Små avloppsanläggningar i Strömstads kommun

Transkript

1 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Små avloppsanläggningar i Strömstads kommun Strömstads kommun Norra Bergsgatan Strömstad Telefon: Telefax:

2 INLEDNING...3 VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN?...3 LAGSTIFTNING...3 NÅGRA ANLÄGGNINGSTYPER OCH RENINGSMETODER...5 ALLMÄNT... 5 SLAMAVSKILJARE... 5 INFILTRATION... 5 GRUND INFILTRATION... 6 FÖRSTÄRKT INFILTRATION... 6 MARKBÄDD... 6 TÄT MARKBÄDD... 6 MINIRENINGSVERK... 6 SLUTEN TANK FÖR WC-AVLOPP... 7 PUMP... 7 GEMENSAMMA AVLOPPSANLÄGGNINGAR... 7 KRETSLOPPSANPASSNING AV ENSKILDA AVLOPP...7 LATRINKOMPOSTERING... 7 MULLTOALETT... 8 MARKUNDERSÖKNING...8 ALLMÄNT... 8 PROVGRÄVNING... 8 JORDPROV... 8 SKYDDSAVSTÅND...9 AVSTÅND TILL GRUNDVATTEN OCH BERG... 9 AVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNN... 9 AVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG...10 ÖVRIGA AVSTÅND...10 ÖVRIGT...10 DRICKSVATTEN...10 SLAMSUGNING...10 TAK- OCH DRÄNERINGSVATTEN...11 ANSÖKAN...11 NYBYGGNAD ELLER ÄNDRING AV BEFINTLIG ANLÄGGNING?...11 UTFORMNING AV HANDLINGAR...11 SÅ HÄR HANDLÄGGS DITT ÄRENDE...12 AVGIFTER...12 Senast uppdaterad:

3 Inledning Den här broschyren riktar sig till Dig som planerar att anlägga enskild avloppsanordning. Här hittar Du information om lagstiftning, skyddsavstånd, olika reningstekniker och aktuella avgifter. Informationen bygger till stor del på Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar, NFS 2006:7, och verkets faktablad Små avloppsanläggningar. Omslagsbild till foldern Enskilda avlopp - Problem och möjligheter, som tagits fram av JTI. Varför rena avloppsvatten? Avloppsvatten från ett hushåll innehåller näringsämnen, syreförbrukande ämnen och smittämnen såsom bakterier och virus. Halterna av de olika ämnena beror bland annat på de boendes levnadsvanor. Utsläpp av otillräckligt renat avlopp påverkar både människor och miljön; utsläpp av näringsämnen kan orsaka förhöjda nitrathalter i grundvattnet och övergödning av våra vattendrag, sjöar och kustnära vatten, medan utsläpp av bakterier och virus kan förorena dricksvatten och badvatten. Lagstiftning De bestämmelser som reglerar enskilda avloppsanläggningar finns huvudsakligen i miljöbalken. Dessa ställer krav på bland annat anläggningens funktion och lokalisering. Kraven baseras främst på miljöbalkens andra kapitel, de så kallade allmänna hänsynsreglerna. Nedan följer några av dessa med en kort förklaring av vad det innebär för en enskild avloppsanläggning: Bevisbörderegeln Verksamhetsutövaren har bevisbördan. T.ex. är det den som vill uppföra en avloppsanläggning som ska kunna visa, 3

4 bl.a. genom en fullständig ansökan, att det inte finns risker för människor och miljö. Försiktighetsprincipen Redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder. T.ex. måste extra noggrann rening ibland föreskrivas, även om det inte är helt bevisat att den verkligen behövs. Lokaliseringsprincipen Den plats skall väljas där syftet med verksamheten eller åtgärden kan uppnås med minsta intrång på och olägenhet för hälsa och miljö. T.ex. ska den bästa platsen med avseende på avloppsanläggningens funktion väljas, även om ägaren helst vill ha den på en annan del av tomten. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna man ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Enligt miljöbalken 9 kap. 7 skall: Avloppsvatten [...] avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Följande anges i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter skall anslutas. Motsvarande gäller vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Det är förbjudet att inrätta annan avloppsanordning [...] utan anmälan till den kommunala nämnden. Kommunen får föreskriva att det skall fordras tillstånd även vid inrättande av sådan anordning inom vissa delar av kommunen, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Man måste alltså ha tillstånd från kommunens miljö- och byggnämnd innan man börjar anlägga ett avlopp med ansluten toalett. Tillståndsplikten gäller också torra lösningar, dvs. latrinkompostering, mulltoaletter etc. I vissa områden måste man även ha tillstånd för avloppsanläggningar för bad-, disk-, och tvättvatten (BDT). Hör med Miljö- och hälsoskyddsavdelningen vad som gäller för Din fastighet. 4

5 NÅGRA ANLÄGGNINGSTYPER OCH RENINGSMETODER ALLMÄNT En avloppsanläggning skall dels rena avloppsvattnet och att leda bort det från bostadshuset. Det finns numera många sätt att rena avloppsvatten och dessutom många fabrikat att välja mellan. Nedan ges en kort beskrivning av de vanligaste teknikerna och dessas olika delar. Mer information om dessa och om andra tekniker kan fås på avloppsguidens hemsida Det är dock inte alla lösningar och fabrikat som presenteras där, som godkänns av kommunen. En enskild avloppsanläggning består normalt av en slamavskiljare och efterföljande rening. Reningen sker främst genom att mikroorganismer bryter ner huvuddelen av föroreningsmängden i avloppsvattnet. Det finns alltså ett levande biologiskt steg i anläggning, och detta kan naturligtvis slås ut eller få en väsentligt nedsatt funktion av olika kemikalier eller gifter. För att få bästa effekt av anläggningen och därigenom få så lite miljöbelastning som möjligt, skall miljöanpassade produkter användas. SLAMAVSKILJARE Slamavskiljare kan vara tillverkade av glasfiber, plast eller betong, och finns i många olika utföranden. Om den utgörs av betongringar ska fogarna vara gummiringstätade. I slamavskiljaren sker i stort sett ingen annan rening än avskiljning av slammet. Det avslammade vattnet måste därför ledas vidare för fortsatt rening och slutlig borttransport. INFILTRATION Med infiltration menas att man sprider ut avloppsvattnet genom perforerade rör som ligger i ett lager av singel. Från detta lager skall avloppsvattnet sjunka ner igenom marklagren för att slutligen nå grundvattnet och föras bort. Det här är det enklaste sättet att ta hand om avloppsvattnet. Rätt utfört ger det också en god rening. En infiltrationsanläggning fungerar endast om marklagren är genomsläppliga och väldränerade, eftersom vattnet ska sjunka ner och filtreras i marken. En infiltrationsanläggning utförd i tät ler- eller lerblandad jord eller i fuktig mark får ofta en mycket 5

6 dålig funktion (se vidare under Markundersökning). GRUND INFILTRATION Då det naturliga jordlagret är tunt och/eller avståndet till grundvattnet är otillräckligt kan en grund infiltrationsanläggning väljas. Anläggningen utformas som en vanlig infiltrationsanläggning. Överbyggnad med jord och eventuell markisolering krävs. FÖRSTÄRKT INFILTRATION När marklagrens genomsläpplighet är något begränsad på grund av att det naturliga materialet är något för finkornigt, kan genomsläppligheten ökas. Detta görs genom att man tillför ett skikt med jämförelsevis grövre material (typ markbäddsand). MARKBÄDD När marken består av täta material kan en markbädd vara en tänkbar lösning. I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet i ett uppbyggt grus- och sandlager varefter det samlas upp i botten av diket. Därifrån leds det renade avloppsvattnet bort till ett lämpligt vattendrag eller vattenförande dike. På grund av markbäddens djup, vanligen drygt 2 m, är det svårt att anlägga en markbädd på tomter utan eller med liten marklutning. Om höjdskillnaden är för liten kan det i många fall gå att komplettera med en pump som lyfter upp spillvattnet. En annan viktig förutsättning är att det finns ett året runt vattenförande dike eller vattendrag som vattnet kan ledas till efter filtreringen i grusbädden. För ett normalhushåll med WC krävs vanligtvis en markbäddsyta på ca 20 kvm vilka oftast fördelas på två spridningsledningar. TÄT MARKBÄDD Liknar vanlig markbädd men har tätning i botten av en gummiduk. Används där föroreningsrisk av vattentäkt är större än normalt. MINIRENINGSVERK Ett minireningsverk bygger på samma processer som finns i kommunala reningsverk. Först sker en mekanisk slamavskiljning som sedan följs av biologisk nedbrytning genom aktivt slam eller biobäddar, vilket följs av kemisk fällning av fosfor. I de flesta fall krävs dessutom någon form av efterpoleringssteg, exempelvis en filterbrunn eller en mindre infiltrations- 6

7 eller markbädd. Minireningsverk kräver mindre yta men mer skötsel och energi. SLUTEN TANK FÖR WC-AVLOPP Endast i de fall då omständigheterna är sådana att utsläpp av ett renat avloppsvatten är mycket olämpligt, kan en avloppslösning med sluten tank tillåtas. Miljö- och byggnämnden är mycket restriktiv med tillstånd för slutna tankar, eftersom en sådan lösning innebär ett ökat transportbehov. PUMP När självfall inte går att lösa, måste pumpning av avloppsvattnet göras. Detta sker vanligtvis genom att en pumpbrunn installeras mellan slamavskiljaren och reningsbädden. Det finns även mycket som tyder på att anläggningens reningskapacitet och livslängd ökar om man använder pump. Pumpning av ett icke slamavskiljt vatten kräver en skärande pump och bör undvikas, eftersom det påverkar slamavskiljningen negativt. GEMENSAMMA AVLOPPSANLÄGGNINGAR Flera hushåll kan gå ihop om en gemensam avloppsanläggning. Tillstånd krävs även för dessa typer av anläggningar. KRETSLOPPSANPASSNING AV ENSKILDA AVLOPP Ett alternativ till att rena ett avloppsvatten från föroreningar är att källsortera toalettavfallet. Det sker oftast genom torrtoalett, urinsorterande torrtoalett eller urinsorterande vattentoalett. Det utsorterade avfallet (urin och/eller fekalier) kan användas som jordförbättringsmedel och gödsel. Detta ger två stora fördelar; dels minkar utsläppet av föroreningar radikalt, vilket bidrar till minskad övergödning av vattendrag, sjöar och hav, och dels kan näringsämnena recirkuleras. Det sistnämnda kan dessutom minska behovet av konstgödsel. Den största miljövinsten görs förstås om avfallet återförs till odlingsmark. Observera att nedanstående lösningar kräver tillstånd enligt den kommunala renhållningsordningen. Övrigt avloppsvatten, dvs. bad- diskoch tvättvatten, skall i dessa fall behandlas separat. LATRINKOMPOSTERING En enkel, billig och, enligt många brukare, effektiv metod är att använda sig av latrintunnor och en latrinkompost. Latrinkomposten skall vara försedd med tät botten för att förhindra urlakning, ha ett regntätt lock samt två fack för växelvis användning. Latrinkomposten kan Du tillverka själv eller köpa som byggsats. 7

8 MULLTOALETT Mulltoaletter finns i många olika utföranden. De allra flesta tänker kanske på de små modellerna med en liten låda nertill som dras ut och töms vid behov. Dessa är inte mycket större än en vanlig vattentoalett, och är enkla att installera; det enda som behövs förutom ett eluttag är ett avluftningsrör över tak. Det finns dock en stor nackdel med denna typ av mulltoalett, eftersom det lilla formatet endast medger ett litet uppsamlingskärl. En sådan toalett överbelastas lätt om man är några stycken i hushållet, och framförallt om man dessutom har gäster. Överbelastning kan bland annat ge upphov till dålig lukt utomhus, på den egna altanen, tomten eller hos grannen. En mulltoalett av det här slaget kräver en latrinkompost för att kompensera för det lilla uppsamlingskärlet. Det finns dock större varianter som i regel fungerar betydligt bättre, och som klarar perioder med hög belastning utan att problem med dålig lukt uppstår. Med en sådan är det inte heller nödvändigt att ha en latrinkompost. Dessa mulltoaletter är betydligt större och kräver mer omfattande installationsarbeten, men väl på plats är fördelarna med en stor modell jämfört med en liten, överlägsna. MARKUNDERSÖKNING ALLMÄNT I de flesta fall behöver en enkel markteknisk undersökning göras för att kunna avgöra om ansökan kan beviljas eller inte. För detta krävs att man gör en så kallad provgrävning. Den ska ge svar på följande frågor: Är jordmaterialet lämpligt för infiltration, d.v.s. är marken tillräckligt genomsläpplig? Är avståndet till högsta grundvattennivå och berg tillräckligt? På vilken nivå bör ledningarna läggas? PROVGRÄVNING Provgrävning innebär att man gräver en eller flera provgropar. Gropen/groparna grävs i det område där man tänkt anlägga tex. en markbädd. Gropens djup ska vara minst 2 m. Rådgör med handläggare från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen innan Du börjar gräva. OBS! Tänk på att skärma av eller täcka en öppen grop så att ingen riskerar att falla i. JORDPROV I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta ett jordprov för att kunna göra en riktig bedömning av förutsättningarna. Detta görs genom att material från provgropen lämnas in för siktanalys. Man erhåller då en siktkurva 8

9 som beskriver kornstorlek och fördelning av denna. Jordprov tas i samband med miljö- och hälsoskyddsavdelningens besiktning av provgropen/provgroparna. Det är den som söker tillstånd som bekostar siktanalysen. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen kan stå till tjänst med förmedling av provet till lämpligt laboratorium. SKYDDSAVSTÅND AVSTÅND TILL GRUNDVATTEN OCH BERG Den rening avloppsvattnet genomgår i en reningsbädd sker enligt samma princip som när regnvatten filtreras och renas i marklagren. Reningsgraden beror till stor del på hur lång tid det tar för vattnet att nå grundvattnet. För att uppnå en effektiv nedbrytning av de föroreningar som finns i avloppsvattnet, krävs god syretillförsel. Om marklagren vattenfylls vid t.ex. hög grundvattennivå, blir dessa i princip syrefria med kraftigt nedsatt reningskapacitet som följd. Avståndet mellan spridningsledningarna och grundvattnet bör därför vara så stort som möjligt. Det minsta avstånd man kan godta är en meter mellan ledningarna och grundvattnets högsta nivå. Detta avstånd är en förutsättning för att anläggningen ska fungera tillfredsställande under de tider på året då grundvattennivån är som högst. För en markbädd måste uppsamlingsledningarna (bottenledningarna) anläggas över årets högsta grundvattenyta. Samma minimiavstånd (1 m) gäller även mellan spridningsledningar och ner till berg. AVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNN Infiltration av avloppsvatten innebär alltid risk för att grundvattnet förorenas. Vid planeringen av ett avlopp är det därför mycket viktigt att ta hänsyn till såväl grannarnas dricksvattenbrunn som den egna befintliga eller planerade. Det måste finnas ett tillräckligt skyddsavstånd mellan avloppsanläggningen och de dricksvattenbrunnar som finns i närheten. Grundtanken är att det renade avloppsvattnets transporttid till en dricksvattenbrunn bör vara minst två till tre månader. Grundvattenströmmens riktning sammanfaller i regel med terrängens lutning och avloppet bör därför placeras lägre än (nedströms) befintliga och planerade dricksvattenbrunnar. Det är inte möjligt att ange generella Bild från foldern Enskilda avlopp - Problem och möjligheter, som tagits fram av JTI. 9

10 mått på hur långa skyddsavstånden bör vara, utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Enligt NFS 2006:7 bör ingen del av avloppsanläggningen placeras närmare dricksvattenbrunn än 20 m, undantaget täthetsprovade ledningar som kan placeras 10 meter från dricksvattenbrunn. Observera att detta är minimimått och att det kan behövas betydligt större skyddsavstånd än så. AVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG Hänsyn bör t.ex. tas till hur känslig en närliggande sjö eller ett vattendrag är, hur vattnet utnyttjas och vart ett vattendrag leder. I normala fall bör man sträva efter att uppnå ett skyddsavstånd på meter till sjöar och vattendrag. Vid kraftig marklutning kan betydligt längre avstånd erfordras. ÖVRIGA AVSTÅND För att minska risken för obehaglig lukt bör man sträva efter att placera slamavskiljaren minst 10 meter från bostadshus och 4 meter från fastighetsgräns. Tänk på vilken vindriktning som oftast förekommer. En anläggning bör inte heller läggas närmare än 4 meter från fastighetsgräns. Finns det risk för vattenuppträngning och ytuppmjukning kan avståndet behöva utökas. ÖVRIGT DRICKSVATTEN Ledning Slamavskiljare Bädd Bostadshus Sjö eller vattendrag Dricksvattenbrunn Fastighetsgräns Om inte dricksvattenförsörjningen redan är ordnad för fastigheten måste även den frågan tas med vid planeringen av avloppet. Innan man börjar fundera på vart avloppsanläggningen skall placeras bör dricksvattenfrågan vara löst. Speciellt på små tomter kan det vara svårt att på ett godtagbart sätt lösa både vatten- och avloppsförsörjningen inom den egna fastigheten. Vid sådana tillfällen kan lösningen t.ex. vara att ordna vatten (och/eller avlopp) tillsammans med en eller flera grannar. Befintliga brunnar behöver underhåll och skötsel och brunnar som inte varit i bruk på en tid behöver ofta förbättras. Miljö- och byggförvaltningen kan lämna råd om lämpliga åtgärder. SLAMSUGNING Avståndet mellan slamavskiljare eller sluten tank och uppställningsplats för slamtömningsfordon bör inte vara för långt. Upp till 25 meters avstånd är det en fast avgift, därefter får man betala en mindre extra avgift per 10

11 meter. Höjdskillnaden mellan slamavskiljarens/tankens botten och uppställningsplatsen får inte överstiga 6 meter, vilket motsvarar pumpens maximala sughöjd. Obligatorisk tömning sker årligen av slamavskiljare med WC påkopplat och vartannat år utan WC. Utöver detta kan man beställa extra tömning mot avgift. TAK- OCH DRÄNERINGSVATTEN För att inte i onödan belasta avloppsanläggningen ska tak- och dräneringsvatten hållas helt skilt från avloppet. Det bör istället ledas direkt till ett dike eller en stenkista. ANSÖKAN NYBYGGNAD ELLER ÄNDRING AV BEFINTLIG ANLÄGGNING? För att en åtgärd skall kunna betraktas som en Ändring av befintlig avloppsanläggning, krävs två saker: Anläggningens utformning skall efter åtgärdandet i princip vara densamma som före åtgärdandet. Exempelvis är det alltså inte möjligt att ändra en stenkista till en infiltrationsanläggning. För en sådan åtgärd krävs tillstånd. Avloppsvattnets utsläppspunkt (t.ex. en bädd eller ett utloppsrör) får inte omlokaliseras. Kontakta miljö- och hälsoskyddsavdelningen om du är osäker på vad som gäller för den åtgärd Du planerar för. UTFORMNING AV HANDLINGAR En ansökan om tillstånd till enskild avloppsanläggning ska innehålla nedanstående handlingar för att vara fullständig. Ansökningsblanketten kan beställs från Miljö- och byggförvaltningens expedition eller laddas hem från kommunens hemsida ( Kartunderlag kan fås från miljö- och hälsoskyddsavdelningen. 1. Ansökningsblankett 2. Vattentäktskarta Placering och avstånd till alla dricksvattenbrunnar belägna inom ca 200 m från avloppsanläggningen. 3. Situationsplan Av situationsplanen ska tydligt framgå: Befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheten Egen befintlig eller planerad dricksvattenbrunn Förslag till placering av avloppsanläggning och sträckningen av avloppsledningar 11

12 4. Protokoll från siktanalys I de fall siktanalys av jordprov har ansetts vara nödvändigt skall skriftligt svar på denna lämnas till miljö- och hälsoskyddsavdelningen. 5. Servitut eller tillstånd från berörd fastighetsägare Om någon del att avloppsanläggningen hamnar utanför den egna fastigheten måste tillstånd av aktuella fastighetsägare finnas. 6. Övriga handlingar I vissa fall kan Miljökontoret begära ytterligare handlingar innan ansökan behandlas. Om du inte själv har möjlighet att ordna de förundersökningar och handlingar som krävs, bör du redan på ett tidigt stadium kontakta en konsultfirma eller kunnig entreprenör som kan hjälpa dig. SÅ HÄR HANDLÄGGS DITT ÄRENDE 1. Ansökan inlämnas till Miljö- och byggnämnden. Handlingarna granskas och eventuella kompletteringar krävs in. Om handlingarna är kompletta från början blir handläggningstiden kortare. 2. Besök på plats. 3. Tillstånd (eller avslag) meddelas. Tillsammans med ett tillstånd meddelas också villkor som gäller för detta. Kom ihåg att även om Du anlitar en entreprenör för att utföra anläggandet så är det Du som fastighetsägare eller sökanden som ansvarar för att anvisningarna följs. Var därför noggrann med att entreprenören får ta del av beslutet och villkoren. 4. Efter anläggningens färdigställande skall entreprenörsrapport samt relationsritning snarast skickas till Miljö- och hälsoskydds-avdelningen. Slutintyg utfärdas när handlingarna granskats. Spara beslutet om tillstånd, entreprenörsrapporten samt slutintyget. De bör följa fastigheten vid eventuell försäljning. AVGIFTER Miljö- och byggförvaltningens handläggning när det gäller tillstånd för enskild avloppsanläggning är avgiftsbelagd enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Avgifterna för 2007 är enligt nedanstående. För installation av WC- och BDT-avlopp: För installation av BDT- avlopp: För installation av sluten tank: Ändring av befintlig avlopsanläggning: Förmultningstoalett: Latrinkompostering: 4000 kronor 3000 kronor 3000 kronor 1500 kronor 700 kronor 500 kronor 12