Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 13 juni 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 13 juni 2013"

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 13 juni 2013

2

3 Sidan 3 av 126 Ärende 1

4 Sidan 4 av 126

5 Sidan 5 av 126 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Uppföljning av verksamhetskvaliteten inom enheten för äldre och funktionsnedsatta Förslag till beslut Godkänna uppföljning av verksamhetskvaliteten inom enheten för äldre och funktionsnedsatta. Sammanfattning Årligen, med start 2012, genomför avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd kvalitetsuppföljning inom socialkontorets utföraravdelning och inom avdelning för myndighet och beställare. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 22 maj Ärendet Bakgrund Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 samt de kontrollmoment som socialnämnden antagit i internkontrollplan för socialkontoret den 19 december Socialkontoret genomför systematiska kvalitetsuppföljningar av verksamheter som helhet och kontrollmomentet innehåller; - Personalens medverkan i kvalitetsarbetet - Vision, mål och uppdrag - Verksamhetsbeskrivning - Värdegrund - God kvalitet - Systematiskt förbättringsarbete - Personal - Samverkan/samarbete - Information - Uppföljning och utveckling

6 2(2) Sidan 6 av 126 Genomförande Under våren 2013 genomfördes besök på enhet för äldre och funktionsnedsatta, enhetschef och handläggare intervjuades. Respektive handläggare besöktes av kvalitetsutvecklare under ca två timmar. Vid uppföljningen undersöks arbetet med utgångspunkt av ovanstående kontrollmoment. Undersökande frågor ställdes med uppmaning att beskriva hur enheten och handläggaren arbetar, vilka rutiner, processer och styrande dokument som används. Fokus lades på att beskriva handläggningsgången från anmälan, ansökan till utredning, beslut och uppföljning. Efter avslutad uppföljning upprättar kvalitetsutvecklare rapport om vad som framkommit vid uppföljningen. Rapporten skickas till enhetschef och avdelningschef och ska användas i det löpande systematiska förbättringsarbetet inom socialkontoret. De identifierade förbättringsområdena ska besvaras med åtgärd, tids- och handlingsplan, beroende på avvikelsens art. Kvalitetsuppföljning på biståndsenheten Enhetschef och handläggare har god kunskap om lagstiftning och förskrifter relaterade till sitt uppdrag. Vid uppföljningen noterades att handläggare använder olika verktyg som stöd i sitt arbete. En anledning kan vara att introduktion ibland har genomförts av inhyrda konsulter medan andra av erfarna handläggare. Rutiner och riktlinjer finns men dessa har behov av revidering och implementering för att säkerställa likvärdig och säker handläggning. Samverkan mellan utförare och beställare behöver förbättras liksom uppföljning av verkställda beslut och tillsyn hur insatsen planeras av utföraren. Vissa beslut har gått ut och inte förnyats medan andra inte har följts upp inom den tid som beskrivs i riktlinjerna. I rutin för handläggare ska uppföljning av tidsbegränsat beslut göras i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. I beslutsunderlagen är målformuleringarna likvärdiga och standardiserade. Det individuella målet för respektive insats kan inte alltid utläsas. Tydlig målbeskrivning underlättar för utföraren och handläggaren vid uppföljningen av insatsen. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitets och verksamhetsstöd Bilaga 1 Rapport från kvalitetsuppföljning enheten för äldre och funktionsnedsatta

7 Sidan 7 av 126 Kvalitetsuppföljning i Upplands-Bro kommun Myndighetsutövning- enheten för äldre och funktionsnedsata Enligt socialtjänstlagen, Socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialnämndens övergripande mål för äldre- och handikappomsorgens verksamheter ska insatserna i dessa verksamheter vara av god kvalitet. Genom årlig interkontroll genomför avdelning för kvalitets- och verksamhetsstöd platsbesök på samtliga verksamheter inom socialkontoret. Sammanställd rapport med identifierade förbättringsområden delges avdelning och Socialnämnden. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kännedom om föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Aktuella lagar och föreskrifter, förvaltningsrätten Kännedom om kommunens socialnämndens mål Delegationsordningen Internbudget samt övergripande plan för verksamhetsstyrning och verksamhetsplanering Kvalitetsplan/Kvalitets- och verksamhetsberättelse 15 jan Kännedom om Upplands-Bros kris och beredskapsplan Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar X Enhetschefen visar på god kunskap om aktuella lagar och föreskrifter och Upplands- Bro delegationsordning samt kris och beredskap. Aktuell delegationsordningen saknar uppgift om ekonomisk attestbegränsning, varför enhetschefen uppfattat det som om enhetens totala budgetram, är det aktuella begränsningsområdet. Enhetschef har följt punkt i delegationsordningen Beslut om övriga inköp inom ramen för anvisade anslag samt tecknande av rekvisition. I delegationsordning 7.22 finns det beskrivet att det är enhetschefen som fattar beslut om vilken personkrets brukaren ska tillhöra. Oklart varför beslutet ligger på enhetschefen istället för på biståndshandläggare som fattar övriga beslut om insats och ärendet. Det finns flera upplevda oklarheter i delegationsordningen och en översyn pågår för tillfället på socialkontoret. Oklarheten består i vem som ska fatta beslut och varför får man fatta beslut i vissa frågor men inte andra liknande? Ett exempel på oklarheter finns under punkt 7,23, 7,24 delegationsordningen. bro.se/download/18.1e0358dc13b2d5231b62a14/ /riktlinjer-%c3%a4oh-sol- LSS-l17-juni-2010.pdf. Riktlinjer för handläggning och verkställighet är inte reviderad efter omorganisation Riktlinjer behöver kompletteras med manualer och handfasta rutiner samt processflöden. Bl.a. finns behov finns av rutin för hur anmälan tas emot och hur förhandsbedömning ska dokumenteras på ett korrekt sätt _MI

8 Sidan 8 av 126 Sida 2 Av ansökan skall alltid framgå vad godmansuppdraget skall omfatta. Idag händer det att en godman får ta del av utredning och beslut för en brukare där godmansuppdraget endast rör ekonomi. Om samtycke hämtats ska detta dokumenteras i journal. Behöver utvecklas; 1- Revidera Riktlinjer för handläggning och verkställighet 2- Manual för HUR handläggaren ska dokumentera och handlägga t.ex. ta emot ansökan, beslut att inte inleda en utredning, förhandsbedömning m.fl. 3- Översyn av delegationsordning 4- Se över rutin/manual för vad godman får läsa om den enskilde och hur det ska dokumenteras Värdegrund Kunskap om nationell värdegrund för äldreomsorgen SoL 5kap 4 o 5 Kommunens värdighetsgarantier- beslutades i socialnämnden ht HUR arbetar ni med värdighetsgarantin i verksamheten? Värdigt liv Insatser av god kvalitet Privatliv och integritet Självbestämmande, delaktighet och individanpassning Gott bemötande Välbefinnande Trygghet Meningsfull tillvaro Fritid och kulturella aktiviteter Brukar/kundinflytande Saknas Behöver utvecklas Godkänd X Kommentar Ur de framtagna värdighetsgarantierna för äldreomsorgen, har enhetens medarbetare gjort en första genomgång. Vidare värdegrundsarbete är planerad och beskriven i verksamhetsplanen. Genomförd värdegrundsutbildning skedde tillsammans med personligassistans och vårdpersonal. Flera handläggare uppger att de värdighetsgarantierna som tagits fram inte är anpassade till deras verksamhet. Värdighetsgarantier för myndighetsavdelning efterfrågas. I verksamhetsplanen finns idag intryck från nationell värdegrund i enhetens beskrivning av hur de ska arbeta för att nå socialnämndens mål under 2013 Behöver utvecklas: 1- Värdighetsgarantier för myndighetsavdelningen bör tas fram Den enskilde/brukare- processer rutiner Ansökan- muntlig eller skriftlig? Förhandsbedömning- ställningstagande SOSFS 2006:5 3 kap 1 Utan dröjsmål inleda utredning SoL kap 11 1 Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

9 Sidan 9 av 126 Sida 3 Utredning- skriftlig sammanställning av inhämtat material som utgör beslutsunderlag Handläggning verkställighet SoL 11 Avvisa erbjudande om bistånd Avslag på ansökan, tydligt varför avslag- 20 FvL Verkställighet Delaktighet Dokumentation o Namn, befattning, datum för anteckning o Inleda utredning- tid o Samtycke att inhämta uppgifter o Vårdplaneringar o Beställning - verkställighet o Genomförandeplan o Journal o Förvaring av dokumentationen o Gallring o Rutin för sekretessbelagda uppgifter Ombud (fullmakt) biträde Barnperspektiv (under 18 år) Beslut om en insats- vem, vad, enskildes uppfattning, utr. bedömning Ta del av och ha möjlighet att yttra sig över utredningen innan beslut- kommunicering Samverkan. Vilken samverkan mellan socialtjänsten och verksamheten har förekommit? (T.ex. omfattning, om vilka frågor och under vilka former) Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar X Under 2012 hade samverkans möten mellan myndighet och utförare en låg frekvensen. För 2013 är planen att det ska vara samverkansmöten mellan enhetschefer från utförare och beställare, varannan månad. Samverkan med LSS-verksamheter behöver förbättras under året och initiativ har tagits till utökad samverkan. I utredningar som granskats, där stor tyngdpunkt läggs på att beskriva det sociala, kan utläsas både behov och befintliga förmågor, vilket underlättar för den som ska svara för det praktiska genomförandet. Behovet av insatsen kan förtydligas ytterligare. I anmälan och utredningen ska det stå vem som gjort anmälan. Det kan inte alltid utläsas i dokumentationen om den enskilde godkänt vad som lämnas ut till utföraren av innehållet i en utredning. I beslutsunderlagen är målformuleringarna likvärdiga och standardiserade. Det individuella målet för respektive insats kan inte alltid utläsas. (SOSFS 2006:5 5 kap 2 allmänna råd ). De uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt, bör lämnas till den som praktiskt ska genomföra Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

10 Sidan 10 av 126 Sida 4 insatsen. Tydlig målbeskrivning underlättar för handläggaren vid uppföljningen av beslutad insatsen. Trygghetslarm beslutas idag utan tidsbegränsning. Uppföljning av insatser sker inte kontinuerligt och i enlighet med Riktlinjer för handläggning och verkställighet inom äldre- och handikappomsorgen (Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i samverkan med utförare ska ske minst en gång per månad avseende hemtjänst, trygghetslarm mm ) Uppföljningen av HUR insatsen har genomförts och om målet uppnåtts, görs inte. I dokumentationen noteras uppföljningen som Ny prövning. Det är få genomförandeplaner (GP) inlämnade till beståndshandläggaren. Detta medför en svårighet till insyn och möjlighet att följa upp om målet med insatsen uppfyllts. Krav kan ställas på utförare att upprätta en GP inom 14 dagar och förslagvis komma in med planen till handläggare inom en månad, om den enskilde gett sitt samtycke. Oklarhet vad som gäller för anhöriganställning. Hur sker kvalitetssäkring av uppdraget när det är anhöriga som arbetar hos brukaren? Hur rapporteras tid? Vid uppföljningen granskades ett avslag som handläggare fattat avseende anhöriganställning. Samtycke att inhämta underlag till utredning mm dokumenteras inte alltid i journal eller utredning. Mall för Utredning SoL upplevs av några handläggare som ostrukturerad och kan behöva förenklas och förtydligas. Aktuell situation bör lyftas upp då det är behovet som ska vara tongivande. Önskemål framfördes om att det ska vara möjligt att bygga på ett tidigare beslut. Men endast beslut utan tidsbegränsning där en ändring av förhållandet som beaktats i det ursprungliga beslutet, kan föranleda en omprövning av det aktuella beslutet. I en granskad utredning beskrivs namnet på den samordnare som var i tjänst. Enligt PUL ska bedömning ske i varje enskilt fall, om det är nödvändigt att namnge en person i brukarens journal. Överväg om det kan vara tillräckligt med att benämna personens befattning eller dennes signatur. Ett förbättringsförslag som framkom var att införa en rutin att utföraren hör av sig efter 1-3 månader för en avstämning till handläggaren, att beslutet är korrekt fattat mm. Vid kvalitetsuppföljningen uppmärksammades det oklarhet över begrepp anmälan och ansökan. HUR? dokumentation av förhandsbedömning och ställningstagande ska ske framgår inte av Socialnämndens riktlinjer för handläggning äho eller av mall för utredning SoL En anmälan kan göras av enskilda personer, myndigheter och andra organisationer muntligt eller skriftligt. Anmälan följs av en förhandsbedömning om utredning ska inledas. En ansökan kan göras av den personen ansökan gäller, legal ställföreträdare eller annan person med fullmakt. Ansökan följs av en utredning innan beslut fattas. Se Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, kap Att registrerar handlingar ) Viss oklarhet om broschyr och handläggning av förenklad ansökan. I granskat beslut finns text om behovet kan ej tillgodoses på annat sätt trots att handläggare inte besökt eller pratat med brukaren. I riktlinjer för äho framkommer det att förenklad biståndshandläggning är ett projekt som ska utvärderas vt Om beslut att permanenta handläggningen bör riktlinjerna revideras och rutiner utarbetas. Syftet med kommunicering, enl FL innebär att myndighetsutövning mot enskild inte får avgöras utan att den sökande underrättats om uppgifter som tillförts ärendet av någon Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

11 Sidan 11 av 126 Sida 5 annan. I manual för utredning SoL framgår det inte med tydlighet vad och hur en utredning ska kommuniceras. I riktlinjer äho är instruktionen tydligare men instruktionen är inte känd av alla. Det ska framgå av utredningen hur kommunicering skett. Speciellt utsedd handläggare har ansvar för vårdplanering samt 3 månader efter utskrivning innan brukaren lämnas över till ordinarie handläggare. Vid vårdplanering följs inte alltid instruktionen mall, vårdplaneringsmall om hur uppföljningsinstrumentet ska fyllas i. I Procapita skrivs journalanteckningar under rubriken löpande information. För att använda samma vokabulär som föreskriften, bör rubriken istället kallas journal. I manual Procapita finns inga instruktioner för hur beslut att inte inleda utredning ska ske. Vid uppföljningen noterades det bl.a. en osäkerhet om hur många minuter som ska beviljas vid matlagning och vilken typ av matlagning som kan erbjudas. Det finns brukare som har behov av boendestöd på kvällar och fått det beviljat. Utförare har ingen möjlighet att verkställa beslutet då boendestödet i kommunen inte är uppbyggt efter det efterfrågade behovet. Oklarhet om handläggningsrutin och oklara riktlinjer från avdelning för utförare, försvårar samarbetet mellan utförare och beställare. Granskad beställning på personligassistans skickad är ej verkställd Behovet kan vara av sådan art att verkställighet bör ske omedelbart. Rutin för bevakning av verkställighet behövs för att öka brukarens säkerhet. Behöver utvecklas; 1- Individuella mål för respektive insats i besluten 2- Uppföljning av Trygghetslarm- beslut 3- Rutin för att begära in GP- av utförare inom 14 dagar 4- Riktlinjer, rutiner och manualer för anhöriganställning behöver revideras och förtydligas. 5- Uppföljningsinstrument vid vårdplanering ska användas tills instruktion reviderats om annat arbetssätt. 6- Förtydliga rutin för HUR? förhandsbedömning efter anmälan ska handläggas och dokumenteras om anmälan inte leder till en ansökan. 7- Revidera manual Procapita och lägga till hur man dokumenterar beslut att inte inleda utredning 8- Mall för utredning SoL behöver förtydligas och förenklas. 9- Revidera riktlinjer och utarbeta rutin för Förenklad ansökan 10-Genomgång av hur man ska dokumentera hur den enskilde varit delaktig, kunnat påverka och blivit kommunicerad. Förtydliga manualer. 11-Ett antal beslut/beställningar är inte förnyade inom socialpsykiatrin. Kontakt bör genast tas med enhetschef för genomgång av de ärenden som är aktuella. 13- Riktlinjer för hur beslutat bistånd ska verkställas av utförare som idag inte har den insats som beviljats. 14- Rutin för hur handläggare bevakar att beställningar verkställs 15- Uppföljning ska dokumenteras av HUR genomförandet har lett till måluppfyllelse 16- Ändra namnet löpande information till journal Personal processer- rutiner Introduktion ny medarbetare/checklista Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

12 Sidan 12 av 126 Sida 6 Arbetsmiljö enhetschefens arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet - riskanalys- handlingsplan Arbetsledning tillgänglighet- kunskapsnivå Rekryteringsrutiner, provanställning, utdrag ur belastningsregister(minderårig) Medarbetarsamtal - utbildnings- och utvecklingsplan Tystnadsplikt/sekretess Tjänstelegitimation/Identifikation Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar Enhetschef har utbildning inom Socialomsorg. Arbetsmiljöansvaret är fördelat från avdelningschef till enhetschef. Samtliga handläggare har tjänstelegitimation. X Rekrytering sker via webbverktyg, där också kompetenskrav finns beskrivna. Varje handläggare har ca ärenden per person inom LSS och sol under 65 år, för äldreomsorg har varje handläggare ca 140 ärenden. Resurser finns att täcka upp resurs behov för utveckling, nybyggnation av gruppbostäder mm. Vid introduktion används checklista som finns på intranätet. Efter genomgångs sparas den på enheten och kopia till personalakten. Enkel och lokal checklista med processer om hur ansökan ska tas om hand, ställningstagande att inleda utredning, kommunicering mm, bör underlätta en mer likvärdig handläggning. Ny handläggare går dubbelt upp till två veckor, med erfaren handläggare eller med enhetschef. Vid uppföljning upplevde några handläggare att introduktionen var något kort och spretig, önskemål framfördes om en mer sammanhållen introduktion. Viss introduktion har förmedlats av konsulter medan andras introduktion har skett genom att en erfaren handläggare. Medarbetarsamtal har genomförts, men en handläggare uppger att hen ännu inte efter mer än ett års anställning haft medarbetarsamtal utan detta har ersatts med avstämningssamtal. Behöver utvecklas; 1 - Processbeskrivning av olika handläggningsmoment för att underlätta lika handläggning och introduktion. 2 - En av de intervjuade handläggarna uppger sig inte haft medarbetarsamtal under de senaste två åren Miljö Kontaktperson i miljöfrågor Utbildning i sparsamkörning Miljöbil Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

13 Sidan 13 av 126 Sida 7 Det finns inget miljöombud men utgår från kommunens övergripande miljömål gällande transporter, sopsortering etc. Systematiskt förbättringsarbete Egenkontroll Förbättringsförslag - avvikelser Identifiera, dokumentera, analysera och åtgärda samt följa upp och återkoppling av vidtagna åtgärder Anmälningsskyldigheter -Lex Sarah Klagomål och synpunkter Intern och extern information, APT mm Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Kvalitetssamordnare - kvalitetsmöte Saknas Behöver utvecklas Godkänd X Kommentar Kvalitetsgrupp har planerade träffar en gång i månaden där inkomna avvikelser analyseras. Protokoll skrivs och fördras på kommande APT möten. Tre klagomål och synpunkter kunde visas vid uppföljningen. Samtliga var åtgärdade och återkopplade utom ett som var lämnat anonymt. Förra årets klagomål och synpunkter var korrekt beskrivna i verksamhetsberättelsen. Vad åtgärderna och förbättringarna bestod av kunde dock inte utläsas. Klagomål och synpunkter som inkommer till handläggare och rör t.ex. Hemtjänst skickas vidare utan återkoppling av åtgärder och hur förbättringar skett. Rutin och process beskrivning kommer att få en översyn av avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd under året. IT-verktyget Procapita behöver förbättras. Idag finns ingen dokumentmall för egna skrivelser. Istället måste handläggare öppna mina dokument för att spara dokumentet på H. Handläggare saknar tillgång till Office programmet. All dokumentation sker i Citrix miljö. Utveckling och förbättring av rutiner sker kontinuerligt. Ofta förmedlas förbättringarna via mail. Strukturerad genomgång av det systematiska förbättringsarbetet med kontinuerlig revidering av manualer och riktlinjer, är att föredra. Egenkontroll över den enskilde handläggarens ärende kan inte alltid bevakas. Detta beror på att namnet på handläggare inte byts ut när brukare byter handläggare eller då handläggare slutar, vilket förevårar bevakningar. Flera handläggare har löst problemet med excellfiler med namn och personnummer, mm (listorna är inte godkända enligt PUL-SOL). För den enskildes rättsäkerhet bör istället Procapita användas på ett mer effektiv sätt. Det bör upprättas en rutin för hur brukarens utredning får rätt namn på sin handläggare. Om systemförvaltare får en uppmaning att ändra handläggares namn på utredningar, gör hen dessa korrigeringar, dock inte namnet på beslutsunderlaget. Önskemål framkom om processkartläggning från ansökan till verkställighet. Behöver utvecklas; 1- Beskriv i kvalitetsråd, på APT och i verksamhetsberättelsen/kvalitetsberättelse vilken analys och systematiskt förbättringsarbete som skett av inkomna klagomål och synpunkter Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

14 Sidan 14 av 126 Sida 8 2- Manualer och riktlinjer behöver systematiskt förbättras och revideras. Datum för revideringen gå att utläsas av dokumentet samt vem som är ansvarig för dokumentet. 3- Egna excellistor ska ersättas med sökningar i Procapita utifrån de behov som handläggaren har. 4- Processkarta om gången från ansökan till verkställighet. Sammanfattande bedömning av verksamheten Kvalitetsuppföljning har genomförts i flera steg med biståndshandlägger utifrån olika frågeställningar. Uppföljningen visar att de handläggare som arbetet länge som handläggare, skapat sina egna system (Excel) för bevakning och uppföljning, medan nya handläggare följer de manualer som finns. Flera instruktioner och manualer har behov av revidering och anpassning tillvarandra. Tydligare systematik i förbättringsarbete bör minska den otydlighet som finns över vilken rutin och manual som är aktuell. Uppvisar brister Behöver utvecklas Godkänd X Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avdelning för Kvalitet- och verksamhetsstöd Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI

15 Sidan 15 av 126 Ärende 2

16 Sidan 16 av 126

17 Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Christina B. Embretsen Dnr Kvalitetsutvecklare Sidan 17 av Socialnämnden Riktlinjer för anhöriganställda Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner socialkontorets förslag på riktlinjer för anhöriganställda i enlighet med socialkontorets tjänsteskrivelse den 20 maj Socialnämnden ger socialkontoret i uppdrag att skriva in riktlinjer för anhöriganställda i socialnämndens riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg. Sammanfattning Sedan februari i år har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice, vilket innebär att även privata utförare kan erbjuda nämnda insatser, vid sidan av kommunens egenregi. Som en följd av konkurrensutsättningen har behov uppstått av riktlinjer kring anhöriganställningar. Av socialkontorets omvärldsbevakning kan man se att flera kommuner har valt att begränsa möjligheterna till anhöriganställningar. Vissa kommuner tillåter det inte alls medan man i Gävle har haft ett projekt för att utveckla formen för anhöriganställningar. I Upplands-Bro är ett av målen att öka valfriheten för den enskilde. Socialnämndens mål är därutöver att ge individen möjlighet att själv välja. Om vissa brukare i kommunen vill ha en anhörig anställd, för att få sina individuella behov tillgodosedda, vore det att gå emot kommunens mål att förbjuda detta. Socialnämnden måste dock även säkerställa att den vård och omsorg som ges följer gällande lagar och regler och ger den enskilde skäliga levnadsvillkor (goda levnadsvillkor enligt LSS). Det är en svår balansgång för den anhörige att skilja på när man är personal och när man är anhörig, och det är svårt för arbetsgivaren att sätta gränser för vad som är anställning och vad som personen förväntas göra som anhörig. Det är även svårare för utföraren att få insyn i ärenden med anhöriganställda, men som utförare har man dock arbetsgivaransvar för den anhörige och ett ansvar för att brukaren får den hjälp som behövs. Det är därför viktigt för utförarna att ha tydliga riktlinjer för anställning av anhöriga. Socialkontoret föreslår att anhörig definieras som den närmaste familjen, det vill säga make, maka, sambo, barn, syskon, föräldrar och barnbarn. Socialkontoret föreslår även riktlinjer för anhöriganställda inom hemtjänsten, ledsagarservice respektive avlösarservice. Förslaget på riktlinjer ställer krav kring utbildning, introduktion, språkkunskaper, förståelse för uppdraget, arbetstids- och arbetsmiljölagar, uppföljning med mera. Förslaget på riktlinjer utgår från syftet med insatserna med brukaren i fokus.

18 2(10) Sidan 18 av 126 Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 20 maj Bakgrund Sedan 1 februari i år har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice, vilket innebär att även privata utförare kan erbjuda nämnda insatser, vid sidan om kommunens egenregi. Som en följd av konkurrensutsättningen har behov uppstått av riktlinjer kring anhöriganställningar. Riktlinjerna kommer att delas upp utifrån de olika insatserna eftersom insatserna ges till brukare utifrån olika syften. Ledsagarservice ges i syfte att underlätta kontakter med andra och därmed bryta isolering, vilket begränsas om den enskildes ledsagare är samma person som den enskilde lever tillsammans med dagligen eller en nära släkting. Insatsen avlösarservice ska kunna användas när föräldrar till barn med funktionsnedsättningar har behov av avlösning. Föräldrarna ska kunna få avlösning när behov finns utan att behöva ta hänsyn till när anhöriga har möjligheter. Hemtjänst ges främst till äldre personer i behov av service- och/eller omvårdnadsinsatser. Inom samtliga insatser är det viktigt att brukarna får den service och omvårdnad de har behov av och att insatserna ges med hög kvalitet. Det är dock inte helt enkelt att fastslå vad hög kvalitet är för den enskilde brukaren. Denna tjänsteskrivelse ska försöka belysa anhöriganställningars för- och nackdelar, ge förslag på en definition av anhörig samt föreslå riktlinjer för anhöriganställningar. Omvärldsbevakningen nedan tar främst sin utgångspunkt i hemtjänsten, men kan även ses som relevant för anhöriganställningar inom övriga insatser. Omvärldsbevakning Forskning kring anhöriganställningar Vid Uppsala universitet skrev 2011 Dana Hajko en C-uppsats med titeln En kvalitativ studie om några myndighetspersoners syn på anhöriganställning - Anhöriganställning, en fälla eller en möjlighet?. Hajko undersöker vilken syn biståndshandläggare och enhetschefer i Uppsala kommun har på avlönad anhörigvård och hur anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Hajkos undersökning begränsas till personer som vårdar sin anhörige och som ingår i begreppet invandrare. Även om Hajkos undersökning främst utgår från tjänstemännens syn på anhöriganställda så relaterar den även till annan närliggande forskning inom området. Studien ger en bra inblick i såväl de positiva som negativa sidorna av anhöriganställningar. Enligt studien finns det olika motiv till varför brukare ansöker om anhöriganställning. Bandet mellan förälder och barn är ett starkt motiv, liksom att vårda sin integritet. Vissa ansöker om anhöriganställning för att undvika att få flera olika främmande personer hemma hos sig. Anhöriganställning främjar personalkontinuiteten. Anhöriganställning kan även säkerställa att brukaren snabbt får hjälp om den anhörige bor i samma bostad eller i närheten. Detta ökar kvaliteten för brukaren som inte behöver vänta på hjälpen, samt vet hur hjälpen kommer att ges. En annan anledning kan vara kulturella skillnader och religion. Det framkommer i studien att det kan upplevas som kränkande för de anhöriga med invandrarbakgrund att inte ta hand om sina äldre i familjen. I många fall finns

19 Sidan 19 av 126 3(10) inte ett bättre alternativ för brukare än anhöriganställning. Det kan också vara viktigt att säkerställa att omvårdnaden ges man till man eller kvinna till kvinna. Tjänstemännen i studien uppger sig ha goda erfarenheter av anhöriganställningar. I de fall den anhörige ändå skulle ha stannat hemma för att vårda sin make/maka utan ersättning får anhöriganställningen positiva ekonomiska följder för familjen. Enligt tidigare forskning (Sand 2000) ger anställningen möjligheten för många anhörigvårdare att fortsätta ge omsorg samtidigt som de undviker att drabbas av stor ekonomisk förlust när de måste sluta eller gå ner i antal timmar på sina nuvarande arbeten. Enligt Sand har majoriteten av anhörigvårdarna haft okvalificerade arbetaryrken eller har varit lägre tjänstemän, varför Sand anser att anhöriganställning är någorlunda likvärdigt med annat yrke. Tjänstemännen i Hajkos studie uppger vidare att anhöriganställning med anställningsform PAN kan ses som positiv (Sveriges Kommuner och Landsting avtal gällande Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare). Personerna får en anställning som ger lön och löneutveckling, samtidigt som personerna får utvecklingssamtal och handledning. Personer kan jobba kortare perioder i sitt liv när det behövs. Det krävs ingen formell utbildning och arbetet är omväxlande. Anhöriganställningen ger möjlighet för personer att vara delaktiga i samhället och att få lön för sitt arbete, samtidigt som de kan vårda sina anhöriga. De har möjlighet att ta egna initiativ och planera arbetet själva. Detta skapar meningsfullhet i deras liv. De får vara kreativa och använda sina och andras resurser vilket leder till att personerna inte upplever sig som offer. Det medför även att den hjälpbehövande kan fortsätta att bo hemma med reducerad tacksamhetsskuld. Genom anhöriganställningen får den anhörige ha kontakt med hela vårdkedjan så som dietist, sjuksköterska och sjukgymnast. Den anhörige får även hålla kontakt med sin arbetsgivare. Genom dessa kontakter blir han eller hon delaktig i det svenska samhället vilket är många personers önskan då till exempel invandrare har svårare att komma ut på arbetsmarknaden. I studien uppmärksammas att flera barnbarn till brukare har skaffat sig vårdutbildning och nu jobbar inom vården tack vare en inledande anhöriganställning. De anhöriganställda skulle dock gynnas ännu mer om det var obligatoriskt för dem att delta i interna utbildningar. Det är dock viktigt att även uppmärksamma de mindre positiva sidorna av anhöriganställningar. En anhöriganställning bör utgå från brukarens behov av omsorg, utifrån individuella förutsättningar som nämnts ovan. En anhöriganställning som kommer till stånd utifrån omsorgsgivarens, t.ex. barnbarnets, behov av arbete bör däremot ifrågasättas. Enligt Hajkos studie är det vanligt att invandrarfamiljen bor tillsammans med släkten, eller i närheten av varandra. De är därför vana vid att få omsorgen gratis. Hemtjänst kostar pengar. Kan dock någon inom familjen få en anhöriganställning innebär det att familjen får in pengar. Även om detta har beskrivits i positiva ordalag ovan, finns det en utbredd farhåga att anhöriganställda ska påverka ungdomar, och då främst unga kvinnor i åldern år, negativt eftersom de hindras att utbilda sig och påverka sina liv. Tjänstemännen i studien anser att dessa unga kvinnor har mycket små chanser att komma in i samhället efter en anhöriganställning. Detta gäller främst i invandrartäta områden. Kvinnorna riskerar att isoleras i hemmet utan sociala nätverk utanför familjen. Det kan få till följd att språkutvecklingen hämmas hos personer med invandrarbakgrund om de inte försöker utbilda sig. Empiri visar att anhöriganställda sällan kommer till arbetsplatsträffar eller deltar i utbildning. De känner sig bundna till brukaren och vill inte lämna denne

20 4(10) Sidan 20 av 126 ensam. Det försvårar möjligheterna för den anhöriganställde att få viktig information, t.ex. om vart man vänder sig för att få hjälpmedel, eller utbildning i lyftteknik. Socialstyrelsen uppmärksammade 2007 att arbetsskador, främst belastningsskador i form av ryggskador, är betydligt mer förekommande bland anhöriganställda än bland ordinarie personal. Den anhöriganställda tvingas ofta utföra tunga lyft på egen hand i en trång hemmamiljö. Dubbelbanning är sannolikt inte vanligt förekommande. En annan risk är att de yngre invandrarna är så försvenskade att de är oförberedda på att möta de äldres krav och de kulturella kraven på att vårda sina anhöriga. Om den anhöriganställde har PAN-avtal upphör anställningen att gälla när brukaren avlider eller flyttar in på särskilt boende. Det medför att den anställde inte har någon trygg ekonomisk situation, vilket försvårar möjligheterna till att få banklån eller hyreskontrakt. Det är också svårt att få en heltidstjänst eftersom arbetstiderna bestäms utifrån brukarens behov. PAN-avtalet medger inte heller ersättning för obekväm arbetstid, så kallad OB-ersättning, om anhörigvårdaren bor i samma hushåll som brukaren. Därutöver är det inte ovanligt att den anhöriganställde arbetar fler arbetstimmar än vad brukaren har beviljats. Enligt Hajko har lönen för PAN-anställda fastställda belopp med ett lönetak. Individuell kompetens eller specifika behov påverkar lönesättning i väldigt liten omfattning. Socialkontorets reflektioner Ser man ur brukarens perspektiv är kvalitetsbrister i vården och omsorgen den största risken. Hemtjänsteutföraren som har anställt en anhörig har vanligtvis väldigt liten insyn i dessa ärenden. Det är även svårt för brukaren att framföra synpunkter och klagomål när vårdgivaren är en person inom familjen/släkten. Därtill har den anhörige sällan omvårdnadsutbildning, vilket Socialstyrelsen anser att hemtjänstpersonal bör ha för att kunna ge en god vård och omsorg. Den sociala dokumentationen brister också ofta i dessa ärenden. Det är viktigt att vårdgivaren kan bra svenska för att kunna ringa på ambulans vid behov eller kommunicera med andra myndigheter och andra vårdgivare. Risken är stor att en anhöriganställd inte har kompetens nog att se tecken på undernäring. I Upplands-Bro kommun utför inte hemtjänstpersonalen delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Därför är det ingen skillnad i kvaliteten inom detta område. Har brukaren beslut om egenvård har brukaren bedömts att själv kunna ta sin medicin. Anhöriganställda uppmuntrades i flera kommuner som ett bra alternativ innan den vanliga hemtjänsten var utbyggd till en mer mångkulturell verksamhet. De äldre i första gruppen med anhöriganställda har hunnit avlida idag. Frågan är om den nya generationen äldre invandrare skulle kunna få sina behov tillgodosedda genom dagens utvecklade hemtjänst. Detta för att undvika att t ex barnbarnen hindras från att komma ut i samhället och istället tvingas stanna kvar hemma för att sköta om sina mor- och farföräldrar. Dana Hajkos studie som presenteras ovan utgår enbart från gruppen invandrare med anhöriganställningar, men man får inte glömma bort att det förekommer anhöriganställningar även utanför denna grupp. Det finns dock väldigt få studier inom området varför socialkontoret valde att använda sig av denna studie.

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2012-12-19 1(9) Plats och tid Kung Birger, Furuhällshuset, Kungsängen, kl 16.00 16.55 Beslutande Ledamöter Tina Teljstedt (KD), ordf Anders Åkerlind (M) Björn Liljedahl (M) Martin Normark (FP) Gunvor Hanson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Johanna Bendtsen Omsorgshandläggare Lena Thosteman Enhetschef Handläggarenheten SAMMANFATTNING Korttidsvistelsen nådde upp till samtliga

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice enligt socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service

Personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice enligt socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service Personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice enligt socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service Social- och äldrenämnden Innehållsförteckning 1 Upplands Väsby kommun...

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS 2013-09-23 SN-2013/2907.726 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS

PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS Innehåll i insatsen Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23, 44 Socialförvaltningen Gotlands kommun Innehåll Personlig assistans 3 Beslut 3 Verkställighet 3 Innehållet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-04-26 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Ekerö Hemtjänst Adress: Ekerö kommun, Box 205, 178 23 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Kerstin Henriksson, 08-560

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

KVALITETSPLAN 2012 ENHET FÖR LSS VERKSAMHETER PERSONLIG ASSISTANS LSS, LASS KONTAKTPERSON LSS LEDSAGARSERVICE LSS AVLÖSARSERVICE LSS

KVALITETSPLAN 2012 ENHET FÖR LSS VERKSAMHETER PERSONLIG ASSISTANS LSS, LASS KONTAKTPERSON LSS LEDSAGARSERVICE LSS AVLÖSARSERVICE LSS Socialförvaltningen KVALITETSPLAN 2012 ENHET FÖR LSS VERKSAMHETER PERSONLIG ASSISTANS LSS, LASS KONTAKTPERSON LSS LEDSAGARSERVICE LSS AVLÖSARSERVICE LSS Enhetschef: Gunilla Haake Telefon: 08 581 69000

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner LSS = lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Trelleborgs kommun 17 mars 2014 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Uppföljning 2014-04-08 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2014-04-08 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140408 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer