Hälsoinspiratören. Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoinspiratören. Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden. Innehåll"

Transkript

1 Hälsoinspiratören Juli 2013 Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden Innehåll Ledaren Nordisk mat - lika hälsosamt som medelhavskost Grönsaker, ärtor, baljväxter, frukt - viktiga i nordisk kost Rapsoljan utmanar Testa ditt kostmönster Välj omättade fetter HÄLSOINSPIRATÖREN Traditionell medelhavsmat, eller medelhavslik mat, är den mat som idag har en god vetenskaplig grund. Den har visat sig kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom och minska risken för typ 2-diabetes. Dessutom är den förknippad med ett längre liv. På senare år har forskningen också visat att medelhavsmat kan minska risken för cancersjukdomar och sjukdomar som påverkar nervsystemet och minnet, som t ex Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Vad är det som gör medelhavsmaten så nyttig? Inte är det fettmängden, då den innehåller ungefär lika mycket fett som vår traditionella nordiska kost. Hemligheten ligger i att det är fett av annan kvalitet. Olivoljan är basfettet i medelhavsköket sedan urminnes tider och den innehåller bland annat rikligt av de nyttiga enkelomättade fetterna. I medelhavsköket finns också gott om andra nyttiga fetter från nötter, mandel och fisk, så kallade fleromättade fetter. Dessutom ingår rikligt med grönsaker, baljväxter och frukt. Minst lika viktigt är att den ursprungliga medelhavsmaten innehåller lite av de mindre nyttiga fetterna från mejeriprodukter och fett kött. Våra matvanor förklarar en stor del av de skillnader vi ser i risk att få hjärtinfarkt i olika länder. I Italien är t ex hjärtinfarkter hälften så vanligt som i Sverige och hälsosammare matvanor är en viktig förklaring. Som nordbo kan man enkelt anpassa medelhavskosten till våra breddgrader genom att använda lokala varianter. Studier har visat att traditionell nordisk kost är precis lika bra för hjärt- och kärlhälsan som medelhavskosten. Lagar vi medelhavsmat i Sverige, byter vi ut vissa ingredienser mot nordiska alternativ. Olivolja mot rapsolja, vattenmelon mot äpplen, pasta mot mathavre. Kryddor och smaksättare som kan användas är fänkål, dill, pepparrot och mellanmål kan bestå av blåbär, nötter, plommon, äpplen och päron. Huvdrätterna kan utgöras av makrill, kyckling eller lax och till frukost kan man äta korngröt och rågbröd. Trevlig läsning Susanne Colliander 1 Proformia Hälsa AB Box Bromma ANSVARIG TEXTINNEHÅLL Susanne Colliander, , UTGIVNING Hälsoinspiratören utkommer med tolv nummer per år.

2 Nordisk mat - lika hälsosamt som medelhavskost Att medelhavsdieten minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och leder till ett friskare liv är väl belagt i åtskilliga studier. Nu kommer flera bevis på att kost baserad på nordiska livsmedel har lika gynnsamma effekter på hälsan. Här presenteras en Uppsalastudie från 2010 samt ett nordiskt projekt vid namn SYSDIET. Sedan tidigare vet man att en väl sammansatt kost, kan sänka något förhöjda kolesterolvärden. Det görs dels genom att minska innehållet av mättat fett till förmån för enkel- och fleromättat fett dels genom att satsa på bra kolhydratkvalitet med ett högt fiberinnehåll. Uppsalastudie från 2010 Att en sund nygammal nordisk kost kan vara lika bra för hälsan som medelhavskost, ville forskaren och nutriotionisten Viola Adamsson belägga i en studie. Som medelhavsliknande livsmedel användes bland annat fet fisk som lax, strömming och sill, kyckling, rapsolja, fullkornsprodukter (baserade på korn och havre) samt baljväxter (som gula och gröna ärtor och bruna bönor), frukt, bär, rotsaker och grönsaker. Tanken med valet av livsmedel var att kosten skulle vara lätt att äta som vardagsmat. Kosten resulterade i en snabb effekt på bland annat blodtryck, motsvarande en minskad risk att dö i hjärtinfarkt med arton procent. Dessutom gick deltagarna ner tre kilo i vikt i snitt. Viktnedgången var oväntat, eftersom detta inte var en bantningsstudie och deltagarna fick äta hur mycket de ville. En möjlig förklaring är att maten innehöll mycket fiber, vilket gjorde att deltagarna höll sig mätta längre. Om studien, upplägget och deltagarna Uppsalastudien, som var en randomiserad, kontrollerad klinisk studie, pågick i 6 veckor. Ett antal av försökspersonerna gavs även möjlighet att äta den nordiska kosten i upp till tio veckor. Studien genomfördes på 88 kvinnor och män med lätt övervikt och måttligt förhöjda kolesterolvärden. Deltagarna var i åldrarna år, de var lätt överviktiga och hade förhöjda värden av det onda kolesterolet LDL. Deltagarna fick antingen matlådor, lagade på nordiska råvaror, eller skulle fortsätta äta och leva som vanligt. Matlådornas frukostinnehåll bestod av korngröt och rågbröd med makrill. Till lunch och middag fick de t ex mathavre/ matkorn med kyckling, lax eller makrill. De fick inga råd om alkohol, utan de fick dricka som tidigare. Maten var kryddad med nordiska smaker som dill, pepparrot, fänkål, kummin och senap. Mellanmålen bestod av äpplen, päron, plommon, blåbär och nötter. Kraftigt förbättrade resultat De som åt nordisk mat, fick en kraftig förbättring av sina blodfetter (kolesterol), sänkt blodtryck och förbättrad insulinkänslighet. Kosten hade nästan lika bra effekt på blodfetterna som de kolesterolsänkande läkemedlen statiner, säger Ulf Risérus, som presenterade studien på Läkartidningens livsstilssymposium. Det här är en kost som vi har ätit i generationer i Norden och vi är troligen genetiskt anpassade för den. Om fler åt så här skulle färre drabbas av hjärtinfarkt och typ 2- diabetes. Studien är den första som undersökt hälsoeffekter av en nordisk kost. Uppsalaforskarna går nu vidare med att studera hur en nordisk kost kan påverka hälsan på längre sikt, och kommer även undersöka hur kosten påverkar generna hos personer med bukfetma och begynnande diabetes. Forts nästa sida 2

3 Forts från föreg sida Nordisk mat - lika hälsosamt som medelhavskost 3 År 2007 inledde SYSDIET sin verksamhet som ett Nordic Centre of Excellence inom mat, näring och hälsa under NordForsk, ett av Nordiska ministerrådets forskningsorgan. Ett av målen med SYSDIET är att kartlägga de hälsofrämjande faktorerna som nordisk kost medför. SYSDIETs första koststudie genomfördes i Finland, Sverige, Danmark och Island. Nordiskt projekt - SYSDIET Nordiska ministerrådet i Sverige, Danmark, Finland och Island har initierat ett projekt, SYSDIET, med 200 deltagare. Här bekräftas återigen de positiva effekter man ser vid intag av nordisk mat i samband med minskad risk för bland annat kranskärlssjukdom. Undersökningsresultatet visar att nivåerna av det skadliga kolesterolet (LDL) sjunker, samtidigt som nivåerna av det nyttiga kolesterolet (HDL) stiger, så att proportionerna mellan de två fettyperna blir bättre. Samtidigt minskar också mängden av skadliga fettpartiklar i blodkärlen. Positiv prognos Förbättringarna är så kraftiga att forskarna räknar med att, om man äter nordisk mat, minskar risken för kranskärlssjukdom med 10 till 15 procent under en 5-10-årsperiod. I studien visas dessutom att upptaget av viktiga mineralämnen och vitaminer blir 1,5 till 2 gånger högre, än med annat matintag. Nordisk kost, i sin helhet, kan minska inflammationsrisken vid hjärt- kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Principen om närproducerad mat Det är principen om närproducerad mat som gäller för sund nordisk kost, konstaterar forskarna. På sin hemsida skriver Nordiska ministerrådet hur en ideal nordisk diet ser ut. Rapsolja och växtolje- baserat margarin ska helst ersätta animaliskt fett och mjölkfett. Fettfria mejeriprodukter rekommenderas generellt. Inhemska säsongsfrukter, som äpplen, päron, plommon, bär och grönsaker och rotfrukter är bra. Fullkornsprodukter av råg, korn eller havre ska ätas dagligen. På proteinfronten rekommenderar rådet mager och fet fisk två till tre gånger i veckan, liksom vilt och fjäderfä. Rött kött och korv ska däremot undvikas eller ätas mer sällan. Källa: Lantmännen och Nordiska ministerrådet

4 Grönsaker, ärtor, baljväxter, frukt - viktiga i nordisk kost 4 Våra nordiska livsmedel är nyttiga och har många goda egenskaper. För att förhöja grönsakernas goda effekt rekommenderas bl a mörkgrön sallad som ruccola, mangold och spenat istället för vanlig isbergssallad. I grönsaker och baljväxter finns inte bara rikligt med vitaminer och antioxidanter. Dessa livsmedel innehåller också mycket av vattenlösliga fibrer, som när de kommer i kontakt med vatten bildar en gel. Ärtor och bönor är bland det fiberrikaste vi har och de innehåller mycket av de gelbildande fibrer som ger en lång mättnadskänsla och ett lågt blodsocker. Dessutom har de en blodfettssänkande och blodtryckssänkande effekt. Gröna blad innehåller nyttig fettsyra Kring Medelhavet äter man också mycket gröna blad i form av t ex ruccola, spenat och olika former av sallader. I de flesta gröna blad finns antioxidanter i form av t ex flavonoider, men även fettsyra som alfalinolensyra, som förekommer rikligt i bl a linfröolja. Även denna fettsyra har visat sig vara kopplad till en mindre risk för hjärt-kärlsjukdom. Kroppen kan omvandla alfalinolensyran, så att den blir en fullvärdig omega -3-fettsyra. Tomaten som grund till det mesta Tomaten är en annan viktig och vanlig ingrediens i medelhavsmaten. Nästan all matlagning börjar med att tomaterna (och olivoljan) tas fram. Istället för kaloririka gräddbaserade såser, som höjer det onda kolesterolet, tillagas t ex köttfärssåsen mer kalorisnålt i medelhavskosten. Förutom att tomaten ger färg åt maten, innehåller den en massa nyttigheter. Den är rik på olika antioxidanter, som t ex lykopen och karotenoider, och anses allmänt vara bra för kroppens försvar mot fria radikaler. En annan fördel med lykopen är att det också förebygger skadlig uppbyggnad av kolesterol i kärlväggarna. Lykopen finns i tomatens skal och frigörs vid kokning av tomater. Fruktsocker inte lika farligt om det äts med fibrer I frukt och grönsaker finns fullt av livsnödvändiga vitaminer och antioxidanter. Visserligen innehåller frukt en del socker, men när sockret är paketerat tillsammans med fibrer, påverkar det vårt blodsocker mindre än vad rent socker gör. Runt medelhavet äter man frukt dagligen, ofta som efterrätt. Våra nordiska bär, av alla slag, är mycket vitaminrika och passar perfekt i vår nordiska medelhavsmat. Källa: Lantmännen och Nordiska ministerrådet; Karolinska Institutet. Alternativa mått

5 Testa ditt kostmönster! Rapsoljan utmanar Rapsolja innehåller endast 7% mättade fettsyror och har en hög andel enkelomättade och fleromättade fettsyror. Dessutom finns höga halter av E-vitamin och olika fenoler, vilket gör rapsoljan till en effektiv antioxidant. Med fler smakfamiljer, utökas oljans användning i både matlagning och som ingrediens. Olivoljan har fått konkurrens av rapsoljan som nu förfinat sitt register med fler smaker för olika användningsområden. Bättre funktionalitet Rapsoljan delas in i tre smakfamiljer - neutral, nöt och blommig. Neutral är perfekt att steka i eftersom den tål höga temperaturer och inte ger någon smak. Den nötiga passar bra till vinägrett och den blommiga till salladsdressing. Rapsolja används bland annat i majonäs och barnmatsblandningar. I margariner och bageriprodukter, bidrar rapsoljan både till rätt konsistens och ett bra nutritionsvärde. Rapsolja - bra näringsprofil Rapsolja har den lägsta andelen mättat fett av alla vegetabiliska oljor. Dessutom innehåller rapsolja essentiella fettsyror som omega-6 och omega-3. Rapsolja innehåller även vitamin E (tokoferol) och vitamin K. Långsam oxidering och bättre hållbarhet Rapsoljan innehåller högre halter av enkelomättade fetter än vad olivoljan gör. Det innebär att den härsknar långsammare och klarar högre temperaturer. Rapsolja är därför bättre att steka i. Ur miljösynpunkt är det bättre att köpa rapsolja, dock sådan som innehåller svenskodlad raps och där oljan har tillverkats i Sverige. Källa: Svenskraps.se; Dietist Lotta Mårtensson En forskare som tidigt utformade ett test för intag av medelhavsmat, Mediterranean Diet Score, MDS, var professor A Trichopoulou vid Medicinska fakulteten vid universitet i Aten. År 2003 publicerades hennes uppmärksammade studie i ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. Det var första gången man tydligt kunde visa att ett kostmönster var förknippat med lägre risk för cancer och hjärtsjukdomar. Men kan man själv räkna ut sitt MDS? Livsstilsprofessorn på Karolinska Mai-Lis Hellénius har tagit fram ett förenklat MDS-test med 11 frågor som kartlägger dina matvanor jämfört med medelhavsmat. Testet består av ett antal livsmedelsgrupper som ingår i medelhavsmaten. Svara ja eller nej på nedanstående frågor. För varje JA-svar får du 1 poäng, för varje NEJ-svar får du 0 poäng. 1. Väljer du fullkornsprodukter till vardags? JA/NEJ 2. Äter du frukt och bär dagligen? JA/NEJ 3. Äter du minst två knytnävsstora portioner grönsaker varje dag? JA/NEJ 4. Äter du rotfrukter minst tre gånger i veckan. JA/NEJ 5. Äter du baljväxter minst tre gånger 6. Använder du olja i matlagningen till vardags? JA/NEJ 7. Äter du fisk och skaldjur 2-3 gånger 8. Äter du korv eller färs högst tre gånger 9. Äter du fågel minst tre gånger 10. Väljer du alltid mejeriprodukter med lågt fettinnehåll? JA/NEJ 11. Äter du en nypa nötter och mandlar 2-3 gånger 12. Dricker du en måttlig mängd vin varje dag? JA/NEJ Forts nästa sida 5

6 Forts från föreg sida Så tolkar du ditt kostmönster Räkna ihop dina poäng. Du kan alltså få maximalt 12 poäng. Ju fler poäng du har, desto lägre är risken för att drabbas av höga blodfetter, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och desto större chans till ett längre liv. Och tvärtom, ju lägre poäng, desto högre risk för hjärtkärlsjukdomar. Om du har; 0-4 poäng: Inte så bra, men här finns en stor förbättringspotential. Ju högre poäng, desto mer minskar du risken att bli sjuk på sikt. Följ råden under Så förbättrar du din hälsopoäng här nedan. Det är aldrig för sent att börja! 5-8 poäng: Ganska bra, men du mår ännu bättre i det långa loppet om du försöker höja poängen enligt råden här intill. Det lönar sig att lägga krut på sin livsstil poäng: Det här är riktigt bra. Du är på helt rätt spår och äter på ett sunt sätt som gör att du minskar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Så förbättrar du din hälsopoäng Du kan enkelt själv höja medelhavsmatpoängen och öka oddsen för att hålla dig frisk. Titta på dina svar. Där du har svarat JA kan du vara nöjd. Titta sedan på vilka punkter du har svarat NEJ och försök lägga in fler av dessa komponenter i dina matvanor till vardags. Välj omättade fetter En viktig förklaring till medelhavsmatens hälsobringande effekter är att den innehåller mycket av nyttiga fetter, dvs omättade fetter, och lite av de onyttiga mättade fetterna. För mycket fett kan leda till övervikt och dålig fettkvalitet kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Fett som är rikt på mättade fettsyror (som t ex kött, mjölkprodukter, ägg, kokosnötter och palmolja) ökar mängden av det farliga kolesterolet i kroppen och även risken för blodproppar. Fettkvalitén är viktig Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättat fett, enkelomättade fetter och fleromättade fetter, sänker däremot kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar. En stor sammanställning av flera studier fann att om man ersätter gram mättat fett med fleromättat fett, minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdom med en fjärdedel. Hur vet man om fettet är mättat eller omättat? I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i kylen, desto mer mättat fett innehåller det. En enkel tumregel är därför att välja mjukt fett istället för hårt. Byt smöret mot nyckelhålsmärkt margarin och använd flytande margarin eller olja när du lagar mat, om du vill äta hälsosamt! Var finns omättat och mättat fett? Enkelomättat fett finns i rapsolja, olivolja, oliver, linfröolja, avocado, nötter. Fleromättat fett finns i lax och andra omega-tre-fettsyror. Mättat fett finns i animaliska livsmedel och i en del vegetabiliska oljor, t ex fet mjölk och fil smör ost fett kött och charkprodukter (korv etc.) grädde, glass och bakverk choklad kokos- och palmolja. Hur mycket mättat fett behövs? Omkring en tredjedel av allt fett vi äter, eller 10 procent av all energi vi får i oss, bör komma från mättat fett. För en kvinna motsvarar det drygt 20 gram och för en man cirka 30 gram mättat fett per dag. Tips för att äta mindre mättat fett och mer omättat fett Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat eller bakar, gärna sådana som innehåller rapsolja. Välj nyckelhålsmärkta mejeri- och charkvaror. Ät fisk tre gånger i veckan, varav fet fisk en gång. Använd lättmargarin på smörgåsen. Källa: SLV; Vardguiden.se 6

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Olivoljan - den typiska fettkällan. Små mängder av mättade fetter (som t ex smör, mjölk, ost) Rikligt med grönsaker, baljväxter, ärtor och fruk

Olivoljan - den typiska fettkällan. Små mängder av mättade fetter (som t ex smör, mjölk, ost) Rikligt med grönsaker, baljväxter, ärtor och fruk Hälsoinspiratören Augusti 2010 Månadens tema Gott + nyttigt = Medelhavsmat Innehåll Ledaren Typisk medelhavsmat Välj omättade fetter! Hälsosam dressing Mat skall motverka stress Grönsaker ärter, baljväxter

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Hjärtat i centrum hjärtats mat. 22 oktober 2010 Henriette Philipson Leg dietist och doktorand

Hjärtat i centrum hjärtats mat. 22 oktober 2010 Henriette Philipson Leg dietist och doktorand Hjärtat i centrum hjärtats mat 22 oktober 2010 Henriette Philipson Leg dietist och doktorand Kombinera rätt för att må bra Samma effekt som Läkemedel Metod 44 personer fick under fyra veckor äta en kost

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter.

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter. Sverigeskafferiets rapsoljor Stek, grilla och rosta med Sverigeskafferiets nyttiga rapsoljor. Perfekta smaksättare till varmt och kallt. Njut som nyttig dressing direkt på sallader. Innehåller massor av

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. Havredryck däremot är fantastisk

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm.

Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm. Analysresultat för Genetisk analys utförd för: Datum för analys: Ålder: Längd: Vikt: BMI: E- post: Glenn Mattsing 26-06- 2013 34 196 cm 86 kg 22.4 glenn@outsideonline.se Hej! Här kommer ditt resultat av

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Kom ihåg dina Kolhydrater!

Kom ihåg dina Kolhydrater! Kom ihåg dina Kolhydrater! Nu ingår även kolhydrater i din tallriksmodell och bör finnas där för att du ska kunna tillföra en varierad och rätt sammansatt kost. Du blir inte tjock av potatis! Ät alltid

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Svensk Motorsport frågade en näringsfysiolog hur man ska äta

Svensk Motorsport frågade en näringsfysiolog hur man ska äta Elitidrott och mat är ingen lätt ekvation rätt kost föde Svensk Motorsport frågade en näringsfysiolog hur man ska äta För att prestera ordentligt måste man inte bara träna, det är viktigt att äta ordentligt

Läs mer