Var finns jobben år 2008?

Transkript

1 Ura 2008:2 ISSN Var finns jobben år 2008? samt bedömning på 5-10 års sikt Nicklas Andersson Erica Gelis Torbjörn Israelsson Anders Pekkari Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Var finns jobben år 2008? samt bedömning på 5-10 års sikt Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Inledning...15 Datayrken...22 Teknikyrken...26 Hälso-, sjukvårds-, och omvårdnadsyrken...38 Utbildningsyrken...51 Administrativa och finansiella yrken...57 Försäljningsyrken...69 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service...75 Jord- och skogsbruksyrken...84 Transportyrken...88 Byggnads- och anläggningsyrken...94 Tillverkningsyrken Bilaga...114

3 2

4 Sammanfattning Huvudresultat och tendenser Den starka efterfrågan på arbetskraft dämpas Behovet att anställa personal ökade kraftigt under år Det framgår av att antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen uppgick till nästan Det var fler platser än år 2006 och en fördubbling jämfört med år Vi får gå tillbaka till 1989 samt till vissa år på 1970-talet för att finna sådana höga nivåer. Uppgången under det gångna året medförde att sysselsättningen ökade med , även det ett historiskt högt tal (det näst högsta sedan mätningarna inleddes 1957). Den historiskt höga efterfrågan på arbetskraft kommer att dämpas under år Antalet sysselsatta fortsätter att stiga men uppgången från 2007 stannar vid cirka personer, räknat som genomsnitt under åren. Om man istället beräknar förändringen av antalet platser under loppet av 2008, stannar uppgången vid cirka Dämpningen beror på att den internationella konjunkturen är svagare samt att arbetskraftstillgången inte medger en lika expansiv sysselsättningsutveckling. Bristen på arbetskraft är numera hög inom vissa expansiva yrken och det finns inga stora utrymmen för fortsatt stark jobbtillväxt. Den dämpade efterfrågan på arbetskraft kommer att medföra att bristen på arbetskraft till en början planar ut på en hög nivå för att sedan dämpas något under senare delen av året. Sysselsättningstillväxten under det senaste året har skett i ett mycket brett spektrum av yrken, vilket är ovanligt. Det brukar alltid finnas vissa yrkesområden som släpar efter i utvecklingen eller befinner sig i en omvandlingsfas, men det senaste året har i stort sett alla yrken gynnats. Den starka efterfrågan på arbetskraft under år 2007 har medfört att tillgången på arbetssökande krympt avsevärt inom allt fler yrken. Men trots den starka utvecklingen av efterfrågan har bristen på arbetskraft varit begränsad till vissa yrkesområden. Yrken med knapp tillgång på arbetssökande finns på både högskoleoch gymnasienivå. Andelen bristyrken på högskolenivå uppgår till 45 procent och andelen på gymnasienivå till 55 procent, sett i förhållande till samtliga yrken i vår undersökning. Bristen på arbetskraft kan inte enbart förklaras av en stark efterfrågan. Även om efterfrågan på arbetskraft skulle ligga på en lägre nivå så skulle det finnas brist på arbetskraft inom vissa yrkesområden, så kallade strukturella underskott. Detta innebär att nytillskottet av yrkesutbildade från utbildningsväsendet är konstant för litet oavsett konjunkturläge. 3

5 Starkast jobbtillväxt inom tjänsteyrkena Antalet arbetstillfällen kommer att öka inom framför allt yrken som finns inom tjänstesektorerna. Det sker dock en dämpning jämfört med året innan. Det innebär ett tillskott av arbetstillfällen inom bland annat service, restaurang, data, hälso- och sjukvård samt vissa administrativa och finansiella yrken. Sysselsättningstillväxten kommer att bromsa in inom byggnadsyrkena och teknikyrkena under året, och här halveras jobbtillväxten. Inom tillverkningsyrkena vänder sysselsättningen också nedåt. Inom transportyrkena blir ökningen svag, vilket främst sammanhänger med utvecklingen inom industrin och byggnadsverksamheten. Inom läraryrkena sker en marginell ökning av sysselsättningen. Behovet av lärarpersonal hålls tillbaka av att antalet elever på grundskolan minskar, alltså den del av skolan som sysselsätter störst andel av lärarkåren. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske sker en svag nedgång av antalet sysselsatta. Tabell 1 Förändring av sysselsatta inom yrkesområden under loppet av år 2008, antal och procentuell förändring 1 Yrkesområde Antal personer Procent Datayrken ,3 Byggnads- och anläggningsarbete ,6 Restaurang och service ,3 Teknikyrken ,4 Sjukvård och omsorg ,3 Försäljning ,7 Administrativa yrken ,6 Transport ,6 Lärare ,3 Tillverkningsarbete ,9 Jordbruk, skogsbruk och fiske ,4 Totalt ,8 1 Ledningsarbete ingår inte i tabellen. 4

6 Konsekvenser och behov av insatser inom arbetsmarknadspolitiken Obalanserna kommer att öka De geografiska obalanserna är mindre än på många år. Den starka efterfrågan på arbetskraft har medfört en klart bättre arbetsmarknad över hela landet. Samtidigt har åldersavgångarna börjat stiga i glesbygdsregionerna, vilket ökar anställningsbehoven där. Även de yrkesmässiga obalanserna är samtidigt lägre än under tidigare högkonjunkturer. Efterfrågan på arbetskraft har ökat kraftigt i ett brett fält av yrken under de senaste två åren vilket inneburit en minskad arbetslöshet inom de flesta yrkena på arbetsmarknaden. Mycket tyder på att botten är nådd när det gäller arbetslöshetsnivåer inom många yrken och regioner och det finns flera faktorer som talar för att både den totala arbetslösheten och skillnaden mellan olika yrken ökar framöver. Konjunkturen blir svagare och anställningsbehoven minskar efterhand inom allt fler yrken. Den försämrade lönsamheten i företagen i kombination med kraven att visa goda resultat kommer att påskynda takten i strukturomvandlingen det kommande året. Det kommer mest tydligt att märkas genom betydligt fler varsel om uppsägningar, vilket innebär att arbetsgivarna drar ner på antalet anställda. Neddragningen sker inom framför allt inom vissa yrkeskategorier exempelvis montörsyrket inom industrin. Strukturomvandlingen beror på att kompetenskraven för vissa yrken förändras och/eller att andra närliggande yrken inom samma yrkesfamilj efterfrågas istället. Tillgången på utbildad arbetskraft är samtidigt låg inom många tillväxtyrken. Det nytillskott av arbetskraft som kommer från det reguljära utbildningsväsendet är begränsat och matchar nätt och jämnt det ökade antalet åldersavgångar. Inom en del yrken är tillskottet tydligt lägre än avgångarna. Därutöver kommer tillskottet av ny arbetskraft från den ökade nettoinvandringen. I alla dessa avseenden rörande matchningen av ny arbetskraft till de lediga jobben behövs insatser för att undvika ökade obalanser på arbetsmarknaden. Strukturella underskott på utbildad arbetskraft kommer även fortsättningsvis att finnas inom flera yrkesområden och resultatet av detta blir att bristen kvarstår inom många yrken trots en svagare konjunktur. Anledningen är att utbildningssystemet och de studerandes utbildningsval inte anpassas snabbt nog för att möta de förändrade behoven på arbetsmarknaden. Det tar ofta mycket lång tid innan en anpassning sker och i vissa fall sker inga förändringar alls. En annan faktor som påverkar rekryteringsläget inom många yrken i allt högre utsträckning är ålders- 5

7 avgångarna. Dessa stiger de närmaste åren och når då sin kulmen inom en rad yrken, och detta kommer att påverka företagens och myndigheternas möjligheter att hitta ny personal under den kommande fem- till tioårsperioden. När det gäller att utbilda arbetskraft för att ersätta åldersavgångarna inom olika yrken finns alltför ofta inte tillräcklig framförhållning. Inom vissa andra yrken kan det istället ske en trendmässig nedgång av jobb vilket medför växande arbetslöshet på grund av uppsägningar samtidigt som för många utbildas till yrket. Det finns således fortfarande stora utrymmen för förändringar inom det reguljära utbildningssystemets utbildningsutbud för att det ska bli bättre anpassat efter arbetsmarknadens efterfrågan. En annan faktor som försvårar anpassningen på arbetsmarknaden är att det idag till stor del saknas utbildningsvägar för vuxna att utbilda sig till flertalet yrken på gymnasial nivå. Detta innebär att det blir svårt att förändra den missöverensstämmelse som dessutom ökar framöver när det gäller arbetssökandes (arbetslösa och jobbytares) utbildningsinriktning i förhållande till utbudet av jobb inom olika yrken. Matchningsläget och obalanserna mellan de arbetssökandes kunskaper och arbetsgivarnas kompetenskrav inom olika yrken kommer att påverkas negativt av att förutsättningarna för att åstadkomma yrkesmässig rörlighet försämras framöver. Den låga volymen av vuxenutbildningar på gymnasial nivå är en flaskhals som begränsar möjligheten för den enskilde att vidareutbilda sig till nya yrken. De kommunala vuxenutbildningarna har dragits ner kraftigt de senaste åren och ytterligare neddragningar aviseras från kommunerna för år Detta hindrar de intresserade från att gå vidare till utbildningar för nya yrken på gymnasial nivå, men också från att gå till eftergymnasiala utbildningar eftersom det krävs behörighet för att bli antagen till sådana utbildningar. Saknas denna behörighet måste den enskilde genomgå kompletterande grundutbildningar. Allt detta försvårar möjligheten till vidareutbildningar och minskar i slutänden den yrkesmässiga rörligheten. Det minskade utbudet av vuxenutbildning talar för att den strukturella arbetslösheten kommer att öka framöver, vilket leder till allt fler överskottsyrken, i takt med att strukturrationaliseringstakten nu trappas upp. Avsaknaden av vuxenutbildningar på gymnasial nivå kommer även att minska möjligheten för många av dem som invandrat till landet att komma ut i arbetslivet. 6

8 Arbetskraftsläget för olika yrkesområden kan sammanfattas enligt följande tabell (med brist menas liten tillgång på utbildad arbetskraft). Tabell 2 Brist på arbetskraft inom yrkesområden år 2008 Byggnads- och anläggningsverksamhet Industri/tillverkning Teknik och data Ekonomi och administration Försäljning Service och restaurang Transport Hälso- och sjukvård Lärare Jord och skogsbruk Stor brist flertalet yrken Stor brist kvalificerade yrken i övrigt god tillgång Stor brist flertalet yrken Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Brist några yrken i övrigt balans Stor brist vissa yrken i övrigt balans Stor brist några yrken i övrigt god tillgång Brist enstaka yrken i övrigt balans Arbetsmarknadsutbildningen kommer till mindre del än vad som var fallet för några år sedan att kunna bidra med ett tillskott av utbildade inom bristyrken på gymnasial nivå. Anledningen är att utrymmet för att bedriva arbetsmarknadsutbildningar har minskat. Fler arbetsgivare anmäler lediga platser Arbetet inom Arbetsförmedlingen riktar sig tydligt mot ett aktivt matchnings- och uppföljningsarbete när det gäller alla lediga platser som anmäls. Arbetet är särskilt intensivt inom bristyrkena för att undvika långa vakanstider. Arbetet innefattar bland annat att nå överenskommelser med arbetsgivarna om vilka insatser som ska vidtas från Arbetsförmedlingens sida. Det sker även insatser kring arbetssökande för att klargöra deras anställningsbarhet och finna kortast möjliga vägar till arbete. Vidare är det viktigt med goda arbetsgivarkontakter för att skaffa sig kunskaper om rekryteringsbehov och kompetenskrav. Ett viktigt arbete är att öka den geografiska rörligheten för att lösa bristsituationer och det arbetet blir allt viktigare eftersom tillgången på sökande har minskat avsevärt inom allt fler yrken på många lokala arbetsmarknader. Arbetsgivarna har blivit mer benägna att anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen, vilket medfört en stark uppgång av Arbetsförmed- 7

9 lingens marknadsandel avseende lediga platser. Den senaste mätningen (2006) visade på 42 procent och mycket tyder på att andelen är på väg att öka ytterligare. Detta är ett rationellt tillvägagångssätt från arbetsgivarnas sida eftersom analyser visar att när en arbetsgivare anmäler en ledig plats till Arbetsförmedlingen ökar dennes chanser att finna den arbetskraft som söks jämfört med arbetsgivare som inte anmäler en ledig plats. Det finns alltjämnt branscher/arbetsgivare som endast i liten omfattning anmäler till Arbetsförmedlingen lediga platser där bristyrken ingår. Det innebär att Arbetsförmedlingen inte är involverade i vissa rekryteringar där bristen på arbetskraft fördröjer tillsättningar och till och med innebär att tillsättningar uteblir. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framkommer att det under en ettårsperiod (mellan hösten 2006 och hösten 2007) fanns vakanser där arbetsgivaren inte ens försökt rekrytera samt vakanser där arbetsgivaren vid intervjutillfället inte funnit den arbetskraft som sökts. Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden Stor brist hotar tillväxten inom IT på sikt Efterfrågan inom datayrken har ökat markant sedan år Antalet lediga jobb har flerdubblats och sysselsättningen inom dessa yrken har ökat i snabb takt. Det har inneburit att arbetslösheten inom datayrken minskat i tilltagande takt. Det finns därigenom allt färre sökande till de lediga jobben och ungefär två av tre län rapporterar om svårigheter att besätta lediga jobb. Vi bedömer att sysselsättningen inom datayrkena ökar ytterligare under 2008 men att takten i uppgången avtar. Det finns två anledningar till detta. Den ena är att en svagare konjunktur medför något lägre anställningsbehov och den andra är att det utbildas för få inom datayrken. På fem till tio års sikt finns stor anledning till oro. Antalet förstahandssökande till datautbildningar minskade med 70 procent mellan åren 2000 och 2006 och antalet antagna till datautbildningar minskade med 50 procent under samma tidsperiod. Denna utveckling talar för ett stort underskott på utbildade inom datayrken på lång sikt. Stort ras i antalet personer som utbildar sig inom teknik Behoven av att anställa utbildade ingenjörer och tekniker har ökat kraftigt sedan år Den starka industri- och byggkonjunkturen har bidragit till den stora förbättringen inom yrkesområdet. Vid konjunkturens inledningsskede fanns en god tillgång på utbildade genom den relativt höga utbildningsvolym som fanns inom teknikyrken fram till 8

10 början av 2000-talet. Det har medfört att den stora efterfrågan har kunnat tillgodoses utan nämnvärda problem under innevarande konjunkturuppgång, och dessutom har uppgången denna gång varit starkare jämfört med tidigare uppgångar. Under år 2007 minskade emellertid antalet arbetslösa allt snabbare och det blev svårare för arbetsgivarna att finna den arbetskraft som de sökte. Detta besvärliga rekryteringsläge består år 2008 även om det efter hand lättar något inom vissa tekniska inriktningar. Arbetssökande inom teknikyrken kommer generellt att mötas av en relativt god arbetsmarknad på ett års sikt trots att konjunkturen försvagas. Utvecklingen av utbildningsplatserna liknar den inom datayrken. Antalet förstahandssökande till teknikutbildningar har minskat med cirka 42 procent mellan åren 2000 och 2006 och antalet antagna till teknikutbildningar har minskat med 35 procent under samma tidsperiod. Raset i utbildningshänseende ger en skarp indikation på att det kommer att finnas ett stort underskott på utbildade inom teknikyrken på lång sikt. Dämpning att vänta inom transportyrken Transportyrkena har haft högkonjunktur föranledd av den starka konjunkturen inom byggnadsverksamheten, den höga aktiviteten inom industrin samt den mycket starka utvecklingen inom handeln. Under det kommande året svalnar konjunkturen inom framför allt de två förstnämnda områdena, vilket dämpar behoven av att anställa arbetskraft inom transportyrken. Under det senaste året har antalet arbetslösa minskat och tillgången på arbetssökande är knapp inom några yrken. Det gäller i synnerhet för lastbilschaufförer, men en viss brist råder också på bussförare och lokförare. Inom sjöfarten finns stor brist på befäl. Bristen kommer av allt att döma att bestå även på sikt inom dessa yrken. Stor brist på utbildade inom byggnadsyrken Byggkonjunkturen var mycket stark under fjolåret och man får gå tillbaka till år 1990 för att finna ett så bra konjunkturläge. Under år 2008 kommer dock konjunkturen att dämpas. Den starka utvecklingen har så här långt lett till många lediga jobb och en starkt växande sysselsättning. Arbetslösheten har fallit med två tredjedelar sedan konjunkturuppgången startade. Detta har medfört ett allt mer ansträngt rekryteringsläge men under det senaste halvåret har bristen på arbetskraft stannat på en oförändrat hög nivå. Det råder stor brist på utbildad arbetskraft inom flertalet byggnadsyrken. Användandet av utländsk arbetskraft har till viss del motverkat rekryteringsproblemen, framför allt i Sydsverige. Den nu begränsade tillgången på arbetskraft medför att sysselsättningstillväxten är på väg att strypas. Prognosen för år 2008 visar på en mer än halverad sysselsättningsökning jämfört med år 9

11 2007. Bristen på arbetskraft kvarstår under året, men dämpas något efterhand. Stark uppgång inom service och restaurang Behovet av att rekrytera personal inom restaurang och service har under det senaste året varit rekordhögt. Sysselsättningstillväxten har mer än fördubblats jämfört med år Bedömningen för år 2008 innebär att takten i sysselsättningsökning återgår till 2006 års nivå, men även det är en god utveckling. Personalomsättningen är högre inom dessa yrken jämfört med arbetsmarknaden i övrigt vilket tillsammans med sysselsättningstillväxten för med sig ett stort antal rekryteringar. Det är många nya av dem som söker ut på arbetsmarknaden som väljer dessa yrken, bland annat är dessa yrken stora ingångsyrken för ungdomar och invandrare. Det innebär att tillgången på arbetskraft inte varit något större problem. Det är främst bland kockar som bristen på arbetskraft framträder mer tydligt. Det finns dessutom i några län brist på serveringspersonal. Vidare finns viss brist i enstaka län inom en del andra service- och säkerhetsyrken såsom väktare, poliser, kriminalvårdare och frisörer. Sysselsättningen vänder nedåt inom tillverkning Den starka industrikonjunkturen ledde under år 2007 till att sysselsättningen vände uppåt inom tillverkningsyrkena efter flera års nedgång. Uppgången ser ut att bli kortvarig för under innevarande år förutses en viss minskning. Konjunkturen har försvagats och varsel om uppsägningar står för dörren. Antalet anställningar kommer också att minska. Det råder dock stora skillnader mellan olika yrkeskategorier. Under det senaste året har bristen ökat inom kvalificerade yrken där det krävs längre industriutbildningar, men under de senaste månaderna har denna uppgång mer eller mindre avstannat. När det gäller maskinoperatörer och montörer har det funnits en god tillgång på arbetskraft. Det har rapporterats om brister inom dessa yrken i några län men i stort har rekryteringarna klarats väl. På sikt är utvecklingen oroande när det gäller tillgången på industriutbildade inom yrken där utbildningskraven är höga. Det reguljära utbildningsväsendet nyutbildar ett mycket begränsat antal personer varje år. En utbildningsväg som dock ökar i omfattning är Teknikcollege, privata yrkesutbildningar ofta drivna av industriföretag. Denna utbildningsväg står dock ännu så länge bara för en liten del av nytillskottet av arbetskraft. Nya jobb inom försäljning Försäljningsyrken har haft en ovanligt stark arbetsmarknad under det senaste året. Försäljningen har ökat inom ett brett spektrum av varor och tjänster och det har avspeglat sig i många rekryteringar. Det kommer att 10

12 bli en fortsatt god utveckling under det kommande året även om en dämpning sker under Sysselsättningen inom försäljningsyrken fortsätter att stiga men inte riktigt i samma takt som under år Bland annat kommer en svagare konjunktur att medföra något lägre behov av att rekrytera försäljare inom industrin, byggbranschen, bankerna med mera, branscher som främst påverkas av den svagare konjunkturen. Varuhandeln fortsätter dock att bygga ut sin verksamhet med fortsatt stora personalbehov, som även påverkas av en högre personalomsättning än inom många andra yrken. Bland annat sker nyetableringar av stora varuhus på många håll i landet. Yrken inom varuhandel är ofta attraktiva ingångsjobb för ungdomar. I de allra flesta fall kommer tillgången på arbetssökande att räcka till för rekryteringsbehoven inom försäljningsyrken. Tillkomsten av jobb reduceras inom vårdyrken Antalet sysselsatta inom vårdyrken växer. Under år 2007 ökade antalet sysselsatta i både yrken med gymnasieutbildning och yrken med högskoleutbildning. På sistnämnda nivå är dock tillgången på utbildad arbetskraft en begränsande faktor och möjligheten att öka sysselsättningen styrs i huvudsak av utbildningsdimensioneringen. Arbetslösheten bland utbildade inom vårdyrken på högskolenivå är mycket låg. Det betyder att dessa yrkens arbetslöshet är så kallad friktionsarbetslöshet, det vill säga den arbetslöshet som uppstår när personer byter arbete. Bedömningen är att antalet sysselsatta inom vård- och omsorgsyrken fortsätter att öka år 2008 men att ökningstakten nästan halveras. Hämskon är just tillgången på utbildade på högskolenivå. För yrken på gymnasial nivå finns fortfarande arbetslösa, vilket möjliggör en tillväxt av arbetstillfällen även om antalet arbetslösa minskat med en tredjedel sedan år Framtidsutsikterna för arbete är goda för dem som planerar att satsa på en utbildning inom hälso- och sjukvård samt omvårdnad. Förbättring av administratörernas arbetsmarknad Arbetsmarknadsläget för administrativa och finansiella yrken har förbättrats markant under de senaste två åren och många nya jobb har tillkommit. Yrkesområdet har återhämtat den förlust av jobb som skedde åren 2002 till Den goda tillgången på utbildade inom huvuddelen av dessa yrken har möjliggjort den goda sysselsättningsutvecklingen. För år 2008 beräknas tillväxten av jobb bromsa in betydligt. Rationaliseringstakten trappas upp inom flera branscher och det slår snabbt mot administrationerna. Tillkomsten av jobb har nästa helt och hållet skett inom yrken på högskolenivå. Inom yrken i den kategorin utbildas relativt många varje år och dessutom var arbetslösheten ganska hög vid konjunkturuppgångens inledningsskede, vilket medför att det varit 11

13 gynnsamma möjligheter att öka sysselsättningen. För administrativa och finansiella yrken med krav på gymnasieutbildning har det endast skett en marginell ökning av sysselsättningen. Arbetslösheten är därmed fortsatt hög och antalet lediga jobb är för litet för att arbetslösheten ska kunna falla till en låg nivå. På sikt kommer arbetsmarknaden inom administrativa och finansiella yrken att svänga betydligt från tid till annan på grund av konjunkturläget. Fler jobb inom förskolan Lärarutbildningen har byggts ut kraftigt. Mellan åren 1998 och 2006 har antalet antagna till utbildningar ökat med mer än 25 procent. Det har avspeglat sig i att tillgången på lärare blivit betydligt bättre än i den situation som rådde vid sekelskiftet. Det råder dock obalanser inom lärarkåren. Det är stor brist på förskollärare, fritidspedagoger och yrkeslärare. Samtidigt är tillgången på grundskollärare god. Efterfrågan på lärare bestäms av elevkullarnas storlek. Just nu minskar elevunderlaget i grundskolan, och därmed behovet av grundskollärare. Däremot ökar antalet gymnasieelever och antalet barn i förskoleåldrar, vilket kräver fler gymnasielärare och förskollärare. Till det ökade behovet bidrar också de kommande årens stora pensionsavgångar bland gymnasielärarna. Åldersavtappning inom lantbruk och skog Det sker kontinuerligt en svag avtappning av sysselsatta inom de areella näringarna, det vill säga jordbruk med binäringar, skogsbruk och fiske. En anledning är att produktivitetstillväxten inom dessa områden har varit mycket stark under flera decennier, varför den i och för sig kontinuerligt stigande produktionen kunnat utföras med allt färre anställda. År 2007 har dock varit ett ovanligt starkt år inom både jordoch skogsbruket. Lönsamheten har varit god inom de båda näringarna och sysselsättningsläget stabilt. För år 2008 väntas en svag nedgång av antalet yrkesverksamma, till stor del föranledd av pensionsavgångar. En återhållande faktor på sysselsättningen är att tillskottet av nya yrkesverksamma är begränsat. Det är få som utbildar sig till dessa yrken och mot bakgrund av de pensionsavgångar som står för dörren ser utvecklingen bekymmersam ut. Naturbruksutbildningarna skulle kunna utöka utbildningsplatserna om det fanns sökande. 12

14 Tabell 3 Yrken som det råder brist på i hela eller delar av landet. Rangordnade efter högst 2 bristindex (högre än 3,4 och viktat) CNC-operatörer VVS-montörer Lastbilsmekaniker Läkare Betongarbetare Byggnadsplåtslagare Förskollärare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Träarbetare Installationselektriker Civilingenjörer bygg och anläggning Svetsare Kranförare Anläggningsmaskinförare VVS-ingenjörer Lastbilsförare Programmerare Systemerare, systemutvecklare Akutsjuksköterskor Operationssjuksköterskor Murare Plattsättare Elingenjörer och eltekniker Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Maskiningenjörer och maskintekniker Bilmekaniker Gymnasielärare i yrkesämnen Verkstadsmekaniker Geriatriksjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Redovisningsekonomer Golvläggare Maskinreparatörer Civilingenjörer, maskin Smeder Lackerare Distriktssköterskor Anläggningsarbetare Civilingenjörer, elkraft Specialpedagoger Verktygsmakare Revisorer Barnsjuksköterskor Elmontörer Barnmorskor Telefonförsäljare Civilingenjörer elektronik och teleteknik Maskinbefäl, fartyg Fartygsbefäl Lokförare Målare Kockar/kokerskor Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare Sjuksköterskor, medicin/kirurgi (grundutbildade) Styr och reglermekaniker Källa: Arbetsförmedlingen 2 Viktningen sker efter den arbetsföra befolkningen i kommunerna. 13

15 Yrken med störst överskott på sökande år 2008 Det finns en del yrken med låg efterfrågan på arbetskraft eller ett för litet antal lediga jobb i förhållande till tillgången på arbetssökande. Det innebär att det blir svårt för många arbetssökande inom dessa yrken att snabbt finna ett arbete. Det handlar bland annat om vissa yrken inom administration, vård och omsorg, service, restaurang, samhällsvetenskap och handel. Yrkena med störst överskott på arbetssökande under år 2008 är enligt arbetsförmedlingskontorens bedömning följande: Tabell 4 Yrken som det råder stort överskott på sökande i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter lägst bristindex (viktat) Kontorister Receptionister Barnskötare Kontorssekreterare Vårdbiträden Kassörer Samhälls- och språkvetare Godshanterare, expressbud Vaktmästare Paketerare o andra fabriksarbetare Försäljare, dagligvaror Köks- och restaurangbiträden Försäljare, fackhandel Utredare i offentlig förvaltning Telefonister Källa: Arbetsförmedlingen

16 Inledning Rapporten bygger på arbetsförmedlingarnas bedömningar inom yrken som är representerade på deras regionala/lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med drygt privata arbetsgivare inom olika näringsgrenar över hela landet samt intervjuer med landets kommuner och landsting. Till detta skall läggas de kunskaper som Arbetsförmedlingen inhämtar via den dagliga verksamheten. Efterfrågeutvecklingen och rekryteringsläget för ett urval av yrken 3 har bedömts utifrån arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera arbetskraft. Detta har ställts i relation till Arbetsförmedlingens uppskattning av sin tillgång på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga fram till november Däremot har vi valt att låta sysselsättningsprognosen för yrkena avse hela år Rapporten har författats av Nicklas Andersson, Erica Gelis, Torbjörn Israelsson, Anders Pekkari, Tord Strannefors och Hans Tydén. Text och bild har redigerats av Gun Westberg. Liten tillgång på arbetskraft Liten tillgång på arbetskraft innebär svårigheter att finna lämpliga arbetssökande inom ett visst yrke. Detta utesluter inte att det kan finnas personer som blivit arbetslösa inom yrket i fråga, eller som sökt anställning inom yrket, men som i dagsläget inte uppfyller de kvalifikationskrav som normalt ställs vid rekryteringar: aktuell utbildningskompetens, yrkeserfarenhet, social kompetens, etc. En liten tillgång på arbetskraft behöver inte innebära att rekryteringar uteblir, utan vanligare är att exempelvis rekryteringskraven sänks eller rekryteringarna försenas. En mycket vanlig konsekvens av uteblivna rekryteringar är ett ökat övertidsuttag på befintlig personal. Om rekryteringsproblemen är så allvarliga att arbetsgivaren får betydande svårigheter att upprätthålla eller utvidga verksamheten, och företagets sysselsättningsutveckling därmed hämmas, talar man om ett flaskhalsproblem. Ett sådant kan uppstå om det råder liten tillgång på kvalificerade sökande till någon nyckelbefattning, eller om det finns ett flertal svårrekryterade platser inom företaget. Det bör noteras att uppgifterna om flaskhalsar måste tolkas med stor försiktighet, eftersom många 3 Det bör påpekas att yrkesurvalet har förändrats och utvidgats hösten 2005 och hösten Antalet yrken i barometern har vid dessa revideringar utökats från 178 till 210. Dessutom har vissa av de tidigare redovisade yrkena utgått eller omklassificerats, vilket gör att tidshistoriska jämförelser försvårats. 15

17 bedömare kan ha svårt att skilja mellan liten tillgång på arbetssökande och flaskhals. Ett utbrett underskott på arbetskraft inom yrken innebär allvarliga påfrestningar för samhällsekonomin. En vanlig följd är stigande löner, med risk för högre priser, försämrad konkurrenskraft på världsmarknaden samt stigande inflation, vilket leder till att räntenivån höjs. Detta får till följd att den ekonomiska tillväxten i landet bromsar in. En sådan utveckling leder bland annat till lägre skatteintäkter, försämrad offentlig ekonomi och i förlängningen ökad arbetslöshet. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke använder vi ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde över landets arbetsförmedlingsområden av bedömningarna för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott); 2=stor konkurrens (överskott); 3=balans; 4=liten konkurrens (brist) och 5=mycket liten konkurrens om jobben (stor brist). För yrket i fråga multipliceras alltså antalet förmedlingskontor som redovisar mycket stor konkurrens med talet 1, antalet kontor som redovisar stor konkurrens med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben 4. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 3,7 och uppåt råder mycket liten konkurrens om jobben i hela landet. På yrken med värden från 3,3 till 3,69 föreligger det liten konkurrens om jobben. Inom yrken belägna inom intervallet 2,9 till 3,29 råder det balans mellan arbetssökande och lediga jobb i landet. Yrken inom intervallet 2,5 till 3,89 kännetecknas av stor konkurrens om jobben. Om bristindex ligger lägre än 2,5 råder mycket stor konkurrens om jobben i hela landet. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden under det senaste året har medfört att bristindex stigit och för vissa enskilda yrken är uppgången stor. Det är alltid svårt att jämföra bristindex med faktiska tal, till exempel antal arbetslösa. Den viktigaste orsaken till detta är sannolikt att arbetsförmedlarna upplever att det finns ett betydande underskott på 4 Analogt med användandet av det beskrivna Bristindex används även i viss utsträckning ett Efterfrågeindex som konstruerats på liknande sätt. (1=starkt sjunkande, 2=sjunkande, 3=oförändrad, 4=stigande, 5=starkt stigande efterfrågan.) 16

18 kompetens hos många av de arbetssökande utan arbete som idag är registrerade på Arbetsförmedlingen. Med den tolkningen skulle det med andra ord finnas ett kvalitativt underskott på arbetskraft medan det formella antalet inskrivna väl räcker till för att klara den kvantitativa efterfrågan som kanaliseras via Arbetsförmedlingen. Detta är säkert en viktig del av förklaringen till att bristindex betydligt oftare ligger över än under standardvärdet 3. Vägar in i olika yrken I denna rapport ges, i de olika yrkesavsnitten, ofta exempel på vägar in i olika yrken. För den som är speciellt intresserad hänvisas vidare till Arbetsförmedlingens hemsida där det finns länkar till detaljerade beskrivningar när det gäller inträdeskrav och utbildningsvägar för en rad olika yrken. Kompetenskrav vid rekrytering Kunskap och kompetens nyckelord på arbetsmarknaden Utbildningsnivån är tillsammans med befolkningens yrkeserfarenhet en viktig faktor när det gäller lokaliseringen av arbetstillfällen och produktion och har ett nära samband med ett lands välfärdsnivå. Vidare växer inslaget av tjänster och service i många varuprodukter exempelvis inom olika system för telefoni vilket medfört att gränsen mellan yrken som förknippas med varuproduktion och yrken som förknippas med tjänsteproduktion luckrats upp. En ökad försäljning av telesystem innebär också ökad tjänsteexport i fråga om information kring hur dessa system kan användas på ett optimalt sätt, inkluderande utbildningsinsatser. De institutionella förhållandena det vill säga hela infrastrukturen inklusive utbildningsmöjligheter har blivit allt viktigare när det gäller företagsklimat och produktionsförutsättningar, och har därmed också blivit en alltmer viktig komponent vid beslut om företagsetableringar och investeringar i befintliga anläggningar. En välutbildad befolkning, som därigenom har lättare att lära sig nya moment inom sitt yrkesområde, blir alltmer ett grundvillkor för att företagen skall utvecklas gynnsamt och därmed en viktig förutsättning för utvecklingen av välfärden i alla länder. Det är av stor vikt att mindre länder med ett högt löneläge i den globala ekonomin såsom Sverige kan hålla en hög kunskapsnivå hos den yrkesverksamma befolkningen för att möta den knivskarpa konkurrensen från andra länder. 17

19 Kunskapsinslaget ökar inom många yrken Det är viktigt att göra åtskillnad mellan begreppen kunskap och kompetens. En förenklad förklaring skulle ta fasta på att oavsett hur omfattande kunskaper man besitter inom ett ämne eller ett område så är värdet av dessa kunskaper begränsat om man inte förmår använda dem på ett konstruktivt sätt. Det är här begreppet kompetens kommer in i bilden för först då man har lärt sig att, på ett för ändamålet lämpligt sätt, tilllämpa och/eller överföra sina kunskaper har man även uppnått kompetens inom sitt område. Lärare brukar ofta tas som ett illustrativt exempel på detta förhållande men samma förhållande gäller i stort sett alla yrkesgrupper. En hög kompetens hos arbetskraften möjliggör också större flexibilitet i organisationen och är en central förutsättning för produktivitetsutvecklingen. Dessa faktorer blir avgörande för konkurrenskraften och har i synnerhet en stor betydelse vid korta produktionsserier. Vidare medför ny teknik att förändringstakten gällande kunskap och innehåll förändras allt snabbare inom många enskilda yrken. Omloppstiderna för vissa produkter har förkortats avsevärt. Om en produkts omloppstid tidigare var några år kan den nu vara nere i något år eller enbart några månader. Bra exempel är växande områden såsom för elektronik och data. Det betyder även att produktutvecklings/projekttider förkortas successivt, vilket bland annat understryker kompetenskravens allt större betydelse. Företag och organisationer med hög flexibilitet och välutbildad personal uppvisar en snabbare tillväxt och produktivitetsökning än andra företag. De har också lägre personalomsättning och lägre sjukfrånvaro. Det är mycket centralt att utbildningen av personal ökar parallellt med den snabba förändringen i den nya tekniken och de ändrade arbetsorganisationerna, ett ansvar som främst åvilar företagen själva. Utbildningsnivån i företagen skiljer sig dock väsentligt mellan olika åldrar. Yngre nyrekryterade personer har som regel en högre utbildningsnivå och mera aktuella kunskaper än äldre anställda, vilket visar att personalutbildning kan vara ett eftersatt område inom många företag. Eftersatta utbildningsbehov leder inte bara till lägre tillväxt i företagen och i ekonomin, utan även till att äldre riskerar att få lämna företagen vid rationaliseringar för att sedan få mycket svårt att snabbt komma tillbaka i arbete igen. Allt bredare kompetenskrav Den mångfacetterade och snabbt föränderliga verkligheten kräver flera olika slag av kompetens hos personalen. En given utgångspunkt för bedömningen av kompetensbehovet är att all kompetensutveckling skall 18

20 ha ett nära samband med de krav och behov som finns på det enskilda arbetsstället. De viktigaste typerna av kompetens är yrkesmässig, social, strategisk och personlig. Yrkesmässig kompetens Den yrkesmässiga kompetensen är det som allmänt diskuteras i debatten kring huruvida det finns utbildad arbetskraft inom olika områden. Den stora tillgången på arbetskraft tillsammans med en snabb teknisk utveckling har bidragit till att kompetenskraven vid rekryteringar ökat. Några kompetenskrav återkommer ofta vid rekryteringar: Aktuell utbildning inom yrket Arbetslivserfarenhet inom yrket Kunskaper inom IT/ny teknik Grundkunskaper i matematik, svenska, engelska Kunskaper i andra språk än engelska Kraven på olika former av kompetens vid anställningar har ökat markant under 1990-talet och hittills under 2000-talet, vilket har gjort det svårare för många att få fast förankring på arbetsmarknaden. De ökade kraven vid rekryteringar sätter betydande press på arbetskraften. När det gäller utbildning krävs vanligen god grundutbildning inom det sökta yrket men i många fall även kunskaper inom närliggande yrkesområden. Det är dock värt att påpeka att det i princip krävs en godkänd och genomförd gymnasieutbildning för ungdomar för att de skall få en permanent etablering på arbetsmarknaden. De senaste årens rationaliseringar har lett fram till att det allt oftare ställs krav på att personalen även ska behärska närliggande arbetsuppgifter och därmed ha en bred kunskapsprofil, vilket i synnerhet är ett önskemål hos de mindre arbetsgivarna. Yrkeserfarenhet värderas högt vid många anställningar. Erfarenhet ger bland annat värdefull yrkesvana men ger även arbetsgivaren möjligheter att få referenser om den arbetssökande. Några kompetenskrav som nästan genomgående har ställts vid anställningar är goda språkkunskaper, det vill säga förmåga att förutom att tala och skriva god svenska även behärska något/några utländska språk, framför allt engelska. Ett annat krav som ofta har framkommit vid rekryteringar är kraven på att den arbetssökande ska ha goda användarkunskaper inom IT. Strategisk kompetens Strategisk kompetens är en viktig förmåga som kommit alltmer i centrum. I den ligger förmågan i att klara nya, svårare och mer varierande 19

21 uppgifter till följd av förändringar av innehåll, arbetssätt och yrkesroll. Strategisk kompetens förutsätter klara och relativt entydiga mål och är direkt knuten till de uppgifter som organisationen, avdelningen eller enheten i dagsläget utför. För att tillägna sig denna kompetens kan en del anställda behöva vidareutbildning på gymnasie- och/eller högskolenivå. Andra kan behöva en omfattande fördjupning av kunskaper och färdigheter för mer avgränsade områden. Strategisk kompetens innebär även beredskap inför, och vilja att själv initiera och bidra till, förändring och utveckling av verksamheten. I detta ligger förmåga att ompröva gamla lösningar och att kritiskt pröva nya. I grunden handlar det om förmåga att lära och förändras. Varje medarbetare behöver dessutom ha en klar uppfattning om arbetsplatsens/arbetslagets roll i verksamheten, hur det egna arbetet hänger samman med verksamheten i övrigt och vad det innebär att arbeta i en decentraliserad organisation. I en tid av allt snabbare strukturella förändringar i verksamhet och arbetsliv i kombination med ett omfattande och lättillgängligt informationsflöde på arbetsplatserna blir utvecklingskompetens allt viktigare. Social kompetens Begreppet social kompetens kom under första halvan av 1990-talet att få stor spridning och en ökande betydelse som merit vid rekrytering till i stort sett alla typer av yrken. I dess vidaste bemärkelse kan begreppet sägas vara synonymt med samarbetsförmåga. Detta är emellertid inte tillräckligt utan de konnotationer 5 som kan tillmätas uttrycket är av betydligt mera subtilt slag. Det är på intet sätt tillräckligt att vara trevlig, omtänksam, lyhörd eller ens empatisk för att besitta social kompetens, även om dessa egenskaper sannolikt ofta är betecknande för en socialt kompetent person. I många förslag till definition av det begrepp som veterligen ännu inte är vetenskapligt och officiellt definierat inryms förmågan att skapa och upprätthålla goda relationer samt förmågan att kommunicera på ett naturligt och icke-provocerande sätt. Men inte heller detta är helt uttömmande enligt rapportförfattarnas 6 åsikt. Ett väsentligt tillägg skulle nämligen vara även relationer till och kommunikation med människor som du normalt sett inte skulle ägna särskilt stor uppmärksamhet och energi, det vill säga att ha förmåga att samarbeta med medarbetare där den så kallade personkemin fungerar dåligt. Inte heller den här föreslagna definitionen är sannolikt heltäckande och gör heller inte anspråk på 5 Tankar och bibetydelser som tillmäts begreppet eller uttrycket ifråga av den som hör eller läser om, i detta fall, social kompetens. 6 Författarna till föreliggande rapport. 20

22 detta. Syftet har dock varit att bidra till en ökad tydlighet när det gäller innebörden av ett begrepp som fortfarande och under lång tid framöver kommer att spela stor roll vid rekryteringar av nya medarbetare. Den sociala kompetensen har fått stor betydelse vid tillsättning av befattningar där nära kontakt med människor utgör en stor och betydelsefull del av arbetsinnehållet. Då förutsätts förmåga att vara lyhörd för människors uttalade eller outtalade behov samt kompetens att föra en dialog om hur dessa behov kan tillgodoses. Kraven accentueras i takt med att arbetslag/resultatenheter får ett större ansvar. Ytterligare dimensioner tillkommer när det gäller pedagogiskt arbete eller arbete i ledande ställning. Personlig kompetens Personlig kompetens ligger till sin karaktär relativt nära den sociala kompetensen och innefattar en persons sätt att vara, etik, ansvar och andra personliga egenskaper. Såväl när det gäller social som personlig kompetens varierar kraven mellan olika arbetsgivare. Var och en har sin specifika uppfattning om vad som är viktigt i den egna verksamheten och vilka krav som bör ställas på de anställda. Personlig kompetens * sätt att vara * etik * ansvar * egenskaper - Kompetens - Funktionell kompetens i en konkret arbetssituation kvalifikationskrav Social kompetens * samarbetsförmåga * lyhördhet för organisationskultur * förmåga att lyssna Strategisk kompetens * kunskap om mål * förmåga att nå mål * visionärt tänkande Yrkesteknisk kompetens * teori, metoder och principer för arbetsuppgift * regler * hjälpmedel/redskap 21

23 Var finns jobben? 7 Datayrken Efterfrågan på datayrken har stigit kraftigt under de senaste åren och rekryteringsproblemen har ökat stadigt, vilket medfört att arbetslösheten minskat kraftigt för alla datayrken. Det är i första hand högskoleutbildad arbetskraft som efterfrågas och ofta söks någon som både har utbildning och erfarenhet. Dessutom har intresset för datautbildningar på högskolenivå minskat kraftigt sedan millenniumskiftet, vilket innebär att området kommer att kännetecknas av brist på arbetskraft under 2008 och lång tid framöver. Under det närmaste året kommer datakonsultverksamheten att gå in i en betydligt lugnare tillväxtfas vilket sammanhänger med en dämpning av både industri- och byggkonjunkturen. Antalet sysselsatta beräknas öka med personer under Datayrkena är nära sammanflätade. Området har kännetecknats av stora förändringar och nya yrkesbenämningar dyker upp. Det är svårt att skissera vilka yrken som expanderar mest i ett mer långsiktigt perspektiv. Den som funderar på att arbeta inom datayrken bör använda strategin att först genomgå en grundläggande datautbildning på högskolenivå, vilken sedan utgör grunden för en mängd olika datayrken. Nedan följer en beskrivning av några grupper av datayrken. De mer långsiktiga bedömningarna är utblickar och tar inte ställning till konjunkturläget fem eller tio år in i framtiden. Det innebär att även om yrket klassas som ett bristyrke långsiktigt kan det vara svårt att få ett jobb om man examineras mitt i en lågkonjunktur. 7 Källa för dessa avsnitt är yrkesbarometern, månadsrapporteringen och statistik för Arbetsförmedlingen och SCB:s register. Det innebär att inte bara en källa styr bedömningarna. 22

24 Bristindex inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen Systemerare Systemerare är en yrkesgruppering som innehåller ett antal olika datayrken. Exempel är systemdesigners, systemutvecklare och systemarkitekter, det sistnämnda är ett mycket kvalificerat yrke. Det krävs alltid både utbildning och lång erfarenhet för att komma i fråga som systemarkitekt och det är också en yrkesgrupp där tillgången på arbetskraft är knapp. Efterfrågan på systemerare har stigit påtagligt under det senaste året. Arbetslösheten har minskat stadigt och nivån är numera lägre än genomsnittet för samtliga yrken. Tillgången på arbete förutses komma att bli mycket god under 2008, i synnerhet för systemerare som har både utbildning och erfarenhet. Behovet av att rekrytera dataspecialister ligger kvar på en hög nivå de kommande tio åren. En av anledningarna är att tjänster riktade till företag växer. Vidare är strömmarna in och ut i yrket omfattande. Tillgången på utbildade dataspecialister blir inte tillräcklig. Det beror på att inte tillräckligt många utbildar sig till yrket och att få jobbar kvar i yrket efter utbildningen. Ett visst tillskott av dataspecialister sker dock från andra länder. Vår bedömning är att utbildade dataspecialister har goda utsikter till arbete. Arbetsmarknaden påverkas enskilda år av hur konjunkturen förändras. 23

25 Programmerare Arbetsmarknaden för programmerare har förstärkts påtagligt under det senaste året och arbetslösheten har minskat påtagligt. Nivån är nu lägre än genomsnittet för samtliga yrken. Tillgången på programmerare väntas bli liten under Behovet av att rekrytera dataspecialister ligger kvar på en hög nivå de kommande tio åren. En av anledningarna är att tjänster riktade till företag växer. Vidare är strömmarna in och ut i yrket omfattande. Tillgången på utbildade dataspecialister blir inte tillräcklig. Det beror på att inte tillräckligt många utbildar sig till yrket och att få jobbar kvar i yrket efter utbildningen. Ett visst tillskott av dataspecialister sker dock från andra länder. Vår bedömning är att utbildade dataspecialister har goda utsikter till arbete. Arbetsmarknaden påverkas enskilda år av hur konjunkturen förändras. IT-strateger För IT-strateger, IT-analytiker med flera har arbetsmarknaden förstärkts påtagligt och arbetslösheten har minskat till en låg nivå. Tillgången på IT-strateger väntas bli något mindre än antalet lediga arbeten under Behovet av att rekrytera dataspecialister ligger kvar på en hög nivå de kommande tio åren. En av anledningarna är att tjänster riktade till företag växer. Vidare är strömmarna in och ut i yrket omfattande. Tillgången på utbildade dataspecialister blir inte tillräcklig. Det beror på att inte tillräckligt många utbildar sig till yrket och att få jobbar kvar i yrket efter utbildningen. Ett visst tillskott av dataspecialister sker dock från andra länder. Vår bedömning är att utbildade dataspecialister har goda utsikter till arbete. Arbetsmarknaden påverkas enskilda år av hur konjunkturen förändras. 24

26 Datatekniker När det gäller datatekniker (nätverkstekniker) har efterfrågan ökat svagt, arbetslösheten har minskat och tillgången på arbetssökande är betydligt större än för datayrken som kräver högskoleutbildning. Behovet av att rekrytera datatekniker kvarstår på en hög nivå de kommande tio åren. En anledning är att användandet av datorer ökar totalt sett i samhället och även globalt. Pensionsavgångarna blir förhållandevis stora, men samtidigt kommer personer till yrket från andra yrken. Tillgången på utbildade tekniker blir inte tillräcklig. Anledningen är att antalet personer som sökt sig till utbildningar inom datayrken varit lågt under många år och att antalet utbildningsplatser därför dragits ner. Vår bedömning är att utbildade datatekniker har medelgoda till goda möjligheter till arbete. Arbetsmarknaden påverkas enskilda år av hur konjunkturen förändras. Servicetekniker Sysselsättningen för servicetekniker har i det närmaste legat stilla under det senaste året. Arbetslösheten har dock minskat men nivån är fortfarande högre än genomsnittet för samtliga yrken. Efterfrågan på servicetekniker bedöms endast komma att förändras i lite omfattning under En ganska stor konkurrens om arbetstillfällena väntas i delar av Norrland och i Östergötland och Södermanland. Arbetsförmedlingen har inte gjort någon långsiktig bedömning på detta yrke. 25

27 Teknikyrken Efterfrågan på arbetskraft inom teknikyrkena har stigit markant de senaste åren, till följd av den starka industri- och byggkonjunkturen. Därmed har arbetslösheten gått ned till låga nivåer och den omfattar nu mestadels personer utan aktuell kompetens. Inom flera av teknikyrkena råder en påtaglig, och hittills snabbt växande, brist på arbetskraft. Till detta bidrar bland annat en kraftig minskning av antalet studerande vid teknikutbildningar. Industrikonjunkturen har nu börjat dämpas, men bristen på teknikutbildade väntas bestå även detta år. Ett stort antal åldersavgångar står för dörren de kommande åren bland ingenjörer på mellannivå, vilket ställer krav på nyrekryteringar. Den fortskridande tekniska utvecklingen skapar dessutom kontinuerligt behov av nya kompetenser inom teknikområdet och efterfrågan på tekniskt utbildad personal väntas bli god även i ett längre tidsperspektiv. Sysselsättningen inom teknikområdet väntas det närmaste året öka med personer. Bristindex inom teknikyrken Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg och anl VVS-ingenjörer Elingenjörer och eltekniker Maskining o maskintekniker Civilingenjörer, maskin Civilingenjörer, elkraft Civilingenjör elektr o teletekn Ing o tekn inom elektr o tele Arkitekter Lantmätare GIS/Kartingenjörer Ing o tekn inom gruv o metall Kemiingenjörer och kemitekniker Civilingenjörer gruv o metall Statistiker Laboratorieingenjörer Matematiker Civilingenjörer, kemi Fysiker Kemister Geologer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen Fysiker Fysikernas arbetsmarknad gynnas av den fortskridande utvecklingen inom högteknologin. Det råder dock fortfarande ett visst överskott på nyutexaminerade fysiker och arbetslösheten är tämligen hög. Efterfrå- 26