Styrelsens inverkan på bolags CSR-rapportering. - en kartläggande studie av large och mid cap-bolag på Nasdaq OMX Stockholm

Transkript

1 Styrelsens inverkan på bolags CSR-rapportering - en kartläggande studie av large och mid cap-bolag på Nasdaq OMX Stockholm 0 Författare: Angelica Leander Edh Moa Samuelsson Handledare: Sven - Olof Collin Medbedömare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Termin: VT 16 Examensarbete 30 hp Civilekonomprogrammet Kurskod: 4FE17E Datum:18 maj 2016

2 Förord Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare Sven-Olof Collin för det engagemang och den konstruktiva feedback vi fått under denna studies arbetsgång. Vi vill även tacka vår medbedömare Andreas Jansson samt våra opponenter som bidragit med värdefull respons under seminarietillfällena, vilka bidragit till att förbättra denna studie. Tack! Växjö den 18 maj 2016 Angelica Leander Edh Moa Samuelsson 1

3 Sammanfattning Titel: Styrelsens inverkan på CSR-rapportering Författare: Angelica Leander Edh och Moa Samuelsson Handledare: Sven-Olof Collin Medbedömare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Utbildning: Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet, Växjö Kurs: 4FE17E, Examensarbete redovisning 30 hp. Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSRrapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSRrapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. 2

4 Abstract Title: The impact of the board of directors on CSR-reporting Authors: Angelica Leander Edh and Moa Samuelsson Advisor: Sven-Olof Collin Co-examiner: Andreas Jansson Examiner: Anna Stafsudd Education: Graduate Business Administration Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö Course: 4FE17E, Thesis in Business Administration 30 hp. Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSRstrategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSRreporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory. 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition Metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Kunskapssyn Teori Institutionalia CSR Introduktion till CSR-begreppet Miljömässigt och socialt ansvar Styrelsens inverkan på CSR-rapportering Styrelsens relation till CSR-rapportering respektive CSR-aktiviteter Teoretisk referensram Teorier Legitimitetsteorin Intressentteorin Agentteorin Upper echelon teorin Resursberoendeteorin Hypotesbildning Demografiska karaktärsdrag Relationskapital Humankapital Arbetslivserfarenhet Utbildningsgrad Utbildningstyp Kön Nationalitet Ålder Styrelseordförande Strukturella karaktärsdrag Vd som styrelseledamot Oberoende ledamöter Arbetstagarrepresentanter Aktieägare i bolaget Ledamöter som äger aktier i bolaget Familjeägare i styrelsen Styrelsens storlek Styrelsens processer Styrelsens aktivitet Styrelsens risktagande Sammanfattning av hypotesbildningarna Empirisk metod Undersökningsmetod och design

6 5.2. Studiens genomförande Urval Operationalisering Beroende variabel CSR-rapportering Oberoende variabler - Demografiska karaktärsdrag Relationskapital Humankapital Arbetslivserfarenhet Utbildningsgrad Utbildningstyp Kön Nationalitet Ålder Styrelseordförande Relationskapital Arbetslivserfarenhet Utbildningsgrad Utbildningstyp Kön Nationalitet Ålder Oberoende variabler - Strukturella karaktärsdrag Vd som styrelseledamot Oberoende ledamöter Arbetstagarrepresentanter Aktieägare i bolaget Ledamöter som äger aktier i bolaget Familjeägare i styrelsen Styrelsens storlek Oberoende variabler - Styrelsens processer Styrelsens aktivitet Styrelsens risktagande Kontrollvariabler Vd:ns demografiska karaktärsdrag Bransch Bolagets storlek Institutionella ägare Lönsamhet Kris Tidigare års CSR-rapportering Sammanfattning av operationalisering Metodkritik Reliabilitet Internbedömmarreliabilitet Validitet Empiriskt resultat Normalfördelning Bortfallsanalys Univariata analyser Beroende variabel - CSR-rapportering Oberoende variabler - Demografiska karaktärsdrag Relationskapital Humankapital Utbildningsgrad

7 Utbildningstyp Kön Nationalitet Ålder Styrelseordförande Relationskapital Humankapital Utbildningsgrad Utbildningstyp Kön Nationalitet Ålder Oberoende variabler - Strukturella karaktärsdrag Vd som styrelseledamot Oberoende ledamöter Arbetstagarrepresentanter Aktieägare i bolaget Ledamöter som äger aktier i bolaget Familjeägare i styrelsen Styrelsens storlek Oberoende variabler - Styrelsens processer Styrelsens aktivitet Styrelsens risktagande Kontrollvariabler Vd:ns demografiska karaktärsdrag Bransch Branschrisk Bolagets storlek Institutionella ägare Lönsamhet Kris Tidigare års CSR-rapportering Bivariata analyser Signifikanta korrelationer mellan beroende och oberoende variabler Signifikanta korrelationer mellan den beroende variabel och kontrollvariablerna Signifikanta korrelationer mellan oberoende variabler och kontrollvariabler Kurvlinjära samband Multivariata regressionsanalyser Modell 1a Modell 2a Övriga regressionsanalyser Analys Val av modeller Modell 1a Modell 2a-b Karaktärsdrag Demografiska karaktärsdrag Relationskapital Humankapital Utbildningsgrad Utbildningstyp Kön Nationalitet Ålder

8 Styrelseordförande Strukturella karaktärsdrag Vd som styrelseledamot Oberoende ledamöter Arbetstagarrepresentanter Aktieägare i styrelsen Ledamöter som äger aktier i bolaget Familjeägare i styrelsen Styrelsens storlek Styrelsens processer Styrelsens aktivitet Styrelsens risktagande Kontrollvariabler Sammanställning av hypotesernas resultat Avslutande reflektioner Analys av teorin Slutsatser och implikationer Slutsatser Studiens bidrag Teoretiska bidrag Praktiska bidrag Empiriska bidrag Framtida forskning Begränsningar i studien Appendix 1 - Lista över variabler och dess förkortningar Appendix 2 - Korrelationsmatriser Appendix 3 Modell 1b-d Appendix 4 Skillnader mellan Large/mid cap och small cap Appendix 5 Reliabilitetstest av studiens beroende variabel Appendix 6 Enskilda tester av large och mid cap-bolag

9 1. Inledning I studiens första kapitel beskrivs till en början bakgrunden till CSR-rapportering för att införstå läsaren med begreppet och dess koppling till styrelsen. I nästkommande del av kapitlet framställs en problematisering gällande styrelsens inverkan på bolags CSRrapportering, vilket leder fram till studiens frågeställning och syfte. I kapitlets sista del återfinns även en övergripande sammanställning över studiens disposition Bakgrund CSR (corporate social responsibility) är ett trendigt och omdebatterat ämne och är idag ett betydande begrepp inom affärsvärlden (Ben Barka & Dardour 2015). Europeiska kommissionen definierar CSR som att Ansvarsfulla företag gör mer än vad lagen kräver och tar frivilligt hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter i sin dagliga affärsverksamhet (Europeiska kommissionen 2016). Under de senaste åren har forskning gällande CSR ökat, men det har även utvecklats mer omfattande standarder gällande frivillig redovisning (de Villiers, Naiker & van Staden 2011). EU:s definition används även i studier som undersöker samband mellan styrelser och bolags CSR, som framkommit under de senaste åren (exempelvis Knudsen, Geisler & Ege 2013). Flertalet av forskningen som gjorts inom området tar inte heller hänsyn till den ekonomiska aspekten av bolags ansvarstagande (Post, Raman & Rubow 2011; Michelon & Parbonetti 2012). Det kan bero på att denna aspekt inte tillhör den frivilliga redovisningen i samma utsträckning (Årsredovisningslagen 1995:1554). Friedman (1970) argumenterar dock för att bolag endast har ett socialt ansvar och detta är att maximera aktieägarnas avkastning. Författaren tydliggör att all form av ansvar gentemot omvärlden ligger bortom bolagets skyldighet, såtillvida det inte genererar någon positivt inverkan på aktieägarnas avkastning. Däremot antyder Deegan och Unerman (2011) samt Michelon och Parbonetti (2012) att bolag har en vilja att framstå som socialt accepterade och legitima aktörer i dagens samhälle och att de inte endast vill fokusera på att generera vinster. Frivillig rapportering om bolags CSR har ökat de senaste åren (Bönnelyche & Lundberg Markow 2013). Dock genererar CSR-rapportering inte enbart positiva effekter för bolaget, utan kan även generera negativa effekter. Enligt Rao, Tilt och Lester (2012) har CSRrapportering positiva effekter på bolagets finansiella prestationer. He och Lai (2014) förklarar att bolag använder CSR-rapportering som ett strategiskt verktyg då det kan generera fördelar 8

10 för dess bolags image. Bolagen kan nämligen genom CSR-rapporter visa upp att de tar sitt ansvar för omvärlden och därmed inhyser en tanke om att bolaget är legitimt. Knudsen, Geisler och Ege (2013) framhäver dock att bolag som ägnar sig åt CSR-aktiviteter även kan utgöra en risk. Exempelvis kan negativ publicitet avseende CSR-aktiviteter i media generera indirekta negativa effekter på exempelvis bolaget finansiella prestationer och dess rykte (Garcia-Sanchez, Cuadrado-Ballesteros & Sepulveda 2014) i de fall då det visar sig att bolaget inte uppfyller samhällets förväntningar (Michelon & Parbonetti 2012). Utvecklingen av CSR-rapportering beror även till viss del på att intresseorganisationer, som utformar CSR-rapporteringsstandarder, har uppkommit och ställer högre krav på att bolag i dagens globala samhälle ska agera mer socialt ansvarsfullt (Chan, Watson & Woodliff 2014). En annan aspekt som också har bidragit till denna utveckling är företagsskandaler rörande etik, miljö och sociala förhållande, som på senare år trätt fram. Det har även resulterat i att redovisningsstandarder inom området har utvecklats (Deschênes, Rojas, Boubacar, Prud'homme & Ouedraogo 2015), vilket även genererat mer omfattande CSR-rapporter från bolagens sida (Knudsen, Geisler & Ege 2013). Ett exempel på detta är Hennes & Mauritz (H&M) som vid flera tillfällen blivit uppmärksammade i media när deras leverantörer har använt barnarbete i utvecklingsländer (Norbergh & Randhawa Bergmark 2015). H&M redovisar idag utförligt på sin hemsida och i rapporter om sitt hållbarhetsarbete och beskriver noggrant hur de arbetar med de sociala och miljömässiga aspekterna inom bolaget (Hennes & Mauritz 2016), vilket visar på att frivillig CSR-rapportering har en betydelsefull roll i bolags verksamheter. Idag är det i många länder frivilligt för bolag att redovisa om CSR (Muttakin, Khan & Subramaniam 2015), trots det väljer många bolag att lägga stora resurser på att arbeta och rapportera om CSR (Global Reporting u.å.). Det framgår ur ovan beskrivning att det dels är externa faktorer som påverkat denna utveckling av frivillig CSR-rapportering. Dagens forskning har dock uppmärksammat att det även är de interna karaktärsdragen i bolag och dess organ som inverkar på bolags CSR-rapportering (Muttakin, Khan & Subramaniam 2015). Det organ som forskningen till största del har fokuserat på när det gäller CSRrapportering är styrelsen (exempelvis Michelon & Parbonetti 2012). Det kan bero på att styrelsen har en betydelsefull roll gällande de beslut som bolaget tar och hur det rapporterar kring dessa, då de har en stor inverkan på bolags policy och strategier (Bolagsstyrningskoden 2015; Michelon & Parbonetti 2012). Bolagets frivilliga redovisning inkluderas därmed även i 9

11 styrelsens ansvar (Ben-Amar & McIlkenny 2015). Exempelvis antar vi att H&M:s styrelse är med och sätter karaktären för bolags CSR-rapportering och deltar i att kontrollera denna del av bolagets processer. Forskningen har med grund i detta, inriktat sig på vilka faktorer hos styrelsen och dess ledamöter som inverkar på bolagets CSR-rapportering. Exempelvis har kvinnors och oberoende ledamöters inverkan på bolags CSR-rapportering studerats, vilket ger en indikation på att det finns ett intresse att studera vilka faktorer hos styrelsen som påverkar bolagets frivilliga CSR-rapportering. Detta eftersom tidigare studiers resultat visat på att styrelsen och dess karaktärsdrag faktiskt påverkar på bolags prestationer, både exempelvis vad gäller finansiella prestationer men även CSR-rapportering (exempelvis Michelon & Parbonetti 2012; Rao & Tilt 2015). Av denna anledning är det relevant att studera ledamöternas karaktärsdrag Problemdiskussion Precis som vi beskriver i bakgrunden så har CSR-rapportering och styrelsens inverkan på denna fått allt mer uppmärksamhet i samhället (Ben Barka & Dardour 2015). Detta eftersom styrelsen, enligt tidigare studier (exempelvis Michelon & Parbonetti 2012; Rao & Tilt 2015), har en viktig roll gällande bolags strategier och således har en stor inverkan på de val bolag gör. Således kan styrelsen vara en drivande kraft i bolags CSR-rapportering. Det kan vara av relevans för olika intressenter att förstå styrelsens inverkan på dessa beslut för att som exempelvis som ägare veta vilka karaktärsdrag som inverkar på bolags CSR-rapportering. Detsamma gäller bolags CSR-rapportering, då det kan vara av intresse att studera vad som påverkar bolags frivilliga redovisning, eftersom CSR-rapportering är något som inte regleras av lag och således kan variera mellan bolag. Det kan bland annat vara av intresse för olika intressenter, så som policyskapande organisationer, att förstå drivkrafterna bakom dessa rapporter för att sedan använda sig av denna kunskap i sitt arbete med att ta fram standarder. Dock har ingen omfattande forskning kring vilka karaktärsdrag i styrelsen som har ett samband med bolags CSR-rapportering genomförts. Detta är anledningen till att vi i denna studie kommer att göra en kartläggande studie över styrelsens karaktärsdrag, som till exempel ledamöternas kön och ålders, och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Ur Rao och Tilts (2015) reviewartikel framgår det att det ökade intresset från forskningen gällande CSR har bidragit till en ökad forskning kring bolags CSR-rapportering. Författarna 10

12 förklarar att denna forskning till stor del har fokuserat på att studera sambanden mellan styrelsens karaktärsdrag och bolags CSR-rapportering. Den största delen av forskningen fokuserar på den frivilliga CSR-redovisningen gällande miljömässiga och/eller sociala aspekter och bortser till stor del från de ekonomiska aspekterna (exempelvis Ben-Amar & McIlkenny 2015). En anledning till detta kan vara att den redovisningen i viss mån är tvingade enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och att styrelsens karaktärsdrag kan därigenom inte antas påverka den ekonomiska redovisningen i lika stor grad, då det finns lagar och regler kring hur den ska redovisas som framställs i bland annat årsredovisningslagen (1995:1554). Eftersom vi i denna studie vill fokusera på den frivilliga redovisningen av ovan nämnda anledningar utesluter vi därmed den ekonomiska aspekten. Enligt Rao och Tilt (2015) är en anledning till denna inriktning på forskningen att styrelsen är en av bolagets beslutsfattare, vilka besitter stor makt att påverka bolagens strategier och vidare har ett ansvar gentemot bolagets intressenter. Styrelsen består av flera individer och de besitter tillsammans exempelvis olika värderingar och bakgrunder, vilka tidigare påvisats ha en inverkan på de beslut de tar i sitt styrelsearbete och därmed även vilka beslut de tar gällande CSR-rapportering (Ibrahim, Howard & Angelidis 2003). Ledamöternas beslut gällande CSR-rapportering grundar sig därmed delvis på vilka egenskaper ledamöterna besitter (Fama 1980; Webb 2004). Detta samband stöds bland annat av upper echelon teorin som framhåller att styrelseledamöternas egenskaper och värderingar spelar en viktig roll i ledamöternas beslutsfattande (Hambrick 2007). Även resursberoendeteorin beskriver att styrelsens erfarenheter och kunskaper inverkar på bolagets prestationer (Shaukat, Qiu & Trojanowski 2015). Det är dock inte enbart vilka egenskaper och erfarenheter ledamöterna besitter som kan ha en inverkan på bolagets CSR-rapportering, utan de kan även ha egna motiv som gör att de engagerar sig i bolagets CSR-rapportering. En bolagsstyrningsteori som stödjer dessa tankar är bland annat agentteorin. Teorin beskriver att individer arbetar för att gynna dess egna intressen (Webb 2004). Således kan ledamoten, genom att gynna bolaget, gynna sig själv. Dessa teorier bidrar därmed till att förstå att styrelsens karaktärsdrag har en inverkan på de beslut som de tar gällande omfattningen och kvaliteten på bolags CSR-rapportering. När vi tagit del av tidigare forskning gällande styrelsens/ledamöternas karaktärsdrags inverkan på bolags CSR-rapportering så har vi funnit att studierna inte ger några entydiga 11

13 resultat. Ett exempel på detta är vid studier om oberoende ledamöters inverkan på bolags CSR-rapportering. Dessa studier visar både på att de har en positiv, negativ samt inte en signifikant inverkan på bolags CSR-rapportering. Exempelvis bekräftar Barako and Brown (2008) att det finns ett positivt samband i Kenya mellan oberoende styrelseledamöter och CSR-rapportering till skillnad från Eng och Mak (2003) som i sin studie visar att det finns ett negativt samband mellan oberoende ledamöter och frivillig redovisning i Singapore. Ho and Wong (2001) finner dock inte något signifikant samband mellan oberoende ledamöter och CSR-rapportering i Hong Kong. Dessa motsägelsefulla resultat skapar därmed en viss förvirring i forskningen kring karaktärsdragets inverkan på CSR-rapportering, det stödjer ytterligare fortsatt forskning inom området. Det eftersom det framgår av studierna att det finns ett samband mellan oberoende ledamöter och bolags CSR-rapportering även om riktningen på sambandet inte kan fastställas. Utifrån tidigare forskning framgår det exempelvis att ledamöternas kön, oberoende och styrelsens storlek visats sig ha ett samband med bolags CSR-rapportering (Rao & Tilt 2015). Nämnd forskning har dock, som vi ovan nämnt, vanligtvis begränsat sig till att enbart studera ett fåtal karaktärsdrag (1-4 karaktärsdrag) och därmed inte ger en helhetsbild av styrelsens och dess ledamöters inverkan på CSR-rapportering. Exempelvis undersökte Rao, Tilt och Lester (2012) endast kön, oberoende ledamöter och styrelsens storleks inverkan på bolags CSR-rapportering, Fernandez-Feijoo, Romero och Ruiz-Blanco (2014) undersökte kvinnors inverkan på CSR-rapportering och Garcia-Sanchez, Cuadrado-Ballesteros och Sepulveda (2014), som studerade endast oberoende ledamöters inverkan på CSR-rapportering. Det kan finnas många anledningar till att tidigare studier visat på motsägelsefulla resultat. Exempelvis kan resultaten grunda sig på att studierna undersöker olika kulturer eller att de mäter variablerna på olika sätt. Det kan även bero på att det saknas en heltäckande teori som förklarar styrelsens samband med bolags CSR-rapportering. Det vi dock har upptäckt när vi har tagit del av befintliga undersökningar är att många av dem endast undersöker ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen (exempelvis Michelon & Parbonetti 2012; Fernandez-Feijoo, Romero och Ruiz-Blanco 2014). Detta kan med stor sannolikhet innebära att de motsägelsefulla resultaten som tidigare studier visat på kan ha sin grund i att de använder sig av en underspecificerad modell där resultaten kanske inte beror på de variabler som tas med, utan mer på de som utelämnats. Exempelvis har ingen undersökt om arbetstagarrepresentanters inverkar på bolags CSR-rapportering vilka kan ha ett samband 12

14 eftersom, även dessa, genom eventuella styrelsepositioner kan påverka bolags CSRrapportering. Detta är förvånande eftersom styrelsen är en större grupp med individer som besitter många olika egenskaper som kan ha en inverkan på bolags CSR-rapportering. Därmed antar vi att sambandet mellan styrelsen, dess ledamöter och bolags CSR-rapportering inte endast kan förklaras av exempelvis om det är kvinnor och oberoende ledamöter i styrelsen, utan en styrelse består av många fler karaktärsdrag som kan vara av betydelse. Detta styrks, som tidigare nämnts, delvis av upper echelon teorin som framhåller att det är flera demografiska karaktärsdrag som påverkar styrelsens beslut (Hambrick & Mason 1984). Därmed kan det uppstå brister i studiers resultats, vilket kan ha en negativ inverkan på resultatens tillförlitlighet. Det då dessa typer av studier endast inkluderar ett fåtal karaktärsdrag för att förklara styrelsens inverkan på CSR-rapportering och därmed kan gå miste om vissa karaktärsdrag som kan vara av betydelse. En kartläggande studie som mer omfattande identifierar vilka karaktärsdrag hos styrelsen som inverkar på bolags CSR-rapportering, kan därmed vara till fördel för att undvika eventuella problem med resultatens tillförlitlighet som en underspecificerad modell kan leda till. Genom att ta del av befintlig forskning på området, har vi urskilt ett mönster att forskare tenderar att förhålla sig till de mer klassiska variablerna i sammanhanget så som kön, styrelsens storlek och oberoende (Rao & Tilt 2015). Men som vi tidigare nämnde, i början av denna problemdiskussion, gör vi antagandet att styrelsens inverkan på bolagets CSRrapportering inte endast kan förklaras av ett fåtal karaktärsdrag. Utan det är mer troligt att ett flertal karaktärsdrag kan generera mer tillförlitliga resultat. Det på grund av att styrelsen består av en grupp individer som innehar en mängd karaktärsdrag, vilka i sin tur kan inverka på bolags CSR-strategier. Genom att framställa en kartläggande studie, som behandlar styrelsens karaktärsdrag ur flera perspektiv, kan denna studie finna andra relevanta variabler att applicera. Det kan i sin tur generera en mer heltäckande bild av vilka karaktärsdrag som påverkar bolags CSRrapportering, än vad tidigare studier gjort. En mer heltäckande bild antas, till skillnad från en underspecificerad modell, ge mer tillförlitliga resultat då dessa inte riskerar att återge samband som faktiskt inte finns, då de inte tar hänsyn till lika många variabler i sin modell. 13

15 Detta motiverar därmed att en kartläggande studie genomförs, där ytterligare karaktärsdrag hos styrelsen kan identifieras, som har ett samband med bolags CSR-rapportering. Det bör dock framhållas, innan vi genomför denna studie, att ett ökat intresse gällande styrelsens inverkan på CSR har bidragit till mycket forskning på området. Det har lett till att olika inriktningar inom forskningen gällande CSR har trätt fram. Det finns framförallt två olika perspektiv gällande CSR: CSR-rapporter och CSR-aktiviteter. CSR-rapporteringen avser frivillig redovisning som bolag förmedlar medan CSR-aktiviteter är vad bolagen faktiskt gör gällande CSR (Rao & Tilt 2015). En stor del av forskning gällande CSR har, som tidigare nämnts, tagit hänsyn till olika perspektiv av CSR (exempelvis CSR-rapportering och CSR-aktiviteter). Till exempel undersökte Jizi, Salama, Dixon och Stratlings (2014) sambandet mellan bolagets CSRrapportering och styrelsens storlek, medan Post, Rahman och Rubow (2011) i sin studie undersökte sambandet mellan bolagets CSR-aktiviteter och styrelsens storlek. Det finns dock en större andel forskning gällande styrelsens inverkan på bolagets CSRaktiviteter än på bolags CSR-rapportering (Rao & Tilt 2015), vilket vi ser som förvånande då det är styrelsen som skapar strategier gällande CSR-rapportering (Fernandez-Feijoo, Romero & Ruiz-Blanco 2014; Michelon & Parbonetti 2012). Vad bolaget sedan praktiskt gör påverkas till större del istället av företagsledningen, vilka hanterar det löpande operativa arbetet i bolaget (Knudsen, Geisler & Ege 2013). I den här studien studerar vi således styrelsens inverkan på bolags CSR-rapportering, eftersom styrelsen, med stor sannolikhet, har en större inverkan på bolags CSR-rapportering än på bolagets CSR-aktiviteter. Det eftersom styrelsen inte är delaktiga i den löpande verksamheten där CSR-aktiviteterna genomförs, utan istället har en större inverkan på vilken information som ges ut till bolagets intressenter genom bolagets strategier (Knudsen, Geisler & Ege 2013), vilket således även inkluderar CSRrapportering. Rao och Tilt (2015) påpekar dock att många studier, som undersökt förhållandet mellan styrelsen och CSR-rapportering, felaktigt utgår ifrån att det finns en direkt relation mellan dessa. Detta eftersom styrelsens arbete direkt påverkar bolags CSR-strategier men inte rapporteringen kring CSR (Rao & Tilt 2015). Dock förklarar Michelon och Parbonetti (2012) att styrelsens strategier och policys gällande CSR är underlaget till bolagets CSRrapportering, vilket således antas innebära att styrelsen har en inverkan på CSR- 14

16 rapporteringen i bolag, även om denna inte är direkt. Styrelsen och dess ledamöter antas därmed ha ett samband med bolags CSR-rapportering. I ovan problematisering har vi framställt att det finns tidigare forskning gällande styrelsens och dess ledamöters inverkan på bolags CSR-rapportering, men att forskningen trots det, är bristfällig och att en kartläggande studie kan bidra till att förbättra några av dessa brister. En brist som vi har upptäckt, när vi tagit del av andra studier, är att tidigare studier på svenska bolag endast studerat detta samband i en mindre omfattning. Det då tidigare studier som exempelvis Johansson och Rydenäs Koch (2014) och Werner och Jakobsson (2015) endast har undersökt ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen i relation till bolags CSR-rapportering, vilket ytterligare styrker antagandet om att det finns ett behov av en kartläggande studie. Exempelvis så säger sig Werner och Jakobsson (2015) göra en kartläggande studie över vad som inverkar på bolags CSR-rapportering, dock tar de endast hänsyn till fem karaktärsdrag varav två karaktärsdrag är relaterat till styrelsen i svenska börsnoterade bolag. Det kan således även indikera på ytterligare en studie med en underspecificerad modell. Det finns som sagt inte någon större omfattning av studier utförda på svenska börsnoterade bolag. Merparten av de studier som vi har tagit del av är nämligen framförallt utförda i Asien, Australien och USA, vilket även framgår ur Rao och Tilts (2015) reviewartikel. Det är därmed av intresse att undersöka ett bolag i länder som, dels inte tidigare har studerats i någon större utsträckning, men som även är ledande inom CSR. Det för att se om resultaten från tidigare studier är applicerbara på bolag eller om annorlunda resultat kan återges och vad anledningen till detta kan vara. Enligt Duyvesteyn, Schieler och Scholtens (2015) CSRranking av de länderna i världen som är framstående inom CSR, framgår det att Sverige är ett av de ledande länderna. Därmed är det intressant att vidare studera detta samband i en svensk kontext eftersom svenska bolag är ledande inom CSR. En möjlig anledning till att en kartläggande studie, gällande sambandet mellan bolags CSRrapportering och styrelsens karaktärsdrag, inte tidigare har gjorts i svenska bolag, kan bland annat bero på att Sverige under en lång tid har haft en stark ägarkoncentration (Högfeldt 2005). Detta kan ha bidragit till att styrelsen tidigare inte haft samma starka ställning i bolaget, i förhållande till dess ägare, som i länder med spritt ägande (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison 2013). Detta ägarförhållande är dock något som på senare år har förändrats i Sverige, då styrelsen fått ett större inflytande i bolag genom att ägarkoncentrationen har 15

17 minskat. Denna utveckling innebar således att styrelsen fått en allt viktigare roll i bolag där ägarna inte har lika stor kontroll (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison 2013). Det bör dock framhållas att detta enbart är en av flera förklaringar till varför det idag är relevant att göra en kartläggande studie över sambandet mellan styrelsens karaktärsdrag och bolags CSRrapportering i svenska bolag. Trots bristen på kartläggande vetenskapliga studier genomförda i Sverige, gällande styrelsens inverkan på bolags CSR-rapportering, har en magisteruppsats, utförd av studenter vid Halmstad Högskola, undersökt hur styrelsens sammansättning påverkar bolags CSRrapportering i Sverige (Johansson & Rydenäs Koch 2014). Vår studie kan därmed delvis ses som en replikering av deras studie. Dock genomför inte författarna en kartläggande studie, utan de undersöker enbart tre hypoteser gällande kön, ålder och utbildning, vilka kan ses som klassiska hypoteser i detta sammanhang. Att författarna endast undersöker tre karaktärsdrag gör att vi ifrågasätter om deras resultat kan ses som tillförlitliga. En modell som endast inkluderar ett fåtal variabler kan visa på fler signifikanta samband än vad som faktiskt finns, eftersom dessa har sitt ursprung i en underspecificerad modell. Det styrker ytterligare att en kartläggande studie, som identifierar ett flertal karaktärsdrag, är av relevans att genomföra för att ge en mer övergripande bild av vilka faktorer som påverkar bolags CSR-rapportering i Sverige. Enligt ovan beskrivning framgår det att dagens forskning gällande styrelsens inverkan på bolags CSR-rapportering är bristfällig i svenska bolag. Detta motiverar att en kartläggande studie som identifierar vilka karaktärsdrag hos styrelsen och dess ledamöter som inverkar på bolags CSR-rapportering i svenska bolag är att önska. Det bland annat eftersom befintliga studiers resultat, vilka kan ha grundat sig på underspecificerade modeller, inte ger en omfattande bild av sambandet. Genom den här studien kan vi därmed bidra med ytterligare kunskap gällande vilka karaktärsdrag som inverkar på bolags CSR-rapportering i svenska bolag och därigenom utvidga och komplettera den redan befintliga forskningen. Ur en praktisk synvinkel kan studien bland annat generera värdefull information till diverse intressenter. En sådan undersökning kan exempelvis underlätta arbetet för policyskapande parter i Sverige eftersom de kan utforma sina standarder med större insikt om hur dessa tas emot av styrelsen. Därmed 16

18 kan en sådan studie bidra med kunskap till ett hett debatterat ämne, vilket leder oss in på denna i studies problemformulering: 1.3. Problemformulering Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolags CSR-rapportering? 1.4. Syfte Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolags CSR-rapportering 1.5. Disposition Denna studie har åtta kapitel och en sammanfattning av dessa framställs nedan (figur 1). Kapitel 1 -Inledning Kapitel 2 - Metod Kapitel 3 - Instutionalia Kapitel 4 - Teoretisk referensram Kapitel 5 - Empirisk metod Kapitel 6 - Empiriskt resultat Kapitel 7 - Analys Kapitel 8 - Slutsatser och implikationer Kapitel 1. Inledning Figur 1. Disposition Studiens första kapitel inleds med en bakgrund gällande CSR och dess framväxt samt styrelsens inverkan på bolags CSR-rapportering. I kapitlet framställs även studiens problemdiskussion samt dess problemformulering och syfte. Kapitel 2. Metod Studiens andra kapitel presenterar de metodologiska utgångspunkterna och valet av studiens deduktiva ansats. Detta kapitel del tar dels upp hur studiens syfte ska uppfyllas samt motiveringen till studiens teoretiska utgångspunkt, där vi framhåller att studien utgått från tidigare forskning för att identifiera styrelsens karaktärsdrag och relevanta teorier. Kapitlet belyser även studiens positivistiska kunskapssyn. Kapitel 3. Institutionalia Studiens tredje kapitel innehåller en institutionalia som skapats för att införstå läsaren med CSR-begreppet och dess olika delar samt styrelsens inverkan på CSR-rapportering. 17

19 Kapitel 4. Teoretisk referensram Studiens fjärde kapitel beskriver de teorier som denna studiens hypotesbildning grundar sig på, vilka är legitimitetsteorin, intressentteorin, upper echelon teorin, agentteorin samt resursberoendeteorin. Därefter härleds och motiveras de hypoteser som avser att testas i studiens kvantitativa undersökning. I slutet av kapitlet återfinns en sammanfattning över studiens hypoteser och dess anknytning till teorin. Kapitel 5. Empirisk metod Studiens femte kapitel beskriver studiens empiriska metod och de val vi gjort gällande studiens genomförande och design. Kapitlet innehåller en beskrivning av studiens urval av bolag på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) sant operationalisering av alla studiens variabler. Vi beskriver även i detta kapitel tillvägagångsättet för insamling av studiens kvantitativa data. Slutligen återfinns en sammanställning av studiens operationalisering. Kapitel 6. Empiriskt resultat Studiens sjätte kapitel presenterar och kommenterar testernas resultat som ligger till grund för analysen i nästkommande kapitel. Först beskrivs de univariata och bivariata testernas resultat. I kapitlet beskrivs även resultaten för testerna av de kurvlinjerna sambanden och sedan framställs även resultaten från de multivariat regressionstesterna och de modellerna som vi valt att använda i studien. Kapitel 7. Analys Studiens sjunde kapitel presenterar den analys som gjorts av resultaten från föregående kapitel. Kapitlet inleds med en individuell analys av hypoteserna för att sedan övergå till en analys av resultaten som helhet. Efter detta analyseras även de signifikanta resultaten i relation till teorierna. I slutet av kapitlet sammanställs vilka hypoteser som falsifierats eller inte. Kapitel 8. Resultat och implikationer Studiens åttonde och sista kapitel presenterar en sammanfattning av studiens slutsatser samt besvarar studiens frågeställning gällande vilka karaktärsdrag som påverkar bolags CSRrapportering. I kapitlet framställs även förslag till framtida forskning, studiens empiriska, teoretiska och praktiska bidrag samt studiens begränsningar. 18

20 2. Metod D etta kapitel presenterar de metodologiska utgångspunkterna och valet av studiens deduktiva ansats. Detta kapitel tar dels upp hur studiens syfte ska uppfyllas samt motiveringen till studiens teoretiska utgångspunkt, där vi framhåller att studien utgått från tidigare forskning för att identifiera styrelsens karaktärsdrag och relevanta teorier. Kapitlet belyser även studiens positivistiska kunskapssyn Teoretisk utgångspunkt Studiens syfte är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt dess ledamöter som inverkar på bolags CSR-rapportering. Vi har, utifrån flera teorier, funnit karaktärsdrag hos styrelser och dess ledamöter som sannolikt har samband med bolags CSR-rapportering och utifrån dessa härlett hypoteser som sedan testats. För att besvara studiens problemformulering har vi varit tvungna att ta vissa beslut gällande studiens tillvägagångssätt. I detta kapitel kommer det att presenteras vilka metoder som vi har använt inom följande områden: forskningsansats, kunskapssyn samt teorier (Bryman & Bell 2011; Holme & Solvang 1997), samt motivering till dessa Forskningsansats I den här studien har vi applicerat en deduktiv ansats vilket, enligt Byman och Bell (2011), innebär att man utgår från befintliga teorier och kunskaper för att skapa och testa hypoteser. Det för att kunna undersöka relationer mellan variabler. Genom att ta del av vad vetenskapsmän tidigare har undersökt och diskuterat kring, så har vi skapat oss förståelse kring det valda området och utifrån det tillgodosett oss med kunskap. Det har i sin tur varit till hjälp för att utforma hypoteser om vilka karaktärsdrag hos styrelser som har ett samband med bolags CSR-rapporter. Genom att använda denna typ av forskningsansats så har vi antingen kunnat falsifiera hypotesernas samband eller inte och därmed även teorierna som hypoteserna grundar sig i. Utifrån de formulerade hypoteserna testas empirisk insamlad data, för att sedan analysera resultaten gentemot teorin (Bryman & Bell 2011; Holme & Solvang 1997; Patel & Davidson 2011). 19

21 Hade syftet varit att formulera teorier utifrån egna erfarenheter, istället för att testa samband utifrån befintliga teorier, hade det istället varit lämpligt att applicera en induktiv forskningsansats. Det innebär att man observerar verkligheten utifrån ett enskilt fall och sedan utformar en teori (Patel & Davidson 2011). Detta eftersom induktiv metod även börjar med insamling av empirisk data, utan hänsyn till befintlig teori (Bryman & Bell 2011; Holme & Solvang 1997; Patel & Davidson 2011). Idag finns det dock redan forskning och teorier på området som behandlar styrelsens och dess ledamöters inverkan på bolag frivillig rapportering gällande CSR. Av denna anledning har vi i vår studie valt att applicera en deduktiv forskningsansats. Dock har tidigare resultat som vi tagit del av, varit motsägelsefulla vilket även framgår i Rao och Tilts (2015) reviewartikel. Det kan därmed ses som en indikation på att de befintliga teorierna inte har lyckats fånga vilka karaktärsdrag hos styrelsen som inverkar på bolags CSR-rapportering. Trots ovan diskussion har en deduktiv ansats valt, eftersom den existerande teorin är så pass omfattande. Det gör att vi, utifrån dessa, kan identifiera ytterligare karaktärsdrag som inte tidigare studerats. Vi ser därmed inget behov av att skapa en ny teori, då den befintliga teorin kan användas för att identifiera ytterligare karaktärsdrag. Detta resonemang har således bidragit till valet att applicera en deduktiv ansats. Detta uppfyller därmed syftet med denna studie då vi i problematisering framställer att det finns ett behov av en kartläggande studie. Genom att använda tidigare studiers resultat och de teorier de använder sig av så kan vi uppmärksamma redan undersökta men även nya karaktärsdrag som är av relevans att testa. Vi använder därmed en mångfald av teorier för att argumentera för de olika karaktärsdragen. Ett ytterligare argument till varför vi valt en deduktiv ansats i studien är bland annat på grund av att denna ansats ger oss en möjlighet att, ur befintlig kunskap, generera nya infallsvinklar gällande sambandet i forskningen (Jacobsen 2012). Dock finns det en risk att vi, vid användandet av en deduktiv forskningsmetod, förlitar oss på att de tidigare studierna i allt för stor utsträckning och således kan upprepa misstag som tidigare forskare gjort. Dessutom kan en sådan ansats leda till att vi utgår från samma tankar som dessa forskare haft och därmed inte blir lika kreativa för att öppna upp till främmande hypoteser. 20

22 Eftersom vår studie avser att generera generaliserbara resultat och såldes inte enbart begränsa sig till ett specifikt fall, skulle en induktiv forskningsmetod kunna vara ofördelaktigt för att uppnå detta syfte (Bryman & Bell 2011; Holme & Solvang 1997). Denna ansats kan bidra till generaliserbara resultat för en större population, vilket uppfyller denna studies syfte. En deduktiv ansats är även passande om det finns tidigare studier på området, vilket det gällande detta samband. Det till skillnad från en induktiv metod som avser att studera något som inte tidigare är studerat. Sammanfattningsvis har vi, av dessa anledningar, valt att applicera en deduktiv anastas i studien Kunskapssyn Enligt Bryman och Bell (2011) finns det två typer av kunskapssynsätt: positivistisk och hermeneutisk. Den positivistiska kunskapssynen brukar förknippas med en deduktiv ansats, och beskrivs enligt Jacobsen (2002) som att forskare ser och studerar världen utanför dem, på ett objektivt sätt. Positivistiska forskare kan även, enligt författaren, genom att kartlägga verkligheten få en överblick över verkligheten och därigenom upptäcka samband. Patel och Davidson (2011) presenterar att hermeneutisk kunskapssyn är en kontrast till positivismen. Vidare förklarar Bryman och Bell (2011) att hermeneutiska forskare är mer inriktade på att tolka fenomen och skapa förståelse kring detta och undersöker till skillnad från positivistiska forskare hur människor uppfattar verkligheten. Eftersom vår studie inte avser att förstå människors verklighetsuppfattningar, utan istället utgår från en deduktiv ansats som ämnar sig åt att kartlägga och testa olika samband mellan styrelsen och bolags CSR-rapportering, så antar denna studie ett positivistiskt synsätt då det blir en konsekvens av vår ambition att kartlägga karaktärsdrag genom en deduktiv ansats. Vi ville även att denna studie ska vara replikerbar, vilket enligt Jacobsen (2002) är en grundläggande tanke inom det positivistiska synsättet. Denna kunskapssyn utgår även ifrån att forskarens inverkan på undersökningen ska vara så liten som möjligt på grund av att denna typ av forskning, i så stor utsträckning som möjlig, ska vara neutral så att framtida studier kan uppnå samma forskningsresultat. Anledningen till att vi strävar efter att göra studien replikerbar grundar sig i att vi avser att skapa en tillförlitlig studie genom att vara så transparenta som möjligt och således göra det möjligt för andra forskare att undersöka detta samband och åstadkomma samma resultat. 21

23 2.4. Teori Genom att ta del av en mängd vetenskapliga artiklar erhöll vi kunskap om styrelsens karaktärsdrag samt bolags rapportering av CSR. Med hjälp av dem lokaliserade vi sedan vilka teorier som var av relevans för att uppnå studiens syfte. Utifrån dessa teorier formulerades sedan studiens hypoteser, vilka avser att förklara sambandet mellan styrelsens karaktärsdrag och bolags CSR-rapportering. I vissa studier krävs det endast en teori för att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte, medan det i andra studier krävs flera teorier för att göra detta (Eliasson 2010). Eftersom en majoritet av den tidigare forskning som vi har tagit del av gällande detta samband (exempelvis Jizi et al. 2014; Kent & Stewart 2008) har baserats på en eller ett fåtal teorier, har det framgått att en teori inte är tillräcklig för att förklara sambanden. Då vi avsåg att genomföra en kartläggande studie innebär det att vi var i behov av att, genom flera vetenskapliga artiklar, finna de teorier som kunde vara av relevans. Utifrån dessa teorier samt tidigare forskningsresultat kunde vi sedan identifiera karaktärsdrag som var av betydelse att undersöka. Nedan beskrivs kortfattat de teorier vi valt att använda oss av i denna studie. Vi bortsåg dock från vissa teorier som inte direkt kunde kopplas till styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Exempelvis tar vi i denna studie inte hänsyn till aktieägarteorin eftersom denna till större del fokuserar på ägarnas inverkan på bolags CSRrapportering och inte styrelsen (Bento, Mertins & White 2016). Karaktärsdragens inverkan på bolags CSR-rapportering grundar sig därmed i flera teorier. För att finna dessa teorier användes tidigare vetenskapliga artiklar på relevanta områden, vilka bland annat är: styrelsen och dess arbetssätt, frivillig redovisning, studier om CSRrapportering samt studier som har undersökt styrelsens samband med CSR-rapportering. Utifrån dessa undersökningar har vi inkluderat de teorier som är relevanta i vår studie och som beskriver de karaktärsdrag som studien undersökt. De teorier som därmed kommer att utgöra grunden i vår hypotesbildning är: legitimitetsteorin, intressentteorin, resursberoendeteorin, agentteorin samt upper echelon teorin. Enligt legitimitetsteorin kommer bolag att agera i linje med det sociala kontrakt de har med samhället, för att på så vis uppnå legitimitet. Teorin utgår från att legitimitet är en betydelsefull resurs för bolag (exempelvis Chan, Watson & Woodliff 2014; Deegan & 22

24 Unerman 2011; Khan, Muttakin & Siddiqui 2013). Forskare beskriver att teorin bland annat kan bidra med en förklaring till hur styrelsens handlande, både som grupp och individuellt, kan komma att formas utifrån legitimitetsteorins tankar (exempelvis Garcia-Sanchez, Cuadrado-Ballesteros & Sepulveda 2014; Michelon & Parbonetti 2012; Muttakin, Khan & Subramaniam 2015). Vidare framhåller denna teori att styrelsen och dess ledamöter kommer att rapportera om CSR då det ökar bolagets såväl som ledamöternas legitimitet. Genom denna teori kan vi således identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen som påverkar bolags CSRrapportering. En teori som kompletterar legitimitetsteorin är intressentteorin, vilken beskriver att bolag interagerar och är beroende av sina intressenter. Det leder till att bolag och dess styrelser strävar efter att agera i enighet med det sociala kontrakt de har med dessa (Deegan & Unerman 2011; Harjoto, Laksmana & Lee 2015; Jamali 2008). Teorin förklarar att bolag och dess styrelse väljer att frivilligt ge ut redovisning gällande CSR för att tillfredsställa dess intressenters informationsbehov. Därmed visar teorin på att det kan finnas en länk mellan styrelsen och bolags CSR-rapporter (Deegan & Unerman 2011; Jamali 2008). Vidare kan man med hjälp av upper echelon teorin samt resursberoendeteorin identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen och dess ledamöter som kan tänkas inverka på bolags CSRrapportering. Båda teorierna beskriver olika egenskaper hos styrelsen, exempelvis tidigare erfarenheter, som kan ha en inverkan på styrelsens och ledamöternas beslut gällande CSRrapportering (de Villiers, Naiker & van Staden 2011; Ibrahim, Howard & Angelidis 2003). Genom att utgå ifrån dessa teorier kan vi identifiera karaktärsdrag hos styrelsen som kan inverka på bolags CSR-rapportering och således uppfylla studiens syfte. Samma resonemang kan föras gällande sista teorin som inkluderas i denna studie, vilket är agentteorin. Teorin utgår från att individer arbetar i egenintresse (exempelvis Fama 1980; Fama & Jensen 1983; Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison 2013), vilket i denna studie kan förklara varför vissa ledamöter strävar efter att rapporterar om CSR. 23