Aktivitetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetsplan 2011 2013"

Transkript

1 Aktivitetsplan

2

3 Hälsa 2020 Aktivitetsplan Västerbottens läns landsting har en vision som siktar högt: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Visionen berör alla i länet och alla kan vara med och påverka den. Alla vinner dessutom på att arbeta för den. Alla kan förbättra sin hälsa. Det handlar om att må så bra som möjligt utifrån de förutsättningar man har. För att möjliggöra ett aktivt liv och goda levnadsvanor som i sin tur skapar bästa förutsättningar för god hälsa i hela befolkningen krävs att många samhällsaktörer jobbar tillsammans mot samma mål. Syfte Aktiviteterna i planen ska bidra till att förverkliga landstingets vision, men är också en del av landstingets systematiska förbättringsarbete. Planen berör därmed både medarbetare, förtroendevalda, samhällsaktörer och även många medborgare som har kontakt med landstingets verksamheter och beslutsorgan. Läs mer på och Hur mäter vi visionen? Utifrån de mätetal som landstingsfullmäktige har beslutat att hälsoläget i länet ska mätas inom (se tabell på sidorna 10 11), framgår att Väster botten i de flesta avseenden har en god position i förhållande till övriga Sverige. Landstingets vision har ett internationellt perspektiv men det är svårt att jämföra hälsa eftersom olika länder mäter hälsa på olika sätt. Internationella mätningar visar dock att Sverige har en mycket frisk befolkning/god folkhälsa och i många avseenden är vi världsledande. Vill man vara bäst i världen ska man därför börja med att vara bäst i Sverige.

4 Ökad samverkan med övriga samhällsaktörer i länet Att arbeta för att människor ska uppleva att de har en god hälsa är en investering för framtiden. I visionen finns dels begreppet frisk som betyder fri från sjukdom, dysfunktion eller svaghet, dels begreppet hälsa som omfattar fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande. Detta medför att landstinget inte är den enda aktören i arbetet med visionen. Vi är många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. Viktiga samarbetspartners för landstinget är kommuner, statliga myndigheter, folkhälsoråd, frivilligorganisationer med flera. Satsningen ska bland annat utgå från landstingets folkhälsopolitiska program och formas så att det blir en del av breda och samordnade samhällsinsatser. För att nå visionen krävs åtgärder som berör hälsopåverkande faktorer och miljöer i hela samhället och som bidrar till att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras såväl som det allmänna hälsoläget i befolkningen. Ta fram en långsiktig strategi för visionsarbetet (konkreta åtgärder, kommunikationsaktiviteter, intern och extern förankring) Hälsokonferens för länets samhällsaktörer Via folkhälsoråden skapa mötesplatser för äldre samt för särskilt utsatta grupper Utveckling och marknadsföring av hälsa2020.se Nyhetsbrevet Hälsa på till samhällsaktörer och verksamheter inom VLL Kontakt med kommunernas folkhälsoråd, statliga myndigheter, föreningar m.fl. Inspirationsdag för kommunernas tjänstemän som arbetar med folkhälsofrågor Spridning av visionen/hälsoarbete till befolkningen via pressmeddelanden och debattartiklar i media, mässor, konferenser etc. Främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting har efter beslut i landstingsfullmäktige kompletterat det folkhälsopolitiska programmet med ett tolfte målområde Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. De flesta människor i Västerbotten har en god psykisk hälsa och uppger att de mår bra. Men den ökande förekomsten av rapporterad psykisk ohälsa i befolkningen är ändå oroande. Cirka 30 procent av de personer som söker läkarhjälp i primärvården har någon form av psykisk ohälsa och det är inte alltid detta uppmärksammas och behandlas på rätt sätt. Det är många faktorer som påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Fysisk aktivitet, sömn, matvanor, socialt nätverk, relationer, sysselsättning, natur, djur och kultur spelar in för hur vi mår i både kropp och själ. Studier visar att fysisk aktivitet är mycket verksamt vid bland annat behandling av depression. Fortsatt stöd till projektet Hälsocoacher i Västerbotten Utbildning riktad till t.ex. akuten, kvinnokliniken, barnkliniken med kunskap och metoder för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Spridning av egenvårdsbroschyren Ta hand om dig och HFS-nätverkets broschyr om sorg Fortsatt utbildning kring innehållet i vårdprogrammet för våldsutsatta kvinnor och barn Utveckla och tydliggöra första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Utveckla och testa metoder för att sprida kunskap om egenvårdsråd för psykisk hälsa Chatt på hälsa2020.se om psykisk hälsa Fortsatt utveckling och spridning av Salutsatsningen i länet Öka kännedomen om Centrum mot vålds verksamhet och utveckla samarbetet med denna och den specialiserade vården. I samarbete med Länsstyrelsen arbeta med förebyggande insatser Sprida materialet Väldigt intressant person (VIP) till länets högstadieskolor Stöd till verksamheten Sorgegrupper AKTIVITETSPLAN SID 4

5 Barn och ungas hälsa Svenska barn är i stort välmående med god hälsa, men en oroande negativ utveckling noteras. Den ogynnsamma hälsoutvecklingen förklaras av förändrade levnadsvanor. Landstingets Salut-satsning handlar om att ge möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Satsningen fokuserar på barn och ungdomar och involverar föräldrarna redan under graviditeten. De nationella folkhälsomål som prioriteras är trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. De verksamheter och yrkesgrupper inom både landsting och kommun som vanligen möter föräldrarna och barnen är engagerade i att utveckla och genomföra de hälsofrämjande insatserna. Salut-satsningen är indelad i moduler som baseras på barnens olika åldrar. I varje modul prioriteras de insatser som bedöms mest angelägna i den åldern. Barnet passerar under uppväxten genom modulerna och möts av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Spridningen av hälsoinsatserna pågår i länet. Utveckla och sprida föräldrastödsmetoder inom MHV och BVC i länet Chattar på hälsa2020.se Spridning av Salut-satsningens insatser för förskole-, låg-, mellanstadiebarn, högstadieoch gymnasieungdomar i hela länet Kontinuerlig uppföljning av Salut-satsningens modul I och II i hela länet Verka för att Salutsatsningens insatser når befolkning med annat modersmål än svenska Utveckla arbets- och utvärderingsinstrument för att kartlägga länets 3-åringars hälsa och levnadsvanor via BVC Revidera befintligt arbets- och utvärderingsinstrument inom MHV Sprida hälsosamtalet till skolsköterskor i länet och bygga upp databasen Epi-barn Spridning av den preventiva metoden Beardslees familjeintervention och Föra barnen på tal till hälso- och sjukvården. Tobaksförebyggande arbete Tobak är ett av de stora hoten mot en god folkhälsa. Därför är det viktigt att aldrig börja med tobak och den som använder tobak har allt att vinna på att sluta. Att vara rökfri är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå och vidmakthålla god hälsa. Ingen annan enskild förebyggbar faktor dödar och skadar så många och kostar samhället och den enskilde så mycket antog landstingsfullmäktige en policy för det tobaksförebyggande arbetet, Tobaksfritt landsting. Sedan början av 1990-talet har landstinget arbetat för att minska tobaksbruket i länet. Tobaksfri Duo är en primärpreventiv och framgångsrik satsning för att förebygga ungas tobaksbruk. Även sekundär tobaksprevention och tobaksavvänjningsstöd har utvecklats. Målsättningen är att detta ska kunna erbjudas hela länets befolkning oavsett bostadsort. Landstingets folkhälsopolitiska program säger att landstinget ska vara uthållig med det tobaksförebyggande arbetet riktat mot barn och ungdomar samt se till att alla som vill sluta använda tobak ska få hjälp. Vidare ska uppmärksamheten på tobaksbrukande gravida kvinnor och nyblivna föräldrar öka. Genomföra tävlingen Utmaningen för medarbetare i landstinget Fortsatt utbildning och diplomering av tobaksavvänjare Årlig nätverksträff med fortbildning för länets tobaksavvänjare Etablera en tobakspreventiv mottagning (TPM) i Skellefteå Tobaksavvänjning ska finnas tillgänglig för hela länets befolkning Erbjuda tobaksavvänjning till ungdomar via folktandvården, ungdomshälsan och elevhälsan Utveckla och stärka arbetet med Tobaksfri Duo Sprida preoperativ rökavvänjning till fler kliniker och enheter Kunskapsutveckla arbetet inom MHV och BVC med målet tobaksfri livsstart och uppväxt Arbeta för att alla som möter patienter ställer frågan om tobaksbruk och hänvisar till TA Synliggöra och lyfta tobaksfrågan på chatt på hälsa2020.se, på tobaksfri.se och vll.se SID 5

6 Internt hälsoarbete Landstingets medarbetare är viktiga ambassadörer och förebilder i arbetet med att förverkliga visionen. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom ska vara ett naturligt inslag och förhållningssätt i möten med patienten. För att möta den utmaningen behöver vårdens medarbetare utveckla sin förmåga att ta tillvara egen kraft och kunskap för att stärka den egna hälsan. På landstingets arbetsplatser finns utsedda hälsoinspiratörer. Deras uppdrag är att inspirera och motivera medarbetarna till en hälsosam livsstil genom att förespråka friskfaktorer istället för riskfaktorer. Hälsoinspiratörerna bör också betona det egenansvar och den delaktighet som var och en har för sin egen hälsa (empowerment). Arbetet med att förverkliga visionen bör därför vävas in i internutbildningar och utvecklingsarbeten i landstinget. Utbildning för chefer och politiker i landstinget om att vara bärare av visionen Grundläggande friskvårdsutbildning för hälsoinspiratörer Inspirationsdagar för hälsoinspiratörer Öka kännedom om möjlighet till certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser och sprida goda exempel inom området Metodstöd till test med två livsstilsmottagningar i länet samt test med hälsodator på mottagningarna Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till utveckling av självrapporterad hälsovinstmätning i verksamheten Utveckling av hälsofrämjande väntrum och miljöer Utbildning i Motiverande samtal till hälsooch sjukvårdspersonal Arbete mot riskbruk och missbruk av alkohol och droger Majoriteten av den vuxna befolkningen dricker alkohol och allt fler dricker allt oftare och därmed också allt mer. För de flesta är alkohol en del av det sociala livet och uppfattas huvudsakligen som något positivt. Men alkoholen kan också föra med sig en mängd oönskade effekter, både fysiska, psykiska och sociala. Det finns tillfällen i livet då det är särskilt viktigt att avstå från alkohol som under uppväxten, i trafiken, på arbetsplatser och under graviditet. Dessa alkoholfria zoner återfinns också i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Västerbottens läns landsting har sedan många år arbetat alkoholförebyggande. Primärvården har med sin strategiska position för tidiga insatser varit i fokus. Landstinget har i detta arbete stöd från det nationella Riskbruksprojektet. Inom mödrahälsovården är strukturerade samtal om alkohol med gravida redan en rutin och frågan ses som viktig att ta upp inom barnhälsovården. Screening av alkoholvanor görs även regelmässigt inom primärvården, psykiatriska vården och ungdomsmottagningarna. Utbildning och metodutveckling inom hälsooch sjukvården för att personal i högre grad ska uppmärksamma patienter med riskabla alkoholvanor I samverkan med andra aktörer förebygga beroendeutveckling av alkohol och droger hos unga vuxna Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård Öka kunskapen inom den specialiserade sjukhusvården på somatisk och psykiatrisk samsjuklighet vid riskabel alkoholkonsumtion/ drogbruk Verka för en restriktiv förskrivning av narkotikaklassade läkemedel Chatt på hälsa2020.se Seminarium om dopning Spridning av SKL:s utbildning om riskbruk till MHV/BVC och socialtjänst Bidra till att utveckla stödsystem för levnadsvanor Bidra till att utveckla rutiner för uppföljning av hälsofrämjande insatser Testa utbildningsmaterial för hälsofrämjande förhållningssätt AKTIVITETSPLAN SID 6

7 Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar och alltfler når också riktigt höga åldrar. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Områdena kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar social gemenskap delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor. Utbildning till personal för att, i samband med vård och behandling, uppmärksamma och stödja goda matvanor, fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos äldre Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Genom att vara aktiv minst 30 minuter per dag kan styrkan i muskler och skelett påverkas positivt, likaså sömnen och koncentrationen, vikten och blodtrycket kan hållas på en rimlig nivå och det allmänna välbefinnandet bli stärkt. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, besvär från rörelseorganen, psykisk ohälsa och vissa former av cancer. Fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Genom att sprida arbetsmodellen för Fysisk aktivitet på Recept (FaR) till intresserade enheter inom landstinget, är målsättningen att fysisk aktivitet ska erbjudas som förstahandspreparat, komplement eller ersättning till läkemedel eller annan behandling. Även genom aktiviteter direkt mot befolkningen kan vi öka kunskapen om hur viktigt det är med fysisk aktivitet för att behålla och förbättra hälsan. Spridning och uppföljning av Fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) till fler intresserade enheter inom hälso- och sjukvården Arbeta för och följa förskrivning av FaR till alla äldre med risk för fallskador enligt riskbedömning i Senior Alert Delta i utvecklingsarbete för att skapa sociala mötesplatser för äldre (samt för särskilt utsatta grupper) Samverkan med samhällsaktörer samt information och propaganda för att stimulera till ett aktivare vardagsliv hos befolkningen och minska onödigt stillasittande genom Aktivt liv Kampanj för fysisk aktivitet (och goda matvanor) För ett friskare Sverige 9-15 maj Följa omfattningen av förskrivning av FaR Chatt på hälsa2020.se SID 7

8 Goda matvanor Goda matvanor är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa. Det finns både positiva och negativa mattrender i dagens samhälle. Vi äter allt mer grönsaker och frukt, men ändå är det bara en av tio som når rekommendationen. Man ser tydliga skillnader mellan olika gruppers matvanor. Män äter mer sällan frukt och grönsaker men oftare läsk och pommes frites än kvinnor, som däremot äter mer godis. Låg utbildningsnivå är kopplat till sämre matvanor och yngre har sämre matvanor än äldre. Undersökningar visar att det krävs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper att nå är lågutbildade och yngre. För de flesta handlar det inte om att äta mindre utan att välja bättre mat. Kampanj för ökad konsumtion av frukt och grönt Utveckling av material Kampanj för fysisk aktivitet och goda matvanor För ett friskare Sverige 9 15 maj Chatt på hälsa2020.se Säkrare sex Enligt världshälsoorganisationen WHO är sexuell hälsa ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. De hälsofrämjande insatserna syftar till att ge den enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sitt sexuella välbefinnande och sin reproduktiva hälsa. Landstinget har ansvar att bidra med kunskapsuppbyggnad och medel samt stärka det friska, positiva och lustfyllda i människors sexualitet. Landstingets förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utbildning för personal inom hälsooch sjukvården Utveckling av Pinigt-filmerna på hälsa2020.se samt utformning och testning av undervisningsmaterial kopplat till filmerna att användas i skolor, på fritidsgårdar etc. Chatt på hälsa2020.se Stöd till teatergruppen Unghästen och barnmorskor i utbildning/info till grundskoleelever Fortsatt utbildning av personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn Nätverksträffar inom regionala Kunskapsnätverket hiv/sti Norr där landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland ingår I samverkan med och inom Kunskapsnätverket hiv/sti Norr ansvara för och driva tre projekt: Unga möter yngre - ett upplysningsprojekt och Migration och sexuell hälsa - utformning av mall. Stödja nationella kampanjer initierade av nationella hivrådet Samordna, utveckla och stödja projekt och/ eller föreningar som erhållit statliga medel för hiv/sti-prevention. Samverkan inom STI-gruppen där representanter för länsövergripande verksamheter inom landstinget ingår. STI-gruppen utvecklar metoder och utbildar i rutiner för hiv/sti- och abortförebyggande verksamhet i länet. AKTIVITETSPLAN SID 8

9 Stödja individer och grupper som är speciellt utsatta Enligt SKL:s kunskapsöversikt Vård på (o)lika villkor slår Hälso- och sjukvårdslagen från 1982 fast att målet för hälsooch sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Kartläggningar visar dock att hälsan är ojämnt spridd mellan olika grupper och eftersom socialt utsatta grupper lider av störst ohälsa att hälsan dessutom är ojämnlikt spridd i befolkningen. Även om befolkningens hälsa till stor del bestäms av samhället i stort, dess ojämlikheter, skilda livsvillkor och det genetiska bagage var och en bär med sig så har hälso- och sjukvården ett stort ansvar. Den ska inte bara behandla sjukdomar, åkommor och ohälsa den ska också utjämna skillnader i ohälsa för att uppnå målet om en god hälsa för alla. Syftet med de hälsofrämjande insatserna är att öka kunskapen hos landstingets medarbetare och hos samarbetspartners om utsatta gruppers hälsosituation. Det innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utveckla samarbetet med handikappverksamheterna för att stärka hälsan hos personer med funktionshinder av olika slag Anpassa informationsmaterial så att det blir tillgängligt för alla grupper Spridning av vårdprogrammet för arbete med våldsutsatta kvinnor och barn till funktionshinder- och habiliteringsverksamheterna Utveckla samarbete med SFI SID 9

10 Mätetal för visionsarbetet Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Sjuklighet/ dödlighet Medellivslängd 1 (år vid födelsen) Kvinnor 83,3 Kvinnor 83,1 Medellivslängden som länge varit lägre än riket är nu ikapp för männen och klart över riket för kvinnorna. Män 78,9 Män 78,9 Åtgärdbar 2 dödlighet (döda per invånare och år) Hälsopolitiska indikatorer Hälsopolitiska indikatorer Kvinnor 24,3 Kvinnor 34,3 Män 40,5 Män 54,8 Sjukvårds indikatorer Sjukvårdsindikatorer Kvinnor 36,8 Kvinnor 37,9 Män 52,0 Män 54,8 Indikatorerna för god hälsovård och god sjukvård (mätt som antal dödsfall som går att förhindra med hjälp av förebyggande respektive behandlande insatser) är båda klart över riksgenomsnittet; då det gäller den hälsopolitiska indikatorn ligger VLL högst i landet. Tandstatus 19 år 3 (kariesfria procent) Kvinnor 28 Män 26 Kvinnor 30 Män 30 Andelen kariesfria ligger fortfarande under rikets genomsnitt, men har sedan år 2000 stigit från 16,8 till 27 procent år 2008 och ligger på 28,2 procent för 2010, men här saknas ännu motsvarande värden för riket. Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Upplevd hälsa Självskattad god hälsa Kvinnor 65 Kvinnor 69 Den självskattade hälsan är bättre än (procent) 4 riksgenomsnittet för män, men lägre Män 75 Män 73 än genomsnittet för kvinnor. Friska dagar 5 (andel utan någon sjukdag senaste månaden) Kroppslig hälsa Kroppslig hälsa Kvinnor 30,1 Kvinnor 32,4 Män 42,6 Män 42,5 Medan den kroppsliga hälsan är sämre än riksgenomsnittet så är den psykiska hälsan bättre än genomsnittet mätt som antalet friska dagar under den senaste månaden. Psykisk hälsa Psykisk hälsa Kvinnor 42,5 Kvinnor 36,4 Män 58,3 Män 49,9 AKTIVITETSPLAN SID 10

11 Mätetal för visionsarbetet Sjuklighet/ Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Kvinnor dödlighet Medellivslängd 83 år Män 79 år Levnadsvanor Rökande gravida 6 3,8 6,8 Andelen rökande gravida kvinnor (procent) Kvinnor Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiska 24 är lägst i landet (döda per indikatorer Män Riskkonsumtion Kvinnor 40 8 Kvinnor 10 Riskkonsumtionen av alkohol är låg invånare och år) Sjukvårdsindikatorer (procent) av alkohol 5 Kvinnor 37 Män 12 Män 16 Män 52 Upplevd hälsa Tandstatus Amning vid 19 år, 4 månader kariesfria 7 (procent) Självskattad god hälsa 28 % Helt 61,3 Helt 54,7 Andelen barn som ammas vid 26 % 4 månaders ålder, helt eller totalt, Totalt 65 % 79,8 Totalt 78,5 ligger högre i Västerbotten än i riket. 96,5 Vaccineringsfrekvensen ligger över Kvinnor 30 % Friska dagar Kroppslig hälsa (% utan Område sjukdag Mätetal Män Västerbotten 42 % Riket Kommentar senaste månaden) Kvinnor 42 % Psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering Män 97,2 58 % (procent) 8 riksgenomsnittet Levnadsvanor Rökande gravida 4 % Hälso- och sjukvårdsinsatser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Riskkonsumtion HFS-indikatorer av alkohol 9 (genomsnittlig andel Män med helgröna flaggor Amning [dvs. vid uppfyllt fyra månader till > 75 procent] för 33 indikatorer) MPR-vaccinering HFS-indikatorer 75 % 8 % Indikatorerna för hälsofrämjande sjukhus 12 % ligger över riksgenomsnittet 61 % helt 80 % helt eller delvis 97 % Bättre än riket Samma som riket Sämre är riket 1) Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån 2) Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 3) Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för Socialstyrelsen ) Statens folkhälsoinstitut 5) Hälsa på lika villkor 6) Graviditet, förlossningar och nyfödda barn. Socialstyrelsen 9 december ) Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda Socialstyrelsen 31 augusti ) Smittskyddsinstitutet 9) HFS. Uppföljning av verksamhetsåret Manuskript SID 11

12 Hälsa 2020, bakgrund Satsning som gett effekt Redan 1984 beslöt Västerbottens läns landsting att utveckla en svensk modell för preventivt hälsoarbete. Syftet var att stödja hälsosamma levnadsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes. Modellen, som utvecklades i Norsjö, är förebyggande och hälsofrämjande. Västerbotten är fortfarande unikt i landet med att systematiskt erbjuda alla 40-, 50- och 60-åringar individuella hälsoundersökningar. Att satsningen gett effekt kan man utläsa ur den statistik som på 1980-talet visade att Västerbotten var det län som låg sämst till ifråga om dödsfall i hjärtinfarkt och slaganfall upp till 75-års ålder. Idag ligger Västerbotten i topp. Västerbottningarna röker minst i hela landet, de höga kolesterolnivåerna har minskat påtagligt och blodtrycket sjunker. Intensifierat arbete År 2000 antog landstingsstyrelsen visionen År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning beslutade politikerna att göra en särskild satsning utifrån visionen, den så kallade Hälsa 2020-processen, vilket medfört att nya hälsofrämjande insatser genomförts och redan pågående intensifierats. Folkhälsopolitiskt program Ambitionen är att sammanställa Hälsa 2020-processens aktivitetsplan samt det folkhälsopolitiska programmets handlings- och aktivitetsplan till en gemensam handlingsplan. Det folkhälsopolitiska programmet knyter an till de elva nationella mål för folkhälsan som riksdagen fastställt: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivtet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Utöver dessa nationella mål har Västerbottens läns landsting tagit beslut om ett 12:e målområde: 12. Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. Mångas ansvar Landstinget har ett stort ansvar genom hälso- och sjukvården i arbetet med att främja hälsa, behandla och förebygga sjukdom. Men hur vi bor, vilka möjligheter vi har till arbete och utbildning, vår ekonomiska situation, möjligheter till sömn och avkoppling, relationer, kulturella aktiviteter med mera spelar också in. Vi är därför många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. AKTIVITETSPLAN PRODUKTION: LANDSTINGETS INFORMATIONSSTAB (KE) UMEÅ APRIL 2011

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting 2015 2019 Inledning... 3 Mål för folkhälsan och landstingets vision... 4 Utgångspunkter för folkhälsoarbetet... 7 Vad påverkar hälsan?... 7 En hälsofrämjande

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer