Massmedias makt i bolagsstyrningen

Transkript

1 Massmedias makt i bolagsstyrningen Om och hur massmedial publicitet påverkar bolagsstyrningen Civilekonomprogrammet Examensarbete 30hp 4FE11E Ämne: Corporate Governance Författare: Anna Andersson Lisa Petersson Handledare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Datum: 21 maj 2015

2 Förord Vi vill rikta ett varmt tack till alla som gjort denna studie möjlig. Först och främst vill vi tacka vår handledare Andreas Jansson för värdefull feedback och nya infallsvinklar under studiens gång. Vi vill även rikta ett tack till vår medbedömare Magnus Willesson för givande kommentarer vilket bidragit till studiens utveckling. Slutligen vill vi speciellt tacka våra kurskamrater för de synpunkter vi erhållit i samband med seminarierna, vilka varit till stor hjälp för studiens fortskridande. Tack till er alla! Växjö den 21 maj 2015 Anna Andersson Lisa Petersson 2

3 Sammanfattning Examensarbete - Civilekonomprogrammet Författare: Anna Andersson och Lisa Petersson Handledare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Titel: Massmedias makt i bolagsstyrningen Problembakgrund: Bolagsstyrning är ett vedertaget fenomen som varit fokus för mycket forskning där styrelsen och verkställande direktör lyfts fram som betydande aktörer. Vad som påverkar beslut omfattande dessa aktörer har varit omdiskuterat där massmedia utpekats kunna ha en påverkan. Att avgöra om massmedia kan påverka bolagsstyrningen har dock visat sig vara problematiskt då det existerar motstridiga ståndpunkter om detta förhållande. Samtidigt är förhållandet mer utforskat i andra bolagsstyrningskontexter än den svenska, trots att denna anses vara lämplig för detta. Följaktligen ges motiv att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrningen i just Sverige. Syfte: Studiens syfte är att förklara om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen på en generell nivå. Detta genom att utveckla en undersökningsmetod vilken kan fånga samt mäta positiv respektive negativ publicitet och därigenom påvisa om massmedial publicitet kan påverka bolagsstyrningen. Samt identifiera om viss typ av publicitet har en större påverkan framför annan. Metod: En deduktiv ansats har legat till grund för studien där agentteori lyfts fram som legitim utifrån en institutionell logik samtidigt som teori om massmedia använts och applicerats på bolagsstyrningsområdet. En väsentlig del av studien har utgjorts av att utveckla en metod för att fånga samt mäta massmedial publicitet samtidigt som en stor del av datainsamlingen skett från årsredovisningar avseende 55 bolag noterade på Nasdaq OMX Large Cap-lista. Resultat: Av resultaten har det kunnat påvisas att styrelsens oberoendefunktion, verkställande direktörs ersättningsnivå samt dess anställning påverkas av massmedia. Det har även konstaterats att det främst är positiv publicitet som påverkar bolagsstyrningen samtidigt som det är publicitet avseende verkställande direktör som har störst påverkan. Dessutom är verkställande direktör själv den bolagsstyrningsaktör som blir mest påverkad av massmedial publicitet. Likaså har slutsatsen kunnat dras att agentlogiken som antagits legitim för god bolagsstyrning endast kan anses vara detta avseende vissa beslut. 3

4 Abstract Master Thesis in Business Administration Authors: Anna Andersson and Lisa Petersson Advisor: Andreas Jansson Examiner: Anna Stafsudd Title: The power of media in Corporate Governance Background and problem: Corporate Governance is a well-known phenomenon which has been the focus of plenty of research where the board of directors and the CEO have been regarded as important actors. What's affecting decisions regarding these actors has been debated whereas media has been pointed out of having an impact. To decide whether or not media can affect Corporate Governance have shown to be problematic whereas it exists divergent views regarding this. At the same time this relationship is more explored in other contexts than the swedish one, although this one is considered suitable for this. Consequently there is a motive for examining medias impact on Corporate Governance in Sweden. Purpose: The purpose of the thesis is to explain if media has an impact on Corporate Governance at an overall level. This by developing a research method that is able to capture and measure positive and negative publicity and thereby present if media can affect Corporate Governance, as well as if some kind of publicity has a greater impact above other. Method: A deductive approach has been used whereas agency theory has been pointed out as legitimate from an institutional logic. Also has theory about media been used and applied to the Corporate Governance field. A substantial part of the thesis has consisted of developing a method for capturing and measuring publicity in media. At the same time a great deal of the data collection occurred from annual reports regarding 55 companies listed on Nasdaq OMX Large Cap-list. Conclusions: It has been established that the independence function of the board of directors, the compensation level and employment of the CEO is affected by media. It has also been noted that it is primarily positive publicity that affects Corporate Governance whereas it is publicity regarding the CEO that has a greater impact. Furthermore it is the CEO that is affected most by publicity in media. It can also be said that the agency logic which have been assumed to be legitimate for good corporate governance only can be considered to be so regarding some decisions. 4

5 Innehållsförteckning Kapitel 1 - Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Disposition Kapitel 2 Metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Kunskapsteoretisk syn Teoretisk grund Källkritik Kapitel 3 Teoretisk referensram Bolagsstyrning Massmedia Massmedia som informationsspridare Massmedia som övervakare Massmedias publicering Massmedias påverkan på bolagsstyrning Styrelse Verkställande direktör Sammanfattning av massmedias påverkan på bolagsstyrning Kapitel 4 Empirisk metod Undersökningsmetod och design Urval Population Tidsperiod Massmedial publicitet Operationalisering massmedial publicitet Insamling massmedial publicitet Övriga variabler Operationalisering och datainsamling Sammanställning operationalisering och datainsamling Sammanställning av operationalisering Sammanställning av datainsamling Bearbetning - statistiska tester och analyser

6 4.7 Metodkritik Kapitel 5 Empiriska resultat Univariata analyser Styrelsen Verkställande direktör Bolaget Massmedia Bivariata analyser Multipel regressionsanalys Styrelsens oberoende Styrelsens ersättning Utvärdering av massmediala mått Kapitel 6 Empirisk analys Inledande diskussion Styrelsen Styrelsens oberoende Styrelsens ersättning Verkställande direktör Verkställande direktörs anställning Avslutande analys Kapitel 7 Slutsatser Slutsatser Implikationer Teoretiska implikationer Praktiska implikationer Metodologiska implikationer Studiens begränsningar Förslag till framtida forskning Källförteckning Appendix 1 Enkät Appendix 2 Resultat enkät Appendix 3 Resultat enkät Appendix 4 Resultat enkät Appendix 5 Slutlig ordlista Appendix 6 Population & Bortfall Appendix 7 Valutakurser

7 Appendix 8 Tidningar Appendix 9 Kodningsschema

8 Kapitel 1 - Inledning Inledningskapitlet tar utgångspunkt i en bakgrund kring bolagsstyrning där styrelsen och verkställande direktör samt vad som kan påverka dess roller behandlas. Detta utmynnar i en presentation av massmedia vilken kan ha en sådan påverkan och leder sedan in på problemdiskussionen. Denna diskuterar den problematiska situationen i att avgöra om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen vilket utmynnar i en konkret problemformulering. Slutligen presenteras studiens syfte. 1.1 Bakgrund Ett betydande fenomen som erhållit uppmärksamhet inom näringslivet är bolagsstyrning vilket kan beskrivas som styrning av ett bolag i dess helhet där olika styrmekanismer samverkar (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Definitioner av bolagsstyrning har poängterat olika aspekter där två vedertagna definitioner å ena sidan belyser styrelsens övervakningsroll över ledningen (Donaldson, 1990) och å andra sidan aktieägarnas avkastningskrav (Shleifer & Vishny, 1997). Medvetenhet kring fenomenet ökade till följd av ett antal svenska bolagsskandaler vilka skapade en oro att ett bristande förtroende skulle uppstå i det svenska näringslivet. För att hantera denna oro blev det av vikt för bolag att vidta en mer omfattande bolagsstyrning än tidigare. (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013) Samtidigt som bolagsstyrning erhållit ökad uppmärksamhet har det svenska näringslivet genomgått förändringar, detta då den svenska ägarstrukturen har kommit bestå av fler olika ägartyper, ägarstrukturen är mer spridd än tidigare (Högfeldt, 2005). Dessutom har näringslivet blivit allt mer konkurrensutsatt då bolag inte endast konkurrerar på en nationell nivå utan även på en internationell, detta till följd av ökad globalisering (van der Zwan, 2014). I och med en ökad konkurrens måste bolag vara legitima för att överleva, det vill säga förhålla sig till sin institutionella omgivning och beakta hur handlingar uppfattas av andra aktörer däri (Deegan & Unerman, 2011 s.361). Därav är en ekonomisk effektivitet är inte tillräcklig i det konkurrensutsatta bolagsklimat som råder (DiMaggio & Powell, 1983) utan bolag blir i allt högre utsträckning granskade och förväntas förhålla sig till etiska riktlinjer, normer och ta sitt ansvar i samhället (Pallas & Strannegård, 2010). Till följd av att det svenska näringslivet genomgått förändringar och att bolagsstyrningen beaktats allt mer har agentproblematiken uppmärksammats, en problematik som uppstår när ägande är separerat från kontroll. Det är numer vanligt förekommande att aktieägare överlämnar 8

9 kontrollen över bolag till en bolagsledning som å aktieägarnas vägnar ska styra bolaget. Detta har skapat en informationsasymmetri där aktieägare inte har full insyn i bolaget i förhållande till bolagsledningen. (Fama, 1980) Detta förhållande har främst blivit aktuellt i börsnoterade bolag vilka består av ett flertal aktieägare som vanligtvis inte är delaktiga i de beslut som fattas avseende den dagliga verksamheten. I dessa bolag finns därför flera aktörer vars intressen ska tillgodoses och det krävs således en mer omfattande helhetsstyrning. (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013) För att uppnå den helhetsstyrning som krävs i börsnoterade bolag så samverkar, idealt sett, samtliga bolagsstyrningsaktörer och bidrar med olika expertis för att driva bolaget på ett så effektivt sätt som möjligt (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Uppmärksamheten kring bolagsstyrning har under de senaste decennierna blivit allt mer omfattande där forskning exploderat och samtliga bolagsaktörer studerats utifrån flera olika perspektiv samt hur de på ett effektivt sätt kan kombineras för att en god bolagsstyrning ska uppnås. Denna kombination kan bland annat ses utifrån den svenska bolagsstyrningsmodellen vilken utgörs av ett flertal aktörer; aktieägare, styrelse, bolagsledning samt revisor (Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning, 2015). Inom den forskning som utförts har dock två av dessa aktörer erhållit utmärkande uppmärksamhet; styrelsen respektive verkställande direktör samt förhållandet dem emellan (Dalton, Daily, Ellstrand & Johnson, 1998; Hillman & Dalziel, 2003; Brick, Palmon & Wald, 2006; Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987; Sapp, 2008). Styrelsen är den bolagsaktör som har det yttersta ansvaret i bolaget och ska övervaka bolagsledningen samt fatta beslut som går i linje med aktieägarnas intressen. Samtidigt är bolagsledningen, med verkställande direktör i spetsen, den aktör som å aktieägarnas vägnar utövar kontrollen över bolaget samt svarar för den löpande förvaltningen. (Fama, 1980) Styrelsen kan genom sin roll minska den informationsasymmetri som föreligger mellan bolagsledningen och aktieägarna och är således väsentlig för bolagets effektivitet och överlevnad (Fama & Jensen, 1983). Styrelsen och bolagsledningen kan därmed ses som mest betydande för hur och vilka beslut som fattas inom ett bolag och vad som påverkar dessa har erhållit stor uppmärksamhet inom forskningen. Bland annat har styrelsens oberoendefunktion (Hillman & Dalziel, 2003), verkställande direktörens ersättning (Sapp, 2008), styrelsens kunskap (van Ees, van der Lan & Postma, 2008), samt den ökade efterfrågan på kontroll av bolagsledningen diskuterats i stor utsträckning (Knapp, Dalziel & Lewis, 2011). 9

10 På senare tid har dock forskning betonat en ny aktör som kan påverka styrelsen och verkställande direktör i bolaget, nämligen media. Media i termer av massmedia 1 kan agera som bärare av legitimitet genom att utvärdera bolag och tillrättavisa dem som inte lever upp till det som anses vara allmänt accepterat i samhället. Detta kan ses i forskning av bland annat Bednar (2012) som visar att massmedias rapportering om bolag kan leda till att ett visst agerande vidtas. Massmedia kan härigenom sätta fokus och rikta uppmärksamhet gentemot vissa bolagsstyrningsproblem som annars kanske inte åskådliggjorts i samma utsträckning. Genom att uppmärksamma viss information om bolag samt sprida denna vidare kan massmedia därigenom påverka bolaget och därmed styrelsen och verkställande direktör. Forskare inom bolagsstyrning har därför börjat diskutera om samt hur massmedia kan verka som en aktör inom bolagsstyrningen och om denna är värd att beakta (Dyck & Zingales, 2002; Deephouse, 2000; Dash, 2010; Roohani & Attaran, 2014; Bednar, 2012). 1.2 Problemdiskussion Då styrelsen och verkställande direktör kan anses vara de mest betydande aktörerna inom bolaget har dess roller samt hur dessa uppfylls på bästa sätt diskuterats mångt och mycket. Vad som sker inom bolaget och hur beslut fattas däri har ofta beskrivits som en "black box" där begränsad kunskap existerar om beslutfattande och agerande inom ett bolag. Följaktligen har det skapats ett intresse gällande vad styrelsen och verkställande direktör gör och vad som driver dess agerande, samt hur beslut som avser dessa fattas. (van Ees, van der Laan & Postma, 2008) Existerande kunskap om styrelsen och verkställande direktör har emellertid konstaterat att dessa aktörer till stor del drivs av olika typer av incitament och relationer. Incitament och relationer kommer därför användas för att hantera att beslut vilka fattas av styrelsen och verkställande direktör går i linje med aktieägarnas intresse (Fama, 1980). Dessa incitament och relationer har beskrivits på ett flertal olika sätt och varför de är av betydelse. Dels hur dessa incitament kan hantera respektive individs egenintresse och därigenom agerande (Fama, 1980), dels hur styrelsen och verkställande direktör påverkar varandra sinsemellan (Bric, Palmon & Wald, 2006). Gällande incitament för att hantera styrelsens och verkställande direktörs egenintresse poängteras vanligen ersättning som väsentlig. Detta för att bland annat motivera styrelsen till 1 Definieras i denna studie som tidningsartiklar. Dock går vissa av resonemangen att applicera på även andra typer av massmedia, exempelvis tv. 10

11 att övervaka bolagsledningen så att dess agerande går i linje med aktieägarnas intressen. Vidare har en sådan incitamentsskapande ersättning ansetts vara om än viktigare att tilldela verkställande direktör. (Fama, 1980) Främst då den verkställande direktören ansvarar för ett bolags löpande förvaltning (SFS 2005:551, 8:29) och därigenom till stor del är involverad i samt kan påverka vad som sker i bolaget. Samtidigt påpekar forskning att verkställande direktör vanligen ses som bolagets ansikte utåt och är den bolagsaktör vilken samverkar med bolagets externa intressenter (Tengblad, 2006). Följaktligen är det av stor vikt att verkställande direktörs intressen går i linje med bolagets bästa och att denne sålunda erhåller incitament i form av ersättning som motiverar till detta (Fama, 1980). Utöver ersättning till styrelsen och verkställande direktör har dess roller diskuterats i termer av förhållandet dem emellan. Vissa forskare menar att styrelsen innehar en övervakningsfunktion över verkställande direktör vilken kan uppfyllas mer effektivt om ledamöterna inte har någon personlig eller affärsmässig relation till bolaget och dess ägare, inkluderande verkställande direktör. Detta har benämnts styrelsens oberoendefunktion. (Dalton et al, 1998; Hillman & Dalziel, 2003) Samtidigt är verkställande direktörs anställning beroende av dess relation till styrelsen (Fama, 1980), detta eftersom styrelsen reglerar denna (SFS 2005:551 8:27). Förutom att de beslut som fattas av styrelsen och verkställande direktör kan påverkas av incitament samt aktörernas relation sinsemellan, kan även å ena sidan bolagsspecifika faktorer ha en viss inverkan. Bland annat kan bolagets storlek och dess prestation (Elston & Goldberg, 2003) men även ägarstruktur Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987) och branschtillhörighet (Elston & Goldberg, 2003) ha en påverkan på beslut vilka fattas av styrelsen och verkställande direktör. Å andra sidan kan externa faktorer ha en viss inverkan på styrelsen samt verkställande direktör och dess beslutsfattande. Detta då allmänheten i form av olika intressenter vilka omger bolaget kan sätta press på bolaget och därigenom påverka bland annat styrelsen och verkställande direktör. En sådan extern aktör vilken kan påverka intressenters uppfattningar om bolag och dess ledning kan vara massmedia (Bednar, 2012). Massmedia kan genom sin publicering synliggöra information om bolag (Bednar, Boivie & Prince, 2013) och därigenom påverka allmänhetens syn på dessa. Hur och i vilken utsträckning massmedia kan påverka bolag har bland annat beskrivits i termer av att massmedia är en bolagsstyrningsaktör som kan påverka vissa bolagsbeslut (Bednar, 2012; Bednar, Boivie & Prince, 2013; Dyck & Zingales, 2002; Deephouse, 2000), men även att massmedia främst kan ses underhållare vilken endast berör frågor ytligt (Miller, 2006). Det existerar följaktligen olika synsätt där massmedias påverkan på bolag är omdebatterad. 11

12 Oaktat massmedias påverkan på bolag är omdebatterad kan det konstateras att bolag och dess styrning erhållit ökad massmedial uppmärksamhet i samhället under de senaste decennierna (Hadenius och Weibull, 1999). Detta kan exempelvis ses i svenska morgontidningar där utrymmet för bolagsnyheter ökat drastiskt (Hvitfeldt & Malmström, 1990). Denna ökade uppmärksamhet i massmedia har inneburit att massmedia kan påverka allmänhetens uppfattning om ett bolag genom att rikta uppmärksamhet mot vissa ageranden inom bolag (Bednar, 2012). Detta argument stödjs av Dyck och Zingales (2002) vilka beskriver att massmedia har en viktig roll i att forma den allmänna uppfattningen av bolagsledare och styrelseledamöter och därigenom pressa bolag att förhålla sig till det som anses vara allmänt accepterat i samhället. Allmänheten kan, baserat på massmedias publicering, därför pressa bolag genom att exempelvis sälja sina aktier i bolaget eller vända sig till konkurrerande bolag för inköp om de anser att bolaget inte förhåller sig till det som anses vara allmänt accepterat i samhället. Även då massmedia anses kunna påverka allmänhetens uppfattning genom sin publicering har massmedia å ena sidan kritiserats för att endast belysa frågor ytligt och uppfattas därför av vissa forskare främst som en underhållare (Miller, 2006). Å andra sidan har forskare som Giddens (1984), Baudrillard (1994) och Bourdieu (1998) framställt att samhället präglas av en verklighet där massmedia förmedlar information som är central för hur kunskap skapas. Detta resonemang styrks av Deephouse (2000) som menar att samtliga intressenter inte har den kunskap och det intresse som krävs för att förstå komplexiteten i bolag. Dessa intressenter kommer istället för att samla in egen information om ett bolag förlita sig på bland annat massmedias rapportering. Utifrån detta synsätt kan massmedia och dess rapportering ses som väsentlig för allmänhetens kunskap om bolag trots att den stundtals kan betraktas som ytlig. Förutom att vara ytlig har massmedia utpekats presentera information som inte alltid är helt sann. Många gånger kan massmedia erhålla information direkt från bolag med krav på "gynnsam" rapportering för att få tillgång till denna. (Dyck & Zingales, 2002) Detta hör samman med att massmedia i sig är ett bolag vilket ska prestera för att överleva (Pallas & Strannegård, 2010). Massmedias rapportering är därför inte alltid objektiv utan kan påverkas av vad som ger mest nytta för dem, exempelvis då ett bolag äger en andel i ett mediabolag och att massmedia för sin egennytta därigenom väljer att endast rapportera det som gynnar dess relation med bolaget mest. Därav kan massmedia ifrågasättas då de inte alltid är objektiva och rapporterar sanningen vilket även Bednar (2012) påpekar då han beskriver hur bolag kan vidta 12

13 symboliska handlingar för att manipulera massmedias uppfattning om bolaget och därigenom framställas i god dager i massmedia. Fastän massmedias kritiserats avseende vissa aspekter har forskning ändock påvisat att massmedia har en betydande roll i att påverka bolag (Deephouse, 2000; Dyck & Zingales, 2002). Detta baserat på en institutionell logik där bolag i en viss omgivning tenderar att likna varandra för att kunna erhålla legitimitet (Deegan & Unerman, 2011 s ). Massmedia kan därmed genom sin publicering belysa om bolag förhåller sig till denna institutionella omgivning eller inte och därigenom påverka bolagets legitimitet. En förklaring till varför just massmedia genom sin publicering kan påverka ett bolags legitimitet grundar sig i att näringslivet blivit allt mer konkurrensutsatt och legitimitet från den externa omgivningen därmed poängterats väsentlig för ett bolags överlevnad (DiMaggio & Powell, 1983). För att ett bolag ska erhålla legitimitet krävs inte bara hänsynstagande till interna förhållanden utan även till externa intressenters uppfattningar (Tricker, 1994). Detta då massmedia kan påverka olika intressenters uppfattningar om hur väl ett bolag förvaltas och kontrolleras och därigenom bidra till ett bolags erhållande av legitimitet. Exempelvis har studier av Dyck och Zingales (2002) visat att massmedia kan tillrättavisa bolag som inte förhåller sig till vad som anses allmänt accepterat i samhället, detta i form av negativ publicitet, vilket kan leda till bristande legitimitet för bolaget i fråga. En sådan bristande legitimitet kan i sin tur bidra till att bolag försöker återfå förtroende genom att vidta åtgärder som överensstämmer med vad som anses vara legitimt i samhället. Vad som anses vara legitimt i samhället är emellertid inget som är hugget i sten, dock antas vanligen agentlogiken utifrån ett institutionellt perspektiv vara synonym med god bolagsstyrning och därigenom legitimt agerande av bolag i samhället (Zajac & Westphal, 2004). Denna logik bygger på en separation av ägande och kontroll där bolagsledningen som innehar betydligt mer information än aktieägarna om vad som försiggår inom bolaget kan utnyttja denna information för sitt egenintresse. Inom denna logik existerar därför vissa aspekter som kan påverka ett bolags legitimitet. Bland annat kan bolagsledningen som dels utnyttjar denna informationsasymmetri på aktieägarnas bekostnad och som dels presterar dåligt riskera bytas ut, framförallt verkställande direktör. (Fama, 1980) Samtidigt poängteras det vara av vikt att bolagsledningen övervakas av en styrelse samt motiveras med en tillfredsställande ersättning. Det erfordras dessutom att styrelsen till stor del består av oberoende ledamöter för att på ett mer effektivt sätt övervaka denna bolagsledning (Hillman & Dalziel, 2003) men även att dessa ledamöter erhåller en motiverande ersättning (Fama, 1980). 13

14 Då agentlogiken vanligen anses representera god bolagsstyrning och därigenom som legitim, tenderar bolag att förhålla sig till agerande som går i linje med denna logik för att erhålla legitimitet från allmänheten (Bednar, 2012). I och med att massmedia genom sin publicering kan påverka allmänhetens syn på bolag och därigenom ett bolags legitimitet kan bolag till följd av massmedial publicitet komma att vidta vissa förändringar (Bednar, Boivie & Prince, 2013) vilka går i linje med agentlogiken. Sålunda kan förändringar vidtas för att dels återfå legitimitet vid bristande agerande, dels upprätthålla sådan, något som forskning intresserat sig för. Bland annat finner Bednar (2012) att negativ publicitet har ett samband med verkställande direktör avgång. Detta då bolag kan avskeda verkställande direktör för att uppvisa att handlingar vidtas till följd av denna negativa publicitet och därigenom försöka återfå legitimitet då ett sådant agerande går i linje med ovan beskriven agentlogik. Publicitet från massmedia behöver dock inte endast vara av negativ art trots att forskning visat att främst negativ respons får större effekter på beteende än positiv sådan (Baumeister, Bratslavsky, Finkneauer & Vohs, 2001). Även positiv massmedial publicitet kan skapa effekter för ett bolag. Bland annat har Pollock och Rindova (2003) funnit att positiv mediebevakning kan skapa fördelaktiga uppfattningar om ett bolag och därigenom ökad efterfrågan på dess aktier. Följaktligen kan massmedias publicering både vara av positiv respektive negativ karaktär och därigenom påverka bolagsstyrningen på olika sätt. Dessutom kan publicitet och dess effekter skilja sig åt beroende på vad eller vem den riktar sig mot (Bednar, 2012). Å ena sidan kan publiciteten avse bolaget i sig, det vill säga att publiciteten berör bolaget i sin helhet. Å andra sidan kan publiciteten avse bolagets verkställande direktör, detta eftersom det existerar en trend att porträttera bolag i termer av dess ledande befattningshavare, främst verkställande direktör (Hayward, Rindova & Pollock, 2004). Således kan det existera olika typer av publicitet vilket i sin tur kan ha olika effekter på bolaget och därigenom styrelsen och verkställande direktör. Om och hur massmedia kan ha en makt i bolagsstyrningen genom att påverka beslut inom ett bolag kan följaktligen diskuteras. Viss forskning pekar på att massmedia har en påverkan på bolag (Dyck & Zingales, 2002; Deephouse, 2000; Bednar, 2012). Annan forskning poängterar att denna påverkan starkt kan ifrågasättas, främst på grund av massmedias förmåga att inte alltid förhålla sig objektiv (Bednar, 2012; Miller, 2006). Samtidigt resoneras det kring vilken slags massmedial publicitet som skulle kunna ha störst påverkan på bolag (Pollock & Rindova, 2003). Det uppstår därmed ett antal frågetecken avseende hur förhållandet mellan massmedia och 14

15 bolagsstyrning egentligen ser ut. Är massmedia en aktör av betydelse vilken bör beaktas inom bolagsstyrningen? Eller har massmedia ingen betydande påverkan? Kommer framstående aktörer inom ett bolag ta hänsyn till den allmänna uppfattningen och vad som publiceras i massmedia? Eller kommer dessa inte fokusera på vad som publiceras i massmedia och därav inte vidta åtgärder trots eventuella positiva eller negativa effekter? Det existerar även frågetecken avseende vilken typ av publicitet som kan påverka bolag i störst utsträckning. Är det främst negativ publicitet som har en påverkan eller kan även positiv publicitet spela viss roll? Och oavsett om publiciteten är positiv eller negativ kommer publicitet som avser antingen bolaget eller verkställande direktör väga tyngre? Samtidigt som det finns motsättningar och frågetecken avseende massmedias roll inom bolagsstyrningen befinner sig denna forskning i ett relativt tidigt stadium (Bednar, 2012) vilket komplicerar möjligheten att dra generella slutsatser. Den forskning som gjorts avseende massmedias roll inom bolagsstyrningen är främst utförd i andra länder och kontexter än Sverige, däribland Ryssland och USA. Dock visar denna forskning bland annat genom studier av Dyck och Zingales (2002) att grad av läsande är hög i Sverige vilket indikerar att massmedia bör ha stor genomslagskraft i det svenska samhället. Utifrån detta väcks ett intresse att studera förhållandet mellan massmedia och bolagsstyrning just i Sverige, då massmedia dels har potential att nå många individer vars uppfattningar om bolag kan påverkas och dels att Sverige är ett land vars förhållanden skiljer sig från de länder som tidigare undersökts, bland annat då Sverige präglas av en annan historia av ägande och kontroll (Högfeldt, 2005). Enligt detta resonemang kan Sverige vara ett bra land att studera detta förhållande i, eftersom massmedias påverkan har antagits vara kraftfull här samt att resultat därigenom kan vara enklare att tyda i kontexten jämfört med andra där massmedias påverkan inte antas vara fullt så kraftfull. Samtidigt finns det baserat på våra efterforskningar endast ett fåtal utvecklade metoder för att fånga samt mäta massmedial publicitet vilken kan påverka bolag på en generell nivå 2 (Pollock & Rindova, 2003; Deephouse, 2000; Core, Guay & Larcker, 2008). De studier som gjorts på en mer generell nivå har dock använt sig av metodologiska resurser vilka inte kan tillämpas i denna studie. Detta främst i form av kvantitativ innehållsanalys baserat på bland annat utländska ordlistor i en databas, främst amerikanska sådana, vilka använts för att kategorisera massmedial publicitet som antingen positiv eller negativ (Bednar, 2012). Denna typ av kvantitativ innehållsanalys är dock svår att tillämpa i en studie likt denna, dels beroende på att svenska 2 Definieras i denna studie som undersökning av en större mängd bolag, inte endast ett fåtal sådana. 15

16 ordlistor inte finns tillgängliga och dels att översätta publicitet kan innebära språkliga samt kontextuella svårigheter, det vill säga att olika kontexter och kulturer kan uttrycka sig på olika sätt. Andra tillvägagångssätt har bland annat utgjorts av att massmedial publicitet studerats genom kvalitativ innehållsanalys baserat på manuell läsning under en längre tidsperiod för att tolka denna publicitet som antingen positiv eller negativ (Deephouse, 2000). Detta kräver dock en längre studieperiod alternativ att en mindre andel publicitet granskas. Då tidigare tillvägagångssätt innebär en problematik i studier utanför den amerikanska kontexten uppstår det således ett behov av att utveckla en metod för att fånga samt mäta massmedial publicitet som kan överbrygga ovan nämnda begränsningar. Sålunda finns det ett intresse att studera massmedias påverkan på bolagsstyrningen vidare eftersom en undersökning i den svenska bolagsstyrningskontexten kan bidra till att förstå detta förhållande ytterligare. Denna problematik är främst av vikt att utreda för att ytterligare öppna upp "the black box" och öka kunskapen om hur bolagsstyrningen, i termer av styrelse och verkställande direktör, påverkas och därmed bidra med en teoretisk relevans. Detta då forskning avseende massmedias roll inom bolagsstyrningen ses som förhållandevis ny (Bednar, 2012) och ytterligare forskning kan ge ökad kunskap om detta förhållande samt bolagsstyrning i allmänhet. Samtidigt kan ett metodologiskt bidrag ges då en undersökningsmetod för att fånga samt mäta massmedial publicitet kommer behöva utvecklas. Ovanstående problemdiskussion resulterar i en ambition att studera om positiv respektive negativ publicitet i massmedia kan påverka bolagsstyrningen i svenska börsbolag. Detta genom att utveckla en lämplig undersökningsmetod för massmedial publicitet, samt försöka tyda vad massmedias påverkan kan innebära för bolagsstyrningen. Dock kommer inte det motsatta förhållandet beaktas i denna studie, det vill säga hur olika bolagsaktörer kan vidta symboliska handlingar för att påverka massmedia. Därmed blir vår problemformulering vilken resterande del av studien baseras på följande: Hur påverkas bolagsstyrningen, i termer av beslut som avser styrelse och verkställande direktör, av positiv respektive negativ publicitet i massmedia? 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att förklara om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen på en generell nivå. Detta genom att utveckla en undersökningsmetod vilken kan fånga samt mäta positiv respektive negativ publicitet och därigenom påvisa om massmedial publicitet kan 16

17 påverka bolagsstyrningen i termer av beslut som avser styrelse och verkställande direktör. Vi har även en ambition att identifiera om viss typ av publicitet, det vill säga positiv eller negativ samt publicitet avseende bolaget eller Vd:n, har en större påverkan framför annan. 1.4 Disposition Studien är indelad i ett flertal kapitel och nedan följer en kort beskrivning om vad som berörs i varje kapitel. Kapitel 1 - Inledning Inledningen tar utgångspunkt i en bakgrund kring bolagsstyrning där styrelsen och verkställande direktör samt vad som kan påverka dess roller behandlas. Detta utmynnar i en presentation av massmedia vilken kan ha en sådan påverkan och leder sedan in på problemdiskussionen. Denna diskuterar den problematiska situationen i att avgöra om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen vilket utmynnar i en konkret problemformulering. Slutligen presenteras studiens syfte. Kapitel 2 - Metod Metodkapitlet behandlar de teoretiska utgångspunkter samt det tillvägagångssätt som präglat studien. Det sker även en presentation av grundläggande teorier i form av institutionell teori, agentteori samt masskommunikationsteori, kortfattat vad dessa innebär samt hur dessa används för att uppnå studiens syfte att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrningen. Kapitel 3 - Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund kring bolagsstyrning och vilka roller styrelsen och verkställande direktör har däri. Massmedia berörs sedan i kombination med aspekter av legitimitet och rykte. Detta kopplas sedan samman med bolagsstyrningen och utmynnar i de hypoteser studien fortsättningsvis grundar sig på. Kapitel 4 - Empirisk metod Den empiriska metoden beskriver studiens grundläggande tillvägagångssätt, hur respektive variabel definieras samt hur dess data insamlas. Stort fokus läggs på utvecklingen av den metod som används för att fånga samt mäta massmedial publicitet. 17

18 Kapitel 5 - Empiriska resultat Detta kapitel presenterar resultaten från de analyser som genomförts i form av övergripande tabeller och modeller. Förutom en presentation av de empiriska resultaten följer en utvärdering av den metod som utvecklats för att fånga samt mäta massmedial publicitet. Dessa resultat ligger sedan till grund för fortsatt empirisk analys. Kapitel 6 Empirisk analys Analyskapitlet inleds med en djupgående analys utifrån respektive hypotes. Detta utmynnar i en mer övergripande analys som behandlar vilken slags massmedial publicitet som haft störst påverkan i studien, vilken aktör som blivit mest påverkad av massmedia samt en diskussion kring om agentlogiken kan anses vara legitim i den svenska bolagsstyrningskontexten utifrån studiens resultat och analyser. Kapitel 7 Slutsats Slutsatskapitlet tar sin utgångspunkt i generella slutsatser som kunnat dras om massmedias påverkan på bolagsstyrningen utifrån studiens resultat samt analys. Vidare framgår teoretiska, praktiska samt metodologiska implikationer vilket följs av en diskussion kring studiens begränsningar. Dessa begränsningar tillsammans med nya insikter om massmedias påverkan på bolagsstyrningen resulterar sedan i förslag till framtida forskning. 18

19 Kapitel 2 Metod Metodkapitlet behandlar de teoretiska utgångspunkter samt det tillvägagångssätt som präglat studien. Det sker även en presentation av grundläggande teorier i form av institutionell teori, agentteori samt masskommunikationsteori, kortfattat vad dessa innebär samt hur dessa används för att uppnå studiens syfte att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrningen. 2.1 Teoretisk utgångspunkt Genom att lösa vårt problem och finna om positiv respektive negativ massmedial publicitet kan påverka bolagsstyrningen, i termer av beslut avseende styrelse och verkställande direktör, kan syftet uppnås samtidigt som studien kan bidra med ett metodologiskt tillvägagångssätt för undersökning av massmedia. Denna studie kan även bidra till existerande forskning inom bolagsstyrning och skapa ytterligare kunskap inom området. För att lösa studiens problem kombinerades därför teorier gällande bolagsstyrning och massmedia för att härleda hypoteser vilka kunde undersökas empiriskt. För att genomföra en sådan undersökning behövdes ett antal motiverade val göras. Dessa val utgjordes bland annat av vilken forskningsansats, kunskapssyn, teoretisk grund samt källkritisk syn som antogs och var genomgående i vår studie (Bryman & Bell, 2005). 2.2 Forskningsansats Då studien grundar sig i en institutionell logik där agentlogiken antas vara legitim och synonym med god bolagsstyrning, har en deduktiv forskningsansats varit lämplig. Detta eftersom en sådan används när en klar teoretisk utgångspunkt existerar (Bryman & Bell, 2005). Sådant är fallet med institutionell- samt agentlogik som är välutvecklade teoretiska utgångspunkter som tidigare använts av många forskare inom bolagsstyrningsområdet (Fama, 1980; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983; Deephouse, 2000; DiMaggio & Powell, 1983). Trots att ovan nämnda teorier är så pass välutvecklade är inte forskning avseende just massmedias roll inom bolagsstyrningen lika utvecklad och kan därigenom ses som förhållandevis ny (Bednar, 2012). Därav var det av vikt att kombinera institutionell- samt agentteori med teori gällande massmedia för att på ett tydligare sätt kunna förklara förhållandet mellan massmedia och bolagsstyrning. Alternativt skulle ett induktivt förhållningssätt kunnat tillämpas för att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrningen. Ett tillvägagångssätt hade då kunnat vara att observera bolag och studera dess agerande till följd av positiv respektive negativ massmedial publicitet. Dessa 19

20 observationer skulle sedan kunnat användas för att utveckla en teori om hur massmedial publicitet påverkar bolagsstyrningen för att i ett nästa steg testa denna och dra slutsatser. (Bryman & Bell, 2005) Detta tillvägagångssätt förkastades dock då vårt problem bygger på antaganden som existerar i redan befintliga teorier; institutionell- samt agentteori. Bortsett från ovanstående diskussion fanns även andra svårigheter förknippade med ett induktivt förhållningssätt. Att observera reaktioner som i sin tur leder till beslut avseende styrelsen och verkställande direktör ansågs inte vara möjligt i vår studie då det kräver djupgående observationer avseende reaktioner på massmedial uppmärksamhet. Dessa reaktioner tros även behöva observeras över en längre tid, då sådana troligtvis inte sker direkt efter erhållande av massmedial publicitet, något som inte var möjligt ur ett tidsperspektiv i vår studie. Vår ambition var samtidigt att studera massmedias påverkan på bolag generellt, inte i enstaka fall, vilket gjorde att deduktion föll sig mest lämplig. Skulle vi genom induktion studerat bolag mer djupgående hade troligtvis ett mindre urval behövt göras vilket inte var vårt intresse. En mer djupgående och granskande studiedesign hade även medfört subjektivitet i form av att studien grundats på våra egna observationer. Dock var vi medvetna om att en deduktiv ansats medförde en annan slags subjektivitet i den mening att vi grundade vår studie på andra forskares förenklingar och uppfattningar av verkligheten, alla aspekter av verkligheten har således inte beaktats. 2.3 Kunskapsteoretisk syn Då vårt syfte var att förklara hur bolagsstyrning påverkas av positiv respektive negativ massmedial publicitet var en positivistisk kunskapsteoretisk syn att föredra. Detta då denna utgångspunkt ofta förknippas med en deduktiv forskningsansats samtidigt som det gjorde det möjligt att generera hypoteser som baseras på förhållande av kausalitet vilka sedan kan prövas. En positivistisk syn gjorde det även möjligt för oss att vara mer objektiva och lämna vår studie fri från egna värderingar i så stor utsträckning som möjligt. (Bryman & Bell, 2005) Motsatsen till en positivistisk kunskapssyn är en hermeneutisk, vilken till stor del handlar om att analysera något utifrån den ursprungliga aktörens perspektiv för att förstå varför något förhåller sig som det gör (Bryman & Bell, 2005). Detta förhållningssätt var inte lämpligt för vårt syfte då vi inte hade ambition att tolka ett bolags uppfattningar av massmedias påverkan utan snarare studera vad massmedia kan ha för effekt på bolag. Följaktligen var en positivistisk kunskapssyn mer lämplig för denna studie. 20

21 2.4 Teoretisk grund För att besvara studiens syfte användes i ett första steg litteratur i form av vetenskapliga artiklar avseende media och bolagsstyrning. Dessa användes dels för att orientera oss inom området och få en bild av den forskning som tidigare genomförts, dels för att identifiera referenser för att samla in ytterligare litteratur och därigenom skapa en större kunskapsbas. Vi fann inga tidigare uppsatser vilka liknade denna studies syfte, dessutom har existerande forskning främst genomförts i andra länder med andra kontextuella förutsättningar samt till stor del på en mer fallspecifik nivå. Dock har en tidigare studie vilken studerat förhållanden likt denna varit en stor inspirationskälla. Denna studie (Bednar, 2012) är dock genomförd i en kontext som skiljer sig från den svenska samtidigt som den även studerat massmedias reaktion på bolags handlingar till skillnad från denna studie. Trots att studien skiljer sig därför från vår, har den ändock varit av betydelse för de resonemang och antaganden som ligger till grund för denna studie. Vi fann även en bok vilken behandlar mediebevakning av näringslivet (Pallas & Strannegård, 2010), emellertid visar denna mer på en generell bild av förhållandet mellan media och näringslivet. Denna hade därför inte samma syfte som vår studie, men var av värde för att få en fördjupning avseende hur massmedial publicitet blivit en del av näringslivet i Sverige. De teorier som användes och låg till grund för studien var en kombination av teorier gällande bolagsstyrning och massmedia. Detta främst i form av institutionell teori, legitimitetsteori, agentteori och masskommunikationsteori. För att förstå hur massmedia kan påverka bolag och dess legitimitet genom positiv respektive negativ publicitet togs utgångpunkt i institutionell- och legitimitetsteori för att studera vikten av ett bolags erhållande av legitimitet vilket kan påverkas av dess agerande i samhället. Att detta val gjordes grundade sig i att massmedias i tidigare forskning vanligtvis beskrivits kunna påverka ett bolags legitimitet genom den information som publiceras (Bednar, 2012). Samtidigt har legitimitet blivit allt mer väsentligt för bolag och dess överlevnad då konkurrensen bland bolag ökat (DiMaggio & Powell, 1983). Trots detta kan en konsekvens av att anta ett sådant synsätt vara att de beslut som studerades inte alltid fattas av legitimitetsskäl, utan kan ha andra förklaringar, vilket var av vikt att beakta. Vi valde trots detta att anta detta synsätt då massmedia ofta beskrivs i en legitimitetskontext. Vidare användes institutionell- och legitimitetsteori även i kombination med agentteorin för att beskriva den agentlogik vilken samhällets olika aktörer vanligen uppfattar som legitim gällande bolagsstyrning. Detta då agentlogiken förklarar förhållandet mellan olika 21

22 bolagsstyrningsaktörer och därigenom kan visa hur förhållandet mellan styrelsen och verkställande direktör ser ut samt hur dessa uppfattas av allmänheten. Att endast förlita oss på agentlogiken som legitimt grundade sig i att tidigare forskning (Bednar, 2012) antagit detta synsätt samtidigt som agentteorin är en av de mest grundläggande teorierna inom bolagsstyrning. En problematik med detta val kan dock vara att agentlogiken främst studerats och antagits vara legitim i andra bolagsstyrningskontexter än den svenska, exempelvis den amerikanska, där det förekommer skillnader kontexterna emellan (Högfeldt, 2005). Risken var därför att de antaganden som gjordes gällande styrelsen och verkställande direktör utifrån agentlogiken inte fungerar fullt ut i den svenska kontexten. Trots detta valde vi att utgå från agentlogiken då denna teori utgör en grundsten inom bolagsstyrningen och att det kan tydas att den svenska bolagsstyrningsmodellen till stor del baseras på ett agentlogiskt synsätt. Samtidigt fann vi det intressant att tyda om agentlogiken faktiskt kunde uppfattas som legitim även i Sverige. Förutom ovan nämnda teorier tillämpades även teori avseende massmedia, i form av masskommunikationsteori, för att förstå massmedias utveckling och funktion i samhället. Att denna teori användes grundade sig i att forskning gällande massmedias roll är relativt ny inom bolagsstyrningsforskningen (Bednar, 2012) i förhållande forskning inom andra områden. Bland annat är massmedias förhållande till politik och därigenom hur medial publicitet kan påverka demokratiska processer mer utvecklad (Asp, 1986; Strömbäck, 2004). Forskare har dock börjat inse att denna forskning även kan appliceras på det företagsekonomiska landskapet, bland annat menar Pallas och Strannegård (2010) att bolagsledare precis som politiker är i behov av förtroende från allmänheten. Detta medförde således att den forskning avseende massmedias roll i bolagsstyrningen som existerade kunde kombineras med teori gällande massmedia för att på ett bättre sätt förstå massmedias olika funktioner och dess påverkan. 2.5 Källkritik Denna studies teoretiska grund präglades av allmänt vedertagna teorier inom främst bolagsstyrning där andra forskares tidigare studier användes i den teoretiska referensramen. Samtidigt präglades studiens empiriska grund av en stor mängd data vilken inhämtades från ett flertal externa källor, exempelvis bolagens årsredovisningar. Då vi använde ett flertal olika informationskällor var det väsentligt att i samtliga fall anta ett källkritiskt förhållningssätt till dessa. Vi lade således stor vikt vid att beakta vilka källor vi inhämtade information från, detta genom att ta hänsyn till respektive informationskällas för- och nackdelar. Exempelvis valdes 22

23 nästan enbart forskningsartiklar vilka är vetenskapliga, det vill säga artiklar som är granskade och godkända innan publicering. Dessutom är de studier vi utgick från genomförda av framstående och välkända forskare inom bolagsstyrnings- och mediaområdet. Detta gav oss skäl att anta att den information vi använde var tillförlitlig. Vidare baserades den största delen av informationen avseende respektive bolag på information som från bolag själva var offentliggjord vilken således inte var sekundär. Detta ansågs fördelaktigt ur en tillförlitlighetssynpunkt, emellertid var vi medvetna om att bolag kanske inte alltid offentliggjorde den fulla sanningen. Dock är den information som presenteras i årsredovisningen granskad innan den publiceras. 23

24 Kapitel 3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund kring bolagsstyrning och vilka roller styrelsen och verkställande direktör har däri. Massmedia berörs sedan i kombination med aspekter av legitimitet och rykte. Detta kopplas sedan samman med bolagsstyrningen och utmynnar i de hypoteser studien fortsättningsvis grundar sig på. 3.1 Bolagsstyrning Bolagsstyrning kan beskrivas som styrning av ett bolag i dess helhet där olika bolagsorgan samverkar (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Bolagsstyrning innebär att bolaget ska drivas i aktieägarnas intressen då ägandet är separerat från kontrollen (Kollegiet för Svensk bolagsstyrning, 2015). Den svenska modellen för bolagsstyrning inkluderar fyra bolagsaktörer: bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör, vilka ses som bolagets beslutsorgan, samt revisor vilken utgör bolagets kontrollorgan. Denna modell ligger till grund för svensk kod för bolagsstyrning vilken enligt god sed ska följas av alla svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, det vill säga börsbolag. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015) Den svenska modellen för bolagsstyrning (Figur 1) kan utifrån de olika bolagsaktörerna och dess samverkan till stor del anses baseras på agentlogiken, vilken ofta framställs som ett ideal för god bolagsstyrning (Bednar, 2012) och som bolag tenderar att följa. Agentlogiken utgörs av en separation av ägande och kontroll där aktieägare har överlämnat Figur 1: Den svenska modellen för bolagsstyrning. (Från: Kollegiet för svensk Bolagsstyrning) kontrollen av ett bolag till en bolagsledning och har främst intresse av att få maximal aktieavkastning. Utifrån denna separation uppstår en informationsasymmetri där aktieägarna inte innehar lika mycket information och kunskap angående vad som sker i bolaget i jämförelse med bolagsledningen. Samtidigt kommer bolagsledningen drivas av sitt egenintresse, vilket inte alltid går inte linje med aktieägarnas avkastningskrav. Det finns därmed en risk att bolagsledningen, med verkställande direktör i spetsen, skapar en egennytta på aktieägarnas bekostnad. Detta skapar ett behov av ett övervakningsorgan i form av en styrelse (Fama, 1980) vilken kommer utses av bolagsstämman (SFS 2005:551, 8:8). Styrelse och verkställande direktör kan därmed ses som de bolagsaktörer vilka har den främsta påverkan inom 24

25 bolagsstyrningen, detta då dessa två tillsammans hanterar ett bolags angelägenheter då ägandet är separerat från kontrollen. Vidare fastslår den svenska aktiebolagslagen att det är styrelsen som är ytterst ansvarig för bolaget. Styrelsen ska enligt den svenska aktiebolagslagen, åttonde kapitlet, fjärde paragrafen "Svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska även fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållande i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt". (SFS 2005:551) Styrelsen ska dessutom enligt Svensk kod för bolagsstyrning, "Förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares intressen", detta innebär bland annat att "fastställa verksamhetsmål och strategi samt se till att det existerar effektiva system för kontroll avseende bolagets verksamhet" (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015). Ytterligare uppgifter som faller på styrelsens bord är att utse en verkställande direktör, bestämma lön och annan ersättning till denna samt besluta om dess avgång (SFS 2005:551, 8:27,8:51). Detta stödjs bland annat av en undersökning om svenska styrelser vilken betonar att övervakning av bolagsledning samt strategiska frågor är det som svenska styrelser främst ägnar sig åt (Jonnergård & Stafsudd, 2011). Den verkställande direktören och dess befogenhet beslutas av styrelsen. Dock har verkställande direktör ett stort inflytande över bolagets dagliga verksamhet då denna enligt den svenska aktiebolagslagen, åttonde kapitlet, tjugonionde paragrafen, "skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktningar och anvisningar. Den verkställande direktören får dessutom i vissa fall utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder i bolaget". (SFS 2005:551) Utifrån ovan beskriven lag samt svensk kod för bolagsstyrning tydliggörs det att det är styrelsen och den verkställande direktören vilka genom en samverkan står för en väsentlig del av bolagsstyrningen, detta då de fattar beslut och står bakom de ageranden som vidtas inom bolaget. Till följd av dessa aktörers betydande roller inom bolagsstyrningen har mycket forskning fokuserat på dels hur dessa fattar effektiva beslut och dels hur beslut fattas avseende dessa. Bland annat har Hillman och Dalziel (2003) studerat styrelsens sammansättning och Sapp (2008) verkställande direktörs ersättning i storlek och form. Dess roller har även studerats i stor utsträckning avseende dess förhållande till övriga bolagsorgan; bolagsstämma (aktieägare) och revisor, i den svenska modellen för bolagsstyrning. 25

26 Styrelsen och den verkställande direktören har dock mött kritik när bland annat stora bolagsskandaler uppkommit och uppmärksammats hos allmänheten. Exempelvis har verkställande direktörs ersättning utpekats som en orsak till skandalernas uppkomst, (Sapp, 2008) men även att styrelsens arbete i vissa fall varit bristfälligt (van Ees, van der Lan & Postma, 2008). Dessa återkommande bolagsskandaler har därmed bidragit till en ökad efterfrågan av bolagskontroll, särskilt gällande styrning av ledningen (Knapp, Dalziel & Lewis, 2011). Genom en ökad efterfrågan på bolagskontroll har forskning därför under senare år kommit att studera en ny aktör i förhållande till nuvarande bolagsaktörer, vilken kan anses ha en påverkan på dessa, nämligen massmedia. Bland annat har Bednar, Boivie och Prince (2013) visat på hur massmedia genom sin utvärdering av bolag har betydande påverkan i viktiga beslut angående strategiska frågor i bolaget. Även Wisenfeld, Wurthmann och Hambrick (2008) stödjer dessa bevis. Samtidigt menar Weaver (1980) att massmedia fått en allt större betydelse i att vägleda individer, exempelvis aktieägare, i dagens komplexa samhälle. Följaktligen är av vikt att betrakta och förstå hur massmedia som aktör kan påverka bolagsstyrningen. 3.2 Massmedia Begreppet massmedia härstammar från två skilda ord mass och medium vilka betyder massa respektive förmedlingslänk. Massmedia kan därmed beskrivas förmedla information till en stor publik. Utifrån denna breda definition kan området massmedia inriktas specifikt på tidningar där både dags- och kvällstidningar förekommer. Dessa definieras som "periodiskt utgiven (tryckt) publikation, avsedd för spridning bland allmänheten och innehållande allmänna nyheter". (Nationalencyklopedin, 2015) Massmedia är vidare av vikt att ha tillgång till i en demokrati (Dash, 2010). Detta kan ses utifrån en av de grundlagar som bygger upp det svenska samhället, Tryckfrihetsförordningen, vilken i första kapitlet, första paragrafen säger att; "varje svensk medborgare har rätt att utge skrifter samt att ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska få förekomma i samhället" (SFS 1949:105). Massmedias funktion kan vidare beskrivas utifrån masskommunikationsteori vilken belyser hur förmedling sker genom massmedia. Teorin poängterar fyra aspekter vilka karakteriserar masskommunikation: att kommunikationen är indirekt, vilket innebär att sändaren av information är skild från mottagaren, den är enkelriktad, kommunikationen är offentlig, det vill säga att mottagaren inte alltid är känd för sändaren samt att den är samtidig vilket kan beskrivas som att information når mottagarna vid samma tidpunkt. (McQuail & Sandin, 1983) 26

27 För att massmedia ska kunna verka effektivt krävs stödmekanismer i form av att allmänheten är upplyst samt ett transparent samhälle där information kan flöda fritt (Dash, 2010). Dessa stödmekanismer har identifierats i det svenska samhället genom en hög grad av läsande, hög utbildningsnivå samt stark demokrati (Dyck & Zingales, 2002). Massmedias närvaro har länge varit tydlig inom områden som bland annat politik men under de senaste åren har betydligt fler områden inkluderats, däribland ekonomi (Pallas & Strannegård, 2010). Massmedia fokuserad på ekonomi- och näringslivsfrågor har expanderat och fått en allt mer framträdande roll i samhället (Hadenius och Weibull, 1999). Detta kan exempelvis ses genom att ekonominyheter fått betydligt större utrymme i svenska tidningar (Hvitfeldt och Malmström, 1990). Att massmedias roll expanderat och fått en ökad betydelse kan förklaras enligt Power (1997) som beskriver att förtroendenivån för bolag i samhället är låg och krav på ökad insyn samt kontroll gällande bolag och dess ledning framkommit. Samtidigt menar Weaver (1980) att det i samhället finns ett behov av orientering där intressenter är beroende av massmedia för att få kunskap om bolag samt göra jämförelser bolag emellan. Massmedia har enligt forskning (Bednar, 2012; Bednar, Boivie & Prince, 2013; Dyck, Adair & Zingales, 2010) föreslagits som en aktör inom bolagsstyrningen vilken kan driva ledande befattningshavare att styra bolaget i aktieägarnas intressen samt signalera och trigga igång behövda förändringar. Att massmedia fått en så stor betydelse baseras även på att den information som ges ut blir tillgänglig för en bred allmänhet. (Bednar, 2012, Bednar, Boivie & Prince, 2013) Härigenom kan massmedia spela en tydlig roll genom att framhäva agerande inom bolag och skapa en medvetenhet i samhället kring detta. Dock menar vissa forskare, bland annat Jensen (1979), att massmedias rapportering saknar djup och endast belyser frågor på ytan. Massmedia kan därför främst ses som en underhållare snarare än en övervakare och informationsförmedlare (Miller, 2006). Trots denna argumentation är en stor del av massmedias roll att i en demokrati skydda allmänheten gentemot bolags oetiska ageranden. Detta genom att rapportera om bolag och dess agerande med anledning av att belysa detta och skapa en medvetenhet i samhället (Dash, 2010). Utifrån detta resonemang är det kanske inte djupet i massmedias rapportering som är av störst betydelse, utan snarare att skapa en medvetenhet. Massmedia kommer skapa en medvetenhet genom att lyfta fram vissa bolagshandlingar och rikta uppmärksamhet mot vad som ses som centralt för allmänheten (Carroll & McCombs, 2003). Massmedias rapportering gällande bolag och dess ledning kommer därför å ena sidan innebära att externa aktörer, exempelvis olika intressenter, kan utvärdera bolag och utifrån 27

28 denna fatta beslut vilka kan påverka bolag (Bednar, Boivie & Prince, 2013). Massmedia ses därigenom som en informationsspridare. Å andra sidan kan massmedia i sig själv ses som en extern aktör vilken utvärderar bolag och rapportera om detta (Wisenfeld, Wurthmann & Hambrick, 2008), massmedia ses därigenom som en övervakare. Massmedia kan utifrån ovanstående diskussion anta olika roller och därigenom förmedla information på olika sätt. Miller (2006) menar att rollen som informationsspridare innefattar att föra vidare redan befintlig information medan rollen som övervakare baseras på att massmedia tar fram ny information och belyser bolags handlingar. Detta kan ses genom att massmedia kan aggregera, granska och sprida trovärdig information. Även Engwall och Sahlin-Andersson (2007) menar att två av massmedias viktigaste funktioner är att sprida information samt belysa bolags handlingar Massmedia som informationsspridare En anledning till varför massmedia anses ha en betydande roll inom bolagsstyrningen är att de riktar ljus mot vissa aspekter och sprider denna information vidare till allmänheten. Massmedia har möjlighet att sprida information till en bred publik och åskådliggöra ageranden som sker inom bolag. (Bednar, Boivie & Prince, 2013) Detta skapar en press på bolag att svara på den information som ges ut (Bednar, Boivie & Prince, 2013) eftersom informationen når ett brett spektrum av intressenter (Davis, 2006). Massmedia kan härigenom ses som informationsspridare vilken kan förmedla information till allmänheten och berätta om samhället och de ageranden som sker däri (Miller, 2006). Massmedia kan vara en betydande aktör genom att möjliggöra för allmänheten att erhålla information om bolag och använda denna i sitt beslutsfattande (Beasley, Burgess & Prat, 2002). Många aktörer, exempelvis vissa aktieägare, har inte den kunskap eller möjlighet som krävs för att samla in egen information avseende ett bolag utan kommer istället basera sin uppfattning på information från massmedia. (Deephouse, 2000) Ett exempel på detta utgörs av att massmedia spelar en betydelsefull roll i att sprida information till främst privata investerare vilka vanligen inte har tillgång till insamling av samma information som de aktörer vilka är involverade i bolag. I detta fall är vanligen massmedia en av fåtal informationskällor dessa investerare kan förhålla sig till. (Davis, 2006) Massmedia kan vidare genom sin roll som informationsspridare ses som en mellanhand (Deephouse, 2000) och därigenom påverka på flera olika sätt. Bland annat menar Croson (1996) att massmedia kan underlätta utbytet mellan köpare och säljare av aktier. Vidare menar Pollock 28

29 och Rindova (2003) att massmedia kan skapa legitimitet för bolag och genom sin informationsspridning påverka allmänhetens uppfattning avseende vad som anses som lämpligt agerande av bolag, i jämförelse med andra. Exempelvis kan massmedia påverka olika aktörers uppfattningar om ett bolag; så som kunder, leverantörer, ägare och staten, vilka erhåller information från massmedia och därigenom kan skapa ett tryck på bolaget i fråga genom att agera på ett visst sätt genom den information de erhåller. Massmedia roll som informationsspridare är samtidigt av särskild betydelse då de kan sprida information från ett flertal olika källor och sammanställa denna på ett överskådligt sätt. Detta går i linje med Baron (2005) som påpekar att olika aktörer i samhället kommer välja att kommunicera sina åsikter genom massmedia då massmedia på ett mer effektivt sätt kan sprida mycket information till en låg kostnad. Massmedia kan genom denna sammanställning minska kostnader för aktörer i samhället avseende att verifiera och sammanställa sådan information. Massmedia kommer därmed i stor utsträckning sprida information vidare (Dyck & Zingales, 2002) Massmedia som övervakare Förutom att belysa viktiga problem och sprida information kan massmedia även skapa ny information till olika aktörer (Miller, 2006) genom egna oberoende undersökningar gällande bolag. I förhållande till detta perspektiv beskrivs massmedia som en övervakare vilken offentliggör tidigare okänd information till allmänheten. Massmedias roll kan härigenom beskrivas utifrån agentlogiken där aktieägare antas ha mindre information samt vara mindre delaktiga i bolaget och där kontrollen överlämnats till bolagets ledning (Bednar, 2012). Här kan massmedia genom att övervaka och utge tidigare okänd information fungera som en mekanism vilken kan minska informationsasymmetrin mellan bolagsledningen och aktieägare (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Det bör dock poängteras att vad som anses som okänd information kan variera mellan olika intressenter. För en aktieägare vilken inte är lika insatt i ett bolag kan massmedias offentliggörande av information ses som ny och okänd i jämförelse för en mer insatt sådan vilken redan kan ha fått fram denna information på annat sätt. Dock kan massmedias roll som övervakare ifrågasättas eftersom massmedia kan anses acceptera vissa ageranden i bolag vilka kan vara symboliska. Detta då massmedia lätt kan påverkas av och acceptera de ageranden som vidtas i ett bolag. Massmedia kan därför luras av signaler från bolag som är synliga men som kanske inte innefattar så stora faktiska förändringar för bolaget. (Bednar, 2012) Trots detta anses massmedia minska informationsasymmetrin genom att 29

30 tidigare okänd information publiceras vilken kan hjälpa marknaden att forma sin uppfattning om ett bolag (Bednar, Boivie & Prince, 2013, Deephouse, 2000). Massmedias övervakningsroll är emellertid kostsam då information måste samlas in på egen hand. Därigenom kommer massmedias roll som övervakare främst vara aktuell när information från andra källor inte finns tillgängliga (Baron, 2005) och massmedia kommer då trots kostnaden, spela en betydande roll. En sådan situation kan exempelvis gälla bolags moraliska handlingar och dess förmåga att ta ansvar. Då andra informationskällor saknas blir den mediala bilden av ageranden avgörande för hur bolag uppfattas av allmänheten, härigenom kan massmedia belysa vad som anses vara rätt eller fel. (Grafström & Windell, 2014; Frostenson, 2006) Ett stort fokus inom massmedia kommer följaktligen läggas på ageranden inom bolag, främst genom att undersöka och övervaka så att dessa inte bryter mot vad som är accepterat i samhället. Detta görs genom att kombinera offentlig med icke offentlig information och därigenom belysa vissa problem. Därmed kan massmedia ses som en betydande aktör i att identifiera bolagsmisslyckanden (Miller, 2006), bland annat genom att upptäcka och sprida information vilken försökt döljas (Beasley, Burgess & Prat, 2002) samt skapa kunskap om bolag (Deephouse, 2000; Einwiller, Carroll & Korn, 2010). Forskning har pekat på att massmedia är en primär källa i att offentliggöra potentiella problem inom bolag. Detta offentliggörande är särskilt starkt i massmedia inriktad på företagsekonomiska frågor i jämförelse med massmedia som inte är det. (Miller, 2006) Massmedia kan genom denna övervakningsroll komplettera andra traditionella bolagsstyrningsaktörer, bland annat aktieägare och revisorer, vilka inte alltid anses vara tillräckliga för att upptäcka bolagsbrott. Otillräckligheten i att övervaka grundar sig i att de traditionella bolagsstyrningsaktörerna inte alltid har tillräckliga incitament för att övervaka bolag på ett effektivt sätt. (Dyck, Adair & Zingales, 2010) Det bör dock inte förglömmas att även massmedia kan drivas av ett egenintresse i sin övervakning, det vill säga att erhålla en så hög nettovinst som möjligt. Detta egenintresse maximeras genom att massmedia främst rapporterar angående nyheter som väcker intresse och säljer lösnummer. (Dash, 2010) Trots detta kan den monetära förtjänsten av att avslöja ett felaktig agerande i bolag vara positiv då det ökar sannolikheten för att felaktigt agerande av aktörer inom bolag kommer till kännedom genom massmedias undersökning (Dyck, Adair & Zingales, 2010). Detta innebär därmed att 30

31 massmedia kommer ha en större drivkraft i att avslöja felaktiga ageranden, på grund av den potentiella förtjänsten de kan komma erhålla Massmedias publicering Massmedias roll kan utifrån ovanstående diskussion även ses som en kombination av informationsspridare och övervakare, där massmedia kan verka som en agendasättare. Carrol och McCombs (2003) förklarar massmedias roll utifrån agendasättandeteori och hur massmedia där kan synliggöra information om bolag vilket kan påverka hur bolag framtonas och utvärderas. Härigenom antas massmedia ha en betydande roll i att paketera och vidarebefordra redan tillgänglig information och därigenom forma den allmänna uppfattningen om bolag (Dyck & Zingales, 2003). Enligt detta resonemang kan massmedias publicering påverka allmänhetens syn på vilka bolag som är mest framstående samt hur och om allmänheten upplever bolags individuella egenskaper som fördelaktiga eller ej. Detta kan sammankopplas med tankar av Weaver (1980) som belyser att allmänheten i form av olika intressenter kan använda sig av massmedia för att orientera sig och jämföra bolag emellan, där massmedia i många fall kan vara huvudkällan av information. Dock är behovet av massmedia olika beroende på vilken slags intressent som avses (Einwiller, Carroll & Korn, 2010) och oavsett intressent är massmedia intressenter är i behov av för att skapa sig en uppfattning samt utvärdera bolag. Därigenom kan massmedia anses inneha en viss roll i att fokusera på viss information från bolag och aktivt utveckla allmänhetens förståelse för bolag och dess egenskaper (Pollock & Rindova, 2003). Härigenom kan massmedia ses som en plattform där uppmärksamhet riktas mot olika ageranden inom bolag. Men massmedia kan även användas som en kanal där olika intressenter riktar uppmärksamhet mot olika problem. (Bednar, Boivie & Prince, 2013) Massmedias publicering av ageranden vilka sker inom ett bolag kommer enligt Jonsson, Greve och Fujiwara-Greve (2007) att påverka ett bolags långsiktiga överlevnad. Enligt detta resonemang har massmedia genom sin publicering stor genomslagskraft. Genom att information publiceras kan massmedia påverka allmänhetens uppfattning och rikta uppmärksamhet till vissa objekt, exempelvis ett bolag. Uppmärksamheten kan även inriktas på sociala aktörer i bolaget där massmedia publicering kan leda till att allmänheten sammankopplar händelser med exempelvis verkställande direktör (Jones & Nisbett, 1972). Detta kan i sin tur bidra till att verkställande direktör blir den som allmänheten förknippar bolaget med och därmed erhåller en slags kändisroll, där andra aktörer bortses från (Hayward, Rindova & Pollock, 2004). 31

32 Uppmärksamheten kring ett visst objekt och dess trovärdighet kan vidare öka desto mer information som publiceras (Heat & Twersky, 1991). Massmedia kommer oavsett roll inte endast påverka allmänheten genom mängd av informationsgivande utan även genom dess innebörd i termer av positiv eller negativ publicitet (Pollock & Rindova, 2003, Elsbach, 1994). Medial publicitet kan därför vara av både positiv och negativ art och kan därmed skapa både fördelar och nackdelar för ett bolag (Petrelius Karlberg, 2007). Positiva effekter kan exempelvis ses i förhållande till Pollock och Rindovas (2003) forskningsresultat vilket finner bevis för att positiv mediebevakning ökar den allmänna uppfattningen om ett bolag och därigenom skapar en ökad efterfrågan på bolagets aktier och driver upp aktiepriset. Tidigare forskning har även betraktat positiv mediebevakning som en viktig resurs vilken kan bidra till att öka ett bolags prestation. (Bednar, Boivie & Prince, 2013) Denna forskning stödjs även av Carroll och McCombs (2003) som visar på att massmedia genom att synliggöra gynnsam information kan påverka utvärdering av ett bolag. Dock är det mer sannolikt att negativ mediebevakning påverkar ett bolag. (Bednar, Boivie & Prince, 2013) Detta står i linje med psykologisk forskning av bland annat Baumeister et al. (2001) som menar att negativa händelser påverkar beslutsfattande i större grad än positiva händelser. Följaktligen bör detta även kunna gälla bolagsstyrningsområdet, där negativ mediebevakning blir mer framträdande för styrelsen och verkställande direktör vilka svarar för en stor del av ett bolags styrning (Bednar, Boivie & Prince, 2013). Negativ mediebevakning kan skambelägga bolag (Skeel, 2001) och bidra till att allmänheten får en dålig uppfattning om bolaget vilket enligt Dyck och Zingales (2002) kan vara en stark drivkraft för att vidta förändringar. Dessa menar vidare att negativ publicitet i stor uträckning driver förändringar i rädsla av att värre sanktioner än skam ska uppstå, exempelvis förlorade investerare, men även kunder och leverantörer. Detta förklaras vidare av Bednar (2012) som beskriver att en passivitet i förhållande till negativ publicitet kan skada ett bolags rykte. Förutom att negativ mediebevakning kan skambelägga bolag, menar Bednar, Boivie och Prince (2013) vidare att negativ publicitet kan ses som betydande signaler för ett bolag genom att de strategier som tillämpas inte betraktas som lämpliga. Forskning har funnit bevis att bolagsledningar tar in signaler från negativ massmedial publicitet och till följd av sådan skapar organisatorisk förändring. Bednar, Boivie och Prince (2013) påpekar därför att negativ mediebevakning borde vara mer beaktansvärd hos beslutsfattare, detta då negativ 32

33 mediebevakning kan fungera som en utlösande mekanism för att förändringar inom bolag bör ske. Oavsett om publiciteten är positiv eller negativ kan den ta olika former och inte bara rikta uppmärksamhet mot bolag i dess helhet utan även mot individuella bolagsaktörer och dess agerande (Skeel, 2001). Detta resonemang kan vidare styrkas av Tengblad (2006) vilken menar att bolagsledare, framförallt verkställande direktör, är bolagets ansikte utåt. Detta borde därmed kunna innebära att massmedia inte bara publicerar information om bolaget i sig utan även specifik sådan om främst dess verkställande direktör, eftersom allmänheten vanligen förknippar bolaget med denna. Att massmedia fokuserar på specifika aspekter inom bolag och avseende dess aktörer kan bolagets förtroende påverkas. Detta på grund av att massmedia kan ge information till allmänheten som därigenom kan hjälpa den att avgöra om agerande inom ett bolag accepteras eller om bolaget ska skuldbeläggas och förlora förtroende. Massmedia har därmed genom sin publicering makt att sätta agendan för vad som är av betydelse i samhället och därmed påverka bolags legitimitet. (Bednar, Boivie & Prince, 2013) Legitimitet och rykte Massmedia kan således påverka ett bolags legitimitet (Bansal & Clelland, 2004). Detta kan ses utifrån en institutionell logik där bolag i en viss omgivning tenderar att bete sig på liknande sätt för att skapa möjligheter att erhålla legitimitet. Detta erhållande av legitimitet förklaras vidare av legitimitetsteorin där bolag vidtar agerande inom ramarna för vad som anses allmänt accepterat i samhället. Detta innebär således att bolag och dess aktörer i sitt agerande vill upplevas som legitima av externa parter. (Deegan & Unerman, 2011, s. 361, ) Legitimitet kan definieras på olika sätt, där en vanligt förekommande definition utgörs av Suchmans (1995) vilken enligt vår översättning från engelska lyder; "legitimitet är generaliserade föreställningar eller antaganden att ageranden av en enhet är önskvärda eller lämpliga i ett socialt konstruerat system av normer, värden, tro och definitioner". Att ha legitimitet är en väsentlig aspekt för ett bolag då det möjliggör dess förmåga att verka effektivt i samhället (Dowling & Pheffer, 1975). För att bolag ska erhålla denna legitimitet är det väsentligt att de lever upp till de förväntningar som finns avseende olika ageranden inom ett bolag (Deephouse, 1996). Detta innebär således att styrelseledamöter och verkställande direktör inte endast styrs av formella regler i sitt agerande, utan de påverkas även av de grundläggande värderingar vilka återfinns i samhället (Boytsun, Deloof & Matthyssens, 2011). Vanligtvis ses 33

34 agentlogiken och dess tankar som representativa för god bolagsstyrning och ageranden i enlighet med denna anses därför som legitimt för bolag (Bednar, 2012). Att fatta beslut och agera i enlighet med grundläggande värderingar är vidare en stark drivkraft då sådana vilka anses som icke legitima kan påverka ett bolags intressenters åsikter och därigenom dess rykte negativt (Lamin & Zaheer, 2012). Detta skulle därmed kunna innebära att agerande som inte överensstämmer med agentlogiken ger intressenter en dålig uppfattning om ett bolag och därigenom ett dåligt rykte för detta. Att ha ett gott rykte kan ses som betydelsefullt och har poängterats vara en viktig resurs för bolag och dess överlevnad på en konkurrensutsatt marknad (Love och Kraatz, 2009; Deephouse, 2000). Rykte kan ses som en immateriell tillgång vilket skapas genom att ett bolags aktörer agerar och lever upp till det som anses vara socialt accepterat i samhället. (Deephouse, 2000, Love & Kraatz, 2009) Vad som anses vara socialt accepterat utgörs av olika aktörers uppfattningar. Detta är väsentligt för bolag då det inte finns någon försäkring i världen som skyddar dess rykte. Här spelar massmedia en betydande roll och begreppet mediarykte har utvecklats vilket innebär en total utvärdering av ett bolags presentation i massmedia. Ett gott mediarykte måste byggas upp över tid och det krävs att bolag visar att de har en stark kompetens samt en strävan att förhålla sig till vad som anses vara socialt accepterat i samhället. (Deephouse, 2000) Misslyckas bolag att förhålla sig till vad som anses vara socialt accepterat i samhället kan ett negativt mediarykte skapas både för bolaget i helhet men även för enskilda individer, exempelvis styrelseledamöter och bolagsledare. Skeel (2001) menar härigenom att publicitet via massmedia dels kommer riktas mot bolaget men även mot den individ som vidtagit ett visst agerande. Denna negativa publicitet kommer därmed utgöra ett straff och leda till ett negativt rykte. På ett individuellt plan kan ett negativt rykte för en bolagsledare påverka dess möjligheter gällande framtida karriär (Fama, 1980). Ur ett helhetsperspektiv kan det skada ett bolags ekonomiska prestation (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Sammanlagt kan ett negativt rykte, oavsett om det avser en enskild individ eller hela bolaget, kvarstå under en längre tid (Dyck & Zingales, 2002). Detta styrks vidare av Wiesenfeld, Wurthmann och Hambrick (2008) som menar att bolagsledare kommer ställas till svars för agerande som vidtagits. Detta ifrågasättande kommer ledas av olika domare vilka kan påverka ett bolags legitimitet. Dessa domare bedömer ett bolag och dess ledare utifrån sina professionella normer men även utifrån samhällets. De kommer genom denna bedömning hänga ut vissa individer, vanligen 34

35 bolagsledare, som ansvariga för ett visst agerande. En sådan domare kan enligt Wisenfeld, Wurthmann och Hambrick (2008) utgöras av massmedia vilka dömer bolag och förklarar dess misslyckande för allmänheten utifrån den sociala kontext som råder. Detta resonemang kan även kopplas samman med positiv massmedial publicitet och kan bidra till att bolaget och dess enskilda individer istället hyllas. Slutligen menar Suchman (1995) att legitimitet kommer påverka i vilken utsträckning bolag erhåller resurser. Utifrån detta är det mer troligt att olika intressenter i förhållande till massmedias publicering kommer utbyta resurser med bolag vars mediarykte och därigenom legitimitet är stark, jämfört med bolag vars mediarykte och legitimitet är svag. Samtidigt kommer rykte och legitimitet inte bara påverka bolaget i sig utan även individuella aktörer i bolaget. Det är därmed väsentligt för bolagets aktörer, exempelvis styrelse och verkställande direktör, att ta hänsyn till massmedias publicering. Detta eftersom att massmedias publicering kan komma att påverka allmänhetens uppfattning om bolag vilket i sin tur kan skapa effekter för bolaget och dess individuella aktörer. 35

36 3.3 Massmedias påverkan på bolagsstyrning Som ovan beskrivet kan massmedia genom sin publicering påverka allmänhetens uppfattning och därigenom bolags legitimitet. Detta kan i sin tur skapa effekter för bolaget och dess ledande befattningshavare (vilka lyfts fram i termer av styrelse och verkställande direktör). Denna massmediala påverkan illustreras stegvis i Figur 2 nedan. Figur 2: Massmedias påverkan på bolagsstyrning. För att mer ingående förstå denna påverkan krävs dock en nedbrytning av bolagsstyrningen. Detta genom en djupgående teoretisk genomgång av styrelsens och den verkställande direktörs roller inom bolagsstyrningen samt hur vissa aspekter av dessa påverkas av massmedial publicitet Styrelse Styrelsens roll har ovan beskrivits utifrån den svenska aktiebolagen och poängterats som den bolagsaktör vilken är ytterst ansvarig för bolaget. Denna roll kan vidare förstås utifrån agentlogiken där styrelsen är en aktör vars roll är att övervaka bolagsledning så att bolaget styrs 36

37 i linje med aktieägarnas intresse. Denna roll uppstår till följd av en separation mellan ägande och kontroll där aktieägarna överlämnar ett bolags kontrollfunktion till bolagets ledning. Styrelsen kommer genom denna övervakningsroll minska de kostnader som kan uppstå om bolagsledningen får handla i sitt egenintresse och inte ta hänsyn till aktieägarna. (Fama, 1980) För att styrelsen på ett så effektivt sätt som möjligt ska fullfölja sin övervakningsroll diskuteras ofta dess sammansättning i termer av antal oberoende styrelseledamöter samt dess ersättning. Styrelsens oberoende Inom styrelsens övervakningsfunktion poängteras ofta betydelsen av att styrelsen är oberoende i förhållande till bolaget, där oberoende kan förklaras som att "en majoritet av bolagets styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och ledningen samtidigt som minst två av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolagets största aktieägare". Att karakteriseras som oberoende baseras på en sammanvägning av olika faktorer bland annat om en styrelseledamot inte är eller inte varit verkställande direktör eller anställd i bolaget. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015) Att vara oberoende har inom bolagsstyrningsforskning ansetts vara mer effektivt avseende styrelsens övervakningsfunktion (Dalton et al., 1998). Detta eftersom en sådan styrelse vanligen själva inte har lika stort egenintresse i bolaget som exempelvis verkställande direktör och aktieägare. En anledning utgörs av att styrelsen i sådant fall inte har några affärsmässiga eller personliga relationer till bolaget (Hillman & Dalziel, 2003), samt att en oberoende styrelseledamot på ett bättre sätt kan övervaka ledningens agerande (Dalton et al, 1998). En ökad övervakning, och därigenom fler oberoende styrelseledamöter, har enligt Brick, Palmon och Wald (2006) kopplats samman med bolagets skuldsättning där en hög skuldsättning kan indikera att ett bolag är i behov av ytterligare övervakning och därmed fler oberoende styrelseledamöter. Samtidigt kan mindre övervakning efterfrågas om verkställande direktör har ett stort aktieinnehav i bolaget, detta då dennes intresse bättre överensstämmer med aktieägarnas. Följaktligen är det troligt att ett bolag kommer få en högre andel oberoende styrelseledamöter om skuldsättning är hög samt om verkställande direktör har ett litet eller obefintligt aktieinnehav i bolaget. Oavsett interna förhållanden, likt skuldsättningsgrad och verkställande direktörs aktieinnehav, behövs oberoende styrelseledamöter för att erhålla legitimitet, detta då oberoende ledamöter ses som betydande ur ett agentlogiskt perspektiv. Följande kan det komma innebära att bolag vid negativ massmedial publicitet förändrar sin styrelsesammansättning, till att bestå av fler antal 37

38 oberoende ledamöter, för att leva upp till den agentlogik som uppfattas som legitim i samhället. Massmedia kan genom sin publicering påverka ett bolags legitimitet (Pollock & Rindova, 2003; Frostenson, 2006), detta genom att dels övervaka bolag och dess styrelse och bidra med ny information vilken varit tidigare okänd för vissa intressenter. Dels kan massmedia agera som informationsspridare genom att sprida den offentliggjorda information som för andra intressenter redan är känd. Massmedia kan därför oavsett om information anses som okänd eller känd rikta ljus mot styrelsen bristande övervakningsfunktion vilket skapar en ökad medvetenhet hos allmänheten och därigenom kan påverka ett bolags legitimitet. Bednar (2012) har studerat om negativ publicitet av verkställande direktör i massmedia kan leda till fler av oberoende ledamöter i styrelsen. Det motsatta förhållandet, att positiv publicitet av verkställande direktör i massmedia kan leda till en minskning av oberoende ledamöter i styrelsen, är dock svårt att anta. Det bör snarare vara så att antal oberoende ledamöter i styrelsen i sådant fall inte kommer uppmärksammas eftersom styrelsen redan uppfattas som god övervakare, därmed är antal oberoende ledamöter vid positiv massmedial publicitet inte av samma intresse att studera som vid negativ sådan. Bednars (2012) resonemang innebär således att om den verkställande direktören framställs på ett negativt sätt i massmedia, kommer det riktas ljus mot styrelsen som indikerar att denna har brustit i sin övervakningsfunktion av främst den verkställande direktören. Bristfällig övervakning kan förklaras utifrån Hillman och Dalziel (2003) av att antal oberoende ledamöter i styrelsen varit för få. Detta då negativ publicitet som rör verkställande direktör kan ha en stor genomslagskraft då denna ofta förknippas med bolaget (Tengblad, 2006) och därigenom kan erhålla mer uppmärksamhet i massmedia. Detta skulle kunna innebära att allmänheten har lättare att ta till sig information som handlar om en specifik individ vilket skulle kunna påverka allmänhetens uppfattning starkare. Följaktligen kan styrelsens sammansättning förändras till att inkludera fler oberoende ledamöter, detta för att uppfattas som en extraordinär övervakare och därigenom erhålla legitimitet. Samtidigt är det inte endast publicitet specifikt om verkställande direktör som kan påverka styrelsens sammansättning utan även negativ publicitet avseende bolaget generellt. Detta eftersom negativ publicitet om bolaget kan rikta ljus mot att styrelsen gjort ett dåligt arbete vilket kan göra att fler oberoende ledamöter kan adderas, då dessa oberoende ledamöter vanligen inte anses ha ett lika stort egenintresse i bolaget (Hillman & Dalziel, 2003) och därmed kan ta mer effektiva beslut för bolagets räkning. Men även att påvisa att bolaget förhåller sig till den agentlogik vilken uppfattas som legitim. Denna teoretiska bakgrund leder därmed fram till följande hypoteser: 38

39 Hypotes 1a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med antal oberoende styrelseledamöter. Hypotes 1b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med antal oberoende styrelseledamöter. Styrelsens ersättning Agentlogiken innebär vidare att ersättning till styrelsen kan skapa incitament att övervaka bolagsledningens agerande så det går i linje med aktieägarnas intressen (Fama, 1980). Styrelsens ersättning kommer precis som vid tillsättande av styrelseledamöter beslutas av bolagsstämman. Detta fastslås i den svenska aktiebolagslagen, åttonde kapitlet, tjugotredje a paragrafen, där bolagsstämman ska besluta om arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna (SFS 2005:551). Utöver denna lag uttrycker svensk kod för bolagsstyrning att ersättning till styrelsen ska föreslås av en valberedning, det vill säga bolagsstämmans organ, vilken har till uppgift att ge bolagsstämman förslag i beslut gällande ersättningsnivå till styrelsen. (Svensk kod för bolagsstyrning, 2:1) Vidare uttrycker koden att styrelseledamöter vilka inte är anställda i bolaget, inte får delta i program riktade till bolagsledningen eller andra anställda, exempelvis aktiekursrelaterade incitamentsprogram (Svensk kod för bolagsstyrning, 9:8). Följaktligen är det främst av intresse att studera styrelsens ersättningsnivå och inte form av ersättning. Storleken på styrelsens ersättning har i tidigare forskning förklarats av olika aspekter. Brick, Palmon och Wald (2006) menar att verkställande direktörs och styrelsens ersättningsnivå är sammankopplade och att om verkställande direktör sitter med i styrelsen är sannolikt ersättningsnivån till styrelsen högre. Författarna finner även bevis att antal styrelsemöten påverkar ersättningsnivån då ledamöterna ofta blir ersatta per möte samt att en beroende styrelseledamot erhåller lägre ersättning än en oberoende sådan. Samtidigt visar en undersökning av PWC (Ersättningsnivåer i svenska styrelser, 2014) att styrelsens ersättning vanligtvis regleras av bolagets komplexitet, där ett mer komplext bolag ger högre ersättning. Även branschtillhörighet kan förklara ersättningsnivån samtidigt som företagets storlek, prestation (Elston & Goldberg, 2003) och ägarstruktur (Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987) kan påverka ersättningens storlek. Styrelsens ersättning kan även anses vara en signal till allmänheten om i vilken utsträckning aktieägarna värdesätter styrelsens arbete och vilka krav som ställs på ledamöternas insatser (Norberg, 2008). 39

40 Samtidigt är hög ersättning för bolagsledare är ett känsligt ämne och någonting bolag bör ta hänsyn till för att erhålla legitimitet och undvika ett dåligt rykte. Samtidigt är ersättning till verkställande direktör sammankopplad med styrelsens (Brick, Palmon & Wald, 2006) och styrelsen är precis som denna, ledande befattningshavare (Gomez-Meija & Wiseman, 1997), därför bör de faktorer vilka påverkar verkställande direktörs ersättning även ha en inverkan på styrelsens. Rost och Weibels (2013) resonemang avseende att om den verkställande direktören får en extremt hög ersättning i förhållande till genomsnittlig anställd och som då kommer konfronteras och anklagas för orättvisa villkor bör därmed även gälla styrelsens ersättning. Denna konfrontation och anklagelse kan triggas igång genom massmedial publicitet. Genom att publicera information om bolag kan massmedia komma att påverka allmänhetens uppfattning om ett bolags styrelse (Deephouse, 2000; Bednar, Boivie & Prince, 2013) och därigenom dess ersättningsnivå. Denna uppfattning kan påverkas av massmedia på olika sätt, vanligen genom en kombination av att information vilken är känd för vissa intressenter sprids och att information vilken är okänd för andra uppmärksammas och belyses (Johnson, Ellstrand, Dalton & Dalton, 2005). Det kan därmed vara en kombination av massmedias olika roller som informationsspridare och övervakare som påverkar ett bolags legitimitet och därigenom styrelsens ersättning. Massmedia kan å ena sidan publicera information gällande ett bolags verkställande direktör där en positiv sådan kan rikta ljus mot styrelsens övervakningsfunktion vilket kan skapa uppfattningen hos allmänheten att styrelsen fullföljt sin roll som övervakare i linje med agentlogiken. Härigenom kan styrelsen komma att erhålla belöning i form av högre ersättning. Å andra sidan kan massmedia även publicera mer allmän information om ett bolag. Fama (1980) menar att god övervakning kan leda till högre ersättning för styrelsen, där god övervakning kan kopplas samman med positiv massmedial publicitet (Bednar, 2012). Positiv publicitet kan indikera att styrelsen gjort ett bra arbete och fullföljt sin övervakningsroll i linje med agentlogiken. Detta kan i sin tur bidra till att aktieägarna värdesätter styrelsen och därigenom belönar dem för ett gott arbete. Styrelsen erhåller därmed högre ersättning för att fortsätta verka i enlighet med agentlogiken och därmed erhålla positiv publicitet i massmedia vilket gynnar aktieägarna. Enligt agentlogiken är det dock inte troligt att det motsatta förhållandet föreligger, det vill säga att styrelsen skulle straffas med en lägre ersättning vid negativ publicitet och en bristande övervakningsfunktion. En lägre ersättning skapar inte bättre incitament för styrelsen att 40

41 övervaka verkställande direktör och borde därmed inte påverkas av negativ publicitet i massmedia. Diskussionen ovan leder därmed fram till följande hypoteser: Hypotes 2a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med styrelsens ersättningsnivå. Hypotes 2b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med styrelsens ersättningsnivå Verkställande direktör Verkställande direktörens (Vd) roll har ovan beskrivits enligt den svenska aktiebolagslagen vilken fastslår att Vd ansvarar för bolagets löpande förvaltning. Vd:s roll kan, precis som styrelsens, beskrivas utifrån agentlogiken, där Vd är den främsta aktören i bolagsledningen vilken har fått i uppgift att driva bolaget å aktieägarnas vägnar. Bolagsledningen utövar således kontrollen över bolaget. Dock poängteras det framförallt inom agentlogiken att det krävs incitament för att motivera Vd att driva bolaget i linje med aktieägarnas intressen. Sådana incitament utgörs vanligen av Vd:s ersättningsnivå- och form. (Fama, 1980) Samtidigt framhävs vanligen Vd:n som bolagets ansikte utåt (Tengblad, 2006), detta då denna är den främsta aktören i bolagsledningen och den aktör vilken ansvarar för bolagets löpande förvaltning (SFS 2005:551, 8:29). Dessutom kan Vd:n vara den som förknippas med bolaget och händelser däri av allmänheten (Hayward, Rindova & Pollock, 2004). Sålunda erläggs Vd:n en offentlig roll vilken vid bristande agerande kan komma påverka dess framtida anställning (Dyck & Zingales, 2002). Detta går i linje med Famas (1980) argumentation som belyser att om en Vd presterar dåligt kan denna antingen komma att straffas genom försvårad framtida anställning eller rent av förlorad anställning här och nu, det vill säga att Vd:n får avgå. Verkställande direktörs ersättning Ett incitament Fama (1980) poängterat som användbart för att hantera agentproblematiken och motivera att ledningens agerande går i linje med aktieägarnas intresse, är dess ersättningsnivåoch form. Ersättning till en ledande befattningshavare, däribland Vd, ska enligt svensk kod för bolagsstyrning utformas med syfte att säkerställa bolagets tillgång till befattningshavare med den kompetens bolaget behöver till för bolagets anpassade kostnader och så att de får verksamhetens avsedda effekter. Vidare uttrycker koden att ersättning till bolagsledningen (Vd) får vara rörlig eller fast, det vill säga innehålla bland annat aktiekursrelaterade incitamentsprogram och kontant bonus. Denna ersättningsnivå- och form ska beslutas av 41

42 styrelsens ersättningsutskott vilken har fått angivna riktlinjer av bolagsstämman. (Svensk kod för bolagsstyrning, 9:1) Således är det dels Vd:s ersättningsnivå som kan förändras, men även ersättningens form, det vill säga; om den är rörlig eller fast. De senaste tio åren har Vd:ars ersättningar ökat väsentligt. Bland Sveriges största börsbolag tjänar de bäst betala Vd:arna mellan 11 och 26 miljoner kronor om året (Dagens Nyheter, 2014). Detta samtidigt som en rapport av Svenskt Näringsliv visar att ersättningarna ökat med i genomsnitt 15 % de senaste åren (Svenskt Näringsliv, 2013). Denna ökade ersättning har bidragit till att Vd:ar i publika bolag tjänar betydligt mer än de som är lägst betala i samma bolag (Core, Guay & Larcker, 2008). Detta förhållande har skapat en allmän diskussion, vilken ofta framställs i massmedia, (Brick, Palmon & Wald, 2006) med fokus på orättvisan i det stora inkomstgapet. Samtidigt kan denna allmänna diskussion förstärkas av bolagsskandaler som uppstått där Vd:ars höga ersättningsnivåer i stor omfattning utpekats som en av orsakerna (Sapp, 2008). Trots att denna allmänna diskussion påvisats som omfattande är svenska Vd:ar bland de lägst betalda till skillnad från amerikanska sådana vilka erhåller bland de högsta ersättningarna i världen (Oxelheim & Randöy, 2005). Uppmärksamhet kring Vd:s ersättning har därmed bidragit till att forskning intresserat sig för de bakomliggande faktorerna gällande de höga ersättningsnivåerna (Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987). Stort fokus har riktas mot formen för ersättning där fördelar och nackdelar avseende prestationsbaserad (rörlig) ersättning diskuterats. Fördelarna inkluderar att ledande befattningshavare inte vidtar agerande utan hänsyn till aktieägarna (Ellig, 2014) samtidigt som en nackdel kan vara att ledningen undviker risktagande i för stor utsträckning (Beatty & Zajac, 1994). Men fokus har även riktas på nivån av ersättningen och vissa förhållanden har identifierats kunna påverka att Vd:s ersättningsnivå blir högre. Bland annat har Core, Holthausen och Larcker (1999) funnit bevis att en stor styrelse leder till en högre ersättning för Vd, detta då en stor styrelse består av många åsikter som kan vara svåra att koordinera gentemot Vd:s vilja. De har även påvisat att ersättningsnivån tenderar att vara högre om Vd själv är styrelseledamot och därigenom kan ha ett inlyftande avseende ersättning. Andra forskare så som Baumol (1959) menar att bolagets storlek är avgörande för Vd:s ersättning. Samtidigt visar Gomez-Meija, Tosi och Hinkin (1987) att ett bolags ägarstruktur påverkar Vd:s ersättning, där kontrollerad ägarstruktur ger högre ersättning till Vd. Även Brick, Palmon och Wald (2006) påvisar att Vd:s och styrelsens ersättningsnivå är positivt relaterade till varandra, där hög ersättning hos den ena tenderar att ge sådan även hos den andra. 42

43 Trots att massmedia bidragit till att föra diskussionen avseende Vd:s ersättning framåt har inte massmedias påverkan på ledande befattningshavare och dess ersättning undersökts i alls lika stor utsträckning som andra faktorer. Massmedias publicering har dock visat sig vara disciplinerande gällande olika bolagsbeslut (Kuhnen & Niessen, 2012). Avseende beslut gällande Vd:s ersättning har det visat sig att bolag vilka betalar en extremt hög ersättning i förhållande till en genomsnittlig anställd, kommer konfronteras, exempelvis via och av massmedia, och anklagas för orättvisa villkor. (Rost & Weibel, 2013) Denna diskussion avseende rättvisa i inkomster är särskilt stark i västerländska samhällen, däribland Sverige, då dessa präglas av en genomgående demokratisk anda där alla individer ska ha det jämställt (Elster, 1989). I dessa samhällen kommer hög ersättning för bolagsledare därför vara ett känsligt ämne (Rost & Weibel, 2013) vilket bolag bör beakta vid fastställandet av Vd:s ersättning. Det finns vidare empiriska bevis att bolag tar hänsyn till den allmänna uppfattningen om bolaget och dess Vd när nivå samt form av Vd:s ersättning beslutas. Detta då bolag och dess ledare kan få en stor rykteskostnad om ersättning till Vd går emot allmänhetens acceptans (Kuhnen & Niessen, 2012). Rost och Weibel (2013) menar därför att bolag kommer förhålla sig till den allmänna diskussionen, detta för att erhålla legitimitet vilket är av betydelse för dess överlevnad. De menar vidare att legitimitet därmed är en viktig beståndsdel för att bestämma Vd:s ersättning. Detta uppmärksammande vilket sker i massmedia borde främst anta en spridningsroll då massmedia belyser för allmänheten hur ett bolag och dess Vd agerar samt vilka ersättningsnivåer och former som förekommer för Vd. Denna information finns tillgänglig i bolags årsredovisningar och är därigenom ingen ny och okänd sådan. Dock kan informationen trots detta uppfattas som okänd för vissa intressenter vilka inte tagit del av dessa uppgifter. Utifrån detta resonemang kan ett bolag, baserat på det som publicerats och främst spridits av massmedia, vidta åtgärder för att leva upp till allmänhetens förväntningar och därigenom erhålla legitimitet. De åtgärder som kan vidtas till följd av massmedial publicitet utgörs av förändring i dels Vd:s ersättningsnivå och dels i Vd:s ersättningsform (Core, Guay & Larcker, 2008). Den massmediala publiciteten kan även oavsett om den är positiv eller negativ avse bolaget i allmänhet eller vara mer inriktad på dess Vd. Gällande just Vd:s ersättningsnivå är det troligt att massmedial publicitet vilken är inriktad på Vd får större uppmärksamhet än om den massmediala publiciteten avser bolaget i dess helhet. Detta då individuella aktörers ersättningar 43

44 som ovan nämnts är ett känsligt ämne (Rost & Weibel, 2013) samtidigt som Vd:n enligt agentlogiken i framtiden kommer påverkas av nuvarande förhållanden och ageranden (Fama, 1980). Därmed blir det av vikt för bolaget men även Vd:n själv att förhålla sig till publicitet som avser Vd:n då denna kan påverka bolagets och Vd:s framtida situation. Således kommer bolag förändra Vd:s ersättningsnivå samt dess form (fast eller rörlig) efter den publicitet vilken förekommer i massmedia. Massmedial publicitet kan vidare ha olika påverkan beroende på om publiciteten är positiv eller negativ. Å ena sidan kan positiv mediebevakning måla upp Vd som mer betydelsefull då denna erhållit en slags kändisroll (Hayward, Rindova & Pollock, 2004) vilket medfört att allmänheten ofta förknippar bolaget med dess Vd (Tengblad, 2006). Poängteras Vd:n som mer betydelsefull kan detta öka dennes efterfrågan på arbetsmarknaden och styrelsen kan därmed vara tvungen att öka Vd:s ersättning för att behålla denna (Bednar, 2012) som är starkt förknippad med bolaget. Därför kan följande hypoteser antas: Hypotes 3a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. Hypotes 3b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. Å andra sidan kan rapportering angående hög ersättning ses som att det är Vd:n som har kontroll över styrelsen, istället för det motsatta. Om massmedia publicerar negativ information om bolaget och dess Vd eller att extremt hög ersättning förekommer kan det påverka styrelsens rykte som övervakare negativt varigenom styrelsen kan minska Vd:s ersättning i rädsla för värre sanktioner. Detta kan styrkas av Bansal och Clelland (2004) vilka menar att negativ publicitet kommer leda till ökade svängningar i ett bolags aktiekurs, och negativa sådana bör vara någonting styrelsen vill undvika. Samtidigt tenderar Vd:s ersättning vara något som inte sänks i samma utsträckning som att den höjs (Peng, Liu, Chen & Xu, 2014), dock uppvisar andra empiriska resonemang (Bednar, 2012) att så inte alltid bör vara fallet, vilket gör det om än mer intressant att studera. Därav antas följande hypoteser: Hypotes 4a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. Hypotes 4b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. 44

45 Positiv massmedial publicitet kan vidare påverka formen av Vd:s ersättning. Bland annat finner Bednar (2012) bevis att positiv mediebevakning kan relateras till en större andel fast ersättning, detta då denna form av ersättning ofta anses vara mer åtråvärd av Vd:n. Vid positiv publicitet kan det därmed ses som att Vd:n blir hyllad för sitt arbete (Hayward, Rindova & Pollock, 2004) och därigenom belönas för detta genom att erhålla mer av den form av ersättning som till störst del efterfrågas. Samtidigt kan det vara så att positiv publicitet gör Vd:n mer attraktiv på arbetsmarknaden och att det därför blir väsentligt för styrelsen att belöna Vd:n med den typ av ersättningsform som efterfrågas. Detta för att inte riskera att Vd:n går över till ett annat bolag där önskvärd form av ersättning utbetalas till denna. Således leder detta oss fram till följande hypoteser: Hypotes 5a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Hypotes 5b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Följaktligen kan negativ massmedial publicitet bidra till att den fasta delen av ersättningen minskar. Detta då en mindre fast andel ersättning kan motivera Vd att prestera bättre eftersom en större rörlig ersättning då erhålls vilken kommer påverkas av dess prestation. Härigenom kan Vd:n till följd av negativ publicitet motiveras till att prestera bättre i framtiden när dess ersättning är beroende av dess prestation (Fama, 1980). Sålunda kan nedanstående hypoteser motiveras: Hypotes 6a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Hypotes 6b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Verkställande direktörs anställning Som ovan nämnt kan massmedial publicitet komma påverka Vd:s anställning. Faktorer som vanligen förklarar förändringar i Vd:s anställning utgörs av bland annat pension men även dålig prestation i bolaget. Om Vd sitter med i styrelsen kan det påverka dess anställning, detta eftersom denna då har ett inflytande över övriga styrelseledamöter och därigenom kan minska sannolikheten för sin avgång. Även hög andel beroende styrelseledamöter kan minska sannolikheten för Vd:s avgång. (Friedman & Singh, 1989) Ertugrul och Krishnan (2011) menar 45

46 dessutom att styrelsen har en tendens att avskeda en Vd, i ett förebyggande syfte, om de märker att denna inte har den kapacitet som krävs. Detta samtidigt som styrelsen kan avskeda Vd:n för att uppfattas som en extraordinär övervakare i linje med agentlogiken. Denna tendens kommer förstärkas om ledamöterna innehar aktier i bolaget. Vidare menar Boeker (1992) att sannolikheten för att Vd får avgå är mindre i bolag med en spridd ägarstruktur då ingen individuell ägare är villig att driva detta personligen. Dock finns det även andra förklaringar till att en Vd får avgå. Bednar, Boivie och Prince (2013) har funnit bevis att negativ medial publicitet kan bidra till strategiska förändringar, där en sådan kan vara Vd:s anställning. Detta står i linje med Zingales (2000) vilken påpekar att massmedia kan spela en betydande roll i att leda bolag och dess aktörer att fatta beslut. Detta kan ses i förhållande till den inverkan som Skeel (2001) beskrev att massmedial publicitet kan ha på, inte bara bolaget i sig, utan även på individuella bolagsaktörer och dess rykte. Det är därmed väsentligt för bolagsaktörer att ha ett gott rykte då detta påverkar framtida möjligheter (Fama, 1980). Vidare menar Engwall och Sahlin-Andersson (2007) att massmedia kommer utgöra en plattform bestående av normer kring vad en bolagsledare bör vara och göra. Här kan massmedia sätta agendan och sprida information om bolagsledare och hur dessa beter sig. Samtidigt är information avseende bolagsledares beteende inte alltid känd utan massmedia kan genom egna undersökningar föra fram beteenden vilka inte offentliggjorts tidigare. Massmedial publicering kan därför skapa konsekvenser för bolagsledare. En återkoppling kan vidare göras till Wisenfeld, Wurthmann och Hambrick (2008) vilka menar att ett bolag och dess ledare kommer ställas till svars för sitt agerande av domare, däribland massmedia, om detta uppfattas som bristfälligt. Domarnas bedömning och bolagsledares bristande agerande kan skapa förändringsprocesser då allmänheten ifrågasätter bolaget och efterfrågar någon som tar ansvar. I och med bolagsmisslyckande kommer därför vanligen en eller flera specifika individer utpekas som ansvariga, där en sådan individ vanligen är Vd:n. Detta innebär därför att om en Vd agerar på ett sätt som anses felaktigt och därmed anklagas kommer det erhålla stort fokus av allmänheten. Ett sådant agerande från Vd:s sida kan leda till negativa konsekvenser i form av förlorad status och trovärdighet och därigenom förlorad anställning. Detta då bolaget i ledning av styrelsen kan välja att avskeda Vd:n för att dels styrelsen ska återfå ett förtroende som övervakare och dels att bolaget i sin helhet ska erhålla legitimitet. Dock är detta förhållande mer tydligt i USA där styrelser är mer benägna att avskeda Vd:n än i europeiska styrelser(bonini, Alkan & Salvi, 2012). 46

47 Bland annat finner Bednar (2012) bevis för att massmedial publicitet i negativ bemärkelse kan sammankopplas med sannolikheten att Vd får avgå. Detta styrks av Tetlock, Saar-Tsechansky och Macskassy (2008) vilka menar att negativ massmedial publicitet kan påverka grundläggande aspekter inom ett bolag, en sådan aspekt kan vara Vd:s avgång. Detta eftersom massmedia kan vara effektiv i att sända signaler till allmänheten gällande bolagets agerande genom att förmedla information till många oavsett om informationen redan är känd. Men även signalera genom olika avslöjanden vilket skapar ny information för allmänheten som kan påverka Vd:s avgång. Detta då allmänheten skapar sig en uppfattning vilket i sin tur kan påverka styrelsens beslut, då forskning av bland annat Kuhnen och Niessen (2012) menar att aktieägare och styrelse ofta tar hänsyn till externa signaler avseende Vd:s rykte vid dess utvärdering. Detta resonemang förklaras vidare genom att om bolag eller dess Vd blir uthängda i massmedia är det större sannolikhet att styrelsen avskedar Vd:n för att bevisa för allmänheten (och aktieägarna) att de trots negativ publicitet kan ses som en bra övervakare och utifrån en rädsla att värre sanktioner ska uppstå. (Bednar, 2012) Sådana kan exempelvis vara att aktiekursen sjunker eller att resultatet minskar. Det är därmed troligt att det både är publicitet om bolaget i allmänhet men även sådan inriktad på Vd:n kan påverka dennas anställning. Denna teoretiska bakgrund leder därmed fram till följande hypoteser: Hypotes 7a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs avgång. Hypotes 7b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs avgång. Bendars (2012) samt Wisenfeld, Wurthmann och Hambricks (2008) ovanstående resonemang och resultat borde även kunna dras till att gälla positiv massmedial publicitet, det vill säga att en positiv publicitet i massmedia kommer leda till att Vd hyllas samt erhåller beröm och därigenom får en betryggad position i bolaget. Den positiva mediala publiciteten skyddar då Vd:n och dess position genom att denna blir mer attraktiv, särskilt om Vd:n i sig hyllas i massmedia. Vd:s position kan även genom en sådan publicitet säkra dess position i framtiden, detta genom att mycket positiv publicitet kan skydda Vd:n vid eventuellt kommande negativa händelser, styrelsen kommer då sammankoppla dessa med andra faktorer än Vd:s agerande (Finkelstein, 1992). En positiv bild av bolaget och Vd:n i massmedia gör därför att styrelsen är mindre sannolik att avskeda Vd:n (Bednar, 2012). Denna teoretiska bakgrund leder därmed fram till följande hypoteser: 47

48 Hypotes 8a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med att verkställande direktör får behålla sin befattning Hypotes 8b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med att denna får behålla sin befattning. 48

49 3.4 Sammanfattning av massmedias påverkan på bolagsstyrning Utifrån denna teoretiska genomgång har modeller kunnat tas fram för att förstå hur massmedia kan påverka bolagsstyrningen. Figur 3 illustrerar en mer djupgående och detaljerad modell av massmedias påverkan på bolagsstyrningen och är följaktligen en utveckling av Figur 2, vilken endast visar på massmedias övergripande påverkan på bolagsstyrningen. Figur 3 illustrerar således hur massmedia genom positiv respektive negativ publicering kommer påverka bolagsstyrningen genom att skapa effekter för styrelsen i termer av dess ersättningsnivå och oberoende, men även för verkställande direktörs ersättningsstorlek- och form samt anställning. Figur 3: Massmedias påverkan på bolagsstyrning: utvecklad. 49

50 Sammanfattningsvis visar Tabell 1 nedan på de hypoteser som tagits fram i den teoretiska genomgången, för att kunna se på hur massmedia påverkar bolagsstyrningen. Positiv publicitet Negativ publicitet Bolagsstyrning Bolaget Verkställande Direktör Bolaget Verkställande Direktör Beslut omfattande styrelsen och verkställande direktör Sammanfattning av hypoteser: Massmedias påverkan på bolagsstyrningen Massmedias påverkan Styrelsens oberoende har ett positivt samband med antal oberoende styrelseledamöter har ett positivt samband med antal oberoende styrelseledamöter Styrelsens ersättningsnivå har ett positivt samband med styrelsens ersättningsnivå har ett positivt samband med styrelsens ersättningsnivå Vd:s ersättningsnivå har ett positivt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå har ett positivt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå har ett negativt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå har ett negativt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå Vd:s andel fasta ersättning har ett positivt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning har ett positivt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning har ett negativt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning har ett negativt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning Vd:s avgång har ett positivt samband med att verkställande direktör får behålla sin befattning har ett positivt samband med att verkställande direktör får behålla sin befattning har ett positivt samband med verkställande direktörs avgång har ett positivt samband med verkställande direktörs avgång Tabell 1: Sammanfattning av hypoteser 50

51 Kapitel 4 Empirisk metod Den empiriska metoden beskriver studiens grundläggande tillvägagångssätt, hur respektive variabel definieras samt hur dess data insamlas. Stor fokus läggs på utvecklingen av den metod som används för att fånga samt mäta massmedial publicitet. 4.1 Undersökningsmetod och design Denna studie syftar till att förklara om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen genom att undersöka om positiv respektive negativ publicitet kan medföra vissa beslut avseende styrelse och Vd. En stor del i detta syfte utgörs vidare av att utveckla ett trovärdigt tillvägagångssätt för att undersöka detta förhållande i flera bolag, inte endast i ett. Det krävdes därför en undersökningsmetod där en större mängd bolag kunde granskas i termer av massmedial publicitet och förändringar i bolagsstyrning samt att dessa kunde kvantifieras, det vill säga mätas. Detta för att kunna uttala oss om massmedias påverkan på bolag generellt och inte endast i vissa fall, exempelvis stora skandaler. Följaktligen var en kvantitativ undersökningsmetod att föredra då en sådan präglas av att göra ett innehåll, i detta fall tidningsartiklar, kvantifierbart (Bryman & Bell, 2005). Med detta sagt innebar vårt val av kvantitativ metod inte att en kvalitativ undersökningsmetod uteslöts helt och hållet. En sådan användes nämligen till viss del i metodutvecklingen för att kunna operationalisera massmedial publicitet och ta fram positiva respektive negativ ord utifrån att granska ett färre antal artiklar manuellt och djupgående. Dock tillämpades inte denna kvalitativa metod på resterande del av studien, detta då en sådan snarare lägger större vikt vid ett innehålls betydelse, på en fördjupande nivå, än själva kvantifieringen av flera fall (Bryman & Bell, 2005). Hade vi istället haft till syfte att göra som viss tidigare forskning och fokusera mer och djupare på ett fåtal bolag kunde en kvalitativ metod vara att föredra fullt ut. Utformningen av studiens kvantitativa undersökningsmetod kom vidare att baseras på en tvärsnittsdesign (Bryman & Bell, 2005), detta då information för flera bolag behövdes samlas in, sammanställas och studeras genom statistiska tester, för att kunna besvara studiens framtagna hypoteser och syfte. Samtidigt var det av stor relevans att inhämta information gällande respektive bolag för flera år, detta då det kan ta en viss tid innan massmedias påverkan får genomslag inom bolag och förändringar kan tydas. Därmed tillämpades även en longitudinell design (Bryman & Bell, 2005). Via denna design samlades information in 51

52 manuellt vilket var fördelaktig ur ett tidsperspektiv då vi inte behövde invänta svar från några respondenter. Alternativt hade vi tankar kring att använda oss av en enkätstudie där vi skulle skicka ut en enkät till alla börsnoterade bolag för att få ta del av hur dessa upplever massmedias påverkan på dess bolagsstyrning. Dock kom vi fram till att ett sådant tillvägagångssätt snarare hade fångat hur bolag upplever massmedias påverkan än hur massmedia faktiskt påverkar bolag. Med andra ord hade ett sådant tillvägagångssätt inte varit lämpligt för att studera det denna studie ämnar att undersöka. Dock baserades viss del av studiens metodutveckling på enkäter, men detta var endast ett komplement till studiens övergripande datainsamling. Tankar fanns även kring tillämpning av en fallstudie där vi skulle granska ett fåtal bolag mer ingående och därigenom undkomma de metodologiska problem vilken fanns i att studera massmedias påverkan på en generell nivå, exempelvis problemet med icke tillämpbara databaser. Detta genom att för varje bolag läsa ett stort antal artiklar manuellt och djupgående och därigenom kunna uttala oss om denna påverkan. Dock ansåg vi att en sådan metod inte skulle svara till studiens syfte att se på massmedias påverkan på bolag i allmänhet och inte i specifika fall. En viktig del i denna studie utgjordes av att som ovan nämnt utvecklandet av en metod för att undersöka massmedia. Därför hade vi under studiens gång i beaktande att beskriva vägval och tillvägagångssätt detaljerat, detta för att möjliggöra det för framtida forskare att tillämpa framtagen undersökningsmetod, det vill säga försöka öka studiens replikerbarhet. 4.2 Urval Population Denna studies statistiska undersökning baserades på en hel population, vilken utgjordes av alla bolag som varit noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap under hela perioden till Populationen utgjordes därmed av 60 stycken bolag (se appendix 6), där varje bolag observerades för fem år, vilket skapade 300 observationer totalt. Till en början var syftet att undersöka samtliga bolag på Nasdaq OMX Stockholm, dock insåg vi ganska tidigt att detta var allt för tidskrävande då studien baserades på en longitudinell design. Alternativt för att kunna inkludera samtliga bolag på Nasdaq var att studera dessa under endast ett år, då detta hade gett ungefär lika många observationer. Dock ansåg vi att denna studies syfte bättre uppfylldes genom att studera en mindre mängd bolag över en längre tid, då 52

53 vi ämnade se förändringar. Anledningen till att just Large Cap valdes som population utgjordes av att dessa bolag representerar de största bolagen, baserat på börsvärde, på den svenska börsen och borde därför vara mer omskrivna och få större uppmärksamhet i massmedia än exempelvis Small Cap. Bortfall Trots att hela populationen studerades kom studien att få ett visst bortfall bestående av de bolag i populationen vilka saknar data för någon av de variabler som studerades under den valda tidsperioden. Detta då vi ansåg att ofullständig data kunde komma påverka resultatet felaktigt och ge oss indikationer som inte var korrekta. Baserat på detta kriterium försvann fem stycken bolag (se appendix 6) från vår ursprungliga population och efter denna exkludering kvarstod 55 stycken bolag Tidsperiod Då denna studies tvärsnittsdesign kombinerades med en longitudinell design krävdes det att data samlades in för en tidsperiod längre än ett år och det var därmed av vikt att fastställa vilken tidsperiod som skulle omfattas. Vald tidsperiod kom att utgöras av en femårsperiod; till Studiens datainsamling fick således genomföras i fem olika steg, ett för varje år. En anledning till att en tidsperiod om fem år valdes baseras främst på att tidigare forskning använt sig av liknande tidsperiod (Bednar, 2012, Bednar, Boivie & Prince, 2013), men även att för att tyda variationer och förändringar i hur massmedial publicitet får effekt på de bolagsbeslut vilka studeras i denna studie. Det var även av vikt att välja en tidsperiod som inte var för lång med hänsyn till den tid datainsamlingen för samtliga variabler och respektive år krävde. Anledningen till att just femårsperioden 2009 till 2013 valdes grundade sig vidare i att vi önskade studera den senast tillgängliga informationen, där 2010 till 2014 inte var lämplig då årsredovisningar för 2014 vid studiens inledande skede inte var publicerade för samtliga bolag. Vidare krävdes det ett fastställande av den tidsperiod det tar innan beslut och förändring sker i bolag till följd av massmedial publicitet. Därmed anpassades den valda tidsperioden, 2009 till 2013, till varje bolags ordinarie bolagsstämma för respektive år. Detta främst då det inte finns någon given tidsperiod för hur lång tid det tar innan massmedias publicitet får effekt på bolag. Samtidigt är bolagsstämman ett bolags högst beslutande organ "där aktieägarna har rätt att besluta om bolagets angelägenheter" (SFS 2005:551, 7:1). Således fattas vanligen beslut 53

54 avseende styrelsen och Vd:n, vilken vår studie avser att undersöka, på denna. Information avseende ett bolags ordinarie bolagsstämma inhämtades från respektive bolags årsredovisning i avsnittet vilket berör bolagsstyrningen. För de bolag som inte har kalenderår som räkenskapsår insamlades data i förhållande till dessa bolags räkenskapsår. 4.3 Massmedial publicitet Innan data kunde inhämtas och testas för att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrning krävdes dels en operationalisering där massmedias påverkan definierades i mätbara termer och dels ett fastställande av hur dessa data skulle inhämtas. Denna beskrivs nedan och är indelad i utveckling av massmediala mått samt mätning av massmedial publicitet Operationalisering massmedial publicitet I denna studie utgör massmedia den del vilken påverkar bolagsstyrningen i form av att generera publicitet om bolag, massmedia är således den oberoende variabel (Bryman & Bell, 2005). Då studien syftar till att undersöka denna massmediala påverkan var det av stor vikt att fånga den publicitet bolag erhåller i massmedia, detta genom en tydlig definiering av massmedial publicitet. Denna definierades i termer av positiv respektive negativ publicitet, vilket ett flertal tidigare studier även gjort (Bednar, 2012; Bednar, Boivie & Prince; Pollock & Rindova, 2003). Dock var det inte tillräckligt att endast definiera den massmediala publiciteten utan vi var vidare tvungna att operationalisera denna, det vill säga utveckla mått vilka fångar positiv respektive negativ massmedial publicitet. Utveckling av metod Tidigare studier vi funnit definiera massmedial publicitet som positiv och negativ har bland annat använt sig av givna ordlistor i befintliga databaser vilka klassificerar tidningsartiklar som positiva eller negativa. Ett exempel på detta är Bednar (2012) samt Bednar, Boivie och Prince, 2013 som använt databasen LIWC där artiklar granskats och kategoriserats som positiv eller negativ baserad på en given ordlista inprogrammerad i databasen. Dock kan denna databas endast granska artiklar skrivna på ett visst antal språk, där svenska inte inkluderas. En översättning av denna studies artiklar till engelska hade kunnat medföra problem i form av att det kan finnas olika sätt att uttrycka sig på beroende på kontext och kultur, vilket kunde inneburit att inte fullständig innebörd i respektive artikel fångades. Vi valde därför att inte använda oss av denna databas. 54

55 Vidare har Deephouse (2000) läst artiklar manuellt under en längre period och genom detta skapat sig en uppfattning om respektive artikel var positiv eller negativ. Inte heller detta tillvägagångssätt var möjligt i denna studie då en manuell läsning skulle vara alldeles för omfattande ur en tidsaspekt med tanke på antal artiklar som skulle granskas. Samtidigt bedömde vi att ett sådant tillvägagångssätt skulle medföra hög grad av subjektiva bedömningar vilket vi försökte undvika i största möjliga utsträckning. Förutom detta har Core, Guay och Larcker (2008) använt sig av givna ordlistor vilka kan tyckas som tillämpbara i denna studie, dock var dessa inriktade på negativa ord och endast relaterade till Vd:s ersättning samt angivna på engelska. De var sålunda inte lämpliga i denna studie vilken avser studera dels både positiv och negativ publicitet och dels ytterligare aspekter än ersättning till Vd. Med tanke på att ovan beskrivna tillvägagångssätt innebar svårigheter att tillämpa i denna studie föll valet därmed på utvecklandet av en egen metod för att kunna göra positiv respektive negativ publicitet mätbar. Utveckling av ordlista Ett första steg i framtagandet av denna metod för att fånga samt mäta den massmediala publiciteten utgjordes av att kunna bedöma vad som klassificeras som positiv respektive negativ publicitet. Tidigare forskning har som ovan nämnt använt sig av givna ordlistor för att klassificera publicitet (Bednar, 2012; Bednar, Boivie & Prince, 2013; Core, Guay & Larcker, 2008). Vi ansåg det därigenom lämpligt att tillämpa ett liknande tillvägagångssätt då manuell läsning där vi klassificerat artiklar som positiva eller negativa utifrån ett helhetsintryck inte hade gett oss möjlighet att studera massmedias påverkan på bolagsstyrningen på en generell nivå. Då det inte finns något konkret som definierar vad som klassificeras som positiva respektive negativa ord, var det aktuellt att utveckla en ordlista av sådana. En sådan hade till syfte att på ett trovärdigt sätt ta fram och kunna särskilja positiva respektive negativ ord som skulle användas i kommande statistisk studie. För att uppnå syftet med utveckling av metoden krävdes således att identifiera ord av positiv respektive negativ karaktär. Detta gjordes i ett första steg genom att ett antal tidningsartiklar lästes manuellt för att identifiera positiva och negativa ord vilka var allmänt förekommande. Utvecklandet av ordlistan kom därmed att till viss del präglas av en kvalitativ innehållsanalys, detta då en sådan syftar till att utifrån ett kommunikativt dokument, i detta fall tidningsartiklar, kunna dra slutsatser om dess innehåll (Bryman & Bell, 2005). Därmed baserades grunden av utvecklad ordlista på vår egen uppfattning av vad som kan klassificeras som positiva respektive negativa ord. Vi var därför medvetna om att 55

56 artikelgranskningen präglades av en viss subjektivitet då vi personligen granskade artiklar och utifrån detta tog fram representativa ord. Vi försökte därför i så stor utsträckning som möjligt minimera denna subjektivitet genom att validera framtagna ord, för att dels försäkra oss om att de representerade det vi avsåg och dels att de fångade den typ av publicitet vilken framgick i tidningsartiklar. Dock förstod vi att en bedömning av något som positivt eller negativt alltid kom att innebära en viss subjektivitet, detta försöktes dock minimeras genom att försöka tillförsäkra att även andra individer än vi angås att något kunde klassificeras som positivt eller negativt. Genomförande av ordlista Utveckling av ordlistan tog utgångspunkt i ett slumpmässigt urval av fem börsbolag i Excel baserat på en rankinglista av de högst rankade bolagen utifrån omsättning (Veckans Affärer, 2014). Att endast fem bolag valdes grundade sig i att ett stort antal artiklar skulle granskas manuellt för respektive bolag, något som var väldigt tidskrävande, valet motiverades därför främst av en tidsaspekt. För att kunna ta fram positiva respektive negativa ord i massmedia baserat på valda bolag krävdes framtagning av artiklar om dessa. Detta gjordes genom en artikelsökning där artiklar om respektive bolag samlades in från databasen Mediearkivet. Innan en sådan artikelsökning kunde genomföras fordrades dock fastställande av ett antal sökkriterier. För det första fastställdes typ av press vilka artiklarna hämtades ifrån i Mediearkivet, det vill säga vilka slags tidningar som skulle användas vid artikelsökningen. Bland annat användes morgontidningar som Dagens Nyheter, kvällstidningar som exempelvis Aftonbladet samt landsortspress likt Sydöstran. För att samtliga använda tidningar se appendix 8. Ett andra sökkriterium utgjordes av sökord för att tillsammans med ett bolags namn kunna söka fram artiklar om respektive bolag. Dessa sökord baserades på de variabler som i den teoretiska referensramen definierats som representativa för bolagsstyrning. Slutligen fastställdes det att bolagens namn samt sökord skulle ingå i artikelns rubrik och ingress, vilket finns som valmöjlighet i Mediearkivets sökfunktion. Detta för att försäkra oss om att artiklarna berörde det vi avsåg att studera. (Dessa sökkriterier förklaras djupgående i avsnitt avseende datainsamling av massmedia). Framtagna artiklar granskades sedan i dataprogrammet NVivo (steg 1). Detta program gav oss möjlighet att importera samtliga artiklar om ett bolag i en gemensam fil för att sedan manuellt 56

57 läsa och markera ord vilka utifrån vår uppfattning kunde klassificeras som positiva respektive negativa. För att säkerställa denna klassificering lästes artiklarna först utav författare ett och sedan av författare två. Därefter gjordes en jämförelse av framtagna ord dem emellan där ord vilka inte uppfattats som positiva eller negativa av båda författarna exkluderades (steg 2). Subjektiveten kunde dock säkerställts ytterligare om andra individer än författarna, då författarna präglas av samma bakgrund och utbildning, läst och klassificerat ord. Dock fanns inte tid för detta vilket innebar att vi fick nöja oss med att läsa var och en för sig. För att vidare hantera den subjektivitet som nämnts ovan genomfördes en ordvalidering, det vill säga ett test av ord vilka tagits fram av författarna. Enkät 1 Ordvalideringen (steg 3) genomfördes i ett första steg genom en enkät. Denna enkät listade samtliga ord som tagits fram av författarna där respondenterna ombads klassificera dessa som positiva, negativa eller neutrala (se appendix 1). Anledningen till att en neutral klassificering adderades i enkäten, trots att studien inte tar hänsyn till neutral publicitet i massmedia, var för att tyda om vissa ord inte passade in som varken positiva eller negativa och därmed inte var lämpliga för vidare statistisk studie. Vi ville heller inte tvinga respondenterna till att välja antingen positiv eller negativ klassificering för ett ord som kunde tolkas som både och. Enkäten delades ut till 47 stycken individer på Linnéuniversitetets Universitetsbibliotek, vilket var det antal individer som fanns lättillgängliga och villiga att svara. Detta gjordes dels för att snabbt samla in svar men även för att hantera svar i form av respondenternas utbildningsbakgrund, vilket var anledningen till att enkäten inte delas ut till exempelvis en klass ekonomistudenter. Det vill säga, vi ville försäkra oss om att respondenternas utbildning inte präglade dess klassificering av positiva respektive negativa ord och därigenom öka ordlistans reliabilitet. Samtidigt var vi medvetna om studenter trots olika utbildning kan präglas av liknande tankesätt, vi övervägde därför att dela ut enkäten till andra samhällsgrupper än studenter, exempelvis arbetstagare. Dock fanns inte tillräckligt med tid för en sådan process samtidigt som tillgängligheten innebar en svårighet, vi nöjde oss därför med ovan nämnt. Enkätsvaren granskades sedan genom att studera varje ord och hur stor andel individer som klassificerat dessa som positiva, negativa eller neutrala (steg 4). Utifrån detta var vi tvungna att sätta en gräns för vilka ord som skulle inkluderas samt exkluderas i ett nästkommande steg och bestämde oss för att inkludera ord vilka 70 % eller fler av respondenterna klassificerat som positiva respektive negativa. Vidare exkluderades samtliga ord som av respondenterna 57

58 ansetts vara övervägande neutrala. Anledningen till att gränsen på 70 % valdes var att vi ansåg att ett ord behövde vara till mer än övervägande del antingen positivt eller negativt, med andra ord över 50 %. Dock valde vi att ha en något högre gräns (70 %) då vi ville att de ord som skulle inkluderas ansågs vara starkt positiva eller negativa, detta för förbättra studiens validitet. (För resultat av enkät 1 se appendix 2). Enkät 2 Efter att ha exkluderat cirka 40 ord skapades en ny justerad ordlista där det framkom att antal negativa ord var kraftigt överrepresenterade, därmed kunde en slutsats dras att de artiklar vi granskat i ett inledande stadium till övervägande del varit negativt vinklade. Detta skapade en problematik då vår statistiska studie skulle baseras på positiv respektive negativ publicitet och vi ansåg det därmed lämpligt att utöka ordlistan med fler positiva ord. Därmed granskades ett nytt urval artiklar (likt tidigare beskriven metod) vilka dock inte var specifikt inriktade på bolagsstyrningen exempelvis Vd som i det första steget, utan berörde bolaget mer allmänt (steg 5). Artikelgranskningen resulterade i ett antal nya positiva ord men även negativa sådana, dock var vi tvungna att validera även dessa vilket skapade en ny, utvecklad ordlista att testa. Vi skapade således en ny enkät där de nya orden kombinerades med tidigare ord som varit på gränsen till att inte inkluderas (se appendix 3). Anledningen att även ord från första granskningen inkluderades i ett andra steg var att få en ytterligare validering av dessa. Den utvecklade enkäten delades även den ut på Linnéuniversitetets Universitetsbibliotek men endast till 19 individer, detta då tidigare ord redan klassificerats en gång tidigare samt att de antal ord som adderades inte var så många att lika många respondenter som vid den första enkäten behövdes. Den utvecklade enkätens svar granskades sedan i enlighet med samma kriterier som vid den första, varav ytterligare ord exkluderades och en justerad ordlista kunde sammanställas. (För resultat av enkät 2, se appendix 3). Validering ordlista För att få en ytterligare validering av vår justerade ordlista gjordes ett pilottest av den framtagna ordlistan i två börsbolag (steg 6). Dessa bolag valdes slumpmässigt utifrån samma lista som tidigare där artiklar om bolagen söktes fram, likt den procedur vilken beskrivits tidigare. Åtta artiklar valdes ut och granskades sedan i förhållande till den framtagna ordlistan i programmet 58

59 NVivo. Ordlistan studerades vidare för att se om dessa ord var lämpliga att använda, vilket gjordes i två steg. Det första steget innebar att tyda om de ord vilka tagits fram överhuvudtaget förekom i artiklar om de två bolag som granskades. Efter granskningen kunde det konstateras att det ena bolaget hade 69 referenser av positiva ord fördelat på 8 artiklar, med andra ord cirka 9 positiva ord per artikel. Samtidigt som antal negativa ord i de 8 artiklarna uppgick till 21 stycken, det vill säga cirka 3 ord per artikel. I det andra bolaget kunde vi urskilja 40 referenser av negativa ord samt 12 referenser av positiva ord fördelat på 8 artiklar. Utifrån antalet referenser ansåg vi det var berättigat att klassificera orden som lämpliga då de förekom så pass många gånger i varje artikel. Detta särskilt om hänsyn togs till att varje artikel innehöll konjunkturer, pronomen samt prepositioner och ett flertal andra ord som inte kan ses som värdeladdade. Vi genomförde även en separat sökning på just konjunktioner, pronomen samt prepositioner baserat på en framtagen ordlista med sådana (Nilsson, 2001) och fann för det ena bolaget 291 referenser till dessa och för det andra bolaget 338, vilket blir cirka referenser per artikel. För att urskilja ungefär hur stor del av artiklarna som bestod av dessa ord togs ett genomsnitt på antal ord i en artikel fram utifrån vårt urval, vilket resulterade i ett genomsnitt på 400 ord per artikel. Vi satte sedan antalet konjunktioner, pronomen och prepositioner i förhållande till genomsnittet och fick fram att cirka 10 % av en genomsnittlig artikel bestod utav dessa. Vi ansåg vidare att dessa kunde bortses ifrån i varje artikel och därigenom att framtagna ord var lämpliga då de förekom i artiklarna till så pass stor del. Trots detta var vi medvetna om att artiklar där positiva eller negativa ord förekom kunde uppfattas som det motsatta. Vi ville därför studera hur några av dessa artiklar uppfattades av andra individer i sin helhet, detta för att säkra studiens validitet ytterligare. Det andra steget innebar därför att tre individer fick läsa av författarna framtagna artiklar där positiva ord förekom i två artiklar och där negativa ord förekom i ytterligare två till övervägande del. Detta ovetandes om vilka artiklar som betraktades som positiv respektive negativ utifrån ordlistan. Efter att ha läst artiklarna ombads dessa individer utifrån dess helhetsintryck klassificera varje artikel som positiv eller negativ. Baserat på denna klassificering jämfördes individernas uppfattning med hur dessa artiklar klassificerades som positiva eller negativa utifrån ordlistan i tidigare valideringssteg. Denna jämförelse visade på att tio av tolv artikelklassificeringar överensstämde. Samtidigt var de två vilka inte överensstämde med ordklassificering inte fullständigt givna som positiva eller negativa, utan befann sig i 59

60 gränslandet dem emellan. Detta då vi ansåg att dessa artiklar inte kunde uppfattas som självklart positiva eller negativa trots övervägande innehav av antingen negativa eller positiva ord. Därmed ansåg vi det berättigat att använda oss av denna ordlista då det endast var två artiklar som inte kunde ses som självklart positiva eller negativa. Enkät 3 Genom ordvalideringstestet där artiklar framtogs för läsning av tre individer blev vi dock medvetna om ett antal nya ord som kunde klassificeras som positiva respektive negativa, då dessa förekom ett flertal gånger. Detta gav oss ett dilemma; att förlita oss på vår nuvarande ordlista eller utöka den ytterligare för att öka sannolikheten att fånga positiv respektive negativ publicitet. Vårt val föll på det senare alternativet och ytterligare ord klassificerades som positiva eller negativa, detta för att öka studiens validitet (steg 7). Innan dessa ord kunde inkluderas i vår slutgiltiga ordlista var vi dock tvungna att, precis som tidigare, validera dessa. Vi skapade därmed en sista enkät med ett fåtal ord (steg 8) och lät 10 respondenter klassificera dessa som positiva, negativa eller neutrala, enligt samma metod som ovan (se appendix 4). Efter insamling av enkätsvar kunde en slutgiltig ordlista sammanställas (steg 9) och ligga till grund för definiering av massmedial publicitet i mätbara termer, se Bild 1 och Bild 2 nedan vilka visar positiva och negativa ord som inkluderades. (För resultat av enkät 3, se appendix 4. För sammanfattande tabell av ordlista, se appendix 5). Bild 1: Positiva ord 60

61 Bild 2: Negativa ord Sammanfattning av metod Ovan utvecklad metod för att fånga positiv respektive negativ massmedial publicitet i termer av en sådan representerad ordlista sammanfattas i Figur 4 nedan. Samtliga steg i modellen beskrivs i avsnitt genomförande av ordlista. 1. Manuell artikel granskning 2. Jämförelse av manuell artikelgranskning 5. Om otillräcklig ordlista: upprepa steg Pilottest av ordlista 9. Slutlig ordlista 3. Ordvaildering 4. Utvärdering av enkät 7. Kompletter a med pilottestets resultat 8. Ordvalidering av ev. komplettering Figur 4: Metod - massmedial publicitet 61

62 Utveckling av massmediala mått Baserat på ovan utvecklad metod och däri framtagen ordlista kunde massmedial publicitet i termer av positiv respektive negativ sådan definieras. Något vi kunde se tendenser på vid artikelsökningen var att dels antal artiklar och dels graden av positiv eller negativ massmedial publicitet skiljde sig åt beroende på om sökningen innefattade bolaget i sig eller bolaget tillsammans med dess Vd. Detta samtidigt som den teoretiska referensramen även poängterade att massmedial publicitet kan skilja sig åt beroende på om den behandlar bolaget mer generellt eller Vd:n i sig. Därav fattades beslutet att dela upp positiv respektive negativ publicitet i två delar, en del avseende bolaget mer generellt och en del avseende bolagets Vd. De mått som togs fram för att mäta massmedial publicitet baserades således både på publicitet i allmänhet om bolaget och gällande bolaget tillsammans med Vd. Vad som även bör poängteras är att i de fall då ett bolag haft flera Vd:ar har publicitet och antal artiklar summerats och de mått som använts har beräknats som ett aggregerat mått för bolagets Vd. Tidigare forskning som använt ordlistor med positiva och negativa ord för att klassificera massmedial publicitet har utvecklat mått för dessa på olika sätt. Bednar (2012) har som ovan nämnt använt sig av en databas med färdiga ordlistor och har sedan kört en artikel i taget mot denna ordlista. Han har sedan använt de procentsatser som databasen framtagit som mått, det vill säga hur stor andel som är positiv och hur stor andel som är negativ. Även Core, Guay och Larcker (2008) har använt sig av ett liknande tillvägagångssätt där artiklar kodats i procentuell andel av negativa ord. Därmed kan det tydas att använda sig av andelsmått och notera artiklars positiva respektive negativa vinkling utifrån dess procentsats i förhållande till totala antalet ord förekommit till stor del inom tidigare forskning. Följaktligen ansåg vi att ett liknande mått även kunde användas i vår studie för att mäta massmedial publicitet. Vi granskade därför varje artikelfil mot vår positiva och negativa ordlista i programmet NVivo. Programmet beräknade då hur stor andel av totala ord i artikelfilen som utgjordes av positiva respektive negativa ord. Dessa procentsatser användes i den form som tagits fram i NVivo, detta för att ha ett mått som kan indikera på styrkan av positiv respektive negativ publicitet, inte att den är antingen eller. Till följd av detta blev procentandelsmåttet därmed studiens huvudmått i termer av en kvotvariabel och kodades i relativa tal, det vill säga procent. Dock var utveckling av flera mått till fördel för vår studie, detta för att kunna komplettera framtaget huvudmått och därigenom öka studiens begreppsvaliditet. Detta genom att öka säkerheten i att framtagen ordlista faktiskt fångade den massmediala publicitet vi avsåg. Därav 62

63 utvecklades även ett mått som ej angav styrkan av publicitet utan endast om en artikelfil kunde anses vara antingen positiv eller negativ (Positiv/Negativ). För detta mått användes de procentsatser som tidigare tagits fram, där en jämförelse gjordes för varje bolag och år av vilken procentandel som var störst, negativ eller positiv. Om exempelvis andel negativa ord var 9,7 % och andel positiva ord 5,4 % ansågs denna fil därmed vara negativ. För vissa år var dock andel positiva och negativa ord lika där vi använda oss av decimaler för att avgöra om publiciteten kunde anses vara positiv eller negativ. De år där publicitet inte fanns blev detta bortfall då en dimension att publicitet saknades ej var lämpligt att koda och importera i programmet SPSS, eftersom en kodning med tre kategorier snarare än två hade visat på styrkan i dessa. Måttet är därmed en dikotom variabel då den består av två kategorier (Bryman & Bell, 2005) och kodades som: Positiv publicitet = 1 Negativ publicitet = 0 Då vi i genomförde artikelgranskning såg vi tendenser att det i respektive artikel fanns en stor del icke värdeladdade ord. Därför valde vi även att ta fram ett mått vilket exkluderade vanligt förekommande sådana (se appendix 10 för dessa ord) vilket kom kallas justerat mått och togs fram för tidigare nämnt huvudmått; andelsmått och gav således ett justerat andelsmått. För att skapa ytterligare möjlighet att tyda den massmediala publicitetens påverkan övervägde vi alternativet att för respektive framtaget mått göra ett aggregerat mått, det vill säga en summering av publicitet för bolaget i allmänhet och för Vd. Dock landade vårt resonemang i att ett sådant mått inte skulle bli så användbart i tolkning av studiens hypoteser, vilka är uppdelade på bolaget och Vd. Följaktligen användes inte ett aggregerat mått. Nedan presenteras en sammanfattande tabell över utvecklade mått vilka kommer representera massmedial publicitet i denna studie, detta i termer av dess innebörd samt hur de definieras. Samtliga mått gäller publicitet avseende bolaget samt Vd:n, se Tabell 2. 63

64 Massmedialt mått Innebörd Definition Negativt Andelsmått Graden av negativ publicitet avseende bolaget Andel negativa ord av totala ord Positivt Andelsmått Graden av positiv publicitet avseende bolaget Andel positiva ord av totala ord Justerat Negativt Andelsmått Justerat Positivt Andelsmått Positiv/Negativ Graden av negativ publicitet justerat för icke värdeladdade ord avseende bolaget Graden av positiv publicitet justerat för icke värdeladdade ord avseende bolaget Graden av positiv publicitet i förhållande till negativ publicitet avseende bolaget Antal negativa ord - icke värdeladdade ord / Totala ord Antal positiva ord - icke värdeladdade ord/ Totala ord Majoritet positv publicitet =1, majoritet negativ publicitet =0 Tabell 2: Massmediala mått Insamling massmedial publicitet Data avseende massmedial publicitet samlades in från artiklar vilka berörde respektive bolag. Dessa artiklar hämtades från databasen Mediearkivet där artiklarna söktes fram utifrån ett antal kriterier. För det första begränsades sökningen till att endast omfattande studiens tidsperiod, till Vidare begränsades sökningen till att endast inkludera press i form av storstadspress, landsortspress, stadsdelspress, tidskrifter samt fackpress, detta då denna typ av press anses ha störst genomslagskraft samt når en stor krets av läsare (Malmsten, 2002). För att närmare se vilka tidningar som inkluderades i sökningen, se appendix 8. Innan artiklar kunde sökas fram var det även av vikt att definiera vart i artiklarna valda sökord skulle förekomma. Här begränsades sökningen till att endast innefatta artiklar där sökorden fanns med i ingress och rubrik. Detta efter att vi genom en sökning, där valda sökord fick ingå i hela artikeln, insåg att många träffar inte fångade den massmediala publicitet vilken vår 64

65 framtagna ordlista representerade. Inkluderades sökorden, det vill säga bolagets eller Vd:s namn, istället i rubrik och ingress såg vi tendenser på att vår definierade massmediala publicitet fångades bättre. Detta då en sökning där detta kriterium inte gällde gav resultat inkluderande icke relevanta artiklar. Exempelvis gällande sökning på bolaget Volvo framkom ett flertal börsnyheter vilket inkluderade många bolag. Vi var dock medvetna om att detta medförde ett visst bortfall av artiklar vilka kunde varit av relevans, men detta ansåg vi vägdes upp av att fler icke relevanta artiklar kunde exkluderas och att vi därigenom kunde få fler resultat vilka fångade det vi var ute efter att studera bättre, vilket stärkte studiens validitet. Även om rubrikoch ingresskriteriet gav en begränsning i antal artiklar såg vi inte detta som ett problem, utan snarare som en fördel då Mediearkivet endast har kapacitet till att spara ner maximalt 500 artiklar samt att dataprogrammet NVivo vilket vi granskade artiklarna i endast har kapacitet till att analysera textfiler till en viss storlek. Sökorden definierades slutligen till två typer av sökningar; bolagets namn och bolagets namn and Vd:s namn. Exempelvis: "Ratos" och Ratos and Susanna Campbell. Varför Vd:s namn kombinerades med bolagets grundade sig i att endast sökning på Vd:ns namn kunde medföra träffar som ej gällde just denna individ. Vi är därmed medvetna om att viss del av Vd:s publicitet består av publicitet om bolaget. Dock ansåg vi att fördelarna med att inkludera bolagets namn vid sökning av publicitet om Vd:n överträffade dess nackdelar samtidigt som vi i denna sökning såg tendenser på att mängd och artiklar skiljde sig åt beroende på om Vd:s namn inkluderades eller ej. Anledningen till att citattecken användes vid sökning av endast bolagets namn var för att fånga träffar avseende hela namnet. I vissa fall fick ordet AB tilläggas efter bolagets namn som exempelvis vid Ericsson, där annars många artiklar vilka inte berörde bolaget Ericsson inkluderades. Citattecken användes dock inte vid sökning nummer om Vd:n, detta då funktionen inte fungerande när fler komponenter inkluderades i sökningen. Vidare valdes dessa två typer av sökningar för att erhålla två typer av artikeldokument per bolag för respektive år vilket i ett senare stadium skulle ge oss möjlighet att särskilja hur massmedial publicitet om ett bolag samt massmedial publicitet om dess Vd påverkar bolagsstyrningen. En anledning till att sökningen kombinerade bolaget och Vd:n var för att fånga massmedial publicitet där bolaget framhävdes i termer dess Vd. När samtliga sökkriterier var fastställda kunde artikelsökningen genomföras. Denna genomfördes i fem steg för respektive bolag baserat på studiens valda tidsperiod anpassad till 65

66 varje bolags ordinarie bolagsstämma vilket nämndes ovan. Denna artikelsökning illustreras utifrån bolaget Alfa Laval som exempel. Steg 1: Kriterier avseende typ av press samt rubrik och ingress kryssades i. Vidare valdes tidsperiod. För att fånga Alfa Lavals massmediala publicitet för 2009 valdes tidsperioden: till , detta då bolagsstämman för 2009 samt 2010 höll dagen innan dessa datum. Efter vald tidsperiod skrevs "Alfa Laval" in i sökrutan och en sökning genomfördes. Efter detta visades antal träffar och artiklarna sorterades efter mest relevanta. Vidare markerades knappen; alla, och därefter knappen; markera (exempelvis) 100 första, detta för att få med alla sidor av funna artiklar. Dock kunde databasen endast hantera maximalt 500 artiklar vilket vi var medvetna om kunde begränsa studien då inte alla artiklar inkluderades i samtliga fall. Trots detta ansåg vi att denna begränsning till viss del kunde överbryggas genom att artiklarna sorterades efter mest relevanta och inte efter datum. Hade artiklarna sorterats efter datum hade vi begränsat oss genom att vi till störst del fånga publicitet i slutet av året. Slutligen markerades knappen; spara och vidare valdes skapa rapport och funna artiklar sparades ner i valt format vilket genererade en artikelfil. Genom denna sökning fångades massmedial publicitet för Alfa Laval i allmänhet. För att fånga massmedial publicitet för Alfa Lavals Vd upprepades proceduren, dock skrevs istället, Alfa Laval and Lars Renström, det vill säga Vd i bolaget under vald tidsperiod, in i sökrutan. Steg 2: Upprepning av steg 1 - dock valdes tidsperioden: till , då Alfa Lavals bolagsstämma för 2011 hölls detta datum. Steg 3: Upprepning av steg 1 - dock valdes tidsperioden: till , då Alfa Lavals bolagsstämma för 2012 hölls detta datum. Steg 4: Upprepning av steg 1 - dock valdes tidsperioden: till , då Alfa Lavals bolagsstämma för 2013 hölls detta datum. Anledningen till att artikelsökningen inte sträcker sig året ut grundar sig i att publiciteten för till enligt ovan beskrivet tillvägagångssätt anses få effekt på Alfa Lavals bolagsstämma 2014 vilken denna studie inte omfattar. När funna artiklar för samtliga bolag sparats ned i form av en artikelfil per sökperiod hade vi, om artiklar förekom, vid samtliga sökningar maximalt två dokument för respektive bolag och 66

67 år, ett för bolaget i allmänhet och ett för bolagets Vd. För att kunna analysera dessa dokument användes dataprogrammet NVivo. NVivo är ett program vilket kan genomföra kvalitativa analysera av många olika typer av dokument, däribland tidningsartiklar (Bryman & Bell, 2005). Samtliga filer importerades till NVivo, där de analyserades var och en för sig i förhållande till två framtagna ordlistor. En ordlista avseende konjunktioner, pronomen och prepositioner samt den ordlista vilken togs fram i samband med operationaliseringen av massmedial publicitet. Analysen genomfördes genom att välja; Query, text search; här klistrades först ordlista innehållande konjunktioner, pronomen och prepositioner in och analyserades. Denna analys gav resultat av procentuell andel samt antal referenser av sådana ord det fanns i dokumentet. Detta upprepades sedan två gånger där den framtagna ordlistan avseende positiva respektive negativa ord klistrade in var för sig, vilket gav resultat av den procentuella andelen och antalet positiva respektive negativa ord vilka förekom i dokumentet. En anledning till att separata sökningar gjorde avseende positiva och negativa ord grundade sig i att vi ville särskilja resultat för positiva och negativa ord åt. Resultaten visade även hur många antal artiklar samt hur många antal ord varje dokument innehöll. Dessa steg genomfördes för samtliga bolag och år där resultat togs fram för publicitet om bolaget i allmänhet samt om bolagets VD. Efter artikelgranskningen var slutförd hade artiklar granskats i NVivo. Dessa resultat noterades vidare ned i ett Excel-dokument. 4.4 Övriga variabler Operationalisering och datainsamling I denna studie utgörs specifikt framtagna bolagsstyrningsfaktorer den del vilken påverkas av massmedial publicitet och är därigenom studiens beroende variabler. Detta då dessa är något som ska förklaras och kan påverkas av andra variabler (Bryman & Bell, 2005). De beroende variablerna som denna studie omfattas av är; styrelsens oberoende, styrelsens ersättning, verkställande direktörs ersättning samt verkställande direktörs anställning. Hur dessa förklaras, operationaliseras och insamlas beskrivs genomgående nedan tillsammans med studiens kontrollvariabler. Då studien baseras på svenska börsbolag är det värt att poängtera att svenska kronor (SEK) användes som valuta. Data vilken angavs i annan valuta omräknades enligt den kurs som rådde på balansdagen för respektive år, alternativt närmast tillgängliga valutakurs (se appendix 7). 67

68 Bolagsstyrningsfaktorer Styrelsens oberoende Den första beroende variabeln utgörs av styrelsens oberoende. Tidigare forskning vilka studerat styrelsesammansättning har klassificerat styrelsens ledamöter som beroende respektive oberoende, där antal oberoende styrelseledamöter vanligen tagits fram. Detta har bland annat Buchholtz och Ribbins (1994) samt Dalton och Kesner (1987) gjort där de studerat antal oberoende ledamöter i förhållande till totala antalet ledamöter. Då dels tidigare forskning använt antalet ledamöter och dels då denna studie har en teoretisk utgångspunkt i institutionell logik ansåg vi det lämpligt att även använda detta i vår studie. Detta eftersom det är lättare att tyda om ett bolag förändrar styrelsens oberoende för syns skull genom att addera ytterligare en ledamot som är oberoende, vilket är svårt att se genom studerande av andel. Med andra ord studerades styrelsens oberoende enligt antal oberoende ledamöter, där arbetstagarrepresentanter inte inkluderas med anledning av att dessa inte anses ha ett lika stort inflytande i styrelsen som övriga ledamöter då de inte är valda av aktieägarna (Demb & Neubauer, 1992). Antal oberoende styrelseledamöter är därmed en kvotvariabel vilket innebär att det är lika stora avstånd mellan värdena (Bryman & Bell, 2005) och kodades i absoluta tal av oberoende ledamöter. Innan antal oberoende ledamöter kunde identifieras var det dock av vikt att en oberoende styrelseledamot definierades. I den teoretiska referensramen har styrelsens oberoende förklarats utifrån svensk kod för bolagsstyrning där styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och ledningen samtidigt som det ska finnas ett oberoende till bolagets största aktieägare (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015). Denna definition användes då koden är en del av det regelverk och praxis som svenska börsbolag ska följa. Samtidigt stödjs delvis denna definition av tidigare forskning vilka definierat oberoende ledamöter i termer av ledamöter vilka inte är direkt anställda i bolag samt inte haft eller har professionella relationer till bolaget (Buchholtz & Ribbins, 1994; Dalton & Kesner 1987; Gilson, 1990). Det var därmed lämpligt att utgå från svensk kod för bolagsstyrnings definition då vår population å ena sidan baseras på svenska börsbolag, å andra sidan då tidigare forskning tillämpat likartade definitioner. För att klassificeras som oberoende styrelseledamot enligt koden krävs det att ett antal kriterier är uppfyllda. Några av dessa är; att en styrelseledamot ej får vara verkställande direktör eller anställd i bolaget, ej ha haft omfattande affärsförbindelser med bolaget eller vara nära släkt 68

69 till bolagsledningen. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015) Dock ansågs sådana kriterier vara allt för tidskrävande att granska i denna studie för att fastställa en styrelseledamots oberoende. Därför baserades en styrelseledamots oberoende på vad bolagen själva redovisar om respektive styrelseledamots oberoendeställning, där oberoende till både bolaget och större aktieägare skulle föreligga för att en ledamot i denna studie skulle klassificeras som oberoende. Dessa uppgifter inhämtades från ett bolags årsredovisning i det avsnitt vilket berör bolagsstyrningen och styrelsens roll. Att uppgifterna inhämtades på detta sätt baserades på den fördel att information med stor säkerhet skulle finnas tillgänglig då samtliga bolag i populationen är skyldiga att publicera denna information i sina årsredovisningar, då de ska tillämpa svensk kod för bolagsstyrning (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015). Styrelsens ersättning Vidare utgör studiens beroende variabler av styrelsens ersättning. Baserat på den teoretiska referensramen studerades styrelsen ersättning endast i termer av storlek. Tidigare forskning avseende styrelsen ersättning har främst baserats på förhållandet till Vd:s ersättning (Brick, Palmon & Wald, 2006), det var därmed svårt att tillämpa tidigare tillvägagångssätt för styrelsens ersättning i denna studie. Vi fanns dock en studie vilken har undersökt svenska börsstyrelsers ersättningsnivå och deras tillvägagångssätt för att operationalisera styrelsens ersättning utgörs av en total ersättning dividerat med antal ledamöter, där Vd:s ersättning exkluderas från totalen (Öjhage & Ottosson, 2012). Detta tillvägagångssätt var en bra utgångspunkt för vår studie då vi ämnade mäta styrelsens ersättning i termer av en genomsnittlig nivå. Vi valde även i denna studie exkludera Vd:s ersättningsnivå, då vi ansåg att denna kunde drivit upp den genomsnittliga ersättningen stort vid en inkludering. För att studera styrelsens ersättning i termer av en genomsnittlig nivå dividerades respektive bolags sammanlagda ersättning till styrelsen med antal styrelseledamöter, i denna beräkning exkluderades arbetstagarrepresentanter likt de skäl vilka togs upp avseende styrelsens oberoende samt att dessa vanligen inte erhåller samma typ av ersättning som övriga styrelseledamöter (Norberg, 2008). Styrelsens ersättningsnivå är därmed en kvotvariabel och kodades i absoluta tal. Data inhämtades från respektive bolags årsredovisningar i avsnittet gällande bolagsstyrningen och styrelsen, alternativt i resultaträkningens noter gällande personalkostnader. 69

70 Verkställande direktörs ersättning Verkställande direktörs ersättning är en ytterligare en av de beroende variablerna. Till skillnad från styrelsens ersättning studerades verkställande direktörs ersättning i termer av dels ersättningsnivå och dels ersättningsform. Därmed operationaliseras verkställande direktörs ersättning nedan i ersättningsnivå och ersättningsform. Ersättningsnivå I denna studie utgörs Vd:s ersättningsnivå av total ersättning, det vill säga fast lön samt rörlig ersättning. Tidigare forskning av bland annat Core, Holthausen och Larcker (1999) samt Brick, Palmon och Wald (2006) har definierat total ersättning till Vd som summan av fast lön, årlig bonus samt värdering av aktier och aktieoptioner. Vidare har tidigare forskning av bland annat Gomez-Meija, Tosi och Hinkin (1987) studerat Vd:s ersättning i termer av lön, bonus och långsiktig inkomst, där långsiktig inkomst inkluderar förmåner så som optioner, pension och bonus. Dock såg vi en svårighet att i vår studie värdera aktier och aktieoptioner utifrån de uppgifter som presteras i bolags årsredovisningar. För att hantera denna svårighet valde vi att granska ett tiotal bolags årsredovisningar för att se hur de presenterade den totala ersättningsnivån till Vd. Här såg vid tydliga tendenser på att Vd:s ersättning presenteras i form av fast ersättning/lön, rörlig ersättning samt aktieoptioner. Baserat på detta stickprov valde vi därför att grunda total ersättningsnivå på en sammanslagning av i årsredovisning angiven fast respektive rörlig ersättning till Vd. En anledning till att aktieoptioner exkluderades grundade sig i de omräkningsproblem dessa innebar, dock var vi medvetna om att en sådan exkludering kunde innebära vissa skevheter i studiens resultat, vilket vi därför beaktade i kommande statistiska tester och tolkningar. Total ersättning till Vd är därmed en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005) där den totala ersättningsnivån kodades i absoluta tal. Data avseende denna variabel inhämtades vidare från årsredovisningar i avsnittet vilket berör ersättning till ledande befattningshavare eller Vd alternativt i resultaträkningens noter avseende personalkostnader. Ersättningsform I denna studie utgörs Vd:s ersättningsform av andel fast ersättning. I den teoretiska referensramen tog en utgångpunkt i svensk kod för bolagsstyrning vilken fastslår att ledande befattningshavare kan kompenseras genom både fast och rörlig ersättning (Kollegiet för Svensk bolagsstyrning, 2015). Tidigare forskning har som ovan nämnt i stor utsträckning studerat ersättning till Vd där den rörliga delen ofta baserats på årlig bonus samt värdering av aktier och 70

71 den fasta delen på grundlön (Core, Holthausen & Larcker, 1999; Brick, Palmon & Wald, 2006; Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987). I denna studie studerades dock Vd:s fasta ersättning och baserades därför precis som i fallet gällande Vd:s totala ersättning på den angivna information om fast ersättning vilken presenteras i årsredovisningar. Vi värderade därmed inte själva komponenterna i den fasta ersättningen utan förlitade oss på den information vilken presenteras av bolagen själva. Baserat på det stickprov som gjordes avseende Vd:s ersättning kunde det tydas att de bolag vi studerade presenterade Vd:s grundlön alternativt Vd:s kontanta fasta ersättning. Vd:s ersättningsform angavs därmed som andel fast ersättning, i termer av grundlön/fast ersättning, i förhållande till total ersättning och är därigenom en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005). Variabeln kodades som relativa tal och inhämtades från årsredovisningar i avsnittet vilket berör ersättning till ledande befattningshavare och Vd alternativt i resultaträkningens noter avseende personalkostnader. Verkställande direktörs anställning Verkställande direktörs anställning är också en beroende variabel. Tidigare forskning har studerat Vd:s anställning i form av avgång, detta genom att studera om Vd har avgått eller inte och kodat som noll om Vd inte avgått och som ett om Vd avgått under året. (Boeker, 1992) Baserat på detta studerades Vd:s avgång även i denna studie i termer av om avgång skett eller inte. Då denna studie präglas av en longitudinell design registrerades det för varje år vem som är Vd. Detta gav oss möjlighet att tyda om Vd fått avgå genom jämförelser åren emellan, det vill säga om tidigare års Vd fortfarande sitter kvar eller om bolaget har en ny Vd. Variabeln är därför en dikotom variabel och kodades enligt: Vd avgång = 1 Vd ej avgång = 0 Data inhämtades från årsredovisningar där det under avsnittet vilket berör bolagets ledning fastslås vilken individ som är verkställande direktör. Kontrollvariabler För att vara försäkrade om att det är massmedia som påverkar valda bolagsstyrningsfaktorer och inte något annat, beskrivs och operationaliseras nedan ett antal kontrollvariabler för att bli kvantifierbara. Kontrollvariablerna delas nedan in utifrån bolaget, vilka utgör faktorer som kan påverka ett bolag i största allmänhet, samt de beroende variablerna. 71

72 Bolaget Komplexitet De bolag denna studie innefattar finns alla noterade på börsen, Nasdaq OMX Stockholm. Dock kan dess verksamheter variera och därmed även dess komplexitet. Ett bolags komplexitet var i denna studie av vikt att kontrollera för då de beroende variablerna kan variera utifrån olika nivåer av komplexitet. Exempelvis har Sapp (2008) funnit att mer komplexitet i ett bolag har samband med Vd:s ersättning där komplexitet har mätts som antal affärssegment hos ett bolag. Likande tillvägagångssätt har tillämpats av Bednar (2012). Tidigare forskning av bland annat Bushman, Chen, Engel och Smith (2004) har även studerat komplexitet i bolag i termer av branschmässig och geografisk spridning, där en större spridning innebär en mer komplex bolagsstyrning. För att kvantifiera komplexitet i denna studie användes tidigare forsknings tillvägagångssätt bortsett från geografisk spridning. Antal affärssegment granskades, där större antal segment innebär ett mer komplext bolag, vilket kan påverka studiens beroende variabler. Variabeln komplexitet utgör därigenom en kvotvariabel vilken kodades i absoluta tal. Anledningen till att geografisk spridning inte togs hänsyn till baserades på begränsning i tid, detta då vi genom studerande av ett antal årsredovisningar konstaterande att den geografiska spridningen är svår och tidsmässigt krävande att ta fram. Data gällande antal affärssegment inhämtades från bolags årsredovisningar under det inledande avsnittet där bolags verksamhet vanligen presenteras. Storlek En ytterligare faktor vilken är av vikt att beakta då jämförelser görs mellan olika bolag utgörs av dess storlek. Viss tidigare forskning har påvisat att bolags storlek bland annat varit avgörande för Vd:s (Baumol, 1959) samt styrelsens ersättning (Elston & Goldberg, 2003). I denna studie var det av vikt att kontrollera för bolags storlek då bland annat Bednar (2012) menar att större bolag tenderar att få mer mediebevakning, samtidigt som Bednar, Boivie och Prince (2013) menar att större bolag har tillgång till mer resurser vilka kan påverka exempelvis ersättningsnivåer i bolag. Denna forskning skulle därmed kunna gälla för denna studies beroende variabler i form av; styrelsens ersättning och oberoende samt Vd:s ersättning och anställning. Annan forskning har dock inte funnit några egentliga bevis på att ett bolags storlek har någon större inverkan på olika bolagsstyrningsfaktorer, bland annat finner Dalton et al. (1998) resultat vilka indikerar att storlek på bolag inte kan förklara styrelsens sammansättning i förhållande till prestation. Trots att tidigare forskning avseende ett bolags 72

73 storlek som påverkande variabel är motstridig valde vi ändå att inkludera denna i vår studie då den tenderar till att vara en allmänt förekommande variabel i forskning inom bolagsstyrning. Samtidigt har variabeln definierats på många olika sätt, men vi kunde tyda att en vanligt förekommande definition av ett bolags storlek är i form av dess omsättning (Bednar, 2012; Boeker, 1992; Dalton et al. 1998). Vidare fastslår den svenska årsredovisningslagen innebörden av större bolag. Här definieras ett större bolag utifrån ett antal kriterier, däribland nettoomsättning. (SFS 1995:1554, 1:3) Härigenom var nettoomsättning ett lämpligt mått för att definiera ett bolags storlek och utgörs därför i denna studie av en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005) angiven i absoluta tal. Data avseende nettoomsättning inhämtades från bolags årsredovisningar i resultaträkningen. Ägarstruktur Boeker (1992) menar att Vd:s avgång är mindre sannolik vid en spridd ägarstruktur. Samtidigt visar Gomez-Meija, Tosi och Hinkin (1987) att ägarstrukturen kan påverka storleken på styrelsens ersättning. Denna forskning har definierat ägarstruktur genom en distinktion mellan spridd och koncentrerad ägarstruktur. Denna distinktion har i vissa fall gjorts vid en gräns om fem procent aktieinnehav för en ägare (Bednar, 2012). Dock ansåg vi att en sådan gräns skulle ge för lite variation i en studie baserad på svenska börsbolag, detta eftersom den svenska ägarstrukturen länge präglats av en koncentrerad ägarstruktur (Högfeldt et al. 2005). Istället användes en högre gräns för att åtskilja ägarstruktur på 20 % av rösterna vilket går i linje med forskning av La Porta, Lopez-De-Silanes, Shleifer och Vishny (1998). För att avgöra ett bolags ägarstruktur definierade vi därmed ägandet som koncentrerat om minst 20 % av rösterna innehas av samma ägare. Om ingen ägare innehar 20% eller mer av rösterna definieras ägandet som spritt. Anledningen till att andel av rösterna valdes framför andel av kapital var då vi syftade till att studera aktieägarnas inflytande över bolagsstyrningsbeslut vilka vanligen fattas på bolagsstämman. Detta gjorde det därför mest relevant att studera ägarnas röstinnehav. Variabeln ägarstruktur är därmed en dikotom variabel (Bryman & Bell, 2005) och kodades enligt följande: Spridd ägarstruktur = 1 Koncentrerad ägarstruktur = 0 Denna information inhämtades från bolags årsredovisningar under avsnittet gällande ett bolags aktie där bolagets största aktieägare berörs. 73

74 Bransch Trots att alla bolag i denna studies population är börsnoterade så förekommer stora skillnader mellan dess branschtillhörighet. Forskning har visat att olika typer av branscher kan påverka många typer av faktorer i bolag, exempelvis kan styrelsens ersättning variera med branschtillhörighet (Elston & Goldberg, 2003). Branschinledning kan göras på många olika sätt och tidigare forskning har bland annat använt en given branschindelning. I denna studie baserades därför branschindelningen på den indelning som görs på Nasdaq OMX Stockholm, eftersom vår population baserades på denna, och består av; olja & gas, material, industri, konsumtionsvaror, konsumenttjänster, hälsovård, telecom, verktyg, finans samt teknologi (Nasdaq OMX Stockholm, 2015). För att kunna studera variabeln bransch valdes en referensbransch i termer av finans, detta då denna var den mest förekommande i populationen. Övriga branscher utgjorde var och en för sig en egen branschvariabel i dikotom form, där 0 var då bolag inte tillhörde gällande bransch och 1 var då bolag tillhörde denna. Kodning gjordes enligt följande (se Figur 5): Figur 5: Branschtillhörighet Då denna indelning baserades på Nasdaq OMX Stockholm inhämtades därmed respektive bolags branschtillhörighet från denna sida. Prestation Tidigare forskning har påvisat att ett bolags prestation kan påverka många olika faktorer inom ett bolag, bland annat Vd:s anställning (Boeker, 1992), Vd:s kompensation (Core, Holthausen & Larcker, 1999) samt styrelsens ersättning (Elston & Goldberg, 2003). Variabeln var därmed av vikt att beakta även i denna studie. Då forskning avseende ett bolags prestation är omfattande har variabeln definierats på många sätt, dock kunde vi se tydliga tendenser av att använda nyckeltalet ROA = Return on Assets, för benämna prestation. ROA är ett nyckeltal 74

75 som beskriver ett bolags avkastning på totalt kapital och beräknas genom att dividera rörelseresultat samt finansiella intäkter med ett bolags totala tillgångar. Det finns dock en problematik med nyckeltalet ROA då det inte är tillämpbart på finansiella bolag, detta då sådana bolag inte har traditionella tillgångar och skulder i sin balansräkning (Finansinspektionen, 2012). Ett alternativ var därmed att exkludera alla finansiella bolag i denna studie. Dock fick vi baserat på vår artikelsökning uppfattningen om att finansiella bolag, exempelvis banker, vanligen erhåller mycket massmedial publicitet, vilket denna studie ämnar studera. Således var det av vikt att inkludera finansiella bolag och därav behövdes ett annat nyckeltal vilket visar ett bolags prestation användas. Ett sådant mått kan vara ROE = Return on Equity. ROE (se formel nedan) beskriver ett bolags förräntning av eget kapital, det vill säga vilken avkastning som uppstått på aktieägarnas satsade kapital (Bas Nyckeltal, 2013). Där Genomsnittligt Eget kapital beräknas: Resultat efter skatt (Genomsnittligt Eget Kapital) (Ingående balans Eget kapital+utgående balans Eget kapital) 2 Variabeln prestation utgör således en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005) och angavs i relativa tal som procentandel. Data avseende ett bolags ROE inhämtades från Nasdaq OMX Stockholm vilka presenterar nyckeltal för respektive bolag, däribland ROE. Detta nyckeltal har enligt Nasdaq (Nasdaq OMX Stockholm, 2015) beräknat som formeln ovan och vi beräknade endast detta nyckeltal manuellt enligt formeln då data saknades på Nasdaq. Detta förekom dock endast i ett fåtal fall. Styrelsens oberoende Verkställande direktörs aktieinnehav Forskning indikerar att mindre övervakning och således färre antal oberoende styrelseledamöter krävs i bolag där Vd har eget aktieinnehav, detta då Vd anses ha större incitament till att driva bolaget i aktieägarnas intressen (Brick, Palmon & Wald, 2006). Denna variabel kunde även vara av relevans att kontrollera för i vår studie då vi ville försäkra oss om att det är massmedial publicitet som huvudsakligen påverkar styrelsens oberoende och inte Vd:s aktieinnehav. Vd:s aktieinnehav har tidigare definierats i termer av Vd:s procentuella aktieinnehav i 75

76 bolaget (Brick, Palmon & Wald, 2006; Core, Holthausen & Larcker, 1999). Därför definierades VD:s aktieinnehav även i denna studie som procentuell andelen av Vd:s aktieinnehav i förhållande till totala antal aktier. Variabeln utgör därför en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005) och kodades i procenttal. Data inhämtades från bolags årsredovisningar i avsnittet avseende bolagets ledning där information om Vd presenteras. Bolagets skuldsättning Styrelsens oberoende har i tidigare forskning påvisats vara sammankopplad med bolagets skuldsättning, där en högre skuldsättning leder till fler antal oberoende ledamöter i styrelsen. Skuldsättning definierades i detta fall i termer av totala skulder i förhållande till totala tillgångar (Brick, Palmon & Wald, 2006). För att mäta skuldsättning använde vi oss av måttet skuldsättningsgrad där bolagets skulder divideras med dess eget kapital. Vi inhämtade dessa data från Nasdaq OMX Stockholm vilka presenterar data om detta nyckeltal. I de fall dessa data inte fanns tillgänglig på Nasdaq beräknades dessa fram manuellt genom samma formel vilken Nasdaq använt; skulder dividerat med eget kapital. Vi var dock medvetna om att skuldsättning kunde innebära vissa problem att samla in gällande finansiella bolag då dessa har en annorlunda balansräkning jämfört med icke finansiella bolag (Finansinspektionen, 2012). Dock fanns dessa data tillgänglig för samtliga finansiella bolag och år på Nasdaq. Nasdaq angav emellertid inte hur de beräknat detta just i finansiella bolags fall till skillnad från övriga bolag, utan beräkningen baserades endast på formeln som redovisas ovan. Men då vi gjort stickprov för att kontrollera att andra siffror stämde gällande data från Nasdaq jämfört med siffror i bolagens årsredovisningar antog vi att så även var fallet med skuldsättningsgraden. Skuldsättningsgrad angavs i absoluta tal och visade ett bolags skulder i förhållande till eget kapital. Variabeln kodades därför som en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005). Styrelsens ersättning Verkställande direktörs ersättning En hög ersättning till verkställande direktör tenderar att främja en hög ersättning till styrelsen, detta eftersom det finns samband mellan styrelsens och Vd:s ersättning (Brick, Palmon & Wald, 2006). I tidigare avsnitt avseende Vd:s ersättning diskuterades denna i termer av nivå och form. I detta fall definierades dock Vd:s ersättning enbart i termer av nivå, då forskning pekar på att främst ersättningsnivån påverkas av sambandet mellan styrelse och Vd (Brick, Palmon & Wald, 2006). Data avseende Vd:s ersättning inhämtades från bolags årsredovisningar i avsnittet vilket berör ersättning till ledande befattningshavare och Vd alternativt i resultaträkningens noter 76

77 avseende personalkostnader. Den totala ersättningsnivån angavs i absoluta tal. Vd:s ersättning är härigenom en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005). Styrelsemöten En variabel vilken påvisats ha en påverkan på styrelsens ersättning är antal styrelsemöten under ett år, detta eftersom styrelseledamöter vanligen blir betalda per möte. Antal styrelsemöten har därför studerats i termer av antal styrelsemöten per år. (Brick Palmon & Wald, 2006). Vi fann det därför lämpligt att även i vår studie kontrollera för denna variabel samt definiera styrelsemöten likt tidigare forskning och därmed inhämta data avseende antal styrelsemöten per år, där styrelsemöten definierades som både ordinarie och extra möten. Variabeln styrelsemöten är sålunda en kvotvariabel där antal möten per år angavs och kodades i absoluta tal (Bryman & Bell, 2005). Dessa data inhämtades från bolags årsredovisningar i avsnittet gällande styrelsen. Verkställande direktör i styrelsen Vd:s delaktighet i styrelsen har varit en allmänt förekommande variabel i tidigare studier och har benämnts Vd:s dualitet (dubbelhet). Bland annat har Brick, Palmon och Wald (2006) visat att styrelsens ersättningsnivå tenderar att vara högre om Vd sitter med i styrelsen. Denna dualitet har vidare definierats som att Vd antigen sitter med i styrelsen eller ej, vilket även stödjs av forskning av Bednar, Boivie och Prince (2013) samt Core, Holthausen och Larcker (1999). I denna studie definierades därför Vd i styrelsen likt tidigare forskning, det vill säga om Vd sitter med i styrelsen eller ej: Vd sitter med i styrelsen = 1 Vd sitter inte med i styrelsen = 0 Denna variabel är således en dikotom variabel, då den endast består av två typer av kategorier (Bryman & Bell, 2005). Data avseende om Vd sitter med i styrelsen inhämtades från bolags årsredovisningar under de avsnitt vilket berör bolagsstyrningen och styrelsen. Verkställande direktörs ersättning Styrelsens ersättning En faktor vilken har påvisats ha en påverkan på Vd:s ersättning utgörs av styrelsens ersättning. Brick, Palmon och Walds (2006) forskningsresultat visar på en relation mellan styrelsens och Vd:s ersättningsnivå. Baserat på denna forskning var det därmed av vikt att kontrollera för styrelsens ersättning när Vd:s ersättning studeras i denna studie. Styrelsens 77

78 ersättningsnivå har förklarats och definierats i tidigare avsnitt och studerades i termer av styrelsens genomsnittliga ersättningsnivå och kodades som en kvotvariabel i form av relativa tal, det vill säga i procent. Data inhämtades som tidigare nämnt från respektive bolags årsredovisningar i avsnittet gällande bolagsstyrningen och styrelsen, alternativt i resultaträkningens noter gällande personalkostnader. Verkställande direktör i styrelsen Vd:s delaktighet i styrelsen (dualitet) har varit en allmänt förekommande variabel vilken förklarat ersättningen till Vd. Bland annat har Core, Holthausen och Larcker (1999) påvisat att Vd:s ersättning tenderar att öka då Vd sitter med i styrelsen. Vd:s delaktighet i styrelse har förklarats och definierats i tidigare avsnitt och studeras i termer av om Vd sitter med i styrelsen eller ej och kodades som en dikotom variabel: Vd sitter med i styrelsen = 1 Vd sitter inte med i styrelsen = 0 Data avseende om Vd:s sitter med i styrelsen inhämtades från bolags årsredovisningar under de avsnitt vilket berör bolagsstyrningen och styrelsen. Styrelsens storlek Vd:s ersättning har i tidigare forskning bevisats påverkas av styrelsens storlek. Detta genom att Vd:s ersättning tenderar att vara högre när en styrelse är stor, då en större styrelse vanligen har svårare att komma överens och därigenom svårighet att begränsa Vd:s ersättning (Core, Holthausen & Larcher, 1999). I tidigare har studier har styrelsen storlek definierats som antal styrelseledamöter i ett bolags styrelse (Bednar, 2012; Core, Holthausen & Larcker, 1999), vilket även varit fallet i denna studie. I studien arbetstagarrepresentanter i styrelsen exkluderats. Antal styrelseledamöter i ett bolags styrelse har därför utgjort en kvotvariabel (Bryman & Bell, 2005) och kodades i absoluta tal, det vill säga antal ledamöter i styrelsen. Data inhämtades från bolags årsredovisningar i avsnittet vilket berör bolagsstyrningen och styrelsen. Verkställande direktörs anställning Pension Tidigare forskning avseende Vd:s avgång har påvisat att denna kan drivas av Vd:s pension, detta genom att studera om Vd gått i pension eller om orsaken var annan. Dock har detta gjorts genom att inhämta redan befintlig data avseende detta (Boeker, 1992), vilket vi inte hade 78

79 möjlighet till i denna studie. Detta skapade en problematisk situation, dock ansåg vi att pension var en så pass naturlig orsak till avgång vilken troligen inte beror på massmedial publicitet och därigenom betydande kontrollvariabel att vi valde att lägga extra tid åt att manuellt samla in denna. Genom detta kunde vi utläsa om orsaken till avgång var pension eller ej. Variabeln kodades vidare som en dikotom variabel: Pension = 1 Ej pension = 0 Data avseende variabel inhämtades i första hand från bolags årsredovisningar i avsnitten vilka berör bolagsstyrningen samt resultaträkningens noter för personalkostnader. Fanns inte data där inhämtades den från bolags hemsidor, främst pressrealser. Vi var dock medvetna om att bolag kan redovisa att Vd gått i pension trots att detta inte var sanningen utan berodde på andra orsaker. Denna faktor är svår att helt säkerställa men vi försökte hantera denna svårighet genom i de fall där pension identifierades granska om Vd:s ålder överensstämmer med ungefärlig pensionsålder. Verkställande direktör i styrelsen Friedman och Singh (1989) visar i sin forskning att en Vd minskar risken att bli avskedad om denne sitter med i styrelsen, detta då Vd i sådant fall har ett inflytande över styrelsearbetet. Vd:s delaktighet i styrelsen (dualitet) är därmed en variabel vilken kan förklara Vd:s anställning och var därigenom av vikt att kontrollera för i denna studie. Vd:s delaktighet i styrelsen har förklarats och definierats i tidigare avsnitt och studerades i termer av om Vd sitter med i styrelsen eller ej och kodades som en dikotom variabel: Vd sitter med i styrelsen = 1 Vd sitter inte med i styrelsen = 0 Data avseende om Vd:s sitter med i styrelsen inhämtades från bolags årsredovisningar under de avsnitt vilket berör bolagsstyrningen och styrelsen. Beroende styrelseledamöter Tidigare forskning har påvisat att Vd:s anställning kan påverkas av styrelseledamöternas beroendeställning. Friedman & Singh (1989) visar bland annat sannolikheten till att Vd får avgå är lägre ju fler antal beroende ledamöter det finns i ett bolags styrelse. Detta eftersom beroende 79

80 styrelseledamöter vanligen är mer lojala gentemot Vd:n. Styrelseledamöters beroendeställning var därmed av vikt att beakta i denna studie då Vd:s anställning studeras. Styrelsens beroendeställning har i tidigare forskning förklarats som motsatsen till oberoende styrelseledamöter, det vill säga att en beroende ledamot är den som är anställd i ett bolag samt haft eller har professionell relation till bolaget (Buchholtz & Ribbins, 1994; Dalton & Kesner, 1987; Gilson, 1990). Dock valde vi precis som i fallet med styrelsens oberoende inte studera respektive styrelseledamots anställning samt professionella relationer till bolaget, utan förlitade oss istället på den information vilken presenteras i bolags årsredovisningar avseende en ledamots beroendeställning. Variabeln beroende styrelseledamöter definierades därför i termer av antal styrelseledamöter vilka presenteras som beroende i bolags årsredovisningar, varigenom data avseende variabeln inhämtades från. I bolagens årsredovisningar presenteras nästan alltid styrelsens beroende i två delar; beroende i förhållande till bolaget och till största aktieägare. Här ansåg vi det tillräckligt att en styrelseledamot endast var beroende i förhållande till antingen bolaget eller ägarna för att i vår studie definieras som beroende, därmed krävdes inte ett beroende till båda delarna. Härigenom är variabeln en kvotvariabel vilken kodades i absoluta tal. Styrelseledamöters aktieinnehav Ertugrul och Krishnan (2011) menar att Vd:s anställning kan påverkas av styrelseledamöters aktieinnehav. Detta genom att styrelseledamöter vilka innehar aktier i bolaget kommer vara mer sannolika att avskeda Vd i ett förebyggande syfte för att skydda sina aktier. Det var således av relevans att kontrollera för styrelsens aktieinnehav även i denna studie. I ett första steg var tanken att definiera styrelseledamöters aktieinnehav precis som i fallet med Vd:s aktieinnehav, som procentuell andel av totalt antal aktier i bolaget, fast att hänsyn i detta fall skulle tas till antal styrelseledamöter för att få fram en genomsnittlig ledamots aktieinnehav. Dock framkom det svårigheter med detta tillvägagångssätt eftersom många styrelseledamöters aktieinnehav presenteras dels i termer av personligt innehav och dels i termer av aktier i andra bolag som äger aktier i det aktuella bolaget. I vissa fall var det svårt att skilja dessa åt, därför valde vi avseende styrelsens aktieinnehav att endast studera hur många av ledamöterna, exklusive Vd, vilka hade aktieinnehav i bolaget. En styrelseledamots aktieinnehav utgör därmed en kvotvariabel och kodades i relativa procenttal, där andelen ledamöter med aktieinnehav av totalt antal ledamöter angavs. Data avseende denna variabel inhämtades från bolags årsredovisningar i avsnittet vilket berör bolagsstyrningen och styrelsen. 80

81 4.5 Sammanställning operationalisering och datainsamling Sammanställning av operationalisering Nedan visas en sammanfattande tabell av samtliga variabler vilka ingår i denna studie samt hur de är operationaliserad och kodade. (Se Tabell 3). 81

82 Variabel Operationalisering Mått Beroende variabler Sammanfattning - operationalisering Styrelsens oberoende Styrelsens ersättning Vd:s ersättning nivå Vd:s ersättning form Vd:s anställning Oberoende variabler Positiv massmedial publicitet Negativ massmedial publicitet Kontrollvariabler Bolaget Komplexitet Storlek Ägarstruktur Bransch Prestation Styrelsens oberoende Vd:s aktieinnehav Bolagets skuldsättning Styrelsens ersättning Vd:s ersättning Styrelsemöten Vd i styrelsen Vd:s ersättning Styrelsens ersättning Vd i styrelsen Styrelsens storlek Vd:s anställning Pension Vd i styrelsen Beroende styrelseledamöter Antal oberoende ledamöter Genomsnittlig ersättning i kronor Total ersättning (fast+rörlig) i kronor Procentuell andel fast ersättning av total ersättning Vd avgått eller ej Andelsmått: Positiv/Negativ Justerat Andelsmått Positiv eller negativ Andelsmått: Positiv/Negativ Justerat Andelsmått Positiv eller negativ Antal affärssegment Nettoomsättning i kronor Spridd ägarstruktur < 20% Koncenterad ägarstruktur => 20% Typ av bransch Räntabilitet på eget kapital Vd:s procentuella aktieinnehav av total antal aktier Skuldsättningsgrad: Totala skulder dividerat med totalt eget kapital Total ersättning (fast+rörlig) i kronor Antal styrelsemöten per år Vd sitter med i styrelsen: Ja/Nej Genomsnittlig ersättning i kronor Vd sitter med i styrelsen: Ja/Nej Antal styrelseledamöter Pension: Ja/Nej Vd sitter med i styrelsen: Ja/Nej Antal beroende ledamöter Styrelseledamöters aktieinnehav Andel ledamöter med aktieinnehav Tabell 3: Sammanfattning operationalisering 82

83 4.5.2 Sammanställning av datainsamling När all data var insamlad sammanställdes denna för att vid bearbetning av data kunna göra en jämförelse avseende massmedias påverkan för ett år med data avseende bolagsstyrningen för året därefter. Således kunde vi isolera riktningen på sambandet, det vill säga att det var massmedia som påverkade bolagsstyrningen och inte det motsatta förhållandet. Exempelvis jämfördes massmedial publicitet år 2009 med variablerna gällande bolagsstyrning för år 2010 och massmedial publicitet år 2010 med variablerna gällande bolagsstyrning för år 2011 och så vidare. Denna sammanställning gjordes i ett Excel-dokument enligt ett framtaget kodningsschema (se appendix 9) vilket i ett senare skede kunde importeras till det statistiska dataprogrammet SPSS. 4.6 Bearbetning - statistiska tester och analyser För att kunna tyda och uttala oss om massmedia har en påverkan på bolagsstyrning baserat på insamlad data utgjordes ett nästa steg av att använda denna för bearbetning genom statistiska tester och analyser. Vilka tester som användes presenteras kapitel Metodkritik Innan vi gick vidare till att testa och dra slutsatser utifrån insamlad data och resultat från statistiska analyser var det av relevans att reflektera kring vår undersökningsmetods kritiska aspekter. Då denna undersökning till stor del präglades av att definiera studiens variabler, främst massmedial publicitet, till kvantifierbara termer var vi medvetna om att det fanns en risk för att det vi avsåg med våra variabler inte fångades fullständigt korrekt. Exempelvis upplevde vi problematiska situationer i att definiera massmedial positiv respektive negativ publicitet, främst då en sådan definiering till stor del fick baseras på vår personliga uppfattning, men även då vi hade begränsade resurser till att använda oss av de undersökningsmetoder tidigare forskare använt sig av. Vi var därför medvetna om att våra framtagna ord representativa för positiv respektive negativ publicitet kanske inte fångar massmedias påverkan fullt ut. Hade exempelvis fler ord eller andra typer av ord adderats kunde massmedias påverkan fångats på ett bättre sätt vilket kunde ökat studiens validitet. Samtidigt var vi noga med att testa att våra framtagna ord var tillämpbara för det vi avsåg mäta vilket vi vidare fick indikationer på då det var förhållandevis få bolag som inte hade varken positiv eller negativ publicitet baserat på vår framtagna ordlista. 83

84 Det var även problematiskt att på ett fullt tillförlitligt sätt fånga all publicitet om respektive bolag, detta eftersom inte alla funna artiklar om ett bolag kunde inhämtas då de översteg 500 stycken, detta då dataprogrammen Mediearkivet och NVivo hade en begränsat kapacitet till att hantera antal artiklar. Dock tror vi att detta inte var ett större problem för vår undersökning då artikelsökningen baserades på sökkriteriet "mest relevanta", det vill säga att Mediearkivet placerar artiklarna i den ordningen så att de mest relevanta inkluderas. Kriteriet "mest relevanta" beräknas utifrån hur frekvent söktermerna förekommer samt vart i artikeln de förekommer (Mediearkivet, 2015). 84

85 Kapitel 5 Empiriska resultat Detta kapitel presenterar resultaten från de analyser som genomförts i form av övergripande tabeller och modeller. Förutom en presentation av de empiriska resultaten följer en utvärdering av den metod som utvecklats för att fånga samt mäta massmedial publicitet. Dessa resultat ligger sedan till grund för fortsatt empirisk analys. 5.1 Univariata analyser Univariata analyser genomfördes på varje enskild variabel; beroende, oberoende samt kontrollvariabler. De värden vilka genererades från dessa tester var; antal observationer (N), medelvärde, median, typvärde, standardavvikelse, lägsta- samt högsta värde. (För en sammanställning av samtliga variabler, se Tabell 6). Då våra variabler skiljer sig åt i termer av typ av variabel; dikotom, intervall samt kvot, studerades inte samtliga värden för respektive variabel. Detta eftersom vissa mått inte ger några ytterligare indikationer vilka är av relevans i förklaring av variabeln. Exempelvis ansåg vi att måttet minimum- och maximumvärde inte tillförde någon ytterligare värdefull förklaring av den dikotoma variabeln ägarstruktur (0=koncentrerad, 1=spridd). I ett sådant fall ansåg vi att det var av större vikt att studera hur stor andel bolag som fanns representerade i respektive kategori. De univariata analyserna genomfördes främst för att på ett översiktligt sätt skapa oss en första anblick av respektive variabel i datasetet. Ett första steg i de univariata analyserna utgjordes av att granska respektive variabels normalfördelning och för att finna eventuella extremvärden i förhållande till medelvärdet vilka eventuellt behövde justeras. Detta för att normalfördelade variabler var av stor vikt i kommande regressionsanalyser. Detta gjordes genom att histogram med normalfördelningskurva granskades men även att Skewness- och Kurtosistest genomfördes. De sistnämnda testerna visade utifrån ett värde om respektive variabel var symmetriskt fördelad, det vill säga inte allt för snedfördelad, för toppig eller platt (Gujarati, 1995). Befann sig dessa värden långt ifrån noll förekom inte en symmetrisk fördelning vilket indikerade att variabeln i fråga behövde logaritmeras. Dessa tester presenteras i Tabell 4 nedan och indikerade att tre av studiens variabler behövde logaritmeras; Vd:s aktieinnehav, bolagets storlek samt positivt andelsmått avseende bolaget. Efter denna logaritmering genomfördes återigen ovanstående tester för att säkerställa att variablerna nu var mer normalfördelade, dessa resultat visas i Tabell 5 nedan, där värden för Vd:s aktieinnehav samt storlek påvisade värden närmre noll och därmed sågs som 85

86 mer normalfördelade. Dock påvisade det positiva andelsmåttet snarare sämre värden vilket medförde att vi endast valde att använda oss av logaritmerade värden för Vd:s aktieinnehav samt bolagets storlek. Efter denna granskning och justering kunde vi försäkra oss om att variablerna approximerade för en jämn normalfördelning och därigenom öka studiens reliabilitet. Normalfördelning Variabel N Skewness Kurtosis Antal oberoende ledamöter 220 0,58 0,016 Antal beroende ledamöter 220 0,126-0,037 Genomsnittlig ersättning styrelse 220 0,159 1,151 Antal styrelseledamöter 220 0,649 0,547 Antal ledamöter med aktier 220-1,201 1,353 Antal styrelsemöten 220 1,347 1,678 Avgång Vd 220 2,452 4,047 Pension varav: 220 5,845 3,455 Total ersättning Vd 220 1,456 2,99 Andel fast ersättning av total Vd 220-0,367-0,644 Vd:s andel aktieinnehav 220 5,687 33,581 Vd i styrelsen 220-0,372-1,879 Komplexitet 220 0,15-0,937 Storlek 220 4,009 24,748 Ägarstruktur 220 1,08-0,841 Skuldsättning 220 3,304 4,203 Prestation 220 1,085 3,419 Andel pos bolag 220 0,657 6,086 Andel neg bolag 220-0,247 0,703 Andel pos Vd 220 3,776 3,703 Andel neg Vd 220-0,985 4,257 Positiv/Negativ bolag 220-1,277-0,372 Positiv/Negativ Vd 220-1,12-0,754 Andel pos jus bolag 220-0,406 0,482 Andel neg jus bolag 220-0,252 1,314 Andel pos jus Vd 220 0,592 0,166 Andel neg jus Vd 220 0,611 0,762 Tabell 4: Test av normalfördelning Normalfördelning - efter logaritmering Variabel N Skewness Kurtosis Log_Vd:s andel aktieinnehav 220 1,204 1,742 Log_Storlek 220-0,183-0,757 Log_Andel pos bolag 220-2,385 11,778 Tabell 5: Test av normalfördelning efter logaritmering 86

87 Efter att normalfördelningen granskats och justerats togs ovan beskrivna mått fram för samtliga variabler, dessa beskrivs nedan (se Tabell 6) i termer av styrelse, verkställande direktör, bolaget samt massmedia. Variabel N Min Max Medel Standardavvikelse Typvärde Andel Antal oberoende ledamöter Antal beroende ledamöter Genomsnittlig ersättning Styrelsen styrelsen Antal styrelseledamöter Andel ledamöter med aktier % 100% 87% 15 Antal styrelsemöten Avgång VD % Ej Avgång VD % Pension 220 3% Ej Pension % Total ersättning VD VD Andel fast ersättning av total 220 8% 100% 76% 20 VD VD:s andel aktieinnehav 220 0% 55% 2% 8 VD i styrelsen ,00% VD ej i styrelsen % Komplexitet Storlek Ägarstruktur:Spridd % Ägarstruktur:Koncentrerad % Olja 220 2% Material 220 7% Industri % Bolaget Konsumentvaror 220 9% Konsumenttjänster 220 7% Hälsovård 220 9% Telekommunikation 220 4% Teknologi 220 6% Finans % Skuldsättningsgrad Prestation % 81% 17% 15 Andel.pos.bolag 220 0% 30% 8% 4 Andel.neg.bolag 220 0% 15% 6% 3 Andel.pos.VD 220 0% 92% 9% 9 Andel.neg.VD 220 0% 35% 6% 5 Andel.jus.pos.bolag 220 0% 22% 10% 4 Andel.jus.neg.bolag 220 0% 23% 8% 4 Andel.jus.pos.VD 220 0% 38% 10% 8 Andel.jus.neg.VD 220 0% 26% 7% 5 Massmedia Artiklar bolag Artiklar VD Positiv/Negativ Bolag 220 Positiv Positiv 74% Negativ 22% Bortfall 4% Positiv/Negativ VD, varav: 220 Positiv Positiv 67% Negativ 28% Bortfall 5% Tabell 6: Univariata analyser 87

88 5.1.1 Styrelsen Styrelsen i form av antal oberoende ledamöter samt dess ersättningsnivå utgör två av studiens beroende variabler. I en genomsnittlig styrelse i denna studie finns det fem stycken oberoende av totalt åtta stycken ledamöter. Utifrån tabellen ovan kan det vidare utläsas att styrelsens genomsnittliga ersättning skiljer sig åt en hel del då den lägsta genomsnittliga ersättningen är kronor medan den högsta utgörs av cirka tre miljoner kronor. Det kan även utläsas att det är vanligt förekommande att styrelseledamöter innehar aktier i bolaget Verkställande direktör Vd:s anställning samt dess ersättningsnivå- och form har även dessa utgjort studiens beroende variabler. Under den tidsperiod denna studie omfattar är Vd:s avgång låg, endast 11 % har avgått, vilket är av vikt att beakta i fortsatta statistiska tester. Likaså är fallet med variabeln pension, även denna är lågt representerad. Vidare kan det tydas att Vd:s ersättningsnivå skiljer sig markant, detta då standardavvikelsen utgörs av nästan sju miljoner kronor. Avseende Vd:s ersättningsform kan det konstateras att det till störst del av den totala erhålls en fast ersättning, dock finns vissa skillnader i omfattning. Anmärkningsvärt är att Vd:s aktieinnehav vanligen är mycket lågt, omkring 2 % i genomsnitt Bolaget Variablerna vilka representerar bolaget utgör i denna studie främst kontrollvariabler. Trots att samtliga bolag i studiens population finns representerade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-lista finns tydliga indikationer på stora skillnader gällande bolagens storlek men även dess komplexitet. Vidare består övervägande del av bolagen av en koncentrerad ägarstruktur samtidigt som vissa skillnader existerar avseende bolags skuldsättningsgrad och prestation. Gällande branschtillhörighet finns det en viss spridning dem emellan, dock kan främst industrioch finansbranschen ses som övervägande representerade Massmedia Massmedial publicitet utgör denna studiens oberoende variabel och har definierats i termer av dels positiv samt negativ publicitet och dels av publicitet avseende bolaget i dess helhet samt avseende dess verkställande direktör. För dessa typer av publicitet utvecklades ett flertal mått, vilka alla redovisas i tabell 6 ovan. Utifrån denna tabell kan det tydas att positiv publicitet är vanligast förekommande, både gällande bolaget och Vd. 88

89 5.2 Bivariata analyser Bivariata analyser genomfördes i syfte att analysera två variabler och se hur dessa relaterar till varandra (Bryman & Bell, 2005). Dessa genomfördes främst för att få en första indikation på om samband, det vill säga korrelation, mellan studiens variabler existerade och utgjorde sålunda ett inledande steg för studiens hypotestestning. Om samband förelåg i de bivariata analyser kunde antydan fås för att vidare testa dessa samband i regressionsanalyser. Dessa analyser användes även dels för att urskilja om de utvecklade måtten gällande massmedial publicitet fångade samma sak och därigenom samvarierade och dels för att identifiera om vissa variabler samvarierade så pass starkt att det kunde innebära kommande problem i form av multikollinaritet. Dessa bivariata analyser genomfördes på olika sätt beroende på variablernas karaktär. Då samband mellan kvot- och intervallvariabler skulle testas genomfördes Pearsons r (se Tabell 7). För att testa korrelationen mellan studiens kvot/intervallvariabler samt dikotoma variabler genomfördes Spearman's rho (se Tabell 8). Av utrymmesskäl exkluderades samtliga branscher från Spearman's rho. Slutligen gjordes testet Phi (se Tabell 9), detta för att se korrelationen mellan studiens dikotoma variabler. Testerna genererade tre stycken korrelationsmatriser, en för vardera test där signifikanta variabler är markerade med blått. 89

90 Variabel 1. Antal oberoende ledamöter Correlations - Pearsons r ,568 **,436 **,337 **,530 **,132,220 **,211 **,011 -,012 -,036,259 **,325 ** -,008,132,111,087,304 **,405 **,313 **,053,044,136 *,333 ** 2. Antal beroende ledamöter -,568 ** 1 -,048 -,132,380 ** -,117 -,061 -,074 -,113,113 -,112,045 -,074 -,055 -,172 *,028 -,014 -,079 -,140 * -,179 ** -,142 * -,008 -,010 -, Total ersättning styrelse,436 ** -,048 1,965 **,457 **,079,064,627 **,267 ** -,268 ** -,169 *,340 **,519 ** -,017,082,102,159 *,237 **,407 **,068,028,033,188 **,246 ** 4. Genomsn. Ersättning styrelse 5. Antal styrelse ledamöter,337 ** -,132,965 ** 1,254 **,091,016,669 **,330 ** -,330 ** -,163 *,267 **,498 ** -,001,100,093,162 *,212 **,363 **,012,061,056,186 **,220 **,530 **,380 **,457 **,254 ** 1,040,192 **,156 * -,095,094 -,155 *,367 **,305 ** -,066 -,026,152 *,084,262 **,332 **,179 ** -,087,039,143 *,313 ** 6. Andel ledamöter med aktier,132 -,117,079,091, ,085,117 -,009,010,149 *,049,055 -,116 -,038,179 **,096,169 *,227 **,154 * -,037,171 *,095,177 ** 7. Antal styrelsemöten,220 ** -,061,064,016,192 ** -, ,092 -,003,002 -,188 **,131 -,084 -,068 -,064,074,005,122,035,257 ** -,086 -,027 -,025, Total ersättning VD,211 ** -,074,627 **,669 **,156 *,117 -,092 1,499 ** -,498 ** -,219 **,195 **,443 **,048,139 *,046,206 **,188 **,198 ** -,056,144 *,085,304 **,225 ** 9. Andel rörlig av total VD,011 -,113,267 **,330 ** -,095 -,009 -,003,499 ** 1-1,000 ** -,212 **,138 *,199 **,237 **,072 -,135 *,116 -,026 -,095 -,227 **,080 -,086,146 * -, Andel fast av total VD -,012,113 -,268 ** -,330 **,094,010,002 -,498 ** -1,000 ** 1,212 ** -,138 * -,199 ** -,237 ** -,071,136 * -,116,026,094,227 ** -,079,087 -,146 *, VD:s aktieinnehav andel -,036 -,112 -,169 * -,163 * -,155 *,149 * -,188 ** -,219 ** -,212 **,212 ** 1 -,091 -,089 -,103 -,114 -,186 ** -,090 -,104 -,096,007 -,115 -,138 * -,115 -, Komplexitet 13. Storlek 14. Prestation,259 **,045,340 **,267 **,367 **,049,131,195 **,138 * -,138 * -,091 1,231 **,025,031 -,030 -,052,053,181 **,101 -,060 -,090 -,031,041,325 ** -,074,519 **,498 **,305 **,055 -,084,443 **,199 ** -,199 ** -,089,231 ** 1,093,023,047,223 **,264 **,326 **,066,082,065,227 **,210 ** -,008 -,055 -,017 -,001 -,066 -,116 -,068,048,237 ** -,237 ** -,103,025,093 1,082 -,010,056 -,055 -,090 -,150 *,073 -,008,119, Andel pos bolag,132 -,172 *,082,100 -,026 -,038 -,064,139 *,072 -,071 -,114,031,023,082 1,287 **,242 **,085,068 -,115,870 **,303 **,355 **,163 * 16. Andel neg bolag,111,028,102,093,152 *,179 **,074,046 -,135 *,136 * -,186 ** -,030,047 -,010,287 ** 1,096,249 **,287 **,162 *,304 **,832 **,164 *,290 ** 17. Andel pos VD,087 -,014,159 *,162 *,084,096,005,206 **,116 -,116 -,090 -,052,223 **,056,242 **,096 1,567 **,153 * -,015,229 **,121,715 **,423 ** 18. Andel neg VD,304 ** -,079,237 **,212 **,262 **,169 *,122,188 ** -,026,026 -,104,053,264 ** -,055,085,249 **,567 ** 1,430 **,304 **,040,170 *,389 **,756 ** 19. Artiklar bolag,405 ** -,140 *,407 **,363 **,332 **,227 **,035,198 ** -,095,094 -,096,181 **,326 ** -,090,068,287 **,153 *,430 ** 1,546 ** -,009,212 **,226 **,416 ** 20. Artiklar VD,313 ** -,179 **,068,012,179 **,154 *,257 ** -,056 -,227 **,227 **,007,101,066 -,150 * -,115,162 * -,015,304 **,546 ** 1 -,163 *,102 -,020,259 ** 21. Andel jus pos bolag,053 -,142 *,028,061 -,087 -,037 -,086,144 *,080 -,079 -,115 -,060,082,073,870 **,304 **,229 **,040 -,009 -,163 * 1,437 **,349 **,137 * 22. Andel jus neg bolag,044 -,008,033,056,039,171 * -,027,085 -,086,087 -,138 * -,090,065 -,008,303 **,832 **,121,170 *,212 **,102,437 ** 1,175 **,256 ** 23. Andel jus pos VD,136 * -,010,188 **,186 **,143 *,095 -,025,304 **,146 * -,146 * -,115 -,031,227 **,119,355 **,164 *,715 **,389 **,226 ** -,020,349 **,175 ** 1,579 ** 24. Andel jus neg VD,333 ** -,061,246 **,220 **,313 **,177 **,069,225 ** -,043,043 -,094,041,210 **,000,163 *,290 **,423 **,756 **,416 **,259 **,137 *,256 **,579 ** 1 **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). *. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). Tabell 7: Korrelationsmatris Pearsons r 90

91 Variabel 1. Antal oberoende ledamöter 2. Antal beroende ledamöter 3. Total ersättning styrelse 4. Genomsn. Ersättning styrelse 5. Antal ledamöter 6. Total ersättning VD 7. Andel fast av total VD 8. Komplexitet 9. Storlek 10. Ägarstruktur 11. Skuldsättningsgrad 12. Prestation 13. Andel pos bolag 14. Andel neg bolag 15. Andel pos VD 16. Andel neg VD 17. PosNeg bolag 18. PosNeg VD 19. Andel jus pos bolag 20. Andel jus neg bolag 21. Andel jus pos VD 22. Andel jus neg VD 23. Pension VD 24. Avgång VD 25. VD i styrelsen Correlation - Spearman's rho ,000 -,581 **,420 **,283 **,504 **,186 ** -,039,249 **,401 **,320 **,173 ** -,017,088,045,196 **,397 **,131 -,166 *,035 -,011,178 **,349 **,041,048 -,050,420 **,083 1,000,946 **,574 **,603 ** -,215 **,324 **,594 **,085,314 ** -,006,066,244 **,312 **,458 **,055 -,089,015,141 *,298 **,431 **,032,081,075,283 **,048,946 ** 1,000,355 **,664 ** -,277 **,256 **,533 **,068,279 **,018,084,207 **,317 **,399 **,075 -,012,031,122,303 **,380 **,022,054,118 -,039,084 -,215 ** -,277 **,073 -,491 ** 1,000 -,134 * -,158 * -,030 -,018 -,188 ** -,036,146 * -,151 *,026 -,096 -,154 * -,060,121 -,138 *,028 -,137 * -,093 -,017,249 **,013,324 **,256 **,396 **,173 * -,134 * 1,000,185 **,123,263 ** -,043 -,011 -,040,009,084 -,016 -,086 -,087 -,076,010,060,057,052,049,401 ** -,067,594 **,533 **,395 **,570 ** -,158 *,185 ** 1,000,034,262 **,158 * -,028,171 *,392 **,400 **,017,025 -,031,139 *,376 **,395 **,076,043,165 *,320 ** -,257 **,085,068,101 -,034 -,030,123,034 1,000,200 **,102,070,031,053,070,087,084,045,043,054,050,090,013 -,048,173 ** -,106,314 **,279 **,180 **,118 -,018,263 **,262 **,200 ** 1,000,064 -,080,034,089,225 ** -,026 -,221 ** -,106 -,028,076,193 **,084,056 -,026 -,017 -,073 -,006,018 -,098,129 -,188 ** -,043,158 *,102,064 1,000,070 -,009,052 -,087,049,106,072,012,076 -,077 -,005 -,076 -,048,088 -,166 *,066,084 -,074,176 ** -,036 -,011 -,028,070 -,080,070 1,000,174 **,376 **,125,481 **,289 **,929 **,181 **,391 **,173 * -,038 -,148 * -,006,045,096,244 **,207 **,162 *,101,146 * -,040,171 *,031,034 -,009,174 ** 1,000,098,276 ** -,400 ** -,085,190 **,882 **,136 *,282 ** -,044 -,095,072,196 ** -,067,312 **,317 **,144 *,367 ** -,151 *,009,392 **,053,089,052,376 **,098 1,000,546 **,208 **,591 **,361 **,093,942 **,544 **,042 -,007,044,397 ** -,104,458 **,399 **,351 **,329 **,026,084,400 **,070,225 ** -,087,125,276 **,546 ** 1,000,053 -,267 **,080,222 **,493 **,917 ** -,028 -,044,008,131 -,164 *,055,075 -,043,163 * -,096 -,016,017,087 -,026,049,481 ** -,400 **,208 **,053 1,000,197 **,458 ** -,339 **,182 **,039,027,020 -,050 -,166 *,037 -,089 -,012 -,155 *,113 -,154 * -,086,025,084 -,221 **,106,289 ** -,085,591 ** -,267 **,197 ** 1,000,330 **,025,559 ** -,171 *,102,166 *,068,035 -,109,015,031 -,083,172 * -,060 -,087 -,031,045 -,106,072,929 **,190 **,361 **,080,458 **,330 ** 1,000,260 **,373 **,137 * -,036 -,154 *,040 -,011,072,141 *,122,087,122,121 -,076,139 *,043 -,028,012,181 **,882 **,093,222 ** -,339 **,025,260 ** 1,000,138 *,270 ** -,010 -,097,105,178 ** -,048,298 **,303 **,149 *,363 ** -,138 *,010,376 **,054,076,076,391 **,136 *,942 **,493 **,182 **,559 **,373 **,138 * 1,000,577 **,015 -,040,103,349 ** -,084,431 **,380 **,327 **,324 **,028,060,395 **,050,193 ** -,077,173 *,282 **,544 **,917 **,039 -,171 *,137 *,270 **,577 ** 1,000 -,010 -,014,062,041 -,073,032,022 -,022 -,025 -,137 *,057,076,090,084 -,005 -,038 -,044,042 -,028,027,102 -,036 -,010,015 -,010 1,000,468 ** -,031,048 -,082,081,054,012 -,208 ** -,093,052,043,013,056 -,076 -,148 * -,095 -,007 -,044,020,166 * -,154 * -,097 -,040 -,014,468 ** 1,000 -,139 * -,050,333 **,075,118,289 **,222 ** -,017,049,165 * -,048 -,026 -,048 -,006,072,044,008 -,050,068,040,105,103,062 -,031 -,139 * 1,000 -,581 ** 1,000,083,048,335 ** -,001,084,013 -,067 -,257 ** -,106 -,073 -,166 *,096 -,067 -,104 -,164 *,037 -,109,072 -,048 -,084 -,073 -,082,333 **,504 **,335 **,574 **,355 ** 1,000,184 **,073,396 **,395 **,101,180 ** -,098 -,074,162 *,144 *,351 ** -,043 -,155 * -,083,087,149 *,327 ** -,022,012,289 **,186 ** -,001,603 **,664 **,184 ** 1,000 -,491 **,173 *,570 ** -,034,118,129,176 **,101,367 **,329 **,163 *,113,172 *,122,363 **,324 ** -,025 -,208 **,222 ** Tabell 8: Korrelationsmatris Spearmans rho 91

92 Avgång VD Pension VD Olja Material Industri Konsument varor Konsument tjänster Hälsovård Telekom Teknologi VD i styrelsen Ägarstruktur Pos/Neg bolag Pos/Neg VD Variabel Correlation - Phi Avgång VD Pension VD Olja Material Industri Konsumentvaror Konsumenttjänster Hälsovård Telekommunikation Teknologi VD i styrelsen Ägarstruktur Pos/Neg bolag Pos/Neg VD Value 0,468-0,049-0,045 0,006 0,086 0,01 0,136 0,083-0,023-0,139 0,013 0,02 0,166 Approx. Sig. 0** 0,47 0,503 0,931 0,202 0,882 0,044* 0,216 0,734 0,039* 0,844 0,768 0,03* Value 0,468-0,023-0,047 0,023 0,044-0,047 0,141-0,033-0,04-0,031 0,09 0,027 0,102 Approx. Sig. 0** 0,735 0,487 0,735 0,513 0,487 0,036* 0,629 0,551 0,646 0,183 0,7 0,182 Value -0,049-0,023-0,038-0,083-0,043-0,038-0,043-0,026-0,033 0,113-0,081-0,088-0,06 Approx. Sig. 0,47 0,735 0,572 0,216 0,523 0,572 0,523 0,695 0,628 0,093 0,227 0,2 0,43 Value -0,045-0,047-0,038-0,171-0,089-0,078-0,089-0,054-0,067 0,091 0,071 0,011 0,068 Approx. Sig. 0,503 0,487 0,572 0,011* 0,189 0,245 0,189 0,42 0,318 0,179 0,294 0,869 0,375 Value 0,006 0,023-0,083-0,171-0,194-0,171-0,194-0,119-0,147 0,281-0,042 0,048 0,004 Approx. Sig. 0,931 0,735 0,216 0,011* 0,004** 0,011* 0,004** 0,078 0,029* 0** 0,532 0,485 0,955 Value 0,086 0,044-0,043-0,089-0,194-0,089-0,1-0,061-0,076 0,167-0,046-0,054 0,051 Approx. Sig. 0,202 0,513 0,523 0,189 0,004** 0,189 0,138 0,362 0,26 0,013* 0,498 0,429 0,502 Value 0,01-0,047-0,038-0,078-0,171-0,089-0,089-0,054-0,067-0,337-0,168 0,03 0,122 Approx. Sig. 0,882 0,487 0,572 0,245 0,011* 0,189 0,189 0,42 0,318 0** 0,013* 0,659 0,112 Value 0,136 0,141-0,043-0,089-0,194-0,1-0,089-0,061-0,076 0,006-0,01 0,055 0,135 Approx. Sig. 0,044* 0,036* 0,523 0,189 0,004** 0,138 0,189 0,362 0,26 0,931 0,885 0,421 0,077 Value 0,083-0,033-0,026-0,054-0,119-0,061-0,054-0,061-0,047-0,233-0,116-0,067 0,004 Approx. Sig. 0,216 0,629 0,695 0,42 0,078 0,362 0,42 0,362 0,489 0,001** 0,085 0,33 0,961 Value -0,023-0,04-0,033-0,067-0,147-0,076-0,067-0,076-0,047-0,126 0,265 0,038 0,162 Approx. Sig. 0,734 0,551 0,628 0,318 0,029* 0,26 0,318 0,26 0,489 0, ,58 0,034* Value -0,139-0,031 0,113 0,091 0,281 0,167-0,337 0,006-0,233-0,126-0,048-0,05 0,068 Approx. Sig. 0,039* 0,646 0,093 0, ,013* 0** 0,931 0,001** 0,062 0,479 0,465 0,371 Value 0,013 0,09-0,081 0,071-0,042-0,046-0,168-0,01-0,116 0,265-0,048 0,087 0,084 Approx. Sig. 0,844 0,183 0,227 0,294 0,532 0,498 0,013* 0,885 0, ,479 0,205 0,27 Value 0,02 0,027-0,088 0,011 0,048-0,054 0,03 0,055-0,067 0,038-0,05 0,087 0,197 Approx. Sig. 0,768 0,7 0,2 0,869 0,485 0,429 0,659 0,421 0,33 0,58 0,465 0,205 0,01** Value 0,166 0,102-0,06 0,068 0,004 0,051 0,122 0,135 0,004 0,162 0,068 0,084 0,197 Approx. Sig. 0,03* 0,182 0,43 0,375 0,955 0,502 0,112 0,077 0,961 0,034* 0,371 0,27 0,01** Tabell 9: Korrelationsmatris Phi 92

93 Styrelsen I tabellerna ovan framgår det att det existerar ett samband mellan antal oberoende ledamöter och främst negativ massmedial publicitet, då dessa mått är signifikanta. Detta går i linje med våra förväntningar, det vill säga att negativ publicitet leder till adderande av antal oberoende ledamöter. Ytterligare ges indikationer på att endast massmedial publicitet avseende Vd:n påverkar styrelsens oberoende, eftersom det främst är dessa massmediala mått som är signifikanta med styrelsens oberoende. Det kan även utläsas att de variabler vilka utöver massmedial publicitet kan förklara antal oberoende ledamöter till viss del gör detta, då ett flertal av dessa variabler går i linje med våra förväntningar. Detta med anledning av att kontrollvariablerna uppvisar signifikanta samband med antal oberoende ledamöter. Vidare kan det i motsats till det som antogs i den teoretiska referensramen, att positiv massmedial publicitet ökar styrelsens ersättning, konstateras att styrelsens ersättningsnivå snarare har ett samband med negativ massmedial publicitet och inte positiv sådan. Detta kan således vara en antydan om att hypotesen kan vara svår att finna stöd för. Verkställande direktör Avseende Vd:s totala ersättning påvisas det samband mellan denna och massmedial publicitet, detta främst i form av positiv publicitet. Dessa mått ger en anvisning om att både publicitet avseende bolaget samt Vd:n kan komma påverka Vd:s ersättningsnivå. Dessa samband går därför i linje med de antaganden som gjorts avseende Vd:s ersättning, nämligen att positiv publicitet ökar Vd:s ersättningsnivå. Dock är det svårare att se tendenser för att kunna stödja hypotesen att negativ publicitet skulle minska Vd:s ersättningsnivå. Detta då endast två massmediala mått avseende negativ publicitet är signifikanta och dessutom uppvisar motsatt riktning i förhållande till vårt antagande, det vill säga att negativ publicitet skulle öka ersättningen. Det är vidare inte endast storleken på Vd:s ersättning utan även dess form som kan påvisas ha ett samband med massmedial publicitet, både positiv och negativ sådan. Baserat på riktningen på dessa samband kan vi se tendenser på att Vd:s andel fasta ersättning minskar vid positiv publicitet snarare än ökar, vilket går emot de teoretiska antaganden som tidigare gjorts. Dessutom kan Vd:s avgång uppvisa samband med massmedial publicitet i form av positivt respektive justerat positivt andelsmått gällande bolaget samt måttet positiv/negativ gällande Vd:n. Dock uppvisar måttens koefficienter olika riktningar, men där en övervägande del av 93

94 dessa har en negativ riktning. Detta går således i linje med antagandet att positiv publicitet minskar sannolikheten för att Vd:n får avgå. Massmedia Gällande de massmediala måtten kan det konstateras att de är relativt stabila sinsemellan då i princip alla mått korrelerar med varandra. Detta kan ge indikationer att samtliga mått tenderar att fånga publicitet på liknande sätt. Således erhålls antydningar att de mått som utvecklats faktiskt fungerar för att mäta massmedial publicitet. Samtidigt belyser dessa resultat att det är av vikt att beakta multikollinaritet i kommande multipla analyser, det vill säga beakta den risk det innebär att de massmediala måtten samvarierar för mycket om de inkluderas i samma regressionsmodell. 5.3 Multipel regressionsanalys Multipla regressionsanalyser genomfördes i syfte att vidare studera påvisade samband i de bivariata analyserna i förhållande till ett antal kontrollvariabler (Bryman & Bell, 2005). Detta på grund av att kontrollera om massmedial publicitet kan förklara studiens beroende variabler och att de samband som tidigare påvisats inte enbart förklarades av något annat, det vill säga kontrollvariablerna. De multipla regressionsanalyserna genomfördes var och en för respektive hypotes, där de olika måtten för massmedial publicitet inte inkluderas i samma regression. Detta då test där samtliga mått inkluderas i samma regression påvisade en för hög multikollinaritet, vilket vi ville undvika för att inte riskera att uppvisa falska förklaringar. Således testades varje hypotes i tre olika regressioner, en för varje massmedialt mått. För att utifrån dessa tester kunna resonera kring respektive hypotes samt å ena sidan försäkra oss om att förklaringarna inte var slumpmässiga och å andra sidan, trots att denna studie baseras på en hel population, kunna få antydningar om generalisering av resultat till liknande populationer studerades signifikansnivå för modellen samt för samtliga variabler. Detta genom utgångspunkt i signifikansnivåerna p<0,01, p<0,05, p<0,10 (Bryman & Bell, 2005), där främst en- och femprocentiga nivån tillämpades. Dock användes även tioprocentig nivå för att kunna få indikationer på förklaringar. Det var även av vikt att studera koefficienten (B) för den oberoende variabeln, detta för att avgöra i vilken riktning massmedial publicitet påverkar (Hair, 2010, s.143). Även förklaringsgraden (Adjusted R2), multikollinaritet (VIF samt toleransvärde) och autokorrelation (Durbin-Watson) studerades, detta för att dels säkerställa att de oberoende variablerna inte samvarierade för mycket och dels för att säkerställa att respektive variabels 94

95 värden från tidigare år inte påverkade regressionens resultat, eftersom denna studie baseras på en longitudinell design. Det var därav vikt att testa för autokorrelation, genom testet Durbin- Watson, då för hög autokorrelation kunde inneburit problem för vår studie. Detta indikerade studiens initiala tester då samtliga regressioner påvisade höga värden för autokorrelation och därmed att resultaten inte var fullt så sanna då data från olika år samvarierade för mycket (Gujarati, 1995 s , ). Följaktligen var det av vikt att justera för detta genom att lagga den beroende variabeln. Att lagga en variabel innebär kort och gott att återföra värden av den tidigare variabeln som kontrollvariabel (Gujarati, 1995 s ) och därigenom undkomma att data från olika år samvarierar för mycket. Efter att ha adderat den laggade beroende variabeln i samtliga hypoteser uppvisade Durbin-Watson acceptabla värden i samtliga regressioner, det vill säga värden nära 2, vilket är det värde där ingen autokorrelation förekommer (Gujarati, 1995 s ). Nedan presenteras respektive hypotes (a och b sammanställda) i varsin modell där samtliga regressioner för de olika publicitetsmåtten är inkluderade. Enskilda variabler vilka är signifikanta i respektive modell är markerade med ljusblått Styrelsens oberoende Hypotes 1a & b: Antal oberoende styrelseledamöter B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol Konstant 1,773,448,000 1,745,450,000 1,943,421 0,000 1,634,389,000 1,572,381,000 2,550,515,000 Massmedialt mått,009,038,801 1,162/,860,010,028,716 1,135/,881,051,233,828 1,054/,949,048,022,031 1,308/,765,064,019,001 1,288/,777 -,742,283,010 1,268/,788 Prestation -,002,007,805 1,170/,855 -,002,007,803 1,169/,856 -,001,007,872 1,196/,836 -,001,007,923 1,175/,851 -,002,007,789 1,168/,856 -,001,009,895 1,336/,748 Olja -,500,743,502 1,125/,889 -,508,741,494 1,120/,893 -,561,741,450 1,113/,898 -,373,728,609 1,107/,904 -,369,717,607 1,104/,906 -,595 1,063,576 1,082/,924 Material,242,411,556 1,300/,769,228,413,582 1,311/,763,100,435,817 1,275/,785,209,407,607 1,302/,768,073,403,857 1,321/,757 -,029,516,956 1,554/,644 Industri -,053,315,868 2,250/,444 -,056,316,859 2,252/,444 -,084,318,791 2,239/,447 -,137,314,663 2,274/,440 -,229,311,461 2,306/,434 -,319,429,457 3,328/,300 Konsumentvaror -,024,409,954 1,508/,663 -,016,410,970 1,513/,661,174,443,695 1,500/,667 -,161,409,694 1,544/,648 -,286,406,482 1,566/,638 -,071,535,894 2,012/,497 Konsumenttjänster,302,438,492 1,480/,676,304,438,489 1,479/,676,232,442,600 1,493/,670,366,434,401 1,483/,674,371,427,385 1,479/,676,840,694,228 1,566/,639 Hälsovård,516,405,205 1,551/,645,515,405,206 1,551/,645,529,418,207 1,559/,642,508,401,206 1,551/,645,494,395,213 1,551/,645,379,545,488 1,970/,508 Telecom,941,593,114 1,406/,711,935,589,114 1,390/,719,960,588,104 1,374/,728,800,580,170 1,377/,726,787,569,168 1,365/,733,636,666,341 1,640/,610 Teknologi,297,491,546 1,420/,704,300,491,542 1,420/,704,274,494,580 1,429/,700,194,488,692 1,433/,698,113,481,815 1,438/,695,124,590,834 1,882/,531 Komplexitet,072,069,296 1,511/,662,072,069,291 1,510/,662,056,069,421 1,506/,664,094,068,169 1,538/,650,108,067,111 1,541/,649,111,092,225 1,952/,512 Log_Storlek 3,490E-12,000,015 1,452/,813 3,5E-12,000,015 1,604/,812 4E-12,000,013 1,456/,756 3E-12,000,052 1,766/,682 3E-12,000,038 1,230/,599 3E-12,000,059 1,703/,715 Ägarstruktur,632,244,010 1,318/,759,630,244,010 1,317/,759,615,246,013 1,317/,759,672,241,006 1,318/,759,705,238,003 1,322/,756,694,279,014 1,336/,749 Log_Vd aktieinnehav,010,013,426 1,232/,554,010,013,541 1,356/,664,012,014,346 1,540/,973,011,013,379 1,234/,864,011,012,396 1,146/,677,004,018,751 1,923/,738 Skuldsättningsgrad,070,023,003 1,669/,599,071,023,003 1,646/,607,071,024,003 1,666/,600,056,024,022 1,789/,559,047,024,050 1,806/,554,031,029,301 2,380/,420 LAG(Ant.Ober),466,059,000 1,385/,722,467,059,000 1,384/,723,453,061,000 1,414/,707,456,058,000 1,393/,718,445,058,000 1,402/,714,484,067,000 1,343/,744 ANOVA Adjusted R2 Durbin Watson,000 b,454 1,890,000 b,454 1,891,000 b,439 1,833 Andelsmått neg Jus. andelsmått neg Positiv/Negativ Andelsmått neg Jus. andelsmått neg Positiv/negativ Bolaget VD Tabell 10: Regression hypotes 1a & b I Tabell 10 ovan redovisas regressionsanalyser avseende antal oberoende styrelseledamöter i förhållande till de negativa massmediala måtten, samt dess kontrollvariabler. Tabellen påvisar att samtliga regressionsmodeller för de massmediala måtten avseende bolaget (en för respektive mått) är signifikanta. Förklaringsgraden oavsett mått av denna massmediala publicitet är relativt 95,000 b,466 1,898,000 b,482 1,915,000 b,432 1,803

96 jämn, omkring 0,49, det vill säga 49 %. Samtliga variabler har acceptabla värden både avseende multikollinaritet samt autokorrelation vilket innebär att regressionerna inte uppvisar problematisk samvariation variablerna och åren emellan. Anmärkningsvärt är dock att inget av de tre måtten vilka representerar massmedial publicitet avseende bolaget är signifikanta. Vidare påvisas resultat avseende antal oberoende styrelseledamöter i förhållande till de negativa massmediala måtten avseende Vd:n. Samtliga regressionsmodeller är signifikanta samtidigt som förklaringsgraden även i detta fall ligger på en relativt jämn nivå, omkring 0,45, det vill säga att 45 % av variationen i de oberoende variablerna kan förklara antal oberoende styrelseledamöter. Dessutom har samtliga variabler acceptabla värden både avseende multikollinaritet samt autokorrelation. Det är även av vikt att poängtera att samtliga mått för massmedial publicitet avseende Vd:n är signifikanta. Riktningen på de tre koefficienterna överensstämmer med våra förväntningar, det vill säga att negativ publicitet förklarar fler antal oberoende ledamöter Styrelsens ersättning Hypotes 2a och b: Styrelsens genomsnittliga ersättningsnivå B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol Konstant 3690, ,188, ,727, ,152, ,189, ,577, ,268,771 Massmedialt mått ,547,488 1,108/, ,718,568 1,100/, , ,618,983 1,086/, ,3 2047,165,666 1,181/, ,5 2255,356,734 1, ,979,881 1,228/,815 Komplexitet ,900,003 1,233/, ,614,004 1,247/, ,603,005 1,237/, ,288,003 1,276/, ,396,003 1,272/, ,730,042 1,410/,709 Log_Storlek 8E-07,000,005 1,624/,803 8E-07,000,005 1,753/,525 8E-07,000,007 1,447/,708 7E-07,000,012 1,573/,564 8E-07,000,007 1,670/,701 6E-07,000,046 1,351/,518 Ägarstruktur ,010,065 1,306/, ,798,062 1,305/, ,268,102 1,321/, ,917,060 1,309/, ,233,060 1,311/, ,933,136 1,372/,729 Olja ,066,017 1,136/, ,778,017 1,136/, ,173,021 1,151/, ,876,016 1,145/, ,501,016 1,159/, ,154,158 1,096/,913 Material ,765,742 1,208/, ,924,676 1,195/, ,338,939 1,211/, ,212,671 1,197/, ,295,660 1,208/, ,848,929 1,433/,698 Industri ,969,155 2,036/, ,088,195 2,028/, ,674,168 2,010/, ,887,163 2,042/, ,876,167 2,041/, ,843,178 2,418/,414 Konsumentvaror ,647,852 1,396/, ,119,763 1,399/, ,558,748 1,354/, ,587,745 1,440/, ,696,783 1,397/, ,570,780 1,589/,629 Konsumenttjänster -2E ,738,031 1,477/,677-2E ,943,025 1,475/,678-2E ,695,019 1,500/,667-2E ,930,029 1,474/,678-2E ,573,028 1,471/,680-2E ,318,107 1,573/,636 Hälsovård -1E ,292,136 1,486/,673-1E ,141,165 1,494/, ,329,181 1,453/,688-1E ,945,142 1,483/,674-1E ,925,147 1,480/,676-2E ,411,025 1,673/,598 Telecom -2E ,868,103 1,461/,685-2E ,473,113 1,461/,684-2E ,499,091 1,486/,673-2E ,435,110 1,460/,685-2E ,070,111 1,461/,685-2E ,854,050 1,588/,630 Teknologi -2E ,101,038 1,295/,772-2E ,319,049 1,294/,773-2E ,099,042 1,290/,775-2E ,735,040 1,306/,765-2E ,939,041 1,335/,749-2E ,543,053 1,509/,663 Prestation -648,8 1261,648,608 1,197/, ,3 1262,416,666 1,198/, ,7 1296,268,802 1,214/, ,4 1260,120,635 1,193/, ,8 1267,301,615 1,206/, ,5 1587,613,607 1,342/,745 Antal styrelsemöten 1551,5 5107,722,762 1,327/, ,1 5109,431,838 1,326/, ,4 5208,688,831 1,323/, ,258,816 1,320/, ,7 5107,116,820 1,324/, ,3 6409,348,517 1,369/,731 VD i styrelsen -2E ,371,000 1,495/,669-2E ,232,000 1,494/,669-2E ,445,000 1,532/,653-2E ,028,000 1,511/,662-2E ,337,000 1,495/,669-2E ,569,000 1,553/,644 Tot. Ers. VD,030,003,000 1,637/,611,030,003,000 1,632/,613,030,003,000 1,647/,607,030,003,000 1,652/,605,030,003,000 1,722/,581,034,004,000 1,714/,583 LAG Ers. Styrelse,379,048,000 1,578/,634,379,048,000 1,578/,634,378,049,000 1,574/,635,379,048,000 1,578/,634,379,048,000 1,578/,634,377,055,000 1,608/,622 ANOVA Adjusted R2 Durbin Watson,000 b,000 b,000 b,000 b,000 b,676,676,674,676,676 1,915 1,936 1,756 Andelsmått pos Jus. andelsmått pos Positiv/Negativ Andelsmått pos Jus. andelsmått pos Bolaget VD 1,917 Tabell 11: Regression hypotes 2a & b,000 b,674 1,920 1,737 Positiv/negativ I Tabell 11 ovan redovisas regressionsanalyser avseende styrelsen genomsnittlig ersättningsnivå i förhållande till de positiva massmediala måtten, samt dess kontrollvariabler. Tabellen visar att samtliga regressionsmodeller avseende publicitet i termer av bolaget är signifikanta. Förklaringsgraden är modellerna emellan på en jämn nivå, 0,68, det vill säga 68 %. Samtliga variabler har acceptabla värden både avseende multikollinaritet och autokorrelation. Dock är inga mått för massmedial publicitet signifikanta i förhållande till styrelsen ersättningsnivå, 96

97 vilket går emot våra antaganden att positiv publicitet skulle leda till en högre genomsnittlig ersättning för styrelsen. Det finns istället i samtliga modeller en stark signifikans mellan styrelsen ersättningsnivå och Vd:s ersättningsnivå samt om denna sitter med i styrelsen, vilket går i linje med tidigare antaganden. Resultat avseende den massmediala publiciteten gällande bolaget är i stort sett identiska med resultaten avseende massmedial publicitet angående Vd:n, vilket även detta går emot våra förväntningar att positiv publicitet om Vd:n skulle leda till en högre genomsnittlig ersättning för styrelsen Verkställande direktörs ersättningsnivå Positiv publicitet Hypotes 3a och b: Total ersättning Vd B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol Konstant ,838, ,356,940-6E ,088, ,152,780 1E ,806,568 1E ,678,582 Massmedialt mått ,378,416 1,098/, ,073,312 1,096/,913 2E ,505,043 1,058/, ,507,016 1,247/, ,983,038 1,291/,775 9E ,282,249 1,161/,861 Komplexitet -2E ,411,392 1,454/,688-2E ,545,425 1,462/,684-2E ,524,430 1,452/,689-1E ,527,642 1,496/, ,048,694 1,531/, ,458,746 1,664/,601 Log_Storlek 1E-06,000,931 1,786/,360 6E-07,000,939 1,977/,424 1E-07,000,959 1,581/,764 9E-07,000,861 1,572/,864 9E-07,000,746 1,671/,764-4E-07,000,957 1,605/,567 Ägarstruktur -8E ,890,308 1,300/,769-8E ,768,307 1,300/,769-7E ,958,356 1,313/,762-9E ,931,263 1,301/,768-7E ,577,373 1,305/,766-7E ,488,456 1,362/,734 Olja -1E ,283,954 1,188/,842-2E ,992,946 1,188/, ,923,878 1,204/, ,234,882 1,196/, ,460,851 1,204/,830-1E ,494,709 1,117/,895 Material ,370,702 1,225/, ,404,739 1,214/, ,399,984 1,223/, ,740,960 1,226/, ,157,955 1,230/,813-1E ,829,443 1,387/,721 Industri 3E ,899,015 2,258/,443 3E ,627,013 2,240/,446 3E ,925,010 2,250/,444 2E ,648,040 2,321/,431 2E ,426,036 2,327/,430 2E ,542,077 2,768/,361 Konsumentvaror 2E ,212,235 1,404/,712 2E ,788,221 1,410/,709 2E ,832,248 1,358/,736 1E ,675,425 1,419/,704 1E ,235,407 1,421/, ,687,581 1,602/,624 Konsumenttjänster 3E ,804,020 1,505/,665 3E ,522,018 1,507/,664 4E ,062,017 1,537/,651 4E ,121,014 1,506/,664 3E ,166,022 1,501/,666 3E ,260,105 1,544/,648 Hälsovård 4E ,225,006 1,458/,686 4E ,912,006 1,461/,684 3E ,763,013 1,420/,704 3E ,863,011 1,473/,679 4E ,348,006 1,456/,687 5E ,536,001 1,671/,598 Telecom 4E ,479,027 1,280/,781 4E ,241,026 1,280/,781 5E ,217,014 1,306/,766 4E ,669,046 1,295/,772 4E ,007,028 1,281/,781 4E ,683,035 1,428/,700 Teknologi 2E ,800,141 1,317/,760 2E ,266,139 1,311/,763 2E ,754,120 1,310/,763 2E ,339,324 1,375/,727 2E ,961,281 1,370/,730 2E ,258,264 1,534/,652 Prestation 2883, ,762,899 1,178/, , ,915,907 1,177/, ,315,907 1,192/, , ,157,935 1,173/, , ,481,981 1,183/, ,774,438 1,343/,744 Genomsn. Ers. Styrelse 7,704 1,039,000 2,228/,449 7,769 1,037,000 2,221/,450 7,744 1,041,000 2,197/,455 7,656 1,037,000 2,224/,450 7,669 1,029,000 2,224/,450 7,786 1,083,000 2,160/,463 VD i styrelsen 2E ,578,006 1,714/,583 2E ,126,006 1,714/,583 2E ,666,004 1,748/,572 2E ,551,003 1,718/,582 2E ,324,004 1,715/,583 3E ,717,001 1,855/,539 Styrelsens storlek ,253,858 1,539/, ,080,907 1,544/, ,949,932 1,542/,648-1E ,765,630 1,564/,640-1E ,577,568 1,597/,626-1E ,378,676 1,602/,624 LAG Tot. Ers. VD,280,062,000 1,995/,501,276,062,000 2,004/,499,263,063,000 1,956/,511,261,062,000 2,029/,493,259,062,000 2,054/,487,263,069,000 2,042/,490 ANOVA Adjusted R2 Durbin Watson,000 b,578 1,634,000 b,579 1,632,000 b,578 1,665,000 b,579 1,619,000 b,586 1,626,000 b,606 1,631 Andelsmått pos Jus. andelsmått pos Positiv/Negativ Andelsmått pos Jus. andelsmått pos Positiv/negativ Bolaget VD Tabell 12: Regression hypotes 3a & b I Tabell 12 ovan redovisas regressionsanalyser avseende Vd:s totala ersättningsnivå i förhållande till de positiva massmediala måtten och dess kontrollvariabler. Även i detta fall är samtliga regressionsmodeller bestående av publicitet gällande bolaget signifikanta samtidigt som alla variabler är acceptabla gällande multikollinaritet och autokorrelation. Förklaringsgraden är densamma i samtliga regressionsmodeller, omkring 58%. Anmärkningsvärt är dock att det positiva/negativa massmediala måttet är signifikant, medan de två andelsmåtten inte är det, samt att riktningen på koefficienten för det signifikanta måttet är positiv, det vill säga att positiv publicitet leder till högre ersättningsnivå för Vd. I samtliga modeller är styrelsens ersättning samt vd i styrelsen starkt signifikanta. 97

98 Modellerna avseende Vd:s totala ersättningsnivå i förhållande till de positiva massmediala måtten gällande Vd:n uppvisar samtliga signifikans. Förklaringsgraden är även i detta hänseende på en likande nivå, runt 60 %, samtidigt som värden för multikollinaritet och autokorrelation är acceptabla. Värt att notera är att båda andelsmåtten för positiv publicitet är signifikanta samtidigt som koefficienten har en positiv riktning. Detta går således i linje med tidigare tankar att positiv publicitet om Vd:n kan förklara en högre ersättningsnivå för denna. Precis som i fallet med publicitet om bolaget finns en stark signifikans i förhållande till styrelsens ersättning samt Vd i styrelsen, vilket också går i linje med våra förväntningar. Negativ publicitet Hypotes 4a och b: Total ersättning Vd B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol Konstant 1E ,761, ,233,659-6E ,088,780 1E ,431,587 1E ,181,501 1E ,678,582 Massmedialt mått ,825,651 1,158/, ,707,785 1,140/,877 2E ,505,043 1,058/, ,119,271 1,267/, ,476,215 1,314/,761 9E ,282,249 1,161/,861 Komplexitet -2E ,675,355 1,476/,678-2E ,380,407 1,482/,675-2E ,524,430 1,452/,689-2E ,726,461 1,475/,678-1E ,939,499 1,489/, ,458,746 1,664/,601 Log_Storlek 6E-07,000,711 1,680/,432 8E-07,000,684 1,973/,667 1E-07,000,879 1,581/,532 2E-07,000,897 1,691/,879 9E-07,000,798 1,765/,864-4E-07,000,949 1,778/,587 Ägarstruktur -8E ,504,337 1,316/,760-8E ,118,300 1,310/,763-7E ,958,356 1,313/,762-8E ,920,326 1,310/,769-8E ,144,337 1,302/,768-7E ,488,456 1,362/,734 Olja ,205,991 1,214/,824-2E ,200,930 1,206/, ,923,878 1,204/, ,844,998 1,191/, ,009,992 1,191/,840-1E ,494,709 1,117/,895 Material ,274,763 1,213/, ,758,789 1,230/, ,399,984 1,223/, ,447,759 1,213/, ,986,826 1,218/,821-1E ,829,443 1,387/,721 Industri 3E ,817,010 2,269/,441 3E ,486,013 2,273/,440 3E ,925,010 2,250/,444 2E ,057,016 2,261/,442 2E ,686,019 2,276/,439 2E ,542,077 2,768/,361 Konsumentvaror 1E ,752,263 1,393/,718 1E ,164,259 1,396/,716 2E ,832,248 1,358/,736 1E ,327,331 1,417/,706 1E ,099,360 1,429/, ,687,581 1,602/,624 Konsumenttjänster 3E ,761,022 1,501/,666 3E ,772,022 1,501/,666 4E ,062,017 1,537/,651 4E ,181,015 1,535/,652 4E ,630,015 1,520/,658 3E ,260,105 1,544/,648 Hälsovård 4E ,739,005 1,454/,688 4E ,652,005 1,458/,686 3E ,763,013 1,420/,704 4E ,620,004 1,461/,684 4E ,536,003 1,470/,680 5E ,536,001 1,671/,598 Telecom 4E ,244,023 1,352/,740 4E ,714,034 1,346/,743 5E ,217,014 1,306/,766 4E ,504,032 1,289/,776 4E ,346,031 1,285/,778 4E ,683,035 1,428/,700 Teknologi 2E ,192,120 1,303/,767 2E ,425,121 1,304/,767 2E ,754,120 1,310/,763 2E ,788,123 1,304/,767 2E ,043,131 1,306/,766 2E ,258,264 1,534/,652 Prestation 4122, ,951,855 1,171/, , ,447,846 1,170/, ,315,907 1,192/, ,530,790 1,176/, , ,157,859 1,170/, ,774,438 1,343/,744 Genomsn. Ers. Styrelse 7,769 1,039,000 2,223/,450 7,749 1,039,000 2,221/,450 7,744 1,041,000 2,197/,455 7,724 1,036,000 2,222/,450 7,702 1,036,000 2,224/,450 7,786 1,083,000 2,160/,463 VD i styrelsen 2E ,292,006 1,714/,583 2E ,216,006 1,723/,580 2E ,666,004 1,748/,572 2E ,138,004 1,765/,566 2E ,102,004 1,739/,575 3E ,717,001 1,855/,539 Styrelsens storlek ,774,939 1,608/, ,899,842 1,552/, ,949,932 1,542/,648-1E ,343,653 1,645/,608-1E ,549,566 1,726/,579-1E ,378,676 1,602/,624 LAG Tot. Ers. VD,280,062,000 1,995/,501,281,062,000 1,994/,501,263,063,000 1,956/,511,277,062,000 2,001/,500,269,063,000 2,040/,490,263,069,000 2,042/,490 ANOVA Adjusted R2,000 b,577,000 b,577,000 b,578,000 b,579,000 b,580,000 b,606 Durbin Watson 1,633 1,627 1,665 1,617 1,621 1,631 Andelsmått neg Jus. andelsmått neg Positiv/Negativ Andelsmått neg Jus. andelsmått neg Positiv/negativ Bolaget VD Tabell 13: Regression hypotes 4a & b I Tabell 13 ovan redovisas regressionsanalyser avseende Vd:s totala ersättningsnivå i förhållande till de negativa massmediala måtten och dess kontrollvariabler. Samtliga modeller för den negativa publiciteten gällande bolaget är signifikanta och har en förklaringsgrad på 58 %, samt acceptabla värden avseende multikollinaritet och autokorrelation. Avseende massmedial publicitet påvisade endast måttet positiv/negativ en acceptabel signifikansnivå, dock var riktningen på denna koefficient positivt, vilket kan indikera att det snarare är positiv publicitet som påverkar Vd:s ersättningsnivå. Detta går således inte i linje med de antaganden som gjorts att negativ publicitet förklarar lägre ersättning för Vd:n. Vidare var liksom i tidigare regressioner styrelsens ersättning samt Vd i styrelsen på en acceptabel signifikansnivå. Likande resultat kan tydas i regressionsanalyserna avseende Vd:s totala ersättningsnivå i förhållande till 98

99 de negativ massmediala måtten gällande Vd:n, där inget mått avseende massmedial publicitet är signifikant. Detta går därför ej i linje med antagandet att desto mer negativ publicitet desto lägre blir Vd:s ersättningsnivå Verkställande direktörs ersättningsform Positiv publicitet Hypotes 5a och b: Vd:s andel fasta ersättning B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol Konstant 51,267 8,481,000 51,643 8,712,000 47,14 8,751,000 52,226 8,102,000 52,119 8,104,000 53,14 9,933,000 Massmedialt mått,068,322,833 1,098/,911,013,270,961 1,090/,917-3,1 2,658,251 1,056/,947 -,106,131,419 1,190/,841 -,095,144,509 1,262/,792 -,143 3,036,962 1,243/,804 Komplexitet -,599,771,438 1,443/,693 -,600,773,439 1,452/,689 -,548,770,477 1,442/,694 -,745,789,346 1,517/,659 -,729,793,359 1,530/,654,560,920,543 1,679/,596 Log_Storlek 2E-13,000,994 1,971/,641-2E-13,000,995 1,642/,675-0,000,913 1,750/,675 1E-12,000,956 1,712/,680-0,000,999 1,748/,835-0,000,697 1,978/,496 Ägarstruktur 1,686 2,784,545 1,295/,772 1,687 2,784,545 1,295/,772 2,430 2,797,386 1,308/,765 1,542 2,785,581 1,301/,769 1,554 2,788,578 1,302/,768 3,152 3,052,303 1,360/,735 Olja -19,2 8,806,030 1,194/,838-19,2 8,807,030 1,194/,838-17,8 8,822,044 1,213/,824-19,8 8,823,026 1,202/, ,882,025 1,217/,822-17,3 11,864,147 1,148/,871 Material -1,108 4,595,810 1,228/,815-1,198 4,574,794 1,216/,822,210 4,845,965 1,219/,820 -,968 4,575,833 1,221/,819 -,826 4,603,858 1,235/,810-1,160 5,340,828 1,414/,707 Industri -3,718 3,622,306 2,240/,446-3,645 3,608,314 2,223/,450-2,110 3,629,562 2,247/,445-3,079 3,657,401 2,291/,436-3,105 3,682,400 2,320/,431-6,008 4,289,163 2,832/,353 Konsumentvaror -8,136 4,569,076 1,420/,704-8,196 4,580,075 1,427/,701-7,738 4,849,112 1,381/,724-7,388 4,660,114 1,482/,675-7,835 4,585,089 1,433/,698-10,1 5,298,057 1,680/,595 Konsumenttjänster -8,115 5,041,109 1,478/,677-8,156 5,043,107 1,479/,676-6,173 5,085,226 1,519/,658-8,228 5,027,103 1,474/,678-8,066 5,032,111 1,475/,678 1,810 7,486,809 1,553/,644 Hälsovård -14,44 4,501,002 1,444/,693-14,4 4,511,002 1,450/,690-12,6 4,586,007 1,445/,692-14,01 4,509,002 1,453/,688-14,2 4,498,002 1,445/,692-14,1 5,552,012 1,741/,574 Telecom -7,809 6,486,230 1,271/,787-7,780 6,486,232 1,271/,787-6,693 6,513,305 1,297/,771-7,628 6,477,240 1,272/,786-7,596 6,484,243 1,273/,786-7,359 6,683,273 1,405/,711 Teknologi -14,82 5,533,008 1,361/,735-14,73 5,523,008 1,356/,737-12,6 5,534,024 1,377/,726-14,03 5,563,012 1,381/,724-13,9 5,630,014 1,412/,708-15,8 5,978,009 1,646/,608 Prestation -,155,081,056 1,204/,831 -,154,081,057 1,203/,831 -,166,081,041 1,206/,829 -,153,080,058 1,197/,835 -,149,081,066 1,207/,829 -,254,096,009 1,433/,698 Genomsn. Ers. -1E-05,000,001 1,704/,587-1E-05,000,001 1,695/,590-0,000,003 1,709/,585-1E-05,000,001 1,706/,586-0,000,001 1,722/,581-0,000,001 1,639/,610 Styrelse VD i styrelsen -3,110 2,789,266 1,617/,618-3,105 2,791,267 1,618/,618-2,934 2,860,306 1,662/,602-3,351 2,802,233 1,636/,611-3,079 2,786,270 1,617/,619-2,143 3,230,508 1,764/,567 Styrelsens storlek 1,826,830,029 1,830,832,029 1,577/,634 1,884,838,026 1,572/,636 1,910,835,023 1,596/,626 1,934,845,023 1,631/,613 1,523,891,090 1,620/,617 LAG And. Fast av,351,061,000 1,312/,762,351,061,000 1,312/,762,406,065,000 1,357/,737,351,061,000 1,311/,763,348,061,000 1,322/,757,344,075,000 1,537/,651 Tot. Ers. VD ANOVA Adjusted R2 Durbin Watson,000 b,379 1,849,000 b,000 b,000 b,379,399,381 1,853 Tabell 14: Regression hypotes 5a & b I Tabell 14 ovan redovisas regressionsanalyser avseende Vd:s fasta ersättning i förhållande till de positiva massmediala måtten och dess kontrollvariabler. Samtliga modeller där publicitet avseende bolaget inkluderas är signifikanta och har acceptabel nivå av multikollinaritet samt autokorrelation. Förklaringsgraden är liknande i samtliga modeller, cirka 39 %. Dock är inga av de massmediala måtten signifikanta. Likande resultat påvisas i regressionsanalyserna avseende de positiva massmediala måtten gällande Vd:n, där förklaringsgraden är densamma och inga av de massmediala måtten är signifikanta. Resultaten går sålunda emot antagandet att positiv publicitet skulle leda till en högre andel fast ersättning för Vd:n. 1,909 Andelsmått pos Jus. andelsmått pos Positiv/Negativ Andelsmått pos Jus. andelsmått pos Positiv/negativ Bolaget VD 1,847,000 b,380 1,854,000 b,414 1,840 99

100 Negativ publicitet Hypotes 6a och b: Vd:s andel fasta ersättning B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol B Sig VIF/Tol B Sig VIF/Tol B St.fel Sig VIF/Tol Konstant 49,179 8,068,000 49,379 8,203,000 47,14 8,751,000 51,781,000 52,216,000 53,14 9,933,000 Massmedialt mått,998,427,020 1,160/,862,505,328,125 1,145/,873-3,1 2,658,251 1,056/,947 -,020,938 1,267/,798,131,566 1,285/,778 -,143 3,036,962 1,243/,804 Komplexitet -,386,766,615 1,464/,683 -,439,773,571 1,470/,680 -,548,770,477 1,442/,694 -,611,432 1,466/,682 -,529,499 1,483/,674,560,920,543 1,679/,596 Log_Storlek 3E-12,000,879 1,746/,573 2E-13,000,992 1,738/,575-0,000,993 1,740/,575 5E-14,998 1,763/,567-0,994 1,738/,575-0,000,677 1,678/,596 Ägarstruktur,964 2,764,728 1,312/,762 1,308 2,778,638 1,306/,766 2,430 2,797,386 1,308/,765 1,678,548 1,297/,771 1,777,524 1,299/,770 3,152 3,052,303 1,360/,735 Olja -22,36 8,793,012 1,223/,818-21,01 8,834,018 1,215/,823-17,8 8,822,044 1,213/,824-19,23,030 1,196/,836-18,9,033 1,198/,835-17,3 11,864,147 1,148/,871 Material -1,220 4,512,787 1,216/,823-2,075 4,581,651 1,234/,810,210 4,845,965 1,219/,820-1,201,793 1,216/,823-1,424,756 1,224/,817-1,160 5,340,828 1,414/,707 Industri -4,734 3,582,188 2,250/,444-4,426 3,614,222 2,257/,443-2,110 3,629,562 2,247/,445-3,595,323 2,250/,445-3,972,277 2,271/,440-6,008 4,289,163 2,832/,353 Konsumentvaror -8,265 4,492,067 1,410/,709-7,989 4,528,079 1,411/,709-7,738 4,849,112 1,381/,724-8,173,077 1,435/,697-8,636,062 1,445/,692-10,1 5,298,057 1,680/,595 Konsumenttjänster -7,904 4,969,113 1,475/,678-8,262 5,006,100 1,474/,678-6,173 5,085,226 1,519/,658-8,226,107 1,504/,665-7,897,120 1,487/,672 1,810 7,486,809 1,553/,644 Hälsovård -14,71 4,435,001 1,439/,695-14,88 4,478,001 1,445/,692-12,6 4,586,007 1,445/,692-14,4,002 1,441/,694-14,2,002 1,443/,693-14,1 5,552,012 1,741/,574 Telecom -11,3 6,573,087 1,341/,746-10,02 6,609,131 1,335/,749-6,693 6,513,305 1,297/,771-7,732,236 1,280/,781-8,059,216 1,278/,782-7,359 6,683,273 1,405/,711 Teknologi -14,73 5,434,007 1,349/,741-14,96 5,478,007 1,350/,741-12,6 5,534,024 1,377/,726-14,7,008 1,350/,741-14,9,007 1,354/,739-15,8 5,978,009 1,646/,608 Prestation -,152,079,058 1,197/,835 -,154,080,055 1,197/,836 -,166,081,041 1,206/,829 -,154,057 1,201/,833 -,155,055 1,197/,835 -,254,096,009 1,433/,698 Genomsn. Ers. Styrelse -1E-05,000,001 1,695/,590-1E-05,000,001 1,695/,590-0,000,003 1,709/,585-1E-05,001 1,704/,587-0,001 1,727/,579-0,000,001 1,639/,610 VD i styrelsen -3,109 2,752,260 1,616/,619-3,412 2,780,221 1,625/,615-2,934 2,860,306 1,662/,602-3,136,268 1,660/,603-2,964,291 1,628/,614-2,143 3,230,508 1,764/,567 Styrelsens storlek 1,435,836,088 1,638/,610 1,721,828,039 1,583/,632 1,884,838,026 1,572/,636 1,843,032 1,668/,600 1,672,057 1,740/,575 1,523,891,090 1,620/,617 LAG And. Fast av Tot. Ers. VD,344,061,000 1,315/,761,344,061,000 1,318/,758,406,065,000 1,357/,737,352,000 1,316/,760,350,000 1,313/,762,344,075,000 1,537/,651 ANOVA Adjusted R2 Durbin Watson,000 b,395 1,852,000 b,386 1,850,000 b,399,000 b,379 1,909 1,853 Andelsmått negativt Jus. andelsmått negativt Positiv/Negativ Andelsmått negativt Jus. andelsmått negativt Bolaget VD Tabell 15: Regression hypotes 6a & b,000 b,380 1,865,000 b,414 1,840 Positiv/negativ I Tabell 15 ovan redovisas regressionsanalyser avseende Vd:s fasta ersättning i förhållande till de negativa massmediala måtten och dess kontrollvariabler. Samtliga modeller avseende publicitet om bolaget är signifikanta och har en likande förklaringsgrad, omkring 40%. Värden för autokorrelation och multikollinaritet kan accepteras. Det negativa andelsmåttet ligger inom ramen för en accepterad signifikansnivå och dess koefficient har en positiv riktning, det vill säga att negativ publicitet förklarar en högre andel fast ersättning för Vd:n. Detta resultat går följaktligen emot de antaganden som gjorts, att negativ publicitet skulle leda till lägre andel fast ersättning för Vd:n. I regressionsanalyserna avseende massmediala mått gällande Vd:n kan likande resultat påvisas, dock är inga mått representativa för massmedial publicitet signifikanta, vilket gör det svårt att finna stöd för de antagande som gjorts, att negativ publicitet avseende Vd:n förklarar en lägre andel fast ersättning för denna. 100

101 5.2.5 Verkställande direktörs anställning Negativ publicitet B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald Konstant -3,053 2,011,129 2,011/2,304-3,099 2,031,127 2,031/2,328-3,17 2,232,156 2,232/2,016-3,356 2,016,096 2,016/2,771-3,47 2,045,089 2,045/2,885-4,32 2,787,122 2,787/2,397 Massmedialt mått -,188,120,117,120/2,463 -,144,090,109,090/2,570,045,657,945,657/,005,008,066,905,066/,014,045,050,368,050/,810 1,892 1,105,122 1,105/2,935 Komplexitet -,122,205,552,345/,427 -,136,208,494,308/,782 -,083,196,543,121/,290 -,086,197,665,197/,188 -,092,198,641,198/,217 -,301,278,279,278/1,173 Log_Storlek,000,000,547,000/,323,000,000,557,000/,344,000,000,558,000/,344,000,000,438,000/,342,000,000,426,000/,423,000,000,658,000/,192 Ägarstruktur,560,873,522,873/,411,549,874,530,874/,394,172,846,838,846/,042,292,837,728,837/,121,297,837,723,837/,126,279,961,771,961/,084 Olja -15, ,420, ,420/,000-15, ,475, ,475/,000-16, ,551, ,551/,000-16, ,120, ,120/,000-16, ,294, ,294/,000-17, ,942 1, ,942/,000 Material,944 1,344,483 1,344/,493 1,086 1,348,420 1,348/,649 1,538 1,346,253 1,346/1,306 1,170 1,302,369 1,302/,807 1,170 1,302,369 1,302/,808,964 1,458,508 1,458/,438 Industri 2,579 1,152,025 1,152/5,006 2,662 1,177,024 1,177/5,119 2,25 1,084,038 1,084/4,307 2,259 1,087,038 1,087/4,320 2,181 1,078,043 1,078/4,093 2,034 1,217,095 1,217/2,796 Konsumentvaror 3,148 1,347,019 1,347/5,461 3,087 1,356,023 1,356/5,186 3,13 1,309,017 1,309/5,716 3,000 1,296,021 1,296/5,358 2,886 1,299,026 1,299/4,938 2,868 1,493,055 1,493/3,690 Konsumenttjänster 1,531 1,206,204 1,206/1,612 1,650 1,223,177 1,223/1,819 1,444 1,181,221 1,181/1,495 1,542 1,218,206 1,218/1,602 1,706 1,201,156 1,201/2, ,324, ,324/,000 Hälsovård 2,792 1,151,015 1,151/5,890 2,851 1,169,015 1,169/5,941 2,469 1,104,025 1,104/4,998 2,497 1,102,023 1,102/5,136 2,520 1,096,021 1,096/5,286 1,064 1,481,473 1,481/,516 Telecom 3,351 1,488,024 1,488/5,068 3,369 1,508,025 1,508/4,995 2,491 1,369,069 1,369/3,314 2,540 1,348,059 1,348/3,554 2,512 1,337,060 1,337/3,531 2,011 1,460,168 1,460/1,898 Teknologi 1,386 1,421,329 1,421/,952 1,403 1,434,328 1,434/,958 1,324 1,403,346 1,403/,890 1,291 1,399,356 1,399/,851 1,265 1,401,367 1,401/,815,497 1,503,741 1,503/,109 Prestation -,030,021,142 0,21/2,153 -,029,021,157,021/2,005 -,027,020,171,020/1,871 -,028,020,153,020/2,014 -,029,020,139,020/2,188 -,020,023,379,023/,775 Pension 23, ,535, ,535/,000 23, ,091, ,091/,000 23, ,150, ,150/,000 23, ,640, ,640/,000 23, ,733, ,733/,000 23, ,777, ,777/,000 VD i styrelsen -1,808,729,013,729/6,151-1,762,732,016,732/5,791-1,78,749,017,749/5,668-1,748,728,016,728/5,770-1,72,732,019,732/5,516-1,97,896,028,896/4,836 Antal beroende ledamöter,054,186,769,186/,086,046,181,800,181/,064,006,185,973,185/,001,008,183,965,183/,002 -,006,184,976,184/,001,001,230,998,230/,000 Andel ledamöter med aktier,018,019,336,019/,924,018,019,344,019/,895,010,021,643,021/,215,011,019,557,019/,344,010,020,601,020/,273,017,026,501,026/,453 LAG avgång VD -,824,890,354,890/,858 -,898,886,311,886/1,027-1,09,906,228,906/1,453-1,087,891,223,891/1,487 -,946,885,285,885/1,143-1,58 1,280,216 1,280/1,529 Sig. Nagelkerke R2 Hypotes 7a och b: Vd:s avgång,000,000,000,000,000,391,391,375,372,378 Andelsmått neg Jus. andelsmått neg Positiv/Negativ Andelsmått neg Jus. andelsmått neg Bolaget VD Tabell 16: Regression hypotes 7a & b,002,419 Positiv/negativ I Tabell 16 ovan redovisas regressionsanalyser avseende Vd:s avgång i förhållande till de negativa massmediala måtten gällande bolaget och dess kontrollvariabler. Modellerna avseende publicitet om bolaget uppvisar alla signifikans med en jämn förklaringsgrad på omkring 38 % dem emellan. Dock är inget av de massmediala måtten inom en acceptabel signifikansnivå. Avseende negativa massmediala mått för Vd:n påvisas likande resultat som för bolaget. Därmed kan inga massmediala mått varken gällande bolaget eller Vd:n ge indikationer om att negativ publicitet förklarar Vd:s avgång. 101

102 Positiv publicitet Hypotes 8a och b: Vd:s avgång B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald B St.fel Sig S.E/Wald Konstant -2,067 2,055,315 2,055/1,012-2,146 2,064,298 2,064/1,082-3,17 2,232,156 2,232/2,016-3,323 2,001,097 2,001/2,758-3,33 1,997,096 1,997/2,778-4,32 2,787,122 2,787/2,397 Massmedialt mått -,177,087,042,087/4,135 -,144,067,032,067/4,609,045,657,945,657/,005 -,007,041,875,014/,025 -,013,033,691,033/,159 1,892 1,105,087 1,105/2,935 Komplexitet -,067,202,741,202/,109 -,084,203,677,203/,173 -,083,196,671,196/,180 -,087,198,661,198/,192 -,090,198,651,198/,205 -,301,278,279,278/1,173 Log_Storlek,000,000,522,000/,221,000,000,599,000/,293,000,000,358,000/,237,000,000,491,000/,377,000,000,571,000/,321,000,000,648,000/,095 Ägarstruktur,404,860,639,860/,220,410,868,637,868/,223,172,846,838,846/,042,290,837,729,837/,120,288,836,730,836/,119,279,961,771,961/,084 Olja -16, ,362, ,362/,000-16, ,369, ,369/,000-16, ,551, ,551/,000-16, ,872, ,872/,000-16, ,914, ,914/,000-17, ,942 1, ,942/,000 Material,776 1,361,569 1,361/,325,910 1,363,504 1,363/,446 1,538 1,346,253 1,346/1,306 1,160 1,299,372 1,299/,797 1,180 1,301,364 1,301/,823,964 1,458,508 1,458/,438 Industri 2,487 1,123,027 1,123/4,908 2,505 1,132,027 1,132/4,902 2,250 1,084,038 1,084/4,307 2,276 1,093,037 1,093/4,336 2,314 1,098,035 1,098/4,437 2,034 1,217,095 1,217/2,796 Konsumentvaror 2,996 1,322,023 1,322/5,140 3,005 1,329,024 1,329/5,112 3,130 1,309,017 1,309/5,716 3,012 1,299,020 1,299/5,375 3,051 1,302,019 1,302/5,495 2,868 1,493,055 1,493/3,690 Konsumenttjänster 1,555 1,223,204 1,223/1,615 1,663 1,235,178 1,235/1,814 1,444 1,181,221 1,181/1,495 1,494 1,183,207 1,183/1,594 1,494 1,184,207 1,184/1, ,324, ,324/,000 Hälsovård 2,857 1,151,013 1,151/6,164 2,931 1,161,012 1,161/6,371 2,469 1,104,025 1,104/4,998 2,506 1,107,024 1,107/5,128 2,533 1,109,022 1,109/5,218 1,064 1,481,473 1,481/,516 Telecom 2,755 1,396,048 1,396/3,897 2,810 1,410,046 1,410/3,975 2,491 1,369,069 1,369/3,314 2,551 1,352,059 1,352/3,562 2,565 1,355,058 1,355/3,584 2,011 1,460,168 1,460/1,898 Teknologi 1,327 1,446,359 1,446/,842 1,358 1,453,350 1,453/,875 1,324 1,403,346 1,403/,890 1,322 1,414,350 1,414/,873 1,385 1,419,329 1,419/,952,497 1,503,741 1,503/,109 Prestation -,028,021,183,021/1,770 -,029,021,177,021/1,820 -,027,020,171,020/1,871 -,028,020,160,020/1,973 -,028,020,164,020/1,937 -,020,023,379,023/,775 Pension 23, ,275, ,275/,000 23, ,551, ,551/,000 23, ,150, ,150/,000 23, ,380, ,380/,000 23, ,586, ,586/,000 23, ,777, ,777/,000 VD i styrelsen -1,766,740,017,740/5,694-1,737,741,019,741/5,496-1,78,749,017,749/5,668-1,752,727,016,727/5,814-1,75,728,016,728/5,813-1,97,896,028,896/4,836 Antal beroende ledamöter -,025,185,892,185/,018 -,015,185,935,185/,007,006,185,973,185/,001,013,185,945,185/,005,023,186,902,186/,015,001,230,998,230/,000 Andel ledamöter med aktier,011,018,536,018/,383,012,019,526,019/,402,010,021,643,021/,215,012,019,541,019/,373,012,019,525,019/,403,017,026,501,026/,453 LAG avgång VD -1,247,890,161,890/1,966-1,281,894,152,894/2,054-1,09,906,228,906/1,453-1,075,883,223,883/1,485-1,14,903,206,903/1,600-1,58 1,280,216 1,280/1,529 Sig. Nagelkerke R2,000,404,000,407,000,375,000,372,000,373,002,419 Andelsmått Positivt Jus. andelsmått Positivt Positiv/Negativ Andelsmått Positivt Jus. andelsmått Positivt Positiv/negativ Bolaget VD Tabell 17: Regression hypotes 8a & b I Tabell 17 ovan redovisas regressionsanalyser avseende Vd:s avgång i förhållande till de positiva massmediala måtten och dess kontrollvariabler. Samtliga modeller avseende publicitet om bolaget är signifikanta med en förklaringsgrad omkring 40 % i samtliga modeller. Till skillnad från negativ publicitet är de båda positiva andelsmåtten signifikanta där dess koefficienter påvisar en negativ riktning, vilket innebär att ju mer positiv publicitet desto lägre är sannolikheten att Vd får avgå. Vd:s avgång i förhållande till massmediala mått gällande Vd:n uppvisar liknande förklaringsgrad som för bolaget, cirka 38 %. Dock är inga av de massmediala måtten i dessa regressionsmodeller signifikanta, vilket innebär att det endast är massmedial positiv publicitet avseende bolaget som kan förklara att Vd får behålla sin befattning. 5.4 Utvärdering av massmediala mått Då de mått som representerar massmedial publicitet har utvecklats genom en metod är det av vikt att diskutera hur dessa mått förhöll sig till varandra efter att empiriska resultat framtagits. De univariata analyserna visar att positiv publicitet är typvärde oavsett om publiciteten gäller bolaget eller Vd:n. Det kan även tydas att det är fler artiklar som förekommer om bolaget än om Vd:n i sig. Vidare i de bivariata analyserna kan tydas att majoriteten av de massmediala måtten har ett samband med varandra på en signifikansnivå p<0,01 med endast ett fåtal undantag. De mått som inte är signifikanta med varandra kan trots detta ge oss en svag 102

103 indikation att de fångar samma sak som övriga mått då dess signifikansnivå inte befinner sig långt ifrån övriga. De multivariata analyserna styrker även dem att måtten tenderar att fånga massmedial publicitet på samma sätt genom att samtliga hypoteser uppvisar att förklaringsgraden oavsett mått är nästintill identisk. Samtidigt uppvisar resultaten att mått vilka avsetts mäta exempelvis positiv publicitet typiskt sett innehar samma riktning på koefficienten med endast ett fåtal undantag. Dock skiljer sig i flera fall måttet positiv/negativ gällande riktningen på koefficienten, men då detta är en dikotom variabel så beror dess riktning på vilket förhållande som ska förklaras. En sammanlagd bedömning av samtliga analyser indikerar att de mått som utvecklats tenderar att fånga samma sak samt att främst studiens huvudmått; andelsmått, är likvärdiga. Dock har även måttet positiv/negativ varit likvärdigt i de flesta fall. I de fall där måttet positiv/negativ har skiljt sig åt gällande signifikansnivå från övriga mått kan det förklaras av dess klassificering. Detta då måttet klassificerat publicitet som antingen positiv eller negativ där det i vissa fall existerat små skillnader dem emellan. Exempelvis då positiv och negativ publicitet varit nästan identiska grundades dess klassificering på dess decimaler vilket kan ha gett en viss skevhet i resultaten. Detta är därför av vikt att ta i beaktande i fortsatt empirisk analys. 103

104 Kapitel 6 Empirisk analys Analyskapitlet inleds med en djupgående analys utifrån respektive hypotes. Detta utmynnar i en mer övergripande analys som behandlar vilken slags massmedial publicitet som haft störst påverkan i studien, vilken aktör som blivit mest påverkad av massmedia samt en diskussion kring om agentlogiken kan anses vara legitim i den svenska bolagsstyrningskontexten utifrån studiens resultat och analyser. 6.1 Inledande diskussion Studien baseras på data i två delar; dels från årsredovisningar under fem års tid avseende samtliga bolag noterade på Large cap, dels på artiklar för varje bolag och dess Vd för fyra år. Med hänsyn till att studien omfattar samtliga bolag på Large Cap-listan kan vi baserat på våra resultat uttala oss om hur massmedial publicitet faktiskt påverkar bolagsstyrningen i dessa bolag, vilken slags publicitet som har störst genomslagskraft samt om det är Vd eller styrelsen som påverkas mest av denna publicitet. Tabell 18 nedan ger en översikt av de bivariata samt multivariata analyserna i förhållande till samtliga hypoteser och mått samt riktningen på förhållandena, det vill säga om riktningen är positiv eller negativ. Tabellen visar de hypoteser som är signifikanta utifrån signifikansnivån p<0,05, dock kommer även signifikansnivåer vilka befinner sig omkring denna och som kan ge indikationer på signifikans beaktas. Fortsatt analys av respektive hypotes kommer att baseras på sammanvägda bedömningar av samtliga redovisade resultat. 104

105 6.2 Styrelsen Signifikanta hypoteser Pearsons r Spearmans rho Regression Hypotes Massmedial publicitet Bolaget VD Bolaget VD Bolaget VD Andelsmått neg Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos H1 Andelsmått jus neg Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos Positiv/Negativ - - Sig / Neg Sig / Neg Andelsmått pos Sig / Pos Sig / Pos H2 Andelsmått jus pos Sig / Pos Sig / Pos Positiv/Negativ - - Andelsmått pos Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos H3 Andelsmått jus pos Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos Positiv/Negativ - - Sig / Pos Sig / Pos Andelsmått neg Sig / Pos Sig / Pos H4 Andelsmått jus neg Sig / Pos Sig / Pos Positiv/Negativ - - Sig / Pos Sig / Pos Andelsmått pos Sig / Neg H5 Andelsmått jus pos Sig / Neg Sig / Neg Positiv/Negativ - - Sig / Neg Andelsmått neg Sig / Pos Sig / Pos Sig / Pos H6 Andelsmått jus neg Positiv/Negativ - - Sig / Neg H7 Andelsmått neg Andelsmått jus neg Positiv/Negativ - - Sig / Pos Andelsmått pos Sig / Neg Sig / Neg H8 Andelsmått jus pos Sig / Neg Sig / Neg Positiv/Negativ - - Sig / Pos Styrelsen som bolagsstyrningsaktör behandlas i studiens två första hypoteser. Dels i form av dess oberoendefunktion och dels gällande dess ersättningsnivå vilken kan vara incitamentsdrivande för dess arbete Styrelsens oberoende Tabell 18: Signifikanta hypoteser Antal oberoende styrelseledamöter har i den teoretiska referensramen belysts som betydande för att styrelsen ska uppvisa att en effektiv övervakningsfunktion över ledningen upprätthålls (Dalton et al, 1998). Samtidigt har styrelsens oberoende förklarats kunna förändras om bolag och dess Vd erhåller publicitet i massmedia, främst negativ sådan. Detta då negativ massmedial publicitet kan skapa en medvetenhet hos allmänheten och rikta ljus mot styrelsens bristande övervakningsfunktion (Bednar, 2012). Följaktligen har det i denna studie antagits att negativ publicitet avseende bolaget och dess Vd kan leda till fler oberoende styrelseledamöter för att erhålla legitimitet, då fler oberoende ses som legitimt utifrån agentlogikens antaganden. 105

106 Gällande styrelsens oberoendefunktion har därmed följande hypoteser legat till grund för studien: Hypotes 1a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med antal oberoende styrelseledamöter. Hypotes 1b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med antal oberoende styrelseledamöter. Studiens univariata resultat påvisar att i en typisk styrelse är en övervägande del av ledamöterna oberoende vilket bör indikera att oberoende ledamöter är något som börsbolag på Large Cap försöker eftersträva. Denna eftersträvan skulle kunna förklaras av den agentlogik som anses legitim, vilken kan förstärkas av den svenska koden för bolagsstyrningen som enligt god sed ska följas av svenska börsbolag och som ställer krav på styrelsens oberoende (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015). Vidare uppvisar bivariata samt multivariata analyser att negativ publicitet avseende Vd:n kan förklara fler oberoende ledamöter. Detta då samtliga mått uppvisar signifikanta resultat samtidigt som riktningen på dessa går i linje med de antaganden vilka gjordes i den teoretiska referensramen, det vill säga att negativ publicitet förklarar fler antal oberoende styrelseledamöter. Dock är inte resultaten desamma gällande publicitet om bolaget, där tabellen ovan inte påvisar att några signifikanta resultat föreligger mellan negativ publicitet om bolaget och fler oberoende ledamöter samt att tidigare analyser inte påvisat värden som kan ge indikationer på att så skulle vara fallet. Resultaten går därmed i linje med tidigare forskning (Bednar, 2012) att negativ publicitet avseende Vd:n i massmedia kan leda till fler oberoende ledamöter i styrelsen. Tidigare forskning (Bednar, 2012) har vidare antagit att massmedial publicitet kan ha olika effekter beroende på om den endast behandlar bolaget eller dess Vd. Även denna studies resultat kan påvisa sådana skillnader då negativ publicitet avseende Vd förklarar fler oberoende ledamöter till skillnad från sådan publicitet gällande bolaget. Att dessa skillnader förekommer kan bero på att publicitet avseende Vd:n kan ha en större genomslagskraft då Vd:n kan ses som bolagets ansikte utåt (Tengblad, 2006) och vara den som genom massmedias publicering förknippas med bolaget då denna erhåller ett slags kändisskap (Hayward, Rindova & Pollock, 2004). Detta kan dels bero på att massmedia tenderar att söka enkla förklaringar i sin publicering där det är enklare att peka ut och beskylla Vd:n än att se till samtliga omständigheter vid en viss situation (Jones & Nisbett, 1972). Dels kan en orsak vara att massmedia i sig är ett 106

107 bolag som fokuserar på att sälja lösnummer (Pallas & Strannegård, 2010) där publicering om Vd:n kan ha ett större nyhetsvärde beroende på att det finns ett växande intresse av att porträttera bolag i termer av dess ledande befattningshavare, främst Vd:n (Hayward, Rindova & Pollock, 2004). Trots att massmedia kan tendera att söka enkla förklaringar samt publicera det som säljer mest kan skillnader i hur olika typer av publicitet påverkar styrelsens oberoende vidare förklaras av kopplingen mellan Vd:n och styrelsen. Om Vd:n kritiseras i massmedia kan det riktas ljus mot styrelsen som kan ifrågasättas angående varför de låtit Vd:n agera som den gjort. I sådant fall kan styrelsen, men även aktieägarna, vilja addera fler oberoende ledamöter för att uppvisa för allmänheten att styrelsen tar sin övervakningsroll på allvar och därigenom skydda sitt och bolagets rykte (Skeel, 2001). Fler oberoende ledamöter kan därmed vara ett sätt för bolaget och styrelsen att försöka erhålla legitimitet (Bednar, 2012) och kompensera för den dåliga publicitet som erhållits av Vd:n eller dess agerande. Att bolaget i sig erhåller negativ publicitet kanske inte direkt kopplas samman med styrelsens övervakningsfunktion över Vd:n utan mer styrelsens angelägenheter generellt, exempelvis brister i bolagets ekonomiska förhållanden. Följaktligen kan det finnas naturliga skäl att massmedial publicitet avseende bolaget inte kan stödjas i denna studie just för att denna kan vara svår att koppla samman med styrelsens övervakningsfunktion utifrån agentlogiken som legitim, det vill säga fler oberoende ledamöter. Men även då massmedia vanligen porträtterar bolaget i termer av dess Vd. Utifrån studiens resultat är det därmed svårt att stödja hypotes 1a. Däremot kan publicitet om Vd:n i förhållande till antal oberoende ledamöter anses gå i linje både med de antaganden som gjorts i den teoretiska referensramen samt tidigare forskning (Bednar, 2012). Det kan därmed finnas stöd för hypotes 1b, att negativ massmedial publicitet avseende Vd:n kan förklarar att bolag adderar oberoende ledamöter i styrelsen Styrelsens ersättning För att styrelsen ska erhålla incitament att verka för bolagets bästa poängteras enligt agentlogiken ersättning som en betydande faktor. En högre ersättning sammankopplas ofta med en god övervakningsroll där styrelsen kan belönas i form av högre ersättning. (Fama, 1980) Styrelsens övervakningsroll kan uppmärksammas via massmedia där positiv publicitet kan indikera att styrelsen gjort ett bra arbete (Bednar, 2012) vilket i sin tur kan leda till en högre ersättning. Detta resonemang har legat till grund för styrelsens ersättning i denna studie, där det 107

108 antagits att positiv publicitet avseende bolaget respektive dess Vd kan leda till högre ersättning för styrelsen som belöning samt fortsatta incitament för en god övervakningsroll i linje med agentlogiken vilket uppfattas som legitim. Avseende styrelsens ersättning har därmed följande hypoteser legat till grund för studien: Hypotes 2a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med styrelsens ersättningsnivå. Hypotes 2b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med styrelsens ersättningsnivå. Studiens resultat visar bland annat genom univariata analyser att genomsnittlig ersättning för styrelsen varierar. Samtidigt visar bivariata analyser att styrelsens ersättning har ett samband med de två positiva massmediala andelsmåtten för Vd:n men ej för bolaget. Dock kan inte dessa positiva massmediala mått förklara styrelsens ersättning i de multivariata analyserna, där inget mått varken för bolaget eller Vd:n påvisar signifikanta resultat. Istället uppvisar de multivariata analyserna att komplexitet, storlek, vissa branscher, om Vd sitter med i styrelsen, samt Vd:s totala ersättning är drivande faktorer för en högre ersättning till styrelsen. Att positiv massmedial publicitet inte kan förklara högre ersättning till styrelsen kan bero på att ersättning är ett känsligt ämne (Rost & Weibel, 2013) i ett land som Sverige vilket präglas av en stark demokrati (Elster, 1989). I Sverige kan därför en hög ersättning till styrelsen uppfattas som orättvist i förhållande till en genomsnittligt anställd i ett bolag, vilket kan skapa en upprördhet och irritation hos allmänheten avseende bolaget i fråga. Det kan därmed vara så att trots att bolaget eller dess Vd erhåller positiv publicitet så belönas inte styrelsen med en högre ersättning eftersom detta istället kan riskera att påverka bolagets legitimitet negativt. Vidare kan det även vara så att styrelsens ersättning är så pass reglerad och att de som beslutar om denna (aktieägarna) är så pass insatta i vad styrelsens arbete innebär och därför främst reglerar denna utifrån andra faktorer än publicitet i massmedia. Istället kan det vara så att det är hur pass komplicerad verksamheten är, exempelvis att den utgörs av många affärssegment eller befinner sig i en särskild bransch, vilket studiens resultat tyder på, som gör styrelsens arbete svårare och därmed motiverar en högre ersättning. Aktieägarna värdesätter därför styrelsens arbete utifrån dessa faktorer (Norberg, 2008) istället för eller mer än massmedial publicitet. Detta resonemang kan därmed indikera att just styrelsens ersättningsnivå inte regleras av hur pass uppmärksammat 108

109 bolaget blir i massmedia utan att det mer handlar om hur komplext och omfattande styrelsens arbete är, det vill säga att styrelsen bland annat får betalt efter förtjänst. Resultaten ovan kan därigenom indikera att agentlogiken inte är lika tydlig avseende just ersättning till svenska styrelser då höga ersättningsnivåer vanligen är känsligt. Det kan därmed vara så att motivera styrelsen via högre ersättning enligt agentlogiken inte anses vara legitimt i Sverige utan snarare motsatsen, att en hög ersättning till styrelsen kan skada ett bolags legitimitet. Således är det utifrån ovanstående resonemang och resultat svårt att stödja hypotes 2a och b, det vill säga våra förväntningar att positiv publicitet i massmedia kan förklara att styrelsen erhåller en högre ersättning. Detta oavsett om publiciteten gäller bolaget eller Vd:n Verkställande direktör Verkställande direktör berörs i studiens övriga hypoteser. Dels i form av dess ersättning, både nivå och form, vilket ska motivera denna att agera i aktieägarnas intressen (Fama, 1980). Dels dess anställning vilken kan påverkas till följd av dess agerande (Dyck & Zingales, 2002). Verkställande direktörs ersättning Ersättningsnivå För att Vd ska motiveras att driva bolaget i linje med aktieägarnas intresse har dess ersättningsnivå lyfts fram som betydande (Fama, 1980). De senaste åren har ersättningsnivåerna för svenska Vd:ar ökat väsentligt (Svenskt Näringsliv, 2013) vilket lett till en allmän diskussion där ersättningsnivå blivit ett känsligt ämne (Brick, Palmon & Wald, 2006). Massmedia kan vara drivande i denna diskussion och samtidigt anses vara disciplinerande gällande olika bolagsstyrningsbeslut (Kuhnen & Niessen, 2012) och har därför i denna studie antagits kunna påverka Vd:s ersättningsnivå. Detta både i termer av positiv samt negativ publicitet, där en positiv sådan kan förklara en ökad ersättning medan en negativ kan förklara en minskad sådan. Följaktligen har i denna studie nedanstående hypoteser legat till grund för Vd:s ersättningsnivå: Hypotes 3a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. Hypotes 3b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. Hypotes 4a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. 109

110 Hypotes 4b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs ersättningsnivå. Resultat gällande Vd:s ersättningsnivå är varierande, där univariata analyser visar på stora skillnader. I de bivariata analyserna framkommer att ersättningsnivån har ett samband med positiv massmedial publicitet både gällande bolaget och Vd. Gällande negativ publicitet existerar även där samband med ersättningsnivå dock med en positiv riktning på koefficienten vilket går emot våra förväntningar att negativ publicitet skulle minska Vd:s ersättning. Istället indikerar det att negativ publicitet skulle öka Vd:s ersättningsnivå. Dock kan inte detta förhållande demonstreras i de multivariata analyserna där inga negativa massmediala mått uppvisar signifikanta resultat. Istället förklarar vissa branscher, styrelsens ersättning samt om Vd sitter med i styrelsen minskning i Vd:s ersättningsnivå. Till skillnad från negativ publicitet kan dock positiv sådan avseende Vd:n förklara dess ersättningsnivå baserat på signifikanta resultat gällande två massmedial mått i de multivariata analyserna. Resultaten visar, trots att hög ersättning till ledande befattningshavare är ett känsligt ämne i ett demokratiskt land som Sverige, att det snarare är positiv publicitet, inte negativ, som påverkar Vd:s ersättningsnivå. Det är med andra ord mer troligt att Vd:s ersättning höjs än att den sänks vilket går i linje med resultat från tidigare forskning (Peng, Liu, Chen & Xu, 2014). Samtidigt kan en förklaring vara att Vd:ar i svenska börsbolag redan har en förhållandevis låg ersättning i jämförelse med andra länder (Oxelheim & Randöy, 2005), vilket kan bidra till att styrelsen är mer försiktig med att sänka denna ytterligare vid negativ massmedial publicitet. Exempelvis för att inte riskera att dess Vd lockas till ett bolag i ett annat land där ersättningen är högre. Resonemanget kan därmed visa på att det är mer legitimt att motivera Vd:n med en högre ersättning vid positiv publicitet än att straffa med en lägre sådan vid negativ. Dessutom visar resultaten att det är positiv publicitet i termer av Vd:n själv som påverkar ersättningen, inte publicitet om bolaget. Detta kan ha en förklaring i att om Vd:n erhåller positiv publicitet och därmed poängteras som betydande för bolaget kan det krävas att denna erhåller en högre ersättning för att hållas kvar i bolaget då Vd:n blir mer attraktiv på arbetsmarknaden (Bednar, 2012). Detta eftersom att Vd:n genom massmedias positiva publicering vanligen blir den individ allmänheten förknippar bolaget med (Hayward, Rindova & Pollock, 2004) och som bolaget därigenom vill behålla, då dennes kändisskap kan vara betydelsefullt för bolagets legitimitet och framgång. Likt resonemanget angående antal oberoende där publicitet om Vd men inte om bolaget påverkar, kan det även i detta fall vara så att allmänheten har lättare att ta 110

111 till sig information som berör Vd:n då denna är bolagets ansikte utåt och ofta den som förknippas med bolaget (Tengblad, 2006). Samtidigt är det troligt att anta att positiv publicitet om Vd:n borde påverka dennes ersättning mer direkt då publiciteten berör just denna och lättare kopplas till dess arbete. Resultaten gällande Vd:s ersättningsnivå går därmed delvis i linje med våra förväntningar. Positiv publicitet kan anses förklara en högre ersättningsnivå för Vd:n, detta då majoriteten av massmediala mått uppvisar signifikanta resultat samtidigt som styrelsens ersättning, om Vd sitter med i styrelsen samt vissa branscher visar sig påverka. Det finns därmed en rimlighet i att stödja hypotes 3b; att positiv massmedial publicitet avseende Vd:n förklarar en högre ersättning till denna. Detta är dock inte fallet med hypotes 3a, det vill säga positiv publicitet om bolaget kan anses förklara Vd:s ersättningsnivå. Vidare tyder resultaten på att trots att Vd:s ersättningsnivå är ett känsligt ämne så kan ersättningen höjas till följd av positiv publicitet. Detta kan bero på att bolag ser det som mer väsentligt att betala Vd:n en högre lön än att sänka den på grund av att allmänheten finner en hög ersättning upprörande. Detta för att behålla Vd:n då denna anses vara kompetent, ha en bra status och uppfattas som legitim av allmänheten samtidigt som det kan en finnas en rädsla att Vd:n ska söka sig till ett annat bolag eller land där ersättningen är högre. Samtidigt kan denna rädsla i kombination med att det inte är lika vanligt att Vd:s ersättning sänks (Peng, Liu, Chen & Xu, 2014) även vara en förklaring till varför negativ publicitet ej kan anses förklara en lägre ersättning för Vd:n, då inga negativa massmediala mått uppvisar signifikanta resultat. Det finns därför svårigheter att finna belägg för och stödja hypotes 4a och b, nämligen att negativ massmedial publicitet om bolaget eller Vd:n kan leda till en lägre ersättningsnivå för denna. Ersättningsform Det är inte endast Vd:s ersättningsnivå, utan även dess form, som lyfts fram som betydande för att motivera Vd att göra ett bra arbete (Fama, 1980). Vd kan erhålla fast och rörlig ersättning (Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning, 2015) där en fast sådan kan förändras till följd av massmedial publicitet (Bednar, 2012). Fast ersättning har i denna studie antagits vara något Vd:n föredrar då denna inte är resultatbaserad utan mer stabil. Således har massmedial publicitet avseende bolaget och Vd:n antagits förklara dess andel fasta ersättning. Nedanstående hypoteser har därmed legat till grund för Vd:s ersättningsform i denna studie: Hypotes 5a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. 111

112 Hypotes 5b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Hypotes 6a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Hypotes 6b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett negativt samband med verkställande direktörs andel fasta ersättning. Studiens resultat visar att andel fast ersättning vanligen utgör en stor del av Vd:s totala ersättning. Vidare visar de bivariata analyserna att den fasta ersättningen har ett samband med massmedial publicitet, främst positiv sådan. Dock är riktningen på detta samband negativ vilket innebär att positiv publicitet skulle minska andelen fast ersättning. Detta går emot de antaganden som gjordes i den teoretiska referensramen samt resultat från tidigare forskning (Bednar, 2012). Gällande negativ publicitet existerar endast ett fåtal samband med de massmediala måtten men även där är riktningen den motsatta i förhållande till våra antaganden. Vidare i de multivariata analyserna kan varken positiv eller negativ massmedial publicitet, oberoende om den avser Vd eller bolaget, förklara Vd:s andel fasta ersättning. Endast ett mått uppvisar acceptabel signifikans dock även här med motsatt riktning gentemot våra förväntningar. Resultaten indikerar således att massmedial publicitet oavsett typ inte är någonting som kan förklara Vd:s andel fasta ersättning. Detta kan grunda sig i att den fasta andelen av ersättningen vanligen är störst i förhållande till den totala ersättningen i svenska Large Cap-bolag och därigenom inte något som används som ytterligare motivering för Vd:n då den redan utgör en så pass stor andel. Varför en minskning av fast andel ersättning inte kan förklaras vid negativ massmedial publicitet kan vidare liksom i fallet med Vd:s ersättningsnivå grunda sig i att det finns en rädsla i att sänka Vd:s fasta andel ersättning, samtidigt som det är troligt att anta att denna andel vanligtvis regleras av mer långsiktiga anställningsavtal. Istället för massmedial publicitet kan Vd:s andel fasta ersättning, vilket resultaten indikerar, förklaras av bolagets interna förhållanden, det vill säga om bolaget befinner sig i en viss bransch, hur pass hög styrelsens ersättning är men även styrelsens storlek. Dessa resultat indikerar alltså att största delen av Vd:s andel fasta ersättning baseras på hur omfattande Vd:s arbete är, exempelvis om denna måste ta hänsyn till särskilda förhållanden inom en viss bransch. Härigenom kan samtliga hypoteser gällande Vd:s ersättningsform inte erhållas stöd i denna studie. 112

113 6.2.4 Verkställande direktörs anställning Baserat på denna studies teoretiska referensram har Vd:s anställning ansetts kunna påverkas av massmedial publicitet. Detta då Vd:n har en offentlig roll (Dyck & Zingales, 2002) där styrelsen ofta tar hänsyn till allmänhetens uppfattning när Vd:n utvärderas (Kuhnen & Niessen, 2012). Om Vd:n erhåller negativ publicitet kan detta påverka dennes rykte negativt (Skeel, 2001) vilket i sin tur kan försvåra Vd:s framtida anställningsförhållanden (Fama, 1980). Om bolaget i sig erhåller negativ publicitet kan detta falla tillbaka på Vd:n eftersom denna anses vara ansiktet utåt (Tengblad, 2006) och kan komma att anklagas för bolagets misslyckanden (Wiesenfeld, Wurthmann & Hambrick, 2008), något som kan uppmärksammas av massmedia. Positiv publicitet om både Vd och bolaget kan istället göra att Vd får vara kvar i bolaget (Bednar, 2012) då denna kan ses som en viktig tillgång för bolaget. Avsnittet gällande verkställande direktörs avgång har därmed baserats på följande hypoteser: Hypotes 7a: Negativ publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs avgång. Hypotes 7b: Negativ publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med verkställande direktörs avgång. Hypotes 8a: Positiv publicitet avseende bolaget i massmedia har ett positivt samband med att verkställande direktör får behålla sin befattning. Hypotes 8b: Positiv publicitet avseende verkställande direktör i massmedia har ett positivt samband med att verkställande direktör får behålla sin befattning. Resultaten avseende Vd:s avgång visar att endast 11 % av samtliga Vd:ar avgått i denna studie. Vidare kan i de bivariata analyserna påvisas att det endast är de positiva massmediala måtten avseende bolaget som uppvisar ett samband med Vd:s avgång. Detta förhållande styrks ytterligare i de multivariata analyserna som påvisar att två positiva massmediala mått gällande bolaget är signifikanta med Vd:s avgång där riktningen är negativ. Detta går i linje med våra förväntningar, nämligen att positiv publicitet kan förklara att Vd får behålla sin befattning, det vill säga inte avgå. Resultaten ger därmed antydningar att det endast är positiv publicitet som påverkar Vd:s anställningsförhållande och endast publicitet gällande bolaget. Att negativ publicitet inte kan anses förklara att Vd får avgå går emot antagandet att det är legitimt att avskeda Vd:n till följd 113

114 av negativ publicitet. Detta kan grunda sig i att om en Vd eller bolaget erhåller negativ publicitet kan Vd:n skyddas mot denna publicitet genom ett upparbetat gott rykte vilket tidigare erhållits genom en stor del positiv publicitet. Härigenom kan Vd:n fått en makt i förhållande till styrelsen (Finkelstein, 1992) som kan skydda denna mot negativ publicitet. Detta resonemang indikerar även studiens resultat på, där Vd:ar erhållit stor del positiv publicitet samtidigt som antal avgångar varit få. Resonemanget ovan kan således innebära att styrelsen, om bolaget eller Vd:n erhåller negativ publicitet, inte alltid kommer sammankoppla denna med Vd:n och dess agerande, utan snarare med andra faktorer, exempelvis bolagets dåliga resultat. Samtidigt kan det tänkas att den forskning som gjorts och som menar att Vd får avgå vid negativ publicitet (Bednar, 2012), inte kan appliceras i samma utsträckning på den svenska bolagsstyrningskontexten i jämförelse med den amerikanska. I den amerikanska kontexten kan det ses som legitimt att avskeda Vd:n om bolaget får negativ publicitet (Bednar, 2012) för att visa att åtgärder vidtas och försöka återfå legitimitet. Dock kanske detta inte kan anses som legitimt agerande i svenska bolag, detta då Sverige kan ses som en stark demokrati där det kanske inte är lika självklart att avskeda Vd:n. Detta går i linje med tidigare forskning att europeiska styrelser, däribland svenska sådana, mer sällan avskedar Vd:n i jämförelse med amerikanska styrelser (Bonini, Alkan & Salvi, 2012). Vilket exempelvis kan ha sin grund i att anställningsvillkoren kan vara mer stabila i Sverige. Istället kan Vd:s avgång förklaras av om bolaget befinner sig i en viss bransch eller om Vd:n sitter med i styrelsen, vilket Vd gör i 59 % av fallen. Således går våra resultat avseende negativ publicitet och Vd:s avgång ej i linje med tidigare forskning (Bednar, 2012) och de antaganden som gjorts tidigare i studien. Hypotes 7a och b är därmed svåra att ge stöd för. Till skillnad från negativ publicitet indikerar resultaten i studien istället att positiv publicitet, gällande bolaget, kan förklara att Vd:n får behålla sin anställning. Detta resultat är dock intresseväckande då fallet inte är detsamma som i övriga signifikanta hypoteser, där det är publicitet avseende Vd:n som har en påverkan på bolagsstyrningen. Förklaringar till varför fallet här är annorlunda kan det diskuteras kring. En förklaring kan ha sin grund i att Vd:s anställning innebär en mer övergripande och strategiskt omfattande aspekt som påverkar bolaget i dess helhet och struktur, jämfört med styrelsens oberoende och Vd:s ersättningsnivå. Detta eftersom Vd:n lyfts fram som den främsta aktören i bolagsledningen samt ansvarar för bolagets löpande förvaltning (SFS 2005:551 8:29). Således kan publicitet avseende bolaget i detta fall ha en större genomslagskraft när Vd:s anställning utvärderas. Dock är det 114

115 häpnadsväckande att publicitet om Vd:n trots ovanstående resonemang inte är starkare än den om bolaget när publiciteten faktiskt berör Vd:n själv. Detta främst då tidigare forskning poängterat att bolag vanligen porträtteras i form av dess Vd som därigenom erhåller en kändisroll (Hayward, Rindova & Pollock, 2004). Vi finner det därmed besynnerligt att Vd:s anställning påverkas av publicitet gällande bolaget men ej Vd. Det kan följaktligen antas att det snarare är positiv publicitet avseende bolaget och inte Vd:n som har en påverkan på Vd:s anställning. Resultaten kan därmed ge stöd till hypotes 8a, men ej 8b. 6.3 Avslutande analys Bolagsstyrning är ett fenomen som erhållit mycket uppmärksamhet (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013) där en stor del av denna inriktats på styrelsens och Vd:s roll i bolaget (Dalton et al, 1998; Hillman & Dalziel, 2003; Gomez-Meija, Tosi & Hickin, 1987). Vad som påverkar beslut som avser dessa aktörer har undersökts i stor utsträckning där massmedia poängterats kunna ha en viss påverkan. Massmedia kan anses vara bärare av legitimitet (Bednar, 2012) och kan antingen avslöja ny information om bolag och dess handlingar eller föra redan känd sådan vidare (Miller, 2006). Oavsett roll så kan dock massmedia vara disciplinerande gällande vissa bolagsstyrningsbeslut (Kuhnen & Niessen, 2012), däribland sådana avseende styrelsen och Vd. 115

116 Figur 6: Massmedias påverkan på bolagsstyrningen - slutgiltig Baserat på ovanstående analys där respektive hypotes diskuterats på en djupgående nivå kan även mer generella förhållanden tydas, vilket illustreras i Figur 6 ovan. Resultaten tyder på att det är övervägande del positiv publicitet som har en påverkan på studerade beslut, detta i form av en ökning i Vd:s ersättningsnivå samt att Vd får behålla sin befattning. Detta går emot de antaganden som gjordes i den teoretiska referensramen att det främst är negativa händelser, exempelvis negativ massmedial publicitet, som påverkar beteende och beslut (Baumeister et al, 2001). Följaktligen kan vi ställa oss ett antal frågor kring detta förhållande. Förhållandet kanske inte råder i Sverige, det vill säga att negativ publicitet inte har en större påverkan än positiv på beslut som avser just styrelsen och Vd? Eller finns det andra avgörande faktorer, exempelvis 116

117 massmedias egenintresse, som gör att negativ publicitet inte har en lika stor påverkan som positiv sådan? En förklaring till varför inte negativ publicitet kan antas ha en större påverkan än positiv sådan i den svenska bolagsstyrningskontexten, kan utgöras av att denna kontext skiljer sig från de som undersökts tidigare, exempelvis den amerikanska. I Sverige kan det antas vara så att de beslut och åtgärder som antagits följa av främst negativ massmedial publicitet inte är fullt så legitima, exempelvis att avskeda Vd:n. Det är snarare av större betydelse att visa för allmänheten att gott beteende belönas än att dåligt sådant straffas. Samtidigt kan en annan förklaring utgöras av att det finns andra drivkrafter som väger tyngre för beslut avseende styrelsen och Vd:n än negativ massmedial publicitet, exempelvis ägarstruktur där storägare har mycket makt och insyn i bolaget, vilket även studiens resultat ger indikationer på genom att koncentrerat ägande till störst del förekommer. Även att de bolag vilka har studerats i denna studie utgör de största svenska bolagen, baserat på börsvärde, vilket kan innebära att de redan har en stark legitimitet som gör att de inte låter sig påverkas och vidtar förändringar lika snabbt av negativ publicitet som vid positiv sådan. Vi är medvetna om att det motsatta kan råda men denna studies resultat indikerar emellertid att så inte skulle vara fallet. Det finns följaktligen olika förklaring som tillsammans eller var och en för sig kan tydliggöra varför positiv massmedial publicitet har störst påverkan i denna studie. Förutom att den positiva massmediala publiciteten är mest förekommande och har störst påverkan visar studiens resultat och analys att det är främst publicitet avseende Vd:n som förklarar beslut omfattande styrelse och Vd, vilket går i linje med våra förväntningar. Att detta förhållande föreligger kan bero på att det finns en trend i att massmedia porträtterar bolag i termer av dess ledning, främst Vd:n (Hayward, Rindova & Pollock, 2004) vilket innebär att allmänheten ofta förknippar bolaget med denna (Tengblad, 2006). Denna trend har inneburit att Vd:n erhållit en slags kändisroll vilket inte endast kan påverka Vd:s roll i bolaget utan även bolaget i dess helhet. Dock väcks vissa frågetecken då studien även visar tendenser på att så inte alltid är fallet utan att även publicitet om bolaget kan ha en påverkan. Vad detta kan bero på har diskuterats, men det kan indikera att publicitet om bolaget i vissa fall har en starkare påverkan, trots att Vd:n innehar en slags kändisroll. Det ska även poängteras att det är beslut avseende Vd:n som påverkats mest i studien, varför det därmed kan antas rimligt att det är just publicitet som rör denna individ som har en påverkan. Detta då Vd:s ersättningsnivå, samt styrelsens oberoende lättare kan sammankopplas med 117

118 publicitet avseende Vd:n. Styrelsens oberoende handlar enligt agentlogiken om att övervaka Vd:n och studiens resultat pekar på att det är just negativ publicitet om denna som leder till adderande av antal oberoende. Samtidigt visar de univariata analyserna att mängd av publicitet, i form av antal artiklar, är betydligt mindre avseende Vd:n i förhållande till bolaget. Trots att det förekommer mindre publicitet om Vd:n är det ändå denna som tenderar ha störst påverkan, vilket kan ge indikationer på att denna publicitet har en starkare genomslagskraft. Således kan generellt sägas att det främst är publicitet avseende Vd:n som har en påverkan på bolagsstyrningen. Samtidigt som publicitet om Vd:n påverkar bolagsstyrningen i störst utsträckning är Vd:n även den bolagsstyrningsaktör vilken blir mest påverkad av den massmediala publiciteten. Detta eftersom majoriteten av de hypoteser vilka kunde stödjas av de empiriska resultaten avser Vd:n. En förklaring till detta grundar sig dels i att de beslut vilka studerats i denna studie till övervägande del har omfattat Vd:n men även att de beslut som omfattar Vd:n i viss mån enklare kan fattas. Detta då det är styrelsen som beslutar om både Vd:s ersättningsnivå samt dess anställning (SFS 2005:551, 8:27, 8:51). Styrelsen sammanträder mer frekvent och är mer involverade i bolagets verksamhet än aktieägarna vilka fattar beslut om styrelsen. Trots att denna studie endast har studerat beslut på årsbasis kan beslut gällande Vd:n ändå troligen kunna fattas enklare då styrelsen har större möjlighet till resonemang och diskussion kring Vd:s roll vid ett flertal tillfällen. Detta i jämförelse med bolagsstämman som endast har denna möjlighet då den sammanträder en gång per år (SFS 2005:551 7:1) och där fattar beslut gällande styrelsen. Dessutom kan en orsak till att främst Vd blir påverkad vara att denna kan ha erhållit en kändisroll i bolaget (Hayward, Rindova & Pollock, 2004) och att styrelsen därav tenderar att vidta beslut om denna eftersom allmänheten vanligen förknippar bolaget med Vd:n. Exempelvis ge en högre lön för att behålla en Vd som har ett gott rykte bland allmänheten. Utifrån studiens resultat kan det vidare diskuteras vilken roll massmedia har genom sin publicering. Det är svårt att tyda om massmedia antar den informationsspridarroll eller övervakningsroll som lyftes fram i den teoretiska referensramen. Typ av roll har snarare resonerats bero på vilken typ av aktör massmedias publicering når. Det behöver inte endast vara ett bolags aktieägare som berörs av publiceringen utan även andra bolagsintressenter, exempelvis kunder, leverantörer, anställda och staten med flera. Alla dessa kan reagera olika på den publicerade informationen. För vissa kan informationen vara ny medan den kan vara redan känd för andra då den ofta finns tillgänglig någonstans, exempelvis finns information om 118

119 Vd:s ersättning i årsredovisningen. Därav kanske massmedias roll i bolagsstyrningen handlar om att både vara en informationsspridare och övervakare som uppmärksammar och förmedlar informationen till allmänheten som i sin tur uppfattar denna på olika sätt. Samtidigt som det kan antas att massmedia uppmärksammar information har denna studie haft en teoretisk grund i den institutionella logiken vilken poängterat vikten av att bolag tenderar att förhålla sig till vad som är legitimt i samhället (Deegan & Unerman, 2011, s ) och däribland påverkade av vad som publiceras i massmedia. En sådan legitimitet antogs i den teoretiska referensramen utgöras av bolagsstyrning som går i linje med agentlogiken där publicitet av ett visst slag kan leda till beslut som går i linje med denna logik. Det kan dock diskuteras om agentlogiken kan anses vara legitim och därmed en norm även i Sverige och därigenom om de beslut som fattats gjorts av legitimitetsskäl eller om det finns andra förklaringar. Resultaten indikerar att agentlogiken som en legitim norm endast är något som bolag i Sverige förhåller sig till i vissa fall. Detta eftersom främst styrelsens oberoende, Vd:s ersättningsnivå samt dess anställning kunde påvisas i linje med den teoretiska referensramens antaganden. Det kan således konstateras att bolag i denna studie inte fullt ut beter sig i linje med agentlogiken till följd av massmedial publicitet. Sverige har traditionellt sett präglats av en annorlunda bolagsstyrningsstruktur med mycket koncentrerat ägande (Högfeldt, 2005) i förhållande till exempelvis den amerikanska kontexten där agentlogiken varit en norm för god bolagsstyrning under en längre tid. Sverige har dock förändrats med tiden, till stor del på grund av finansialiseringen (van der Zwan, 2014) där fler ägartyper involverats i de svenska bolagen vilket medfört en hel del förändringar i synen på dessa och dess styrning. Det kan därför antas att bolag i denna studie rör sig mot att förhålla sig till agentlogiken som en norm för god bolagsstyrning. Samtidigt som agentlogiken till viss del kan anses som en norm för god bolagsstyrning kan detta emellertid ifrågasättas. Detta eftersom agentlogiken främst grundar sig i att skapa incitament och kontrollera styrelsen och Vd:n. Det borde således vara så att negativ publicitet väger tyngre då sådan bör indikera att mer kontroll och incitament kan behövas. Denna studie visar samtidigt på att det främst är positiv publicitet som kan förklara de förändringar som vidtas, vilket indikerar att svensk bolagsstyrning gällande dessa aspekter främst handlar om att belöna och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Detta snarare än att kontrollera och bestraffa dessa. Istället kan det vara så att de beslut som påvisats vidtagits i denna studie till 119

120 följd av massmedial publicitet inte tagits för att uppfattas som legitim i enlighet med agentlogiken och därigenom erhålla ett gott rykte. Det kan snarare vara så att det finns andra förklarliga anledningar till varför beslut fattas, exempelvis ekonomiska aspekter eller att andra aspekter än agentlogikens medbringar legitimitet. Detta resonemang gör att agentlogiken som norm och därigenom legitim för god bolagsstyrning i Sverige till viss del kan ifrågasättas. Oavsett ett sådant ifrågasättande kan vi ändock tyda att bolag till viss del förhåller sig till agentlogiken, exempelvis avseende styrelsens oberoende. Emellertid kan detta endast ge svaga indikationer på att Sverige kan komma börja likna länder där agentlogiken i större utsträckning uppfattas som legitim. Avslutningsvis kan det konstaterats att det finns ett förhållande mellan massmedia och bolagsstyrningen samt hur detta faktiskt ser ut, då studien baserats på en generell nivå där en hel population studerats. Det kan vidare diskuteras om detta förhållande även kan antas gälla i andra kontexter. Denna studies resultat ger indikationer på att de bolag vilka studerats häri liknar bolag i andra kontexter, då de kontrollvariabler som använts uppvisar liknade resultat som tidigare studier, vilket ger antydan om att bolag påverkas på liknande sätt. Det skulle därför kunna antas att bolag i andra kontexter skulle kunna påverkas på ett liknade sätt av även massmedia, dels beroende på att bolag i denna studie visats påverkas liknande av vissa faktorer som bolag i andra kontexter, exempelvis förhållande mellan styrelsens och Vd:s ersättning. Dels beroende på att forskning gällande massmedias roll inom bolagsstyrningen även i andra kontexter uppvisat liknade resultat som i denna studie (Bednar, 2012; Bednar, Boivie & Prince, 2013). 120

121 Kapitel 7 Slutsatser Slutsatskapitlet tar sin utgångspunkt i generella slutsatser som kunnat dras om massmedias påverkan på bolagsstyrningen utifrån studiens resultat samt analys. Vidare framgår teoretiska, praktiska samt metodologiska implikationer vilket följs av en diskussion kring studiens begränsningar. Dessa begränsningar tillsammans med nya insikter om massmedias påverkan på bolagsstyrningen resulterar sedan i förslag till framtida forskning. 7.1 Slutsatser Denna studie har haft till syfte att förklara om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen på en generell nivå. Detta genom att utveckla en undersökningsmetod som kan fånga samt mäta massmedial publicitet och visa om denna publicitet påverkar bolagsstyrningen i termer av styrelse och verkställande direktör, men även att identifiera om viss typ av publicitet har en större påverkan än andra. Att massmedia kan påverka bolag har förklarats utifrån institutionell teori som menar att bolag vidtar visst agerande och fattar vissa beslut för att erhålla legitimitet, vilket kan ske till följd av massmedial publicitet. I denna kontext kan massmedia både sprida befintlig information vidare om bolag och dess agerande samt avslöja ny sådan. Vanligen anses agentteorin, främst baserat på amerikansk forskning, vara synonym med god bolagsstyrning och uppfattas därigenom som legitim. De beslut som omfattar styrelse och Vd, vilka denna studie baserats på, har tagit utgångspunkt i en sådan agentlogik. Denna studie kan påvisa att massmedia på en generell nivå har en påverkan på bolagsstyrningen, främst i form av positiv massmedial publicitet. Detta har dels förklarats grunda sig i att styrelsen och Vd:n snarare belönas till följd av positiv publicitet än att straffas vid negativ sådan. Dels att beslut som förväntats fattas till följd av negativ publicitet inte anses vara lika legitima i den svenska kontexten och därför inte tas. Det har även diskuterats att det kan förhålla sig så att bolag i denna studie är så pass etablerade och därigenom har en stark legitimitet vilket gör att de inte påverkas och vidtar förändringar till följd av negativ publicitet i samma utsträckning som vid positiv sådan. Vidare har det påvisats att det framförallt är publicitet som behandlar Vd:n som har störst påverkan på bolagsstyrningen, detta beroende på att Vd:n kan ha erhållit en kändisroll vilken uppkommit till följd av en massmedial trend att porträttera bolag i form av dess Vd. Dock är detta inte alltid fallet, i vissa situationer kan publicitet avseende bolaget väga tyngre. Oavsett om publicitet avser bolaget eller Vd:n är det Vd:n själv som är den bolagsstyrningsaktör som 121

122 blir påverkad i störst utsträckning. Detta har påvisats genom att Vd:s ersättningsnivå och anställning påverkas av massmedial publicitet samtidigt som styrelsens oberoende förändras vilket till viss del kan anses beröra Vd:s roll. Att Vd:n är den aktör som påverkas mest har förklarats grunda sig i att beslut avseende Vd:n enklare kan fattas då styrelsen sammanträder mer frekvent och har större insyn i bolaget till skillnad från bolagsstämman i termer av aktieägarna som ska fatta beslut avseende just styrelsen. Avseende vilken roll massmedia har i sin påverkan på bolagsstyrningen har det diskuterats och resonerats kring att massmedias roll främst kan handla om uppmärksammande av information, detta oavsett om den är ny eller redan tillgänglig, samt vilken intressent som är mottagare av informationen. Denna studie kan även ge indikationer om att den svenska bolagsstyrningskontexten till viss del tenderar att förhålla sig i linje med agentlogiken, detta då de beslut som studerats kan ha vidtagits i linje med denna logik för att erhålla legitimitet. Dock tyder denna studie på att agentlogiken inte fullt ut kan betraktas som synonym med god bolagsstyrning i Sverige. Slutligen kan vi genom den metod som utvecklats för att fånga samt mäta massmedial publicitet dra slutsatser kring studiens metodologiska bidrag, då den utvecklade metoden skapar möjligheter för en kontextspecifik undersökning av massmedial publicitet. Detta eftersom de ord som representerar massmedial publicitet i ett initialt steg är framtagna från artiklar som berör just det denna studie avser undersöka massmedias påverkan i förhållande till. I denna studie har den massmediala publiciteten representerats av ord som förekommer i artiklar vilka behandlar svenska börsnoterade bolag och ett antal bolagsstyrningsfaktorer som anses vara representativa för bolagsstyrning, exempelvis styrelse och verkställande direktörs ersättningsnivå, och som följaktligen utgör studiens kontext. Skulle tidigare forskningsmetoder tillämpats hade dock inte detta varit möjligt eftersom dessa inte uppvisar hur de ord vilka representerar massmedial publicitet framtagits samt vad som utgör dess grund. Denna begränsning innebär att studiens kontext då inte kan fångas på samma sätt eftersom redan befintliga ordlistor måste tillämpas och kontextspecifika sådana inte kan utvecklas. I vår studie presenteras däremot hela tillvägagångssättet som uppvisar hur ordlistor för publiciteten framtagits vilket skapar en fördjupad förståelse kring vad publicitet faktiskt representerar samtidigt som det finns en större säkerhet i att den massmediala publiciteten är representativ för just den kontext den ska studeras i förhållande till samt dess påverkan. Denna studies utvecklade metod möjliggör det därmed för andra vilka vill studera massmedias påverkan på 122

123 bolagsstyrningen men också inom andra områden, att göra detta i förhållande till rådande kontext, oavsett vad massmedia antas påverka eller vart i världen denna påverkan sker. Sammantaget förklarar denna studie att massmedia kan anses vara en aktör av betydelse som bör tas hänsyn till inom styrning av bolag på den svenska Large Cap-listan, och att massmedia därigenom kan anses ha en viss makt inom bolagsstyrningen. Detta då beslut omfattande styrelsens oberoendefunktion, Vd:s ersättningsnivå samt anställning påvisats vidtagits till följd av negativ respektive positiv massmedial publicitet. 7.2 Implikationer Teoretiska implikationer Denna studies resultat vilka tyder på att massmedia påverkar bolagsstyrningen, kan på ett teoretiskt plan bidra till en utvidgad kunskap kring massmedias roll inom bolagsstyrningen, hur denna kan påverka samt vad en sådan påverkan innefattar. Tidigare studier har främst studerat och påvisat hur negativ massmedial publicitet påverkar bolagsstyrningen (Bednar, 2012; Skeel, 2001; Dyck & Zingales, 2002; Bednar, Boive & Prince, 2013) och härigenom kan denna studie bidra med hur även positiv publicitet kan påverka bolagsstyrningen. Detta då denna studie fokuserat på både positiv och negativ publicitet samt funnit belägg för att det främst är positiv sådan som har en påverkan på bolagsstyrningen. Detta kan ge betydelsefulla implikationer då positiv respektive negativ publicitet kan ha olika effekter på bolagsstyrningen, varav det är av vikt att inneha information om båda. Samtidigt har de beslut vilka kunnat påvisas i denna studie tidigare inte kunnat förklaras av massmedias påverkan. Till skillnad från tidigare forskning där styrelsens oberoende har förklarats påverkas av positiv publicitet (Bednar, 2012) har det i denna studie istället kunnat förklaras av negativ publicitet. Tidigare forskning har även endast kunnat förklara Vd:s ersättningsform, inte dess nivå, i förhållande till massmedia (Bednar, 2012), vilket denna studie kan påvisa. Dessa skillnader i resultat kan tyda på att vad som betraktas som legitimt skiljer sig åt kontexter emellan, vilket utgör en viktig implikation till framtida forskning. Detta då fler kontexter kan undersökas bättre då det ges kännedom om att skillnader kan förekomma dem emellan samt att ytterligare indikationer kan ges om vad som anses vara legitim bolagsstyrning. Dessutom kan studien bidra till utvecklad kunskap kring hur beslut avseende styrelsen och verkställande direktör påverkas och därigenom öppna upp "the black box" (van Ees, van der Laan & Postma, 2008) och utveckla kunskapen om bolagsstyrningen ytterligare. Detta genom 123

124 att addera det konstaterande att börsnoterade bolag faktiskt påverkas av positiv och negativ massmedial publicitet, vilket sträcker sig utöver de faktorer som tidigare undersökts i stor omfattning, exempelvis bolagets storlek, ägarstruktur, skuldsättning samt prestation (Brick, Palmon & Wald, 2006; Elston & Goldberg, 2003; Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987). Dessutom har så vitt vi vet inga liknande studier utförts på den svenska bolagsstyrningskontexten, vilket gör att denna studie ger kunskap om hur massmedias påverkan faktiskt ser ut i denna kontext. Detta kan ge bidrag till en övergripande teori av hur massmedias påverkan förhåller sig i olika typer av kontexter, särskilt då den svenska kontexten i denna studie uppvisar skillnader gentemot exempelvis den amerikanska. Genom dessa skillnader kan en mer nyanserad syn på massmedias påverkan på bolagsstyrningen skapas då det kan ge indikationer att det kan finnas skillnader även i förhållande till andra länder. Vidare kan dessa skillnader i hur massmedia påverkar bolagsstyrningen vara en del i att på en mer generell nivå förklara varför olika länder skiljer sig åt. Massmedias påverkan kan därmed vara ytterligare en pusselbit till att förstå vilka skillnader som finns mellan olika länders bolagsstyrning. Vidare kan vi genom denna studie bidra med nya aspekter på agentlogiken som legitim i Sverige då våra resultat pekar på att bolag till viss del vidtar beslut avseende styrelsen och Vd:n vilka går i linje med denna logik, dock inte fullt ut. Agentlogiken kan därför endast till viss mån anses efterlevas i Sverige och därmed ses som legitim bolagsstyrning. Dessa nya aspekter av agentlogiken ger därmed anledning att bearbeta den syn som tidigare antagits avseende att Sverige är ett land som skiljer sig väsentligt åt gällande bolagsstyrning jämfört med bland annat USA (Högfeldt, 2005) och istället tyda att Sverige kan komma att börja likna andra länder gällande dess bolagsstyrning. Då denna studie visar att agentlogiken inte fullt ut kan anses som legitim i Sverige kan detta även ge anledning att studera fler bolagsstyrningsteorier i förhållande till vad som kan anses vara legitimt i Sverige Praktiska implikationer Genom att i denna studie påvisa att massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen kan ett praktiskt bidrag ges dels till bolagen själva dels till samhället. Detta eftersom studiens resultat pekar på att massmedias är en aktör värd att beakta och att bolag därigenom bör vara medvetna om hur de kan framställas i massmedia och vad ett visst agerande kan innebära för konsekvenser. Exempelvis kan verkställande direktör genom denna studies resultat få en insikt om att positiv publicitet kan medföra en högre ersättning samt att denna får behålla sin befattning till följd av positiv publicitet och därav verka för att sådan publicitet ska erhållas. 124

125 Vidare kan ett praktiskt bidrag även ges till samhället i stort då studiens resultat kan förklara och skapa ytterligare en förståelse kring varför bolag i vissa fall agerar som de gör, exempelvis höjer Vd:s ersättning till följd av positiv massmedial publicitet, detta då tidigare studier främst tillhandahållit praktiska bidrag i form av andra faktorer (Brick, Palmon & Wald, 2006; Elston & Goldberg, 2003; Gomez-Meija, Tosi & Hinkin, 1987) vilka förklarar bolags ageranden. Slutligen kan studien innebära nya insikter till policymakers vilka bör ha i åtanke att det finns skillnader kontexter emellan gällande vad som anses vara legitimt samt vilka mekanismer som kan bidra till att upprätthålla denna legitimitet, däribland massmedia. Dessa policymakers bör därmed ha i åtanke att beslut som ska införas bör vara anpassade till den kontext de ska införas i då de inte kan räkna med samma utfall och reaktioner på beslut i samtliga kontexter Metodologiska implikationer Då denna studie haft till syfte att utveckla en metod för att mäta massmedial publicitet, blir således detta ett av studiens främsta bidrag till framtida forskning. Andra forskare vilka intresserar sig för att undersöka massmedial publicitet, inte bara dess påverkan inom bolagsstyrningsområdet, utan även inom andra områden, kan använda sig av denna framtagna metod. Detta eftersom den metod vilken utvecklats för att mäta massmedial publicitet till skillnad från viss tidigare forskning (Core, Guay & Larcker, 2008) inte är fullt ämnesbegränsad med tanke på att de ord vilka representerar positiv respektive negativ publicitet, det vill säga att orden inte är specifikt inriktade på bolagsstyrning. Samtidigt har tidigare forskning främst fokuserat på att fånga negativ massmedial publicitet (Core, Guay & Larcker, 2008; Miller, 2006; Dyck & Zingales, 2002) varför denna studie kan ge metodologiska implikationer eftersom hänsyn tagits till både positiv och negativ massmedial publicitet. Vidare kan det metodologiska tillvägagångssätt som tillämpats i denna studie användas för att utveckla en liknande metod för massmedial publicitet, som exempelvis är mer anpassad till önskat område. Det vill säga att vårt utvecklade tillvägagångssätt kan användas men att mer specifika ord kan framtas. Sammanfattningsvis kan denna studies metod ses som en utveckling och blandning av tidigare tillvägagångssätt vilka existerar för att fånga och mäta massmedial publicitet. Denna utvecklade metod kan dels bidra till att de begränsningar vilka finns i tidigare metoder (Bednar, 2012; Bednar, Bovie & Prince, 2013; Pollock & Rindova, 2003) överbryggs då denna metod medför ett tillvägagångssätt som kan tillämpas på egen hand. Dels att mätning av massmedial publicitet ger skarpare resultat då en utveckling och blandning skett av tidigare 125

126 tillvägagångssätt, samtidigt som en fortsatt utveckling av denna metod kan ge än mer skarpa resultat i framtiden. 7.3 Studiens begränsningar Samtidigt som denna studie faktiskt påvisar att massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen innehar studien vissa begränsningar. Då existerande metoder för att studera massmedial publicitet ej var tillämpbara i denna studie utvecklades en egen metod. Denna metod kan ha inneburit vissa begränsningar i och med att hänsyn endast tagits till ett relativt litet urval ord med positiv respektive negativ karaktär. Ytterligare metodologiska begränsningar grundar sig i att samtliga artiklar vilka existerar om respektive bolag av hanterbarhets - och tekniska skäl inte har kunnat inkluderas i studien. En annan aspekt att ta hänsyn till är att en undersökning av förhållandet mellan massmedia och bolagsstyrning kan kräva en längre tidsperiod än den som tillämpats i denna studie, detta för att än mer tydligt finna förändringar. Dessa metodologiska begränsningar kan ha inneburit att massmedial publicitet inte har fångats fullt ut. Påverkan av massmedial publicitet har i den teoretiska referensramen antagits kunna ske på olika sätt där massmedia erhållit olika roller. Dock har massmedias effekter antagits vara liknande oavsett roll. En begräsning kan trots detta ha varit att inte mäta hur massmedia genom sina olika roller kan påverka bolagsstyrningen på varierande sätt, exempelvis att massmedia som avslöjar ny information kan påverka vissa bolagsstyrningsfaktorer mer i vissa fall än massmedia som sprider befintlig information vidare. Utöver metodologiska begränsningar kan även val av teoretisk utgångspunkt ha medfört vissa begränsningar. Detta främst i form av att utgångspunkt tagits i institutionell logik där endast agentlogiken antagits vara legitim och synonym med god bolagsstyrning. Då denna studie är utförd i en annan kontext än den forskning där detta synsätt härstammar från, skulle andra teorier än agentlogiken kunnat förklara massmedias påverkan på bolagsstyrning i Sverige bättre. Samtidigt har studien varit begränsad till vissa beslut omfattande styrelsen och verkställande direktör vilka främst grundat sig i resultat från tidigare forskning samt den svenska bolagsstyrningsmodellen. Hade andra beslut undersökts kanske massmedias påverkan kunnat förklaras ytterligare eller på ett annat sätt. Denna studie har endast studerat hur massmedia påverkar bolagsstyrningen, inte hur bolag och dess aktörer symboliskt kan vidta handlingar för att påverka massmedias samt allmänhetens uppfattning om dem. Detta gör att vi inte kan uttala oss om exakt varför de beslut vi undersökt 126

127 faktiskt vidtagits eller hur massmedia och allmänheten i sin tur reagerar på dessa beslut. Vi har således enbart tagit hänsyn till ett ensidigt förhållande där vi endast kan uttala oss om att bolag agerar på ett visst sätt till följd av massmedial publicitet. 7.4 Förslag till framtida forskning Till följd av ovan nämnda begränsningar samt insikter och idéer som uppkommit under studiens fortskridande lämnas härmed förslag till framtida forskning. Till en början kan den metod som utvecklats i denna studie utökas ytterligare exempelvis genom att framtagna ordlistor inkluderar fler ord samt innehar ord inriktade på specifika områden. Detta då vi såg tendenser när vi själva adderade fler ord att massmedial publicitet bättre kunde fångas. Dessutom framkom det vid utvärdering av ord och artiklar att vissa av dessa ansågs vara på gränsen till neutrala, vilket skapade ett intresse att det även skulle vara spännande att inkludera en neutral dimension av massmedial publicitet. Vidare finns det möjlighet att ytterligare sätta sig in i programmet NVivo och finna fler funktioner för en utvecklad kvantitativ innehållsanalys. Detta då vi under studiens fortskridande upptäckte att programmet hade stora möjligheter för att analysera texter. Som ovan nämnt har inte massmedias olika roller mätts i denna studie, dock har vi under studiens gång kunnat resonera kring att massmedia kan fungera som en agendasättare vilken uppmärksammar information både om bolagen, åt bolagen samt dess intressenter. Denna dimension skulle därför vara intressant att undersöka ytterligare, det vill säga hur massmedia kan verka som en agendasättare. Samtidigt har massmedia påverkan på bolagsstyrning i denna studie definierats och undersökts i termer av tidningsartiklar vilket skapar möjlighet för framtida forskning att undersöka även andra typer av medier. Vidare kan framtida forskning även addera antalet teorier som kan sammankopplas med vad som anses vara legitim bolagsstyrning i Sverige, då vår undersökning tyder på att agentlogiken endast kan anses vara legitim i vissa fall samtidigt som Sverige präglas av en demokratisk anda vilket vi även resonerat kring i denna studie. Genom att ha flera teoretiska utgångspunkter kan även andra bolagsstyrningsfaktorer undersökas i förhållande till massmedial publicitet. Då vår studie endast beaktat två aktörer samt specifika faktorer gällande dessa finns det därmed utrymme för framtida forskning att studera andra aktörer inom bolagsstyrningen exempelvis aktieägarna. Detta då vår studie ger indikationer att dessa reagerar på massmedial publicitet genom att förändra styrelsens oberoendefunktion. Det hade därmed varit intressant att tyda vilka andra faktorer som kan påverkas av aktieägarnas reaktioner på massmedial publicitet. Genom en sådan utvidgning kan massmedias påverkan på bolagsstyrningen lyftas till en mer övergripande 127

128 nivå för att finna om massmedia kan påverka samtliga aktörer i den svenska bolagsstyrningsmodellen och därmed erhålla än mer belägg att massmedia har en roll inom bolagsstyrningen. Då denna studie tagit utgångspunkt i en institutionell logik där beslut avseende Vd och styrelse antagits vidtas för att uppfattas som legitima av allmänheten hade det varit intressant att finna om dessa beslut faktiskt leder till om bolag erhåller legitimitet. Det finns därmed möjlighet för framtida forskning att undersöka hur massmedia och allmänheten reagerar på beslut som bolag vidtar och därigenom studera om dessa beslut faktiskt uppfattas som legitima av massmedia och allmänheten. Slutligen kan framtida forskning använda denna studies tillvägagångssätt för att studera förhållandet i andra kontexter, exempelvis andra bolagstyper och länder. Detta då vår forskning tyder på att förhållandet mellan massmedia och bolagsstyrning som undersökts i andra kontexter även till viss del är tillämpbart i Sverige. Därigenom kan mer generella slutsatser om förhållandet mellan bolagsstyrning och massmedia dras. 128

129 Källförteckning Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier: Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteratur. Bansal, P. & Clelland, I. (2004). Talking trash: Legitimacy, impression management, and unsystematic risk in the context of the natural environment. Academy of Management Journal, 47:93. BAS. (2013). BAS Nyckeltal - för bättre analys och effektivare ekonomistyrning. Upplaga 4:3. Norstedt Juridisk AB, Vällingby. Baron, D. P. (2005). Competing for the public through the news media. Journal of Economics & Management Strategy 14, Baudrillard, J. (1994). Simulacra and Simulation. Ann Arbor: University of Michigan Press. Baumeister, R. F., Bratslavsky, E., Finkenauer, C. & Vohs, K. D. (2001). Bad is stronger than good. Review of General Psychology, 5: Baumol, W. J. (1959). Business behavior, value, and growth. New York: Maemillan Book Publishing Co. Beatty, R.P. & Zajac, E.J. (1994). Managerial incentives, monitoring, and risk bearing: A study of executive compensation, ownership, and board structure in initial public offerings. Administrative Science Quarterly, 39: Bednar, M. K. (2012). Watchdog or Lapdog? Behavioral view of the media as a corporate governance mechanism. Academy of Management Journal, 55 (1). Bednar, M. K., Boivie, S. & Prince, N.R. (2013). Burr under the saddle: How media coverage influences strategic change. Organization science, 24 3, p910-p925, 16p. Besley, T., Burgess, R. & Prat, A. (2002). Mass media and political accountability, in Islam, R. (Ed.). I: The Right to Tell: The Role of Media in Development. World Bank, Washington, DC, pp Boeker, W. (1992). Power and managerial dismissal: Scapegoating at the top. Administrative Science Quarterly, 37: Bonini, S., Alkan, A. & Salvi, A. (2012). The effects of venture capitalists on the governance of firms. Corporate Governance: An International Review, 20(1), Bourdieu, P. (1998). Om televisionen: följd av journalistikens herravälde. Stockholm: Brutus Östlings Symposium. Boytsun, A., Deloof, M. & Matthyssens, P. (2011). Social norms, social cohesion and corporate governance. Corporate Governance: An International Review. Jan 2011, Vol. 19 Issue 1, p p. Brick, I.E., Palmon, O. & Wald, J. (2006). CEO compensation, director compensation and firm performance: Evidence of cronyism? Corporate Governance Jorunal of Corporate Finance 12(3): Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber ekonomi, Malmö. Buchholtz, A. K. & Ribbins, B.A. (1994). Role of chief executive officers in takeover resistance: Effects of CEO incentives and individual characteristics. Academy of Management Journal, 37, pp

130 Bushman, R., Chen, Q., Engel, E. & Smith, A. (2004). Financial accouting information, organizational complexity and corporate governance systems. Journal of Accouting and Economics 37. pp Carroll, C.E. & McCombs, M. (2003). Agenda-setting effects of Business news on the public's Images and Opinions about major corporations. Corporate Reputation Review. Vol. 6 Issue 1, p36. 11p. Core, J. E., Guay, W. & Larcker, D. F. (2008). The power of the pen and executive compensation. Journal of Financial Economics, 88(1):1-25. Core, J. E., Holthausen, R.W. & Larcker, D.E. (1999). Corporate Governance, Chief Executive Compensation, and Firm Performance. Journal of Financical Economics. 51(3), Croson, D.C. (1996). A new role for the middleman: Centralizing reputation in repeated exchange. Unpublished doctoral dissertation, Harvard University Program in Economics. Dagens Nyheter. (2014). Här är börsen mest överbetalda VD. Dagens nyheter. Tillgänglig på internet: (Hämtad: ). Dalton, D.R., Daily, C.M., Ellstrand, A.E. & Johnson, J.L. (1998). Meta-analytic reviews of board composition, leadership structure and financal performance. Strategic Management Journal, 3. p Dalton, D.R. & Kesner, I.F. (1987). Composition and CEO duality in boards of directors: An international perspective. Journal of International Business Studies, Fall, pp Dash, A.K. (2010). Media impact on corporate governance in India: a research agenda. Corporate Governance: The International Journal of Effective Board Performance, 2012, Vol.12 Issue 1 p p. Davis, A. (2006). The role of the mass media in investor relations. Journal of Communication Management, Vol. 10 No. 1, pp Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accouting Theory. Maidenhead: Mc Graw-Hill Education. Demb, A. & Neubauer, F. (1992). The Corporate Board: Confronting the Paradoxes. Oxford University Press, Inc. Oxford Deephouse, D. L. (1996). Does isomorphism legitimate? Academy of Management Journal, 39: 1024 Deephouse, D. L. (2000). Media reputation as a strategic resource: An integration of mass communication and resource-based theories. Journal of Management, 26: DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48: Donaldson, L. (1990). The Ethereal Hand: Organizational Economics and Management Theory. Academy of Manangement Review, 15(3): Dowling. J. & Pfeffer. J. (1975). Organizational legitimacy: Social values and organizational behavior. Pacific Sociological Review, 18: Dyck, A. & Zingales, L. (2002). The corporate governance role of the media. CRSP Working Paper No Tillgänglig via: Dyck, A., Adair, M. & Zingales, L. (2010). Who blows the whistle on corporate fraud? Journal of Finance. Vol 65 Issue 6, p p. 10 Charts, 1 Graph. 130

131 Einwiller, S. A., Carroll, C. E. & Korn, K. (2010). Under What Conditions Do the News Media Influence Corporate Reputation? The Roles of Media Dependency and Need for Orientation. Corporate Reputation Review, 12(4), s Ellig, B. R. (2014).The Impact of Shareholders on Executive Pay. Compensation & Benefits Review, Vol. 46 Issue 3, p Elsbach, K. D. (1994). Managing organizational legitimacy in the California cattle industry: The construction and effectiveness of verbal accounts. Administrative Science Quarterly, 39: Elster, J. (1989). Social norms and economic theory. Journal of Economic Perspectives, 3: Elston, J.A. & Goldberg, L.G. (2003). Executive compensation and agency cost in Germany. Journal of Banking and Finance. 27, Engwall, L. & Sahlin Andersson, K. (2007). Corporate governance and the media: From agency theory to edited corporations, I: Kjaer, P. & Slaatta, T. (red.). Mediating busisness: The expansion of business journalism in the nordic countries. Copenhagen: CBS Press. Ertugrul, M. & Krishnan, K. (2011). Can CEO dismissals be proactive. Journal of Corporate Finance 17, Fama, E. F. (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, Fama, E. F. & Jensen, M. C. (1983). Separation of Ownership and Control. Journal of Law & Economics, XXVI. Finansinspektionen (2012). Bankers räntor och utlåning. Finansinspektionen november 2012 (KV3, 2012). Tillgänglig på internet: (Hämtad ). Finkelstein, S. (1992). Power in top management teams: Dimensions, measurement and validation. Academy of Management Journal, 35: Friedman, S.D. & Singh, H. (1989). CEO succession and stockholder reaction: The influence of organizational context and event content. Academy of Management Journal, 32: Frostenson, M. (2006). Legitimationskontrollen - en studie av etiska värderingars roll i gränsöverskridande förvärv och fusioner. Stockholm, EFI. Giddens, A. (1984). The Construction of Society: Outline and Theory of Structuration. Cambrige: Polity Press. Gilson, S. (1990). Bankruptcy, boards, and blockholders: Evidence on changes in corporate ownership and control when firms default. Journal of Financial Economics, 27: Goodstein, J., K. Gautam & W. Boeker (1994). The effects of board size and diversity on strategic change. Strategic Management Journal, 15(3), pp Gomez-Mejia, L. R., Tosi, H. L. & Hinkin, T. (1987). Managerial control, performance, and executive compensation. Academy of Management Journal, 30:

132 Gomez-Meija, L. & Wiseman, R.M. (1997). Reframing Executive Compensation: An Assessment and Outlook. Journal of Management, vol. 23. no 3, p Grafström, M. & Windell, K. (2014). Medierna och det goda företaget. SNS Analys nr 22. Gujarati, D.N. (1995). Basic Econometrics. Mc Graw-Hill Book Co, New York. Hadenius, S. & Weibull, L. (1999). The Swedish Newspaper System in the Late 1990s. Nordicom Review, 29(2), Hair, JF. (2010). Multivariate Data Analysis: A Global Perspective. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education. Hayward, M, L.A, Rindova, V. P. & Pollock, T. G. (2004). Believing One s Press: The causes and Consequences of CEO Celebrity. Strategic Management Journal, 7/ Vol 25, Issue 7, p Heath, C. & Tversky, A. (1991). Preferences and beliefs: Ambiguity and competence in choice under uncertainty. Journal of Risk and Uncertainty, 4: Hillman, A. J. & Dalziel, T. (2003). Board of directors and firm performance: Integrating Agency and Resource Dependence Perspective, Academy of Management Review. 28(3). Hvitfeldt, H. & Malmström, T. (1990). Ekonomi och arbetsmarknad. Journalistik i förändring. Stockholm: Svensk Informations Mediecenter. Högfeldt, P. (2005). The history and politics of corporate ownership in Sweden. I: Morck, R. K. (red.) A History of Corporate Governance around the World: Family Business Groups to Professional Managers. Chicago and London: University of Chicago Press. pp Jansson, A., Jonnergård, K. & Larsson-Olaison, U. (2013). Bolagsstyrning lokala traditioner under global press. Studentlitteratur AB. Jensen, M. (1979). Toward a Theory of the Press. Economics and Social Institutions, edited by K. Brunner. Boston, MA: Martinus Nijhoff. Jonnergård, K & Stafsudd, A. (2011). The making of active boards: A longitudinal study of Swedish public companies. Journal of Management and Governance 15(1): Jones, E.E. & Nisbett, R.E. (1972). The actor and the observer: Divergent perceptions of the causes of behavior. In Attribution: Perceiving the causes of behavior, Jones, E.E., Kanouse, D.E., Kelly, H.H, Nisbett, R:E, Wallins, S. & Weinder, B. (eds), general learing press: Morristown, NJ: Johnson, J.L., Ellstrand, A.E., Dalton, D.R. & Dalton, C.M. (2005). The influence of the financial press on stockholder wealth: the case of Corporate Governance. Strategic Management Journal, 5/1/2005, Vol. 26, Issue 5, p Jonsson, S., Greve, H. & Fujiwara-Greve, T. (2007). Lost without deserving: on the scope and dynamics of reputation loss in response to press reports. Unpublished working paper. Knapp, J. R. Dalziel, T. & Lewis, M. W. (2011). Governing Top Managers: Board Control, Social Categorization, and Their Unintended Influence on Discretionary Behaviors. Corporate Governance: An International Review, 19(4). Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2015). Den svenska modellen för bolagsstyrning. Tillgänglig på internet: (Hämtad ). 132

133 Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2015). Svensk kod för bolagsstyrning. Tillgänglig på internet: (Hämtad ). Kuhnen, C. M. & Niessen, A. (2012). Public opinion and executive compensation. Management Science, 58: Lamin, A. & Zaheer, S. (2012). Wall Street vs. Main Street: Firm strategies for defending legitimacy and their impact on different stakeholders. Organization Science, 23: La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F. & Vishny, R. (1998). Law and finance. Journal of Political Economy. 106, 6p Love, G. & Kraatz, M. (2009). Character, conformity, or the bottom line? How and why downsizing affected corporate reputation. Academy of Management Journal, 52: Malmsten, P. (2002). Mediebilden i verkligheten - strategiskt publicitetsarbete för moderna organisationer. Liber AB. McQuail, D. & Sandin, G. (1983). Masskommunikationsteori: En teori. Malmö: Liber Förlag AB. Mediearkivet. (2015). Tillgänglig på internet: Miller, G. S. (2006). The press as a watchdog for accounting fraud. Journal of Accounting Research, 44: Nasdaq OMX Stockholm. (2015). Bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Tillgänglig på internet: (Hämtad: ). Nationalencyklopedin (2015). Definition massmedier. Tillgänglig på internet: (Hämtad: ). Nationalencyklopedin (2015). Definition tidningar. Tillgänglig på internet: (Hämtad: ). Nilsson, J. (2001). Det talade språkets konjunktioner. n.p: Göteborg: Univ.,2001. Norberg, Ö. (2008). Arvoden och andra ersättningsformer. Styrelseakademin. Tillgänglig på internet: (Hämtad ). Oxelheim, L. & Randöy, T. (2005). The Anglo-American financial influence on CEO compensation in non Anglo-American firms. Journal of international business studies. Jul2005, Vol.36, Issue4,p p Pallas, J. & Stannegård, L. (2010). Företag och medier. Liber AB. Peng,Y., Liu, F., Chen, X., Xu, J. (2014). Research on CEO compensation stickiness of Chinese listed companies - Empirical evidence from the different situations of profits and losses. International conference on management science & engineering 21th annual conference proceedings; 2014, p , 7p. 133

134 Petrelius, Karlberg, P. (2007). Den medialiserade direktören. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet. Pollock, T. G. & Rindova, V. P. (2003). Media legitimation effects in the market for initial public offerings. Academy of Management Journal, 46: Power, M. (1997). The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press. PWC (2014). Ersättningsnivåer i svenska styrelser. Tillgänglig på internet: (Hämtad: ). Riksbanken. (2005). Räntor och valutakurser. Tillgänglig på internet: (Hämtad ). Roohani, S. & Attaran, S. (2014). Social media: New challenges and opportunities for coproate governance. International Journal of Disclosure & Governance, 11, Rost, K. & Weibel, A. (2013). CEO pay from a Social norm perspective: The infringement and reestablishment of fairness norms. Corporate Governance: An International Review. 21, 4, Sapp S. G. (2008). The Impact of Corporate Governance on Executive Compensation, European Financial Management, 14 (4). SFS 1949:105. Tryckfrihetsförordningen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Shleifer, A. & Vishny, R.W. (1997). A survey of Corporate Governance. Journal of Finance, 52(2): Skeel, D. A. (2001). Shaming in Corporate Law. University of Pennsylvania Law Review 149: Strömbäck, J. (2004). Den medialiserade demokratin. Om journalistikens ideal, verklighet och makt. Stockholm: SNS Förslag. Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. Academy of Management Review, 20: Svenskt Näringsliv. (2013). Rapport: Fakta om VD-löner Svenskt Näringsliv. Tillgänglig på internet: _ html (Hämtad: ). Tengblad, S. (2006). Is there a 'New Managerial Work'? A comparison with Henry Mintzberg's classic study 30 years later. Journal of management Studies, 43(7): Tetlock, P, Saar-Tsechansky, M. & Macskassy, S. (2008). More than words. Quantifying language to measure firms fundamentals. Journal of finance 63(3) p Tricker, B. (1994). International Corporate Governance. London: Prentice Hall. van Ees, H., van der Laan, G. & Postma, T. J. B. M. (2008). Effective board behavior in the Netherlands. European Management Journal, 26(2). 134

135 van der Zwan, N. (2014). Making sense of financialization. Socio-Economic Review, 12: Weaver, D. H. (1980). Audience need for orientation and media effects. Communication Research, 7 (3), Veckans Affärer. (2014). VA-500 Ranking, Tillgänglig på internet: (Hämtad: ). Wiesenfeld, B. M., Wurthmann, K. A. & Hambrick, D. C. (2008). The stigmatization and devaluation of elites associated with corporate failures: A process model. Academy of Management Review, 33: Zajac, E.J. & Westphal, J.D. (2004). The social construction of market value: Institutionalization and learning perspectives on stock market reactions. American Sociological Review, 69; Zingales, L. (2000). In Search of New Foundations. The Journal of Finance, (4) Öjhage, N. & Ottosson, S. (2012). Styrelsens ersättning: vilka faktorer ligger till grund för denna? Independent thesis Advanced level (degree of Master (one year)), 20 credits / 30 HE credits Student thesis. Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics. 135

136 Appendix 1 Enkät Klassificering av värdeladdade ord Positiva och negativa ord Denna enkätundersökning är en del av ett examensarbete på Linnéuniversitetet för Civilekonomprogrammet. Syftet med studien är studera om positiv respektive negativ publicitet i massmedia har en påverkan på ett företag och beslut som fattas av dess styrelse och Vd. Enkäten består av ett antal ord vilka ni ombeds tas ställning till, avseende om ni anser dessa ord vara positivt, negativt eller neutralt laddade, där neutralt laddade varken är positiva eller negativa. Var vänlig kryssa en ruta för varje ord antingen positiv, negativ eller neutral. Tidsåtgången för att besvara enkäten är cirka 5-10 minuter och skulle vara till stor hjälp för vår studie. Enkätsvaren behandlas anonymt. Tack på förhand, Anna Andersson och Lisa Petersson 136

137 Kön: Kvinna Man Ålder (ange din ålder i siffror): Utbildningsområde (exempelvis ekonomi, teknik): Ord Klassificering Positiv Negativ Neutral Ord 1 procent procent procent 137

138 Appendix 2 Resultat enkät 1 ANTAL RESPONDENTER 47 KÖN Man Kvinna 33% 67% UTBILDNING Medicin Ekonomi Administration/Kommunikation Socionom Lärare Polis Teknik Samhällsvetenskap 17% 12% 2% 22% 20% 5% 2% 20% MEDELÅLDER 26 år 138

139 Ord Resultat ordvalidering 1 Positiv Negativ Neutral Slutliga resultat duktig 93,62 2,13 4,26 Positiv vilseledd 0 78,72 21,28 Negativ hutlös 2,13 82,98 14,89 Negativ rättvis 84, ,22 Positiv oegentlighet 0 65,96 34,04 Bortfall lönekarusell 0 59,57 40,43 Bortfall kompetent Positiv "sticker i ögonen" 0 87,23 12,77 Negativ förtroende Positiv bonusfri 12,77 27,66 59,57 Bortfall korruption Negativ orimlig 2,13 82,98 14,89 Negativ inkompetent 0 97,87 2,13 Negativ vinnande 95,65 0 4,35 Positiv lura 0 97,87 2,13 Negativ kritik 10,64 40,43 48,94 Bortfall stabil 97,87 0 2,13 Positiv katastrof 0 97,87 2,13 Negativ överbetald 6,38 70,21 23,4 Negativ rädd 0 87,23 12,77 Negativ "varnande finger" 4,26 78,72 17,02 Negativ nöjd 95,74 2,13 2,13 Positiv bestört 2,13 85,11 12,77 Negativ missnöje Negativ problem 0 91,3 8,7 Negativ bonusallergi 0 59,57 40,43 Bortfall imponera 80,85 2,13 17,02 Positiv rasa 2,13 87,23 10,64 Negativ bonusfest 63,83 23,4 12,77 Bortfall fiffel 0 97,87 2,13 Negativ magstark 24,53 70,1 5,37 Negativ bonusfrosseri 23,53 71,32 5,15 Negativ krascha Negativ miljonersättning 38,3 27,66 34 Bortfall stark 97,87 0 2,13 Positiv utnyttja 0 86,96 13,04 Negativ bonuskamp 8,51 44,68 46,81 Bortfall kringgå 2,13 63,83 34,04 Bortfall 139

140 orättvis 0 95,74 4,26 Negativ styrka 91,49 0 8,51 Positiv bonuskaos 0 87,23 12,77 Negativ bråka 0 97,87 2,13 Negativ reta Negativ unik 93,62 0 6,38 Positiv fiasko 0 97,87 2,13 Negativ konflikt 0 82,98 17,02 Negativ bonusregn 51,06 27,66 21,28 Bortfall risktagande 27,66 23,4 48,94 Bortfall utmärkt Positiv bonustopp 34,04 34,04 31,91 Bortfall lysande Positiv skandalomsusad 0 93,62 6,38 Negativ attack 6,38 85,11 8,51 Negativ vinstvarning 19,15 42,55 38,3 Bortfall kris 0 97,87 2,13 Negativ applådera 93,62 0 6,38 Positiv ofördelaktig 0 89,36 10,64 Negativ miljardregn 65,96 12,77 21,28 Bortfall bonusrace 31,91 40,43 27,66 Bortfall belåten 82,98 6,38 10,64 Positiv bekymra 0 85,11 14,89 Negativ bonusvirus 0 76,6 23,4 Negativ briljera 87,23 4,26 8,5 Positiv besvikelse Negativ miljonregn 59,57 14,89 25,53 Bortfall förneka 0 69,21 30,79 Bortfall främsta 85,11 2,13 12,77 Positiv otillräcklig 0 95,74 4,26 Negativ förödande 0 97,87 2,13 Negativ rekordbonus 65,96 23,8 10,24 Bortfall usel Negativ föredöme 82,98 4,26 12,77 Positiv skyhög 9,79 75,28 14,93 Negativ irritera 0 95,74 4,26 Negativ hyllning Positiv missförhållande 0 97,83 2,17 Negativ spricka 0 89,13 10,87 Negativ kraftig 19,15 29,79 51,06 Bortfall 140

141 misslyckande 0 95,74 4,26 Negativ storkovan 65,22 15,22 19,57 Bortfall kritisk 8,51 61,7 29,79 Bortfall legitim 78,7 2,17 19,13 Positiv misstag 0 69,47 30,53 Bortfall upprörande 0 91,49 8,51 Negativ lönefest 63,83 19,25 17,02 Bortfall leverera 85,11 2,13 12,77 Positiv obegriplig 0 82,98 17,02 Negativ löljig 0 84,78 15,22 Negativ lönesprial 6,38 38,3 55,32 Bortfall lyckat Positiv påkostad 31,91 29,79 38,3 Bortfall misstänkt 0 86,98 13,04 Negativ pålitlig 97,87 0 2,13 Positiv skryta 4,26 82,98 12,77 Negativ oansvarig Negativ rekordår 82, ,02 Positiv förstör 0 97,87 2,13 Negativ sämre 0 95,74 4,26 Negativ omstridd 0 73,83 26,17 Negativ frustration 2,13 89,36 8,51 Negativ omtvistad 2,17 79,57 18,26 Negativ trygg Positiv överträffa 82,98 4,26 12,77 Positiv risk 10,64 48,94 40,43 Bortfall guldgruva 82,98 6,38 10,64 Positiv aggressiv 2,13 87,23 10,64 Negativ skandal 0 97,87 2,13 Negativ ansträngd 4,26 65,96 29,79 Bortfall stökig 0 97,87 2,13 Negativ upprörd 0 97,23 12,77 Negativ bakslag 0 97,87 2,13 Negativ beskylla 0 97,87 2,13 Negativ överdådig 10,64 72,34 17,02 Negativ besvär 0 93,62 6,38 Negativ brutal 2,17 86,96 10,87 Negativ bryta 0 70,21 29,79 Negativ bräcklig 0 74,47 25,53 Negativ dramatisk 4,35 47,83 47,83 Bortfall 141

142 dyster Negativ fallera 2,17 95,65 2,17 Negativ flagga 17,02 14,89 68,09 Bortfall förbannad 0 95,74 4,26 Negativ förstör Negativ hänsynslös 0 95,74 4,26 Negativ järngrepp 14,89 38,3 46,81 Bortfall klagomål 0 86,36 10,64 Negativ klandra 0 95,74 4,26 Negativ missbelåten Negativ motstånd 6,38 5,19 40,43 Bortfall oenig 0 76,6 23,4 Negativ oro 0 89,36 10,64 Negativ osäker 0 80,85 19,15 Negativ skada 0 95,74 4,26 Negativ skylla 0 82,98 17,02 Negativ smäll 0 82,98 17,02 Negativ strunta 0 85,11 14,98 Negativ stryk 0 97,87 2,13 Negativ störa 0 93,48 6,52 Negativ svag 0 76,6 23,4 Negativ svårighet 0 72,34 27,66 Negativ undvikande 0 78,72 21,28 Negativ upptrissa 6,38 63,83 29,79 Bortfall utbrott 0 95,74 4,26 Negativ varna 10,64 53,19 36,17 Bortfall vägra 0 78,72 21,28 Negativ effektiv 93,62 2,13 4,26 Positiv omsusad 8,7 47,83 43,48 Bortfall gallfeber 0 87,23 12,77 Negativ framgång Positiv osedvanlig 14,89 21,28 63,83 Bortfall hiskelig 12,77 78,94 8,29 Bortfall 142

143 Appendix 3 Resultat enkät 2 ANTAL RESPONDENTER 19 KÖN Man Kvinna 16% 84% UTBILDNING Lärare Administration Medicin Socionom Ekonomi Teknik Övrigt 26% 21% 5% 11% 5% 5% 27% MEDELÅDER 25 år 143

144 Ord Resultat ordvalidering 2 Positiv Negativ Neutral Slutligt resultat rättvis Positiv imponera 72,22 16,67 11,11 Positiv belåten 83, ,67 Positiv orimlig 0 77,78 22,22 Negativ briljera 83,33 5,56 11,11 Positiv främsta 69, ,78 Bortfall vilseledd 0 94,44 5,56 Negativ hutlös 0 83,33 16,67 Negativ överbetald 5,56 83,33 11,11 Negativ oegentlighet 0 83,33 16,67 Negativ föredöme 94,44 0 5,56 Positiv "sticker i ögonen" 5,56 77,78 16,67 Negativ leverera 94,44 0 5,56 Positiv rädd Negativ "varnande finger" 0 88,89 11,11 Negativ rekordår 88, ,11 Positiv överträffa 83,33 5,56 11,11 Positiv guldgruva 94,44 0 5,56 Positiv begåvad Positiv bestört 0 94,44 5,56 Negativ Rasa 0 94,44 5,56 Negativ utnyttja 0 83,33 16,67 Negativ kunnig Positiv engagerad Positiv bonuskaos 5,56 72,22 22,22 Negativ konflikt Negativ Risk 0 77,78 22,22 Negativ attack 0 83,33 16,67 Negativ banbrytande 72,22 5,56 22,22 Positiv ofördelaktig 0 94,44 5,56 Negativ kvalitet Positiv trovärdig Positiv prisas Positiv bekymra 0 82,35 17,65 Negativ bonusvirus 0 69,59 30,41 Bortfall fantastisk Positiv utmärkelse Positiv stolt 94,12 0 5,88 Positiv 144

145 välstånd 94,12 0 5,88 Positiv förneka 0 88,24 11,76 Negativ spricka 0 88,24 11,76 Negativ misstag 0 76,47 23,53 Negativ obegriplig 0 94,12 5,88 Negativ framgångsrik Positiv skänka 88, ,76 Positiv populär 94,12 0 5,88 Positiv löjlig 5,88 88,24 5,88 Negativ belönad Positiv misstänkt Negativ skryta 5,88 94,12 0 Negativ bekämpa 76,47 5,88 17,65 Positiv frustration 11,76 76,47 11,76 Negativ aggressiv Negativ överdådig 5,88 76,47 17,65 Negativ lyfter 82, ,65 Positiv brutal 0 94,12 5,88 Negativ bryta 0 58,82 41,18 Bortfall ökar 82, ,65 Positiv rekord 94,12 0 5,88 Positiv växer 88, ,76 Positiv bräcklig 0 94,12 5,88 Negativ perfekt 86, ,33 Positiv vinstrika 80 6,67 13,33 Positiv innovationsrik Positiv smart Positiv klagomål 0 86,67 13,33 Negativ oenig 0 86,67 13,33 Negativ säljande 73,33 13,33 13,33 Positiv rekordstor 68, ,67 Bortfall vilja Positiv oro 6,67 86,67 6,67 Negativ osäker 0 93,33 6,67 Negativ förträfflig Positiv hetast Positiv vinnare 93,33 0 6,67 Positiv smäll 0 86,67 13,33 Negativ storsatsning 86, ,33 Positiv viktig Positiv 145

146 mäktig 60 6,67 33,33 Bortfall respekterad Positiv strunta 0 93,33 6,67 Negativ svag 0 86,67 13,33 Negativ imperium 26,67 13,33 60 Bortfall svårighet 0 86,67 13,33 Negativ succé Positiv hedras Positiv skada Negativ målinriktad Positiv generös Positiv geni 93,33 0 6,67 Positiv världsklass Positiv revolutionerande Positiv talangfull Positiv undvikande 0 93,33 6,67 Negativ jublar Positiv inspirerande Positiv förebild Positiv vägra 0 93,33 6,67 Negativ förbättring Positiv toppskick Positiv elit Positiv gallfeber 0 93,33 6,67 Negativ magstark 20 66,67 13,33 Bortfall hiskelig 6,67 53,33 40 Bortfall stöttar 86,67 13,33 0 Positiv givmild Positiv favorit Positiv företagsam 93,33 0 6,67 Positiv bonusfrosseri 26, ,33 Bortfall skyhög 13,33 26,67 60 Bortfall uppskattas 93,33 0 6,67 Positiv förmåga 93,33 0 6,67 Positiv uppgång Positiv medvind Positiv legitim 86, ,33 Positiv rekordbonus 46,67 33,33 20 Bortfall förgylla Positiv äkta Positiv 146

147 omstridd 0 73,33 26,67 Negativ omtvistad 0 86,67 13,33 Negativ träffsäker 93,33 0 6,67 Positiv stjärnskott Positiv vinnarspår 93,33 0 6,67 Positiv 147

148 Appendix 4 Resultat enkät 3 ANTAL RESPONDENTER 10 KÖN Man Kvinna 33% 67% UTBILDNING Medicin Samhällsvetenskap Lärare Ekonomi Administration Teknik 20% 20% 10% 10% 20% 20% MEDELÅLDER 27 år 148