Likvärdig skola med hög kvalitet

Transkript

1 Sid 1 (8) PM Sinikka Pisilä Telefon sinikka.pisila@gavle.se Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund För att skapa en likvärdig skola och för att öka kvaliteten totalt i Barn & Ungdoms verksamheter har förvaltningen identifierat utmaningar inför framtiden. Det gäller elevers resultat och måluppfyllelse, personalens utbildning och kompetens samt integration och inkludering. Ett ständigt uppdrag är att verksamheten är resurseffektiv och att alltid ompröva organisationen så att den motsvarar barns och elevers behov. I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag, förslag på konkreta åtgärder och prioriteringar för dessa för att skapa en likvärdig skola och för att öka kvaliteten totalt i Barn & Ungdom. Under våren 2012 antog barn- och ungdomsnämnden en avsiktsförklaring omkring målet en trygg skola med god kvalitet, samordnat stöd och hög kompetens där alla elever når målen. Barn- och ungdomsnämndens avsiktsförklaring för likvärdig skola med hög kvalitet omfattar elevers rätt till likvärdig utbildning, samordnat stöd och rätt till behöriga och legitimerade lärare som har höga förväntningar på eleverna. Avsiktsförklaringen innebär att alla elever ska kunna nå målen oavsett vilken skola man går i och oavsett olika förutsättningar. Den aktuella skolforskningen 1 visar att det inte främst är elevers medfödda eller sociala förutsättningar som avgör resultaten i skolan. Istället handlar det mer om sådant som går att påverka i den direkta skolsituationen motivation, attityder till lärande och vikten av att anstränga sig. Här har framförallt lärarna, med stöd av en professionell ledning, ansvar att påverka och stödja eleven. En viktig faktor är möjligheterna att ha flera kompetenser på skolorna, så att 1 Synligt lärande presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat; Gävle kommun Barn & Ungdom Gävle Box 603, Gävle Besök Ruddammsgatan 27 Växel gavle.kommun@gavle.se

2 Sid 2 (8) man kan möta alla elever på deras utvecklingsnivå och tillgodose de olika behoven. En annan viktigt faktor är möjligheter att flexibelt använda resurser, tid och kompetenser. Ytterligare en faktor är förutsättningarna för lärarnas professionella möten och utveckling. Det innebär att lärarnas betydelse för elevernas måluppfyllelse är central. Vi behöver säkerställa rätt kompetens, tydlig målavstämning mot elevers resultat, skapa förutsättningar för optimalt utnyttjande av lärarresurser och övriga resurser och skapa attraktiva lärartjänster De totala resurserna inom Barn & Ungdom behöver samordnas för bästa stöd till eleverna och för att organisationen ska vara resurseffektiv och hållbar. Inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde i september presenterade förvaltningen en utredning med underlag som beskriver olika fakta. ökade krav från riksdag och regering på lärarlegitimation och behörighet, utveckling av kunskapsresultaten, resultat från Skolinspektionens tillsyn, befolkningsutveckling och elevutveckling samt prognoser, lokalförutsättningar samt ekonomiska förutsättningar. Dessutom presenterades varje rektorsområde utifrån elevprognoser och val av skola, socioekonomisk viktning, utländsk bakgrund, kvm och hyreskostnad/elev, personalbudget per elev samt en resultatbild per skola (kunskaps- och värdegrundsresultat). Utgångspunkterna för de möjliga förändringarna och för underlaget är att skapa bättre förutsättningar för alla elever att kunna nå målen genom samlade resurser och samlad kompetens i hållbara, flexibla organisationer. Skolinspektionens tillsyn av Gävles skolor, som genomfördes under läsåret 2011/2012, förstärkte behovet av den totala översyn som nu görs. Tillsynen visar att skolornas arbete med att se till att alla elever når kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt behöver förbättras. Kunskapsresultaten för eleverna i årskurs 9 har genomgående sämre resultat jämfört med riket. Sett över en femårsperiod har flera resultat försämrats och det finns stora skillnader i resultat mellan olika skolor. I skollagen finns utökade krav på behörighet för lärare från 2015, lärarlegitimation. Kravet innebär bland annat att en huvudman ska använda lärare som har en utbildning som är avsedd för de ämnen och årskurser som läraren ska undervisa i. Enbart legitimerade lärare får sätta betyg.

3 Sid 3 (8) Organisatoriskt innebär de ökade behörighetskraven att lärare och elever måste matchas utifrån ämnen och årskurser. En konsekvens blir oavsett organisation att de yngre eleverna möter fler lärare. I årskurs 7-9 är kraven på ämnesbehörighet högre för att få legitimation. Antalet ämnen för eleverna är också fler. En legitimerad ämneslärare i årskurs 7-9 kan undervisa i lägre årskurser, men inte tvärt om. På alla små skolor, framför allt på skolor med enbart årskurs 7-9, är det svårt att organisatoriskt, behörighetsmässigt och resursmässigt få bärkraft och därmed förutsättningar för en kvalitativt god verksamhet. Större skolor, framför allt 7-9-skolor, får betydligt större möjligheter att organiseras på ett sätt som möter skollagens krav på behörighet och som ökar flexibilitet och hållbarhet. Enligt skollagen ska stor hänsyn tas till vårdnadshavares önskemål om skolplacering. Alla elever har rätt till en skola i närheten av hemmet. Endast om ett val av skola medför betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter kan avsteg göras från önskemål om skolplacering. Barn- och ungdomsnämndens avsiktsförklaring innebär att de kommunala skolornas utbildningsplatser tillsammans med de fristående skolornas utbildningsplatser ska svara upp mot det elevtal som finns i kommunen. Dialogprocess under hösten 2012 Efter barn- och ungdomsnämndens sammanträde i september presenterades förvaltningens underlag både på gavle.se och på intranätet Ankaret. Intern information genomfördes för medarbetare i alla rektorsområden och ett dialogunderlag utarbetades för medarbetare och elever. Vårdnadshavare, intressenter och medarbetare inbjöds att lämna synpunkter via nätet. Elever och medarbetare fick på varje skola möjlighet att diskutera och lämna synpunkter på de möjliga förändringarna. Från mitten av september till mitten av oktober genomfördes en dialogperiod där de i underlaget möjliga förändringar för varje rektorsområde diskuterades på nio dialogmöten. Cirka 470 personer deltog på dialogmötena tillsammans med tjänstemän och ledamöter från barn- och ungdomsnämnden., Under dialogtiden har synpunkterna inlämnade via kommunens hemsida sammanställts översiktligt varje vecka och skickats till ledamöterna i barn- och

4 Sid 4 (8) ungdomsnämnden. Sammanlagt har 816 synpunkter inkommit, varav 661 externa synpunkter, 112 synpunkter från medarbetare, 11 från elevråd/klasser, 7 från arbetslag/pedagoger samt 25 synpunkter via e-post. Under dialogtiden har även listor med namnunderskrifter kommit till barnoch ungdomsnämnden. Det har varit totalt 1983 namnunderskrifter, som protesterat mot möjliga förändringar i Hamrångebygden st, Hemlingby st, Trödje - 70 st, Alborga st, Björke st samt Solängen st. Flest deltagare var det på dialogmötena på Norra, Stigslund-Strömsbro, Valbo och Södra rektorsområdena. De flesta synpunkter har handlat om Norra, Södra och Valbo rektorsområden. Synpunkterna har främst rört negativa konsekvenser av de möjliga förändringar som handlat om att stänga mindre F-3 skolor i ytterområdena. Många synpunkter har också berört negativa konsekvenser av att stänga Bergby högstadium och att förändra Sörby och Solängen till F-6 respektive 7-9 skolor. Flera har i sina synpunkter betonat att de förändringar som görs bör ha utgångspunkt i den problematik som beskrivits i underlaget att det i första hand är de små 7-9-organisationerna som har problem med både låga resultat och möjligheter till samlade resurser och flexibla organisationer. Skolans betydelse för närsamhällets attraktivitet och elevers och vårdnadshavares livsvillkor har tydligt markerats vid dialogmötena. Medborgarna ser i stor utsträckning skolans roll i ett vidare perspektiv än ett rent skolperspektiv. Av den anledningen kan Kommunfullmäktiges roll i denna aspekt ytterligare behöva belysas. Fortsatt process med konsekvensanalyser Under dialogtiden och utifrån de synpunkter som kommit in har de möjliga förändringarna koncentrerats i två huvudtankar; att yngre barn ska ha närhet till sin skola och att det är kring de små 7-9-organisationerna som förändringar behöver göras för att möta behörighetskrav och för att få till flexibla, hållbara organisationer med samlade resurser där alla elever har möjlighet att nå målen. I processen har också möjligheten att skapa fler lokaler för förskola i skolor och därmed också förbättrade möjligheter till flexibilitet och samverkan mellan verksamheterna belyst.

5 Sid 5 (8) Utifrån dessa huvudtankar har de olika möjliga förändringarna konsekvensbeskrivits bland annat utifrån möjligheter till likvärdighet och kvalitet, lokalmässigt, trafiksituation, skolskjutsar, effekter på investeringar och hyror, effekter andra verksamheter samt tidpunkter för möjliga förändringar. Barn & Ungdom har i konsekvensbeskrivningarna haft samarbete med kommunledningskontoret, Utbildning & Arbete, Gavlefastigheter AB, Samhällsbyggnad och X- trafik. Arbetet har stämts av i en styrgrupp där kommunalråd, kommundirektören, nämndsordföranden och förvaltningschefer i berörda nämnder och förvaltningar deltagit. Den 25 oktober hade barn- och ungdomsnämnden ett arbetsmöte då de bärande tankarna för en likvärdig skola med hög kvalitet diskuterades. Beslutsunderlag Likvärdiga skolor förutsätter också att den pedagogiska kvaliteten säkerställs i de små skolorna. För att upprättahålla förutsättningar för likvärdighet och kvalitet även i dessa skolor, bland annat i antal lärartjänster utifrån behörighetskraven, krävs ytterligare resurser. De yngre barnen i förskoleklass upp till årskurs tre behöver ha närhet till sin skola. Därför ska skolorna i Norrsundet, Björke, Trödje, Åbyggeby, Varva, Alborga, Hemlingby och Ytterharnäs behållas för förskoleklass till årskurs 3. Gällande årskurs 4-6 är det rektor som har att ansvara för skolans inre organisation. För att uppnå barn- och ungdomsnämndens avsikt en likvärdig skola med hög kvalitet behövs resurseffektiva och långsiktigt hållbara 7-9- skolor med förutsättningar för en kvalitativt god verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden vill därför tillskapa en central, högkvalitativ, flexibel, resursstark och attraktiv 7-9 skola. Vallbacksskolan, som ägs av Gavlefastigheter AB, är en lämplig lokal. Skolan kan, efter ombyggnationer, rymma mellan elever. Det innebär att elever från Milboskolan årskurs 7-9, Nynäs Montessoriskola årskurs 7-9, Stenebergsskolan årskurs 7-9 samt Sörbyskolan årskurs 7-9 anvisas till en ny skola. Upptagningsområdena för eleverna i årskurs 7-9 ses över i synnerhet mellan blivande Vallbacksskolan och Solängsskolan. Även upptagningsområ-

6 Sid 6 (8) det för Stigslundsskolan kan beröras. Milboskolan, Nynäs Montessoriskola, Stenebergsskolan samt Sörbyskolan blir årskurs F-6-skolor. Detta sker tidigast hösten 2014 och senast hösten Den övergripande rektorsområdesindelningen i kommunen behöver ses över. I Vallbacksskolan finns idag kommunala verksamheter, bland annat SFI och förskola samt externa hyresgäster. Lämpliga ersättningslokaler behöver tas fram för dessa verksamheter. Vallbacksskolan behöver byggas om för att inrymma grundskola. För ombyggnation krävs investeringsmedel på mnkr. I den långsiktiga lokalplanering som fastighetsägaren Gavlefastigheter AB har finns avsatt investeringsmedel för en genomgripande upprustning av Brynässkolan för ca 92 mnkr. Brynässkolan är inte en för barn- och ungdomsnämnden strategisk skola och har inte heller lokalmässigt förutsättningar för att bli en sådan. Fastighetsägaren ser också goda möjligheter att avyttra lokalen för exempelvis omvandling till bostäder. Barn- och ungdomsnämnden föreslår därför att eleverna från Brynässkolan flyttas till Stenebergsskolans lokaler, som är förhållandevis nyrustade och mer moderna ur undervisningssynpunkt. Detta sker tidigast hösten 2014 och senast hösten Barn- och ungdomsnämnden har för avsikt att hemställa hos kommunfullmäktige att godkänna en omdisponering av barn- och ungdomsnämndens investeringsmedel. Nynäs Montessoriskola årskurs 7-9 är idag en skola med kommunintag. Skolan kommer inte längre att ha ett kommunintag. Rektor får framgent ansvara för skolans inre organisation och pedagogiska inriktning. Milboskolans högstadiedel, Milbo östra, är inte en strategisk lokal och skulle kunna avyttras. I Sörbyskolans och Nynäs Montessoriskolas lokaler frigörs ytor som är lämpliga att omvandla till förskolelokaler. Behovet av förskolelokaler i centrala och södra delarna av Gävle är fortsatt stort och det finns planering för fortsatt utbyggnad av förskolelokaler, det har dock varit svårt att få fram lämpliga tomter eller ombyggnationsobjekt. Ombyggnation av skollokaler blir betydligt billigare än att bygga nya förskolor. Att bygga ca 100 nya förskoleplatser i Sörbyskolan skulle kosta ca 4 mnkr jämfört med mnkr för en ny förskola. I Nynäs

7 Sid 7 (8) Montessoris lokaler kan ca nya förskoleplatser tillskapas till en kostnad på ca 3 mnkr. Lokalerna byggs om så att de med enkla metoder kan återställas till skollokaler, vilket skapar önskvärd flexibilitet i lokalerna. Samlokalisering och samverkan mellan förskola och skola ger synergieffekter för båda verksamheterna. Sådan samlokalisering och samverkan finns redan i till exempel Åbyggeby, Björke och Trödje. På samma sätt kan Bergbackagårdens förskoleverksamhet flytta till Norrsundets skola, vilket skulle ge samverkansfördelar för båda verksamheterna och medföra att Bergbackagårdens lokal kan avyttras. Rektor och förskolechef ansvarar för förskolans respektive skolans inre organisation. Ekonomiska konsekvenser Vallbacksskolan innebär utökade lokalytor med kvm jämfört med dagens lokalbestånd. Med de föreslagna organisationsförändringarna minskar grundskolans lokalytor när Brynässkolan (5631 kvm) och Milboskolan östra (1451 kvm) läggs ner. Delar av Sörbyskolan (ca 800 kvm), Nynäs Montessoriskola (ca 400 kvm) och Norrsundets skola (ca 400 kvm) omvandlas till förskola. Under planeringsperioden sker en viss volymökning i både förskola och grundskola. Nyttjandegraden i förskolan ökar (från 91% till 93% under 2012) vilket också ökar behovet av förskolelokaler. De ekonomiska konsekvenserna blir att nämndens hyreskostnad ökar ca 9,5 mnkr/år i förhållande till 2012 års hyreskostnad och nämndens investeringsbehov hos GFAB i grundskole- och förskolelokaler minskar med ca 6 mnkr i förhållande till kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget för kommande planeringsperiod. En dryg miljon av dessa kostnader är hyresökningar kopplade till nya förskolelokaler. Fortsatt process I den fortsatta processen ska risk- och konsekvensanalyser göras i de verksamheter som berörs samt handlingsplaner för att fånga upp befarade risker och konsekvenser. Fortsatt lokal- och tidsplanering genomförs med samtliga inblandade förvaltningar och bolag. Mål och verksamhetsinriktning tas fram för Vallbacksskolan årskurs 7-9.

8 Sid 8 (8)