Olivoljan - den typiska fettkällan. Små mängder av mättade fetter (som t ex smör, mjölk, ost) Rikligt med grönsaker, baljväxter, ärtor och fruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olivoljan - den typiska fettkällan. Små mängder av mättade fetter (som t ex smör, mjölk, ost) Rikligt med grönsaker, baljväxter, ärtor och fruk"

Transkript

1 Hälsoinspiratören Augusti 2010 Månadens tema Gott + nyttigt = Medelhavsmat Innehåll Ledaren Typisk medelhavsmat Välj omättade fetter! Hälsosam dressing Mat skall motverka stress Grönsaker ärter, baljväxter och frukt Vårt behov av fisk Vilka är de nyttigaste fiskarna? 7 bra köptips Säsongsguide Grilla, koka eller steka? Testa din medelhavsmat-poäng Aktuell forskning Traditionell medelhavsmat, eller medelhavslik mat, är den mat som idag har den bästa vetenskapliga grunden. Den har visat sig kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom. Dessutom är den förknippad med ett längre liv. På senare år har forskningen också visat att medelhavsmat kan minska risken för cancersjukdomar och sjukdomar som påverkar nervsystemet och minnet, som t ex Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Vad är det som gör medelhavsmaten så nyttig? Inte är det fettmängden, då den innehåller ungefär lika mycket fett som vår traditionella nordiska kost. Hemligheten ligger i att det är fett av annan kvalitet. Olivoljan är basfettet i medelhavsköket sedan urminnes tider och den innehåller bland annat rikligt av de nyttiga enkelomättade fetterna. I medelhavsköket finns också gott om andra nyttiga fetter från nötter, mandel och fisk, så kallade fleromättade fetter. Dessutom ingår rikligt med grönsaker, baljväxter och frukt. Minst lika viktigt är att den ursprungliga medelhavsmaten innehåller lite av de mindre nyttiga fetterna från mejeriprodukter och fett kött. Våra matvanor förklarar en stor del av de skillnader vi ser i risk att få hjärtinfarkt i olika länder. I Italien är t ex hjärtinfarkter hälften så vanligt som i Sverige och hälsosammare matvanor är en viktig förklaring. I detta nummer berättar vi lite mer om medelhavsmaten och vari hemligheten ligger när det gäller dess olika ingredienser. Trevlig läsning Susanne Colliander 1 Typisk medelhavsmat HÄLSOINSPIRATÖREN c/o Proformia Hälsa AB Grev Turegatan 35, 4 tr Stockholm ANSVARIG TEXTINNEHÅLL Susanne Colliander UTGIVNING Hälsoinspiratören utkommer med tolv nummer per år. Olivoljan - den typiska fettkällan Små mängder av mättade fetter (som t ex smör, mjölk, ost) Rikligt med grönsaker, baljväxter, ärtor och fruk Nötter och mandel Fisk Kyckling och ljust kött Små mängder rött kött och fläsk

2 Välj omättade fetter! En viktig förklaring till medelhavsmatens hälsobringande effekter är att den innehåller mycket av nyttiga fetter, dvs omättade fetter, och lite av de onyttiga mättade fetterna, enkel- och fleromättade fetter. För mycket fett kan leda till övervikt och dålig fettkvalitet kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Fett som är rikt på mättade fettsyror (som t ex kött, mjölkprodukter, ägg, kokosnötter och palmolja) ökar mängden av det farliga kolesterolet i kroppen och även risken för blodproppar. Fettkvalitén är viktig Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättat fett däremot sänker kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar. En stor sammanställning av flera studier fann att om man ersätter gram mättat fett med fleromättat fett minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdom med en fjärdedel. Hur vet man om fettet är mättat eller omättat? I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det. En enkel tumregel är därför att välja mjukt fett istället för hårt. Byt smöret mot nyckelhålsmärkt margarin och använd flytande margarin eller olja när du lagar mat, om du vill äta hälsosamt! Var finns mättat fett? Mättat fett finns i animaliska livsmedel och en del vegetabiliska oljor, till exempel fet mjölk och fil smör och matfettsbandningar baserade på smör ost fett kött och charkprodukter som korv och bacon grädde, glass och bakverk choklad kokos- och palmolja. Hur mycket mättat fett behövs? Omkring en tredjedel av allt fett vi äter, eller 10 procent av all energi vi får i oss, bör komma från mättat fett. För en kvinna motsvarar det drygt 20 gram och för en man cirka 30 gram mättat fett per dag. Tips för att äta mindre mättat fett och mer omättat fett Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat eller bakar, gärna sådana som innehåller rapsolja. Välj nyckelhålsmärkta mejerioch charkvaror. Ät fisk tre gånger i veckan, varav fet fisk en gång. Använd lättmargarin på smörgåsen. Fakta Fettsyrorna består av kolkedjor med olika många kolatomer. En kolatom har fyra bindningsarmar. I ena änden sitter en CH3 grupp (metylgrupp) och i andra änden en COOH grupp (karboxylgrupp). Mättade fetter består av raka kolkedjor av olika längd. Väteatomer är bundna till kolet med enkelbindningar. I omättade fettsyror har väteatomer försvunnit och kolkedjan är alltså inte mättad med väte. Enkelomättade fetter är fettsyror med dubbelbindning. Fleromättade fetter är fettsyror med två eller flera dubbelbindningar. 2

3 Hälsosam dressing Olivoljan innehåller en mycket hög andel av de nyttiga enkelomättade fetterna. Dessutom finns höga halter av E-vitamin och olika fenoler, vilket gör oljan till en potent antioxidant. Tillsammans med olivoljan, serveras ofta vinäger, som med sitt innehåll av syra ger ett lägre blodsocker efter måltiden dvs sänker det så kallade glykemiska indexet. 3 Olivträden trivs inte i kalla klimat och kring Medelhavet har länge funnits en gynnsam miljö för olivträdet. Där är olivoljan också det viktigaste fettet i matlagningen. Över 90% av allt fett som förbrukas runt Medelhavet kommer från olivoljan. Förutom det nyttiga fettet finns andra ämnen i oliven som är bra för hälsan. E-vitamin och polyfenoler gör olivoljan till en antioxidant, som skyddar såväl olivoljan som människokroppen mot oxidativ stress. Förhindrar att fettet härsknar Alla långa fettsyror är känsliga för ljus, syre och hetta men den rika halten av polyfenoler (minst 36 olika typer) skyddar fettet i olivoljan och gör att den håller längre. Blodfettspartiklar, t ex det onda kolesterolet, utsätts ständigt för skador av t ex fria syreradikaler. Fettet härsknar eller oxiderar och oxiderade blodfettpartiklar är de som orsakar förfettning. Olivoljan motverar denna härskning. Kroppens celler utsätts ständigt för skador. Med ett dåligt antioxidativt försvar ökar därför risken för vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer. Olivoljan ger även effekt mot blodproppar, förbättrar kroppen insulinkänslighet och minskar upptaget av fetter i tarmen. Vinäger sänker blodsockret Det är inte bara de nyttiga fetterna som gör medelhavsmaten så hälsosam. Vetenskapliga undersökningar visar att vinäger med sitt innehåll av syra ger ett lägre blodsocker efter måltiden, dvs sänker det glykemiska indexet. Vad innehåller olivoljan? En deciliter eller ungefär 100 gram olivolja innehåller ca 900 kilokalorier. Fettsyror i 100 gram olivolja indelas i 5-15 gram mättat fett, gram enkelomättat fett och 5-10 gram fleromättat fett. Olivolja kan minska risken för hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar, den minskar risken för blodpropp och innehåller ett ämne som minskar upptaget av fetter i tarmen.

4 Mat skall motverka stress I länderna runt Medelhavet är allt som har med mat att göra viktigt. Planera den, handla den, laga den och njuta av den tillsammans med andra för vilka allt detta är lika viktigt. Maten är delar i livet som är centrala och får ta tid. Måltiden skall och kan vara en anti-stress -faktor i livet och inte tvärtom en stressfaktor. Varför inte kräva av våra liv och arbetsförhållanden att det varje dag skall finnas tid att i lugn och ro sitta till bords och njuta av maten. Oavsett om man äter ensam eller tillsammans med vänner, arbetskamrater eller familj. Lite planering gör det enklare Planerar man inköpen och matlagningen blir det lätt att laga och äta hälsosamt. Medelhavsmaten bygger på ganska få och enkla ingredienser och recepten är lätta att följa. Den här sortens mat är därför inte svårt att införa hemma i Sverige. Inga nya konstiga ingredienser eller trassliga stränga listor på mat som måste inhandlas och ätas. Allt som krävs är lite nya tankesätt och lite klokare val när du handlar. Några enkla basvaror hemma lägger grunden till ett nytt hälsosammare liv. En verklig bonus är att maten är underbart god. Bestäm dig redan i affären Börja med att fylla din korg med hälften av frukter och grönt som du tycker ser lockande ut. Det kan vara citroner, broccoli, tomater, apelsiner, mango, tomater, sockerärtor, paprika, sallad, avocado. Välj många olika färger så får du i dig de flesta vitaminerna. Gå sedan över till fiskdisken och fyll på förrådet med lax,makrill eller böckling om det finns. Fler fisktips hittar du på sid 6. Istället för kött så välj gärna de proteinrika bönorna - vita, röda eller svarta liksom linser och kikärtor på purk. De passar utmärkt till både varma och kalla rätter eller passerade till olika röror. Om du ändå vill ha kött, så välj bort det röda till förmån för det vita köttet (lamm, fågel). Se även till att fylla på förråden med olivolja (köp extra virgin, kallpressad för att få del av de nyttiga fetterna. Använd den gärna kall så riskerar du inte att förstöra fettsyrorna vid upphettning.), fullkornspasta som är kolhydratrik och mättande. Nötter och mandlar är också bra att ha hemma som ingredienser till sallad eller en god efterrättskaka. Valnötter är rika på omega-3. Grönsaker, ärtor, baljväxter och frukt Grönsaker, ärtor, baljväxter och frukt är en viktig del av maten i medelhavsköket och inte som i Sverige bara dekoration eller tillbehör. Byt ut isbergssalladen mot mörkgrön sallad som ruccola, mangold och spenat. Ät gärna tomat och lök varje dag. I grönsaker och baljväxter finns inte bara riktligt med vitaminer och antioxidanter, de innehåller också mycket av gelbildande fibrer. Ärtor och bönor är bland det fiberrikaste vi har och de innehåller mycket av de gelbildande fibrer som ger en lång mättnadskänsla, ett lågt blodsocker. Dessutom har de en blodfettssänkande och blodtryckssänkande effekt. Gröna blad innehåller nyttig fettsyra Kring Medelhavet äter man också mycket gröna blad i form av t ex rucola, spenat och olika former av sallader. I de flesta gröna blad finns antioxidanter i form av t ex flavonoider, men även fettsyra som heter alfa-linolensyra och som förekommer riktligt i bl a linfröolja. Även denna fettsyra har visat sig vara kopplad till en mindre risk för hjärt-kärlsjukdom. Kroppen kan förlänga alfalinolensyran så att den blir en fullvärdig omega -3-fettsyra. Tomaten som grund till det mesta Tomaten är en annan viktig och vanlig ingrediensi medelhavsmaten. Nästan all matlagning börjar med att tomaterna (och olivoljan) tas fram. Istället för kaloririka gräddbaserade såser som höjer det onda kolesterolet har italienaren sin tomatsås som är kalorisnålare, ger färg åt maten och dessutom innehåller en massa nyttigheter. Tomaten är rik på olika antioxidanter t ex lycopen och karoteroider vilket den röda färgen skvallrar om. Fruktsocker inte lika farligt om det äts med fibrer I frukt och grönsaker finns fullt av livsnödvändiga vitaminer och antioxidanter. Visserligen innehåller frukt en del socker men när sockret är packeterat tillsammans med fibrer påverar det vårt blodsocker mändre än vad rent socker gör. I Italien äter man frukt dagligen, ofta som efterrätt. Våra nordiska bär, av alla slag, är mycket vitaminrika och passar perfekt i medelhavsmaten. 4

5 Vårt behov av fisk Fisk och skaldjur är vanligt i medelhavsmaten. Fiskfetterna, de s k Omega-3-fettsyrorna är fleromättade fetter som kroppen behöver av många skäl. De har positiv effekt på våra blodfetter och sänker triglyceriderna. De har även en blodtryckssänkande effekt, minskar risken för blodproppar och rytmrubbningar i hjärtat. Fiskfettet har även antiinflammatoriska effekter. Det finns många saker som forskarna är oeniga om, men när det kommer till nyttan av omega-3 ställer sig alla bakom vikten av ett dagligt intag. Omega-6 är också en viktig fettsyra. Den kan inte ersätta omega-3, utan de båda kompletterar varandra. Förhållandena omega-3 och omega-6 bör vara 1:6. Alltså sex gånger mer omega-6 än omega-3. Som tur är får vi i oss det vi behöver av omega 6, eftersom det finns i vegetabiliska oljor som i sin tur finns i många typer av mat. Omega-3 däremot finns i t ex linfrö- och rapsolja men framförallt i fet fisk. Vårt behov av omega-3 De flesta av oss behöver få i oss mer av omega-3. En rad forskningsresultat visar att från det att vi ligger i mammas mage behövs omega-3 för bl a hjärnans utveckling. Forskning visar också att situationen för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter förbättrades dramatisk efter att ha fått fiskolja i kapslar tre gånger om dagen i sex månader. Längre fram i livet hjälper de nyttiga fettsyrorna att förebygga hjärtoch kärlsjukdomar, förbättrar minnesfunktionen m m. En helt ny forskningsrapport från USA visar att en hög konsumtion av omega-3, kan mer än halvera risken för barndiabetes. Den minskade risken gäller barn som bär på anlag för sjukdomen eller har en förälder med typ 1-diabetes. Omega-3 forskarna gör ständigt nya spännande rön. Rädd för miljögifter? För gravida och ammande kvinnor har Livsmedelsverket speciella rekommendationer angående intag av fet insjöoch Östersjöfisk. Många kvinnor blir dessvärre oroliga och avstår helt från att äta fisk under en period då de behöver äta mer fisk än någonsin. Det man främst är rädd för är miljögifter som dioxin och metylkvicksilver i fisken. Men enligt forskarna kommer man inte upp i de farliga mängderna om man följer myndigheternas kostråd och varierar mellan fet och mager fisk och saltvatten- och sötvattensfisk. För att hjälpa konsumenterna har hälsoexperter i EU fastslagit en rad gränsvärden för innehållet av miljögifter i livsmedel. Innehållet av gifter i de flesta fiskar som säljs i Norden är så lågt att man lugnt kan äta kilovis av t ex laxöring varje dag utan att komma i närheten av gränsvärdet. Tanka fiskolja för din hjärna Även med tanke på hälsan i hjärnan spelar fisk en viktig roll. Fiskens innehåll av speciella fettämnen och mineraler behövs för hjärnans och nervsystemets uppbyggnad och funktion. Befolkningsundersökningar visar att utbredningen av alzheimer, demens, depression och schizofreni har ökat i takt med att intaget av fisk sjunkit. Vår tids folksjukdom, depression, är samtidigt mindre utbredd i länder som har ett högt innehåll av DHA i modersmjölken, det vill säga där ammande mödrar äter mycket fisk. I sådana länder, till exempel Japan, är barnens IQ högre än i USA och Skandinavien, där gravida och ammande äter mindre fisk. DHA är bland annat viktigt för barnens tidiga utveckling. Ett lågt intag av fisk hos gravida leder till sämre finmotorik och en ofullständig neurologisk utveckling. Livsnödvändiga fetter Omega-3 är egentligen ett samlingsnamn för flera livsnödvändiga fetter. De finns framför allt i fet fisk, skaldjur, alger. gröna grönsaker, raps, linfrö och valnötter. I fisk dominerar två varianter som heter EPA och DHA. Omega-3 från växtriket kallas ALA eller alfalinolensyra. Omega-3 har i många forskningsrapporter, visar sig ha en positiv inverkan på vår hälsa. Då vår kropp inte själv kan skapa dessa fettsyror, är det viktigt att vi får i oss dem via kosten. Omega-6, eller linolsyra, är ytterligare en fettsyra som finns i t ex majs och sojabönor. Fettsyrorna behövs närhjärnan och nerbsystemet bildas hos fostret. De finns dessutom i cellernas väggar i kroppen. Livsmedelsverket rekommenderar att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan. 5

6 Vilka är de nyttigaste fiskarna I det här schemat kan du se hur mycket bra ämnen det finns i en hel rad fiskar. Är ett ämne markerat med 5 stjärnor, är innehållet av ämnet på topp. 1 stjärna står för lågt innehåll. Om ämnet inte ens är omnämnt är innehållet försumbart. Du ska därför leta efter fisk med många *-stjärnor vid de sunda näringsämnena och få *-stjärnor vid giftämnena. anger att siffran inte finns. Var uppmärksam på att siffrorna här är ungefärliga. Fiskens innehåll av onyttiga ämnen varierar beroende på fångstområde. Samtidigt kan näringsinnehållet variera utifrån vilket årstid som fisken har fångats. Mager fisk (mindre än 2 g fett per 100 g) 6 Torsk D-vitamin * **** Torskrom Protein ** * D-vitamin ***** * * Sej ** Selen *** Aborre Selen *** Rödspätta * D-vitamin **** Tonfisk i vatten ** D-vitamin **** * Gädda Selen * Rödtunga Jod Selen ***** Långa Jod Selen **** *** Kolja Jod

7 ... forts från föregående sida NYTTIGASTE FISKEN Medelfet fisk (2-8 g fett per 100 g) Tonfisk Protein ** *** D-vitamin **** Selen *, upp till **** Hälleflundra * ** D-vitamin ***** * * Havskatt * D-vitamin * * * * Piggvar D-vitamin Odlad öring *** Selen ** ** Regnbåge ** Stenbit Protein * **** * Selen *** Skaldjur (upp till ca 5 g fett per 100 g) Räkor * Selen *** **** Hummer ** Jod ***** * * **** Krabba, kropp * ** *** **** ** Krabbklor * * * * * * Musslor Protein ** Jod **** **** 7 Fet fisk (mer än 8 g fett per 100 g) Sill **** ** Makrill **** ** * Makrill i tomat Protein ** **** D-vitamin *** Selen * * Lax **** Selen *** *** Mindre hälleflundra Protein ** **** Ål **** ***** ** *

8 7 bra köptips vid fiskdisken 1. Var inte rädd för att be om urbenad fisk när du handlar direkt av en fiskhandlare, det har du rätt till. 2. Fiskens färger ska vara fräscha och klara och skinnet ska vara lätt glansigt av fiskens egna slem. 3. På större fiskar kan man titta på hur pass klara ögonen är. Men på mindre fiskar och plattfisk behöver dimmiga ögon absolut inte betyda att fisken är gammal. 4. Fisken ska lukta hav - inte fisk. 5. På hel fisk ska gälarna vara mörkröda och glänsande, och köttet klart, genomskinligt och glänsande. 5. Filéer ska ha klart, genomskinligt och glänsande kött. 6. Färska skaldjur ska vara glänsande i skalet. Kokta kräftor som börjar bli gamla blir svarta i huvudet under gälarna, men detta gäller inte räkor som är mörka i huvudet. Detta beror bara på att räkorna ätit mörk mat och att magen har kommit till skada vid fångst eller kokning. Säsongsguide Bäst på vintern: piggvar, skarpsill, slätvar, vitling, kolja, abborre, bergtunga, gädda, gös Bäst på våren: långa, sjurygg, vitling, makrill, ål, kolja, bleka, havskatt Bäst på sommaren: makrill, rödspätta, sandskädda, sik, siklöja, skrubbskädda, ål, lax, bleka, kummel, havskatt Bäst på hösten: makrill, piggvar, vildfångad röding, rödspätta, sandskädda, siklöja, skrubbskädda, slätvar, vitling, ål, öring, lax, kolja, havskatt Lika bra året om: marulk, pigghaj, regnbåge, rocka, sej och gråsej, rödtunga, sill och strömming, sjötunga, tonfisk, torsk, lubb, hälleflundra, berggylta, bläckfisk, fjärsing, knot, kungsfisk, lake Grilla, koka eller steka? Bäst på grillen: En fisk som är fet och fast i köttet passar sig allra bäst för grillning, men det går även bra med lösare fisk. Ett tips är att grilla fisken i ett dubbelhalster för att hålla samman den bättre och samtidigt fastnar den inte lika lätt på gallret. Bäst att koka: Allra bäst för kokning lämpar sig något fastare fiskar, men lösare fiskar går även bra att koka men de kan lätt falla sönder. Bäst att steka: En fastare fisk, mager eller fet, passar bäst till stekning. Den får gärna hålla samman bra, en fisk som skivar sig lätt kan vara svår att vända i pannan utan att den går sönder. 6 regler för förvaring och hantering 1. När du kommer hem ska fisken förvaras kallt och fuktigt, allra helst i en temperatur på +2 grader men absolut inte över +8 grader. 2. I en kyl som håller max +8 grader klarar sig fisk max två dagar, skaldjur i lag två dagar och kokta räkor i papperspåse två dagar. Men det viktigaste för en lång hållbarhet är att hålla en så jämn låg temperatur som möjligt. 3. Ska du frysa in fisken ska den förpackas så lufttätt som möjligt för att förhindra uttorkning, gärna med plastfolie mellan filéer så att fisken inte fryser ihop till en klump. Fet fisk klarar sig i cirka tre månader i frys, mager fisk ca sex månader och skaldjur i lag klarar ca två månader. 4. Köper du filéer ska du se till att de täcks med plast och läggs upp- och ned på en tallrik som i sin tur ligger på en större tallrik. Anledningen är att vätskan från fisken då kan rinna av till den nedre tallriken. 5. Innan du tillagar fisken sköljer du av den och torkar den sedan så att det inte ligger för mycket vatten på fiskköttet. Ska du till exempel steka fisken är risken annars att den blir kokt. 6. Ska du äta fisken rå ska man frysa fisken minst 24 timmar innan servering. 8

9 Testa din medelhavsmat-poäng! En av de första som utformade ett test av hur mycket medelhavsmat man äter, Mediterranean Diet Score, MDS, var professor Antonia Trichopoulou vid Medicinska fakulteten vid universitet i Aten. År 2003 publicerades hennes första uppmärksammade studie i ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. Det var första gången man tydligt kunde visa att ett kostmönster hade ett starkt samband med lägre risk för cancer och hjärtsjukdomar. Men kan man själv räkna ut sitt MDS? Mai-Lis Hellénius har tagit fram ett förenklat MDS-test med 11 frågor som kartlägger dina matvanor jämfört med medelhavsmat. Testet består av ett antal livsmedelsgrupper som ingår i medelhavsmaten. Svara ja eller nej på nedanstående frågor. För varje JA-svar får du 1 poäng, för varje NEJ-svar får du 0 poäng. 1. Väljer du fullkornsprodukter till vardags? JA/NEJ 2. Äter du frukt och bär dagligen? JA/NEJ 3. Äter du minst två knytnävsstora portioner grönsaker varje dag? JA/NEJ 4. Äter du rotfrukter minst tre gånger i veckan. JA/NEJ 5. Äter du baljväxter minst tre gånger i veckan? JA/NEJ 6. Använder du olja i matlagningen till vardags? JA/NEJ 7. Äter du fisk och skaldjur två, tre gånger i veckan? JA/NEJ 8. Äter du korv eller färs högst tre gånger i veckan? JA/NEJ 9. Äter du fågel minst tre gånger i veckan? JA/NEJ 10. Väljer du alltid mejeriprodukter med lågt fettinnehåll? JA/NEJ 11. Äter du en nypa nötter och mandlar två, tre gånger i veckan? JA/NEJ 12. Dricker du en måttlig mängd vin varje dag? JA/NEJ 9 Så tolkar du testet Räkna ihop dina poäng. Du kan alltså få maximalt 11 poäng. Ju fler poäng du har, desto lägre är risken för att drabbas av höga blodfetter, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och desto större chans till ett längre liv. Och tvärtom, ju lägre poäng, desto högre risk för hjärtkärlsjukdomar. Om du har 0 4 poäng: Inte så bra, men här finns en stor förbättringspotential. Ju högre poäng, desto mer minskar du risken att bli sjuk på sikt. Följ råden under Så förbättrar du din hälsopoäng. Det är aldrig för sent att börja! 5 8 poäng: Ganska bra, men du mår ännu bättre i det långa loppet om du försöker höja poängen enligt råden här intill. Det lönar sig att lägga krut på sin livsstil poäng: Det här är riktigt bra. Du är på helt rätt spår och äter på ett sunt sätt som gör att du minskar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Så förbättrar du din hälsopoäng Du kan enkelt själv höja medelhavsmatpoängen och öka oddsen för att hålla dig frisk. Titta på dina svar. Där du har svarat ja kan du vara nöjd. Titta sedan på vilka punkter du har svarat nej. Försök lägga in lite av den komponenten i dina matvanor till vardags.

10 Aktuell forskning Källa: Archives of General Psychiatry 2009 Medelhavsdiet ger skydd åt hjärta och kärl En nyligen genomförd analys av sambandet mellan kost, kostmönster och risk för hjärtsjukdomar visar att en medelhavsdiet är bäst för hjärta och kärl. Medelhavsdiet förknippas med vin, olivolja, grönsaker och nötter. En forskargrupp vid McMaster-universitetet i Kanada har analyserat närmare 200 studier för att finna ett samband mellan kost som stärker hjärt-kärlhälsan respektive ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Analysen visar att det finns starka samband för att grönsaker och nötter ger skydd mot hjärtsjukdomar, medan risken för hjärt- och kärlsjukdom ökar vid intag av transfetter och livsmedel med högt glykemiskt index Risken för depression minskar med Medelhavsdiet Eftersom det visat sig att förekomsten av depressioner är lägre vid Medelhavet än i nordeuropeiska länder, ville man se om kosten kan fungera som skydd. En aktuell spansk studie visar att personer som följt Medelhavsdieten löper mindre risk att utveckla depression. Medelhavsdieten består av grönsaker, frukt, nötter, fullkorn och fisk. Tidigare forskning har visat att enkelomättade fettsyror i olivolja kan vara förenad med en lägre risk för svåra depressiva symtom. Olivolja används flitigt i Medelhavsdieten. Sex års uppföljning I studien ingick friska spanska medborgare som följts under åren Deltagarna fick rapportera sitt kostintag genom frekventa frågeformulär och delades in i grupper efter sitt kostintag. Medelhavsdieten bygger på följande nio komponenter: - Hög andel enkelomättat fett i förhållande till mättat fett - Måttligt intag av alkohol - Måttligt intag av mejeriprodukter - Lågt intag av kött - Högt intag av grönsaker - Högt intag av frukt - Högt intag av nötter - Högt intag av fisk - Högt intag av spannmål, främst från fullkorn 30 procent lägre risk för depression Efter nästan 4,5 års uppföljning hade 480 nya fall av depression identifierats. Man såg att de som ätit enligt Medelhavsdieten löpte mer än 30 procent mindre risk att drabbas av depression än de som ätit annan kost. Forskarna menar att Medelhavsdieten kan förbättra funktionen i blodkärl, hämma inflammation, minska risken för hjärtsjukdomar och reparera syre-relaterade cellskador, vilket kan minska risken för att utveckla depression. Enligt forskarna är det viktigaste de övergripande kostvanorna, inte effekten av enstaka livsmedel. Man tror att det är kombinationen av en tillräcklig mängd omega 3- fett tillsammans med naturligt omättat fett och antioxidanter från olivolja och nötter, flavonoider och fytokemikalier från frukt och grönsaker samt stora mängder naturliga folater och andra B-vitaminer i kostvanorna kring Medelhavet som ger ett rimligt skydd mot depression Nötter och medelhavsmat minskar risken för det metabola syndromet Nötter och nyttig medelhavsmat har visat sig bra för att minska risken för metabolt syndrom. Forskarna jämförde en grupp som åt fettsnål diet med två grupper som åt medelhavsmat med olivolja eller nötter. Spanska forskare har kommit fram till att en näve nötter om dagen i kombination med nyttig medelhavsmat minskar risken för metabola syndromet, som i sin tur ökar risken för framtida sjukdomar på hjärta och kärl, diabetes samt stroke. Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera olika riskfaktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes och stroke. Nyttig medelhavsmat består av mycket grönsaker, frukt, spannmål och olivolja, måttligt med fisk och alkohol och lite av rött kött, mejeriprodukter samt sockerrika livsmedel. Studien omfattade 1200 deltagare som delades in i tre grupper - en som åt fettsnål kost och två grupper som åt medelhavsmat. Den ena medelhavsmat-gruppen skulle lägga till 1 liter olivolja per vecka och den andra 30 gram nötter per dag i form av hasselnötter, mandlar eller valnötter. Deltagarna var mellan 50 och 80 år och 62 procent av dom klassades lida av metabola syndromet. Alla grupper fick utbildning i hur respektive diet skulle läggas upp. Efter ett år hade ingen av grupperna minskat nämnvärt i vikt, men medelhavsmat-grupperna hade minskat i midjemått och förbättrat sina kolesterolvärden samt blodtryck väsentligt mer än lågfettgruppen. Bäst resultat i gruppen som åt medelhavsmat och nötter Medelhavsmat i kombination med 30 gram nötter per dag uppvisade bäst resultat - där sjönk kriterierna för metabola syndromet med 13,7 procent. I olivoljegruppen sjönk sjukdomsrisken med 6,6 procent och i den fettsnåla gruppen med 2 procent. Forskarnas slutsats är att nötter i kombination med medelhavsmat är ett bra verktyg för att få bra blodvärden och minska risken för framtida sjukdomar som följer av det metabola syndromet. Forts. på nästa sida > 10

11 Aktuell forskning Källa: Archives of General Psychiatry < Forts från föregående sida 2008 Medelhavsdiet skyddar mot våra vanliga folksjukdomar I en forskningsrapport visas att medelhavsdieten är en hälsosam diet. Italienska forskare menar att Medelhavsdiet kan minska dödsfall i sjukdomar som hjärta och kärl, Parkinsons, Alzheimers och cancer. En medelhavsdiet håller oss helt enkelt friskare längre. Tidigare forskning som studerat Medelhavsdieten har funnit att den skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, men ingen forskning har hittills undersökt sambandet mellan för tidig död och förekomsten av kroniska sjukdomar i den allmänna befolkningen. Dom italienska forskarna gick igenom alla kohortstudier som publicerats sedan 1966 och analyserade sambandet mellan Medelhavsdiet, dödsfrekvens och förekomst av kroniska sjukdomar. Underlaget blev 12 studier med fler än 1,5 miljoner människor vars kostvanor och hälsa följts i upp till 18 år. Bättre hälsa hos folk som åt mat från medelhavet Man fann att dom som åt strikt enligt Medelhavsdieten hade avsevärt bättre hälsa än övriga. Risken att dö i hjärtoch kärlsjukdom minskade med nio procent och i cancer med sex procent. Man såg också att risken att få Parkinsons och Alzheimers sjukdom minskade med 13 procent. Forskarna menar att studieresultaten är kliniskt relevanta för folkhälsan och att en Medelhavsliknande kost bör användas för att förebygga allvarliga kroniska sjukdomar. Medelhavsdieten kännetecknas av ett lågt intag av kött, mejeriprodukter och alkohol, och ett högt intag av grönsaker, frukt, nötter, olivolja, spannmål och fisk Medelhavsmat skyddar mot diabetes Spansk forskning visar att de som äter medelhavsmat minskar risken att få typ 2-diabetes med så mycket som 83 procent. Tidigare forskning har kopplat medelhavsmat till ett längre liv, färre hjärtinfarkter, mindre risk för cancer, mindre risk för Alzheimers och lindring av reumatism. Nu visar spansk forskning att medelhavsmat även ger mindre risk för diabetes typ 2. Forskarna följde friska akademiker från universitetet i Navarra i Spanien under 8 år, mellan De ville undersöka hur kosten kan påverka friska personers risk att utveckla diabetes. Det visade sig att de som åt enligt Medelhavsdieten löpte 83 procents lägre risk att utveckla diabetes typ 2. Personer med diabetes i släkten eller andra riskfaktorer för att utveckla diabetes typ 2, minskade sin risk lika mycket som de som var utan riskfaktorer för diabetes. Man tror att nyttigheten med kosten ligger i det höga fiberintaget, de vegetabiliska omättade fetterna, det låga intaget av transfetter och alkohol samt att maten är rik på antioxidanter Mat, motion och hälsa - så kan du rädda ditt hjärta I nya boken Hälsosam livsstil och det goda livet leder livsstilsprofessorn Maj-Lis Hellénius oss genom aktuell forskning om sambandet mellan mat, motion och hälsa. Det är aldrig för sent att förbättra sin hälsa och sina vanor. Genom mat och motion kan du få en bättre hälsa som kan rädda dig undan vår vanligaste livsstilsjukdom. Mat och hälsa Maj-Lis Hellénius förespråkar Medelhavskost som en sund och hälsosam kosthållning. Hon menar att människan är allätare och behöver varierad kost för att få i sig alla näringsämnen. Det är också viktigt att förstå vilka effekter vårt matintag har för vår hälsa. En balans mellan matintag och aktivitet är viktigt för att vi inte ska bli överviktiga och/eller belasta kroppens organ så vi blir sjuka. Forskning har visat att hjärtinfarkter är hälften så vanliga i Medelhavsländerna som i Sverige och man tror att det beror på hälsosammare matvanor. Det finns också studier som bekräftar att de som äter Medelhavslik mat kan förebygga hjärt-kärlsjukdom och i allmänhet lever längre. Medelhavskosten minskar också risken för cancer och sjukdomar på nervsystem och minne. I boken beskrivs en studie på 1200 friska norska män som hade höga kolesterolvärden. Hälften av männen fick råd om hur de kunde äta bättre. Efter fem år hade risken att drabbas av hjärtinfarkt minskat med nästan hälften hos männen jämfört med kontrollgruppen som inte fått kostråd. Efter tio år kunde forskarna konstatera att de som fått kostråd levde längre än männen i kontrollgruppen. Efter 24 år hade dödligheten halverats bland männen som åt Medelhavsliknande kost jämfört med männen i kontrollgruppen. De kostråd männen fick var att dra ner på mättat fett och äta mer omättade fetter och mera fisk, mer grönsaker och frukt. De som rökte fick information om rökningens risker och hjälp med att sluta. Bli matsmart Det är inte meningen att vi ska känna att vi försakar något utan mer att vi byter ut mindre bra livsmedel mot bättre; - Avstå inte fettet utan var fettsmart. Välj fett av bra kvalitet. - Byt ut några köttmåltider mot fisk. Ät gärna fisk tre gånger i veckan. - Ät två rejäla nävar grönsaker per dag och ett par frukter. - Välj grovt bröd - Dra ner på sockret i form av godis, läsk, juice, kakor och glass - Ät regelbundet så slipper du bli vrålhungrig 11

Hälsoinspiratören. Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden. Innehåll

Hälsoinspiratören. Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden. Innehåll Hälsoinspiratören Juli 2013 Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden Innehåll Ledaren Nordisk mat - lika hälsosamt som medelhavskost Grönsaker, ärtor, baljväxter, frukt - viktiga i nordisk kost Rapsoljan

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Hjärtat i centrum hjärtats mat. 22 oktober 2010 Henriette Philipson Leg dietist och doktorand

Hjärtat i centrum hjärtats mat. 22 oktober 2010 Henriette Philipson Leg dietist och doktorand Hjärtat i centrum hjärtats mat 22 oktober 2010 Henriette Philipson Leg dietist och doktorand Kombinera rätt för att må bra Samma effekt som Läkemedel Metod 44 personer fick under fyra veckor äta en kost

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Råd om mat till dig som är gravid

Råd om mat till dig som är gravid Råd om mat till dig som är gravid LIVSMEDELS VERKET Under graviditeten börjar många fundera över sina matvanor. Kanske gäller det även dig. Tidigare har du bara behövt tänka på dig själv. Nu ska du bry

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer