Anställningsbarhet: Perspek3v från utbildning och arbetsliv. Gun Sparrhoff IBL/APS Linköpings universitet

Transkript

1 Anställningsbarhet: Perspek3v från utbildning och arbetsliv Gun Sparrhoff IBL/APS Linköpings universitet

2 2 Varför tala om anställningsbarhet? Nyvaknad uppmärksamhet den senaste 10- till 15- årsperioden Livslångt lärande (Europeiska året för LLL 1996) Bolognadeklarationen (Start 1999) Öka tydlighet och jämförbarhet inom och mellan de europeiska utbildningssystemen Bolognaprocessen främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent

3 3 Agenda Anställningsbarhet som begrepp och politisk vision Att utbilda för anställningsbarhet Inkludering och exkludering

4 4 AH studera anställningsbarhet som begrepp och fenomen Av tyska begriff, begreifen, med betydelsen fatta, begripa Det abstrakta innehållet i en språklig term Begrepp som idé, koncept och föreställning Begrepp som tecken i tiden säger något om hur vi ser på oss själva och den tid vi lever och verkar i Innebörder och värdeladdningar och förskjutningar av dessa Begrepp som verktyg för förändring

5 5 Policy- och praxisbegrepp Anställningsbarhet: Ett ideologiskt och politiskt laddat begrepp Ett policyredskap för förändring Ett tecken i tiden: Användningen av begreppet speglar den rådande tidsandan och dess idéer och diskussioner och hur dessa omsätts i handling i olika organisatoriska sammanhang

6 6 EH begrepp i förändring Den första epoken (Ca ) Identifikation av den arbetsföra arbetskraften i termer av ålder, hälsa, familjeförhållanden, vilja (dock inte i termer av kompetens) Dikotomisk syn: anställningsbar eller inte Anställningsbarhet gavs innebörden av sysselsättning i termer av anskaffande av arbetskraft (jfr. eng. employment) Praxisbegrepp

7 7 Den andra epoken (Ca talen) Policybegrepp på samhälls- och organisationsnivå, främst inom arbetsmarknads- och socialpolitiken Fokus på sysselsättnings- och bemanningsfrågor Fokus på socialt, fysiskt och mentalt utsatta grupper i namn av människors lika värde, inkludering etc. Individer började ses som mer eller mindre anställningsbara Anställningsbarhet förstås fortfarande i termer av sysselsättning (employment)

8 8 Den tredje epoken (Ca 1980 pågår) Policybegrepp inom ett flertal politikområden, t ex arbetsmarknads-, näringslivs-, social-, utbildningspolitik samt hållbar utveckling Supranationell-, nationell-, organisations- och individnivå Aktörer på supranationell nivå: OECD, Unesco (FN), EU m fl.

9 9 Livslångt lärande som paraplybegrepp för att säkra den ekonomiska tillväxten och välfärden globalt och nationellt Under paraplyet livslångt lärande samlas begrepp som anställningsbarhet, flexibilitet och säkerhet (flexicurity), entreprenörskap, anpassningsbarhet, matchning etc.

10 10 Fokus på individen och dess förutsättningar och personliga ansvar vad gäller Kunskaper och färdigheter (kompetensfokus) Relevanta och uppdaterade kunskaper Attityder och värderingar (fokus på sociala färdigheter) Visst fokus på relationen mellan individen och organisationen i termer av kapaciteter på det strukturella och kulturella planet (matchning) Viss diskussion om samhällets och organisationers ansvar för anställningsbarheten

11 11 Anställningsbarhet som att få och kunna behålla ett arbete Relationen mellan individen och arbetsgivaren i fråga om balansen mellan den personliga friheten och flexibiliteten och arbetsgivarens behov av rätt kompetens Ny innebörd av anställningsbarhet med betoning på barhet (employability) ability fokus på individens förmåga

12 12 Den anställningsbara individen Idealet är The lifelong learner (den ständigt lärande individen) Ett aktivt och självstyrande subjekt som ser till att hålla sig anställningsbar och investerar i sig själv som ett företag - Jag AB

13 13 The lifelong learner Kapabel Ansvarstagande Ak3v Mo3verad Flexibel Engagerad Disciplinerad Informerad Erfaren Framgångsrik Passionerad Anpassningsbar Kompetent

14 14 Den högre utbildningens ansvar ah utbilda för anställningsbarhet Krav uppifrån Lag- och policytexter Krav utifrån Bolognaprocessen, OECD Krav underifrån Varför måste vi lära oss det här? Krav inifrån Den neoliberala diskursen Högre utbildning

15 15 Verkliga krav högskolelagen Universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet (kap 1 2) Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (kap 1 8) Utbildning på avancerad nivå ska utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete (kap 1 9)

16 16 Upplevda krav och motstånd! Anställningsbarhet som ledstjärna för högre utbildning innebär: Studenter som kunder Effektivitet och rationalitet Nyttomaximering

17 17 Vad är sy]et med högre utbildning? Nyttoperspektivet Utbildningen ska tillhandahålla arbetskraft och öka välståndet i samhället Konkurrensperspektivet Utbildningens syfte är sortering vilka kommer in, vilka klarar sig igenom, vilka får bra betyg/ vitsord? Bildningsperspektivet Utbildning har ett egenvärde frigörelse, kritiskt tänkande, bildningsgods

18 18 NyHoperspek3vet Den största målsättningen för utbildningen är inte kunskap utan handling Herbert Spencer Förbereda för arbete Utbildningen rättfärdigas av sin samhällsnytta, ex. ekonomisk tillväxt The skills agenda Utbildningens matchning till arbetslivets krav/behov

19 19 Konkurrensperspek3vet Duktiga människor läser vid universitetet, och arbetsgivare gillar duktiga människor John West Utbildning ska vara en utmaning (svårt=hög status) Utbildningens funktion är sortering Betyg, examination, CV Utbildning som symbolhandling

20 20 Bildningsperspek3vet Den som gör något utan att förstå, han är en best Guido di Arezzo Academia - Platon Bildning = frigörelse (Humboldt) Liberal education Bildning har ett egenvärde

21 21 Medborgarperspek3vet Inkludering i samhällsgemenskapen=erkännande som människa Identitetsskapande och formning Ansvariggörande av individer En del av det livslånga och livsvida lärandet

22 22 Etablering på arbetsmarknaden Arbete och anställningsbarhet som delaktighet i samhällsgemenskapen (den goda medborgaren är etablerad i arbetslivet) Arbets(o)förmåga Kompetens Hälsa Vilja/motivation Inkludering och exkludering Utsatta grupper (Målgrupper: ex. lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna, invandrare, missbrukare, kriminella ) Styrning Ideologisk styrning, Politisk styrning Diskursiv och kulturell styrning Individens styrning av sig själv

23 Tabell 1: Olika perspektiv på anställningsbarhet Supranationellt perspektiv Nationellt perspektiv Organisatoriskt perspektiv Individuellt perspektiv Utgångspunkter Tillgång till arbetskraft (sysselsättning) globalt och inom vissa större internationella regioner, t ex EU. Tillgång till arbetskraft (sysselsättning) nationellt Tillgång till den arbetskraft/kompetens som verksamheten kräver Kunna få och behålla ett arbete Drivkrafter Ekonomisk konkurrens antas gynna tillväxt och leda till välfärd Social delaktighet i samhället, social och fysisk trygghet, minskade sociala klyftor och utanförskap Idéer om människors rörlighet mellan länder Ekonomisk konkurrensfaktor, hög BNP antas gynna tillväxt och leda till välfärd Social delaktighet i samhället, trygghet, minskade sociala klyftor och utanförskap Främst ekonomisk Konkurrens inom branschen nationellt och internationellt Social (i vissa tider och inom vissa sektorer) Ekonomisk trygghet och utveckling: kunna försörja sig och sin eventuella familj, ha råd med livets nödtorft och eventuell guldkant Social tillhörighet och delaktighet Personlig utveckling av kunskaper och färdigheter Status och karriär Strategier Policyskrivning och deklarationer avseende kompetensförsörjning på en nationsövergripande nivå Ekonomiska satsningar på nationsövergripande nivå Möjliggörande (helt eller delvis protektionistiskt) av rörlighet mellan länder Statlig, regional eller kommunal (lokal) nivå Utbildningspolitiska åtgärder. Matchning mellan efterfrågan och utbud inom olika sektorer. T ex satsning på högre utbildning, höjning av grundläggande kunskaper, satsning på yrkesutbildning etc. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot arbetslivets parter, branscher, organisationer Arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot utsatta grupper; t ex arbetslösa, fysiskt och psykiskt handikappade etc. Mer eller mindre strategiska satsningar på: Rekrytering personal av Kompetensutveckling av personal Organisationsutveckling Satsningar på förändring av värderingar och attityder Utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande för kända och okända arbetsuppgifter Anpassning till samhällets krav genom att anta en lärande livsstil och attityd (vara en lifelong learner ) = önskvärt beteende Motstånd mot samhällets krav (d.v.s. av olika anledningar inte vilja/ tycka sig kunna anta ovanstående önskvärda handlingar) = icke önskvärt beteende Aktörer OECD, FN, EU m fl. Riksdag och regering och riks- Fackförbundens arbetsgivarnas organisationer Kommun- och landstingspolitiker Utredare och forskare Intresse- och lobbyorganisationer Utbildningsinstanser på olika nivåer Chefer och linjechefer Personalansvariga Konsulter Rekryteringsföretag Fackliga och arbetsgivarorganisationer Individens förhållande till sig själv beträffande självbild, självförtroende, locus of control, kunskaper, erfarenheter etc. Individens kontaktytor med chefer och linjechefer, personalansvariga, fackliga företrädare, arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, lärare, utbildare, projektledare, socialarbetare etc.