TJÄNSTESKRIVELSE. Nytt hyresavtal för gruppbostad, Munkhättans väg 11

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2015:128 Nytt hyresavtal för gruppbostad, Munkhättans väg 11 Förslag till beslut Verksamhetschefen för Serviceområde Fastigheter får i uppdrag att underteckna nytt hyresavtal för gruppbostaden. Sammanfattning Serviceförvaltningen har tillsammans med Eksta undersökt möjligheten att bygga en gruppbostad i Vallda Heberg området. Gruppbostaden finns med i lokalplanen som ett förslag på det lokalbehov som uttryckts av nämnden för Funktionsstöd. Gruppbostaden ska bygga på samma utformningsprinciper som de hittills producerade gruppbostäderna. Hyresförhandling har ägt rum och den bygger på en hyreskalkyl som i sin tur bygger på den kravspecifikation som Service förmedlat till Eksta. Hyresavtalet gäller t o m med en förlängning om 5 år. Arean är 534 kvm och hyran uppgår till kr/år vilket motsvarar 1690 kr/kvm. Med denna hyra är det möjligt för Funktionsstöd och de boende i gruppbostaden att klara ett långsiktigt boende. En jämförelse av hyresnivån med de senast producerade gruppbostäderna ger vid handen att gruppbostaden på Onyxvägen i Ekstas hus i Kolla Parkstad har en hyra om i snitt ca 1482 kr/kvm. Gruppbostaden på Kommunvägen i Hede har en hyresnivå om ca 1640 kr/kvm. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till SE Ulrika Granfors Service Jesper Wigh jesper.wigh@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Lars Nyström Förvaltningschef Fredrik Wallman Enhetschef

3 Nämndbudget 2016 Nämndbudget 2016 Nämnden för Service

4 Nämnden för Service Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Trygg kommun Företagsvänlig kommun Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minska farliga kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nyckeltal/Verksamhetsmått Kommentar verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalfrågor med kommentarer Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Medarbetarenkät Personalmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Policys, planer och program Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument beslutade av nämnden för Service Avgifter och taxor Nämndbudget

5 Nämnden för Service Nämndbudget

6 Nämnden för Service 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Service ska utveckla och leverera tjänster med hög servicegrad till nytta för förvaltningar och för kommunen som helhet. 1.2 Verksamhetens omfattning Förvaltningen har 803 medarbetare, motsvarande 728 årsarbetare. Förvaltningen omsätter totalt 898 mkr. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden för Service består av det antal ledamöter och ersättare fullmäktige beslutar, för närvarande sju ledamöter och sex ersättare. Nämndens sammanträden bereds av ett presidium bestående av ordförande och vice ordförande. Nämnden sammanträder vanligtvis tio gånger per år. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen genomgår under hösten 2015 en omfattande organisationsförändring. Från och med 2016 kommer verksamheten att organiseras i fem affärsområden. Innehållet i dessa affärsområden tas fram under hösten. Nämndbudget

7 Nämnden för Service 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

8 Nämnden för Service 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

9 Nämnden för Service Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

10 Nämnden för Service 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

11 Nämnden för Service 5 Nämndens omvärldsanalys Kommunen växer och därmed behovet av kommunal service. Växande verksamhet hos beställarna ökar efterfrågan på stödtjänster från Service. Expansionen innebär att Kungsbacka befinner sig i omvandlingen från en mindre till en större kommun. Detta påverkar arbetssätt, kompetens och innehåll på stödtjänsterna. Både brukare och beställare förväntar sig högre grad av flexibilitet och valfrihet samt kontinuerlig utveckling av vårt tjänsteutbud. Kraven ökar på snabbare och korrekta svar i kontakten med kommunen. Marknaden av stödtjänster växer och många större aktörer arbetar aktivt med att utveckla och samordna leveransen av tjänster. Ökat fokus på konkurrensutsättning och outsourcing medför ytterligare behov av effektiviseringar samt ett aktivt arbete med att värdera utförande i egen regi kontra upphandling av tjänster. Konkurrensutsättning och outsourcing ställer krav på hög beställarkompetens och kontroll av leverantörer. Tillgången på kvalificerad arbetskraft påverkar förvaltningens förmåga att hantera personalförsörjningen och därmed även kvaliteten på levererade tjänster. Det är en utmaning att hantera den pågående generationsväxlingen i kombination med att tillgodose ett modernt ledarskap som nya medarbetare och dagens generation ställer krav på. Vi attraherar den rätta kompetensen till vår verksamhet om vi lyckas profilera oss som en modern, attraktiv och omtänksam arbetsgivare. Vi når framgång genom att värna om mångfald och ordna med förutsättningar för praktikplatser och arbetsträning. Teknikutvecklingen med nya arbetssätt, systemstöd, sociala medier och ökad mobilitet förändrar arbetsformer, kompetensbehov och roller. Det snabba tempot ställer krav på att exempelvis tekniska investeringar och kompetensutveckling följer utvecklingen så att de tjänster kunderna efterfrågar kan levereras med god kvalitet. Medvetenheten kring miljöfrågorna är hög hos beställare och kommuninvånare. Nämnden ser ett behov av att ligga i framkant och vara ledande i miljö- och energifrågor. Förutom energi- och livsmedelsfrågorna bör ett större fokus läggas på fordon med alternativa bränslen och minskad kemikalieanvändning. Nämndbudget

12 Nämnden för Service 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget

13 Nämnden för Service 7 Nämndens inriktning Vi ska ha en nära dialog med förvaltningarna Vi kan lättare fånga förvaltningarnas behov och lösa kommungemensamma frågeställningar Vi genomför uppföljning och utvärdering av levererad tjänst i samförstånd(möjlighet att erbjuda anonymitet vid utvärdering av tjänst) Vi får möjlighet att kommunicera om våra tjänster så att de uppfattas rätt av förvaltningarna och att kunna återkoppla våra utvecklingsfrågor Vi får en ökad kunskap om förvaltningens verksamhet Vi ska erbjuda bästa kvalité till konkurrenskraftigt pris. Genom att jämföra oss med andra utförare Följa upp externa leverantörer och utförare för att säkerställa att vi får den kvalitet vi betalar för Ha tydliga uppdragsbeskrivningar till externa utförare för att garantera kvalitet och utförande (enligt en standardnivå) Ha tydliga tjänstebeskrivningar och beställningar för att säkerställa vad som kan förväntas av tjänsten Vi ska kontinuerligt utveckla och förbättra våra tjänster Vi ska utveckla tjänster genom att i större utsträckning vara närvarande i kundens vardag Att identifiera kommungemensamma stödprocesser som kan erbjudas som tjänst Genom att nyttja befintlig och ny teknik arbetar vi smartare och effektivare Genom att låna och kopiera goda exempel från andra kommuner och organisationer Vi ska vara en attraktiv och omtänksam arbetsgivare Att förhållande mellan medarbetare och chef präglas av lyhördhet, empati, tydlighet och ömsesidig dialog. Vi har ett öppet och tillåtande klimat där vi värdesätter medarbetarnas mod att våga prova och våga misslyckas Vi har en tydlig plan för att profilera oss som en attraktiv och omtänksam arbetsgivare Vi är bra på att lyfta fram goda exempel och framsteg som vi gör i Service Genom att vi erbjuder flexibla arbetstider, en god arbetsmiljö och särskilda satsningar på friskvård(hälsosam) Att erbjuda utvecklings- och kompetenshöjningsmöjligheter Synliggöra möjlighet till intern rörlighet Alla som arbetar inom Service ska känna att organisationen är begriplig, hanterbar och meningsfull, med tydliga mandat och befogenheter och där man får en känsla av sammanhang. Vi ska vara en föregångare i kommunens miljöarbete Genom att förändra vår fordonsflotta med införande av eldrivna fordon Genom att ta hänsyn till miljöpåverkan i de beslut som nämndens fattar Aktivt arbeta för att skapa symbolvärden ur ett miljöperspektiv o Laddstationer för eldrivna fordon o Utreda behov, möjligheter och aktörer Nämndbudget

14 Nämnden för Service o Samarbete över förvaltningsgränser o Skapa förutsättningar för samarbete med näringslivet Vi behöver utveckla samarbetet med Eksta avseende förnyelsebar energi och nybyggnation av lokaler Vi ska erbjuda digitala lösningar som möjliggörare för att driva förstklassig verksamhet Vi behöver skapa förutsättningar för att kunna ligga i framkant genom destinerade ekonomiska medel och ett tydligt mandat Det innebär att vi har en tydlig IT-strategi och röd tråd i utvecklingen av digitala lösningar Nämndbudget

15 Nämnden för Service 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Nämndbudget

16 Nämnden för Service Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning Utfall SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Utfall God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Mätning Utfall SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% 8.4 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning Utfall SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Nämndbudget

17 Nämnden för Service 8.5 Företagsvänlig kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland s företagsklimat Utfall ,3 3,6 3,7 3,8 8.6 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Antal kvadratmeter installerade solpaneler i kommunens fastighetsbestånd ska öka Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Utfall kvm kvm Antal kvadratmeter installerade solpaneler i kommunens befintliga fastighetsbestånd ska öka Beslutats av 8.7 Ekologiska livsmedel Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel Utfall % 30% 35% 38% Nämndbudget

18 Nämnden för Service 8.8 Minska farliga kemikalier Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Mätning Utfall Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel 14% 10% 5% 1% 8.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar Utfall ,9% -2,5% -2,5% -2,5% 8.10 Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Andel heltidsanställda 59% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 7,6% 7,5 Nämndbudget

19 Nämnden för Service 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Nämndbudget

20 Nämnden för Service 9.2 Direktiv från nämnden Ta fram en plan för att etablera laddningsstationer och göra inköp av elfordon och börja använda fordonstypen i service verksamheter Definiera begrepp som närodlat och lokalproducerat Förklaring av målet/direktivet För att kunna föra en diskussion om målsättning med närodlat och lokalproducerat måste vi utgå från en gemensam och förankrad definition av de två begreppen Ta fram en modell för intern kontroll Förklaring av målet/direktivet Modellen ska identifiera särskilt viktiga områden i Service verksamhet där vi kan förutse risker och möjligheter, så väl ekonomiska som verksamhetsspecifika Etablera en organisation i enlighet med nämndens uppdrag och inriktning Förklaring av målet/direktivet Direktivet innehåller flera underkategorier Samordna och standardisera våra tjänster utifrån förvaltningarnas likartade behov till största möjliga nytta och kostnadseffektivitet för kommunen Standardisera utformningen av nya lokaler för kommunens verksamheter Tydliggöra valfrihet utöver basutförande och standardkoncept med möjlighet till egna anpassningar av tjänsteköp Ta fram lämpliga metoder för att följa upp Service uppdrag Ta fram relevanta mål, nyckeltal och uppföljningsmetoder som matchar uppdrag och organisation Nämndbudget

21 Nämnden för Service 10 Nyckeltal/Verksamhetsmått 10.1 Kommentar verksamhetsmått 10.2 Resursmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Måltider Fastigheter Kostnad per skollunch (kr) - Grundskolan Kostnad per skollunch (kr) - Gymnasiet Andelen inhyrda lokaler i förhållande till egna Underhållskostnad per kvm (kr) 29,77 30,53 29,41 30,7 29% 30% Prestationsmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Måltider Fastigheter Svinn per elev 5,3% 5,3% Andelen ekologiska livsmedel Andel genererad solenergi av kommunens totala förbrukning 17% 26,4% Kommer att uppnås 10.4 Effektmått Nämndbudget

22 Nämnden för Service 11 Personalfrågor med kommentarer 11.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Förvaltningen för Service ska uppfattas som en attraktiv och omtänksam arbetsgivare. Detta innebär att: förhållandet mellan chef och medarbetare präglas av lyhördhet, empati, tydlighet och ömsesidig dialog vi har ett öppet och tillåtande klimat där vi värdesätter medarbetarnas mod att våga prova och våga misslyckas vi har en tydlig plan för att profilera oss som en attraktiv och omtänksam arbetsgivare vi är bra på att lyfta fram goda exempel och framsteg inom förvaltningen vi erbjuder flexibla arbetstider, en god arbetsmiljö och särskilda satsningar på friskvård (Hälsosam) erbjuda utvecklings- och kompetenshöjningsmöjligheter synliggöra möjlighet till intern rörlighet alla som arbetar inom Service ska känna att organisationen är begriplig, hanterbar och meningsfull, med tydliga mandat och befogenheter och där man får en känsla av sammanhang. Medarbetarenkäten som genomfördes 2014 visar att förvaltningen har ett gott rykte och att många medarbetare är stolta över att arbeta inom Service Medarbetarenkät Nyckeltal Utfall 2014 Mål 2016 Arbetsmiljö 7,1 7,2 Ledarskap 7,7 7,8 Medarbetarskap 7,6 7,7 MMI, motiverad medarbetarindex HME, hållbart medarbetar engagemang Framgångsfaktorer/lojalitet 7,5 7,6 Rekommendationsvilja I förhållande till kommunen som helhet, redovisar förvaltningen över lag ett gott resultat i den medarbetarenkät som genomfördes Däremot framgår tydligt att det finns två prioriterade områden inom förvaltningen: Arbetsbelastning Arbetsmiljö Med anledning av detta har förvaltningen påbörjat ett arbete kring Hälsofrämjande ledarskap/arbetsplats som innebär att skapa en känsla av sammanhang (KASAM) och på så vis främja hälsa i arbetslivet. Nämndbudget

23 Nämnden för Service 11.3 Personalmått Trenden i samhället är att både långtidssjukfrånvaron och korttidsfrånvaron upp till 14 dagar ökar. Inom förvaltningen för Service ser trenden ut att gå åt ett annat håll, då den totala sjukfrånvaron är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron minskar eller är oförändrad inom de flesta områden. Däremot ser vi att korttidsfrånvaron upp till 14 dagar ökar samt att sjukfrånvaron inom Lokalvård ökar. Även om sjukfrånvaron är stabil, är trenden de senaste åren att frisknärvaron (d v s medarbetare som har haft maximalt fyra sjukfrånvarotillfällen) minskar. Ett arbete för att skapa hälsa i arbetet, Hälsofrämjande arbetsplats, har påbörjats och kommer att fortgå under kommande år. Förvaltningen och då främst Lokalvård - har fått en ökad medvetenhet begreppet önskad sysselsättningsgrad, vilket har medfört att antalet heltider har ökat. För att kunna arbeta mer aktivt med önskad sysselsättningsgrad förutsätts en kommungemensam dialog och samsyn med övriga förvaltningar både när det gäller önskad sysselsättningsgrad och vid vilken tidpunkt under dagen som förvaltningens tjänster ska levereras Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Andel heltid 59% 61% 62 Andel kvinnor som har heltid 50% 53% 54 Andel män som har heltid 89% 88% 89 Andel deltid 41% 39% 38 Andel kvinnor som har deltid 50% 47% 46 Andel män som har deltid 11% 12% 11 Sjukfrånvaro Totalt 5,7% 5,7% 5,5 Sjukfrånvaro Kvinnor 6,4% 6,7% 6,4 Sjukfrånvaro Män 3,6% 2,8% 2,8 Totalt antal anställda Andel anställda kvinnor 77% 76% 75 Andel anställda män 23% 24% 25 Antal medarbetare per enhetschef Frisknärvaro 50% 58% 60 Frisknärvaro Kvinnor 48% 56% 58 Frisknärvaro Män 55% 66% 68 Nämndbudget

24 Nämnden för Service 12 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Externa och interna intäkter samt ram enligt Kommunbudget 2016 Service Fastigheter Summa Kommentar till ramfördelning driftbudget Budgetansvariga inom förvaltningen är verksamhetscheferna för respektive serviceområde. Budget för serviceområdena är resultatet av de överenskommelser som slutits med köpande förvaltningar. Dessa bildar underlag för förvaltningens intäkts- och kostnadsbudget. Över- eller underskott av intäktsbudget kan uppstå om prestationerna avviker från beställd volym. Avvikelse inom kostnadsbudgeten kan ha andra orsaker än volymförändringar. Effektiviseringsåtgärder, pågående driftsprojekt, verksamhetsförändringar eller kraftiga prisförändringar av externa kostnader är exempel på sådana orsaker. Priser och hyror räknas upp i enlighet med Kommunbudgetens direktiv och ingår i Nämndbudgetens sammanställning. Det ekonomiska resultatet av tillkommande beställningar sammanställs under hösten och ingår i Förvaltningsbudget 2016 som rapporteras till nämnden i december. Service (ram tkr enligt Kommunbudget 2016) Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2016 rör framför allt kapitalkostnader, samt lön- och prisuppräkning. I ramen ingår också 2000 tkr för att täcka prisökningar inom Måltider, samt 1272 tkr för höjda arbetsgivaravgifter för unga. I samband med omräkning av internhandel 2016 arbetas dessa budgetanslag in i priserna och ramen förs ut till förvaltningarna som kompensation för ökade priser. Den enda verksamhet som är helt ramfinansierad är Kungsbacka Direkt. Fastigheter (ram tkr enligt Kommunbudget 2016) Hyrorna har räknats upp med 2,6 procent och ingår i förvaltningarnas ramar. Nämndbudget

25 Nämnden för Service 12.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan Löpande investeringar Investeringar it Investeringar lokalvård Investeringar måltid Investeringar adm Investeringar fastigheter Reinvesteringar och verk samhetsanpassningar Reinvestering Hålabäckkolan Övriga reinvesteringar i fastigheter Verksamhetsanpassningar Övriga investeringar Samlingslokaler 500 Summa Kommentarer investeringsbudget Nämndbudget

26 Nämnden för Service 13 Intern kontroll 13.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Brandrisk i kommunens lokaler 2 Det systematiska brandskyddsarbetet ska bedrivas enligt fastlagda rutiner. Rutinerna omfattar ansvarsfördelning, riskanalys, regler och rutiner, dokumentation, utbildning och övning samt uppföljning och kontroll. Vi övervakar det systematiska brandskyddsarbetet via ett webbaserat system. Ulrika Granfors Driftstopp i kommunens administrativa system, tex IT, ekonomisystemet 3 Viktiga åtgärder är utvecklade administrativa rutiner och planer samt kontinuerligt förebyggande arbetet kring IT-säkerhet. Fungerande backuprutiner och kontrollsystem samt tydliga ansvar och roller. Eva Berg Epidemi med snabb smittspridning. 1 Förebyggande rutiner för att minimera risken för spridning samt löpande omvärldsbevakning. Revision av egenkontrollplan på måltid och lokalvård Lars Nyström Nämndbudget

27 Nämnden för Service Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Granskning av leverantörsfakturor i ehandeln. Merparten av handel för kommunens verksamheter sker idag i e-handeln. Eftersom beställningar görs av ett stort antal användare finns en risk för att lagar och regler inte efterföljs. Orsaken kan bero på okunskap eller ett medvetet eller omedvetet slarv. Granskning av rutiner i e-handeln sker avseende- Rekvisitioner - Delegering - En person hanterar hela kedjan Strukturerade stickprovskontroller av e-handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar. Christina Malmborg Granskning av inköp - följsamhet mot kommunens ramavtal Ramavtal medför lägre kostnader för kommunens inköp av varor och tjänster. Handel utanför ramavtal medför avtalsbrott och leder till högre totalkostnader. En decentraliserad verksamhet med många beställare kan öka risken för avtalsbrott. Genom fortlöpande ekonomiutbildningar till beställare och budgetansvariga ökar kunskapen om gällande lagar och regler. Granskning sker årligen angående ramavtalstroheten. Strukturerade stickprovskontroller av ehandelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar. Christina Malmborg Nämndbudget

28 Nämnden för Service 14 Policys, planer och program 14.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument Beslutande paragraf/år Policy för lön KF 256/10 Policy för konkurrensprövning KF 8/11 Reglemente nämnden för Service KF 101/10 Policy för upphandling KF 164/09 Policy för upphandling- tillämpningsanvisningar KF 164/09 Regelverk för Beställar-Utförarmodellen Lokalpolicy och internhyra KF 153/ Styrdokument beslutade av nämnden för Service Styrdokument Beslutande paragraf/år Dokumenthanteringsplan Delegeringsförteckning Program för miljöarbetet SE 84/10 Nämndbudget

29 Nämnden för Service 15 Avgifter och taxor Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Giltig fr o m Beslutad av, datum Anmärkning Nämndbudget

30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2015:127 Nämndbudget 2016 Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna Nämndbudget 2016 uppdra åt förvaltningschefen att upprätta Förvaltningsbudget för 2016 uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i Förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att fastställa Kommunfullmäktiges prioriterade mål som utgångspunkt för nämndens arbete med verksamhetsplanering. I verksamhetsplanen ingår bl a Nämndens resultatmål Nämndens övergripande inriktning för arbetet i förvaltningen Nämndens direktiv till förvaltningen Ramfördelning driftbudget Investeringsbudget Enligt Kungsbacka Kommuns styrmodell ska nämnder och styrelser i arbetet med Nämndbudget för 2016 fatta beslut om verksamhetsplan och ramfördelning. Till ärendet bifogas Nämndbudget Lars Nyström Förvaltningschef Christina Malmborg Controller Service - Ekonomi Christina Malmborg christina.malmborg@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

31 Delegeringsförteckning Nämnden för Service Ikraftträdande Reviderad

32 Utges av

33 Förord 1. Vad innebär delegering? Delegering enligt kommunallagen (KL) innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan naturligtvis återkalla delegeringsuppdraget. Nämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden har redovisningsansvaret men delegaten har det juridiska ansvaret (t ex tjänstefel, skadestånd). 2. Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsförteckning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten skall delegeras. Räckvidden för en nämnds delegeringsbefogenhet framgår av 6 kap 34 KL (se nedan) som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras. Vid utövande av delegerad beslutsrätt gäller att utfärdade riktlinjer och övriga bestämmelser för verksamheten iakttas, som tex kommunens upphandlingspolicy jämte tillämpningsanvisningar. 3. Vad man kan delegera a. Nämndens delegeringsrätt delegeringsförbud (6 kap 34 KL) Nämnden får inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden: ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, dvs. nämndens övergripande ansvar för verksamheten, framställningar eller yttranden till fullmäktige, yttranden med anledning av att fullmäktiges beslut överklagats, yttranden med anledning av att nämndens egna beslut överklagats,

34 ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter bl.a. inom socialområdet Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som är delegerbart eller inte delegerbart finns inte. Man får se på hur ofta ärendena förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens/verksamhetens storlek och organisation. Förutom de generella undantagen från delegering ovan innehåller en del specialförfattningar, t.ex. socialtjänstlagen, också uttryckliga delegeringsförbud. b. Delegering och ren verkställighet Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegeringsförteckning skall m.a.o. endast upptas beslut i kommunallagens mening. Gränsen mellan beslut som kräver delegering och ren verkställighet går inte att dra med exakthet. Beslut i kommunallagens mening kännetecknas bl.a. av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Men man kan inte endast gå på överklagbarheten för att särskilja ren verkställighet från beslut i kommunallagens mening eftersom t.ex. yttranden normalt inte kan överklagas men ofta innehåller självständiga bedömningar och fordrar delegering för att kunna föras över från nämnd till annan. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det rör sig här om mekanisk verkställighet, t.ex. avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av daghemsplats efter en klar turordning. Beslut av rent förberedande eller verkställande art kan inte överklagas (jmf 10 kap 2 2 p KL). Även om den enskilde inte kan överklaga beslutet genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär - finns andra vägar för den enskilde att angripa ett beslut den enskilde upplever som felaktigt, nämligen genom rättslig prövning vid allmän domstol, anhållan om en JO-granskning eller påkallande av de kommunala revisorernas uppmärksamhet.

35 c. Delegering av rätt att överklaga Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol går att delegera, liksom beslut att begära inhibition. En förutsättning är att det överklagade beslutet i sig är delegerbart. Ett bemyndigande skall vara försett med förbehållet, att vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda får delegeringen inte omfatta ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt. d. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådant fall även driva ärendet via allmän domstol. 4. Vem kan man delegera till? (6 kap 33 KL) En nämnd kan lämna delegeringsuppdrag till ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden en ledamot eller ersättare i nämnden en anställd hos kommunen Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till flera anställda i grupp till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering anställd i kommunalt företag Det bör också vara klart, genom delegeringsförteckningen eller på annat sätt, vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. 5. Vidaredelegering (6 kap 37 KL) Enligt kommunallagen kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna nämndens verksamhetsområde att fatta vissa beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Detta kallas vidaredelegering. En förutsättning för detta är att nämnden i ett beslut tillåtit det. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschefen. Någon uttrycklig skyldighet för förvaltningschefen att anmäla dessa beslut till nämnden föreligger däremot inte, men nämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för delegeringen. Vidaredelegering kan endast ske i ett led.

36 6. Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas. (6 kap 36 KL) En nämnd får enligt kommunallagen uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Det rör sig alltså här om ärenden som oundgängligen måste avgöras. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Denna typ beslut anses som ett beslut av nämnden. 7. Anmälan av delegeringsbeslut (6 kap KL) Beslut som fattats med stöd av delegering skall anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. Syftet med anmälan är flera. Nämndernas informations- och kontrollbehov skall tillgodoses, dessutom kan det ha betydelse för beslutets laga kraftvinnande. Ett beslut vinner nämligen laga kraft tre veckor efter att det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att det protokollförda beslutet justerats. Antingen kan delegaten skriva ett särskilt protokoll över beslutet som anslås eller räknas klagotiden från den dag, då anslag skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes hos nämnden. 8. Exempel på ren verkställighet är: - Beslut om tidsbegränsad vikariatsanställning upp till 6 månader - Utfärdande av anställningsavtal och intyg. - Planering och godkännande av semester samt beviljande av annan ledighet upp till 6 månader. - Godkännande av uppsägning på egen begäran. - Ledigkungörande av tjänst. - Lönesättning då av kommunen utfärdade policy finns. - Arbetsmiljöfrågor av löpande karaktär. - Debitering och uttagande av avgift enligt taxa och fullföljande av krav - Söka och bevaka statsbidrag. - Löpande underhåll och reparationer av kommunens fastigheter (begränsning om upphandling) - Interna lokalupplåtelser samt andra frågor av liknande art och omfattning som ovan.

37 Allmänna bestämmelser för nämndens delegeringsförteckning Genom antagande av denna delegeringsförteckning fastställs att inom ovanstående nämnds ansvarsområden skall gälla nedanstående regler. 1. Vid förfall för nämndens ordförande Vid förfall för ordförande inträder vice ordföranden, om ej annat anges. 2. Vid förfall för övriga delegater Vid förfall för övriga delegater inträder vikarie/ställföreträdare som delegat om ej annat anges. Om ordinarie delegat (inklusive vikarie och ställföreträdare) har förfall och beslut inte bör dröja skall ärendet avgöras av delegatens chef, om inget annat anges under respektive punkt. 3. Vidaredelegering Med stöd av 6 kap 37 kommunallagen överlåts till förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt anställd inom kommunen att besluta i stället (vidaredelegering). Förteckning skall upprättas över vilka anställda som chef vidaredelegerat till. 4. Ordförandens beslut i brådskande ärenden Med stöd av 6 kap 36 kommunallagen uppdras åt nämndens ordförande, eller vid förfall för ordföranden, till vice ordföranden, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 5. Ärenden av principiell betydelse m.m. Delegaten skall överlämna ärendet till nämnden om ärendet är av principiell betydelse eller om andra skäl motiverar att ärendet skall förbehållas nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande som till exempel vissa upphandlingsärenden. Såvitt avser upphandling skall delegaten därför månatligen rapportera till nämnden om pågående och kommande upphandlingar som i sin tur får ta ställning till vilka upphandlingar som är av principiell betydelse eller om andra skäl motiverar att ärendet skall förbehållas nämnden. 6. Överklagande av beslut och domar, inhibitionsansökan och yttranden Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: Besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut samt besluta att ansöka om inhibition. I upphandlingsärenden tillkommer ovanstående rätt endast upphandlingschefen som vid sin frånvaro utser ersättare.

38 7. Anmälan av delegeringsbeslut Samtliga beslut som fattats med stöd av delegering även vidaredelegering skall anmälas till nämnden på sätt som anges nedan under punkterna Registrering av delegeringsbeslut a. Delegater noterar sitt beslut på den blankett eller handling som utgör underlag för beslutet. Saknas handling skall en handling upprättas där beslutet noteras. b. Av noteringen skall framgå o ärendet (vad som beslutats) o beslutsfattare o beslutsdatum o hänvisning till punkt i delegeringsordningen 9. Rapportering Delegat skall en gång per månad lämna förteckning över de beslut som fattats med stöd av delegering till nämndens registrator. Rapporteringen skall avse de beslut som inte redan anmälts till nämnden (registrator). Registrator ser till att besluten anmäls i nämnden. 10. Registrering i nämndens protokoll Vid nämndens sammanträde redovisas besluten genom att förteckning över besluten finns tillgängliga vid sammanträdet. Anmälan av beslut antecknas under särskild paragraf i kommunstyrelsens protokoll. I paragrafen anges ärendet, diarienummer samt beslutsfattare. 11. Vidaredelegering och anmälan Ovan, under rubriken Vidaredelegering, har angetts att beslut fattade på vidaredelegering skall anmälas till chef som vidaredelegerat. Som villkor för vidaredelegering beslutar nämnden, dels att chefen skall anmäla till nämnden vem som fått beslutanderätten, dels att sådana beslut som fattats med stöd av vidaredelegering förutom anmälan till chef som vidaredelegerat, även skall anmälas till nämnden (registrator) enligt ovan punkt 9. (vidareanmälan). 12. Beslut endast inom ramen för förvaltningsbudget Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för förvaltningsbudget eller inom ramen för kostnadskalkyl för visst projekt.