1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svenska Neurologföreningen. 3. Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svenska Neurologföreningen. 3. Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen"

Transkript

1 INNEHÅLL 1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svenska Neurologföreningen 2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring 3. Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen 4. Övergripande utbildningsplan 5. Utbildning i etik, ledarskap, förebyggande arbete m m 6. Individuellt tjänstgöringsprogram och checklistor 7. Handledning 8. Arbetsrättsliga bestämmelser 9. Ansökan om specialistkompetens 10. Kvalitetsutveckling A. Inspektion av kliniken B. Frivillig examination 11. Fortbildning 12. Forskarutbildning 13. Information från Svenska Neurologföreningen A. Allmän information B. Specialitetens ställning internationellt 14. Information in English 15. Information från Sv. Läkaresällskapet och Sv. läkarförbund 16. Adresser och beställningsblankett 17. Plats för eget material

2 Några ord från Svenska Neurologföreningen Svenska Neurologföreningen (SNF) har i denna utbildningsbok utarbetat "Övergripande målbeskrivning" och "Preciserade delmål" (kapitel 3) för specialistkompetens i neurologi. Dessa dokument fastställdes 1996 av Socialstyrelsen, och fastlägger enligt gällande författning vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en läkare skall besitta för att uppfylla kraven på av samhället erkänd specialistkompetens (kapitel 2). Specialistutbildningen är således målstyrd och ramarna fastlagda i målbeskrivningen. I den första delen "Övergripande målbeskrivning" avgränsas specialiteten och det ges en sammanfattning av ST-utbildningens inriktning. Denna är tänkt att gälla under lång tid. Andra delen av målbeskrivningen "Preciserade delmål" beskriver mera detaljerat kompetenskraven i tre nivåer A,B och C. Nivå A innefattar sådant som läkaren självständigt och rutinerat måste kunna handlägga, nivå B mindre vanliga tillstånd där i regel annan mer erfaren kollega kan konsulteras eller patienten remitteras till annan vårdenhet, nivå C avser ovanliga tillstånd och åtgärder där ställningstagandet ofta gäller när och vart patienten skall remitteras. "Preciserade delmål" anger också de viktigaste kompetenskraven inom sidoutbildningarna. Delen "Preciserade delmål" ska regelbundet kunna ändras och uppdateras i takt med neurologins utveckling. SNF har också på Läkaresällskapets och Läkarförbundets begäran i denna utbildningsbok utarbetat "Övergripande utbildningsplan" (kapitel 4) med specialitetens rekommendationer om hur de preciserade delmålen i målbeskrivningen ska kunna uppfyllas. Handledningen och utbildningsplanen är härvid av avgörande betydelse. För att stimulera till hög och rikslik standard på ST-utbildningen har varje neurologklinik i landet inbjudit s.k. SPUR-inspektörer till inspektion av respektive kliniks ST-utbildning. SPUR-inspektörena utses av SNF och resultatet av inspektionerna publiceras i Läkartidningen efter en speciell mall gemensam för alla specialiteter. SPUR-inspektionerna är tänkta att upprepas med vissa års mellanrum. KAPITEL 1:3

3 SNF presenterar också i denna utbildningsbok förtryckta blanketter, som ST-läkaren och handledaren tillsammans med verksamhetschefen kan använda vid upprättandet av individuellt utbildningsprogram med årliga checklistor för de olika utbildningsmomenten (kapitel 6). Observera att författningen (kapitel 2) stadgar att tjänstgörings- och utbildningsplan skall upprättas vid ST-anställningens början, och även att handledaren bör tillse att ST-läkaren dokumenterar sina erfarenheter. Som framgår ovan har mycket av ansvaret för att förverkliga specialistutbildning lagts på den medicinska professionen. Detta måste uppfattas som ett stort förtroende från myndigheterna och är i överensstämmelse med internationella förhållanden. Det innebär också ett stort ansvar för de professionella organisationerna och ställer krav på utvecklat samarbete mellan landets neurologer i Svenska Neurologföreningen, som fungerar både som facklig och vetenskaplig förening. Svenska Neurologföreningen önskar Dig välkommen både till specialistutbildningen och den framtida yrkesverksamheten inom neurologin. Information om SNF finner Du i kapitel 12. KAPITEL 1:4

4 3 Målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen Enligt behörighetsförordningen (se kapitel 2:4) skall Socialstyrelsen meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som skall gälla för varje specialistkompetens (målbeskrivningar). Nedan följer Socialstyrelsens målbeskrivning för neurologi. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurologi omfattar nervsystemets, musklernas och sinnesorganens sjukdomar. ska sjukdomar är vanligt förekommande i alla åldrar. Vid universitets- och regionsjukhusen ingår neurologin ofta i samarbetet inom ett neurocentrum, men på andra sjukhus företräds specialiteten av enstaka specialister verksamma inom andra kliniker. Nervsystemet är kroppens mest komplexa och vittomfattande organ. Sjukdomspanoramat är därför särskilt mångfasetterat och utmärkes av mycket stor variationsrikedom även mellan patienter med samma sjukdom. Kunskaper om åldrandets neurologiska sjukdomar har stor betydelse i dagens samhälle. Samverkan inom hälso-och sjukvårdssystemet Eftersom neurologin omfattar hjärnans sjukdomar har specialiteten från sjukvårdsoch forskningssynpunkt nära samband med psykiatri, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neuroradiologi, men har också kontaktytor med internmedicin, ögonsjukdomar, rehabiliteringsmedicin, anestesi och intensivvård, ortopedi, öron-, näsoch halssjukdomar, röst- och talrubbningar, hörselrubbningar, onkologi med flera specialiteter. Neurologen har nära samarbete med andra yrkesgrupper som behandlar funktionshandikapp såsom sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och neuropsykologer. KAPITEL 3:1

5 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Flertalet patienter kommer till neurologisk undersökning med okänd diagnos. Grundläggande är därför förmågan att kunna kliniskt analysera och bedöma symtombilder, särskilt huvudvärk, medvetandestörningar, olika anfallssymtom, störningar av intellekt och personlighet, störningar av muskelkraft, känsel, balans och koordination, rörelsestörningar och smärttillstånd. ST-läkaren skall även bibringas ett psykologiskt riktigt förhållningssätt att bemöta och stödja patienter med allvarliga kroppsliga och intellektuella handikapp, patienter och anhöriga inför livshotande sjukdomar och i samband med hjärndödsdiagnostik. Specialisten i neurologi skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra diagnostik samt akut och långsiktig icke-kirurgisk behandling av de vanligaste neurologiska sjukdomsgrupperna: Epilepsi, cerebrovaskulära sjukdomar, Parkinsons sjukdom, migrän och annan kronisk huvudvärk, MS, hjärntumörer, ryggmärgssjukdomar, neuromuskulära sjukdomar, demenssjukdomar, traumatiska hjärn- och ryggmärgsskador och infektioner i nervsystemet behärska kompletterande undersökningsmetoder, särskilt lumbalpunktion, olika diagnostiska farmakologiska tester, hjärndödsdiagnostik, preliminärtolkning av EEG, CT- och MRT-bilder B. Ha god kännedom och erfarenhet av neurofysiologiska, neuroröntgenologiska, neuro-oftalmologiska, neurootologiska och neuro-urologiska undersökningstekniker indikationer, tillvägagångssätt och komplikationer vid neurokirurgiska ingrepp mindre vanliga neurologiska sjukdomar Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. KAPITEL 3:2

6 Sidoutbildning För att uppnå kraven för specialistkompetens i neurologi är sidoutbildning inom såväl internmedicin som psykiatri nödvändig. Vidare krävs kunskaper och färdigheter inom klinisk neurofysiologi och neurokirurgi (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att ST-läkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. KAPITEL 3:3

7 Preciserade delmål Inom neurologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra Symptombilder - störning av medvetandegraden och koma - nedsättning av högre centralnervösa funktioner inklusive kognitiva störningar - konfusionstillstånd - hypersomni t ex narkolepsi och sömnapnésyndrom - intrakraniell tryckstegring - tillstånd med upphävd cirkulation och respiration - anfallssymptom förenade med medvetandeförlust/medvetandegrumling t ex olika former av primär och sekundär epilepsi inklusive status epilepticus och cirkulationsstörningar - tillstånd med störd kranialnervsfunktion såsom ögonmotorikstörningar, visusstörningar av retrookulär genes och synfältsstörningar samt tal-, sväljnings- och hörselrubbningar - förlamningar - abnorm muskulär uttröttbarhet - spinala medullära symptombilder såsom medullär kompression, central medullär expansivitet och vaskulära spinala syndrom - blås- och tarmpares - hypokinesier - hyperkinesier (tremor, tics, korea, myoklonus, dystoni) - muskeltonusrubbningar - koordinationsrubbningar/ataxi - gångstörningar - rotatorisk yrsel och andra balansstörningar - neurogena smärttillstånd - huvudvärk - muskelsmärta - psykogena/funktionella symptombilder Sjukdomsentiteter - cerebrovaskulära sjukdomstillstånd t ex transitorisk cerebral ischemi, hjärninfarkt (trombos, kärldissektion, emboli, lakunär infarkt inom carotis- och vertebrobasilarisområdet), central och lobär intracerebral blödning, subaraknoidalblödning, kraniella vaskuliter (t ex temporalisarterit, Tolosa-Hunts syndrom), sinustromboser med olika lokalisationer samt hypertensiv encephalopati - migränformer, Hortons huvudvärk, spänningshuvudvärk - skalltrauma med neurologiska komplikationer såsom commotio cerebri, contusio KAPITEL 3:4

8 cerebri, subduralhematom, epiduralhematom, traumatisk subaraknoidalblödning, postkommotionellt syndrom, whiplash-skada. - epileptiska syndrom såsom kryptogen och symptomatisk partiell epilepsi, primärt generaliserad epilepsi såsom tonisk-klonisk epilepsi, absensepilepsi och juvenil myoklonisk epilepsi - basala gangliesjukdomar särskilt Parkinsons sjukdom och andra akinetiska/ rigida syndrom t ex progressiv supranukleär pares, fokal, segmentell och generaliserad dystoni och koreoatetoser - demyeliniserande sjukdomar särskilt multipel skleros - neurologiska manifestationer av Borreliainfektioner, aids och lues - vanliga former av meningit och encefalit - cerebral abscess - primära och sekundära intrakraniella tumörer - cerebrala arteriovenösa missbildningar - vanligare missbildningar inom CNS, skalle och kotpelare - demenstillstånd innefattande särskilt Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, likvorcirkulationsstörningar - vanligare metabola, toxiska och bristtillstånds-encefalopatier - neurologiska alkoholsyndrom särskilt Wernicke-Korsakoff syndrom och delirium tremens - vanligare typer av kranialnervssjukdomar t ex trigeminusneuralgi, Bells pares, hemifacialisspasm - kompression av ryggmärg, cauda equina och nervrötter pga diskbråck, cervikaloch lumbal spinal stenos, epidural abscess och trauma - myeliter - degenerativa myelopatier särskilt B12-brist degeneration - motorneuronsjukdomar särskilt amyotrofisk lateral skleros (ALS) - postpolio syndrom - vaskulära spinala syndrom - hereditär spinal muskelatrofi - kompressioner av perifera nerver t ex karpaltunnelsyndrom - sjukdomar i plexus brachialis och lumbosacralis t ex traumatiska, toxiska och strålningsinducerade och skulderneurit - vanligare polyneuropatier och polyradikulit (akuta, subakuta och remitterande) samt multipel mononeuropati - hereditär motorisk-sensorisk polyneuropati särskilt Charcot- Marie-Tooths sjukdom - myastenia gravis - förvärvad myopati av inflammatorisk, endokrin och toxisk orsak särskilt polymyosit och dermatomyosit - hereditära muskelsjukdomar särskilt dystrofia myotonica, X-bunden muskeldystrofi, Welanders sjukdom - psykogena/funktionella neurologiska tillstånd KAPITEL 3:5

9 Speciella undersökningsmetoder - kliniskt neurologiskt status - hjärnfunktionsdiagnostik med sikte på att avslöja total irreversibel hjärninfarkt och differentaldiagnostiskt viktiga hjärnskadetillstånd t ex locked-in syndrom, kroniskt vegetativt tillstånd, apalliskt syndrom, akinetiskt mutism - direkt oftalmoskopi - lumbalpunktion innefattande likvortryckmätning, diagnostisk och terapeutisk likvortappning - farmakologiska diagnostiska tester vid myastenia gravis och parkinsonism (Ldopa och apomorfin tester) - funktionskontroll av ventrikuloperitoneal och ventrikulovenös shunt - preliminärtolkning av elektroencefalogram (EEG) - preliminärtolkning av bilder från CT- och MRT-undersökningar B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggning/utförande av - mindre vanliga former av vaskulär huvudvärk t ex ansträngningshuvudvärk, indometacin-känsliga huvudvärksformer såsom host- eller valsalvahuvudvärk och Sjaastad-huvudvärk - botulinumtoxin-behandling vid dystonier - mindre vanliga demenssjukdomar bl a Creutzfeld-Jacobs sjukdom, frontallobsdemens, Picks sjukdom - mindre vanliga former av paramalign, metabol och toxisk encefalopati inkluderande cerebellopati och Wilsons sjukdom - porfyrisjukdomarna - tuberös skleros - spinala arteriovenösa missbildningar - syringomyeli - meningeal karcinomatos - cerebral sarkoidos - mindre vanliga tumörer i CNS såsom hypofystumörer och expansiva processer vid ponsvinkeln - dysautonoma syndrom innefattande multipel systematrofi (MSA) - heredoataxier t ex Friedreichs ataxi och familiär cerebellär atrofi - mindre vanliga former av spinal muskelatrofi och polyneuropati - kronisk behandling av myastenia gravis och andra ovanligare former av neuromuskulära transmissionsstörningar t ex Lambert-Eatons myastena syndrom - neurologiska komplikationer till inflammatoriska autoimmuna sjukdomar sär skilt SLE, reumatoid artrit, polyarteritis nodosa, Wegeners granulomatos - svårbedömda och svårbehandlade kroniska smärttillstånd - mental utvecklingsstörning - kongenital cerebral pares (CP-skada) - organisk sexuell dysfunktion och neurosexologisk utredning KAPITEL 3:6

10 C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggning/ utförande av - sällsynta epilepsiformer - utredning inför epilepsikirurgi - sällsynta hereditära sjukdomar i CNS och/eller perifera nervsystemet t ex lysosomala inlagringssjukdomar och mitokondriella sjukdomar - sällsynta former av demyeliniserande sjukdom - sällsynta former av polyneuropati - sällsynta former av myopati särskilt hereditära - pseudotumor cerebri - neurologiska komplikationer i samband med öppen hjärt-kärlkirurgi och carotistromboendartärektomi - dopplerundersökning av halskärl och intrakraniella kärl - muskelbiopsi - nervbiopsi - cerebral och spinal angiografi Inom internmedicin Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - diagnostik och behandling av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna samt blodsjukdomarna - diagnostik och behandling av endokrina och metabola sjukdomar inklusive diabetes mellitus - diagnostik och behandling av reumatiska systemsjukdomar inklusive fördjupade kunskaper i immunosuppressionsbehandling Inom psykiatri Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - diagnostik och behandling vid akut orostillstånd, psykasteni, organiska psykosyndrom, abstinenstillstånd, depressioner - diagnostik och förhållningssätt till patient med konversionshysteri och andra psykosomatiska tillstånd - farlighetsbedömning och bemötande av personer med farligt eller hotfullt beteende - handläggning av demens - diagnostik av rörelsestörningar vid psykiska sjukdomar - psykofarmakologisk behandling - behandling av åldersdepression - elektrokonvulsiv behandling (ECT) - rehabilitering vid psykiska störningar särskilt sådana orsakade av hjärnskada KAPITEL 3:7

11 Inom neurokirurgi Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - handläggning av skallbens-, skallbas- och impressionsfrakturer - indikationer och tillvägagångssätt vid neurokirurgiska operationer av subduralhematom, epiduralhematom, subaraknoidalblödning, intracerebral blödning och hjärnkontusion, meningeom, gliom och cerebrala metastaser, cerebral abscess, cervikala och lumbala diskbråck, spinala tumörer, cervikal och lumbal spinal stenos samt shuntoperation - postoperativ vård vid neurokirurgiska ingrepp - komplikationer vid neurokirurgiska operationer Inom klinisk neurofysiologi Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - preliminärtolkning av EEG - indikationer och tillvägagångssätt vid neurografi, EMG, F-response, single-fiber EMG, evoked response, sfenoidalavledning för EEG, multipel sömnlatens test (MSLT), polygrafisk sömnregistrering och sömnapné-analys - indikationer, tillvägagångssätt och tolkning vid CBF-tekniker KAPITEL 3:8

12 4 Övergripande utbildningsplan Specialitetens rekommendationer om hur målbeskrivningen kan uppfyllas Utbildningens genomförande Huvud- och sidoutbildning Specialiseringstjänstgöringens (ST) målsättning är att läkaren efter ST skall kunna arbeta med självständigt medicinskt ansvar inom specialiteten neurologi. Detta skall säkerställas genom att ST-läkaren måste uppnå en kompetensnivå som motsvarar den s.k. målbeskrivningen (kapitel 3), som anger ramarna för innehållet i specialistkompetensen. För specialistkompetens krävs dels praktisk tjänstgöring under handledning och dels teoretiska studier av handböcker och tidskrifter och individuellt utvalda kurser. Den praktiska tjänstgöringen omfattar vanligen minst 3 år inom neurologi och benämns huvudutbildning. Sidoutbildning skall erbjudas inom internmedicin, psykiatri, klinisk neurofysiologi och neurokirurgi. Svenska Neurologföreningen rekommenderar att sidoutbildningen omfattar 1/2 år inom vardera internmedicin och psykiatri och 3-6 månader inom vardera klinisk neurofysiologi och neurokirurgi. Sidoutbildningarna bör fullgöras vid sjukhus med särskilda kliniker för de angivna verksamhetsområdena, vilket i vissa fall kan kräva tjänstgöring på annat sjukhus eller inom annat landsting. Stort värde tillmätes också tjänstgöring inom neurologisk rehabilitering och forskarutbildning i kliniska eller teoretiska neurovetenskaper. Målbeskrivningens krav är avgörande för att erhålla specialistkompetens och utbildningstidens längd kan variera beroende på individuella och lokala förhållanden. Minimitid är dock 5-års tjänstgöring (motsvarande heltid) efter läkarlegitimation. KAPITEL 4:1

13 Handledning Vidareutbildning till neurologspecialist skall ske genom tjänstgöring under handledning. När en läkare accepterats för specialiseringsutbildning i neurologi skall en överordnad läkare vid kliniken utses till ST-läkarens personliga handledare. Verksamhetschefen ansvarar för att så sker. Handledaren måste själv ha specialistkompetens i neurologi och den pedagogiska färdighet som krävs för uppgiften. Handledaren har det övergripande ansvaret för ST-läkarens utbildning, men även de övriga läkarna på kliniken har ansvar för fortlöpande instruktion och handledning av ST-läkaren i det dagliga kliniska arbetet. Vid många kliniker har en läkare utsetts till studierektor och ansvarar för samordningen av klinikens ST-utbildning och kontakterna med sidoutbildningsklinikerna. Handledaren skall stödja ST-läkaren i dennes kompetensutveckling och kontrollera att läkaren efterhand tillägnar sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i målbeskrivningen. Om särskilda insatser behövs för att främja kompetensutvecklingen skall handledaren, i förekommande fall i samråd med studierektorn, verka för förändringar i läkarens tjänstgöring, arrangemang för tjänstgöring vid annan enhet eller ge anvisningar om litteratur eller projektarbete. Handledaren bör tillse att ST-läkaren dokumenterar sina erfarenheter. ST-läkarens handledare skall om möjligt vara densamme under hela specialistutbildningen. Handledaren skall ansvara för kontinuiteten under ST-utbildningen, och skall ha regelbunden och planerad kontakt med ST-läkaren. Det rekommenderas att tid avsättes minst en gång i månaden för dessa kontakter. Handledaren skall med ST-läkaren diskutera patientfall, läkarrollen, etiska frågor, ledarskap och sjukvårdsadministrativa frågor. Handledare skall om möjligt även utses för sidoutbildning vid annan klinik eller sjukhus. Utbildningsplan Målbeskrivningen (kapitel 3) avser att vara en vägledning för ST-läkaren och utgör grunden för en individuell utbildningsplan. En sådan utbildningsplan skall ses som ett stöd för ST-läkaren och bl.a. säkerställa varierande tjänstgöringar inom specialitetens olika delar och angränsande specialiteter. Utbildningsplanen skall upprättas vid tjänstgöringens början gemensamt av handledaren och ST-läkaren. Genom samverkan med studierektorn eller verksamhetschefen skall ST-läkarens allsidiga utbildning inom specialiteten säkerställas. Verksamhetschefen har i sista hand det övergripande ansvaret för såväl handledning som studierektorsverksamhet. KAPITEL 4:2

14 Utbildningsplanen upprättas lämpligen enligt mallen i kapitel 6 och skall innehålla ungefärliga tjänstgöringsperioder uttryckt i månader vid moderkliniken och dess olika sektioner samt vid andra kliniker och sjukhus. Erfarenheter från tjänstgöring före tillträde till ST-tjänsten tillgodoräknas i den omfattning den uppfyller målbeskrivningens krav och kravet på minimum 5 års tjänstgöring efter läkarlegitimation. Första årets tjänstgöring skall detaljplaneras medan den senare tjänstgöringen kan skisseras som förslag om tjänstgöringsplatser och tider. Årlig utvärdering och uppdatering samt detaljplanering för nästkommande år måste ske. I planen skall också ingå kurser och annan kompletterande utbildning (se nedan). Kompletterande utbildning Den praktiska tjänstgöringen måste kompletteras med teoretiska studier i form av handböcker och vetenskapliga tidskrifter, deltagande i systematisk undervisning i form av kurser och i klinikens internutbildning, regionmöten och nationella och internationella vetenskapliga möten. Värdefullt är dessutom medverkan i forsknings- och utvecklingsarbete och om möjligt deltagande i administrativ och pedagogisk träning. Den kompletterande utbildningen bör liksom den praktiska tjänstgöringen planeras när de årliga utbildningsplanerna görs upp tillsammans med handledaren. Som handbok under ST-utbildningen rekommenderas: Bradley W, Daroff R, Fenichel G, Marsden D: Neurology in clinical practice, Butterworth-Heinemann, second edition Som lärobok rekommenderas: Adams R and Victor M: Principles of neurology, McGraw-Hill, sixth edition SK-kurser En form av kompletterande utbildning är s.k. SK-kurser (specialistkompetenskurser). Socialstyrelsen ansvarar för den övergripande planeringen och administrationen av SK-kurserna, som vanligen anordnas på landets olika universitetskliniker. Kursutbudet beslutas efter rekommendationer från Svenska Neurologföreningen, som föreslagit att kurser regelbundet ordnas inom minimum 5 prioriterade ämnesområden. Dessa är: Cerebrovaskulära sjukdomar Basala gangliesjukdomar, särskilt Parkinsons sjukdom Epilepsi Demyeliniserande sjukdomar, särskilt MS Neuromuskulära sjukdomar Var och en av dessa kurser bör ges regelbundet och minimum 2 gånger per 5-års- KAPITEL 4:3

15 period så att ST-läkaren ges möjlighet att redan från början långtidsplanera sina SKkurser. Det förutsättes att alla ST-läkare deltager i kursmässig systematisk utbildning, men det ställs inte krav på att ST-läkaren genomgår ett bestämt antal kurser eller kursdagar. Kurserna ska väljas så att de stödjer kompetensutvecklingen inom sådana delar av specialiteten där den praktiska tjänstgöringen och de lokala utbildningsinsatserna bör kompletteras och fördjupas för att uppfylla målbeskrivningens krav. SK-kurserna offentliggöres i en kurskatalog som Socialstyrelsen ger ut en gång per år. SK-kurserna skall enligt gällande författning inkludera kunskapskontroll, och kursledaren skall om ST-läkaren uppnått kursens kunskapskrav utfärda intyg om godkänd kurs. KAPITEL 4:4

16 Kvalitetskrav på utbildande enhet Kliniken eller länsneurologsektionen skall ha en verksamhet av sådan omfattning och bredd inom den kliniska neurologins alla huvudområden att förutsättningar finns för ST-läkaren att uppnå kompetensnivå motsvarande målbeskrivningen. Kliniken eller sektionen skall ledas av en specialistkompetent neurolog och det måste finnas erforderlig och lämplig handledarkompetens. Sjukhuset skall vara ett akutsjukhus, och i den praktiska tjänstgöringen skall ingå avdelnings-, mottagnings- och jourarbete vid neurologisk klinik eller sektion. Regelbundna kontakter med andra neurospecialiteter särskilt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neuroradiologi skall kunna erbjudas. Vid basplacering på länssjukhus bör 1-2 år av ST-tjänstgöringen förläggas till regionsjukhus. Kliniken eller länsneurologsektionen skall i sin organisation och utrustning ge förutsättningar för ST-läkarens kompetensutveckling i enlighet med målbeskrivningen. Detta betyder att ST-läkarens tjänstgöring skall organiseras så att läkaren ges möjlighet att regelbundet, helst varje vecka, deltaga i systematisk STutbildning inom kliniken och även i klinikens organiserade intern- och vidareutbildning. ST-läkaren skall också ges möjlighet att deltaga i SK-kurser och annan extern utbildning. Utbildningsenheten måste ha ett bibliotek med referenslitteratur och ett lämpligt urval av neurologiska tidskrifter. Kliniken bör också förfoga över studierum och konferenslokal. Socialstyrelsen har framhållit, att innan versamhetschefen och handledaren skriver på tjänstgöringsintyget för specialistkompetens skall målbeskrivningen granskas och den blivande specialistens kunskaper vägas mot denna. KAPITEL 4:5

17 6 Individuellt tjänstgöringsprogram och checklistor Utbildnings-/tjänstgöringsprogram För Fastställd den (år-mån-dag) Handledare Studierektor Verksamhetschef Klinik Specialiseringstjänstgöring påbörjad den (år-mån-dag) Nedanstående övergripande plan är utformad i samråd mellan ST-läkaren, handledaren, studierektorn/verksamhetschefen. KAPITEL 6:1

18 Riktlinjer för År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KAPITEL 6:3

19 Reviderat utbildningsprogram För Fastställd den (år-mån-dag) Handledare Studierektor Verksamhetschef Klinik Specialiseringstjänstgöring påbörjad den (år-mån-dag) Nedanstående övergripande plan är utformad i samråd mellan ST-läkaren, handledaren, studierektorn /verksamhetschefen. Riktlinjer för: År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KAPITEL 6:5

20 Reviderat utbildningsprogram För Fastställd den (år-mån-dag) Handledare Studierektor Verksamhetschef Klinik Specialiseringstjänstgöring påbörjad den (år-mån-dag) Nedanstående övergripande plan är utformad i samråd mellan ST-läkaren, handledaren, studierektorn /verksamhetschefen. Riktlinjer för: År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KAPITEL 6:7

21 Genomgångna kurser/möten/konferenser Kursintyg bifogas Datum Kursens titel Kursgivare och ort KAPITEL 6:9

22 Vetenskapliga meriter Författare Titel på abstract/publikation Kongress/tidskrift Datum/sidhänvisning Administrativa uppdrag Tidpunkt Omfattning Typ av uppdrag KAPITEL 6:11

23 Pedagogiska meriter Meddelad undervisning Typ och omfattning av undervisning Seminariearbeten/föreläsningar Ämne Tidpunkt Typ av auditorium KAPITEL 6:13

24 Uppföljning av det... året i specialistutbildningen Fr o m T o m Profilering/Tjänstgöringsplats Genomfört (datum) Rekommenderad litteratur Kurser/nationella och internationella möten Forskning och utveckling Administrativa uppdrag/utbildning Pedagogisk verksamhet Uppföljningsdatum ST-läkare Handledare KAPITEL 6:15

25 Uppföljning av det... året i specialistutbildningen Fr o m T o m Profilering/Tjänstgöringsplats Genomfört (datum) Rekommenderad litteratur Kurser/nationella och internationella möten Forskning och utveckling Administrativa uppdrag/utbildning Pedagogisk verksamhet Uppföljningsdatum ST-läkare Handledare KAPITEL 6:17

26 Uppföljning av det... året i specialistutbildningen Fr o m T o m Profilering/Tjänstgöringsplats Genomfört (datum) Rekommenderad litteratur Kurser/nationella och internationella möten Forskning och utveckling Administrativa uppdrag/utbildning Pedagogisk verksamhet Uppföljningsdatum ST-läkare Handledare KAPITEL 6:19

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

SVENSKA NEUROLOGFÖRENINGEN

SVENSKA NEUROLOGFÖRENINGEN SVENSKA NEUROLOGFÖRENINGEN INNEHÅLL Ordföranden har ordet sid 1 Den nya styrelsen sid 2 Riksstämma,utbildningsfrågor sid 3 Vårmöte, meddelanden sid 3 Klassifikation av neuroåtgärder sid 4 Länsneurologi

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I NEUROLOGI

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I NEUROLOGI UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I NEUROLOGI (Första utgåva: 2009-09-16) Denna utgåva: REVIDERAD APRIL 2011 1 INNEHÅLL 1. Inledning.1 Neurologi i ett nationellt och internationellt perspektiv.2

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

UTBILDNINGSBOK I NEUROKIRURGI

UTBILDNINGSBOK I NEUROKIRURGI UTBILDNINGSBOK I NEUROKIRURGI 1 1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Neurokirurgisk Förening 2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Förening för Nuklearmedicin

1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Förening för Nuklearmedicin INNEHÅLL 1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Förening för Nuklearmedicin 2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring 3. Målbeskrivning

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

UEMS Division of Neuroradiology vad är det?

UEMS Division of Neuroradiology vad är det? Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Klinisk CNS Forskning Olof Flodmark, Professor i Pediatrisk Neuroradiologi Verksamhetschef Neuroradiologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 Antal 1 LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 I oktober 2000 publicerades utredningen Läkare inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering en bristvara! Under första halvåret 2003 genomfördes

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Svenska Läkaresällskapets sektion för klinisk immunologi. Årsmöte 2014. Tid: 7 maj, kl. 17-18

Svenska Läkaresällskapets sektion för klinisk immunologi. Årsmöte 2014. Tid: 7 maj, kl. 17-18 Svenska Läkaresällskapets sektion för klinisk immunologi Årsmöte 2014 Tid: 7 maj, kl. 17-18 Lokal: Berns salong, Stockholm 17 deltagare: Från styrelsen: Ola Winqvist, Catharina Eriksson, Åsa Johansson

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

SÄRSKILDA REKOMMENDATIONER. för specialiseringstjänstgöring i GERIATRIK

SÄRSKILDA REKOMMENDATIONER. för specialiseringstjänstgöring i GERIATRIK SÄRSKILDA REKOMMENDATIONER för specialiseringstjänstgöring i GERIATRIK 3 INNEHÅLL INNEHÅLL... 3 1. NÅGRA ORD FRÅN SPECIALITETEN... 4 2. INDELNING AV LÄKARNAS SPECIALISTKOMPETENS... 5 3. SOCIALSTYRELSENS

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Protokoll fört vid Svenska Neurologföreningens Årsmöte Torsdagen 24 maj 2007. Konsert och kongress, Linköping

Protokoll fört vid Svenska Neurologföreningens Årsmöte Torsdagen 24 maj 2007. Konsert och kongress, Linköping Protokoll fört vid Svenska Neurologföreningens Årsmöte Torsdagen 24 maj 2007. Konsert och kongress, Linköping 1) Ordföranden, Magnus Andersson, förklarar mötet öppnat. 2) Till mötesordförande väljs Magnus

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handledning av AT-läkare

Handledning av AT-läkare Handledning av AT-läkare Information till Kirurger och Urologer Saskia Schulze AT-studierektor Kirurgkliniken NU-Sjukvården Vad är AT? Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT-UTBILDNING På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 80-100 AT-läkare. Tillsättning sker två gånger

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

Protokoll fört vid Svenska Neurologföreningens Årsmöte Torsdagen den 22 maj 2008 Vid Vårmötet i Västerås

Protokoll fört vid Svenska Neurologföreningens Årsmöte Torsdagen den 22 maj 2008 Vid Vårmötet i Västerås 1. Mötets öppnande: Mötet öppnades av Magnus A. 2. Mötesordförande: Magnus Andersson valdes 3. Mötessekreterare: Gunnar Andsberg valdes 4. Justeringspersoner tillika rösträknare: Ingela Nilsson Remahl

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer