Handbok i projektplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i projektplanering"

Transkript

1 Handbok i projektplanering

2 Innehåll Handbok i projektplanering 3 Förkortningar 4 Mänskliga rättigheter i fokus 5 Forum Syds resultatmodell för utvecklingsprojekt 13 Projektplanering: från idé till projekt 14 Analys: Att lägga grunden till ett rättighetsbaserat projekt 16 Exempel: Problemträd 21 Formulering av mål 23 Planering för aktiviteter och resurser 26 Resultatuppföljning och lärdomar 30 Riskbedömning 35 APPENDIX 1 38

3 Handbok i projektplanering Inledning denna handbok tar upp nyckelaspekter i planeringen av ett rättighetsbaserat projekt. Materialet grundar sig i Forum Syds långa erfarenhet av att stötta civilsamhällesorganisationer med deras projekt runt om i världen. vår förhoppning är att handboken ska vara användbar för de organisationer som letar efter ett lättförståeligt material där både teori och praktiska exempel ingår som även stöttar er organisation att finna ert egna sätt att arbeta rättighetsbaserat. vi som skrivit denna handbok vill tacka våra kollegor och samarbetspartners för deras värdefulla kommentarer, erfarenheter och diskussioner som handboken vuxit fram ifrån. Text: Lana Willebrand och Lisa Tistedt, projekthandläggare på Forum Syd. Layout: Martina Andersson Fotograf: Christoffer Hjalmarsson. Mars 2015 Forum Syd Katarinavägen 20 Box SE Stockholm Sweden tel: +46(0) fax: +46(0)

4 Förkortningar SvEO: Förkortning för Svensk Enskild Organisation som syftar på svenska ideella föreningar, stiftelser och diasporaorganisationer som arbetar för ideella ändamål och som verkar för demokratisk utveckling och för alla människors frihet och lika värde, kvinnor som män. SvEO måste ha huvudkontoret i Sverige, och dess stadgar eller stiftelseurkund ska ange vilken aktivitet organisationen bedriver och det sätt på vilket styrelsen eller ledningen väljs. SvEO måste vara registrerade i Sverige och måste vara en egen organisation. LEO: Förkortning för Lokal Enskild Organisation som syftar på en lokal partnerorganisation som uppfyller den lokala lagstiftningen i det land där den har sitt säte eller är registrerad. 4

5 Mänskliga rättigheter i fokus forum syd ger ekonomiskt stöd till organisationer i civilsamhället som verkar för att alla ska ha tillgång till mänskliga rättigheter. Denna förändring uppnås genom att arbeta rättighetsbaserat i projekt och program. Rättighetsbaserat arbete (RBA) bygger på Förenta Nationernas (FN:s) allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och relaterade konventioner. RBA används av ett stort antal utvecklingsaktörer, från FN till små lokala organisationer. Det finns en stor mängd med referensmaterial om RBA om ni skulle vilja fördjupa era kunskaper. I denna handbok har vi listat de viktigaste aspekterna av RBA som vi tror kommer vara användbara för er projektplanering. Vi hoppas att det kan väcka diskussioner inom er organisation om hur ni tolkar och arbetar rättighetsbaserat i er kontext. Om ni är nya inom denna typ av arbete och känner att det är svårt att ta in alla aspekter på en gång, kan ni fokusera på de sju frågorna nedan, och sedan besvara dem för er själva. Vi föreslår att ni som redan arbetar rättighetsbaserat använder denna lista som en referens för att stämma av att ingenting utelämnas i planeringen. Bidrar ert projekt till att öka tillgången till mänskliga rättigheter? Forum Syd anser att fattigdom har strukturella orsaker grundade i ojämn fördelning av makt, resurser och säkerhet. Fattigdom handlar också om att förvägras rättigheter, att utsättas för diskriminering och att inte kunna påverka sitt eget liv. Vi använder RBA som det mest effektiva verktyget för att bekämpa strukturella orsaker till fattigdom och på så sätt nå långsiktig förändring. Att arbeta rättighetsbaserat är nära knutet till demokratiarbete. Det demokratiska systemets hörnstenar är jämställdhet, delaktighet, ansvarsutkrävande och transparens. Demokrati som statsskick bygger på tydligt utformade åtaganden 5

6 från staten att respektera, skydda och infria alla mänskliga rättigheter: både politiska rättigheter och friheter och sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När dessa hörnstenar saknas eller tas bort (exempelvis i repressiva regimer) begränsas demokratin till dess formella uttryck (allmänna val), och människors möjlighet att påverka sin livssituation begränsas (samma konsekvens som fattigdom leder till). Det innebär också att man förvägrar människor deras värdighet och tillgång till mänskliga rättigheter. I en sådan situation är ofta minoriteter och vissa grupper i samhället särskilt utsatta. Detta är anledningen till att Forum Syd anser att främjande av mänskliga rättigheter är ett sätt att åstadkomma både minskning av fattigdomen och stärkta demokratiska system. Det är inte möjligt att ta itu med alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i ett projekt som är begränsat i tid och resurser. Förändringsarbetet måste göras i steg och utformas efter lokala förutsättningar. Ett projekts målformulering ska återspegla projektets utgångspunkt i en eller flera specifika mänskliga rättigheter. Hur tolkar ni relationen mellan rättighetsinnehavare och ansvarsbärare i ert projekt? Det räcker inte med att hänvisa till en mänsklig rättighet som exempelvis rätten till utbildning 6

7 för att ett projekt ska vara rättighetsbaserat. Det är viktigt att förstå relationen mellan de som har denna rättighet och de som har ansvar för att säkerställa att rättigheten förverkligas för denna grupp. Dessa två grupper av aktörer kallas rättighetsinnehavare och ansvarsbärare. När man arbetar med staten som huvudsaklig ansvarsbärare är det viktigt att komma ihåg att principen om rättighetsinnehavare inte är begränsad endast till medborgare. Grupper såsom migranter, flyktingar, inhemska minoriteter som saknar formellt medborgarskap är också rättighetsinnehavare gentemot vilka staten har förpliktelser. Staten är den huvudsakliga ansvarsbäraren, enligt det internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Staten på varje nivå, från lokal, regional till nationell, har den formella makten och det formella ansvaret att förändra strukturer och institutioner som står i konflikt med statens plikt att säkerställa befolkningens tillgång till mänskliga rättigheter. Staten har också ansvar att verka för en förändring av befintliga attityder, traditioner och kulturella normer som inte är förenliga med de mänskliga rättigheterna. Ansvaret att respektera andras mänskliga rättigheter och att samarbeta med staten i dess ansträngningar att förverkliga mänskliga rättigheter gäller även icke-statliga aktörer. Det gäller exempelvis globala organisationer, massmedier, skolsystem, föräldrar (inom ramen för barnkonventionen), religiösa ledare/andra informella maktstrukturer. Det är inte alla stater som har ratificerat samtliga konventioner om mänskliga rättigheter. Dessutom är den nationella lagstiftningen ofta i konflikt med regelverket för de mänskliga rättigheterna. Det kan vara så att staten aktivt försvårar möjligheten att ta del av vissa rättigheter: exempelvis är det olagligt att vara homosexuell i många länder trots att konventionerna säkerställer individen rätten att bestämma över den egna sexualiteten. Att arbeta rättighetsbaserat innebär att synliggöra dessa konflikter och ojämlika situationer och att söka konstruktiva relationer mellan rättighetsinnehavare och ansvarsbärare för att finna en lösning. När ni identifierar projektets viktigaste målgrupper, tänk på att ni kan möta motstånd både bland rättighetsinnehavare och ansvarsbärare, och ni kan hitta stöd bland båda dessa grupper. Hur tar ni hänsyn till den bredare kontexten medan ni planerar den förändring ni vill uppnå? Rättighetsbaserat arbete betyder att ni förstår och kan kartlägga hur makt, möjligheter och resurser fördelas i ett samhälle för att välja strategiska grupper till projektet. Vem har makten och skyldighet att förändra situationen för rättighetsinnehavare så att deras behov uppfylls i ett längre perspektiv? På vilket sätt stöds dessa behov i de relevanta konventionerna om mänskliga rättigheter? Vilka möjligheter har rättighetsinnehavare att kräva sina rättigheter, individuellt eller som en del av civilsamhället? Vilken kapacitet har ansvarsbärarna att möta dessa krav och uppfylla sina åtaganden? Den här typen av frågor hjälper er att identifiera de formella och informella aktörerna som genom sitt beteende kan påverka maktförhållandena mellan ansvarsbärare och rättighetsinnehavare. Om lokala ansvarsbärare och civilsamhället är svaga, till exempel i ett postkonflikt land, kan ett rättighetsbaserat projekt inkludera vissa grundläggande tjänster, som vatten och livsmedel. Fokus ska dock ligga på att förbereda relevanta aktörer att ta sitt ansvar i framtiden. Det handlar även om hur dessa tjänster levereras, exempelvis genom att säkerställa att rättighetsinnehavarna deltar aktivt och påverkar utvecklingen. 7

8 Har ni definierat er egen organisations roll som aktör i civilsamhället? Civilsamhället har många olika roller som det kan spela gentemot rättighetsinnehavare och ansvarsbärare. Civilsamhället består av mängder av grupper, nätverk och organisationer som har olika relationer till de rättighetsinnehavare som de arbetar med. Civilsamhället i vissa länder har möjligheten att agera och påverka beslutsfattandet, och de erkänns av ansvarsbärarna som en partner för utveckling. Andra stater eller internationella aktörer begränsar utrymmet för deltagande i civilsamhället och dess möjligheter att påverka utvecklingen med utgångspunk i de mänskliga rättigheterna. Svenska organisationer som är verksamma inom internationellt utvecklingsarbete måste definiera sin egen roll och uppgift i relation till sin lokala partner och det lokala samhället. Hur ser dessa relationer ut för er organisation? Har ni hittat lokala eller internationella partner som kan hjälpa er i ert arbete? Vad behöver ni utveckla i er organisation för att fortsätta vara en relevant och effektiv förändringsaktör? Civilsamhällets organisationer tolkar ibland sin koppling till mänskliga rättigheter genom att ta över statens ansvar att tillhandahålla sociala tjänster till en marginaliserad grupp. Detta kan på kort sikt minska effekten av en kränkning av en specifik mänsklig rättighet (exempelvis rätten till rent vatten eller rätten till utbildning). Men det innebär att de långsiktiga relationerna mellan rättighetsinnehavare och ansvarsbärare fortsätter att vara obalanserade. Rättighetsinnehavarna kommer även i fortsättningen att sakna möjligheten att kräva sina rättigheter på egen hand, och ansvarsbäraren upprätthåller dysfunktionella strukturer och institutioner. Ett potentiellt ekonomiskt beroende för tillhandahållande av en social tjänst från internationella bidragsgivare undergräver ytterligare både det lokala civilsamhället och staten eftersom de blir mer ansvariga gentemot externa aktörer än gentemot de egna medborgarna. Är er relation till rättighetsinnehavarna tydlig och klar? Rättighetsbaserat arbete syftar till att öka människors kapacitet att kräva sina rättigheter. Detta utförs av rättighetsinnehavarna själva eller av en grupp/organisation i civilsamhället som har fått ett mandat från målgruppen att kämpa för deras rättigheter. Deltagande, transparens och antidiskriminering är den röda tråden i alla rättighetsbaserade projekt. Det är viktigt att visa att ert projekt har en tydlig koppling till rättighetsinnehavarna, även om ni har valt att arbeta med andra förändringsaktörer: ansvarsbärare eller civilsamhället. Projektets planering, uppföljning och utvärdering är de tillfällen då ni bör återkoppla till rättighetsinnehavarna. Följer er egen organisation principerna för deltagande, transparens och antidiskriminering internt? Har ni stämt av att era mål och strategier tar jämställdhet i beaktande? Det är välkänt att kvinnor som grupp i högre utsträckning än män förvägras eller har begränsad tillgång till maktpositioner, resurser och säkerhet. Det är därför det inte finns något annat sätt att minska fattigdomen och att stärka demokratin än att säkerställa att jämställdhet inte bara är tomma ord utan en naturlig del i allt vi tänker och gör. För att uppnå detta måste männen vara lika engagerade i förändringen som kvinnorna. Jämställdhet utifrån ett människorättsperspektiv säkerställer att flickor och pojkar samt kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter, ansvar och makt att påverka sina egna liv. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv (gender mainstreaming) i projektet betyder enkelt uttryckt att alla projektets delar har utformats med hänsyn till både kvinnors och mäns situation. För att kunna göra detta behöver ni som planerar projektet ha en god kännedom om målgrupperna och kontexten. 8

9 Om projektets mål inte har formulerats med hänsyn till en analys som inkluderar maktrelationer mellan kvinnor och män kan det i värsta fall leda till att projektet gör den lokala situationen värre än den var före projektet. Jämställdhet och mångfald Världens kvinnor och män är förstås inte homogena grupper. Diskriminering mot bakgrund av kön interagerar med andra sociala kategorier såsom sexuell läggning, ålder, könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, klass, funktionshinder och religion. Alla kvinnor och män är del av mer än en social grupp samtidigt, och de kan på så sätt uppleva förtryck och förmåner samtidigt och i olika utsträckning. En kvinna med en funktionsnedsättning har troligtvis inte samma erfarenheter och möjligheter som en kvinna utan funktionshinder. Integrerar ni ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingen av den egna organisationen? Har exempelvis kvinnor och män samma tillgång till beslutsfattande inom ledande organ (årsmöten, styrelser eller arbetsgrupper etc.)? Har ni en åtgärdsplan för förbättring och uppföljning? Att integrera ett jämställdhetsperspektiv är viktigt för att säkerställa att projektet är relevant. Men om ni vill bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män måste ni också sätta upp särskilda mål. Om ni inte sätter upp mål kan det leda till att frågor kring jämställdhet blir dolda och att aktiviteter kopplat till detta blir mer som sidospår. Har er organisation tillräcklig kapacitet att analysera den egna organisationens brister och styrkor för att kunna sätta upp ett relevant jämställdhetsmål? Har ni planerat arbetet med hänsyn till hållbar användning av naturresurser? Konsekvenserna av klimatförändringat och icke hållbart nyttjande av naturresurser stärker den ojämna maktbalansen mellan kvinnor och män. I de flesta länder har kvinnor lägre representation i de maktstrukturer där beslut fattas om kontrollen över naturresurser. Från ett människorättsperspektiv är det omöjligt att främja en hållbar utveckling i ett samhälle utan att medvetet fokusera på hanteringen av och tillgången till naturresurser. Civilsamhället är en viktig aktör när det handlar om att utkräva ansvar för vilka beslut och regelverk som finns med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurserna. Men inom er organisation har ni också ansvar för att era utvecklingsprojekt inte efterlämnar ett orimligt stort ekologiskt fotavtryck. Diskuterar er organisation den utveckling och de utmaningar som den möter i samband med klimatförändringar och icke hållbart nyttjande av naturresurser? Har ni en strategi för hur ni kan bidra? Har ni tillräcklig kapacitet för att kunna arbeta mot ett mer hållbart nyttjande av naturresurser inom projektområdet? Forum Syd instämmer med definitionen av hållbar utveckling i Riodeklarationen från 1992 som går ut på att mänsklig utveckling i vilken användning av naturresurser syftar till att uppfylla mänskliga behov och samtidigt bevara miljön så att dessa behov kan uppfyllas både nu och av framtida generationer. Hållbart nyttjande av naturresurser inkluderar även en långsiktig social, ekonomisk, miljömässig och även kulturellt hållbar användning. Ditt projekt är en del av Forum Syds resultatmodell Forum Syd är en ideell, religiöst och politiskt obunden paraplyorganisation. Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra. Denna vision är en beskrivning av en perfekt värld, hur vi önskar att världen såg ut. Vi delar denna vision eller liknande visioner med många likasinnade organisationer. När människor använder och utvecklar demokratin fördelas de gemensamma resurserna mer rättvist och fattigdomen minskar. Detta sker världen över 9

10 när människor går samman för att hävda sina rättigheter och ta makten att förändra sina liv. Därför arbetar Forum Syd för människors organisering och ett starkt civilt samhälle. Vi stöder civilsamhället i nästan 70 länder genom att genomföra våra egna program och genom att stödja partnerskapsprojekt mellan lokala organisationer och deras svenska motparter, inklusive svenska diasporaorganisationer. Via Forum Syds landkontor samarbetar vi direkt med det lokala civilsamhället, både som partner i gemensamma program och genom att finansiera utvecklingsprojekt. Forum Syd samlar berättelser om förändring från projekten i alla dessa länder och rapporterar tillbaka till de svenska skattebetalarna: de är den största aktören som vi ansvarar inför. Genom Forum Syds resultatmodell kommer det som era projekt uppnår att bli en del av denna större berättelse om förändring i världen. Forum Syd utvecklade en modell för att analysera resultat (se separat sida). Vi anser att resultatet av ett utvecklingsprojekt är en förändring. Modellen visar vilka förändringar som har skett inom varje aktörsgrupp. Vi drar den gula pilen genom hela bilden för att visa att vi är övertygade om att vi kommer ett steg närmare visionen när människor mobiliserar och organiserar sig i ett starkt, representativt och legitimt civilsamhälle. Vi förstår att förändring i strukturer som står i vägen för allas 10

11 tillgång till de mänskliga rättigheterna först kräver förändring i attityder och beteende som upprätthåller dessa ojämlika strukturer. Resultatmodellen är inte en exakt vetenskap, men det är ett bra verktyg för att förstå och lära sig vad som händer när organisationer genomför sina aktiviteter. Vi visar er vår modell med förhoppningen att inspirera er organisation att ställa sig frågan: Uppnår vi en förändring genom vårt arbete? Vad var det som fick förändringen att ske? Varför skedde inte en förändring? Måste vi ompröva vårt tillvägagångssätt? Kan vi nå längre? Oavsett vilken slutsats ni drar, kan modellen hjälpa er att sätta upp realistiska mål för projektet. Och i slutet av projektperioden kan den vara till hjälp för att tydliggöra och beskriva vilka förändringar projektet har åstadkommit. Kan vi göra allt detta, då bidrar vi till ett hållbart samhälle där människor har makt att förändra sina liv. 11

12 12

13 Forum Syds resultatmodell för utvecklingsprojekt UTFALL directly linked to the activities FÖRÄNDRING i relationer, attityder, beteende, arbetssätt som kan härledas till projektets aktiviteter FÖRÄNDRING i strukturer och processer som projektet bidrar till. Dessa kräver oftast samverkan av olika aktörer och faktorer Rättighetsinnehavare marginaliserade människor som lever i fattigdom Gällande frågor som rör rättigheter, civilsamhälle, inkl. i relation till jämställdhet och miljö/klimat Information har nått mottagare Ökad kunskap och medvetenhet Attityder /syn på sig själva som innehavare av rättigheter, inkl. i relation till jämställdhet och miljö/klimat Förändrat beteende / ökad kapacitet att hävda sina rättigheter; förändrat beteende, inkl. i relation till jämställdhet och miljö/klimat Ökat kvantitativa/ kvalitativa deltagandet i demokratiska processer, beslut och ansvarsutkrävande mekanismer (t.ex. valdelatagande) Resurser och aktiviteter Lokal samarbetspartner Lokalt civilsamhälle Civilsamhällsorganisationer, nätverk, löst organiserade grupper Gällande frågor som rör rättigheter, civilsamhälle, jämställdhet och miljö/ klimat Information har nått mottagare Ökad kunskap och medvetenhet Förutsättningar för ett effektivt rättighetsbaserat arbete har skapats Stärkt Interndemokrati och arbetssätt Stärkt Tematisk/strategisk kapacitet (för att agera i sakfrågor, påverka, övervaka, nå ut med budskapet, ge upphov till nya lagar) Ökad Administrativ kapacitet Ökat Nätverkande/nya arenor Ökad organiseringsgrad hos målgruppen/ökat antal medlemmar i CSO Ökat målgruppens inflytande i civilsamhälle Ökad legitimitet och representativitet av CSO/nätverk Ökat kvantitativa/ kvalitativa deltagandet i demokratiska processer, beslut och ansvarsutkrävande mekanismer (inkl. accountability) Forum Syds övergripande mål Ansvarsbärare Staten, lokala beslutsfattare Andra aktörer civil befolkning, media, företag, trossamfund, skolväsendet, sjukvård Gällande frågor som rör jämställdhet, miljö/klimat, rättighetsinnehavarnas tillgång till rättigheter Information har nått mottagare Ökad kunskap och medvetenhet Attityder/värderingar i frågor som rör jämställdhet, miljö/klimat, påverkar målgruppens tillgång till rättigheter Praxis /beteende i frågor som rör rättigheter, jämställdhet och/eller miljö/klimat Tolkning av lagar Tillämpning av lagar Förändring i lagstiftning Reformprocesser och formella strukturer möjliggör demokratiskt deltagande (inkl. accountability) 13

14 Projektplanering: från idé till projekt vad är det som kännetecknar ett projekt? Ett projekt är tidsbegränsat, det har specifika mål och har en budget som är skild från de utförande organisationernas allmänna budgetar. Ett projekt börjar alltid med en projektidé. Den första idén formuleras ofta som någonting som organisationerna vill göra (seminarier, fotbollsturnering, radiokampanjer, bygga en skola etc.). Det är emellertid viktigt med följande: 1. Ta ett steg tillbaka och titta på den lokala kontexten. 2. Identifiera huvudproblemet. 3. Fokusera på vad ni vill förändra i stället för att fokusera direkt på vad ni vill göra. Ett bra sätt att arbeta i projektform är att skapa ett projektteam. Projektteamet ska bestå av projektledningen från partnerorganisationerna och annan relevant personal och, om så är möjligt, representanter från målgruppen. När ett projekt ska genomföras av två (eller ibland ännu fler) partnerorganisationer är det viktigt att alla organisationer deltar i planeringsprocessen. Den metod för projektplanering som Forum Syd använder och rekommenderar bygger på Logical Framework Approach (LFA). LFA används av de flesta organisationer i civilsamhället och är ett allmänt accepterat internationellt verktyg för planering, uppföljning och utvärdering av projekt och program. Om ni är intresserade av att lära er mer om LFA rekommenderar vi Sidas publikation Logical Framework Approach (LFA) från Vi har valt att fokusera på fem delar av LFA-processen som kommer att leda er genom projektplaneringen. I denna handbok ges förklaringar till varje del och ett konkret exempel på hur de kan användas praktiskt: 14

15 1. Analys 2. Mål 3. Aktiviteter och resurser 4. Uppföljning och lärdomar 5. Risk 15

16 1. Analys: Att lägga grunden till ett rättighetsbaserat projekt som du redan läst i kapitel 1 ska alla projekt som finansieras av Forum Syd vara rättighetsbaserade. Detta sätter sin prägel på planeringen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av projektet. Viktiga principer för rättighetsbaserat arbete (RBA) som ska hållas i åtanke vid det här steget är rättighetsinnehavarnas deltagande och lokalt ägarskap till projektet. Ett projekt ska bygga på en analys av kontexten de olika aktörer som påverkas av och som kan påverka problemet de specifika problem eller situationer som projektet syftar till att förändra Analysen ska alltid vara det första steget av projektplaneringen. När ni har analyserat kontexten, aktörerna och problemet, har ni möjlighet att formulera den förändring ni vill uppnå. För att analysen ska bli verkligt användbar måste den ta hänsyn till olika gruppers perspektiv, erfarenheter, kunskaper och önskemål. Det ger en nyanserad bild av situationen. Ägna särskild uppmärksamhet åt grupper som ofta exkluderas eller som inte är vana vid att uttrycka sin åsikt. Exempel på planering av rättighetsbaserade projekt Projektidé LEO, en kenyansk ideell organisation, har nära kontakter med lokala föreningar i en region i Kenya och har förstått att det är en mycket hög andel flickor som inte fullföljer skolan (secondary school) i staden X. LEO kontaktades av Women Self-Help Group från staden X som undrade om LEO kunde göra något för att förändra situationen. Women Self-Help Group består av kvinnor som arbetar med jordbruk, och de bor i och omkring staden. Vissa av dem har barn i skolan. Andelen flickor som hoppar av skolan är hög även i de omkringliggande städerna, men den är särskilt hög i staden X. LEO och dess svenska partnerorganisation (SvEO) har tidigare arbetat med frågor som avser jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i en större stad nära staden X. För att lära sig mer om situationen och för att kunna planera ett nytt projekt har SvEO ansökt om en förstudie, vilket Forum Syd har beviljat. SvEO kommer därför att träffa LEO och Women Self-Help Group under två veckor för att genomföra en kontext-, aktörs-, och problemanalys samt för att identifiera mål, aktiviteter och resurser och därefter planera hur uppföljning och utvärdering av projektet ska göras. Lärdomar från tidigare projekt kommer också användas så mycket som möjligt vid planering av det nya projektet. Resultatet av förstudien kommer att vara en nästan helt färdig projektansökan till Forum Syd. Ni kommer att kunna följa det här exemplet genom hela kapitlet och se hur organisationerna i Kenya planerade ett projekt. Exemplet visar både arbetsprocessen (P) och en sammanfattning (S) av resultaten av varje steg P = process S = sammanfattning 16

17 Kontextanalys Vid planering av ett projekt är det nödvändigt att ha en tydlig bild av den kontext där det ska genomföras. Kontextanalysen hänvisar till den allmänna situationen, utmaningarna och förutsättningarna inom projektområdet exempelvis med hänsyn till den sociala, politiska, religiösa, kulturella och ekonomiska situationen. Det är viktigt att se till att ni känner till vilka lagar och rättigheter som är relevanta för projektet. Kontextanalysen ska inte vara för bred fokusera alltid på projektområdet och på de frågor ni vill arbeta med. Använd redan tillgängliga källor såsom officiell statistik, rapporter, forskning med mera, tillsammans med de egna erfarenheterna och det arbete ni eventuellt redan har gjort. Exempel: Kontextanalys Med hänsyn till projektidén har LEO samlat statistik från skolan, domstolen och polisen, forskningsrapporter från ett närliggande universitet och hade sammanträden med lokala organisationer innan projektledare från SvEO kom till regionen för att genomföra förstudien. Den första dagen gick projektledarna från SvEO och LEO samt en företrädare för Women Self-Help Group igenom materialet och började skissa på kontexten och de största utmaningarna och förutsättningarna i projektområdet. Nedan ges en kort sammanfattning av de viktigaste punkter som organisationerna ansåg vara relevanta för projektets fokus. P Tips! Sammanfatta kontext- och aktörsanalysen genom att rita en bild på ett stort papper. Det är ett sätt att visualisera hur projektområdet ser ut, vilka relationer mellan aktörer som är viktiga för projektet. Dessutom är det en rolig övning att göra tillsammans i projektteamet! Det kan finnas kontextbundna aspekter som ni till en början inte tror kommer att påverka projektet. I många områden där Forum Syd stöder projekt är alkohol och andra droger (exempelvis kat) ett stort hinder för utveckling och fattigdomsminskning. Andra sådana aspekter är hiv och aids som har förödande konsekvenser för enskilda rättighetsinnehavares liv och för samhället i stort.* * Läs mer om alkohol som ett hinder för utveckling på IOGT-NTO International Institutes webbplats. Läs mer om arbete med hiv/aids på Forum Syds webbplats. Bild 1: Ett projektteams arbetsverktyg 17

18 Organisationerna kartlade relevanta konventioner som berör rätten till utbildning och kvinnors rättigheter. De undersökte också vilka konventioner som Kenya har ratificerat. Dessutom kartlade de lagstiftningen med hänsyn till könsrelaterat våld och utbildning, samt vilka myndigheter som är ansvariga i regionen. De konstaterade att det finns lagstiftning till stöd för ett projekt som syftar till att få fler flickor att fullfölja skolan. Korruption är ett stort hinder för hur samhällsviktiga tjänster levereras i regionen. Hälsokliniken är bristfälligt utrustad och saknar tillräckliga resurser. De flesta människor som bor i och omkring staden X arbetar med småskaligt jordbruk och småföretagande. Jordbrukssektorn påverkas kraftigt av översvämningar och perioder av torka som är vanliga i området, och de flesta har ingen regelbunden inkomst. Enligt Women Self-Help Group och en lokal ideell organisation som arbetar med hivprevention är könsrelaterat våld och sexuellt våld utbrett, men ingenting man talar öppet om. Antalet fall av sexuellt våld och könsrelaterat våld som rapporteras till polisen är få, och ännu färre av dessa brott når domstol. Sexuella övergrepp mot unga flickor är vanliga enligt flera olika källor. Vissa fall av sexuella övergrepp mot flickor har enligt rapporten inträffat i skolan, och förövarna var en lärare och pojkar som var elever i skolan. Organisationer i det civila samhället bedömer att det könsrelaterade våldet är kopplat till hög alkoholförtäring bland män. Den lokala polisen har inte den kapacitet eller kunskap som krävs för att hantera anmälan om könsrelaterat våld och sexuellt våld. I intervjuer som LEO genomförde före förstudien visade det sig att ett stort antal flickor hoppade av skolan när de blivit gravida. Staden X har endast en gymnasieskola. Den byggdes av en internationell ideell organisation för 20 år sedan och är nu en offentlig skola. Den byggdes för att inrymma 50 elever och har nu 225 elever i lokaler med samma kapacitet (inklusive toaletterna). Den flod som används för den dagliga vattenförsörjningen har under de senaste åren både torkat ut och översvämmats på ett oförutsägbart sätt. Detta har exempelvis lett till att flickor stannar hemma från skolan under torrperioder för att hjälpa till med att hämta vatten från en brunn som ligger 4 kilometer utanför staden. Vissa flickor går sedan inte tillbaka till skolan eftersom de har förlorat så mycket tid. En stor väg leder genom staden mot den närmaste större staden som ligger 17 kilometer därifrån. Många flickor som har hoppat av skolan men även unga pojkar reser till staden för att hitta arbete. Det finns en stor pingstförsamling och ett muslimskt samfund i staden. De religiösa ledarna har ett stort inflytande på de värderingar och normer som råder i staden, och de kan vara en viktig aktör för förändring. S 18

19 Analys av aktörer (analys av intressenter) De berörda aktörerna som ska finnas med i er analys är de grupper eller individer som direkt eller indirekt påverkar och påverkas av problemet. Detta inkluderar partnerorganisationerna, ansvarsbärarna, rättighetsinnehavare samt övrigt civilsamhälle och andra aktörer såsom medier, religiösa samfund med mera. Nedan följer några frågor som kan vara bra att ställa i projektteamet: Vilka grupper eller individer har makten att påverka och förändra? Vilka är ansvarsbärarna? Vilka är rättighetsinnehavarna? Finns det andra organisationer i civilsamhället som arbetar med samma fråga och som eventuellt vill samarbeta? Finns det grupper eller individer som kanske är motståndare till den förändring som projektet förväntas resultera i? Här kan man ta hjälp av Forum Syds resultatmodell (se separat sida) för att säkerställa att ni har inkluderat olika typer av aktörer i analysen. Det är inte nödvändigt att i projektet inkludera samtliga identifierade aktörer som målgrupper. Gör i stället ett strategiskt urval av målgrupper mot bakgrund av de förändringar ni vill åstadkomma. Vi rekommenderar att ni delar in de identifierade aktörerna som supporters, floaters eller blockers. Supporters är de som stöder den förändring som ni vill uppnå med projektet. Floaters är de som är tveksamma eller som inte har bestämt sig för en särskild ståndpunkt. Blockers är de som motsätter sig förändringen. På detta sätt är det lättare att välja vilka grupper ni ska samarbeta med och på vilket sätt. Exempel: analys av aktörer Workshopens deltagare sammanställde en lista över alla aktörer som påverkar och som påverkas av det identifierade problemet med flickor som hoppar av skolan i staden X. De analyserade hur de olika grupperna påverkar och påverkas, och sannolikheten för att de är positiva till den förändring som projektet förväntas leda till. De delade in aktörerna i floaters, blockers eller supporters. I de flesta grupper kommer det att finnas en blandning av dessa kategorier, och deltagarna kartlade specifika individer som skulle vara relevanta att inrikta sig på i projektet. Genom att kartlägga aktörer eller intressenter kan LEO och SvEO också bedöma vem de måste tala mer med för att säkerställa att projektet har rätt fokus. Sammanfattning av identifierade aktörer: Lokal polis Lokala ansvarsbärare (kommunal nivå) Skolledning och skolpersonal Lärare Föräldrar (till barn som går och som inte går i skolan) Rättsväsendet (den närmaste domstolen i områden) Personalen vid den lokala hälsokliniken Religiösa ledare (imamer och präster) Barn i skolåldern (flickor och pojkar, inklusive barn som har hoppat av skolan) Medier (journalister som bor i staden, andra regionala och nationella medieaktörer). Organisationer i civilsamhället som arbetar i området (två Women Self- Help Groups varav den ena är aktiv, fem ungdomsgrupper som inte är särskilt aktiva, två större ideella organisationer som genomför projekt med fokus på mikrokrediter respektive förebyggande av hiv/aids). P S 19

20 Problemanalys Syftet med problemanalysen är att fastställa huvudproblemet och dess orsaker och konsekvenser. Problemanalysen ska alltid vara relaterad till mänskliga rättigheter. Det finns många problem och situationer då människors rättigheter inte respekteras. Det kan exempelvis handla om tillgång till hälsovård, utbildning eller yttrandefrihet. Börja med att brainstorma kring de specifika problem som ni fokuserar på inom det aktuella projektområdet. Identifiera tillsammans med de relevanta aktörerna vad som är det huvudproblem er organisation vill bidra till att förändra. Orsakerna är ett svar på frågan varför, dvs. anledningarna till att problemet finns. Orsaken till problemet är i regel en kombination av olika faktorer. Det är viktigt att titta på hur de är kopplade till varandra och att identifiera de grundläggande orsakerna. Det är också bra att koppla orsakerna till relevanta ansvarsbärare som är skyldiga att vidta åtgärder. Ett projekt genomförs med syfte att åstadkomma en förändring av ett problem eller en situation där rättigheter kränks. Det är det som Forum Syd kallar ett problem. Exempel: Problemanalys Före workshopen med problemanalys träffade LEO och Women Self-Help Group de viktigaste grupperna, och detta gav dem en djupare förståelse för situationen. Dessa grupper bestod av några flickor och pojkar, lärare vid skolan, polischefen och en sjuksköterska på den lokala hälsokliniken. Denna information var avgörande när samarbetsorganisationerna kartlade de bakomliggande orsakerna till att flickor hoppar av skolan. Den fråga de ständigt upprepade var varför? Varför hoppar flickorna av skolan? Varför upplever de osäkerhet i skolan? Varför använder inte flickorna skoltoaletterna? Varför reagerar ingen när unga män ofredar flickor på väg till skolan? Och så vidare. De såg olika kategorier av orsaker och hur det ena ledde till det andra. De kartlade också huvudproblemets konsekvenser. Efter en dags workshop hade organisationerna identifierat flera olika orsaker, vissa av dem okomplicerade och andra mycket komplexa. Med utgångspunkt från den egna förmågan och expertisen valde de ut vilka områden man skulle arbeta med. LEO förstod att de också behövde förbättra sin förmåga att påverka ansvarsbärare att genomföra en hållbar förändring i staden X. P Konsekvenserna är en beskrivning av vad problemen leder till. De stärker argumenten för att projektet är nödvändigt att genomföra. Det kan vara lite svårt att skilja orsakerna från konsekvenserna, men det är viktigt för att säkerställa att ni fokuserar på orsakerna till problemet och inte på konsekvenserna. På så sätt bidrar ni till en långsiktig förändring. Det bästa sättet att strukturera problemet, orsakerna och konsekvenserna är ett problemträd. (se nästa sida) 20

Att göra en aktivitetsbudget för ett rättighetsbaserat projekt

Att göra en aktivitetsbudget för ett rättighetsbaserat projekt Att göra en aktivitetsbudget för ett rättighetsbaserat projekt Partnerskap SvEO = Svensk enskild organisation LEO = Lokal enskild organisation Mål och aktiviteter Målgrupper Indikatorer och baslinjevärden

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt

Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt Nedan följer en kort presentation av hur ni går tillväga för att ansöka om bidrag till Mindre informationsprojekt. SvEO betyder

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Hur lägger man bäst upp e0 projekt?

Hur lägger man bäst upp e0 projekt? Hur lägger man bäst upp e0 projekt? Umeå 10 december Tommie Helgeé, European Minds VILKA ÄR VI? Arbetar över hela Sverige, även transnafonellt, sedan 1995 Sveriges ledande EU- konsulter Vanligaste tjänster

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA 1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer