Var finns jobben år 2007?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns jobben år 2007?"

Transkript

1 Ura 2007:1 ISSN Var finns jobben år 2007? AMS Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Var finns jobben år 2007? Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Huvudresultat och tendenser... 3 Konsekvenser och behov av insatser inom arbetsmarknadspolitiken... 4 Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden... 7 Inledning...14 Kompetenskrav vid rekrytering...19 Var finns jobben 2007?...24 Datayrken...24 Utsikter för några datayrken...27 Teknikyrken...29 Utsikter för några teknikyrken...30 Hälso- och sjukvård, omvårdnadsyrken...33 Utsikter för några vårdyrken...34 Utbildningsyrken...41 Utsikter för några lärargrupper...42 Administrativa yrken, kontorsarbete...45 Utsikter för några administrativa yrken, krav på högskoleutbildning...47 Utsikter för några administrativa yrken, krav på gymnasieutbildning...50 Företagssäljare finansiella yrken, försäljningsyrken inom handeln...53 Utsikter för några försäljnings- och inköpsyrken...54 Kundservicearbete, restaurang och annan service...57 Utsikter för kundserviceyrken...58 Utsikter för restaurangyrken...59 Utsikter för andra serviceyrken...59 Jordbruk, skogsbruk och fiske...62 Utsikter för några areella yrken...63 Byggnads- och anläggningsarbete...66 Utsikter för några byggnadsyrken...68 Tillverkningsarbete...71 Utsikter för några tillverkningsyrken...72 Transportarbete...77 Utsikter för några transportyrken...78 Bilaga...82

3 2

4 Sammanfattning Huvudresultat och tendenser Efterfrågan på arbetskraft är ovanligt stark Efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt under år 2006, till nivåer som senast uppmättes år Antalet lediga platser som anmäldes till arbetsförmedlingarna uppgick till drygt , vilket var fler än år Den höga efterfrågan på arbetskraft kommer att bestå under år 2007, och antalet sysselsatta stiger i mycket stor omfattning under året. Enligt våra beräkningar ökar sysselsättningen med personer mellan 2006 och 2007, räknat som årsgenomsnitt. Den starka utvecklingen innebär att arbetsmarknadsläget blir bättre inom ett brett spektrum av yrken det kommande året. Den goda efterfrågan på arbetskraft inom allt fler yrken under år 2006 har medfört att tillgången på arbetssökande börjat krympa betydligt inom de mest efterfrågade yrkena. Den bilden kommer att bli än tydligare under år Yrken med knapp tillgång på arbetssökande finns på både högskole- och gymnasienivå. Bakgrunden till denna situation inom allt fler enskilda yrken är, förutom att efterfrågan är stark, även att nytillskottet av yrkesutbildade från utbildningsväsendet är för litet och att arbetslöshetens nivå blir allt lägre, och även att antalet åldersavgångar stiger. Den goda tillgången på arbetssökande inom de flesta yrken på arbetsmarknaden under åren efter sekelskiftet har medfört att arbetsgivarna vant sig vid att kunna ställa höga krav på meriter vid anställningar inom många yrken. I den utveckling som för närvarande pågår kan kraven sannolikt i vissa fall sättas på en för hög nivå i förhållande till arbetsuppgifterna och det blir säkerligen allt vanligare att arbetsgivare tvingas sänka kraven vid rekryteringstillfället. Denna situation uppstår vanligen när efterfrågan på arbetskraft inom ett yrke varit god under en tid såsom under år 2006 och hittills under år Nya arbetstillfällen inom flertalet yrkesområden Antalet arbetstillfällen kommer att öka i ett brett fält av yrken år 2007, vilket framgår av tabell 1. Denna konjunkturuppgång innebär en jobbtillväxt som är både stark och ovanligt jämnt fördelad mellan olika yrkesområden. Sysselsättningen stiger nu på bred front inom huvuddelen av näringslivet, däribland teknik, tillverkning, transport samt restaurang och service. Antalet sysselsatta är samtidigt på väg att öka inom delar av offentlig sektor såsom vård och omsorg. Inte riktigt alla yrkesområden 3

5 berörs av sysselsättningsexpansionen. Inom läraryrkena sker en viss minskning av antalet sysselsatta men nedgången har sin orsak i att antalet elever sjunker inom den del av skolan som sysselsätter mest lärare, nämligen grundskolan. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske sker en fortsatt trendmässig minskning av antalet sysselsatta. Tabell 1. Sysselsättningen, förändring i årsgenomsnitt år 2007, antal och procent, rangordnat Antal Procent Datayrken ,2 Ledningsarbete ,4 Teknikyrken ,9 Transport ,9 Byggnads- och anläggningsarbete ,7 Restaurang och service ,1 Tillverkningsarbete ,4 Försäljning ,1 Sjukvård och omsorg ,0 Administrativa yrken ,3 Lärare ,7 Jordbruk, skogsbruk och fiske ,2 Totalt ,1 Konsekvenser och behov av insatser inom arbetsmarknadspolitiken Det krävs kraftfulla insatser för att motverka brist De omfattande anställningsbehoven leder till att bristen på utbildade ökar inom allt fler yrken på arbetsmarknaden. Rekryteringsproblemen var vid ingången av året störst inom byggnads- och anläggningsyrken, enligt länsarbetsnämndernas bedömning. Det besvärliga rekryteringsläget bekräftades även i vår senaste intervjuundersökning med arbetsgivare där hälften av byggföretagen rapporterade brist på arbetskraft och vart fjärde företag uppgav att de inte kunde expandera i den takt de planerat. Bristen på arbetskraft har lett till att lönerna ökat snabbare i bristföretagen inom byggsektorn jämfört med företag som ej uppgivit brist, vilket är ett tydligt kvitto på att arbetskraftsbrist råder. Bristen har efterhand spridit sig till flera andra yrkesområden. De yrken där det råder betydande rekryteringssvårigheter återfinns inom följande områden (ytterligare redovisning av enskilda yrken, se tabell 2): 4

