Vägledning Att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning Att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer"

Transkript

1 Vägledning Att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer Hur myndigheter kan planera, genomföra och följa upp sin bidragsgivning till ideella organisationer ESV 2015:43

2 ESV:s vägledningar beskriver tillvägagångssätt, belyser olika alternativ och ger ökad kunskap och rekommendationer som leder till bättre beslutsunderlag och därigenom effektivare verksamhet. Datum: Dnr: /2015 Copyright: ESV Rapportansvarig: Fredrik Wikström Tryckeri: TMG Tabergs, Taberg 2015 Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från

3 Förord Den här vägledningen vänder sig till myndigheter som arbetar med att fördela statsbidrag till civila samhällets organisationer. Vår förhoppning är att skriften ska ge er stöd och inspiration till att utveckla er bidragshantering mot mer enhetliga arbetssätt. En enhetlig hantering av bidrag kan leda till en effektivare och mer rättssäker bidragsgivning. Vägledningen utgår från ert arbete med planering, genomförande och uppföljning och analys av bidragsverksamheten. Vi tar upp sådant som regelverk och arbetssätt inom statsförvaltningen kopplat till bidragsgivningen och de utgångspunkter som finns inom politiken för det civila samhället. I skriften presenterar vi också en lathund med frågor som ni i de olika stegen i bidragsprocessen kan reflektera över och som vi hoppas kan vara till hjälp då ni utvecklar och förbättrar er verksamhet. Vägledningen har tagits fram i samarbete mellan ESV och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. ESV har bland annat i uppdrag att utveckla den ekonomiska styrningen i staten och att verka för en effektiv statsförvaltning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har bland annat i uppdrag att inom politiken för det civila samhället sprida kunskap till och samverka med andra myndigheter som arbetar med frågor inom politikområdet, samt att fördela statsbidrag till ett flertal olika civilsamhällesorganisationer. Till arbetet har också en referensgrupp knutits bestående av sex bidragsgivande myndigheter som i olika faser av arbetet har lämnat synpunkter. Dessa myndigheter är Allmänna Arvsfonden, Socialstyrelsen, Statens kulturråd, Folkhälsomyndigheten, Kriminalvården och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Vi vill här passa på att rikta ett stort tack för ert engagemang och viktiga bidrag i arbetet med vägledningen. Vägledningen är framtagen av Fredrik Wikström, men flera personer har bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Inte minst har viktiga synpunkter under arbetets gång lämnats av Jolanta Feliga, Tina J Nilsson, Richard Shelley, Magnus Gunnarsson, Patrick Freedman och Rolf Sandahl. Mats Wikström Generaldirektör

4

5 Innehåll 1 Inledning En enhetligare och enklare bidragshantering Så har vägledningen tagits fram Hur kan vägledningen användas? 9 2 Planera Planera bidragsgivningen i sin helhet Utforma styrmodell för bidragsgivningen Styr mot mål och följ krav för en väl fungerande bidragsgivning Beakta nationella utgångspunkter för civilsamhällespolitiken Välj medel och verktyg för styrningen 17 3 Genomföra Styr mot ett enhetligt genomförande En ärendehanteringsmodell som ger överblick Information och kommunikation i bidragsgivningen Gemensamma villkor och enhetlig tillämpning Skillnader mellan bidragsformer med fokus på projektbidrag Bestäm vilka uppgifter och underlag ni tar in för granskning 33 4 Följa upp och analysera Uppföljning och utvärdering en återkommande del i er verksamhet Krav på olika slags uppföljningar eller utvärderingar Återkommande uppföljning för rapportering och styrning av bidragsgivningen _ Uppföljning inför årsredovisning och myndighetens eget förbättringsarbete Utmaningar i uppföljning och utvärderingar för att mäta mål och effekter 40 5 Förbättra Lathund för överblick och förbättringar i bidragsprocessen 43 Planera 45 Genomföra 48 Följa upp och analysera 56 Referenser 59 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 5

6 6 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

7 inledning 1 Inledning Denna skrift vänder sig till beslutsfattare, controllers och andra som planerar och styr hur statliga myndigheter ger bidrag till civila samhällets organisationer. Förhoppningen är att ni ska kunna använda den för att utveckla er bidragsgivning. Efter ett inledande kapitel går vi in på hur ni i bidragsgivningen kan planera, genomföra, följa upp och analysera samt förbättra er verksamhet. I det sista kapitlet finns konkreta frågor som stöd för ert arbete att utveckla en väl fungerande bidragsgivning. 1.1 En enhetligare och enklare bidragshantering Syftet med den här vägledningen är att ge myndigheter stöd och inspiration till att utveckla bidragshanteringen och uppnå mer enhetliga arbetssätt. Omotiverade skillnader i hanteringen mellan myndigheter kan försvåra för organisationer som söker bidrag. Det kan också innebära att föreningar inte granskas och bedöms på ett likvärdigt sätt av alla myndigheter. En mer enhetlig bidragshantering gör att det blir lättare att göra rätt och att administrationen av bidragen på så sätt underlättas och därigenom blir mer effektiv, likvärdig och rättssäker. Det statliga stödet till civilsamhället fördelas som regel av myndigheter. Hur bidragen ska fördelas styrs genom särskilda bidragsförordningar, regleringsbrev eller andra regeringsbeslut. Mål och ramar inom såväl förvaltningspolitiken som politiken för det civila samhället är också viktiga utgångspunkter. Regeringen sätter alltså ramarna, men myndigheterna väljer vilka arbetssätt och rutiner de ska använda, och hur de olika regelverken ska användas i den praktiska bidragshanteringen. Det har visat sig att organisationer som söker bidrag kan bli granskade och bedömda på olika sätt beroende på vilken myndighet de vänder sig till med sin ansökan. I vissa fall kan det vara fullt rimligt eftersom det är olika slags bidrag. Men de bidragsformer som står i fokus här har flera likheter i utformning och reglering. Det kan till exempel handla om att, då det är möjligt, utveckla en enhetlighet i hur information och kommunikation utformas, hur granskning och uppföljning går till och hur terminologin kan se ut kring mål, villkor eller bedömningskriterier. I fokus för denna vägledning står bidragshanteringen av organisations-, verksamhets-, och projektbidrag som ideella organisationer kan söka för verksamhet i Sverige. Det kan finnas flera olika slags stöd- och bidragsformer, men när vi i den här skriften talar om bidrag menar vi just dessa tre bidragsformer för verksamhet i Sverige. att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 7

8 inledning Bidrag Ett organisationsbidrag kan beskrivas som ett generellt bidrag till en ideell organisation, där bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter och har i syfte att stödja olika gruppers organisering i demokratiska former. Bidraget kan också användas till kanslikostnader. Verksamhetsbidrag kan definieras som ett riktat bidrag till en viss eller till flera angivna verksamheter som föreningen bedriver och kan ha flera olika slags syften och mål beroende på ändamål. Projektbidrag kan sägas vara ett riktat bidrag till ett projekt, dvs. till en i tiden avgränsad verksamhet och kan ge organisationer inom civilsamhället möjlighet att arbeta med utveckling eller förnyelse av verksamheter eller aktiviteter. Läs mer om definitioner av olika bidragsformer här: En politik för det Civila samhället, 2009/10:55 Statskontoret 2004:14, Bidrag till ideella Organisationer. Kartläggning, analys och rekommendationer. Bidragen behövs Det statliga stödet som myndigheter fördelar till organisationer inom det civila samhället har en mycket viktig roll. Bidragen ger möjligheter till ett livaktigt föreningsliv som engagerar medborgare inom många områden. De ger också människor möjligheter att organisera sig kring gemensamma intressen och grupper ges tillfälle att göra sig hörda i samhället. Dessutom bidrar många föreningar med verksamheter som är viktiga komplement i vår gemensamma välfärd. Föreningarna kan också driva på etablerade institutioners sätt att fungera och på så sätt vara en kraft för utveckling och innovation i samhället. Hög effektivitet, likvärdighet och rättssäkerhet i bidragshanteringen är A och O för att ni som myndighet ska kunna upprätthålla och stärka legitimiteten för bidragens funktion i samhället. Ert uppdrag som bidragsgivande myndighet ställer därför stora krav på er förvaltning och hur ni styr bidragsprocessen. Definition av det civila samhället [ ] en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet. En politik för det Civila samhället, 2009/10:55, sid 28 8 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

9 inledning 1.2 Så har vägledningen tagits fram Till arbetet med vägledningen har en referensgrupp knutits, bestående av sex myndigheter som fördelar bidrag till civila samhällets organisationer. 1 Även ett par workshoppar har hållits i en vidare krets av bidragsgivande myndigheter för att fånga upp behov och påverka vägledningens inriktning. Även om myndigheter har olika uppdrag, och hanterar olika bidragsformer, menar vi att det finns gemensamma utgångspunkter som kan ligga till grund för arbetet med bidragsgivningens planering, genomförande, uppföljning och analys och förbättringsarbete. Vi har också fört dialog med forskare och en kommitté som arbetar utifrån ett direktiv om ett stärkt och självständigt civilsamhälle som har gett värdefulla perspektiv på statens hantering av bidrag i relation till civilsamhället. 2 Vidare har en genomgång av bidragsgivande myndigheters förordningar och regleringsbrev gjorts och material har insamlats och analyserats som beskriver planeringsprocesser och instruktioner för bidragsgivning. Som grund för vägledningen ligger också en del propositioner och olika rapporter eller utredningar som har tagits fram inom området. Dessa återfinns i skriftens olika kapitel och i referenslistan. 1.3 Hur kan vägledningen användas? Att styra arbetet med statsbidrag påverkar hela processen från planering till genomförande, uppföljning och analys. Genom hela processen förväntas ni som myndighet utveckla och förbättra er bidragshantering. Fig.1. Styrning en ständigt pågående process. 3 Planera Förbättra Genomföra Följa upp/ analysera 1 Dessa myndigheter är Allmänna Arvsfonden, Socialstyrelsen, Statens kulturråd, Folkhälsomyndigheten, Kriminalvården och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2 Kommittédirektiv 2014:40, Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. 3 Inspiration till figuren har hämtats från ESV 2014:49, Vägledning. Att få rätt saker att hända, s. 83. Stockholm. att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 9

10 inledning Denna vägledning följer de fyra stegen i processen (kapitel 2 5) men är ingen manual. Vägledningen ger inga färdiga svar, utan snarare kunskaper och inspiration för att utforma och utveckla bidragshanteringen. Vi tror att vägledningen kan användas på olika sätt. Beroende på era behov och var ni befinner er i ert utvecklingsarbete kan olika delar av skriften vara mer aktuella. I det andra kapitlet av skriften tas generella utgångspunkter och förutsättningar upp som gäller för all statlig verksamhet, så också för bidragsgivande myndigheter. Den lathund som presenteras i det sista kapitlet kan vara en utgångspunkt för ett planeringsmöte eller seminarium för att diskutera centrala teman och frågor som är viktiga för just er när ni vill utveckla och förbättra er bidragsgivning. De övriga kapitlen kan ge er möjlighet till fördjupning och reflektion kring de centrala delarna i er styrning av bidragsprocessen. Det första steget att planera behandlas i kapitel 2. Processen tar där sin början: Ni lägger upp och planerar er styrning, analyserar målen, bygger upp en organisation och ett arbetssätt där funktioner, roller och beslutsordning anges. Den styrmodell som ni utformar är central här. Ni ska även besluta vilka rutiner, instruktioner för handläggning och anvisningar för bidragsansökare som ska finnas, liksom hur bidragsgivningen ska kvalitetssäkras. I styrningen måste ni ta hänsyn till skillnader och likheter i de olika bidragsformerna för att avgöra vad som kan göras enhetligt och vad som måste skiljas ut i hanteringen. I kapitel 3 behandlas nästa steg. Här skriver vi om sådant som kan vara bra att tänka på när ni ska styra er bidragsgivning så att den genomförs enhetligt, effektivt, likvärdigt och rättssäkert. Frågor som tas upp rör hur ni kan få överblick över er bidragsprocess, men också vad ni kan tänka på när ni informerar om bidragen, utlyser dem och beslutar om dem. En viktig del är också att ta ställning till hur centrala villkor eller kriterier för bidragsgivningen definieras och används, och vilka uppgifter eller underlag ni tar in för att få en väl fungerande bidragshantering. Vi lyfter därefter, i kapitel 4, upp frågor om uppföljning, utvärdering och utmaningar i att mäta effekter. Vi visar där hur er uppföljning kan vara en bra grund för ert eget förbättringsarbete. Det anknyter till steg 1, där ni planerade er bidragsprocess och då ni även tänkte efter hur ni skulle följa upp och analysera samt eventuellt utvärdera er bidragsgivning utifrån bidragsformens och egna uppsatta mål, och vilka uppgifter och underlag ni behöver för att kunna återrapportera till regeringen. Slutligen finns det, i kapitel 5, en lathund, som ett verktyg för ert utvecklingsoch förbättringsarbete. Den utgår från ett antal teman och centrala frågor som kan användas för att planera, genomföra och följa upp bidragshanteringen. Men även om lathunden står sist i skriften är den inte slutet på processen. För i en sammanhållen process där de olika delarna samspelar med varandra förväntas ni löpande utveckla och förbättra er bidragsverksamhet, skapa överblick och reflektera över centrala frågor i bidragsprocessen. 10 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

11 planera 2 Planera 2.1 Planera bidragsgivningen i sin helhet I det här kapitlet tar vi upp hur ni kan göra för att få allt så rätt som möjligt från början; det handlar om planering för att få överblick. Ni ska starta i generella utgångspunkter, utgå från övergripande mål, uppfylla kraven för er förvaltning och välja medel och verktyg för er styrning. 2.2 Utforma styrmodell för bidragsgivningen Att styra er bidragsverksamhet innebär att ledningen på olika nivåer i verksamheten har en strategi för att uppnå ett visst resultat. Det handlar om att få rätt saker att hända genom att driva insatser och beteenden i verksamheten i en viss önskad riktning. 4 En förutsättning för effektiv styrning är en genomtänkt styrmodell som påverkar organisationens beslut och beteenden för att uppnå det önskade resultatet. Nu behöver ni utforma en styrmodell som passar just den bidragsverksamhet som ni ansvarar för. Styrmodellen blir ett stöd i ert arbete med planering, genomförande och uppföljning av bidragsverksamheten och på så sätt kan den bidra till att ni når era mål och får en väl fungerande bidragsverksamhet. Att välja styrmodell för den bidragsgivande verksamheten handlar om att välja form, medel, och verktyg som är i balans med varandra: Styrformen är mixen av styrning med hjälp av exempelvis resultat-, regel-, eller värderingsstyrning. Styrmedel är relativt fasta strukturer som exempelvis organisation, arbetsfördelning, delegering av beslutanderätt, kommunikation samt former för planering, genomförande och uppföljning. Styrverktyg är verktyg som styr och påverkar medarbetarnas vardagliga arbete. Det kan handla om systemstöd 5, instruktioner för handläggning och kvalitetssäkring. Av styrmodellens olika delar vill vi särskilt visa på den andra punkten i uppställningen, styrmedlen. Det här är de viktigaste styrmedlen: Organisering: tydliga roller och befogenheter Kommunikation Policy, regler och rutiner Planering och uppföljning Kompetensförsörjning Kultur, ledarskap, medarbetarskap och motivation 4 För en fördjupning rekommenderas skrifterna ESV 2014:49, Vägledning. Att få rätt saker att hända, och ESV 2011:2, Idéskrift. Systematiserat sunt förnuft. En skrift om intern styrning och kontroll. 5 Det kan röra digitala ekonomisystem, system för registratur, ett it-baserat ansöknings- och redovisningssystem, projektstyrningssystem etc. att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 11

12 planera Figur 2. Samspel mellan olika styrmedel. 6 Kultur, ledarskap, medarbetarskap och motivation Organisering: tydliga roller och befogenheter Kompetensförsörjning Policy, regler och rutiner Kommunikation Planering och uppföljning I valet av styrmedel ingår alltså, som syns i figuren, bland annat att ta ställning till hur ni ska organisera bidragsgivningen, tydliggöra roller, vilka regler och rutiner som gäller, hur ni ska kommunicera internt och externt, och hur ni ska planera och följa upp bidragsgivandet. De två delarna i figuren som rör kompetensförsörjning och kultur, ledarskap etc. är också viktiga styrmedel, men vi kommer inte direkt att beröra dessa frågor i vägledningen. Viktiga utgångspunkter när ni väljer styrmodell blir att ta fasta på de mål och uppgifter som finns i övergripande ramar, regelverk, utgiftsområden och i er myndighetsinstruktion och ert regleringsbrev. Det handlar dels om mål och utgångspunkter inom politiken för det civila samhället, dels om målen i förvaltningspolitiken och de krav som ställs i förvaltningslagen och myndighetsförordningen. Dessa presenteras i de nästkommande avsnitten. 2.3 Styr mot mål och följ krav för en väl fungerande bidragsgivning Som ett första steg ska ni lägga fast målen för hur just er myndighet ska förvalta bidragen. 7 Ta då som utgångspunkt: målen för civilsamhällespolitiken målen för förvaltningspolitiken kraven som ställs i övergripande förordningar för att uppnå en effektiv, likvärdig och rättssäker bidragshantering. Myndigheter som arbetar med bidragsgivning till föreningslivet har en komplex verksamhet att hantera. Myndighetens uppgifter och mål i förhållande till de resultat som förväntas nås måste också ställas i relation till de krav som ställs i 6 Inspiration till figuren har hämtats från ESV 2014:49, Vägledning. Att få rätt saker att hända, s. 67. Stockholm. 7 Målen ska vara uppföljningsbara och enligt ESV: s ordbok bör ett mål beskriva ett önskat framtida tillstånd vid en viss given tidpunkt, ESV 2011:9, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten. Stockholm. Arbete med att utveckla mål för verksamheten kan göras med hjälp av verksamhetslogik, se ESV 2001:16, Verksamhetslogik. Ger överblick, åstadkommer delaktighet och skapar förståelse. Stockholm. 12 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

13 Bedömning Riskanalys Kontrollåtgärder Uppföljning Dokumentation planera centrala lagar och förordningar. Förvaltningslagen är förstås en viktig utgångspunkt, men även de förordningar som handlar om intern styrning och kontroll. Regeringen reglerar området intern styrning och kontroll inom staten genom fyra samverkande förordningar. 8 Dessa är: myndighetsförordningen förordningen om intern styrning och kontroll internrevisionsförordningen förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I processen för en god intern styrning och kontroll ingår fyra moment som bidragsgivande verksamheter måste beakta och som finns reglerade i ovan nämnda förordningar, nämligen riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. 9 De myndigheter som omfattas av internrevision enligt internrevisionsförordningen ska i årsredovisningen skriva under på om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Det är detta krav som ska uppfyllas under bedömning i bilden nedan. Figur 3. Integration av intern styrning och kontroll i en löpande process. 10 Uppgift/mål Intern miljö Information & kommunikation Resultat Bilden visar hur de obligatoriska momenten i förordningarna för en bidragsgivande myndighet kan samspela med myndighetens uppgift/mål och resultat. Intern miljö, samt information och kommunikation har lyfts in i bilden eftersom det är exempel på viktiga delar för att ni ska nå era mål och kunna utveckla en väl fungerande bidragshantering. I följande avsnitt kommer vi att närmare belysa de delar av regelverk och de övergripande mål som vi tycker är relevanta för er att ha kunskap om för att styra bidragsgivningen på ett ändamålsenligt sätt. 8 Myndighetsförordningen (2007:515); förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll; internrevisionsförordningen (2006:1228); förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 9 Läs mer om riskanalys i ESV 2012:47, Handledning. Att hantera verksamhetsrisker. Stockholm. 10 ESV 2011:2, Idéskrift. Systematiserat sunt förnuft. En skrift om intern styrning och kontroll, s. 29. Stockholm. att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 13

14 planera Ta utgångspunkt i målet för civilsamhällespolitiken Det övergripande målet inom politiken för det civila samhället är en viktig utgångspunkt för bidragsgivningen. Riksdagen har beslutat om målet för politiken för det civila samhället som lyder så här: 11 Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort, stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter, fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället. Som vi har varit inne på i kapitel 1 på finns det olika slags bidragsformer. I det som kallas organisationsbidrag finns exempelvis ofta liknande syften och målsättningar som regeringen uttrycker i propositionen, sådana som handlar om att ge civila samhällets organisationer möjlighet att agera som röstbärare och att göra människor delaktiga och engagerade i viktiga samhällsfrågor. 12 Gränserna mellan ett organisationsbidrag och ett verksamhetsbidrag, som är mer riktat mot en eller flera verksamheter, kan vara flytande. 13 Men båda dessa bidragsformer har ofta ändå liknande drag som gör att deras inriktningar är ganska lika. Projektbidrag å sin sida kan innebära att det civila samhället ges förutsättningar att utveckla eller förnya specifika aktiviteter inom olika områden och kan på så vis tillföra nya kvalitativa värden till samhället eller för välfärden Beakta målet för förvaltningspolitiken En viktig ledstjärna för bidragsgivningen är också det förvaltningspolitiska målet: 14 en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Med det målet för ögonen ska ni som bidragsgivande myndighet verka för att utveckla samverkan mellan myndigheter och hantera bidragsgivningen rättssäkert och 11 Prop (2009/10:55) En politik för det civila samhället,, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10: För en fördjupning av statens relation till civilsamhället och en utveckling av civila samhällets roll att vara röstbärare för olika grupper eller att utföra tjänster hänvisas bland annat till antologin Civilsamhället i samhällskontraktet- en antologi om vad som står på spel (2012) Filip Wijkström (red). European Civil Society Press. Stockholm. 13 Statskontoret (2004:14) Bidrag till ideella organisationer, s. 14. Stockholm. 14 Prop. (2009/10:175) Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10: att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

15 planera effektivt. Det kan handla om att ha väl utvecklade administrativa rutiner för hur ansökningar och redovisningar hanteras enkelt och med tillräcklig säkerhet. Men det kan också innebära att ni samverkar med någon annan myndighet i enskilda bidragsärenden då ni ser behov av att utbyta information om bidragshanteringen. Utlysningar av bidrag, och information som ni lämnar till sökande organisationer, ska vara konkret och lätt att förstå, och ni ska vara tillgängliga för att kunna förklara och svara på frågor kring bidragsgivningen. Den service ni på så sätt ger blir en viktig kvalitetsaspekt och en förutsättning för att bidragen ska nå fram till de avsedda målgrupperna och gå till angivna ändamål och kraven i förvaltningslagen och myndighetsförordningen Förvaltningslagen ger er viktiga ramar för hur myndigheten ska utföra sina uppdrag om att hantera bidrag. Det kan exempelvis handla om att handläggningen ska ske enkelt, snabbt och billigt utan att säkerheten eftersätts, att hantera jävssituationer, att ange skälen till ett bidragsbeslut och att offentlighetsprincipen tillämpas. 15 Myndighetsförordningen gäller för alla myndigheter och reglerar därmed också er verksamhet. I förordningens 3 regleras myndighetschefens ansvar genom de så kallade verksamhetskraven Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushåller väl med statens medel. Det är alltså myndighetens ledning som ska ange ramar och ge förutsättningar för er bidragsgivning så att ni kan arbeta effektivt och hushålla med statens medel. Effektivitet definieras traditionellt som graden av måluppfyllelse i förhållande till hur mycket resurser man använder. För bidragshantering kan det innebära att bidrag fördelas till det avsedda ändamålet och målgruppen till en rimlig kostnad. När ni utvecklar rutiner, arbetssätt och uppföljningsbara mål för bidragsgivningen ska effektiviteten i verksamheten beaktas. Men även verksamhetens arbetsförhållanden i övrigt är viktiga för en väl fungerande bidragsgivning. Det kan handla om att anställda ska vara väl bekanta med målen och regelverken för bidragsverksamheten och att de anställdas kompetens och erfarenhet tas till vara och utvecklas. Myndighetsförordningens uttryck att verksamheten ska följa gällande rätt har samma innebörd som regeringsformens bestämmelse om att den offentliga makten utövas under lagarna. 17 Vanligtvis anses rättssäkerheten som överordnad 15 Förvaltningslagen (1986:223) 7 om allmänna krav på handläggningen, 11 om jäv, 20 om motivering av beslut, 5, tredje stycket om serviceskyldigheten. 16 Myndighetsförordningen (2007:515) Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 andra stycket. att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 15

16 planera i styrningen, något som i arbetet med tolkningar och tillämpningar av bidragsregelverk är särskilt aktuellt. Tillförlitlig och rättvisande redovisning betyder för bidragsgivande myndigheter att utbetalningar och återkrav av bidragsmedel redovisas i enlighet med god redovisningssed. En grundregel är att bidrag ska betalas ut i nära anslutning till att bidraget används av mottagaren, enligt 11 i anslagsförordningen. Varje myndighet kan dock anpassa utbetalningarna till verksamhetens karaktär och till bidragets storlek. 18 Myndighetsförordningens 3 syftar även till att det ska finnas transparens och spårbarhet i myndighetens tillämpning av regelverk, dokumentation och skäl till beslut. Vi kommer längre fram, i kapitel 3, att utveckla hur de centrala ramverken påverkar er i frågor som rör information om beslut, tillgänglighet, tillämpning av villkor för rättssäkerhet, och hur ni kan granska bidragen på ett effektivt och betryggande sätt. 2.4 Beakta nationella utgångspunkter för civilsamhällespolitiken Det finns inga lagstiftade generella principer för statsbidrag till det civila samhället. Däremot finns en del utgångspunkter för statsbidragshantering som kan vara ett stöd för er som bidragsgivande myndighet när ni utformar era mål och styr mot en effektiv, likvärdig och rättssäker hantering. Följande utgångspunkter bör vara styrande i utformandet av bidragssystem riktade till det civila samhällets organisationer: 19 Bidragssystemen bör kunna variera och anpassas efter olika verksamhetsområdens behov, och därmed även se olika ut, men en enhetlig terminologi i bidragssystemen bör eftersträvas. Bidragsnivåerna bör följas upp regelbundet i syfte att eftersträva att andelen organisationsbidrag och liknande generella bidrag ökar i förhållande till mer detaljstyrda bidrag, såsom projekt- och verksamhetsbidrag, inom respektive bidragssystem. Det bör dock finnas utrymme för flexibilitet med hänsyn till varje bidragssystems och områdes karaktär. De större och mer permanenta bidragen till det civila samhällets organisationer bör normalt grundas på förordningar. Övergripande syfte bör anges för alla bidrag till det civila samhällets organisationer. Mätbara mål bör finnas för alla bidrag med undantag för organisationsbidragen, för vilka målen inte i lika hög grad är mätbara. 18 Myndighetsförordningens 3 knyter på så sätt an till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring 6 om god redovisningssed och förordningen(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. För fördjupning om regelverk kring transfereringar hänvisas till ESV:s handledning, ESV 2011:23, Transfereringar. Att redovisa lämnade bidrag. Stockholm. 19 Prop. (2009/10:55) En politik för det civila samhället, s. 44bet. 2009/10:KrU7 Rskr. 2009/10: att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

17 planera Bedömningar av resultat och effekter ska göras för alla bidrag med undantag för organisationsbidragen, där mer övergripande utvärderingar i stället bör genomföras. Krav på god ekonomisk redovisning ska ställas på alla bidragsmottagande organisationer. Krav på återrapportering kan variera beroende på bidragsform. Oberoende utvärderingar bör genomföras för alla bidrags- och ersättningssystem. Dessa utgångspunkter kan ibland redan vara givna utifrån era regeringsbeslut. Men även om de inte är uttryckta i regeringsbeslut ska de vara vägledande för hur ni styr och utvecklar er bidragshantering. Utgångspunkterna som regeringen här har tagit fram innebär exempelvis att ni behöver utveckla en terminologi som är enhetlig i bidragsgivningen och att ni anpassar ert arbetssätt utifrån det uppdrag ni har att fördela bidrag. Även era beslut om hur fördelningsgrunder eller bedömningskriterier utformas kan ha betydelse för hur generell eller specifik styrningen av bidragen blir. Vi återkommer i kapitel 3 till några av utgångspunkterna som rör hur tillämpningen styr er och den bidragsmottagande organisationen, samt i kapitel 4 till det som i punkterna ovan tas upp om mätbara mål, bedömningar av resultat och effekter och utvärdering av bidragssystem. När ni har satt mål och analyserat de regelverk och utgångspunkter som finns ska ni välja medel och verktyg för en väl fungerande bidragsgivning. 2.5 Välj medel och verktyg för styrningen När ni lagt fast målen för er förvaltning av bidragsgivningen är det dags att bestämma hur ni ska organisera den. Som vi tidigare nämnt är det ledningens ansvar att välja en styrmodell för att styra bidragsgivningen på ett ändamålsenligt sätt. En del i styrmodellen är att bestämma styrmedel och styrverktyg för bidragsgivningen, och beroende på era aktuella behov kan fokus behöva läggas på olika delar i styrmodellen. Några frågor som ni kan ställa är: Hur bör verksamheten organiseras, och vilka roller och ansvar finns? Vilka samarbeten inom myndigheten och med aktörer utanför myndigheten behöver ni etablera? Vilka rutiner och arbetssätt behöver ni för den praktiska granskningen? Vilka styrverktyg behövs för löpande uppföljning och förbättringsarbete? Vi utvecklar i kapitel 3 arbetssätt som rör styrmedel som information och kommunikation. Men redan här vill vi lyfta fram några centrala styrmedel och verktyg som kan vara viktiga för att få en väl fungerande bidragshantering. att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 17

18 planera Organisera, klara ut roller och ansvar Utifrån hur ert uppdrag som bidragsgivande myndighet ser ut och vilka bidrag ni hanterar, måste ni välja ert sätt att organisera er och därefter sätta en besluts-, arbets-, och delegationsordning. Men ni bör även ta fram regler och rutiner kring till exempel jäv, rutiner, instruktioner till handläggare, anvisningar till ansökande organisationer och mallar för dokumentation, för att arbetssätten ska bli så enhetliga som möjligt. I instruktioner till handläggare är inte minst rutiner för hantering av kompletteringar och arbete med att kvalitetssäkra beslutsunderlag av stor betydelse. Det är även viktigt att klargöra ansvarsområden och roller för de olika delarna i bidragskedjan, vem som gör vad och när. Om ni hanterar flera bidragsformer av liknande karaktär kan organisering, ansvar och roller ligga relativt fast för exempelvis organisationsbidrag eller projektbidrag, vilket kan underlätta en enhetlig process (en organisering efter form och funktion). Men ni kan också överväga att organisera er tematiskt istället för att låta typen av bidragsform styra hur ni organiserar er. Exempelvis om ni har flera uppdrag inom samma politikområde som både är organisationsbidrag för att stödja grupper och verksamhets- eller projektbidrag för att främja utvecklingen inom ett område. Ett sådant arbetssätt kan innebära att de kvalitativa bedömningar som behöver göras av innehåll i ansökningar och redovisningar blir mer enhetliga (en organisering efter område och innehåll). För varje bidragsuppdrag bör ni göra en analys av om de kräver justeringar i er organisering för att hanteringen ska svara mot de förväntningar som ställs i regeringsbeslutet. Det gäller särskilt när ni får nya uppdrag. Vad kan göras enhetligt och anpassas till tidigare arbetssätt, processer eller instruktioner och vad måste göras annorlunda? När ni utvecklar organisation och bestämmer er för roller och olika ansvar är det bra att involvera de medarbetare som ska arbeta med bidragshanteringens olika moment. På så sätt underlättas förankring, engagemang och möjligheten till en väl fungerande bidragshantering Skapa väl fungerande samarbeten och samverkan Bidragshanteringen kan involvera flera aktörer, medarbetare och olika funktioner inom och utom myndigheten, vilket innebär att ni måste planera för samarbete eller samverkan. I de processer det ska ske en samverkan med det civila samhällets organisationer kan en metodskrift som Europarådet tagit fram vara till hjälp. Den heter Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen, och där presenteras lämpliga former för mötet mellan det offentliga och civila samhället. Ni får där tips om vad ni kan tänka på i beslutsprocesserna och i mötet med civila samhällets organisationer Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen (2011). Antagen av Europarådets Ingo-konferens CONF/PLE 2009 CODE. Producerat av Överenskommelsens uppföljningskansli med stöd av regeringen som ett verktyg för samverkan och dialog. Stockholm. 18 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

19 planera Om det i bidragshanteringen på myndigheten är möjligt att samarbeta i grupper eller team är det ofta mycket värdefullt, liksom att arbeta med externa eller interna bedömargrupper. Sådana grupper kan knytas till såväl ansöknings- som redovisningsfasen. Det lärande och den samsyn som kan utvecklas i sådana konstellationer kan vara en viktig del i kvalitetssäkringen och kan främja likvärdiga och rättssäkra bedömningar, men även underlätta kunskapsöverföring i enskilda ärenden. Likaså behövs ofta en utvecklad samverkan mellan å ena sidan ansvariga för bidragshanteringen och å andra sidan exempelvis funktioner som arbetar med kommunikation och ekonomi. För myndigheter som har ett webbaserat ansöknings- och redovisningsförfarande krävs också samverkan mellan ansvariga för bidragshanteringen och it, eller webbansvariga på myndigheten, exempelvis då justeringar i formulär, anvisningar och instruktioner görs. I bidragsgivningen kan det också uppkomma situationer som kräver en juridisk bedömning och då är det bra att samverka med er juridiska avdelning, en myndighetsjurist eller ett externt stöd. Om ni själva saknar den specifika sakkompetensen för ett bidragsuppdrag är det viktigt att ni utvecklar en sådan eller kan knyta den kompetensen till er Ta fram rutiner för den praktiska granskningen När organiseringen av ert arbete är på plats måste ni även ta fram rutiner för att hantera bidragen i det löpande arbetet. Det är lämpligt att utveckla dem tillsammans med den personal som ska arbeta med granskning och bedömning. På så sätt ökar intresset och motivationen för medarbetare att arbeta utifrån rutinerna. Sträva efter att få en enhetlighet i rutiner om ni hanterar flera bidragsformer av samma karaktär, som till exempel om ni har flera olika projekt- eller organisationsbidrag. Det underlättar en effektiv, likvärdig och rättssäker tillämpning. Fördjupade granskningar. Ta gärna fram rutiner som kan förstärka den grundläggande granskningen av bidragen. En del myndigheter väljer att i vissa av de mer centrala momenten genomföra en dubbelgranskning (två handläggare kontrollerar samma uppgift), eller att involvera externa bedömare eller bedömargrupper. Sådana arbetssätt kan antingen vara en del i kvalitetssäkringen av den grundläggande granskningen eller som en del av en fördjupad granskning. Om en organisation för första gången söker ett bidrag hos er kan ni välja att göra en extra noggrann granskning. Då granskar ni mer fördjupat hur den sökande uppfyller de centrala villkoren jämfört med hur ni granskar de organisationer som varje år ansöker och har beviljats ett bidrag. Exempelvis kan ett urval av en riksorganisations lokala föreningar göras för att där granska verksamhetsberättelser, stadgar och årsmötesprotokoll. Det vanliga är att ni fattar beslut om att betala ut medel så snart som möjligt efter ett årsskifte. Det vill säga då ni genom era regleringsbrev har fått medlen till ert förfogande. Men det är inget som hindrar att ni blir klara med själva handläggningen före årsskiftet. Eftersom det kan vara mer arbete med ansökningar att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer 19

20 planera från organisationer som tidigare år inte fått bidrag är det bra att börja med dessa så att tiden räcker till för en fördjupad granskning. Om ni vet att era bidragsuppdrag återkommer från ett år till ett annat och om organisationer återkommande har fått bidrag kan ni, efter en enklare granskning innan årsskiftet, fatta beslut om bidrag för nästkommande budgetår. Det förutsätter dock antingen att åtagandet uppgår till mindre belopp eller att regeringen tilldelar ett beställningsbemyndigande för anslaget, vilket framgår av 17 i anslagsförordningen. 21 Sådana beslut kan frigöra tid för fördjupad granskning av nya organisationer som söker bidrag eller för annat kvalitetssäkringsarbete. Det kan också innebära att bidragsmottagande organisationer får en förutsägbarhet och bättre förutsättningar att planera och bedriva verksamhet. 22 Stickprov. Utöver den ordinarie granskningen kan myndigheten också ta fram rutiner för att göra stickprov under den löpande handläggningen. Sådana stickprov kan i stort följa samma rutin som vid en fördjupad granskning. I de fallen är det viktigt att bestämma sig för när sådana fördjupade granskningar ska göras och hur omfattande stickproven ska vara. Ett arbetssätt för fördjupad granskning är att göra slumpmässiga stickprov med utgångspunkt i de ansökningar som ni bedömer leva upp till villkoren och kan prövas för ett bifall. Ett kompletterande arbetssätt är att ta ut de organisationer för stickprov och fördjupad granskning som i en ansökan eller redovisning visar på stora förändringar jämfört med beslut tidigare bidragsår. Er rutin för löpande stickprov och fördjupad granskning under handläggningen ska också kompletteras med en rutin för att göra stickprov efter varje bidragsomgång. Det blir ett centralt verktyg för ert kvalitetsarbete. Sådana efterkontroller i form av stickprov görs för att säkerställa att rutiner och instruktioner har följts och att rätt bidragsbeslut har fattats. Om myndigheten har internrevision kan en sådan genomföra en granskning. Annars bör myndigheten se till att en annan funktion, som exempelvis en controller, jurist eller chef, genomför en sådan kontroll. Misstanke om fel. Ibland kan ni få uppgifter som framstår som felaktiga eller som inte kan anses rimliga de kan finnas i ansökan eller den ekonomiska redovisningen, eller ni kan ha fått ta del av dem på annat sätt. Myndigheten bör därför utarbeta en rutin för att hantera misstankar om fel. En sådan rutin innebär att ni först genomför en förnyad prövning på befintliga underlag för att avgöra om ni har fattat ett felaktigt beslut. Det kan till exempel vara att ni har missat att granska en väsentlig uppgift eller att myndigheten har varit otydlig i beslut om vad bidraget får användas till. Men ni kan också misstänka att bidragsmedel har 21 Anslagsförordningen (2001:223) 17 om beställningsbemyndigande. 22 Reglerna om beställningsbemyndiganden beskrivs närmare i ESV 2013:52, Handledning. Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten. Stockholm. Se även prop. (2009/10:55) En politik för det civila samhället, s 52 där en av de sex principerna för uppföljning av målet inom civilsamhällespolitiken är långsiktighet som bland annat betonar att det är av stor vikt att det civila samhället har goda, långsiktiga och stabila förutsättningar för sin existens och verksamhet. 20 att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen Per Johansson 2008-04-03 Ramverk för intern styrning och kontroll Myndighetsförordningen (MF) [I] Förordning om intern styrning och

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Uppgifter till redovisningen över internrevisionen

Uppgifter till redovisningen över internrevisionen 1/19 Datum Handläggare 2015-06-29 Tomas Kjerf ESV-dnr 3.2-412/2015 Uppgifter till redovisningen över internrevisionen Myndighetens tillämpning av bestämmelser om internrevision?... 3 1. Organisering av

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisors uppgifter Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd 2012-05-16 Sov 71/2012 Sov 52/2010 Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd Reviderade 2012-06-07 Innehållsförteckning Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom

Läs mer

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet 2015-06-22 Dnr 9.1 11438/2015 1(10) Regler och behörighet Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet Läs gärna dessa anvisningar samt dokumentet Förutsättningar

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx)

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karlsson Daniel Datum 2015-05-04 Diarienummer OSN-2015-0221.15 Omsorgsnämnden Revidering av nämndens riktlinjer för bidrag till föreningar Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Kodrapport för Mind 2015

Kodrapport för Mind 2015 1 (6) Kodrapport för Mind 2015 Mind får härmed avlämna kodrapport för 2014 enligt riktlinjerna för FRIIs kvalitetskod (antagna av FRIIs årsmöte 22 maj 2013). Kodrapporten är granskad och godkänd av föreningens

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Fastställd av rektor 2014-02-04 Innehållsförteckning Inledning 3 1 Processen för intern styrning och kontroll 3 1.1 Riskanalyser 4 1.1.1 Riskidentifikation 4 1.1.2 Riskvärdering

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3 Allmänt reglemente för kommunstyrelse och nämnder Antaget av kommunfullmäktige 2007-02-26, 84 Reviderat av kommunfullmäktige 2012-04-10, 34 Reviderat av kommunfullmäktige 2015-05-11, 63 Nämnds ansvar och

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun KFN13/62 RIKTLINJE Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-04. Antagen datum 2013-09-04 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

BIDRAG OCH KVALITET. En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar

BIDRAG OCH KVALITET. En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar BIDRAG OCH KVALITET En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar BIDRAG OCH KVALITET En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar Förord

Läs mer

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013 Rapport ISK 2013 DATUM: 201-01-21 AVDELNING: STA/RIE HANDLÄGGARE: Urban Örtberg HANTERINGSKLASS B E G R Ä N S A D SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 00 00 Fax +6 8

Läs mer

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning Revisionsrapport Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Box 47141 100 74 Stockholm Datum Dnr 2009-04-22 32-2008-0693 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008 Riksrevisionen

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration Fastställt av UAN 2005-12-15 278 Nämndens

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Bygga intern styrning och kontroll Från kaos till kontroll på ett år. Katrin Westling Palm Stephan Sandelin

Bygga intern styrning och kontroll Från kaos till kontroll på ett år. Katrin Westling Palm Stephan Sandelin Bygga intern styrning och kontroll Från kaos till kontroll på ett år Katrin Westling Palm Stephan Sandelin Pensionsmyndighetens uppdrag Rätt pension i rätt tid till alla pensionärer Möjlighet för pensionssparare

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Oktober 2010 Ove Axelsson Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.........3 INLEDNING......4

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut I:32 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande

Läs mer

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice 1 Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen i Kronobergs län granskat den av länsstyrelsen

Läs mer

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm Regeringsbeslut IV 4 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(12) Riktlinjer för intern styrning och kontroll Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 Förslag till styrelsen Juni 2015 Samtliga styrelsebeslutade riktlinjer

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander

113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-05-13 Nr 2:2013 113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander Beslut Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till Rektor att gå igenom internrevisionens

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer