Aktivitetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetsplan 2011 2013"

Transkript

1 Aktivitetsplan

2

3 Hälsa 2020 Aktivitetsplan Västerbottens läns landsting har en vision som siktar högt: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Visionen berör alla i länet och alla kan vara med och påverka den. Alla vinner dessutom på att arbeta för den. Alla kan förbättra sin hälsa. Det handlar om att må så bra som möjligt utifrån de förutsättningar man har. För att möjliggöra ett aktivt liv och goda levnadsvanor som i sin tur skapar bästa förutsättningar för god hälsa i hela befolkningen krävs att många samhällsaktörer jobbar tillsammans mot samma mål. Syfte Aktiviteterna i planen ska bidra till att förverkliga landstingets vision, men är också en del av landstingets systematiska förbättringsarbete. Planen berör därmed både medarbetare, förtroendevalda, samhällsaktörer och även många medborgare som har kontakt med landstingets verksamheter och beslutsorgan. Läs mer på och Hur mäter vi visionen? Utifrån de mätetal som landstingsfullmäktige har beslutat att hälsoläget i länet ska mätas inom (se tabell på sidorna 10 11), framgår att Väster botten i de flesta avseenden har en god position i förhållande till övriga Sverige. Landstingets vision har ett internationellt perspektiv men det är svårt att jämföra hälsa eftersom olika länder mäter hälsa på olika sätt. Internationella mätningar visar dock att Sverige har en mycket frisk befolkning/god folkhälsa och i många avseenden är vi världsledande. Vill man vara bäst i världen ska man därför börja med att vara bäst i Sverige.

4 Ökad samverkan med övriga samhällsaktörer i länet Att arbeta för att människor ska uppleva att de har en god hälsa är en investering för framtiden. I visionen finns dels begreppet frisk som betyder fri från sjukdom, dysfunktion eller svaghet, dels begreppet hälsa som omfattar fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande. Detta medför att landstinget inte är den enda aktören i arbetet med visionen. Vi är många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. Viktiga samarbetspartners för landstinget är kommuner, statliga myndigheter, folkhälsoråd, frivilligorganisationer med flera. Satsningen ska bland annat utgå från landstingets folkhälsopolitiska program och formas så att det blir en del av breda och samordnade samhällsinsatser. För att nå visionen krävs åtgärder som berör hälsopåverkande faktorer och miljöer i hela samhället och som bidrar till att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras såväl som det allmänna hälsoläget i befolkningen. Ta fram en långsiktig strategi för visionsarbetet (konkreta åtgärder, kommunikationsaktiviteter, intern och extern förankring) Hälsokonferens för länets samhällsaktörer Via folkhälsoråden skapa mötesplatser för äldre samt för särskilt utsatta grupper Utveckling och marknadsföring av hälsa2020.se Nyhetsbrevet Hälsa på till samhällsaktörer och verksamheter inom VLL Kontakt med kommunernas folkhälsoråd, statliga myndigheter, föreningar m.fl. Inspirationsdag för kommunernas tjänstemän som arbetar med folkhälsofrågor Spridning av visionen/hälsoarbete till befolkningen via pressmeddelanden och debattartiklar i media, mässor, konferenser etc. Främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting har efter beslut i landstingsfullmäktige kompletterat det folkhälsopolitiska programmet med ett tolfte målområde Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. De flesta människor i Västerbotten har en god psykisk hälsa och uppger att de mår bra. Men den ökande förekomsten av rapporterad psykisk ohälsa i befolkningen är ändå oroande. Cirka 30 procent av de personer som söker läkarhjälp i primärvården har någon form av psykisk ohälsa och det är inte alltid detta uppmärksammas och behandlas på rätt sätt. Det är många faktorer som påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Fysisk aktivitet, sömn, matvanor, socialt nätverk, relationer, sysselsättning, natur, djur och kultur spelar in för hur vi mår i både kropp och själ. Studier visar att fysisk aktivitet är mycket verksamt vid bland annat behandling av depression. Fortsatt stöd till projektet Hälsocoacher i Västerbotten Utbildning riktad till t.ex. akuten, kvinnokliniken, barnkliniken med kunskap och metoder för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Spridning av egenvårdsbroschyren Ta hand om dig och HFS-nätverkets broschyr om sorg Fortsatt utbildning kring innehållet i vårdprogrammet för våldsutsatta kvinnor och barn Utveckla och tydliggöra första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Utveckla och testa metoder för att sprida kunskap om egenvårdsråd för psykisk hälsa Chatt på hälsa2020.se om psykisk hälsa Fortsatt utveckling och spridning av Salutsatsningen i länet Öka kännedomen om Centrum mot vålds verksamhet och utveckla samarbetet med denna och den specialiserade vården. I samarbete med Länsstyrelsen arbeta med förebyggande insatser Sprida materialet Väldigt intressant person (VIP) till länets högstadieskolor Stöd till verksamheten Sorgegrupper AKTIVITETSPLAN SID 4

5 Barn och ungas hälsa Svenska barn är i stort välmående med god hälsa, men en oroande negativ utveckling noteras. Den ogynnsamma hälsoutvecklingen förklaras av förändrade levnadsvanor. Landstingets Salut-satsning handlar om att ge möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Satsningen fokuserar på barn och ungdomar och involverar föräldrarna redan under graviditeten. De nationella folkhälsomål som prioriteras är trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. De verksamheter och yrkesgrupper inom både landsting och kommun som vanligen möter föräldrarna och barnen är engagerade i att utveckla och genomföra de hälsofrämjande insatserna. Salut-satsningen är indelad i moduler som baseras på barnens olika åldrar. I varje modul prioriteras de insatser som bedöms mest angelägna i den åldern. Barnet passerar under uppväxten genom modulerna och möts av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Spridningen av hälsoinsatserna pågår i länet. Utveckla och sprida föräldrastödsmetoder inom MHV och BVC i länet Chattar på hälsa2020.se Spridning av Salut-satsningens insatser för förskole-, låg-, mellanstadiebarn, högstadieoch gymnasieungdomar i hela länet Kontinuerlig uppföljning av Salut-satsningens modul I och II i hela länet Verka för att Salutsatsningens insatser når befolkning med annat modersmål än svenska Utveckla arbets- och utvärderingsinstrument för att kartlägga länets 3-åringars hälsa och levnadsvanor via BVC Revidera befintligt arbets- och utvärderingsinstrument inom MHV Sprida hälsosamtalet till skolsköterskor i länet och bygga upp databasen Epi-barn Spridning av den preventiva metoden Beardslees familjeintervention och Föra barnen på tal till hälso- och sjukvården. Tobaksförebyggande arbete Tobak är ett av de stora hoten mot en god folkhälsa. Därför är det viktigt att aldrig börja med tobak och den som använder tobak har allt att vinna på att sluta. Att vara rökfri är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå och vidmakthålla god hälsa. Ingen annan enskild förebyggbar faktor dödar och skadar så många och kostar samhället och den enskilde så mycket antog landstingsfullmäktige en policy för det tobaksförebyggande arbetet, Tobaksfritt landsting. Sedan början av 1990-talet har landstinget arbetat för att minska tobaksbruket i länet. Tobaksfri Duo är en primärpreventiv och framgångsrik satsning för att förebygga ungas tobaksbruk. Även sekundär tobaksprevention och tobaksavvänjningsstöd har utvecklats. Målsättningen är att detta ska kunna erbjudas hela länets befolkning oavsett bostadsort. Landstingets folkhälsopolitiska program säger att landstinget ska vara uthållig med det tobaksförebyggande arbetet riktat mot barn och ungdomar samt se till att alla som vill sluta använda tobak ska få hjälp. Vidare ska uppmärksamheten på tobaksbrukande gravida kvinnor och nyblivna föräldrar öka. Genomföra tävlingen Utmaningen för medarbetare i landstinget Fortsatt utbildning och diplomering av tobaksavvänjare Årlig nätverksträff med fortbildning för länets tobaksavvänjare Etablera en tobakspreventiv mottagning (TPM) i Skellefteå Tobaksavvänjning ska finnas tillgänglig för hela länets befolkning Erbjuda tobaksavvänjning till ungdomar via folktandvården, ungdomshälsan och elevhälsan Utveckla och stärka arbetet med Tobaksfri Duo Sprida preoperativ rökavvänjning till fler kliniker och enheter Kunskapsutveckla arbetet inom MHV och BVC med målet tobaksfri livsstart och uppväxt Arbeta för att alla som möter patienter ställer frågan om tobaksbruk och hänvisar till TA Synliggöra och lyfta tobaksfrågan på chatt på hälsa2020.se, på tobaksfri.se och vll.se SID 5

6 Internt hälsoarbete Landstingets medarbetare är viktiga ambassadörer och förebilder i arbetet med att förverkliga visionen. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom ska vara ett naturligt inslag och förhållningssätt i möten med patienten. För att möta den utmaningen behöver vårdens medarbetare utveckla sin förmåga att ta tillvara egen kraft och kunskap för att stärka den egna hälsan. På landstingets arbetsplatser finns utsedda hälsoinspiratörer. Deras uppdrag är att inspirera och motivera medarbetarna till en hälsosam livsstil genom att förespråka friskfaktorer istället för riskfaktorer. Hälsoinspiratörerna bör också betona det egenansvar och den delaktighet som var och en har för sin egen hälsa (empowerment). Arbetet med att förverkliga visionen bör därför vävas in i internutbildningar och utvecklingsarbeten i landstinget. Utbildning för chefer och politiker i landstinget om att vara bärare av visionen Grundläggande friskvårdsutbildning för hälsoinspiratörer Inspirationsdagar för hälsoinspiratörer Öka kännedom om möjlighet till certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser och sprida goda exempel inom området Metodstöd till test med två livsstilsmottagningar i länet samt test med hälsodator på mottagningarna Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till utveckling av självrapporterad hälsovinstmätning i verksamheten Utveckling av hälsofrämjande väntrum och miljöer Utbildning i Motiverande samtal till hälsooch sjukvårdspersonal Arbete mot riskbruk och missbruk av alkohol och droger Majoriteten av den vuxna befolkningen dricker alkohol och allt fler dricker allt oftare och därmed också allt mer. För de flesta är alkohol en del av det sociala livet och uppfattas huvudsakligen som något positivt. Men alkoholen kan också föra med sig en mängd oönskade effekter, både fysiska, psykiska och sociala. Det finns tillfällen i livet då det är särskilt viktigt att avstå från alkohol som under uppväxten, i trafiken, på arbetsplatser och under graviditet. Dessa alkoholfria zoner återfinns också i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Västerbottens läns landsting har sedan många år arbetat alkoholförebyggande. Primärvården har med sin strategiska position för tidiga insatser varit i fokus. Landstinget har i detta arbete stöd från det nationella Riskbruksprojektet. Inom mödrahälsovården är strukturerade samtal om alkohol med gravida redan en rutin och frågan ses som viktig att ta upp inom barnhälsovården. Screening av alkoholvanor görs även regelmässigt inom primärvården, psykiatriska vården och ungdomsmottagningarna. Utbildning och metodutveckling inom hälsooch sjukvården för att personal i högre grad ska uppmärksamma patienter med riskabla alkoholvanor I samverkan med andra aktörer förebygga beroendeutveckling av alkohol och droger hos unga vuxna Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård Öka kunskapen inom den specialiserade sjukhusvården på somatisk och psykiatrisk samsjuklighet vid riskabel alkoholkonsumtion/ drogbruk Verka för en restriktiv förskrivning av narkotikaklassade läkemedel Chatt på hälsa2020.se Seminarium om dopning Spridning av SKL:s utbildning om riskbruk till MHV/BVC och socialtjänst Bidra till att utveckla stödsystem för levnadsvanor Bidra till att utveckla rutiner för uppföljning av hälsofrämjande insatser Testa utbildningsmaterial för hälsofrämjande förhållningssätt AKTIVITETSPLAN SID 6

7 Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar och alltfler når också riktigt höga åldrar. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Områdena kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar social gemenskap delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor. Utbildning till personal för att, i samband med vård och behandling, uppmärksamma och stödja goda matvanor, fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos äldre Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Genom att vara aktiv minst 30 minuter per dag kan styrkan i muskler och skelett påverkas positivt, likaså sömnen och koncentrationen, vikten och blodtrycket kan hållas på en rimlig nivå och det allmänna välbefinnandet bli stärkt. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, besvär från rörelseorganen, psykisk ohälsa och vissa former av cancer. Fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Genom att sprida arbetsmodellen för Fysisk aktivitet på Recept (FaR) till intresserade enheter inom landstinget, är målsättningen att fysisk aktivitet ska erbjudas som förstahandspreparat, komplement eller ersättning till läkemedel eller annan behandling. Även genom aktiviteter direkt mot befolkningen kan vi öka kunskapen om hur viktigt det är med fysisk aktivitet för att behålla och förbättra hälsan. Spridning och uppföljning av Fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) till fler intresserade enheter inom hälso- och sjukvården Arbeta för och följa förskrivning av FaR till alla äldre med risk för fallskador enligt riskbedömning i Senior Alert Delta i utvecklingsarbete för att skapa sociala mötesplatser för äldre (samt för särskilt utsatta grupper) Samverkan med samhällsaktörer samt information och propaganda för att stimulera till ett aktivare vardagsliv hos befolkningen och minska onödigt stillasittande genom Aktivt liv Kampanj för fysisk aktivitet (och goda matvanor) För ett friskare Sverige 9-15 maj Följa omfattningen av förskrivning av FaR Chatt på hälsa2020.se SID 7

8 Goda matvanor Goda matvanor är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa. Det finns både positiva och negativa mattrender i dagens samhälle. Vi äter allt mer grönsaker och frukt, men ändå är det bara en av tio som når rekommendationen. Man ser tydliga skillnader mellan olika gruppers matvanor. Män äter mer sällan frukt och grönsaker men oftare läsk och pommes frites än kvinnor, som däremot äter mer godis. Låg utbildningsnivå är kopplat till sämre matvanor och yngre har sämre matvanor än äldre. Undersökningar visar att det krävs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper att nå är lågutbildade och yngre. För de flesta handlar det inte om att äta mindre utan att välja bättre mat. Kampanj för ökad konsumtion av frukt och grönt Utveckling av material Kampanj för fysisk aktivitet och goda matvanor För ett friskare Sverige 9 15 maj Chatt på hälsa2020.se Säkrare sex Enligt världshälsoorganisationen WHO är sexuell hälsa ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. De hälsofrämjande insatserna syftar till att ge den enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sitt sexuella välbefinnande och sin reproduktiva hälsa. Landstinget har ansvar att bidra med kunskapsuppbyggnad och medel samt stärka det friska, positiva och lustfyllda i människors sexualitet. Landstingets förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utbildning för personal inom hälsooch sjukvården Utveckling av Pinigt-filmerna på hälsa2020.se samt utformning och testning av undervisningsmaterial kopplat till filmerna att användas i skolor, på fritidsgårdar etc. Chatt på hälsa2020.se Stöd till teatergruppen Unghästen och barnmorskor i utbildning/info till grundskoleelever Fortsatt utbildning av personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn Nätverksträffar inom regionala Kunskapsnätverket hiv/sti Norr där landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland ingår I samverkan med och inom Kunskapsnätverket hiv/sti Norr ansvara för och driva tre projekt: Unga möter yngre - ett upplysningsprojekt och Migration och sexuell hälsa - utformning av mall. Stödja nationella kampanjer initierade av nationella hivrådet Samordna, utveckla och stödja projekt och/ eller föreningar som erhållit statliga medel för hiv/sti-prevention. Samverkan inom STI-gruppen där representanter för länsövergripande verksamheter inom landstinget ingår. STI-gruppen utvecklar metoder och utbildar i rutiner för hiv/sti- och abortförebyggande verksamhet i länet. AKTIVITETSPLAN SID 8

9 Stödja individer och grupper som är speciellt utsatta Enligt SKL:s kunskapsöversikt Vård på (o)lika villkor slår Hälso- och sjukvårdslagen från 1982 fast att målet för hälsooch sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Kartläggningar visar dock att hälsan är ojämnt spridd mellan olika grupper och eftersom socialt utsatta grupper lider av störst ohälsa att hälsan dessutom är ojämnlikt spridd i befolkningen. Även om befolkningens hälsa till stor del bestäms av samhället i stort, dess ojämlikheter, skilda livsvillkor och det genetiska bagage var och en bär med sig så har hälso- och sjukvården ett stort ansvar. Den ska inte bara behandla sjukdomar, åkommor och ohälsa den ska också utjämna skillnader i ohälsa för att uppnå målet om en god hälsa för alla. Syftet med de hälsofrämjande insatserna är att öka kunskapen hos landstingets medarbetare och hos samarbetspartners om utsatta gruppers hälsosituation. Det innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. Utveckla samarbetet med handikappverksamheterna för att stärka hälsan hos personer med funktionshinder av olika slag Anpassa informationsmaterial så att det blir tillgängligt för alla grupper Spridning av vårdprogrammet för arbete med våldsutsatta kvinnor och barn till funktionshinder- och habiliteringsverksamheterna Utveckla samarbete med SFI SID 9

10 Mätetal för visionsarbetet Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Sjuklighet/ dödlighet Medellivslängd 1 (år vid födelsen) Kvinnor 83,3 Kvinnor 83,1 Medellivslängden som länge varit lägre än riket är nu ikapp för männen och klart över riket för kvinnorna. Män 78,9 Män 78,9 Åtgärdbar 2 dödlighet (döda per invånare och år) Hälsopolitiska indikatorer Hälsopolitiska indikatorer Kvinnor 24,3 Kvinnor 34,3 Män 40,5 Män 54,8 Sjukvårds indikatorer Sjukvårdsindikatorer Kvinnor 36,8 Kvinnor 37,9 Män 52,0 Män 54,8 Indikatorerna för god hälsovård och god sjukvård (mätt som antal dödsfall som går att förhindra med hjälp av förebyggande respektive behandlande insatser) är båda klart över riksgenomsnittet; då det gäller den hälsopolitiska indikatorn ligger VLL högst i landet. Tandstatus 19 år 3 (kariesfria procent) Kvinnor 28 Män 26 Kvinnor 30 Män 30 Andelen kariesfria ligger fortfarande under rikets genomsnitt, men har sedan år 2000 stigit från 16,8 till 27 procent år 2008 och ligger på 28,2 procent för 2010, men här saknas ännu motsvarande värden för riket. Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Upplevd hälsa Självskattad god hälsa Kvinnor 65 Kvinnor 69 Den självskattade hälsan är bättre än (procent) 4 riksgenomsnittet för män, men lägre Män 75 Män 73 än genomsnittet för kvinnor. Friska dagar 5 (andel utan någon sjukdag senaste månaden) Kroppslig hälsa Kroppslig hälsa Kvinnor 30,1 Kvinnor 32,4 Män 42,6 Män 42,5 Medan den kroppsliga hälsan är sämre än riksgenomsnittet så är den psykiska hälsan bättre än genomsnittet mätt som antalet friska dagar under den senaste månaden. Psykisk hälsa Psykisk hälsa Kvinnor 42,5 Kvinnor 36,4 Män 58,3 Män 49,9 AKTIVITETSPLAN SID 10

11 Mätetal för visionsarbetet Sjuklighet/ Område Mätetal Västerbotten Riket Kommentar Kvinnor dödlighet Medellivslängd 83 år Män 79 år Levnadsvanor Rökande gravida 6 3,8 6,8 Andelen rökande gravida kvinnor (procent) Kvinnor Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiska 24 är lägst i landet (döda per indikatorer Män Riskkonsumtion Kvinnor 40 8 Kvinnor 10 Riskkonsumtionen av alkohol är låg invånare och år) Sjukvårdsindikatorer (procent) av alkohol 5 Kvinnor 37 Män 12 Män 16 Män 52 Upplevd hälsa Tandstatus Amning vid 19 år, 4 månader kariesfria 7 (procent) Självskattad god hälsa 28 % Helt 61,3 Helt 54,7 Andelen barn som ammas vid 26 % 4 månaders ålder, helt eller totalt, Totalt 65 % 79,8 Totalt 78,5 ligger högre i Västerbotten än i riket. 96,5 Vaccineringsfrekvensen ligger över Kvinnor 30 % Friska dagar Kroppslig hälsa (% utan Område sjukdag Mätetal Män Västerbotten 42 % Riket Kommentar senaste månaden) Kvinnor 42 % Psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering Män 97,2 58 % (procent) 8 riksgenomsnittet Levnadsvanor Rökande gravida 4 % Hälso- och sjukvårdsinsatser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Riskkonsumtion HFS-indikatorer av alkohol 9 (genomsnittlig andel Män med helgröna flaggor Amning [dvs. vid uppfyllt fyra månader till > 75 procent] för 33 indikatorer) MPR-vaccinering HFS-indikatorer 75 % 8 % Indikatorerna för hälsofrämjande sjukhus 12 % ligger över riksgenomsnittet 61 % helt 80 % helt eller delvis 97 % Bättre än riket Samma som riket Sämre är riket 1) Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån 2) Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 3) Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för Socialstyrelsen ) Statens folkhälsoinstitut 5) Hälsa på lika villkor 6) Graviditet, förlossningar och nyfödda barn. Socialstyrelsen 9 december ) Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda Socialstyrelsen 31 augusti ) Smittskyddsinstitutet 9) HFS. Uppföljning av verksamhetsåret Manuskript SID 11

12 Hälsa 2020, bakgrund Satsning som gett effekt Redan 1984 beslöt Västerbottens läns landsting att utveckla en svensk modell för preventivt hälsoarbete. Syftet var att stödja hälsosamma levnadsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes. Modellen, som utvecklades i Norsjö, är förebyggande och hälsofrämjande. Västerbotten är fortfarande unikt i landet med att systematiskt erbjuda alla 40-, 50- och 60-åringar individuella hälsoundersökningar. Att satsningen gett effekt kan man utläsa ur den statistik som på 1980-talet visade att Västerbotten var det län som låg sämst till ifråga om dödsfall i hjärtinfarkt och slaganfall upp till 75-års ålder. Idag ligger Västerbotten i topp. Västerbottningarna röker minst i hela landet, de höga kolesterolnivåerna har minskat påtagligt och blodtrycket sjunker. Intensifierat arbete År 2000 antog landstingsstyrelsen visionen År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning beslutade politikerna att göra en särskild satsning utifrån visionen, den så kallade Hälsa 2020-processen, vilket medfört att nya hälsofrämjande insatser genomförts och redan pågående intensifierats. Folkhälsopolitiskt program Ambitionen är att sammanställa Hälsa 2020-processens aktivitetsplan samt det folkhälsopolitiska programmets handlings- och aktivitetsplan till en gemensam handlingsplan. Det folkhälsopolitiska programmet knyter an till de elva nationella mål för folkhälsan som riksdagen fastställt: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivtet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Utöver dessa nationella mål har Västerbottens läns landsting tagit beslut om ett 12:e målområde: 12. Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. Mångas ansvar Landstinget har ett stort ansvar genom hälso- och sjukvården i arbetet med att främja hälsa, behandla och förebygga sjukdom. Men hur vi bor, vilka möjligheter vi har till arbete och utbildning, vår ekonomiska situation, möjligheter till sömn och avkoppling, relationer, kulturella aktiviteter med mera spelar också in. Vi är därför många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. AKTIVITETSPLAN PRODUKTION: LANDSTINGETS INFORMATIONSSTAB (KE) UMEÅ APRIL 2011

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016 Foto: Sara Marklund Norsjö kommun - en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer