incitamentsstruktur med lönehopp vid exempelvis erhållen docentkompetens. Även publicering av vetenskapliga artiklar belönas. Personalen delas in i fyra kategorier: 1) Forskare Samtliga disputerade, ofta med docent eller professorskompetens. 2) Utredare dessa har i regel magisterexamen eller påbörjade doktorsutbildningar. 3) Doktorander. 4) Administratörer, med varierande utbildningsnivå. I princip allt arbete i kärnverksamheten sker i projektform. Projektstorleken varierar kraftigt och i snitt produceras runt så kallade working papers per år, plus ett antal rapporter och avhandlingar. I allmänhet lägger IFAU ned 8 10 månaders arbete på varje rapport. Ofta är även forskare utifrån inblandade i projekten, som i allmänhet pågår under 1 2 år. Under de senaste två åren har andelen extern finansiering ökat. Detta inkluderar både bidrag i form av forskningsanslag, vilka söks i konkurrens med universitet och andra forskningsorganisationer och avgifter, det vill säga ersättning för uppdragsforskning. Institutet för framtidsstudier Institutet för framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse. Verksamheten leds av en styrelse med nio ledamöter som utses av Regeringen. Styrelsen utser en VD till chef och vetenskaplig ledare för verksamheten. VD skriver även forskningsprogrammet som styr användningen av de offentliga anslag som bekostar stora delar av organisationens forskning. Detta program godkänns formellt av styrelsen. Samtliga i verksamheten är forskare med olika humanistisk eller samhällsvetenskaplig inriktning. Den akademiska nivån varierar med allt ifrån ännu ej disputerade forskare till professorer. Forskningen finansieras både genom statliga och externa anslag. De statliga anslagen bekostar organisationens utvecklings- och programprojekt. Övriga projekt bekostas av externa forskningsfinansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet, där forskare vid Institutet för framtidsstudier söker projektmedel i öppen konkurrens med andra forskare. De externfinansierade projekten bedrivs inom särskilda så kallade profilområden, men organisationen anser sig ha ett relativt begränsat inflytande över dessa projekt. Kontigo tolkar det som att organisationen ger forskarna stort utrymme att själva styra utformningen av dessa projekt. Institutet för framtidsstudier finansierar inte någon utomstående forskning. 18

19 SOM-institutet SOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet. Det leds av en styrgrupp bestående av forskare från de två samverkande institutionerna som är SOM-institutets huvudmän: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Dessutom har funnits en nära anknytning till Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Administrativt är verksamheten placerad vid JMG. En föreståndare är anställd på halvtid sedan hösten 2010 och leder den dagliga verksamheten. Föreståndaren har en professorstjänst på statsvetenskapliga institutionen och är även huvudredaktör för SOMinstitutets publikationer. Två forskningskompetenta projekt- och undersökningsledare ansvarar för den nationella undersökningen respektive för de regionala. Det finns även tre biträdande undersökningsledare som rekryteras bland nyutexaminerade studenter. Medarbetarna har framförallt kompetens inom samhällsvetenskap och kvantitativa metoder. Rent praktiskt anställs dock kodare i samband med de årliga datainsamlingarna. Verksamheten finansieras till största delen av de forskningsprojekt som deltar i varje års undersökning. Från och med år 2010 finns även en liten del basfinansiering från Göteborgs universitet. Trots att SOM-institutet är beroende av finansiering från sina samarbetspartners påpekar de själva att de har stor integritet och möjlighet att själva påverka utformningen av enskilda projekt. SOM-institutet har liten kontakt med sin huvudman, Göteborgs universitet och universitetet ställer inga formella krav på redovisning av verksamhet eller resultat. även SBUs verksamhet hålls inom det nätverk av experter som man har till sitt förfogande. Både Tillväxtanalys och IFAU arbetar med en blandning av intern och extern kompetens, där vissa projekt genomförs av en fast kärna av anställda, för att garantera en viss resurseffektivitet och kontinuitet, samtidigt som extern kompetens anlitas vid behov för att skapa större flexibilitet. SOM-institutet utgör något av ett undantag, eftersom dess interna kompetens framförallt består i kvantitativ enkätmetodik. Deras arbete utgör en mindre delmängd i många studier, men de utför inte någon egen forskning. Utöver den grundläggande kärnverksamheten finns som regel också någon typ av kompletterande expertgrupp tillgänglig för granskning och kvalitetssäkring av resultaten. I många fall finns även någon typ av organ där intressenter och finansiärer har möjlighet att informera sig och kommunicera sina önskemål. De mer självständiga organisationerna i denna kartläggning, SOM-institutet och Institutet för framtidsstudier, saknar dock den typen av kanal för externt inflytande. Olika finansieringsmodeller förekommer bland de kartlagda organisationerna. I SBUs fall innebär finansieringen från statsbudgeten att resultaten av den utvärderingsverksamhet man bedriver saknar bindningar till finansiären. IFAU och Tillväxtanalys finansieras båda av offentliga medel, vars inriktning styrs av samma departement som tar emot resultaten av deras arbete. Institutet för framtidsstudier har i praktiken endast en formell koppling till sina finansiärer och SOM-institutet finansieras i mycket liten utsträckning av den myndighet som fungerar som huvudman för verksamheten. Finansieringens roll för organisationens möjlighet att själv utforma sin verksamhet beskrivs mer utförligt i nästföljande kapitel. Sammanfattande kommentarer Kärnan i de organisationer som kartlagts i denna rapport är den kunskapssamlande verksamhet som i regel genomförs av meriterade experter inom det aktuella ämnesområdet. Gemensamt för de fem organisationerna är en god förankring i den akademiska världen, med övervägande minst forskarutbildad personal. Tillväxtanalys och IFAU har en stor andel nationalekonomer, medan SOM-institutet och Institutet för framtidsstudier framförallt anställer personer med kompetens inom samhällsvetenskapliga områden. SBU sticker ut en aning med sin breda blandning av såväl forsknings- som klinisk expertis och en bredd av ämnesområden med såväl hälso- och sjukvårdsrelaterade som ekonomiska, etiska och sociala kompetenser. Forskningen genomförs dock inte alltid av anställd personal, även om samtliga organisationer som ingått i denna kartläggning lägger en relativt stor andel av arbetet på interna resurser. Institutet för framtidsstudier finansierar endast internt genomförda projekt och 19

20 6. Organisationernas frihetsgrad En viktig fråga för denna studie är organisationernas frihetsgrader i förhållande till beställaren/finansiären. Alla finansiärer i studien utövar någon form av styrning, men denna styrning kan se radikalt olika ut från fall till fall. SBU har få och allmänna uppdrag men en tät dialog med uppdrags givaren Som myndighet under Socialdepartementet styrs SBU i enlighet med de riktlinjer för myndighetsstyrning som gäller i Regeringskansliet. Dialogen mellan myndigheten och socialdepartementet sker tre till fyra gånger per år, såväl på chefsnivå som på tjänstemannanivån. Det är departementet som genom myndighetshandläggaren kallar till och planerar dessa möten och som också avgör på vilken nivå kontakten med departementet ska ske. Både myndigheten och departementet menar att SBU i hög grad dock själv styr, planerar och utför sin verksamhet. Uppdragen i regleringsbrevet är förhållandevis få och de är, enligt myndighetens uppfattning, ett resultat av en dialog mellan myndigheten och departementet där uppdragen inte sällan har kommit till på myndighetens egna initiativ även om de sedan har formulerats av departementet. Uppdragen är vanligen också formulerade så att de ger ett relativt stort utrymme för myndighetens egna tolkningar och påverkan på dess utformning och genomförande. Samtidigt påpekar myndigheten att här finns en tendens till att antalet uppdrag i regleringsbrevet successivt ökar. Departementet lägger vanligen inga synpunkter på de resultat som myndigheten producerar. Tillväxtanalys har många uppdrag men uppdragen härrör ur en nära dialog mellan myndighet och uppdragsgivare Den formella styrningen av myndigheten sker på samma sätt som för SBU, det vill säga genom instruktioner, regleringsbrev, särskilda uppdrag i regleringsbreven och en formell myndighetsdialog. I en jämförelse med SBU förefaller kontakterna med departementets tjänstemannanivå betydligt mer frekventa för Tillväxtanalys. Myndighetens tjänstemän och tjänstemän inom Näringsdepartementets olika avdelningar träffas på regelbunden basis. Det finns ofta ett aktivt intresse för myndighetens resultat från departementets sida. Ibland deltar också kontakter från andra departement i detta utbyte. I Statskontorets rapport (Statskontoret 2011) används bland annat andelen egeninitierade uppdrag som en indikator på myndigheternas självständighet i förhållande till regeringskansliet. I analysen från Statskontoret framstår Tillväxtanalys som en av de mer styrda myndigheterna med 14 av 15 uppdrag som tillkommit på initiativ av regeringen. I vår intervju värjer sig generaldirektören mot denna tolkning. Han menar att de uppdrag som myndigheten får oftast har ett direkt ursprung i myndighetens tidigare analyser och slutsatser. Genom den täta dialogen med departementet har myndigheten en stor möjlighet att påverka både vilka uppdrag man får från departementet och hur de utformas. Tillväxtanalys menar att de flesta uppdrag myndigheten får från regeringen har tillkommit genom en sådan dialog. Tillväxtanalys menar också att man behöver nyansera bilden av de fristående myndigheternas roll. Myndigheten styrs av instruktioner och regleringsbrev. I den meningen är det varken möjligt eller ens önskvärt att vara oberoende och fristående. I Tillväxtanalys fall läggs stor vikt vid att verksamheten inom de breda fält som myndigheten verkar kan inriktas mot de områden som i en dialog mellan Regeringskansliet och uppfattas som relevanta. Fokus är på att den kunskapsuppbyggnad och de specifik uppdrag som myndigheten genomför ska kunna bidra till en effektivare politik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet; att den har relevans för Regeringskansliet. Men detta är dock inte det samma som att säga att man är osjälvständiga. Om istället oberoende och fristående relateras till genomförande av själva uppdragen är bilden en annan. Det som är avgörande i en diskussion om myndighetens frihetsgrader är istället den eventuella förekomsten av en påverkan på de resultat som myndigheten levererar. I genomförandet av utvärderingar och analyser ska naturligtvis myndigheten vara helt oberoende och fristående. IFAU har stor frihet under nyttans ansvar IFAUs VD anser att IFAU är relativt forskningsnära och att IFAU i jämförelse med de andra studerade organi- 20

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Arbetsformer

Arbetsformer Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) 1 (5) YTTRANDE 2015-10-08 Dnr SU FV-1.1.3-2258-15 Handläggare: Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Planeringsavdelningen Miljö- och energidepartementet Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Riksdagens utredningstjänst

Riksdagens utredningstjänst Riksdagens utredningstjänst 1) Riksdagens utredningstjänst, Utvärderings- och forskningsfunktionen. Längd 20 veckor. Från 25 augusti 2008 till 16 januari 2009. Heltid. Handledare; Lars Eriksson, 08-786

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 Beslutat av rådet 2015-05-29 Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 1 Om Smer Bakgrund Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är ett organ tillsatt av regeringen för att belysa medicinsk-etiska

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I

STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I Statlig AKADEMISKA MILJÖER Analys av statens styrning för att tydliggöra universitetets förutsättningar, skyldigheter och möjligheter att bedriva samverkan

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn 2014-10-14 Dnr 3.1-39020/2014 1(7) Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn Öppningsdatum: 2014-10-15 Sista dag för intresseanmälan: 2014-10-31 Sista ansökningsdag: 2014-12-17

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Programplan

Programplan samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling Erika Rosander, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/161 157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Tillväxtanalys 2016 2018. Dnr: 2015/021

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Tillväxtanalys 2016 2018. Dnr: 2015/021 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Tillväxtanalys 2016 2018 Dnr: 2015/021 Dnr: 2015/021 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon:

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer