SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I ORAL PROTETIK VID

Transkript

1 1 (8) Tjänsteställe, handläggare Datum Avd. för Protetik, Alf Eliasson SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I ORAL PROTETIK VID ODONTOLOGISKA UTBILDNINGSENHETEN CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD ÖREBRO Föreskrifter Socialstyrelsen föreskriver följande vad gäller indelning och benämning av specialiteter där specialistkompetens kan uppnås, målbeskrivningar, specialiseringstjänstgöringens omfattning, godkännande av klinik för specialiseringstjänstgöring, intyg om genomförd specialiseringstjänstgöring samt bevis över specialistkompetens. (SOSFS 2014:9) Enligt 12 förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (ändrad 1992:64) skall tandläkare som vill uppnå specialistkompetens ha utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha fått legitimation som tandläkare. Han skall därefter genomgå vidareutbildning under minst tre år för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialistkompetensen. Denna kompetens skall förvärvas genom tjänstgöring som tandläkare under handledning vid en klinik som godkänts av Socialstyrelsen och genom deltagande i kompletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring). Indelning och benämning av specialiteter där specialistkompetens kan uppnås De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås är 1. pedodonti, 2. ortodonti, 3. parodontologi, 4. oral kirurgi, 5. endodonti, 6. oral protetik, 7. odontologisk radiologi, och 8. bettfysiologi. Postadress Region Örebro län Centrum för Specialisttandvård Box 1126, Örebro E-post: anette.fransson@regionorebrolan.se Besöksadress Klostergatan 26, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer:

2 2 (8) Kunskaper och färdigheter gemensamma för samtliga specialiteter Tandläkare under specialiseringstjänstgöring skall ha följande utbildningsmoment som är gemensamma för samtliga specialiterer: - Pedagogisk utbildning och träning - Vetenskapsmetodik (grundläggande kunskaper) - Hälsoekonomi och epidemiologi - Tandvårdsplanering Målbeskrivningar Oral protetik I. Avgränsning och allmän målsättning Specialiteten oral protetik omfattar diagnostik och behandling av patienter med missbildningar eller vävnadsförluster i käkar och ansikte, där behandlingen innebär ersättning av saknad vävnad med proteser av olika slag, samt diagnostik och behandling av fall där rehabiliteringen av psykologiska och sociala skäl är särskilt komplicerad. Däri innefattas kliniska aspekter på de protetiska materialen och materialens inverkan på individen, käkarnas och munhålans förändringar till följd av tandförluster samt tuggfunktion, fonetik och estetik vid oralprotetiska rekonstruktioner. Specialistutbildning i oral protetik skall leda fram till särskilt stora kunskaper och färdigheter i samtliga förekommande protetiska behandlingsmetoder, samt till goda kunskaper i psykologiska reaktionsmönster i samband med oralprotetisk behandling. Utöver detta skall specialistutbildningen leda fram till nödvändiga kunskaper i - bettfysiologi, - endodonti, - gerodontologi, - odontologisk radiologi, - odontologisk teknologi, - oral kirurgi, - ortodonti, - parodontologi, - geriatrik, - psykologi, psykiatri och - toxikologi.

3 3 (8) II. Diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet A. Självständigt och rutinerat kunna utföra: fördjupad diagnostik av omfattande och mindre frekventa defekttillstånd och planering för protetisk behandling av sådana tillstånd samordning och ledning av sådan behandling när den utförs tillsammans med andra specialister eller allmäntandläkare handläggning av fonetiska, estetiska och psykologiska problem i samband med oralprotetisk rehabilitering prognosering av protetisk behandling av olika defekttillstånd vid användande av olika material och metoder behandling med alla förekommande protetiska material och metoder, inklusive olika implantatsystem B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av: motivation och instruktion i diet- och kostförhållanden av särskild betydelse för oralprotetisk behandling biverkningar av dentala material behandling med extraorala proteser C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförande av: tillgängliga metoder för transplantation och vävnadsregeneration av betydelse för oralprotetisk rehabilitering kirurgiska behandlingsmoment vid behandling med implantat III. Förebyggande verksamhet Specialisten skall självständigt utforma behandlingsprogram för särskilda patientkategorier, till exempel muntorra patienter, där prognosen generellt är påverkad. Specialisten skall också medverka i utvärdering av vårdinsatserna. IV. Samverkan inom och utom tandvårdssystemet inklusive övrig hälso- och sjukvård m.m. Specialisten skall fungera som konsult, samordnare och utvärderare av oralprotetisk rehabilitering som utförs av olika odontologiska terapeuten samt medverka vid planering och utvärdering. Interdisciplinärt samarbete med medicinska specialiteter, framförallt allmänläkare, öron-, näs- och halsläkare, foniatriker, logopeder, plastikkirurger, hudläkare, onkologer och geriatriker förekommer i varierande utsträckning. Specialiseringstjänstgöringens omfattning Vidareutbildning till specialist skall enligt behörighetsförordningen ta minst tre år. Specialiseringstjänstgöringen skall fullgöras på en heltidstjänst med en genomsnittlig

4 4 (8) arbetstid av 40 timmar per vecka. Huvudmannen för utbildningen kan bevilja förkortad arbetstid, dock måste den vara minst hälften av den normala tiden. Deltidstjänstgöring kompenseras med förlängd specialiseringstjänstgöring motsvarande beviljad deltid så att den sammanlagda tiden kommer att motsvara minst tre år. Individuell studieplan Med utgångspunkt från tidigare utbildning, kunskaper och erfarenheter upprättas individuell studieplan snarast efter tjänstgöringens påbörjande. Uppföljning och revidering sker halvårsvis. Antal utbildningsplatser 2 nationella platser Utbildning UTBILDNINGSPLAN 1. Utbildning 1.1 Klinisk tjänstgöring inom karaktärsämnet Den kliniska tjänstgöringen omfattar 70 % av heltidstjänstgöring, schemalagd och jämnt fördelad veckovis under minst 3 års tid beroende av den studerandes uppnådda kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Av denna tid ägnas c:a 30% per vecka åt genomgång av terapiplaneringar och fallbeskrivningar under teoretisk/ klinisk handledning. Den praktiskt/kliniska handledningen sker fortlöpande under tjänstgöringen Teoretisk utbildning i form av seminarier i karaktärsämnet Se bilaga Kompletterande utbildning i karaktärsämnet Teoretiska studier i form av föreläsningar, läroböcker, handböcker, vetenskapliga tidskrifter, videogram och dylikt kommer att anpassas efter den studerande ST-tandläkarens individuella behov. 1.3 Utbildning i pedagogik och pedagogisk träning Föreläsningar/seminarier i pedagogik Föreläsningar och demonstrationer vid fortbildning av tandvårdspersonal samt deltagande i ortodontiassistent-, tandsköterske- och tandhygienistutbildning. Presentationer av seminarieuppgifter, litteraturreferat etc.

5 5 (8) 1.4 Vetenskaplig verksamhet Genomgång av forskningsförberedande utbildning i vetenskaplig metodik för odontologer (30 hp eller motsvarande) resulterande i uppsats och/eller publicerbart arbete Litteraturgenomgång i samband med seminarier Seminarieuppgifter varje termin. 1.5 Samverkan med övrig tandvård och sjukvård Odontologiska utbildningsenheten i Örebro inrymmer samtliga odontologiska specialiteter. Mellan dessa och allmäntandvården förekommer kontinuerligt muntliga och skriftliga kontakter i form av konsultationer, terapidiskussioner och remisser. Detsamma gäller även kontakter med remittenter från privat och offentlig sjukvård, och från specialistkliniker inom sjukvården. Samverkan med övrig odontologisk specialistverksamhet sker dagligen/veckovis, i första hand odontologisk radiologi, oral kirurgi, och parodontologi i samband med patientbehandling och schemalagda seminarier. 2. Övrigt 2.1 Föreläsningar/kurser och praktiska övningar i datorkunskap och klinikadministration. Uppföljning av måluppfyllelse Individuell genomgång av ursprunglig utbildningsplan mot bakgrund av målbeskrivning enligt SOFS 1993:4. Förnyad diskussion halvårsvis och eventuell revision av utbildningsplan. Kunskaper. Kunskapskontroller sker via skriftligt/muntligt förhör i slutet av varje termin, där den under terminen genomgångna teoretiska utbildningen redovisas. Färdigheter Den kliniska kompetensutvecklingen följs genom det dagliga kliniska arbetet under handledning, gemensamt patientarbete, terapidiskussioner, kliniska seminarier, redovisningar av behandlingsresultat och dokumentationsfall enligt basklinikens och

6 6 (8) andra klinikers rutiner. Det läggs särskild stor vikt vid att tillräcklig erfarenhet uppnås, inte bara gäller de vanliga kliniska behandlingsmetoderna, utan även de behandlingsmetoder som förekommer mer infrekvent. Förhållningssätt Handledaren ansvarar för att ST-tandläkaren uppnår ett adekvat förhållningssätt i sin yrkesutövning. Detta sker i huvudsak i den kliniska vardagen och kompletteras genom utvecklingssamtal. Redovisning av patientfall. Dokumentation av genomgångna kurser och tjänstgöring erfordras i form av intyg från kursgivare/arbetsgivare och innehållet i den kliniska tjänstgöringen dokumenteras genom intyg av huvudhandledaren med bilaga av volym och innehåll i det bedrivna vårdarbetet. Skriftlig och muntlig dokumentation av 30 patientfall redovisas för huvudhandledare vilket ger ST-tandläkaren möjlighet att i samlad form redovisa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Redovisningen är samtidigt en viktig pedagogisk träning. Dokumentationen ska omfatta samtliga typer av de för specialiteten karaktäristiska diagnoserna/terapierna och utformas enligt en fastställd uppställning. Slutprov/examen. Slutprov genomförs tillsammans med huvudhandledare och extern granskare från annan av Socialstyrelsen godkänd klinik för utbildning av ST-tandläkare inom ämnesområdet. Utbildningsprogrammet presenteras kvantitativt och kvalitativt. Diskussion sker kring behandlade patienter med redogörelse för diagnostiska metoder, utförda behandlingsmetoder, riskbedömningar, alternativa behandlingsmetoder prognosbedömningar samt epikris. I provet ingår genomförande av en offentlig föreläsning. Slutprovet är muntligt och avser att belysa utbildningens upplägg, måluppfyllelse och individens kompetensutveckling. Reviderad 2016 XX XX Alf Eliasson Huvudhandledare Farhan Bazargani Studierektor

7 7 (8) Bilaga1 Handledares och övriga tandläkares kompetens Huvudhandledare Alf Eliasson Övertandläkare Legitimation 1981 Specialistbehörighet i oral protetik 1997 Odontologie Doktor 2008 Övriga övertandläkare Specialistbehörighet i oral protetik Barbro Swartz 1982 Torbjörn Eriksson 1994 Carl-Fredrik Arnelund 2003 Fredrik Blomqvist 2006

8 8 (8) Bilaga 2 Seminarier De teoretiska seminarierna är grupperade så att varje termin har ett huvudtema eller ett par sådana. Studenten erhåller dessutom varje termin ett projektarbete inom ämnesområdet oral protetik och som redovisas i slutet av terminen i seminarieform. Avsnitt 1 Käksystemets embryologi, anatomi, neurofysiologi och normala funktioner Tuggfunktion och diagnostik Underkäkens lägen och rörelser, käkregistreringsmetoder Oklusionsfilosofier, oklusionsdiagnostik, ocklusal utformning av protetiska ersättningar Epidemiologi, vårdbehov och vårdefterfrågan ur ett protetiskt perspektiv Protetiska behandlingsprinciper och behandlingspanorama Diagnostik och terapiplanering Avsnitt 2 Kron- och broprotetik Implantologi Keramiska material Dental materiallära Estetik Avsnitt 3 Protetiska aspekter på den äldre patienten Hel- och delproteser Käk och ansiktsprotetik Protetiska synpunkter vid allmänsjukdomar med engagemang tuggsystemet Protetik vid psykiska störningar med manifestation i käksystemet