6 Yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet Yrken inom industrin med höga kvalifikationskrav Vissa yrkesinriktningar inom teknik och data Ett antal serviceyrken inom privat tjänstesektor Vissa yrken med krav på högskoleutbildning inom kommunal sektor AMS bedömer att rekryteringsproblemen fortsätter öka inom allt fler yrken på arbetsmarknaden fram till slutet av år Rekryteringsproblemen gäller särskilt sysselsättningsexpansiva yrken och/eller yrken där det reguljära utbildningsväsendet inte förmår tillgodose arbetsmarknadens behov. Den starkaste tendensen till ökade rekryteringssvårigheter redovisas för närvarande inom teknik- och datayrken, och det är också yrkesområden där vi bedömer att den krympande tillgången på arbetssökande så småningom kommer att bromsa sysselsättningsuppgången. Arbetsförmedlingarna arbetar intensivt med aktiv matchning och uppföljning av lediga platser som anmäls, inte minst inom de ovan redovisade bristyrkesområdena. Arbetsförmedlingen uppger att man i sitt matchningsarbete stimulerar geografisk och yrkesmässig rörlighet för att lösa olika bristsituationer. Branschråd med representanter/experter från olika näringsgrenar har bildats i länen för att möta branschernas behov av efterfrågad arbetskraft. Ett problem är att arbetsgivarna inte fullt ut anmäler lediga platser till arbetsförmedlingen, inte minst inom bristyrken. Detta försvårar möjligheterna för Arbetsförmedlingen att undanröja den brist som arbetsgivarna upplever. Det finns nämligen många rekryteringssituationer där arbetsgivare upplever brist på arbetskraft samtidigt som det finns arbetslösa som har tillräckliga kunskaper för de lediga arbetena. För att motverka bristsituationer finns förutom aktivt matchningsarbete även utbudshöjande program att tillgå, framför allt arbetsmarknadsutbildning. Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade betydligt under loppet av år 2006, från vid ingången av året till vid utgången av året. Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning kommer dock av budgetskäl att dras ner betydligt under år Den utvecklingen kommer inte att gå obemärkt förbi eftersom arbetsmarknadsutbildning ständigt utgör ett viktigt komplement till bristerna i utbildningsinriktning och utbildningsinnehåll inom gymnasieskolan. Detta gäller inte minst tillverkningsyrken där arbetsmarknadsutbildningen är den huvudsakliga försörjningskällan av arbetskraft till industrin. Exempel på arbetsmarknadsutbildningens stora betydelse är att 25 procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadsutbildning finns inom två industri- 5

7 yrken. Andra områden som påverkas är de många gymnasieyrkena inom transport, vård, service och försäljning. Även inom dessa yrkesområden finns liknande exempel på yrken som till stor del försörjs med arbetskraft via arbetsmarknadsutbildning. De ökade rekryteringsproblemen leder till att konkurrensrekryteringarna ökar inom allt fler yrken vilket i sin tur påverkar löneutveckling och inflation. Strukturproblem ligger bakom överskottsyrken Bland de yrken som efterfrågas i minst utsträckning under en högkonjunktur är den bakomliggande orsaken ofta att det pågår strukturella förändringar som håller tillbaka anställningsbehoven, i nuläget exempelvis kontorister och bank- och postkassörer. Strukturomvandlingen innebär att kompetenskraven förändras och/eller att andra närliggande yrken efterfrågas istället. Strukturförändringens konsekvenser på yrken, innefattande storlek och omfattning samt behoven av yrkesrörlighet, är dock allmänt ganska lite utforskad. Den pågående strukturförändringen har lett till att det krävs djupare eller bredare utbildning vid anställningar än tidigare, eller båda delarna. Exempel på detta är vissa administrativa yrken och vissa serviceyrken. Den starka konjunkturen kommer dock att reducera takten i strukturomvandlingen och arbetsmarknadsläget blir därmed något bättre även inom de yrken som haft det svagaste arbetsmarknadsläget under den gångna lågkonjunkturen. Arbetslösheten förblir emellertid hög inom dessa yrken men en del av problematiken döljs av det ljusare läget på arbetsmarknaden. Detta är ett besvärligt dilemma sett i ett långsiktigt perspektiv eftersom det innebär att den nödvändiga yrkesrörligheten bromsas eller i värsta fall uteblir. Det medför en bestående strukturarbetslöshet som sedan späds på vid nästa lågkonjunktur, varvid ett växande antal arbetslösa har utbildning och/eller erfarenhet inom yrken som bara efterfrågas i liten utsträckning. En sådan situation med för låg rörlighet leder för de drabbade till långa tider utanför arbetslivet och en svårhanterlig arbetslöshetssituation i samhället. En ytterligare faktor som ökar överskotten på arbetskraft inom vissa lågt efterfrågade yrken är den rådande överdimensioneringen av vissa typer av utbildningar inom utbildningsväsendet. 6

8 Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden Stark uppgång inom IT Efterfrågan inom datayrken har ökat stadigt under de senaste två åren. Sysselsättningen har tagit ett kliv uppåt och antalet lediga platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen har tredubblats. Denna efterfrågeutveckling har lett till att arbetslösheten för högskoleutbildade med en datavetenskaplig utbildning minskat i tilltagande takt. AMS bedömer att sysselsättningen inom datayrkena ökar med personer under 2007, men det finns risk för att tillgången på utbildade kan bromsa sysselsättningsuppgången. I ett längre perspektiv kan situationen komma att bli problematisk. Antalet förstahandssökande till datautbildningar har minskat med över 75 procent och antalet antagna med en tredjedel mellan åren 1998 och Allt talar för ett stadigt växande behov av datautbildade, vilket riskerar att ge omfattande rekryteringsproblem på sikt. Allt bättre arbetsmarknad inom teknik Stark konjunktur bidrar till att anställningsbehovet ökar när det gäller olika slag av ingenjörer och tekniker. Konjunkturuppgången är bred och ger upphov till nya jobb inom olika tekniska inriktningar. Sysselsättningen är i tydlig uppgång och de senaste tre åren har cirka arbetstillfällen skapats, huvuddelen av dessa under det senaste året. Under år 2007 beräknar vi att arbetstillfällen tillkommer. Antalet arbetslösa ingenjörer och tekniker minskar därför kontinuerligt och utvecklingen är på väg mot allt större rekryteringsproblem. Tillgången på arbetskraft minskar alltså stadigt och eftersom anställningsbehoven bedöms bli fortsatt stora under år 2007 kommer rekryteringsproblemen att stiga successivt. Under de senaste åren har antalet studenter som påbörjat utbildningar inom teknik minskat kraftigt, eller med mer än en tredjedel efter sekelskiftet, och risken är mycket stor att bristen på utbildade tekniker och ingenjörer blir mycket omfattande på sikt. Fler sysselsatta inom transportyrken Transportyrkena har gynnats kraftigt av den starka konjunkturen inom byggnadsverksamheten och en hög aktivitet inom industrin samt en stark privat konsumtion. Efterfrågan på arbetskraft mätt som antalet lediga platser anmälda hos Arbetsförmedlingen har ökat betydligt och det har fått till följd att sysselsättningen stigit under det senaste året. Under år 2007 förutser vi en ökning med Alla yrken uppvisar en minskad arbetslöshet, och i flera enskilda yrken är nedgången kraftig. Arbetsgivarnas syn på framtiden har också blivit alltmer positiv. Under det senaste året har också rekryteringsproblemen ökat. Det gäller i syn- 7

9 nerhet för lastbilschaufförer och kranförare, men en viss brist råder också på bussförare och lokförare i vissa län. Flygnäringen har gynnats av den stärkta konjunkturen men den pågående omstruktureringen har motverkat efterfrågan på arbetskraft inom flygyrkena. Ökad brist på utbildade inom byggnadsyrken Byggkonjunkturen har förstärkts kraftigt under de senaste åren, vilket inneburit en allt starkare arbetsmarknad för bygg- och anläggningsyrken. Efterfrågan på arbetskraft förblir stor under kommande år och sysselsättningen bedöms öka med personer, vilket dock innebär en inbromsning av ökningstakten från fjolårets uppgång på personer. Arbetslösheten har minskat kraftigt för flertalet byggnadsyrken vilket medfört att problemen med att få tag på kvalificerad arbetskraft har stigit påtagligt. Det är de växande rekryteringsproblemen som av allt att döma kommer att verka återhållande på ökningen av sysselsättningen i år. Parterna på arbetsmarknaden tonar ned dessa svårigheter och framställer bristen på byggnadsarbetare som enbart ett lokalt problem, och de oroar sig inte heller för tillgången på arbetskraft i ett mer långsiktigt perspektiv. Vår intervjuundersökning av näringsidkare inom byggnadsbranschen och Konjunkturinstitutets barometerundersökningar indikerar däremot tydliga rekryteringsproblem. Samma resultat ger vårt bristindex över olika byggnadsyrken. Denna skillnad i bedömning försvårar konstruktiva åtgärder för att finna lämpliga insatser för att lösa rekryteringsproblemen i både ett kort och ett långt perspektiv. Användandet av utländsk arbetskraft har till viss del motverkat problemen med att få tag på kvalificerade yrkesarbetare. Hur omfattande inströmningen av utländsk arbetskraft egentligen är inom byggbranschen finns det emellertid ingen statistik som belyser. Uppgång inom service och restaurang Med en viss fördröjning har nu de senaste årens starka ekonomiska utveckling fått genomslag i en ökad efterfrågan på servicetjänster av olika slag, och den tendensen väntas hålla i sig under det närmaste året. Därmed uppstår också fler arbetstillfällen inom servicenäringarna, och vi räknar med en uppgång på arbetstillfällen år Till detta kommer att personalomsättningen inom flera av yrkena är hög, vilket för med sig ett stort antal ersättningsrekryteringar. Det är många som söker sig till dessa yrken, bland annat ungdomar och invandrare, och tillgången på arbetskraft är i allmänhet inget större problem. Det är främst bland kockar, serveringspersonal och frisörer som vissa rekryteringsproblem kan förekomma, i varje fall i vissa delar av landet och/eller under vissa tider på året. Å andra sidan finns det många serviceyrken där den strukturella och tekniska utvecklingen gör delar av personalen överflödig: bank- och postkassörer, receptionister 8

10 och telefonister, vaktmästare m.fl., och här är framtidsutsikterna fortsatt dystra. Sysselsättningen vänder upp inom tillverkning Den starka industrikonjunkturen har lett till ökade rekryteringsbehov. Antalet sysselsatta började öka tidigt under 2006, och uppgången har därefter tilltagit något men är fortfarande inte särskilt stor. Den starka konjunkturen får inte fullt genomslag i rekryteringar och ökad sysselsättning utan företagen arbetar mycket med att effektivisera produktionen, framför allt genom produktivitetshöjande maskininvesteringar. För år 2007 bedömer vi att sysselsättningen fortsätter öka och att uppgången breddas till allt fler yrken. Det medför en sammantagen uppgång på under året. Det har hittills förelegat stora skillnader i arbetsmarknadsläget mellan olika yrken och uppgången i efterfrågan har i första hand berört yrken med högre kvalifikationskrav. Den hämsko som kan riskera att bromsa uppgången av sysselsättningen är bristen på utbildad arbetskraft inom de mest efterfrågade yrkena. Det förekommer idag brist på arbetskraft inom vissa specialistyrken samtidigt som arbetslösheten är hög inom yrken med lägre kompetenskrav. Fler jobb inom försäljning Den stigande aktiviteten inom näringslivet och uppgången av den privata konsumtionen gynnar försäljningsyrkena, och efterfrågan på dessa stiger nu påtagligt. Denna starka rekryteringsbild kommer att hålla i sig det närmaste året, vilket medför en fortsatt ökning av sysselsättningen inom dessa yrken, större än på många år. Bland annat sker nyetableringar av stormarknader/köpcentra på många håll i landet. Det innebär ett tillskott på närmare sysselsatta inom yrkesområdet. I de allra flesta fall kommer tillgången på arbetssökande att räcka till för rekryteringsbehoven. För de företagsrelaterade försäljningsyrkena krävs ofta högskoleutbildning, men för yrken inom detaljhandeln är det tillräckligt med gymnasieutbildning. De sistnämnda yrkena är därför attraktiva ingångsjobb för ungdomar, med stor personalomsättning som följd. Sysselsättningsuppgången inom handelsyrkena hålls i viss mån tillbaka av den starka produktivitetsutvecklingen inom handeln, med inriktning mot personalsnålare butiker, och det råder i allmänhet en stor tillgång på arbetskraft. Jobb på väg inom vårdyrken Under 2006 började antalet sysselsatta öka inom vårdyrkena, efter en tidigare svag utveckling. En ganska stor del av ökningen svarade emellertid de så kallade plusjobben för. Bedömningen är att antalet sysselsatta fortsätter att öka med personer år Det betyder att den nedåtgående tendensen för arbetslösheten (inkl. program) består. Det är 9

11 dock värt att påpeka att den uppgången är lägre jämfört med tidigare jämförbara konjunkturlägen. Arbetsgivarna i den kommunala sektorn anger nämligen att rekryteringsplanerna är återhållsamma eftersom de är försiktiga att åter höja kostnaderna inom sina verksamheter. Det råder brist på utbildade inom vissa högskoleyrken inom hälso- och sjukvården medan tillgången på vårdbiträden och barnskötare fortsätter att överstiga efterfrågan. Vi räknar att bristen på utbildade inom högskoleyrken ökar ytterligare under På längre sikt väntas behovet av sjukvård och omsorg öka stadigt till följd av en åldrande befolkning och dessutom kommer pensionsavgångarna att vara stora inom flera enskilda vårdyrken. Sysselsättningen inom administrativa yrken ökar efter flera svaga år Arbetsmarknadsläget för administrativa yrken har under flera års tid varit svagt. Tillgången på lediga jobb har varit begränsad och de arbetslösa har haft svårt att komma ut i arbetslivet. Arbetsmarknadsutvecklingen är nu på väg att förbättras, fler arbetstillfällen tillkommer totalt sett inom yrkesområdet och arbetslösheten har börjat minska inom en del yrken. Under år 2007 beräknar vi att drygt arbetstillfällen tillkommer inom yrkesområdet. Förbättringarna slår igenom i olika grad inom olika yrken och vissa yrken får räkna med en bestående besvärlig arbetsmarknad framöver. Liksom under tidigare lågkonjunkturer har administrationerna utsatts för ett betydande stålbad åren efter sekelskiftet. Det har skett neddragningar inom administrationerna inom företag och myndigheter samtidigt som allt fler utbildat sig inom högskolorna till administrativa yrken. Detta innebär fortsatt stora volymer av arbetssökande, och arbetsmarknaden har långt ifrån kunnat svälja alla dessa. Många som egentligen skulle vara arbetssökande har vidareutbildat sig i avvaktan på bättre arbetsmarknad och det är inte ovanligt med ett stort antal akademiska betyg och fler än en examen. Detta innebär ofta hård konkurrens vid rekryteringar. Det goda konjunkturläget medför att arbetsmarknadssituationen lättar något för arbetslösa akademiker som söker arbete inom administration och år 2007 kommer att bli det bästa året sedan åren runt sekelskiftet. För administrativa yrken med krav på gymnasieutbildning är efterfrågeläget fortsatt svagt, och även om det sker en viss förbättring under år 2007 kommer arbetsmarknadssituationen att vara svår för många som söker arbete inom dessa yrken. Sedan åren före sekelskiftet har närmare arbetstillfällen fallit bort inom administrativa yrken på gymnasienivå. Vi räknar med att nedgången av sysselsättningen bromsar upp 10

12 och att det sker en viss, om än svag, återhämtning av sysselsättningen år Fler jobb inom förskolan och gymnasieskolan Lärarutbildningen har byggts ut kraftigt. Sedan år 1998 har antalet antagna till utbildningarna ökat med närmare 30 procent. Tillgången på arbetskraft är därför numera ganska god, generellt sett, även om det fortfarande på många håll förekommer lärare utan pedagogisk utbildning. Ett påfallande undantag är förskollärarna, som är ett stort bristyrke i de flesta länen. Det finns också vissa andra lärargrupper, till exempel yrkeslärare, som nu uppvisar tydligt ökade bristtal. Efterfrågan på lärare bestäms till stor del av elevkullarnas storlek. Just nu minskar elevunderlaget i grundskolan, och därmed behovet av grundskolelärare. Eftersom grundskollärare är den klart största gruppen bland läraryrken så kommer den totala sysselsättningen att minska något inom yrkesområdet. Däremot ökar antalet gymnasieelever och antalet barn i förskoleåldrar, vilket kräver fler gymnasielärare och förskollärare. Till det ökade behovet bidrar också de kommande årens stora pensionsavgångar bland gymnasielärarna. Ytterligare en faktor som talar för ökad efterfrågan på vissa lärare är de förstärkta kommunala ekonomierna. Åldersavtappning inom lantbruk och skog Även under 2007 förutses en viss nedgång av antalet yrkesverksamma inom areella näringar som jordbruk med binäringar, skogsbruk och fiske. Produktivitetstillväxten inom dessa områden har varit mycket stark under många decennier, varför den i och för sig kontinuerligt stigande produktionen kunnat utföras med allt färre anställda. Till detta kommer den ökande internationella konkurrensen. Stöden från EU motverkar dock den strukturella förändringen. Kommande beslut från EU kan emellertid komma att få stor inverkan på den svenska produktionsoch sysselsättningsutvecklingen. Medelåldern inom yrkena är hög, och antalet nytillträdande räcker inte helt till för att kompensera de många pensionsavgångarna. Vi räknar med en sammanlagd nedgång inom de areella yrkena med personer under det närmaste året. Yrken med stor brist på sökande Bristyrkena ökar under Kommande tabell illustrerar de yrken där Arbetsförmedlingen bedömt störst brist. Notera att vi i texten bedömer bland annat större problem att få tag på datautbildade än vad förmedlingen gör. 11

13 Tabell 2. Yrken där det råder brist på sökande i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter viktat 1 bristindex (högre än 3,4). Förskollärare VVS-montör NC/CNC-Operatörer o andra verktygsmaskinoperatörer Betongarbetare, armerare Lastbilsmekaniker Läkare Installationselektriker Operationssjuksköterskor Svetsare o gasskärare Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS-ingenjör Byggnadsträarbetare Byggnadsplåtslagare Murare, plattsättare Byggnadsingenjörer, byggnadstekniker Akutsjuksköterskor Anläggningsarbetare Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Maskinmekaniker, maskinmontörer o maskinreparatörer Byggnadsarbetare med flera yrkesbevis Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare Anläggningsmaskinförare Fritidspedagoger Kockar o kokerskor Lastbils-/långtradarförare Distriktssköterskor Styr o reglermekaniker Barnsjuksköterskor Gymnasielärare i yrkesämnen Civilingenjörer bygg o anläggning Speciallärare Golvläggare Geriatriksjuksköterskor Målare Smeder, verktygsmakare och maskinarbetare Tandläkare Bilmekaniker Röntgensjuksköterskor Takmontörer Kriminalvårdare Isoleringsmontörer Lackerare Revisorer Demonstratörer, telefonförsäljare Civilingenjörer elkraft Optiker Glasmästare Barnmorskor Stålkonstruktionsmontörer o grovplåtslagare Företagssäljare/utesäljare Linjemontör, kabeldragare Elmontörer o elreparatörer Buss/Spårvagnsförare Lokförare Kranförare Elingenjörer o eltekniker Civilingenjörer elektronik o teleteknik Sjuksköterskor, allmän inriktning Civilingenjörer maskin IT-strateg, IT-analytiker Källa: länsarbetsnämnder/ arbetsförmedlingar. 1 Viktningen sker efter den arbetsföra befolkningen i kommunerna. Viktningen gör att ordningsföljden mellan yrkena ibland blir en annan än i bilagan i slutet av rapporten. 12

14 Yrken med stort överskott på sökande Det kommer att finnas ett för litet antal lediga jobb i förhållande till tillgången på arbetssökande inom ett antal yrken/yrkeskategorier, vilket innebär att det blir svårt för många arbetssökande inom dessa yrken att snabbt finna ett arbete. Det handlar bland annat om vissa yrken inom administration, vård och omsorg, samhällsvetenskap och handel. Yrken med störst överskott på arbetssökande under år 2007 är enligt arbetsförmedlingarnas bedömning följande: Tabell 3. Yrken där det råder stort överskott på sökande i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter lägst bristindex (viktat) Kontorist Receptionist Kassörer, biljettförsäljare Försäljare, dagligvaror Barnskötare Vårdbiträden Telefonister Samhälls- och språkvetare Försäljare, fackhandel Militärer Utredare i offentlig förvaltning Vaktmästare Källa: länsarbetsnämnder/arbetsförmedlingar.

15 Inledning Rapporten bygger på arbetsförmedlingarnas bedömningar inom yrken som är representerade på deras regionala/lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med cirka privata arbetsgivare inom olika näringsgrenar över hela landet samt intervjuer med landets kommuner och landsting. Till detta skall läggas de kunskaper som Arbetsförmedlingen inhämtar via den dagliga verksamheten. Efterfrågeutvecklingen och rekryteringsläget för ett urval av yrken 3 har bedömts utifrån arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera arbetskraft. Detta har ställts i relation till Arbetsförmedlingens uppskattning av sin tillgång på lämpliga arbetssökande drygt ett år framåt i tiden, fram till hösten Däremot har vi valt att låta sysselsättningsprognosen för yrkena avse hela år Rapporten har författats av Torbjörn Israelsson, Tord Strannefors och Hans Tydén. Text och bild har redigerats av Gun Westberg. AMS arbetslöshetsbegrepp De som klassificeras som arbetslösa i Arbetsmarknadsstyrelsens statistik är inskrivna på Arbetsförmedlingen (Af) som uppgett att de (vid senaste kontakten med Af) inte har något arbete och inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program 4 men söker arbete och kan ta arbete omedelbart. I olika arbetsmarknadspublikationer anges arbetslösheten vanligen som antalet kvarstående arbetslösa vid slutet av en viss månad. För att bättre mäta arbetsmarknadssituationen på en lokal arbetsmarknad eller arbetsmarknadsläget inom ett enskilt yrke redovisas av AMS summan av antalet arbetslösa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. På liknande sätt kan man lägga samman de arbetslösa enligt SCB:s, definition med programdeltagarna (från AMS re- 2 Urvalet är uppdelat på ett basurval (slumpmässigt och stratifierat) och ett tilläggsurval (bland annat arbetsställen som Arbetsförmedlingen lägger till). Vi fick svar från arbetsställen inom basurvalet och från arbetsställen inom tilläggsurvalet vilket betyder att arbetsställen intervjuades. 3 Det bör påpekas att yrkesurvalet har förändrats och utvidgats hösten Antalet yrken har därvid utökats från 178 till 197. Dessutom har vissa av de tidigare redovisade yrkena utgått eller omklassificerats, vilket gör att tidshistoriska jämförelser försvårats. 4 För utförligare beskrivning av olika begrepp hänvisas till AMS sammanställning Definitioner inom AMV:s statistik historik över ett urval av våra begrepp (Uin 2004:1). 14

16 gister 5 ), vilket görs i AMS huvudprognos. Vi har i denna rapport valt att redovisa arbetslösa och programdeltagare enbart utifrån statistik från AMS. Ofta redovisas summan av arbetslösa och programdeltagare för enskilda yrken, vilka beräknats som summan av antalet arbetslösa vid arbetsförmedlingarna och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, räknat i procent av arbetskraften inom respektive yrke. Arbetskraftstalet har därvid konstruerats som summan av antalet arbetslösa och antalet programdeltagare (båda talen hämtade från AMS sökanderegister) samt antalet sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). SCB:s sysselsättningsbegrepp Antalet sysselsatta i AKU definieras som personer som varit i arbete (minst en timme) under en viss mätvecka plus personer som varit frånvarande från arbetet under hela mätveckan. Till frånvaroorsakerna räknas bland annat semester, sjukdom, vård av barn, studier och i vissa fall värnpliktstjänstgöring. De sysselsatta kan vara antingen avlönade arbetstagare, egna företagare (inkl. fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag som tillhör person inom samma familj och med samma bostad. Också personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, till exempel offentligt skyddat arbete, anställning med lönebidrag, start av näringsverksamhet eller anställningsstöd. De sysselsatta och de arbetslösa utgör arbetskraften. Grupper som inte ingår i arbetskraften är bland annat heltidsstuderande (hit räknas också deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program, såsom arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik), personer med full sjuk- och aktivitetsersättning, hemarbetande, de flesta värnpliktiga samt personer som saknar arbete men som inte uppfyller definitionskraven för arbetslösa 6. Brist på arbetskraft Brist på arbetskraft innebär svårigheter att finna lämpliga arbetssökande inom ett visst yrke. Detta utesluter inte att det kan finnas personer som blivit arbetslösa inom yrket i fråga, eller som sökt anställning inom yrket, men som i dagsläget inte uppfyller de kvalifikationskrav som normalt ställs vid rekryteringar: aktuell utbildningskompetens, yrkeserfarenhet, social kompetens, etc. Brist på arbetskraft behöver inte 5 När det gäller programdeltagare finns endast en statistikförare, nämligen AMS, som publicerar det totala antalet programdeltagare fördelat på olika aktiviteter såsom arbetsmarknadsutbildning, praktikplatser, anställningsstöd med mera. 6 För ytterligare detaljer beträffande definitioner hänvisas till SCB:s hemsida 15

17 innebära att rekryteringar uteblir, utan vanligare är att exempelvis rekryteringskraven sänks eller rekryteringarna försenas. En mycket vanlig konsekvens av uteblivna rekryteringar är ett ökat övertidsuttag på befintlig personal. För mer detaljerad information om lösningar och konsekvenser av rekryteringsproblemen hänvisas till Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 (Ura 2006:4). Om rekryteringsproblemen är så allvarliga att arbetsgivaren får betydande svårigheter att upprätthålla eller utvidga verksamheten, och företagets sysselsättningsutveckling därmed hämmas, talar man om ett flaskhalsproblem. Ett sådant kan uppstå om det råder brist på kvalificerade sökande till någon nyckelbefattning, eller om det finns ett flertal svårrekryterade platser inom företaget. Det bör noteras att uppgifterna om flaskhalsar måste tolkas med stor försiktighet, eftersom många bedömare kan ha svårt att skilja mellan stor brist på arbetssökande och flaskhals. En utbredd brist på arbetskraft innebär allvarliga påfrestningar för samhällsekonomin. En vanlig följd är löneglidning, med risk för försämrad konkurrenskraft på världsmarknaden och stigande inflation, vilket leder till att räntenivån höjs. Detta får till följd att den ekonomiska tillväxten i landet bromsar in. En sådan utveckling leder bland annat till lägre skatteintäkter, försämrad offentlig ekonomi och i förlängningen ökad arbetslöshet. Stora pensionsavgångar framöver De demografiska förändringarna kommer att spela en framträdande roll under de kommande åren och få större konsekvenser på arbetsmarknaden än de någonsin haft under efterkrigstiden. Tillgången på arbetskraft riskerar att urholkas på lång sikt, beroende på att färre träder in i arbetslivet än de som slutar. En annan konsekvens blir att försörjningsbördan stiger, det vill säga att de sysselsatta skall via skatten försörja bland annat allt fler pensionärer, vilket medför att det krävs en starkare solidaritet mellan olika generationer framöver. En annan viktig förändring är att huvuddelen av befolkningstillskottet under åren framåt utgörs av utlandsfödda, som generellt sett har ett påtagligt lägre arbetskraftsdeltagande än svenskfödda. Detta kommer att dämpa tillväxten av arbetskraften framöver. Det finns många förklaringar till detta, men en central orsak är brister i integrationen av de utlandsfödda. Andra problem när det gäller arbetskraftsförsörjningen är att många antingen är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning samt att ungdomar stannar i allt längre tid i utbildningssystemen. 16

18 Under kommande år är det därför alltmer angeläget att beakta behoven av utbildad arbetskraft vid utbildningsplaneringen inom det reguljära utbildningsväsendet. En central fråga blir om tillskottet av personer som söker sig ut på arbetsmarknaden kan bli tillräckligt stort samt om de som söker de nya jobben har adekvat utbildning. Arbetsmarknadspolitikens främsta roll blir i den situationen att mobilisera ett ökat utbud av arbetskraft. Detta kan endast ske genom att förtida avgång från arbetslivet motverkas, integrationen av utlandsfödda förbättras och den yrkesmässiga rörligheten ökas. Resultatet är avgörande för möjligheterna att skapa en långvarig och uthållig tillväxt av ekonomin. Den förändrade arbetskraftssituationen med alltför få nyutbildade och stora pensionsavgångar inom många enskilda yrken kan komma att på bara några års sikt leda till stora matchningsproblem och en dämpning av den ekonomiska tillväxten. Bristindex enligt AMS metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke använder vi ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde över landets arbetsförmedlingsområden av bedömningarna för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott; 2=överskott; 3=balans; 4=brist och 5=stor brist. För yrket i fråga multipliceras alltså antalet förmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser stor brist på sökande. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med stort överskott på sökande 7. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 4 och uppåt anses brist på arbetssökande råda i hela landet. På yrken med värden från 3,6 till 3,99 föreligger det stor brist i delar av landet och viss brist eller balans i andra delar av landet. Inom yrken belägna inom intervallet 3,2 till 3,59 råder det i större delen av landet viss brist eller balans. Yrken inom intervallet 2,8 till 3,19 kännetecknas i stort sett av balans mellan utbudet av och efterfrågan på arbetssökande. Om bristindex ligger lägre än 2,8 råder överskott på sökande. I praktiken finns, i undersökningar som denna, en viss risk att problemet med överskott på vissa sökandegrupper underskattas, vilket inne- 7 Analogt med användandet av det beskrivna Bristindex används även i viss utsträckning ett Efterfrågeindex som konstruerats på liknande sätt. (1=starkt sjunkande, 2=sjunkande, 3=oförändrad, 4=stigande, 5=starkt stigande efterfrågan.) 17

19 bär att genomsnittet för samtliga yrken oftast blir högre än det förväntade medelvärdet vid en arbetsmarknad i balans (som är 3). Denna gång redovisades sålunda genomsnittet 3,18, trots att arbetslösheten (inkl. program) för hela arbetsmarknaden är så pass hög som cirka 7 procent. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden under det senaste året har medfört att bristtalet stigit och för vissa enskilda yrken är uppgången stor. Dock är bristtalen betydligt lägre än under åren kring millennieskiftet, och det finns enbart ett fåtal yrken där det, enligt vår bedömning, råder stor brist i hela landet. De högsta värdena i den senaste mätningen är 4,2 (VVS-montörer), 4,1 (CNC-operatörer och förskollärare) samt 4,0 (läkare och svetsare/gasskärare) och det klart största överskottet på arbetssökande uppvisade yrket kontorist (2,0). Det är alltid svårt att jämföra bedömd brist med faktiska tal, till exempel antal arbetslösa. Den viktigaste orsaken till detta kan sannolikt vara att arbetsförmedlare upplever att det finns en betydande brist på kompetens hos många av de arbetssökande utan arbete som idag är registrerade på Arbetsförmedlingen. Med den tolkningen skulle det med andra ord finnas en kvalitativ brist på arbetskraft medan det formella antalet inskrivna väl räcker till för att klara den kvantitativa efterfrågan som kanaliseras via Arbetsförmedlingen. Detta är säkert en viktig del av förklaringen till att bristindex betydligt oftare ligger över än under standardvärdet 3, och det finns under lång tid framöver starka argument för att kompetensutveckla inskrivna arbetssökande främst genom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Regionala analyser av arbetskraftsbrist baseras som ovan nämnts på arbetsförmedlingsområden. Ofta är dessa synonyma med kommuner, men så är numera inte alltid fallet. Det har blivit allt vanligare att ett och samma arbetsförmedlingsområde innehåller flera kommuner, och kommunbegreppet förlorar successivt i betydelse ur arbetsförmedlingssynpunkt. För att reducera den statistiska osäkerheten i fråga om regionala bristindex har vi valt att studera dessa inom landets så kallade NUTS-regioner 8 i stället för på länsnivå. 8 Dessa regioner baseras på en indelning som EU gjort. De svenska NUTS-regionerna är åtta till antalet: Stockholms län, östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, norra Mellansverige, nedre Norrland och övre Norrland. Följande län ingår i NUTS-regionerna. Stockholm = Stockholms län, östra Mellansverige = Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro samt Västmanland, Småland med öarna = Jönköping, Kronoberg, Kalmar samt Gotland, Sydsverige = Skåne och Blekinge, Västsverige = Halland och Västra Götaland, norra Mellansverige = Värmland, Dalarna samt Gävleborg, mellersta Norrland = Västernorrland och Jämtland och övre Norrland = Västerbotten och Norrbotten. 18

20 Vägar in i olika yrken I denna rapport ges, i de olika yrkesavsnitten, ofta exempel på vägar in i olika yrken. För den som är speciellt intresserad hänvisas vidare till AMS hemsida samt till där länkar finns till detaljerade beskrivningar när det gäller inträdeskrav och utbildningsvägar för en rad olika yrken. Kompetenskrav vid rekrytering Kunskap och kompetens nyckelord på arbetsmarknaden Utbildningsnivån är tillsammans med befolkningens yrkeserfarenhet en viktig faktor när det gäller lokaliseringen av arbetstillfällen och produktion och har ett nära samband med ett lands välfärdsnivå. Vidare växer inslaget av tjänster och service i många varuprodukter exempelvis inom olika system för telefoni vilket medfört att gränsen mellan yrken som förknippas med varuproduktion och yrken som förknippas med tjänsteproduktion luckrats upp. En ökad försäljning av telesystem innebär också ökad tjänsteexport avseende kunskap om hur dessa system kan användas på ett optimalt sätt, inkluderande utbildningsinsatser. De institutionella förhållandena det vill säga hela infrastrukturen inklusive utbildningsmöjligheter har blivit allt viktigare när det gäller företagsklimat och produktionsförutsättningar och därmed blivit en alltmer betydelsefull komponent vid beslut om företagsetableringar och investeringar i befintliga anläggningar. En välutbildad befolkning, som därigenom har lättare att lära sig nya moment inom sitt yrkesområde, blir ett grundvillkor för att företagen skall utvecklas gynnsamt och därmed en viktig förutsättning för utvecklingen av välfärden i alla länder. Det är av stor vikt att mindre länder med ett högt löneläge i den globala ekonomin, såsom Sverige, kan hålla en hög kunskapsnivå hos den yrkesverksamma befolkningen för att möta den knivskarpa konkurrensen från andra länder. Kunskapsinslaget ökar inom många yrken Det är viktigt att göra åtskillnad mellan begreppen kunskap och kompetens. En förenklad förklaring skulle ta fasta på att oavsett hur omfattande kunskaper man besitter inom ett ämne eller ett område så är värdet av dessa kunskaper begränsade om man inte förmår använda dem på ett konstruktivt sätt. Det är här begreppet kompetens kommer in i bilden för först då man har lärt sig att, på ett för ändamålet lämpligt sätt, tillämpa och/eller överföra sina kunskaper har man även uppnått kompetens inom sitt område. Lärare brukar ofta tas som ett illust- 19

Var finns jobben 2006?

Var finns jobben 2006? Ura 2006:1 ISSN 1401-0844 Var finns jobben 2006? AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Var finns jobben år 2006? Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...

Läs mer

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010 Välkommen till Inspiration Roslagen 2010 Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Norrtälje 25 februari Bild 2 Bild 3 Slutsatser Sysselsättningen stabiliseras

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Kalmar län 2017 Ronnie Kihlman, utredare Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Totalt ingick cirka 450

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Stark ökning av efterfrågan inom tjänstesektorn KONJUNKTUREN PEKAR UPPÅT Efter förra årets kraftiga återhämtning fortsätter Blekinges arbetsmarknad

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Kalmar län 1 PROGNOSEN Konjunkturen i länet förbättras under 2014 och 2015 Den globala tillväxten 2014-2015 får kraft från USA, Japan och Storbritannien. USA leder återhämtningen.

Läs mer

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med 12 500 arbetsgivare

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län 1 PROGNOSEN Ökad framtidstro bland gotländska företagare Efterfrågan på arbetskraft har ökat under senare delen av 2013 och bedöms fortsätta öka under både

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT Prognos 2012 Gävleborgs län: Länets arbetsmarknad försvagas Våren 2011 trodde företagen att deras varor och tjänster skulle efterfrågas väsentligt mer än tidigare. Hösten 2011 ser de att efterfrågan i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2013-2014 Välkommen! Göran Nilsson Marknadsområdeschef Norra Norrland, 010-486 74 96 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker, Analysavdelningen 010-486 73

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012 2012-08-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012 Lägre aktivitet under juli Juli är semestermånad och det medför en sjunkande aktivitet på länets arbetsmarknad.

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN Många lediga jobb och lägre arbetslöshet Trots en mycket svag eller till och med negativ sysselsättningsutveckling de senaste åren har efterfrågan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län Jens Sandahl, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2015 Prognosmaterial finns på

Läs mer

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009 Bild 1 Maskinoperatörs/monteringsarb Metallhantverk o reparatörer Kundservicearbete Gruv bygg o anläggning Transport o maskinförararbete Servicearbete Servicearbete utan yrkerutb. Processoperatörsarbete

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon..

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon.. Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon.. Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland 1 Olika prognoser om tillgång och efterfrågan på yrken och utbildad arbetskraft

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2011

Var finns jobben? Bedömning för 2011 Var finns jobben? Bedömning för 2011 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 2012-03-17 Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 Allt färre får jobb Under mars påbörjade 820 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon form av arbete. Det är 250

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Oron i omvärlden ger effekt i Östergötland. Fram till och med 2011 har utvecklingen varit bra i Östergötland men inför 2012 är oron

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Var finns jobben år 2008?

Var finns jobben år 2008? Ura 2008:2 ISSN 1401-0844 Var finns jobben år 2008? samt bedömning på 5-10 års sikt Nicklas Andersson Erica Gelis Torbjörn Israelsson Anders Pekkari Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden Hur ser den ut? Vilka möjligheter finns det? Vad kan vi göra?

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014 Färre sökande ut i arbete Under november 2014 påbörjade 869 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år

Läs mer