Aktivitetsplan

Transkript

1 Aktivitetsplan

2

3 Hälsa 2020 Aktivitetsplan Västerbottens läns landsting har en vision som siktar högt: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Visionen berör alla i länet och alla kan vara med och påverka den. Alla vinner dessutom på att arbeta för den. Alla kan förbättra sin hälsa. Det handlar om att må så bra som möjligt utifrån de förutsättningar man har. För att möjliggöra ett aktivt liv och goda levnadsvanor som i sin tur skapar bästa förutsättningar för god hälsa i hela befolkningen krävs att många samhällsaktörer jobbar tillsammans mot samma mål. Syfte Aktiviteterna i planen ska bidra till att förverkliga landstingets vision, men är också en del av landstingets systematiska förbättringsarbete. Planen berör därmed både medarbetare, förtroendevalda, samhällsaktörer och även många medborgare som har kontakt med landstingets verksamheter och beslutsorgan. Läs mer på och Hur mäter vi visionen? Utifrån de mätetal som landstingsfullmäktige har beslutat att hälsoläget i länet ska mätas inom (se tabell på sidorna 10 11), framgår att Väster botten i de flesta avseenden har en god position i förhållande till övriga Sverige. Landstingets vision har ett internationellt perspektiv men det är svårt att jämföra hälsa eftersom olika länder mäter hälsa på olika sätt. Internationella mätningar visar dock att Sverige har en mycket frisk befolkning/god folkhälsa och i många avseenden är vi världsledande. Vill man vara bäst i världen ska man därför börja med att vara bäst i Sverige.

4 Ökad samverkan med övriga samhällsaktörer i länet Att arbeta för att människor ska uppleva att de har en god hälsa är en investering för framtiden. I visionen finns dels begreppet frisk som betyder fri från sjukdom, dysfunktion eller svaghet, dels begreppet hälsa som omfattar fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande. Detta medför att landstinget inte är den enda aktören i arbetet med visionen. Vi är många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. Viktiga samarbetspartners för landstinget är kommuner, statliga myndigheter, folkhälsoråd, frivilligorganisationer med flera. Satsningen ska bland annat utgå från landstingets folkhälsopolitiska program och formas så att det blir en del av breda och samordnade samhällsinsatser. För att nå visionen krävs åtgärder som berör hälsopåverkande faktorer och miljöer i hela samhället och som bidrar till att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras såväl som det allmänna hälsoläget i befolkningen. Ta fram en långsiktig strategi för visionsarbetet (konkreta åtgärder, kommunikationsaktiviteter, intern och extern förankring) Hälsokonferens för länets samhällsaktörer Via folkhälsoråden skapa mötesplatser för äldre samt för särskilt utsatta grupper Utveckling och marknadsföring av hälsa2020.se Nyhetsbrevet Hälsa på till samhällsaktörer och verksamheter inom VLL Kontakt med kommunernas folkhälsoråd, statliga myndigheter, föreningar m.fl. Inspirationsdag för kommunernas tjänstemän som arbetar med folkhälsofrågor Spridning av visionen/hälsoarbete till befolkningen via pressmeddelanden och debattartiklar i media, mässor, konferenser etc. Främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting har efter beslut i landstingsfullmäktige kompletterat det folkhälsopolitiska programmet med ett tolfte målområde Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. De flesta människor i Västerbotten har en god psykisk hälsa och uppger att de mår bra. Men den ökande förekomsten av rapporterad psykisk ohälsa i befolkningen är ändå oroande. Cirka 30 procent av de personer som söker läkarhjälp i primärvården har någon form av psykisk ohälsa och det är inte alltid detta uppmärksammas och behandlas på rätt sätt. Det är många faktorer som påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Fysisk aktivitet, sömn, matvanor, socialt nätverk, relationer, sysselsättning, natur, djur och kultur spelar in för hur vi mår i både kropp och själ. Studier visar att fysisk aktivitet är mycket verksamt vid bland annat behandling av depression. Fortsatt stöd till projektet Hälsocoacher i Västerbotten Utbildning riktad till t.ex. akuten, kvinnokliniken, barnkliniken med kunskap och metoder för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Spridning av egenvårdsbroschyren Ta hand om dig och HFS-nätverkets broschyr om sorg Fortsatt utbildning kring innehållet i vårdprogrammet för våldsutsatta kvinnor och barn Utveckla och tydliggöra första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Utveckla och testa metoder för att sprida kunskap om egenvårdsråd för psykisk hälsa Chatt på hälsa2020.se om psykisk hälsa Fortsatt utveckling och spridning av Salutsatsningen i länet Öka kännedomen om Centrum mot vålds verksamhet och utveckla samarbetet med denna och den specialiserade vården. I samarbete med Länsstyrelsen arbeta med förebyggande insatser Sprida materialet Väldigt intressant person (VIP) till länets högstadieskolor Stöd till verksamheten Sorgegrupper AKTIVITETSPLAN SID 4

5 Barn och ungas hälsa Svenska barn är i stort välmående med god hälsa, men en oroande negativ utveckling noteras. Den ogynnsamma hälsoutvecklingen förklaras av förändrade levnadsvanor. Landstingets Salut-satsning handlar om att ge möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Satsningen fokuserar på barn och ungdomar och involverar föräldrarna redan under graviditeten. De nationella folkhälsomål som prioriteras är trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. De verksamheter och yrkesgrupper inom både landsting och kommun som vanligen möter föräldrarna och barnen är engagerade i att utveckla och genomföra de hälsofrämjande insatserna. Salut-satsningen är indelad i moduler som baseras på barnens olika åldrar. I varje modul prioriteras de insatser som bedöms mest angelägna i den åldern. Barnet passerar under uppväxten genom modulerna och möts av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Spridningen av hälsoinsatserna pågår i länet. Utveckla och sprida föräldrastödsmetoder inom MHV och BVC i länet Chattar på hälsa2020.se Spridning av Salut-satsningens insatser för förskole-, låg-, mellanstadiebarn, högstadieoch gymnasieungdomar i hela länet Kontinuerlig uppföljning av Salut-satsningens modul I och II i hela länet Verka för att Salutsatsningens insatser når befolkning med annat modersmål än svenska Utveckla arbets- och utvärderingsinstrument för att kartlägga länets 3-åringars hälsa och levnadsvanor via BVC Revidera befintligt arbets- och utvärderingsinstrument inom MHV Sprida hälsosamtalet till skolsköterskor i länet och bygga upp databasen Epi-barn Spridning av den preventiva metoden Beardslees familjeintervention och Föra barnen på tal till hälso- och sjukvården. Tobaksförebyggande arbete Tobak är ett av de stora hoten mot en god folkhälsa. Därför är det viktigt att aldrig börja med tobak och den som använder tobak har allt att vinna på att sluta. Att vara rökfri är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå och vidmakthålla god hälsa. Ingen annan enskild förebyggbar faktor dödar och skadar så många och kostar samhället och den enskilde så mycket antog landstingsfullmäktige en policy för det tobaksförebyggande arbetet, Tobaksfritt landsting. Sedan början av 1990-talet har landstinget arbetat för att minska tobaksbruket i länet. Tobaksfri Duo är en primärpreventiv och framgångsrik satsning för att förebygga ungas tobaksbruk. Även sekundär tobaksprevention och tobaksavvänjningsstöd har utvecklats. Målsättningen är att detta ska kunna erbjudas hela länets befolkning oavsett bostadsort. Landstingets folkhälsopolitiska program säger att landstinget ska vara uthållig med det tobaksförebyggande arbetet riktat mot barn och ungdomar samt se till att alla som vill sluta använda tobak ska få hjälp. Vidare ska uppmärksamheten på tobaksbrukande gravida kvinnor och nyblivna föräldrar öka. Genomföra tävlingen Utmaningen för medarbetare i landstinget Fortsatt utbildning och diplomering av tobaksavvänjare Årlig nätverksträff med fortbildning för länets tobaksavvänjare Etablera en tobakspreventiv mottagning (TPM) i Skellefteå Tobaksavvänjning ska finnas tillgänglig för hela länets befolkning Erbjuda tobaksavvänjning till ungdomar via folktandvården, ungdomshälsan och elevhälsan Utveckla och stärka arbetet med Tobaksfri Duo Sprida preoperativ rökavvänjning till fler kliniker och enheter Kunskapsutveckla arbetet inom MHV och BVC med målet tobaksfri livsstart och uppväxt Arbeta för att alla som möter patienter ställer frågan om tobaksbruk och hänvisar till TA Synliggöra och lyfta tobaksfrågan på chatt på hälsa2020.se, på tobaksfri.se och vll.se SID 5

6 Internt hälsoarbete Landstingets medarbetare är viktiga ambassadörer och förebilder i arbetet med att förverkliga visionen. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom ska vara ett naturligt inslag och förhållningssätt i möten med patienten. För att möta den utmaningen behöver vårdens medarbetare utveckla sin förmåga att ta tillvara egen kraft och kunskap för att stärka den egna hälsan. På landstingets arbetsplatser finns utsedda hälsoinspiratörer. Deras uppdrag är att inspirera och motivera medarbetarna till en hälsosam livsstil genom att förespråka friskfaktorer istället för riskfaktorer. Hälsoinspiratörerna bör också betona det egenansvar och den delaktighet som var och en har för sin egen hälsa (empowerment). Arbetet med att förverkliga visionen bör därför vävas in i internutbildningar och utvecklingsarbeten i landstinget. Utbildning för chefer och politiker i landstinget om att vara bärare av visionen Grundläggande friskvårdsutbildning för hälsoinspiratörer Inspirationsdagar för hälsoinspiratörer Öka kännedom om möjlighet till certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser och sprida goda exempel inom området Metodstöd till test med två livsstilsmottagningar i länet samt test med hälsodator på mottagningarna Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till utveckling av självrapporterad hälsovinstmätning i verksamheten Utveckling av hälsofrämjande väntrum och miljöer Utbildning i Motiverande samtal till hälsooch sjukvårdspersonal Arbete mot riskbruk och missbruk av alkohol och droger Majoriteten av den vuxna befolkningen dricker alkohol och allt fler dricker allt oftare och därmed också allt mer. För de flesta är alkohol en del av det sociala livet och uppfattas huvudsakligen som något positivt. Men alkoholen kan också föra med sig en mängd oönskade effekter, både fysiska, psykiska och sociala. Det finns tillfällen i livet då det är särskilt viktigt att avstå från alkohol som under uppväxten, i trafiken, på arbetsplatser och under graviditet. Dessa alkoholfria zoner återfinns också i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Västerbottens läns landsting har sedan många år arbetat alkoholförebyggande. Primärvården har med sin strategiska position för tidiga insatser varit i fokus. Landstinget har i detta arbete stöd från det nationella Riskbruksprojektet. Inom mödrahälsovården är strukturerade samtal om alkohol med gravida redan en rutin och frågan ses som viktig att ta upp inom barnhälsovården. Screening av alkoholvanor görs även regelmässigt inom primärvården, psykiatriska vården och ungdomsmottagningarna. Utbildning och metodutveckling inom hälsooch sjukvården för att personal i högre grad ska uppmärksamma patienter med riskabla alkoholvanor I samverkan med andra aktörer förebygga beroendeutveckling av alkohol och droger hos unga vuxna Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård Öka kunskapen inom den specialiserade sjukhusvården på somatisk och psykiatrisk samsjuklighet vid riskabel alkoholkonsumtion/ drogbruk Verka för en restriktiv förskrivning av narkotikaklassade läkemedel Chatt på hälsa2020.se Seminarium om dopning Spridning av SKL:s utbildning om riskbruk till MHV/BVC och socialtjänst Bidra till att utveckla stödsystem för levnadsvanor Bidra till att utveckla rutiner för uppföljning av hälsofrämjande insatser Testa utbildningsmaterial för hälsofrämjande förhållningssätt AKTIVITETSPLAN SID 6

7 Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar och alltfler når också riktigt höga åldrar. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Områdena kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar social gemenskap delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor. Utbildning till personal för att, i samband med vård och behandling, uppmärksamma och stödja goda matvanor, fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos äldre Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Genom att vara aktiv minst 30 minuter per dag kan styrkan i muskler och skelett påverkas positivt, likaså sömnen och koncentrationen, vikten och blodtrycket kan hållas på en rimlig nivå och det allmänna välbefinnandet bli stärkt. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, besvär från rörelseorganen, psykisk ohälsa och vissa former av cancer. Fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Genom att sprida arbetsmodellen för Fysisk aktivitet på Recept (FaR) till intresserade enheter inom landstinget, är målsättningen att fysisk aktivitet ska erbjudas som förstahandspreparat, komplement eller ersättning till läkemedel eller annan behandling. Även genom aktiviteter direkt mot befolkningen kan vi öka kunskapen om hur viktigt det är med fysisk aktivitet för att behålla och förbättra hälsan. Spridning och uppföljning av Fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) till fler intresserade enheter inom hälso- och sjukvården Arbeta för och följa förskrivning av FaR till alla äldre med risk för fallskador enligt riskbedömning i Senior Alert Delta i utvecklingsarbete för att skapa sociala mötesplatser för äldre (samt för särskilt utsatta grupper) Samverkan med samhällsaktörer samt information och propaganda för att stimulera till ett aktivare vardagsliv hos befolkningen och minska onödigt stillasittande genom Aktivt liv Kampanj för fysisk aktivitet (och goda matvanor) För ett friskare Sverige 9-15 maj Följa omfattningen av förskrivning av FaR Chatt på hälsa2020.se SID 7

8 Goda matvanor Goda matvanor är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa. Det finns både positiva och negativa mattrender i dagens samhälle. Vi äter allt mer grönsaker och frukt, men ändå är det bara en av tio som når rekommendationen. Man ser tydliga skillnader mellan olika gruppers matvanor. Män äter mer sällan frukt och grönsaker men oftare läsk och pommes frites än kvinnor, som däremot äter mer godis. Låg utbildningsnivå är kopplat till sämre matvanor och yngre har sämre matvanor än äldre. Undersökningar visar att det krävs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper att nå är lågutbildade och yngre. För de flesta handlar det inte om att äta mindre utan att välja bättre mat. Kampanj för ökad konsumtion av frukt och grönt Utveckling av material Kampanj för fysisk aktivitet och goda matvanor För ett friskare Sverige 9 15 maj Chatt på hälsa2020.se Säkrare sex Enligt världshälsoorganisationen WHO är sexuell hälsa ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. De hälsofrämjande insatserna syftar till att ge den enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sitt sexuella välbefinnande och sin reproduktiva hälsa. Landstinget har ansvar att bidra med kunskapsuppbyggnad och medel samt stärka det friska, positiva och lustfyllda i människors sexualitet. Landstingets förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utbildning för personal inom hälsooch sjukvården Utveckling av Pinigt-filmerna på hälsa2020.se samt utformning och testning av undervisningsmaterial kopplat till filmerna att användas i skolor, på fritidsgårdar etc. Chatt på hälsa2020.se Stöd till teatergruppen Unghästen och barnmorskor i utbildning/info till grundskoleelever Fortsatt utbildning av personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn Nätverksträffar inom regionala Kunskapsnätverket hiv/sti Norr där landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland ingår I samverkan med och inom Kunskapsnätverket hiv/sti Norr ansvara för och driva tre projekt: Unga möter yngre - ett upplysningsprojekt och Migration och sexuell hälsa - utformning av mall. Stödja nationella kampanjer initierade av nationella hivrådet Samordna, utveckla och stödja projekt och/ eller föreningar som erhållit statliga medel för hiv/sti-prevention. Samverkan inom STI-gruppen där representanter för länsövergripande verksamheter inom landstinget ingår. STI-gruppen utvecklar metoder och utbildar i rutiner för hiv/sti- och abortförebyggande verksamhet i länet. AKTIVITETSPLAN SID 8

9 Stödja individer och grupper som är speciellt utsatta Enligt SKL:s kunskapsöversikt Vård på (o)lika villkor slår Hälso- och sjukvårdslagen från 1982 fast att målet för hälsooch sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Kartläggningar visar dock att hälsan är ojämnt spridd mellan olika grupper och eftersom socialt utsatta grupper lider av störst ohälsa att hälsan dessutom är ojämnlikt spridd i befolkningen. Även om befolkningens hälsa till stor del bestäms av samhället i stort, dess ojämlikheter, skilda livsvillkor och det genetiska bagage var och en bär med sig så har hälso- och sjukvården ett stort ansvar. Den ska inte bara behandla sjukdomar, åkommor och ohälsa den ska också utjämna skillnader i ohälsa för att uppnå målet om en god hälsa för alla. Syftet med de hälsofrämjande insatserna är att öka kunskapen hos landstingets medarbetare och hos samarbetspartners om utsatta gruppers hälsosituation. Det innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utveckla samarbetet med handikappverksamheterna för att stärka hälsan hos personer med funktionshinder av olika slag Anpassa informationsmaterial så att det blir tillgängligt för alla grupper Spridning av vårdprogrammet för arbete med våldsutsatta kvinnor och barn till funktionshinder- och habiliteringsverksamheterna Utveckla samarbete med SFI SID 9

10 Mätetal för visionsarbetet Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Sjuklighet/ dödlighet Medellivslängd 1 (år vid födelsen) Kvinnor 83,3 Kvinnor 83,1 Medellivslängden som länge varit lägre än riket är nu ikapp för männen och klart över riket för kvinnorna. Män 78,9 Män 78,9 Åtgärdbar 2 dödlighet (döda per invånare och år) Hälsopolitiska indikatorer Hälsopolitiska indikatorer Kvinnor 24,3 Kvinnor 34,3 Män 40,5 Män 54,8 Sjukvårds indikatorer Sjukvårdsindikatorer Kvinnor 36,8 Kvinnor 37,9 Män 52,0 Män 54,8 Indikatorerna för god hälsovård och god sjukvård (mätt som antal dödsfall som går att förhindra med hjälp av förebyggande respektive behandlande insatser) är båda klart över riksgenomsnittet; då det gäller den hälsopolitiska indikatorn ligger VLL högst i landet. Tandstatus 19 år 3 (kariesfria procent) Kvinnor 28 Män 26 Kvinnor 30 Män 30 Andelen kariesfria ligger fortfarande under rikets genomsnitt, men har sedan år 2000 stigit från 16,8 till 27 procent år 2008 och ligger på 28,2 procent för 2010, men här saknas ännu motsvarande värden för riket. Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Upplevd hälsa Självskattad god hälsa Kvinnor 65 Kvinnor 69 Den självskattade hälsan är bättre än (procent) 4 riksgenomsnittet för män, men lägre Män 75 Män 73 än genomsnittet för kvinnor. Friska dagar 5 (andel utan någon sjukdag senaste månaden) Kroppslig hälsa Kroppslig hälsa Kvinnor 30,1 Kvinnor 32,4 Män 42,6 Män 42,5 Medan den kroppsliga hälsan är sämre än riksgenomsnittet så är den psykiska hälsan bättre än genomsnittet mätt som antalet friska dagar under den senaste månaden. Psykisk hälsa Psykisk hälsa Kvinnor 42,5 Kvinnor 36,4 Män 58,3 Män 49,9 AKTIVITETSPLAN SID 10

11 Mätetal för visionsarbetet Sjuklighet/ Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Kvinnor dödlighet Medellivslängd 83 år Män 79 år Levnadsvanor Rökande gravida 6 3,8 6,8 Andelen rökande gravida kvinnor (procent) Kvinnor Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiska 24 är lägst i landet (döda per indikatorer Män Riskkonsumtion Kvinnor 40 8 Kvinnor 10 Riskkonsumtionen av alkohol är låg invånare och år) Sjukvårdsindikatorer (procent) av alkohol 5 Kvinnor 37 Män 12 Män 16 Män 52 Upplevd hälsa Tandstatus Amning vid 19 år, 4 månader kariesfria 7 (procent) Självskattad god hälsa 28 % Helt 61,3 Helt 54,7 Andelen barn som ammas vid 26 % 4 månaders ålder, helt eller totalt, Totalt 65 % 79,8 Totalt 78,5 ligger högre i Västerbotten än i riket. 96,5 Vaccineringsfrekvensen ligger över Kvinnor 30 % Friska dagar Kroppslig hälsa (% utan Område sjukdag Mätetal Män Västerbotten 42 % Riket Kommentar senaste månaden) Kvinnor 42 % Psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering Män 97,2 58 % (procent) 8 riksgenomsnittet Levnadsvanor Rökande gravida 4 % Hälso- och sjukvårdsinsatser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Riskkonsumtion HFS-indikatorer av alkohol 9 (genomsnittlig andel Män med helgröna flaggor Amning [dvs. vid uppfyllt fyra månader till > 75 procent] för 33 indikatorer) MPR-vaccinering HFS-indikatorer 75 % 8 % Indikatorerna för hälsofrämjande sjukhus 12 % ligger över riksgenomsnittet 61 % helt 80 % helt eller delvis 97 % Bättre än riket Samma som riket Sämre är riket 1) Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån 2) Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 3) Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för Socialstyrelsen ) Statens folkhälsoinstitut 5) Hälsa på lika villkor 6) Graviditet, förlossningar och nyfödda barn. Socialstyrelsen 9 december ) Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda Socialstyrelsen 31 augusti ) Smittskyddsinstitutet 9) HFS. Uppföljning av verksamhetsåret Manuskript SID 11

12 Hälsa 2020, bakgrund Satsning som gett effekt Redan 1984 beslöt Västerbottens läns landsting att utveckla en svensk modell för preventivt hälsoarbete. Syftet var att stödja hälsosamma levnadsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes. Modellen, som utvecklades i Norsjö, är förebyggande och hälsofrämjande. Västerbotten är fortfarande unikt i landet med att systematiskt erbjuda alla 40-, 50- och 60-åringar individuella hälsoundersökningar. Att satsningen gett effekt kan man utläsa ur den statistik som på 1980-talet visade att Västerbotten var det län som låg sämst till ifråga om dödsfall i hjärtinfarkt och slaganfall upp till 75-års ålder. Idag ligger Västerbotten i topp. Västerbottningarna röker minst i hela landet, de höga kolesterolnivåerna har minskat påtagligt och blodtrycket sjunker. Intensifierat arbete År 2000 antog landstingsstyrelsen visionen År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning beslutade politikerna att göra en särskild satsning utifrån visionen, den så kallade Hälsa 2020-processen, vilket medfört att nya hälsofrämjande insatser genomförts och redan pågående intensifierats. Folkhälsopolitiskt program Ambitionen är att sammanställa Hälsa 2020-processens aktivitetsplan samt det folkhälsopolitiska programmets handlings- och aktivitetsplan till en gemensam handlingsplan. Det folkhälsopolitiska programmet knyter an till de elva nationella mål för folkhälsan som riksdagen fastställt: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivtet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Utöver dessa nationella mål har Västerbottens läns landsting tagit beslut om ett 12:e målområde: 12. Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. Mångas ansvar Landstinget har ett stort ansvar genom hälso- och sjukvården i arbetet med att främja hälsa, behandla och förebygga sjukdom. Men hur vi bor, vilka möjligheter vi har till arbete och utbildning, vår ekonomiska situation, möjligheter till sömn och avkoppling, relationer, kulturella aktiviteter med mera spelar också in. Vi är därför många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. AKTIVITETSPLAN PRODUKTION: LANDSTINGETS INFORMATIONSSTAB (KE) UMEÅ APRIL 2011