KS/2012: Kommunstyrelsen

Transkript

1 1/16 Beslutad: , KF 162 Gäller fr o m: Diarienummer: Myndighet: KS/2012: Kommunstyrelsen Ersätter: antagen av kommunfullmäktige , 133 Handelspolicy Handeln är viktig för kommunens utveckling och attraktivitet. Den ger kommunens invånare ett bra och tillfredsställande utbud av varor och tjänster och förstärker kommunen som livsmiljö samt ger möjligheter till nya arbetstillfällen. Det är till våra stadskärnor de flesta besökare kommer oavsett om man kommer som turist, i affärer eller för att man överväger att flytta till Strängnäs kommun. Livfulla stadskärnor med aktiv handel och ett balanserat utbud lockar och fyller också en social funktion som mötesplats och vårt gemensamma vardagsrum och är viktiga att värna om. Målet för kommunens detaljhandel är att alla invånare ska ha en god tillgänglighet till dagligvaruhandel med ett minimum av belastning på miljön och tillgång till sällanköpshandel inom ett rimligt avstånd. Dagligvaruhandeln ska i första hand lokaliseras till bostadsnära lägen med god tillgänglighet och externa handelscentra ska koncentreras, och ta hänsyn till befintlig handel i stadskärnorna. Vid nya större handelsetableringar ska en konsekvensbeskrivning göras i avseende på följande; trafik, transporter, miljö, sociala aspekter samt dess inverkan på den befintliga stadsstrukturen. En handelspolicy uttrycker de principer kommunen behöver för att säkra en stark handel med hänsyn till krav på social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Planeringen ska bygga på dialog mellan berörda parter och ge enkla, klara och uthålliga regler för nya handelsetableringar. Vad är en handelspolicy? Kommunen har huvudansvar för handelsstrukturen och ska väga in såväl ekonomiska som sociala, kulturella och miljömässiga aspekter vid bedömning av handelslägen. Den snabba utvecklingen i handeln innebär också att det alltid måste finnas en beredskap för nya förutsättningar. Det är kommunens uppgift att ha en helhetssyn och se vilka transport-, miljö-, ekonomiska, regionala, sociala och stadsmiljömässiga konsekvenser de olika aktörerna ger för kommunen.

2 2/16 En handelspolicy uttrycker de principer som kommunen behöver hävda för att säkra en stark handel med hänsyn till översiktsplanens krav på social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Planeringen ska bygga på en dialog mellan berörda parter och ge enkla, klara och uthålliga principer för nya handelsetableringar. Handelspolicyn syftar till att lyfta fram principer som är viktiga att ta hänsyn till och som sedan är underlag för beslutsfattare i varje enskilt fall. Det avgörande i det långsiktiga arbetet är dock den färdriktning som handelspolicyn anvisar. Definitioner Nedan definieras begrepp vilka används genomgående i handelspolicyn. Stadskärna Tätort Landsbygd Stadskärna, centrum eller city är ett område i en tätort med detaljhandel, varuhus, gallerior, restauranger, kulturinrättningar, offentlig service och andra tjänsteinrättningar. Ett centrum kan även innehålla kontor och lägenheter. ett tättbebyggt område med minst 200 invånare. område med lantlig bebyggelse. Gårdsgator/blandgator Gågator Sällanköpsvaror Dagligvaruhandel där oskyddade trafikanter har företräde och bilar får framföras på de gåendes villkor. helt bilfritt område, ej heller andra motorfordon får framföras, cykel får framföras i gångfart, endast vissa transporter samt räddningsfordon får framföras. SV - Skrymmande varor, volymhandel. DV - framför allt livsmedel, blommor, kemisktekniska, system- och apoteksvaror. Med dagligvaror avses här sådana varor som säljs i en ordinär dagligvaruhall. Av dagligvaror är normalt cirka 70 % av försäljningen och 80 % av butiksytan livsmedel, det vill säga sådant man äter och dricker. Dagligvaror säljs förutom i dagligvaruhallar till exempel i stormarknader, små närbutiker, tobakister, kiosker, konditorier och blomsterbutiker. Med skrymmande handel avses här handel med sådana sällanköpsvaror som av utrymmes- eller hanteringsskäl svårligen kan ligga i stadskärnan. Omvänt ska icke skrymmande handel i första hand ligga i stadskärnan. Detta motiveras av att

3 kommunens nu pågående framtidsinriktade planering för stadskärnan lägger stark tonvikt på mångfald och miljö. En väl varierad detaljhandel är då den kanske viktigaste grundstenen. Det är därför viktigt att denna process inte störs de närmaste åren av konkurrerande stadskärnehandel i externa lägen. Indelning och definitioner för handel enligt detaljplaner Handel med skrymmande varor Sällanköpsvaror 3/16 Handel med icke skrymmande varor Handel med livsmedel/icke livsmedel Kort sikt Lång sikt Dagligvaruhandel Dagligvaruhandel här avses ett 5 15 års perspektiv här avses ett års perspektiv Observera att de angivna årsperspektiven inte är definitiva utan beroende av hur snabbt den planerade tillväxten av Strängnäs kommun kommer att vara.

4 4/16 Utgångsläge för handelsutveckling Strängnäs kommun ska arbeta aktivt för dagligvaruetableringar (shopping) i stadskärnorna. Kommunen ska arbeta aktivt för att handelscentra koncentreras till utvalda platser. Kommunen ska arbeta aktivt för att externa handelscentra tar hänsyn till handeln i stadskärnorna. Strängnäs kommun ska vara restriktiv till handelslägen som medför att längre bilresor och en total ökning av bilresandet kan förväntas. Samordnad service där så många funktioner som möjligt kan koncentreras till ett ställe på landsbygden bör uppmuntras. Kommunen ska verka för att trivsamma offentliga miljöer skapas i anslutning till handelsytor. Handeln i Strängnäs kommun skall utvecklas så att den kan tillgodose den service som efterfrågas av kommunens invånare utan att skada/utkonkurrera stadskärnorna. En väl fungerande handel med ett tillfredsställande utbud i stadskärnorna är viktig även ur tillgänglighetsoch miljöaspekter, framför allt för boende i stadskärnorna. Strängnäs kommun skall arbeta aktivt för att fler kommuninvånare och inresande skall handla i kommunen. Stadskärnorna är viktiga delsymboler för kommunens varumärke.

5 5/16 Kommunens möjligheter Marknadsföring av Strängnäs kommun som en god etableringsort och livsmiljö för såväl företag som individer samt deltagande i och skapande av nätverk och kontakter ger kommunen en möjlighet att påverka bilden av Strängnäs kommun och ger goda förutsättningar för en dialog för en hållbar handelsstruktur. Kommunen erbjuder näringslivsservice och en etableringsservice som eftersträvar samverkan och goda lösningar och, i de fall som är nödvändiga, kompromisser. Rekommendationerna i handelspolicyn är att påbörja ett arbete med förnyelse och utveckling av stadskärnorna med både fysisk och organisatorisk förnyelse genom ett samarbete mellan kommunen, fastighetsägare och handlare för att nå bästa förutsättningar för kommande etableringar. Det kommunala planmonopolet innebär att det är kommunen själv som bestämmer hur mark och vatten ska användas inom kommunen och som avgör om, när och för vilket eller vilka ändamål en detaljplan ska upprättas. Planläggningen ska främja ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö och goda miljöförhållanden ska främjas. Bestämmelsen om att kommunen ska sträva efter goda sociala förhållanden anses till exempel innebära en skyldighet att skapa goda förhållanden för konsumenterna när det avser tillgänglighet, utbud och prisbild. I plan- och bygglagen ställs krav på att det i eller i närheten av områden med bebyggelse ska finnas möjlighet att anordna en rimlig grad av samhälls- och kommersiell service. Kommunen kan alltså genom plan- och bygglangen planlägga mark för olika typer av handel men inte styra handelsservicen i sig. Vägledning via översiktplan och handelpolicy är ett sätt för kommunen att tydliggöra principerna. Det är ett medel för kommunen att positivt påverka den befintliga handeln i önskvärd riktning och att erbjuda möjligheter som lockar till de etableringar man önskar.

6 6/16 Trafik, transporter och miljö Biltrafik och transporter är en av våra mest allvarliga miljöfaror. Den orsakar luftföroreningar och buller och därför har Strängnäs kommun ambitionen att den ska minskas. Det måste ske genom en minska antalet bilresor, mer miljö- och energieffektiva fordon och en hållbar infrastruktur kring transporter.6 Tillgången till bil skiljer sig markant mellan olika grupper. Exempelvis saknar 55 % av alla ensamstående kvinnor mellan år tillgång till bil. I åldern år har 27 % inte tillgång till bil7. Transporteffektiviteten för distributionstrafiken påverkas av handelsstrukturen. En hög effektivitet i varuleveranserna, det vill säga en hög fyllnadsgrad och korta körsträckor, eftersträvas. Handeln påverkar trafiksäkerheten genom sin utformning, därför är lägen och utformning som ger god trafiksäkerhet för såväl gående och cyklister som kollektivtrafikresenärer och bilister betydelsefulla. Tillgänglighet handlar om öppettider och även om tillgänglighet till fots, allmänna kommunikationer och med bil. Enligt gravitationsprincipen ökar attraktionen och dragningskraften till handelsområden med utbudets storlek och koncentration. Ju mer det finns att välja på inom en begränsad yta desto längre är man beredd att åka för att handla. Dragningskraften är störst i närområdet och avtar sedan med avståndet. Omvänt gäller att attraktionen och dragningskraften minskar om handeln är utglesad och spridd på olika områden. Gravitationsprincipen innebär i sin utvecklade form i princip att alla typer av handel tjänar på att vara omgivna av goda grannar, det vill säga andra butiker, även butiker inom den egna branschen. Dagligvaruhandeln, främst livsmedel, är något vi besöker mer eller mindre varje dag och den har en stor kundtillströmning och är därför särkskilt viktig som god granne och dragare till övriga butiker såväl i ett externt handelscentra som i en stadskärna. Parkeringsmöjligheter När det gäller handelsplatsers dragningskraft är tillgängligheten avgörande för möjligheter till en bärkraftig handel. Olika typer av handel ställer olika krav på tillgängligheten. I externa handelscentra, med en övervägande hantering av stora mängder skrymmande varor, är butiksnära kundparkering en förutsättning för verksamheten. När det gäller handel av shoppingkaraktär i stadskärnor kan i stället framkomligheten för gående och cyklister samt trivselfaktorn vara avgörande för en bärkraftig handel. I sådana stråk kan därför kundparkeringarna placeras i angränsande gatuområden eller på samordnade parkeringsplatser i anslutning till stråket.

7 I våra stadskärnor finns idag en blandning av verksamheter som är beroende av kundnära parkeringsplatser och sådana verksamheter där avståndet till parkeringsplatser inte är avgörande, där i stället gående och cyklister skulle kunna prioriteras i handelsstråket. Utredningar gällande handelns påverkan vid förändrade parkeringslösningar vad gäller placeringar och gators utformning bör finnas med som beslutsunderlag när beslut tas avseende förändringar i våra centrala stadskärnor. För att belysa frågeställningarna och effekterna på olika eventuella åtgärder på Trädgårdsgatans nordvästra stråk har en utredning tagits fram med scenarier för olika parkerings- och gatulösningar. 7/16 Inriktning trafik, transporter och miljö Strängnäs kommun ska arbeta aktivt för att skapa etableringslägen med god tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafik. Miljövänliga transporter, bland annat genom samordnade leveranser, hög fyllnadsgrad och så få leveranser som möjligt ska uppmuntras av kommunen. Kommunen ska vara restriktiv till handelslägen som medför att längre bilresor och ett totalt ökande av bilresandet kan förväntas. Se utpekade handelsområden på kartan. Planering för handelns trafiklösningar måste ses även ur ett gång- och cykelperspektiv. I planeringen ska gågator/gårdsgator prioriteras i anslutning till de primära handelsstråken. Effektiva trafikflöden till våra stadskärnor skall eftersträvas, där cykeltrafik och kollektivtrafik skall prioriteras.

8 8/16 Handels sociala roll Handelsutvecklingen är beroende av befolkningsstrukturen eftersom varupreferenserna är olika beroende på social, kulturell och etnisk bakgrund. Om en kommun ska vara attraktiv att bo i måste villkoren vara sådana att alla dessa grupper kan organisera sitt vardagsliv effektivt och tryggt samt tillgodose sina respektive behov av inköp. Dagligvaruhandeln har en särställning då dess kunder är beroende av den för sin dagliga tillvaro. Förutsättningarna för att kunna handla vår mat och det som behövs kontinuerligt i ett hushåll ser olika ut. En del konsumentgrupper har hög rörlighet och hög köpkraft, medan det finns andra som har låg rörlighet och/eller sämre köpkraft. Våra behov ser olika ut. De flesta människor som bor i tätort behöver ha möjlighet att handla dagligvaror inom gång- eller cykelavstånd från bostaden. Det är viktigt att människor med funktionsnedsättning inte bara har god tillgänglighet till affären utan också i densamma och att de bemöts utifrån sina förutsättningar och behov. I vissa delar av staden kan det dock vara svårt att i varje läge anpassa butiker till alla funktionsnedsättningar med hänsyn till exempel kulturella och estetiska värden. Inriktning handelns sociala roll Planeringen ska bygga på att alla grupper ska ha tillgång till dagligvarubutiker, sällanköpshandel och externa handelscentrum. Krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska finnas till och i alla butiker så långt det är möjligt.

9 9/16 Ekonomi Handeln i Strängnäs kommun har kraftig konkurrens från närliggande starka handelscentra, bland annat Tuna Park i Eskilstuna, Erikslund i Västerås och Moraberg i Södertälje. Trots detta har en ökning skett inom handeln under de senaste åren enligt Handelns utredningsinstitut, HUI. Handeln ökar i hela landet år från år och det gäller även för både dagligvaror och sällanköpsvaror de senaste åren. Handeln bidrar självklart också till sysselsättningen för invånarna i Strängnäs kommun och antal anställda inom handeln i kommunen var under 2010 totalt 617 personer vilket är en ökning från 2009 då antalet var 587 personer. Turismen kan också ses som en möjlighet till förstärkning av handeln. Av totalt 198 mkr spenderade turistkronor hamnade hela 65 mkr, vilket motsvarar 33 % av turistkronan, inom handel i Strängnäs kommun; vilket avser shopping och också livsmedel. Det totala behovet/efterfrågan av volymhandelsvaror för Strängnäs kommun är omkring 500 mkr och inom kommunen omsätts idag 300 mkr. Resterande 200 mkr går till enheter utanför kommunen. För att kunna hämta in den idag utflödande handeln bör en satsning ske på de i dag aktuella och fungerande centra vi har, det vill säga Strängnäs stadskärna för shopping och Solberga för volymhandel. Inriktning ekonomi Kommunen ska uppmuntra handel genom att verka för att antalet aktörer ökar. Kommunen ska verka för etableringar som bidrar till ökad variation och utgör komplement till befintlig handel. Kommunen ska uppmuntra till att de etableringar som sker är sådana att de skapar ökat antal arbetstillfällen. Kommunen ska ställa sig positiv till åtgärder som främjar besöksnäringen.

10 10/16 Dynamiska stadskärnor Handeln är en viktig del av stadskärnorna och ska ges goda möjligheter att utvecklas. Öppna gator som går igenom handelsområden skapar effektiva kundflöden. Ett levande centrum med goda förutsättningar för dagligvaruhandel/cityshopping skapar rörelse och attraktion. Etableringen av Solberga handelscentrum har också påverkat centrumhandeln i Strängnäs stadskärna negativt. Mariefreds stadskärna lever till stor del på turismen under sommarmånaderna. Det är viktigt att handelsstrukturen är balanserad och av sådan utformning och karaktär att handeln i stadskärnorna ej utarmas. Med ett rikt utbud av mindre butiker skapas levande och skiftande miljöer. Genom så kallad BVG- berikande gatuplansverksamhet- skapas sådana miljöer med verksamheter som gör ett stadskvarter intressant och levande. I första hand besöksintensiva verksamheter som butiker, serveringar och i andra hand publika eller halvpublika verksamheter som museer, konstgallerior, friskvård och öppet exponerade kontor. Arbetet i stadskärnorna och framförallt stadskärnan i Strängnäs måste starta omgående. Man bör öka sina ytor, höja kvalitén hos befintliga ytor samt stärka någon form av samarbetsorganisation/organisationer mellan till exempel fastighetsägare, köpmän samt kommunens berörda kontor. Inriktning dynamiska stadskärnor Strängnäs kommun ska uppmuntra dagligvaruetableringar/cityshopping i stadskärnor. Kommunen ska arbeta aktivt med att skapa attraktiva handelslägen i centrum, även för större enheter. Handelsstrukturen ska vara sådan att stadskärnan inte utarmas. En etablerad samverkan mellan fastighetsägare och kommunen bör utvecklas. Kommunen ska eftersträva en balans av handelsplatser och motverka splittring. Till handelspolicyn finns en karta över stadskärnan i Strängnäs, karta 1, samt ytterligare en karta över stadskärnan i Mariefred, karta 2. Kartorna visar primära och sekundära handelsstråk i respektive stadskärna.

11 11/16 Karta 1, Strängnäs

12 12/16 Karta 2, Mariefred

13 13/16 Handelscentra Handelspolicyn inkluderar all slags handel och då även handel i handelscentra. I Strängnäs kommun idag finns ett handelscentra, Solberga, och för att främja den sortens handel utgår alla resonemang och åtgärdsförslag från nu framtagna analyser och beräkningar. När det gäller externhandeln rekommenderas att Solberga tillåts utvecklas och bli så starkt som möjligt på volymhandelssidan istället för att skapa två konkurrerande externhandelsområden. I dagsläget finns inget behov av mer dagligvaror (se definitioner) i Strängnäs kommun, dagligvaruförsörjningen är god. Med anledning av det bör stora nyetableringar inom dagligvaruhandeln dröja upp emot 5 och helst 10 år. Solberga som handelscentrum kommer inte att behöva fler än två stora dagligvarubutiker. Något behov av att Solberga växer utöver vad som finns planerat finns inte i dagsläget. Det utrymme i handelsvolym som skapas genom tillväxt och befolkningsökning bör av sociala -, miljö- och tillgänglighetsskäl och liknande i möjligaste mån placeras i Norra staden för att säkerställa att service för den växande stadsdelen tillgodoses. Samtidigt ger man då trafikföringen från de nya planerade områdena på Tosterön en ny målpunkt som på det sättet avlastar stadskärnan från genomfartstrafik. Detta gäller alltså även innan Norra staden är färdigbyggd. Om det ändå uppstår behov där Solberga behöver utöka det i anspråkstagna markområdet så bör detaljplanen utökas mot E20. Solberga handelsområde kommer på sikt att ingå i ett större verksamhetsområde längs E20 som sträcker sig fram till den planerade infarten i Söderledens förlängning. Strängnäs kommun avser ta fram ett program som översiktligt visar markanvändningen i området runt Larslunda, Södra kyrkogården, golfbanan samt området från Solberga norrut mot den planerade infarten. Programmet tas fram för att klarlägga förutsättningarna för den tänkta markanvändningen och fördelningen mellan mark för rekreationsområden och verksamhetsområden. Området längs E20 bedöms som strategiskt ur etablerings- och verksamhetssynpunkt. Trots att Solbergaområdet i denna upplaga av handelspolicyn är klart avgränsad, kan det inte uteslutas att det framöver uppkommer situationer där handelsetableringar kan komma att aktualiseras inom de nya områdena som kommer att utpekas i programmet. Varje sådant beslut om ny detaljplan för handelsändamål eller beslut om markförsäljning skall dock föregås av en konsekvensbeskrivning.

14 Här återfinns karta över Solberga handelsområde, karta 3, och dess utbredning, samt en översiktskarta över Strängnäs kommun med ett antal handelsområden utsatta, karta 4. 14/16 Karta 3, Solberga utbredning

15 15/16 Karta 4, Handelsområden De gröna prickarna, nummer 1 och 2, avser stadskärnorna i Strängnäs samt Mariefred. Nummer 3 avser Solberga och de orangefärgade prickarna, nummer 4 och 5, avser potentiella handelsområden på lång sikt. Läggesta kommer att successivt växa och är om cirka 40 år (observera att alla årsangivelser är att betrakta som preliminära) lika stort som Mariefred idag. Först då skulle en dagligvaruhandel på 4000 m 2 i Läggesta vara lönsam. I dagsläget kan en eventuell utbyggnad på högst 500 m 2 kunna bli lönsam och inte utgöra något större konkurrensmässigt hot för övrig handel i kommunen.

16 16/16 Handel på mindre orter och landsbygden Handeln i de mindre orterna samt på landsbygden fyller en viktig funktion, bland annat som lokal mötesplats och serviceinrättning. En god basservice är en viktig förutsättning för att de mindre orterna och landsbygden ska ha kvar sin attraktivitet som bostadsort. Arbetet med fördjupningarna av översiktsplanen för Åkers styckebruk Länna och Stallarholmen pågår liksom arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen. När dessa planer är antagna skall handelspolicyn kompletteras med planeringsinriktningen för centrum gällande dessa orter. Inriktning handel på mindre orter och landsbygden Kommunen ska uppmuntra till samordnad service där så många funktioner som möjligt kan koncentreras till ett utbudsställe. I Strängnäs kommuns tätorter på landsbygden ska kommunen vara positiva till all typ av handel utom externa handelscentrum. Kommunen ska uppmuntra projekt som syftar till att stärka utvecklingen på landsbygden.