Enköping parkeringsutredning

Transkript

1 Rapport 2015:111, Version 1.1 Enköping parkeringsutredning - beläggningsstudie, parkeringstal och förslag till mål och fortsatt arbete

2 Dokumentinformation Titel: Enköping parkeringsutredning beläggningsstudie, parkeringstal och förslag till mål och fortsatt arbete Serie nr: 2015:111 Projektnr: Författare: Johan Kerttu Karin Neergaard Jesper Nordlund Jonna Milton Medverkande: Kvalitetsgranskning: Karin Neergaard Beställare: Enköpings kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kontaktperson: Louise Reuterwall, tel Beställarens diarienummer: TF2015/975 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Åtgärdande av synpunkter Beställare Beställare Mindre justeringar Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

3 Förord Trivector fick i november 2015 i uppdrag av Enköpings kommun att göra en parkeringsutredning. Utredningen innehåller en analys av utbud och efterfrågan på parkering i centrala Enköping, förslag till parkeringstal och förslag till mål för parkering. Målen och nuläget avseende parkering har diskuterats med tjänstemän från olika förvaltningar i kommunen under en workshop. Utredningen är ett underlag i det framtida arbetet med att ta fram en parkeringsstrategi för Enköping. Från Trivectors sida har följande medverkat i arbetet: Johan Kerttu, Karin Neergaard, Jesper Nordlund och Jonna Milton (illustrationer). Kontakt på Enköpings kommun har varit Louise Reuterwall. Lund den 27 maj 2016

4 i Sammanfattning Denna parkeringsutredning ligger till grund för en kommande parkeringsstrategi för Enköpings kommun. Parallellt med arbetet med en parkeringsstrategi ska även en trafikstrategi tas fram. Syftet med denna rapport är att beskriva nuläge och uppskatta framtida behov av parkering. Parkeringen i centrala Enköping har studerats utifrån statistik från parkeringsautomater och en beläggningsräkning, utförd i månadsskiftet novemberdecember Resultaten visar att det finns ledig parkeringskapacitet totalt sett, även om enskilda parkeringsytor vid vissa tider är mer eller mindre fullbelagda. Framför allt finns ledig kapacitet på samlade parkeringsytor i centrums utkant. Slutsatsen av nulägesanalysen är att parkeringsmöjligheterna i centrala Enköping inte innebär något hinder för handelns utveckling och möjlighet att attrahera bilburna kunder. Försiktiga beräkningar visar också att det finns parkeringskapacitet för en 50 %-ig ökning av antalet årliga centrumbesökare i Enköping under centrumhandelns öppettider, utan något behov av att utöka det befintliga parkeringsutbudet. Planerade och sannolika förtätningsprojekt i centrum innebär att en del befintliga parkeringsplatser försvinner, men dessa förändringar utgör heller inget påtagligt hot mot centrums tillgänglighet. Det största problemet med planerade och möjliga exploateringar är att de minskar utbudet av parkeringsplatser på större samlade anläggningar. Det kan innebära att det blir svårare för bilburna besökare som inte känner staden och parkeringarna så väl, att enkelt hitta en parkeringsplats. Dessutom innebär det att andelen parkeringsplatser utanför rutnätsstaden minskar, vilket riskerar att öka biltrafiken till och från mer centralt belägna parkeringsplatser, om inte nya platser tillskapas utanför rutnätsstaden. Det är dock viktigt att tänka på att en del parkeringsplatser utanför rutnätsstaden inte studerats i denna utredning. Vad som händer med dessa ytor har också betydelse för den totala parkeringssituationen i centrum. Den tillfälliga parkeringen i kvarteret Fältskären har heller inte ingått i denna utredning. Utifrån befintliga planer och strategier för Enköping, samt en workshop som Trivector genomfört med representanter från olika förvaltningar i kommunen, har mål inför framtagande av en framtida parkeringsstrategi föreslagits. Vid sidan av en parkeringsstrategi föreslås också att en trafikstrategi tas fram. Förslag till parkeringstal för både bil och cykel för framtida exploatering i centrala Enköping har tagits fram. För bil finns ett informellt värde på antal platser som krävts vid bygglov, medan ett värde för cykel helt saknas. De nya bilparkeringstalen är flexibla, vilket innebär att det finns ett gemensamt normaltal, men också en möjlighet att sänka parkeringstalet med 20 % om det finns goda förutsättningar att leva utan bil och åtgärder såsom bilpool vidtas för att stimulera möjligheten att leva utan bil.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Geografisk avgränsning 1 2. Analys av utbud och efterfrågan på bilparkering Underlag för analys Utbud av bilparkering i Enköping Efterfrågan på bilparkering Slutsatser om nuvarande parkeringssituation i Enköping Framtida utveckling av centrala Enköping Kv. Fältskären Stockholmsvägen Joar Blå-parkeringen Sandbrogatan Samlad slutsats kring minskat parkeringsutbud i centrum Förslag på mål för parkeringen i centrala Enköping Enköpings kommuns strategiska mål Vision Enköpings Översiktsplan FÖP Enköpings tätort (2009) Cykelplanen Förslag på mål inför en kommande parkeringsstrategi Flexibla parkeringstal för bil Bakgrund och syfte med parkeringstalen Underlag för beräkning Förslag till parkeringstal för bil Möjlighet till avsteg från parkeringstal för bostäder Parkeringstal för cykel Underlag för beräkning Förslag till parkeringstal Fortsatt arbete 30 Bilaga 1: Genomsnittsbeläggning Bilaga 2: Parkeringsbeläggning över dygnet (per regleringstyp)

6 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Enköpings kommun växer tack vare dess geografiska läge i regionen. Allt fler bosätter sig i Enköping då läget även lockar till arbetspendling till omkringliggande städer. Idag bor knappt personer i Enköpings tätort och omkring personer i kommunen. Befolkningen inom kommunen förväntas öka med 17 procent (7 000 personer) under prognosåren Enköpings kommun vill ta reda på förutsättningarna för en väl fungerande parkeringssituation i centrum. Parkeringsutredningen kommer användas som underlag till en parkeringsstrategi för Enköpings kommun. Parkeringsstrategin ska i sin tur verka som ett underlag till en kommande trafikstrategi för Enköpings kommun. Arbetet med parkeringsstrategin och trafikstrategin ska påbörjas under Syftet med denna rapport är att beskriva nuläge och uppskatta framtida behov av parkering. Frågor som utreds är: Hur används de befintliga parkeringsplatserna i Enköping idag och vilken reglering tillämpas? Vilka parkeringstal för bil och cykel för kommande verksamheter bör användas? 1.2 Geografisk avgränsning Denna utredning fokuserar på Enköpings tätort. Parkeringstalen är avsedda att vara tillämpbara på hela tätorten, men ej övriga delar av Enköpings kommun, medan utredningen av nuvarande parkeringssituation behandlar parkeringsplatser i Enköpings centrala delar, det vill säga kvarteren på ca 300 m avstånd från Stora torget ( rutnätsstaden ). Ett mindre antal större parkeringsplatser utanför absoluta centrum ingår också i utredningen (se Figur 1-1). Den tillfälliga parkeringsytan i kvarteret Fältskären, med 100 parkeringsplatser, togs i bruk efter att beläggningsräkningen genomfördes och är därför ej inkluderad i denna utredning.

7 2 Figur 1-1. Studerade parkeringsplatser i Enköpings tätort.

8 3 2. Analys av utbud och efterfrågan på bilparkering 2.1 Underlag för analys Parkeringssituationen i Enköping har analyserats med hjälp av statistik för transaktioner i parkeringsautomater och EasyPark (en mobilapplikation för parkering), för två månader (mars och oktober 2015), samt en beläggningsräkning utförd under två veckor i månadsskiftet november-december 2015, se Tabell 2-1. Tabell 2-1. Schema för beläggningsräkningar som utfördes i november-december Räkning med start kl Onsdag 25/11 Torsdag 26/11 Fredag 27/11 Lördag 28/11 Onsdag 2/12 Torsdag 3/12 Fredag 4/12 Lördag 5/12 11:00 X X 12:00 X X X X X X X X 13:00 X X 14:00 X X 15:00 X X 16:00 X X X X X X 17:00 X X X X X X 18:00 X X X X 20:00 X X X X Totalt antal räkningar Under beläggningsräkningarna noterades det totala antalet parkerade bilar och antalet parkerade bilar med periodmärke. 2.2 Utbud av bilparkering i Enköping Det totala studerade bilparkeringsutbudet i Enköpings tätort uppgår till 966 platser, fördelat på 6 olika regleringstyper, se Tabell 2-2. Drygt hälften av platserna (441+62=503) är reglerade till max 3 tim, 10 kr/tim. Tabell 2-3 visar hur parkeringsplatserna fördelar sig i förhållande till Stora torget. Drygt 40 % finns inom 200 m avstånd från Stora Torget och 67 % på 300 m avstånd, vilket visar på god tillgänglighet. Reglering och avstånd visas även i Figur 1-1.

9 4 Tabell 2-2. Antal bilparkeringsplatser och olika regleringstyper i Enköping. Reglering (tid och avgift) Antal parkeringsplatser Max 1 tim, avgiftsfri, 8-18 (8-15) 103 Max 3 tim, 10 kr/tim, 8-18 (8-15) 441 (varav 4 platser max 30 min) Max 12 tim, 10 kr/tim, 8-18 (8-15) 85 Max 24 tim, 5 kr/tim, 8-18 (8-15) 240 Max 3 tim, 10 kr/tim, 8-22 (Joar Blå) 62 Max 12 tim, avgiftsfri 33 Totalt 966 Tabell 2-3. Antal bilparkeringsplatser på olika avstånd från Stora torget. Avstånd från Stora torget Antal parkeringsplatser 200 m 398 (41 %) 300 m 651 (67 %) Hela rutnätsstaden Efterfrågan på bilparkering Beläggningsstudien genomfördes under två veckors tid direkt efter löning och i början av december (onsdag-lördag, 25/11-5/12), vilket gör att antalet centrumbesökare och efterfrågan på parkering var högre än under övrig tid på året. Genomsnittlig beläggning Tabell 2-4 visar genomsnittlig beläggningsgrad (kvoten av antal parkerade bilar och totalt antal platser) för samtliga parkeringsplatser i hela Enköping, samt den högsta och lägsta noterade beläggningsgraden, för olika dagar och tider. I bilaga 1 redovisas genomsnittsbeläggningen för alla räkningstillfällen. De två onsdagarna och torsdagarna skiljde sig mycket lite åt (som mest skiljde det 7 %- enheter mellan den högsta och lägsta beläggningsgraden vid ett och samma klockslag) och har därför slagits samman. Däremot fanns skillnader mellan första och andra fredagen respektive lördagen. I samtliga fall, förutom den sista lördagsräkningen, var beläggningsgraden högre under första veckans fredag och lördag än under andra veckans. Det vill säga fredagen och lördagen direkt efter löning uppvisade högre parkeringsbeläggning än veckan därefter. Det generella mönstret var att den totala beläggningen låg på runt 60 % under vardagar mitt på dagen (kl. 12), för att sjunka till runt 50 % eller något lägre under eftermiddagen och kvällen. Under den första lördagen (28/11) låg beläggningen på % mitt på dagen och sjönk till dryga 40 % under kvällen (kl. 18). Lördagen därefter (5/12) var beläggningsgraden bara % mitt på dagen.

10 5 Tabell 2-4. Genomsnittlig beläggningsgrad för olika dagar och tider. Dag Onsdag/Torsdag Fredag Lördag Tid Medel 59 % 51 % 52 % 50 % 63 % 61 % 54 % 53 % 46 % 46 % 56 % 61 % 64 % 44 % Högsta 62 % 54 % 53 % 54 % 63 % 62 % 54 % 54 % 48 % 49 % 62 % 69 % 68 % 45 % Lägsta 58 % 49 % 50 % 47 % 63 % 61 % 54 % 53 % 44 % 43 % 49 % 54 % 59 % 43 % En slutsats är att det vid alla räkningar fanns lediga parkeringsplatser att tillgå, vilket redovisas nedan, se Figur 2-1 och Figur 2-2. Som högst var beläggningsgraden knappt 70 %, på alla parkeringsplatser mitt på dagen på lördagen efter löning, se Figur 2-1. Som Figur 2-1 visar var det fullt eller nästan fullt på flera parkeringsplatser. Samtliga platser i centrum med en timmes avgiftsfri parkering var i princip fullbelagda. Figur 2-1 visar emellertid också att det fanns lediga platser. 39 platser (10 %) inom 200 m från Stora torget var lediga och 107 platser (16 %) inom 300 m radie. Figur 2-2 visar parkeringsbeläggningen mitt på dagen under fredagen efter löning. Totalt var beläggningsgraden 63 %. Exakt vilka ytor som var fullbelagda (>85 %) varierade under de olika studerade vardagarna. Till skillnad mot lördagens maxbeläggning var parkeringsplatserna något mer jämnt belagda över hela centrum på fredagen. En större del av de lediga platserna inom 300 m från Stora torget, 161 platser (25 % ledigt), fanns i den allra mest centrala delen, 66 platser (17 % ledigt). Platser med hög beläggningsgrad Ett annat sätt att redovisa tillgången på parkering är att se om enskilda gator uppvisade hög beläggningsgrad. Som det går att ana av Figur 2-1 hade Kungsgatan som helhet en hög beläggningsgrad (96 %), liksom Kyrkogatan (92 %) och en stor del av Sandgatan. På närliggande gator och i andra delar av centrala Enköping fanns emellertid fler lediga platser att tillgå. Återigen var det under fredagen hög beläggning på Kungsgatan (93 %) och även på Västra Ringgatan (87 %).

11 6 Periodmärken För parkeringen i Enköping finns möjlighet att köpa så kallade periodmärken, vilka berättigar till fri parkering på alla avgiftsbelagda platser, så länge tidsregleringen följs. Periodmärken kan köpas av vem som så önskar och finns i tre olika varianter: 990 kr för 12 mån, 550 kr för 6 mån och 330 kr för 3 mån. 1 Andelen parkörer som använder periodmärke för att betala sin parkering varierar mellan de olika ytorna, från i genomsnitt 0 % till dryga 80 %. Uppdelat på olika regleringstyper var det i genomsnitt en lägre andel periodmärkesanvändare ju kortare parkeringstid som regleringen tillåter, se Tabell 2-5. Även på gratisparkeringen längre ut från centrum (på Sandgatan) med 12 timmars maxtid var andelen periodmärkesanvändare låg. Att snittet för 1- och 3-timmarsparkeringen på onsdag/torsdag var så högt beror på höga värden för onsdagen 25/11. Vad detta beror på är dock oklart. Tabell 2-5. Genomsnittliga andelar parkörer med periodmärken, fördelade på dagtyper och parkeringsreglering. Dag Onsdag/torsdag Fredag Lördag Tid Medel 1 tim Gratis 19 % 17 % 14 % 10 % 9 % 7 % 7 % 7 % 6 % 10 % 6 % 4 % 6 % 2 % 10 % 3 tim 10 kr/tim 34 % 35 % 33 % 26 % 27 % 28 % 25 % 25 % 25 % 27 % 21 % 21 % 18 % 21 % 28 % 12 tim 10 kr/tim 73 % 64 % 67 % 51 % 69 % 66 % 66 % 65 % 74 % 64 % 60 % 62 % 53 % 48 % 63 % 24 tim 5 kr/tim 68 % 64 % 51 % 37 % 62 % 61 % 59 % 58 % 53 % 46 % 45 % 40 % 36 % 39 % 52 % 3 tim 10 kr/tim (Joar Blå) 9 % 5 % 5 % 8 % 0 % 3 % 2 % 3 % 0 % 12 % 3 % 3 % 5 % 6 % 5 % 12 tim Gratis 6 % 3 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 3 % 0 % 1 % TOTALT 43 % 40 % 35 % 28 % 35 % 34 % 33 % 32 % 31 % 42 % 26 % 24 % 21 % 25 % 33 % Periodmärkesanvändarna verkar alltså i första hand välja mer central parkering, som tillåter längre centrumvistelse. De betalar ett fast pris (per år, halvår eller kvartal) och är därför mindre intresserade av de avgiftsfria platserna, som antingen ligger mindre centralt eller begränsar parkeringstiden till en timme. Att 12- och 24-timmarsplatserna är mest intressanta talar för att det ofta rör sig om boende eller arbetspendlare. Att det skulle vara inpendlande förvärvsarbetande stöds också av det faktum att andelen periodmärken totalt sett är som högst under dagarna och lägre under kvällar och helger. Ett fåtal parkeringsplatser uppvisar det motsatta mönstret, det vill säga en högre andel periodmärken under kvällar och helger, vilket kan vara tecken på att det framför allt rör sig om boende som använder platserna för boendeparkering, se Figur Källa: Enköpings kommuns hemsida, [ ].

12 7 Figur 2-1. Beläggningsgrad på studerade parkeringsplatser och lediga platser på 200 m respektive 300 m avstånd från Stora torget. Skrafferade parkeringsytor har en beläggningsgrad >85 %, fyllda 85 %.

13 8 Figur 2-2. Beläggningsgrad på studerade parkeringsplatser och lediga platser på 200 m respektive 300 m avstånd från Stora torget. Skrafferade parkeringsytor har en beläggningsgrad >85 %, fyllda 85%.

14 9 Figur 2-3. Parkeringsplatser (gulmarkerade) med i genomsnitt fler än 50 % periodmärkesanvändare. Skrafferade ytor har tolkats som framför allt nyttjade av boende, medan prickade ytor tolkats som huvudsakliga arbetsplatsparkeringar.

15 10 Parkeringsefterfrågan över dygnet Med hjälp av transaktioner från parkeringsautomaterna och EasyPark för mars 2015 och genomsnittliga värden för andelen periodmärkesanvändare har efterfrågan på parkering i Enköping modellerats för hela den avgiftsbelagda tiden (onsdag-fredag 8-18 och lördag 8-15), se bilaga 2. I genomsnitt är fredag den veckodag som uppvisar störst efterfrågan på parkering i Enköping, medan lördagarna varierar mer. Beläggningsräkningen visade att beläggningsgraden var högst under lördagen direkt efter löning (28/11), medan lördagen en vecka senare (5/12) uppvisade lägre beläggningsgrad än båda de studerade fredagarna. Detta stämmer alltså väl med mönstret för studerade transaktioner från parkeringsautomater och EasyPark för mars Figurerna i bilaga 2 visar att parkeringsbeläggningen skiljer sig mycket åt, såväl mellan veckodagar och tider på dygnet som mellan parkeringsplatser med olika reglering i staden. De centralt belägna 3-timmarsplatserna uppvisar en ganska jämn efterfrågan över dygnet under alla veckans dagar, med en topp runt fredag lunch. Platserna som tillåter max 12 timmars parkering varierar mer mellan olika veckodagar. Även här ökar efterfrågan runt fredag lunch, men sedan håller den sig på en relativt jämn hög nivå fram till runt klockan 16. För dessa platser syns också en högre efterfrågan runt lördag lunch. För långtidsparkeringarna (max 24 timmar) något längre ut från centrum är efterfrågan något stabilare över dygnet, troligen utjämnad av arbetspendlare, vilket också förklarar den lägre beläggningsgraden på dessa platser under lördagar. Efterfrågan på parkering på Joar Blå-parkeringen varierar ganska mycket över veckan och dygnet, men på en generellt lägre nivå än för de övriga platserna i Enköping. Framför allt märks avsaknaden av periodmärkesanvändare. Genomsnittlig parkeringstid och omsättning För att få en uppfattning om hur länge centrumbesökarna parkerar i genomsnitt har data från parkeringsautomaterna för ett helt år ( ) studerats. Till detta har lagts genomsnittliga värden för hur stora andelar av centrumbesökarna som betalar sin parkering med mobilapplikationen EasyPark, samt periodmärke. Genomsnittliga parkeringstider för parkeringsplatser med olika reglering redovisas i Tabell 2-6. Eftersom längre parkeringstider än maxtiden förekommer (på grund av parkering som sträcker sig utöver de avgiftsbelagda tiderna) redovisas också genomsnittstiden exklusive parkeringstillfällen som är längre än den maximalt tillåtna tiden. Observera att dessa siffror visar den tillåtna tid P- automaten räknar ut och inte den faktiskt nyttjade tiden.

16 11 Tabell 2-6. Genomsnittliga parkeringstider fördelat per zon/regleringstyp. OBS! siffrorna visar den tillåtna tid P-automaten räknar ut, inte den faktiskt nyttjade tiden. Reglering Antal p- transaktioner per år Genomsnittlig p-tid (min) Genomsnittlig p-tid exkl. mycket långa tider (min) Total parkerad tid (tim) max 3 tim, 10 kr/tim max 12 tim, 10 kr/tim max 24 tim, 5 kr/tim max 3 tim, 10 kr/tim (Joar Blå) Totalt På 3-timmarsparkering i centrala Enköping parkerar besökare i genomsnitt runt 75 min. På den något mer perifert belägna Joar Blå-parkeringen är genomsnittstiden ca 30 min längre. Den genomsnittliga parkeringstiden för dessa ytor påverkas ganska lite av om de långa parkeringstiderna (>3 tim) inkluderas eller inte. För platser med 12 och 24 timmars tillåten parkering är det däremot väldigt stor skillnad på genomsnittstiden med, respektive utan, parkeringstillfällen längre än maximalt tillåten parkeringstid. En närmare granskning visar att de parkeringstillfällen som är längre än 12 timmar sannolikt görs av centrumbesökare som mer sällan besöker Enköping med bil, snarare än av boende (som troligen betalar sin parkering med periodmärke). Outnyttjad parkeringskapacitet i centrala Enköping Andelarna EasyPark- och periodmärkesanvändare, samt en beräkning av deras tillägg till den totala parkeringstiden, redovisas i Tabell 2-7. Totalt beräknas ca timmar nyttjas för parkering på avgiftsbelagda parkeringsplatser, under avgiftsbelagd tid, i Enköping under ett år. Eftersom de tider då parkeringen är avgiftsbelagd också är de tider då butiker och restauranger har öppet, redovisas här en beräkning av den outnyttjade parkeringskapaciteten under avgiftsbelagd tid.

17 12 Tabell 2-7. Beräknad total årlig parkerad tid på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Reglering Total parkerad tid P-automat Andel Easy- Park Beräknad P- tid EasyPark Andel periodmärken Beräknad P-tid periodmärken Total P-tid (tim) max 3 tim, 10 kr/tim % % max 12 tim, 10 kr/tim % % max 24 tim, 5 kr/tim % % max 3 tim, 10 kr/tim (Joar Blå) % % Summa Detta gäller för de totalt 828 avgiftsbelagda parkeringsplatserna. Den avgiftsbelagda tiden är 8-18 måndag-fredag (8-22 på Joar Blå-parkeringen) och 8-15 på lördagar, vilket gör att det årligen finns totalt knappt 2,4 miljoner avgiftsbelagda parkeringstimmar att tillgå i Enköping. Med hjälp av nedanstående formel kan därför en genomsnittlig nyttjandegrad för all avgiftsbelagd parkering beräknas: total parkeringstid = utnyttjad parkeringstid (%) antal parkeringsplatser total avgiftsbelagd tid I Tabell 2-8 redovisas nyttjandet av all parkering i centrala Enköping. Nyttjandet av de entimmes gratisplatserna på Gustav Adolfsplan, Stora torget och längs Kungsgatan och de 12-timmars gratisplatserna längs Sandgatan har uppskattats till 60 % respektive 20 % under hela den avgiftsbelagda tiden, utifrån beläggningsräkningens resultat. Den genomsnittliga parkeringstiden på entimmesplatserna har vidare antagits vara 50 minuter och för 12- timmarsplatserna 5 timmar.

18 13 Tabell 2-8. Totalt tillgänglig parkeringstid i Enköping och nyttjandegrad, fördelat på regleringstyper. Reglering Antal parkeringsplatser Tillgängliga p- timmar Total P-tid Nyttjandegrad max 3 tim, 10 kr/tim % max 12 tim, 10 kr/tim % max 24 tim, 5 kr/tim % max 3 tim, 10 kr/tim (Joar Blå) % 1 tim gratis % 12 tim gratis % % Omräknat innebär detta totalt knappt årliga bilburna centrumbesök. Diagrammen i bilaga 2 visar att det finns gott om outnyttjad parkeringskapacitet i centrala Enköping. Med samma besöksmönster till centrum som idag, med fler besök fredag-lördag, finns det ledig kapacitet för ytterligare knappt bilburna besök till Enköpings centrum per år, under handelns öppettider (12-18 på vardagar och på lördagar). P-avgifternas och tidsregleringens betydelse för efterfrågan Tabell 2-9 visar beläggningsgraden fördelat på de olika regleringstyperna. Generellt sett är det hög beläggning på de avgiftsfria, centralt belägna platserna och på platser som tillåter längre parkeringstid i centrum. Platser som ligger mer perifert verkar mindre eftertraktade, även om de tillåter avgiftsfri parkering i 12 timmar.

19 14 Tabell 2-9. Beläggningsgrad fördelat på olika regleringstyper. Onsdag/Torsdag Fredag Lördag Reglering tim gratis 79 % 70 % 75 % 51 % 86 % 86 % 75 % 74 % 66 % 52 % 75 % 86 % 87 % 37 % 3 tim 10 kr/tim 62 % 55 % 57 % 61 % 73 % 69 % 59 % 60 % 57 % 54 % 71 % 75 % 76 % 54 % 12 tim 10 kr/tim 82 % 70 % 69 % 72 % 80 % 77 % 72 % 67 % 64 % 62 % 63 % 70 % 62 % 72 % 24 tim 5 kr/tim 45 % 36 % 32 % 26 % 44 % 43 % 37 % 35 % 23 % 24 % 29 % 30 % 36 % 26 % 3 tim 10 kr/tim (Joar Blå) 27 % 29 % 26 % 46 % 19 % 34 % 36 % 37 % 18 % 21 % 35 % 56 % 61 % 30 % 12 tim gratis 49 % 39 % 46 % 23 % 51 % 44 % 41 % 40 % 34 % 33 % 44 % 40 % 37 % 20 % TOTALT 59 % 51 % 52 % 50 % 63 % 61 % 54 % 53 % 46 % 46 % 56 % 61 % 64 % 44 % Några parkeringsplatser sticker ut, med en väldigt hög genomsnittlig beläggningsgrad i beläggningsräkningen, se Tabell 2-10 och Figur 2-4. Framför allt märks parkeringen längs Kungsgatan (max 1 tim, avgiftsfritt), som var full eller nästan full vid alla räkningstillfällen utom 4. Förklaringar till den höga beläggningen på dessa platser, utöver att de ligger centralt och saknar avgift, är att de ligger lättillgängligt utmed gatan, till skillnad från parkeringen på Stora torget och på GA-plan ( Stjärnköpsparkeringen ), som båda kräver att man kör av från vägen. Kanske är det också mindre lätt att snabbt upptäcka de sista lediga platserna på dessa ytor om man kör förbi på gatan utanför. Dessutom rör det sig om totalt sett ganska få avgiftsfria platser längs Kungsgatan, som dessutom är omarkerade och därför kan bli ännu färre om någon skulle råka parkera över två platser. Tabell Parkeringsplatser med hög genomsnittlig beläggningsgrad. OBS! Här kan det röra sig om ytor med ganska få platser, vilket gör att de lätt snabbt fylls upp. Reglering Gata Genomsnittlig beläggningsgrad Andel räkningstillfällen med >85 % beläggning 12 tim 10 kr/tim V. Ringg 82 % 54 % 12 tim 10 kr/tim V. Ringg. 82 % 46 % 3 tim 10 kr/tim Kyrkog. 83 % 43 % 4 tim 10 kr/tim Kryddgårdsg. 82 % 49 % 1 tim gratis Kungsg. 92 % 89 %

20 15 Figur 2-4. Parkeringsplatser med hög genomsnittlig beläggningsgrad.

21 Slutsatser om nuvarande parkeringssituation i Enköping Den beläggningsstudie som genomförts i Enköping visar att det sannolikt alltid finns en tillgänglig och närbelägen parkeringsplats för den som besöker Enköping med bil. Beläggningsräkningen är utförd alldeles efter löning och under en tid på året som sannolikt innebär ökat besökstryck och aktivitet för handeln (med Black Friday och julhandel). 2 Den höga beläggningsgraden på 12-timmarsparkeringarna (vid Västra Ringgatan och Kryddgårdsgatan), i kombination med den höga andelen periodmärkesanvändare på dessa parkeringsplatser gör det rimligt att tolka det som att många boende och arbetspendlare använder dessa platser. Denna situation verkar dock inte drabba centrumhandeln, eftersom det oftast finns plats på 3-timmarsparkeringarna (som ju också passar dåligt för boende och arbetspendlare). Oavsett hur beläggningsräkningen och statistik för parkeringen i centrala Enköping studeras så blir svaret att det finns ledig kapacitet för centrumhandelns kunder. Under några få tider och dagar med särskilt högt tryck kan det dock vara svårt att hitta parkering på de mest populära platserna i centrum. Det finns dock alltid ledig parkering bara en liten bit utanför absoluta centrum. Till denna slutsats är det viktigt att lägga det faktum att alla parkeringsplatser som har betydelse för Enköpings centrum inte har studerats i denna utredning. Till exempel kan nämnas Coops stora parkering på Torggatan, alldeles utanför rutnätsstaden, som i dagsläget används av centrumbesökare i allmänhet och inte bara av Coops kunder. Vad som händer med parkeringsytor likt denna är av stor betydelse för den totala parkeringssituationen i centrum. Snarare än att öka parkeringskapaciteten inne i centrum, på ett sätt som kanske riskerar att förta trevnad och stadsbild, bör det finnas betydligt bättre och mer kostnadseffektiva sätt att öka användningen av mer perifera parkeringsplatser under tider av förhöjd parkeringsefterfrågan i centrum. Fler och trevligare gångoch cykelbanor kan till exempel öka sträckan som människor är beredda att gå mellan parkering och målpunkt. 2 Black Friday innebär vanligen specialerbjudanden och lägre priser i syfte att locka fler kunder till butikerna och inträffar sista fredagen i november. Begreppet är inlånat från USA, där dagen markerar starten på julhandeln.

22 17 3. Framtida utveckling av centrala Enköping Enköpings kommun planerar för ett antal projekt som kommer att innebära fler bostäder, arbetsplatser och butiker i centrum. Då en del av dessa projekt innebär exploatering av befintliga parkeringsytor innebär det ett minskat utbud av parkeringsplatser i centrum. För tillkommande bebyggelse ska parkeringsefterfrågan lösas på den egna fastigheten, men för befintlig centrumbebyggelse innebär planerade projekt en förändrad parkeringssituation. Vilka parkeringsytor som kan komma att beröras och hur det skulle påverka parkeringsutbudet i centrum redovisas i detta kapitel, se Figur 3-1 och Tabell 3-1. Tabell 3-1. Fyra tänkbara exploateringar och deras effekt på parkeringsutbudet i centrala Enköping. Exploateringsscenario Status Förändrat parkeringsutbud Huvudsakligen påverkade centrumbesökare? Kv. Fältskären Planerat -40 parkeringsplatser (max 3 tim) Handelns kunder Stockholmsvägen Planerat -20 parkeringsplatser (max 24 tim) Arbetspendlare Joar Blå Möjligt -72 parkeringsplatser (max 1 tim eller max 3 tim) Handelns kunder Sandbrogatan Möjligt -70 parkeringsplatser (max 24 tim) Arbetspendlare Totalt -202 parkeringsplatser (-21 %)

23 18 Figur 3-1. Tänkbara framtida exploateringar på parkeringsytor i centrala Enköping.

24 Kv. Fältskären I samband med nybyggnation av bostäder på Pausparkeringen i kvarteret Fältskären försvinner omkring 40 bilparkeringsplatser i Enköpings centrum. Eftersom den tillkommande bostadsbebyggelsen förutsätts lösa sin parkering inom den egna fastigheten innebär dessa exploateringar ingen ökning av parkeringsefterfrågan i centrum, men väl ett minskat utbud för befintliga boende i centrum, arbetspendlare och handelns kunder. Eftersom platserna i kvarteret Fältskären är reglerade till max 3 timmars parkeringstid är det mest troligt att ett minskat utbud framför allt påverkar handelns kunder. Idag finns det totalt 109 parkeringsplatser på denna yta. Beläggningsräkningen visar på en genomsnittsbeläggning på omkring 50 %, med en topp på lunchen på lördagen efter löning (28/11). Som mest var då 91 av de 109 platserna upptagna. Med 40 platser färre skulle ett antal bilburna besökare behövt söka sig till en annan parkeringsplats. De flesta av dessa besökare skulle ha kunnat hitta en ledig plats på någon närliggande gata, medan några skulle ha behövt söka sig lite längre bort, ett problem som dock bara uppstår under ett fåtal dagar och tider med särskilt hög beläggning. 3.2 Stockholmsvägen Ny bebyggelse på parkeringsytan längs Stockholmsvägen skulle innebära omkring 20 platser färre. Dessa platser tillåter maximalt 24 timmars parkeringstid och har högst beläggning på vardagar, med lägre beläggning under kvällar och helger, vilket tyder på att de framför allt nyttjas av arbetspendlare. Den högsta noterade beläggningen noterades klockan 12 på onsdag och torsdag (2-3/12), då endast 6-7 av de totalt 52 platserna var lediga. Med 20 platser färre blir det svårare att tillgodose arbetspendlarnas efterfrågan på parkering. Eftersom övriga närliggande parkeringsplatser tillåter maximalt 3 timmars parkeringstid innebär detta att det blir svårt att lösa arbetspendlarnas parkeringsefterfrågan. Denna begränsning av parkeringsutbudet kan emellertid ha effekten av att minska andelen bilresor vid arbetspendling, i linje med kommunens mål för trafiken, se kapitel Joar Blå-parkeringen Utöver den planerade exploateringen på parkeringsytorna i kvarteret Fältskären och längs Stockholmsvägen är det även på sikt möjligt med exploatering på Joar Blå-parkeringen (totalt 72 platser). För Joar Blå-parkeringen gäller, som för parkeringen i kvarteret Fältskären, att det rör sig om maximalt 3 timmars parkering. För 10 av de 72 platserna gäller max 1 timmes parkering. Här är det därför troligt att det är handelns kunder och andra korttidsbesökare till centrum som påverkas. Vid den högsta noteringen under beläggningsräkningen användes 54 av de 72 platserna. Detta inträffade på en onsdag kväll (2/12, kl. 20), det vill säga vid en tid då den genomsnittliga parkeringsbeläggningen i centrum låg runt 50 % och det fanns gott om ledig parkering längs gatorna i andra delar av centrum. Återigen handlar det om att det

25 20 finns ledig parkering, förutsatt att bilburna centrumbesökare kan tänka sig att gå en liten bit mellan parkering och målpunkt. 3.4 Sandbrogatan De 70 parkeringsplatserna på Sandbrogatan tillåter max 24 timmars parkering, vilket gör att boende och arbetspendlare kan nyttja platserna, jämte övriga centrumbesökare. Dessa platser verkar dock vara relativt outnyttjade. Som mest noterades under beläggningsräkningen 24 parkerade bilar på de 70 platserna, på en fredag eftermiddag (4/12, kl. 14). Den låga användningen gör det relativt oproblematiskt att hantera ett eventuellt borttagande av dessa platser. Den höga andelen periodmärkesanvändare (knappt 50 %) gör det troligt att platserna tillgodoser en del arbetspendlares parkeringsefterfrågan. 3.5 Samlad slutsats kring minskat parkeringsutbud i centrum Övriga parkeringsplatser i centrum kommer troligen finnas kvar, vilket gör att planerad och möjlig exploatering av parkeringsytor i centrala Enköping inte utgör något stort problem med att tillgodose framtida efterfrågan. De planerade och möjliga exploateringarna i kv Fältskären, på Stockholmsvägen, Sandbrogatan och på Joar Blå-parkeringen innebär en förlust av totalt 202 platser (drygt 20 % av utbudet). Återigen bör det påpekas att alla parkeringsplatser med betydelse för Enköpings centrum inte har studerats i denna utredning, vilket spelar en viss roll för slutsatser om effekterna av förändringar i parkeringsutbudet i centrum. Både de exploateringar som nämns i detta avsnitt och andra förändringar som rör trafiken i Enköpings centrum har betydelse och kommer att behöva adresseras i det kommande arbetet med trafikstrategi och parkeringsstrategi. Det största problemet med dessa exploateringar är att de skulle minska utbudet av parkeringsplatser på större samlade anläggningar, vilket minskar tydligheten för bilburna centrumbesökare var de ska söka sig för att enkelt hitta en parkeringsplats. Dessutom innebär de att andelen parkeringsplatser utanför rutnätsstaden minskar, vilket riskerar att öka biltrafiken till och från mer centralt belägna parkeringsplatser, om inte nya platser tillskapas utanför rutnätsstaden.

26 21 4. Förslag på mål för parkeringen i centrala Enköping I detta kapitel redovisas förslag till mål för parkeringen i centrala Enköping. Underlaget till dessa kommer dels från befintliga strategidokument och planer, dels från resultatet av den workshop som Trivector höll den 1 februari 2016, med kommunala tjänstemän från Park- och gatuavdelningen, Plan- och exploateringsavdelningen, Bygglovsavdelningen, samt kommunens miljöstrateg och näringslivschef. Befintliga styrande dokument att förhålla sig till: Enköpings kommuns strategiska mål Vision 2030 Enköpings Översiktsplan 2030 FÖP Enköpings tätort (2009) Cykelplanen Enköpings kommuns strategiska mål Under 2015 antog kommunfullmäktige kommunens strategiska mål som sträcker sig från år 2016 till år Framförallt ett av de strategiska målen har en formulering som kan kopplas till denna utredning. Samhällsbygget Enköping skapar en hållbar framtid: Konsekvenserna för miljön beaktas noga när nya vägar, bostads- och arbetsplatsområden planeras. Kollektivtrafikens betydelse för Samhällsbygget Enköping utvecklas och intentionerna i kommunens cykelplan tas tillvara. 4.2 Vision 2030 Enköpings vision för 2030 innehåller tre olika teman ( Självklar livskvalitet, Attraktivast i regionen, En hållbar omvärldsaktör ) som samlar mer konkreta visionsbilder. Fyra stycken har beröringspunkter med denna utredning: 4 Hållbar miljö och energi ingår som en självklarhet i allt samhällsbyggande. Kommunen har en väl utbyggd infrastruktur med god tillgänglighet för alla. Kommunen har minsta möjliga klimatpåverkan på lokal, regional och nationell nivå samt globalt. 3 Tillgängliga på [ ]. 4 [ ].

27 22 Kommunen driver högklassiga miljöprojekt och hushållar med jordens resurser. 4.3 Enköpings Översiktsplan Följande målsättningar och inriktningar med betydelse för parkering finns angivna i det sjätte kapitlet (Trafik och kommunikationer) i kommunens översiktsplan: Då parkeringsplatser försvinner, samtidigt som staden förtätas ställer det höga krav på planeringen av nya parkeringsplatser. Resor i det framtida transportsystemet ska från dörr till dörr vara så effektiva och miljövänliga som möjligt och i denna utveckling spelar cykeln en väsentlig roll. Kommunens målsättning är därför att gång- och cykeltrafiken ska öka. Möjlighet för säker cykeltrafik till viktiga målpunkter för kollektivtrafik ska förbättras. Fler cykelparkeringsmöjligheter ska skapas i kollektivtrafiklägen. Utöver riktlinjerna i översiktsplanen gäller cykelplanens riktlinjer för FÖP Enköpings tätort (2009) 6 I översiktsplanens fördjupning för Enköpings tätort omnämns bland annat parkeringens betydelse för nybyggnation och möjligheten till multimodala resor (d v s resor som görs med fler än ett färdmedel) med bil och kollektivtrafik. Riktlinjer parkering: För att få en samlad bild över parkeringsbehovet i staden samt åtgärder och krav på parkeringsnorm vid t.ex. nybyggnation, bör parkeringsnormen från 1996 uppdateras. Vid bebyggelseförtätningar i anslutning till resecentrum ska parkeringsbehovet analyseras för att säkerställa att området innehar bra pendlarparkeringsmöjlighet. Kollektivtrafik: Kommunen ska arbeta aktivt för ett ökat resande med kollektivtrafiken, både lokalt, inom kommunen och över kommungränsen. Beakta behovet av pendlarparkering i bra lägen. 4.5 Cykelplanen Enköpings cykelplan har, precis som Bostadsförsörjningsprogrammet, ingen uttalad koppling till parkering, men ett bra utbud av cykelparkering är en 5 Tillgänglig på [ ]. 6 Tillgänglig på [ ]. 7 Tillgänglig på [ ].

28 23 förutsättning för att locka fler att cykla istället för att ta bilen, liksom ett väl avvägt och reglerat utbud av bilparkering: Cykelplanens övergripande målsättning är att skapa ett attraktivt, tryggt, trafiksäkert, funktionellt och sammanhängande cykelvägnät som lockar fler människor till att cykla. På kommunal nivå bidrar cykelplanen till att uppfylla de strategiska mål som finns framtagna för Enköpings kommun där fokus ligger på hållbar utveckling och god ekonomi. Något som en förflyttning från biltrafik till cykeltrafik bidrar till. 4.6 Förslag på mål inför en kommande parkeringsstrategi Här redovisas förslag till mål att förhålla sig till inför en kommande parkeringsstrategi. Målen har diskuterats under en workshop och går väl ihop med mål från befintliga dokument och planer: Biltrafiken ska minska till fördel för gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik. Tillgängligheten ska öka för gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik. Det ska bli tydligare och säkrare för gående och cyklister att röra sig i centrum. Det ska vara enkelt och tydligt för besökare att hitta parkering i Enköping. Besökare ska prioriteras på de mest centrala och attraktiva platserna. Goda parkeringsmöjligheter utanför centrum ska avlasta parkeringen i centrum och därigenom göra det möjligt att använda parkeringsytor för att göra centrum med attraktivt. Det ska finnas bra parkeringsmöjligheter för arbetspendlare, men de kan få acceptera längre gångavstånd. Bra cykelparkering ska få fler att välja cykeln istället för bilen till centrum. Bra information om placering, regler och kostnad för parkering ska finnas. Den kommunala verksamheten ska föregå med gott exempel. Den nya parkeringsnormen ska utformas så att avsteg kan göra om bilinnehavet förväntas vara lågt på grund av bra cykelparkeringsmöjligheter, kollektivtrafiknära läge, möjlighet till bilpool. Här tillkommer också en önskan om att arbeta för att det ska bli lättare att hitta och nyttja en parkeringsplats på rätt sätt i Enköping, samtidigt som arbetspendlare och övriga centrumbesökare får acceptera längre gångavstånd då en större andel av parkeringsplatserna förläggs utanför rutnätsstaden.

29 24 5. Flexibla parkeringstal för bil 5.1 Bakgrund och syfte med parkeringstalen Bilparkering är resurskrävande och mark är en värdefull tillgång som har en alternativkostnad och alternativanvändning. Parkeringstalen för bil syftar till att uppnå en god balans mellan tillförandet av ett tillräckligt antal parkeringsplatser för att nå en god tillgänglighet till en exploatering, och ett effektivt markutnyttjande. Stora besparingar kan göras genom att erbjuda god tillgänglighet genom andra åtgärder än bilparkering. Parkeringstal används av kommuner för att styra hur parkering ska lösas vid nybyggnad av till exempel bostäder, kontor och handel. Enköping har i dagsläget inga politiskt antagna parkeringstal för bil eller cykel, men i samband med bygglov gör tjänstemännen en bedömning av hur många platser som behövs. Syftet med att ta fram parkeringstal är att få fram tal som är transparanta och där samma tal och regler gäller för alla, för att på så sätt behandla alla som vill bygga så lika som möjligt. Parkeringstalen ska också vara en del i den övergripande parkeringsstrategin och gå i den riktning som strategin och andra måldokument säger. Det innebär i detta fall att det bör ges möjlighet att reducera parkeringstalen om byggherren vidtar åtgärder som innebär att behovet och beroendet av egen bil minskar. Förslaget som har tagits fram är därför ett förslag med så kallade flexibla parkeringstal för bil där sådana reduceringsmöjligheter erbjuds. 5.2 Underlag för beräkning Bilparkering Bilparkeringstalet för bostäder är beräknat utifrån siffror på boendetäthet och bilinnehav och talet för verksamheter är beräknat utifrån persontäthet (anställda och besökande) och andel som kör bil. I flera kommuner arbetar man idag med målstyrda parkeringstal, vilket innebär att om kommunen har som mål att minska andelen som pendlar med bil till arbetet till en viss nivå anpassas talet till den nivån. Denna typ av mål saknas för Enköping. De tal som redovisas baseras därför på hur det ser ut idag med viss anpassning till att talen avser en minimi-norm och att inriktningen är att bilberoendet snarare ska minska än öka. Anpassningen innebär att genomsnittsvärden avrundats nedåt. Parkeringstalen föreslås även vara flexibla, vilket innebär att om exploatören kan bygga enligt ett lägre tal om denne visar på särskilda förutsättningar och vidtar åtgärder för hållbart resande som minskar efterfrågan på biltransporter till området.

30 25 Bilinnehav Bilinnehavet i Enköpings kommun skiljer sig något åt mellan Enköpings tätort och i kommunen i övrigt. Statistik erhållen av Enköpings kommun ger uppgifter om fördelningen av bilinnehav på familjer. Dock avslöjar statistiken endast antal familjer med två eller fler bilar per familj. Enligt uppgift från Motorbranschens riksförbund (MRF) BIL Sweden har 49 % av befolkningen tillgång till en bil, 30 % har tillgång till två bilar och 6 % har tillgång till minst 3 bilar. Antalet bilar per hushåll i Enköpings kommun uppgår därför till omkring 0,81 bilar per hushåll. Ser man endast till Enköpings tätort är bilinnehavet 0,68 bilar per hushåll. För övriga kommunen exklusive Enköpings tätort, ligger bilinnehavet på 0,99 bilar per hushåll. Det vill säga bilinnehavet i tätorten är bara 80 % av det i kommunen. Med i genomsnitt 1,9 personer per bostad i tätorten innebär det ett bilinnehav på 0,36 bilar per person. Boendetäthet Den genomsnittliga boendetätheten i kommunen är 2,2 boende per lägenhet och småhus år I Enköpings tätort uppgår tätheten till omkring 1,9 personer per bostad, en lägre siffra delvis till följd av fler lägenheter och färre småhus centralt. Boendetätheten i lägenheter antas här vara något lägre, 1,8. Färdmedelsandelar Andelen som väljer bilen för sina resor inom eller till Enköpings kommun är 64 %, se Figur 5-1. I andelen ingår både bilförare (de som kör) och bilpassagerare (de som åker med). I genomsnitt brukar det vara 1,2 personer per bil och resa. Det skulle innebära att andelen personer som kör bil och därmed måste parkera är 53 %. Då det saknas mål för färdmedelsandelar och bilinnehav i Enköping har vi utgått från att dagens efterfrågan (det vill säga dagens bilinnehav och andel som kör bil) ska vara utgångspunkt för parkeringstalen. Cykelandelen är 8 %. Det saknas mål, men en inriktning är att cykeln ska ges möjlighet att öka. Figur 5-1 Färdmedelsfördelning för resor som slutar i Enköpings kommun oavsett startpunkt (t.v.) och alla resor gjorda av boende i Enköpings kommun (t.h.). Källa: Nationella resvaneundersökningen RES

31 26 Arbetstäthet och besökstäthet Kontor Den arbetstäthet som har legat till grund för beräkningarna är 30 anställda/1 000 m 2 BTA, liksom en besökstäthet på 3 besökare/1 000 m 2 BTA (samtidigt på plats). Arbetstätheten kan variera kraftigt, mellan anställda/1 000 m 2 BTA, bl.a. beroende på kontorets art och om öppet kontorslandskap nyttjas eller enskilda rum. Erfarenheten är dock att med högre täthet är det ofta fler som inte är på plats samtidigt, vilket också bör tas med i beräkningen. Om arbetstätheten är känd i planeringsstadiet och den skiljer sig från utgångspunkten kan det därför finnas skäl att justera parkeringstalet efter detta. Industri För industri har antagits en arbetstäthet om 10 anställda/1 000 m 2 BTA, men denna kan också variera med industrins art. Är industrins art känd i planeringsfasen och innebär avsteg från utgångspunkten kan det finnas anledning att justera parkeringstalet. Besökstäthet som ligger till grund för beräkningarna är 2 besökande/1 000 m 2 BTA. Handel Handel är en komplex kategori att beskriva där det är viktigt att göra skillnad på dels dagligvaru- och sällanköpshandel, dels centrum- och externhandel. Bilförarandelen till externa handelsetableringar kan ofta vara så hög som upp emot 90 %, varför det rekommenderas att en särskild utredning görs i varje enskilt fall vid etablering av externhandel med regionalt upptagningsområde. Förslaget på parkeringstal för handel är beräknat utifrån antagandet om 10 anställda per m 2 BTA och 50 besökande per m 2 BTA för livsmedel, respektive 40 besökande per m 2 BTA för övrig handel. Arbetstätheten varierar ofta mellan anställda per m 2, och den har minskat under de senaste åren. I stormarknader och på externa handelsplatser är arbetstätheten ofta låg. Exempelvis apotek har ofta en betydligt högre arbetstäthet än övriga butiker. Besökstätheten är den som varierar mest och är starkt knuten till omsättning. Ett riktvärde kan vara mellan besökare per m Förslag till parkeringstal för bil De nedan föreslagna parkeringstalen bygger på vad vi vet eller kan anta om boendetäthet, bilinnehav, arbetstäthet, besökstäthet och andel som kör bil. För bostadsparkering utgår vi från att bilinnehavet i framtiden motsvarar dagens. För verksamheters parkering utgår vi från att andelen som kör bil till verksamheterna generellt i tätorten är 45 %. Andelen som kör bil inom och till tätorten antas vara lägre än andelen som redovisats för kommunen som helhet, uppskattningsvis någonstans mellan 40 och 50 %.

32 27 Tabell 5-1 Förslag till bilparkeringstal för Enköpings tätort. Kategori Parkeringstal Bpl / 1000 kvm BTA Bpl / lgh Enbostadshus (2,0) Enbostadshus (gemensam parkering) 1,2 Lägenheter i flerbostadshus 7 0,8 - Varav besökande 0,6 0,1 Bpl / kvm BTA Kontor 15 - Varav besökande 2 Industri 5 - Varav besökande 1 Handel (livsmedel) 27 - Varav besökande 22,5 Handel (övrigt) 22 - Varav besökande Möjlighet till avsteg från parkeringstal för bostäder För parkeringstalen för bil föreslås även att det ska vara möjligt att minska parkeringstalen om det är ett boende där man kan leva utan egen bil och där man kan förvänta sig att färre har bil och därmed mindre behov av p-platser. Syftet med förslaget är att göra det möjligt att förtäta i lägen där det kan bli dyrt att ordna parkering, till exempel där man vill hålla kostnaderna nere för att bygga billiga hyresbostäder. Erfarenhet och studier, liksom andra svenska kommuners parkeringstal, visar att det är möjligt att sänka parkeringstalen med % förutsatt att flera samverkande åtgärder vidtas. Det är till exempel viktigt att man både arbetar med hårda åtgärder såsom att det finns bra tillgång till kollektivtrafik, cykelvägar och cykelparkering samt bilpool, samt mjuka åtgärder såsom informations- och påverkansinsatser för att marknadsföra dessa lösningar. Vid ett bostadsbyte är det ett bra tillfälle att ompröva om man verkligen behöver den andra bilen eller bil överhuvudtaget och då kan information om möjligheter att resa med cykel och kollektivtrafik i samband med försäljning och uthyrning av bostaden samt vid inflyttningstillfället vara mycket betydelsefullt. Viktigt är också att grundförutsättningarna, i form av närhet till busshållplats, tågstation, samt offentlig och kommersiell service, är goda. Möjlighet till avsteg från parkeringstalen bör därför vara aktuellt främst för bostadsbebyggelse i centrala eller stationsnära lägen. Nedan redovisas lämpliga förutsättningar och åtgärder som kommunen kan ställa som motkrav för reducerade parkeringstal, gentemot byggherren. Åtgärderna bör ses som samverkande för att uppnå bästa möjliga effekt på de boendes bilinnehav, givet att förutsättningarna är goda. Enstaka åtgärder bör därför inte ge någon större reduktion av parkeringstalen.

33 28 Förslag Bilpoolspaketet (-20%) Med följande åtgärder bedöms bilplatsbehovet för de boende kunna minskas med 20 %: Grundförutsättning: kollektivtrafikvänligt läge (t.ex. tåg inom 1-2 km fågelavstånd eller buss med hög turtäthet inom 500 m fågelavstånd) samt nära till offentlig och kommersiell service (t.ex. förskola, skola och inköpsmöjlighet inom gångavstånd, 1 km). Bilpoolsbil inom godtagbart gångavstånd (400 meter) och medlemskap ingår i hyran första 5 åren. Byggherren verkar för att bilpoolen etableras och betalar medlemskap för alla hushållen som vill vara med de första åren, d.v.s. betalar vissa fasta avgifter för bilpoolsbil. Bilpoolen kan finnas på fastigheten eller anslutas till befintlig i närheten. Cykelparkering, god standard och lättillgänglig, plats för boende samt plats för besökande. Minst 20 % fler cykelplatser än vad minimikravet anger i cykelparkeringstalen. Mer lättillgänglig cykelparkering än bilparkering. Synliggörande av parkeringskostnader, det vill säga att de boende betalar en p-avgift och att avgiften så långt som möjligt speglar kostnaden för parkering och inte belastar bostadshyran. (Kräver även reglering och avgifter på gatumarksparkering i området). Information om hållbart resande i samband med försäljning/uthyrning. Startpaket i samband med inflyttning med direktinformation om kollektivtrafik, bilpool och cykelfaciliteter med cykelkarta. Nedan ges exempel på åtgärder som skulle kunna finnas med om Enköping vill ha ett åtgärdspaket som ger ännu större minskning av parkeringstalen. Det vill säga förutom Bilpoolspaketet-åtgärderna ovan skulle även följande åtgärder genomföras: Fastigheten har en tydlig profil med hållbart resande, vilken marknadsförs i annonser och utskick som sker i samband med försäljning och inflyttning. Utökat startpaket med kollektivtrafikkort, minst ett månadskort ingår vid inflyttning. Omsorgsfullt utformad cykelparkering och goda cykelfaciliteter: t.ex. fast tryckluftspump, reparationsrum, ladduttag för elcykel, automatisk dörröppnare till väderskyddad cykelparkering, plats för lådcyklar. Cykelpool inrättas där de boende har möjlighet att låna el-cyklar, lådcyklar och cykelkärror. Cykelparkeringen är stöldsäker och väderskyddad. Kontinuerlig marknadsföring av de mobilitetsåtgärderna (Mobility Management) som erbjuds, riktad till varje hushåll två gånger årligen. Årlig uppföljning av bilinnehavet bland de boende i fastigheten för att kunna följa upp efterfrågan på parkering, inrapporteras till kommunen under minst fem år efter inflyttning.