Var finns jobben år 2007?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns jobben år 2007?"

Transkript

1 Ura 2007:1 ISSN Var finns jobben år 2007? AMS Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Var finns jobben år 2007? Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Huvudresultat och tendenser... 3 Konsekvenser och behov av insatser inom arbetsmarknadspolitiken... 4 Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden... 7 Inledning...14 Kompetenskrav vid rekrytering...19 Var finns jobben 2007?...24 Datayrken...24 Utsikter för några datayrken...27 Teknikyrken...29 Utsikter för några teknikyrken...30 Hälso- och sjukvård, omvårdnadsyrken...33 Utsikter för några vårdyrken...34 Utbildningsyrken...41 Utsikter för några lärargrupper...42 Administrativa yrken, kontorsarbete...45 Utsikter för några administrativa yrken, krav på högskoleutbildning...47 Utsikter för några administrativa yrken, krav på gymnasieutbildning...50 Företagssäljare finansiella yrken, försäljningsyrken inom handeln...53 Utsikter för några försäljnings- och inköpsyrken...54 Kundservicearbete, restaurang och annan service...57 Utsikter för kundserviceyrken...58 Utsikter för restaurangyrken...59 Utsikter för andra serviceyrken...59 Jordbruk, skogsbruk och fiske...62 Utsikter för några areella yrken...63 Byggnads- och anläggningsarbete...66 Utsikter för några byggnadsyrken...68 Tillverkningsarbete...71 Utsikter för några tillverkningsyrken...72 Transportarbete...77 Utsikter för några transportyrken...78 Bilaga...82

3 2

4 Sammanfattning Huvudresultat och tendenser Efterfrågan på arbetskraft är ovanligt stark Efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt under år 2006, till nivåer som senast uppmättes år Antalet lediga platser som anmäldes till arbetsförmedlingarna uppgick till drygt , vilket var fler än år Den höga efterfrågan på arbetskraft kommer att bestå under år 2007, och antalet sysselsatta stiger i mycket stor omfattning under året. Enligt våra beräkningar ökar sysselsättningen med personer mellan 2006 och 2007, räknat som årsgenomsnitt. Den starka utvecklingen innebär att arbetsmarknadsläget blir bättre inom ett brett spektrum av yrken det kommande året. Den goda efterfrågan på arbetskraft inom allt fler yrken under år 2006 har medfört att tillgången på arbetssökande börjat krympa betydligt inom de mest efterfrågade yrkena. Den bilden kommer att bli än tydligare under år Yrken med knapp tillgång på arbetssökande finns på både högskole- och gymnasienivå. Bakgrunden till denna situation inom allt fler enskilda yrken är, förutom att efterfrågan är stark, även att nytillskottet av yrkesutbildade från utbildningsväsendet är för litet och att arbetslöshetens nivå blir allt lägre, och även att antalet åldersavgångar stiger. Den goda tillgången på arbetssökande inom de flesta yrken på arbetsmarknaden under åren efter sekelskiftet har medfört att arbetsgivarna vant sig vid att kunna ställa höga krav på meriter vid anställningar inom många yrken. I den utveckling som för närvarande pågår kan kraven sannolikt i vissa fall sättas på en för hög nivå i förhållande till arbetsuppgifterna och det blir säkerligen allt vanligare att arbetsgivare tvingas sänka kraven vid rekryteringstillfället. Denna situation uppstår vanligen när efterfrågan på arbetskraft inom ett yrke varit god under en tid såsom under år 2006 och hittills under år Nya arbetstillfällen inom flertalet yrkesområden Antalet arbetstillfällen kommer att öka i ett brett fält av yrken år 2007, vilket framgår av tabell 1. Denna konjunkturuppgång innebär en jobbtillväxt som är både stark och ovanligt jämnt fördelad mellan olika yrkesområden. Sysselsättningen stiger nu på bred front inom huvuddelen av näringslivet, däribland teknik, tillverkning, transport samt restaurang och service. Antalet sysselsatta är samtidigt på väg att öka inom delar av offentlig sektor såsom vård och omsorg. Inte riktigt alla yrkesområden 3

5 berörs av sysselsättningsexpansionen. Inom läraryrkena sker en viss minskning av antalet sysselsatta men nedgången har sin orsak i att antalet elever sjunker inom den del av skolan som sysselsätter mest lärare, nämligen grundskolan. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske sker en fortsatt trendmässig minskning av antalet sysselsatta. Tabell 1. Sysselsättningen, förändring i årsgenomsnitt år 2007, antal och procent, rangordnat Antal Procent Datayrken ,2 Ledningsarbete ,4 Teknikyrken ,9 Transport ,9 Byggnads- och anläggningsarbete ,7 Restaurang och service ,1 Tillverkningsarbete ,4 Försäljning ,1 Sjukvård och omsorg ,0 Administrativa yrken ,3 Lärare ,7 Jordbruk, skogsbruk och fiske ,2 Totalt ,1 Konsekvenser och behov av insatser inom arbetsmarknadspolitiken Det krävs kraftfulla insatser för att motverka brist De omfattande anställningsbehoven leder till att bristen på utbildade ökar inom allt fler yrken på arbetsmarknaden. Rekryteringsproblemen var vid ingången av året störst inom byggnads- och anläggningsyrken, enligt länsarbetsnämndernas bedömning. Det besvärliga rekryteringsläget bekräftades även i vår senaste intervjuundersökning med arbetsgivare där hälften av byggföretagen rapporterade brist på arbetskraft och vart fjärde företag uppgav att de inte kunde expandera i den takt de planerat. Bristen på arbetskraft har lett till att lönerna ökat snabbare i bristföretagen inom byggsektorn jämfört med företag som ej uppgivit brist, vilket är ett tydligt kvitto på att arbetskraftsbrist råder. Bristen har efterhand spridit sig till flera andra yrkesområden. De yrken där det råder betydande rekryteringssvårigheter återfinns inom följande områden (ytterligare redovisning av enskilda yrken, se tabell 2): 4

6 Yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet Yrken inom industrin med höga kvalifikationskrav Vissa yrkesinriktningar inom teknik och data Ett antal serviceyrken inom privat tjänstesektor Vissa yrken med krav på högskoleutbildning inom kommunal sektor AMS bedömer att rekryteringsproblemen fortsätter öka inom allt fler yrken på arbetsmarknaden fram till slutet av år Rekryteringsproblemen gäller särskilt sysselsättningsexpansiva yrken och/eller yrken där det reguljära utbildningsväsendet inte förmår tillgodose arbetsmarknadens behov. Den starkaste tendensen till ökade rekryteringssvårigheter redovisas för närvarande inom teknik- och datayrken, och det är också yrkesområden där vi bedömer att den krympande tillgången på arbetssökande så småningom kommer att bromsa sysselsättningsuppgången. Arbetsförmedlingarna arbetar intensivt med aktiv matchning och uppföljning av lediga platser som anmäls, inte minst inom de ovan redovisade bristyrkesområdena. Arbetsförmedlingen uppger att man i sitt matchningsarbete stimulerar geografisk och yrkesmässig rörlighet för att lösa olika bristsituationer. Branschråd med representanter/experter från olika näringsgrenar har bildats i länen för att möta branschernas behov av efterfrågad arbetskraft. Ett problem är att arbetsgivarna inte fullt ut anmäler lediga platser till arbetsförmedlingen, inte minst inom bristyrken. Detta försvårar möjligheterna för Arbetsförmedlingen att undanröja den brist som arbetsgivarna upplever. Det finns nämligen många rekryteringssituationer där arbetsgivare upplever brist på arbetskraft samtidigt som det finns arbetslösa som har tillräckliga kunskaper för de lediga arbetena. För att motverka bristsituationer finns förutom aktivt matchningsarbete även utbudshöjande program att tillgå, framför allt arbetsmarknadsutbildning. Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade betydligt under loppet av år 2006, från vid ingången av året till vid utgången av året. Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning kommer dock av budgetskäl att dras ner betydligt under år Den utvecklingen kommer inte att gå obemärkt förbi eftersom arbetsmarknadsutbildning ständigt utgör ett viktigt komplement till bristerna i utbildningsinriktning och utbildningsinnehåll inom gymnasieskolan. Detta gäller inte minst tillverkningsyrken där arbetsmarknadsutbildningen är den huvudsakliga försörjningskällan av arbetskraft till industrin. Exempel på arbetsmarknadsutbildningens stora betydelse är att 25 procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadsutbildning finns inom två industri- 5

7 yrken. Andra områden som påverkas är de många gymnasieyrkena inom transport, vård, service och försäljning. Även inom dessa yrkesområden finns liknande exempel på yrken som till stor del försörjs med arbetskraft via arbetsmarknadsutbildning. De ökade rekryteringsproblemen leder till att konkurrensrekryteringarna ökar inom allt fler yrken vilket i sin tur påverkar löneutveckling och inflation. Strukturproblem ligger bakom överskottsyrken Bland de yrken som efterfrågas i minst utsträckning under en högkonjunktur är den bakomliggande orsaken ofta att det pågår strukturella förändringar som håller tillbaka anställningsbehoven, i nuläget exempelvis kontorister och bank- och postkassörer. Strukturomvandlingen innebär att kompetenskraven förändras och/eller att andra närliggande yrken efterfrågas istället. Strukturförändringens konsekvenser på yrken, innefattande storlek och omfattning samt behoven av yrkesrörlighet, är dock allmänt ganska lite utforskad. Den pågående strukturförändringen har lett till att det krävs djupare eller bredare utbildning vid anställningar än tidigare, eller båda delarna. Exempel på detta är vissa administrativa yrken och vissa serviceyrken. Den starka konjunkturen kommer dock att reducera takten i strukturomvandlingen och arbetsmarknadsläget blir därmed något bättre även inom de yrken som haft det svagaste arbetsmarknadsläget under den gångna lågkonjunkturen. Arbetslösheten förblir emellertid hög inom dessa yrken men en del av problematiken döljs av det ljusare läget på arbetsmarknaden. Detta är ett besvärligt dilemma sett i ett långsiktigt perspektiv eftersom det innebär att den nödvändiga yrkesrörligheten bromsas eller i värsta fall uteblir. Det medför en bestående strukturarbetslöshet som sedan späds på vid nästa lågkonjunktur, varvid ett växande antal arbetslösa har utbildning och/eller erfarenhet inom yrken som bara efterfrågas i liten utsträckning. En sådan situation med för låg rörlighet leder för de drabbade till långa tider utanför arbetslivet och en svårhanterlig arbetslöshetssituation i samhället. En ytterligare faktor som ökar överskotten på arbetskraft inom vissa lågt efterfrågade yrken är den rådande överdimensioneringen av vissa typer av utbildningar inom utbildningsväsendet. 6

8 Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden Stark uppgång inom IT Efterfrågan inom datayrken har ökat stadigt under de senaste två åren. Sysselsättningen har tagit ett kliv uppåt och antalet lediga platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen har tredubblats. Denna efterfrågeutveckling har lett till att arbetslösheten för högskoleutbildade med en datavetenskaplig utbildning minskat i tilltagande takt. AMS bedömer att sysselsättningen inom datayrkena ökar med personer under 2007, men det finns risk för att tillgången på utbildade kan bromsa sysselsättningsuppgången. I ett längre perspektiv kan situationen komma att bli problematisk. Antalet förstahandssökande till datautbildningar har minskat med över 75 procent och antalet antagna med en tredjedel mellan åren 1998 och Allt talar för ett stadigt växande behov av datautbildade, vilket riskerar att ge omfattande rekryteringsproblem på sikt. Allt bättre arbetsmarknad inom teknik Stark konjunktur bidrar till att anställningsbehovet ökar när det gäller olika slag av ingenjörer och tekniker. Konjunkturuppgången är bred och ger upphov till nya jobb inom olika tekniska inriktningar. Sysselsättningen är i tydlig uppgång och de senaste tre åren har cirka arbetstillfällen skapats, huvuddelen av dessa under det senaste året. Under år 2007 beräknar vi att arbetstillfällen tillkommer. Antalet arbetslösa ingenjörer och tekniker minskar därför kontinuerligt och utvecklingen är på väg mot allt större rekryteringsproblem. Tillgången på arbetskraft minskar alltså stadigt och eftersom anställningsbehoven bedöms bli fortsatt stora under år 2007 kommer rekryteringsproblemen att stiga successivt. Under de senaste åren har antalet studenter som påbörjat utbildningar inom teknik minskat kraftigt, eller med mer än en tredjedel efter sekelskiftet, och risken är mycket stor att bristen på utbildade tekniker och ingenjörer blir mycket omfattande på sikt. Fler sysselsatta inom transportyrken Transportyrkena har gynnats kraftigt av den starka konjunkturen inom byggnadsverksamheten och en hög aktivitet inom industrin samt en stark privat konsumtion. Efterfrågan på arbetskraft mätt som antalet lediga platser anmälda hos Arbetsförmedlingen har ökat betydligt och det har fått till följd att sysselsättningen stigit under det senaste året. Under år 2007 förutser vi en ökning med Alla yrken uppvisar en minskad arbetslöshet, och i flera enskilda yrken är nedgången kraftig. Arbetsgivarnas syn på framtiden har också blivit alltmer positiv. Under det senaste året har också rekryteringsproblemen ökat. Det gäller i syn- 7

9 nerhet för lastbilschaufförer och kranförare, men en viss brist råder också på bussförare och lokförare i vissa län. Flygnäringen har gynnats av den stärkta konjunkturen men den pågående omstruktureringen har motverkat efterfrågan på arbetskraft inom flygyrkena. Ökad brist på utbildade inom byggnadsyrken Byggkonjunkturen har förstärkts kraftigt under de senaste åren, vilket inneburit en allt starkare arbetsmarknad för bygg- och anläggningsyrken. Efterfrågan på arbetskraft förblir stor under kommande år och sysselsättningen bedöms öka med personer, vilket dock innebär en inbromsning av ökningstakten från fjolårets uppgång på personer. Arbetslösheten har minskat kraftigt för flertalet byggnadsyrken vilket medfört att problemen med att få tag på kvalificerad arbetskraft har stigit påtagligt. Det är de växande rekryteringsproblemen som av allt att döma kommer att verka återhållande på ökningen av sysselsättningen i år. Parterna på arbetsmarknaden tonar ned dessa svårigheter och framställer bristen på byggnadsarbetare som enbart ett lokalt problem, och de oroar sig inte heller för tillgången på arbetskraft i ett mer långsiktigt perspektiv. Vår intervjuundersökning av näringsidkare inom byggnadsbranschen och Konjunkturinstitutets barometerundersökningar indikerar däremot tydliga rekryteringsproblem. Samma resultat ger vårt bristindex över olika byggnadsyrken. Denna skillnad i bedömning försvårar konstruktiva åtgärder för att finna lämpliga insatser för att lösa rekryteringsproblemen i både ett kort och ett långt perspektiv. Användandet av utländsk arbetskraft har till viss del motverkat problemen med att få tag på kvalificerade yrkesarbetare. Hur omfattande inströmningen av utländsk arbetskraft egentligen är inom byggbranschen finns det emellertid ingen statistik som belyser. Uppgång inom service och restaurang Med en viss fördröjning har nu de senaste årens starka ekonomiska utveckling fått genomslag i en ökad efterfrågan på servicetjänster av olika slag, och den tendensen väntas hålla i sig under det närmaste året. Därmed uppstår också fler arbetstillfällen inom servicenäringarna, och vi räknar med en uppgång på arbetstillfällen år Till detta kommer att personalomsättningen inom flera av yrkena är hög, vilket för med sig ett stort antal ersättningsrekryteringar. Det är många som söker sig till dessa yrken, bland annat ungdomar och invandrare, och tillgången på arbetskraft är i allmänhet inget större problem. Det är främst bland kockar, serveringspersonal och frisörer som vissa rekryteringsproblem kan förekomma, i varje fall i vissa delar av landet och/eller under vissa tider på året. Å andra sidan finns det många serviceyrken där den strukturella och tekniska utvecklingen gör delar av personalen överflödig: bank- och postkassörer, receptionister 8

10 och telefonister, vaktmästare m.fl., och här är framtidsutsikterna fortsatt dystra. Sysselsättningen vänder upp inom tillverkning Den starka industrikonjunkturen har lett till ökade rekryteringsbehov. Antalet sysselsatta började öka tidigt under 2006, och uppgången har därefter tilltagit något men är fortfarande inte särskilt stor. Den starka konjunkturen får inte fullt genomslag i rekryteringar och ökad sysselsättning utan företagen arbetar mycket med att effektivisera produktionen, framför allt genom produktivitetshöjande maskininvesteringar. För år 2007 bedömer vi att sysselsättningen fortsätter öka och att uppgången breddas till allt fler yrken. Det medför en sammantagen uppgång på under året. Det har hittills förelegat stora skillnader i arbetsmarknadsläget mellan olika yrken och uppgången i efterfrågan har i första hand berört yrken med högre kvalifikationskrav. Den hämsko som kan riskera att bromsa uppgången av sysselsättningen är bristen på utbildad arbetskraft inom de mest efterfrågade yrkena. Det förekommer idag brist på arbetskraft inom vissa specialistyrken samtidigt som arbetslösheten är hög inom yrken med lägre kompetenskrav. Fler jobb inom försäljning Den stigande aktiviteten inom näringslivet och uppgången av den privata konsumtionen gynnar försäljningsyrkena, och efterfrågan på dessa stiger nu påtagligt. Denna starka rekryteringsbild kommer att hålla i sig det närmaste året, vilket medför en fortsatt ökning av sysselsättningen inom dessa yrken, större än på många år. Bland annat sker nyetableringar av stormarknader/köpcentra på många håll i landet. Det innebär ett tillskott på närmare sysselsatta inom yrkesområdet. I de allra flesta fall kommer tillgången på arbetssökande att räcka till för rekryteringsbehoven. För de företagsrelaterade försäljningsyrkena krävs ofta högskoleutbildning, men för yrken inom detaljhandeln är det tillräckligt med gymnasieutbildning. De sistnämnda yrkena är därför attraktiva ingångsjobb för ungdomar, med stor personalomsättning som följd. Sysselsättningsuppgången inom handelsyrkena hålls i viss mån tillbaka av den starka produktivitetsutvecklingen inom handeln, med inriktning mot personalsnålare butiker, och det råder i allmänhet en stor tillgång på arbetskraft. Jobb på väg inom vårdyrken Under 2006 började antalet sysselsatta öka inom vårdyrkena, efter en tidigare svag utveckling. En ganska stor del av ökningen svarade emellertid de så kallade plusjobben för. Bedömningen är att antalet sysselsatta fortsätter att öka med personer år Det betyder att den nedåtgående tendensen för arbetslösheten (inkl. program) består. Det är 9

11 dock värt att påpeka att den uppgången är lägre jämfört med tidigare jämförbara konjunkturlägen. Arbetsgivarna i den kommunala sektorn anger nämligen att rekryteringsplanerna är återhållsamma eftersom de är försiktiga att åter höja kostnaderna inom sina verksamheter. Det råder brist på utbildade inom vissa högskoleyrken inom hälso- och sjukvården medan tillgången på vårdbiträden och barnskötare fortsätter att överstiga efterfrågan. Vi räknar att bristen på utbildade inom högskoleyrken ökar ytterligare under På längre sikt väntas behovet av sjukvård och omsorg öka stadigt till följd av en åldrande befolkning och dessutom kommer pensionsavgångarna att vara stora inom flera enskilda vårdyrken. Sysselsättningen inom administrativa yrken ökar efter flera svaga år Arbetsmarknadsläget för administrativa yrken har under flera års tid varit svagt. Tillgången på lediga jobb har varit begränsad och de arbetslösa har haft svårt att komma ut i arbetslivet. Arbetsmarknadsutvecklingen är nu på väg att förbättras, fler arbetstillfällen tillkommer totalt sett inom yrkesområdet och arbetslösheten har börjat minska inom en del yrken. Under år 2007 beräknar vi att drygt arbetstillfällen tillkommer inom yrkesområdet. Förbättringarna slår igenom i olika grad inom olika yrken och vissa yrken får räkna med en bestående besvärlig arbetsmarknad framöver. Liksom under tidigare lågkonjunkturer har administrationerna utsatts för ett betydande stålbad åren efter sekelskiftet. Det har skett neddragningar inom administrationerna inom företag och myndigheter samtidigt som allt fler utbildat sig inom högskolorna till administrativa yrken. Detta innebär fortsatt stora volymer av arbetssökande, och arbetsmarknaden har långt ifrån kunnat svälja alla dessa. Många som egentligen skulle vara arbetssökande har vidareutbildat sig i avvaktan på bättre arbetsmarknad och det är inte ovanligt med ett stort antal akademiska betyg och fler än en examen. Detta innebär ofta hård konkurrens vid rekryteringar. Det goda konjunkturläget medför att arbetsmarknadssituationen lättar något för arbetslösa akademiker som söker arbete inom administration och år 2007 kommer att bli det bästa året sedan åren runt sekelskiftet. För administrativa yrken med krav på gymnasieutbildning är efterfrågeläget fortsatt svagt, och även om det sker en viss förbättring under år 2007 kommer arbetsmarknadssituationen att vara svår för många som söker arbete inom dessa yrken. Sedan åren före sekelskiftet har närmare arbetstillfällen fallit bort inom administrativa yrken på gymnasienivå. Vi räknar med att nedgången av sysselsättningen bromsar upp 10

12 och att det sker en viss, om än svag, återhämtning av sysselsättningen år Fler jobb inom förskolan och gymnasieskolan Lärarutbildningen har byggts ut kraftigt. Sedan år 1998 har antalet antagna till utbildningarna ökat med närmare 30 procent. Tillgången på arbetskraft är därför numera ganska god, generellt sett, även om det fortfarande på många håll förekommer lärare utan pedagogisk utbildning. Ett påfallande undantag är förskollärarna, som är ett stort bristyrke i de flesta länen. Det finns också vissa andra lärargrupper, till exempel yrkeslärare, som nu uppvisar tydligt ökade bristtal. Efterfrågan på lärare bestäms till stor del av elevkullarnas storlek. Just nu minskar elevunderlaget i grundskolan, och därmed behovet av grundskolelärare. Eftersom grundskollärare är den klart största gruppen bland läraryrken så kommer den totala sysselsättningen att minska något inom yrkesområdet. Däremot ökar antalet gymnasieelever och antalet barn i förskoleåldrar, vilket kräver fler gymnasielärare och förskollärare. Till det ökade behovet bidrar också de kommande årens stora pensionsavgångar bland gymnasielärarna. Ytterligare en faktor som talar för ökad efterfrågan på vissa lärare är de förstärkta kommunala ekonomierna. Åldersavtappning inom lantbruk och skog Även under 2007 förutses en viss nedgång av antalet yrkesverksamma inom areella näringar som jordbruk med binäringar, skogsbruk och fiske. Produktivitetstillväxten inom dessa områden har varit mycket stark under många decennier, varför den i och för sig kontinuerligt stigande produktionen kunnat utföras med allt färre anställda. Till detta kommer den ökande internationella konkurrensen. Stöden från EU motverkar dock den strukturella förändringen. Kommande beslut från EU kan emellertid komma att få stor inverkan på den svenska produktionsoch sysselsättningsutvecklingen. Medelåldern inom yrkena är hög, och antalet nytillträdande räcker inte helt till för att kompensera de många pensionsavgångarna. Vi räknar med en sammanlagd nedgång inom de areella yrkena med personer under det närmaste året. Yrken med stor brist på sökande Bristyrkena ökar under Kommande tabell illustrerar de yrken där Arbetsförmedlingen bedömt störst brist. Notera att vi i texten bedömer bland annat större problem att få tag på datautbildade än vad förmedlingen gör. 11

13 Tabell 2. Yrken där det råder brist på sökande i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter viktat 1 bristindex (högre än 3,4). Förskollärare VVS-montör NC/CNC-Operatörer o andra verktygsmaskinoperatörer Betongarbetare, armerare Lastbilsmekaniker Läkare Installationselektriker Operationssjuksköterskor Svetsare o gasskärare Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS-ingenjör Byggnadsträarbetare Byggnadsplåtslagare Murare, plattsättare Byggnadsingenjörer, byggnadstekniker Akutsjuksköterskor Anläggningsarbetare Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Maskinmekaniker, maskinmontörer o maskinreparatörer Byggnadsarbetare med flera yrkesbevis Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare Anläggningsmaskinförare Fritidspedagoger Kockar o kokerskor Lastbils-/långtradarförare Distriktssköterskor Styr o reglermekaniker Barnsjuksköterskor Gymnasielärare i yrkesämnen Civilingenjörer bygg o anläggning Speciallärare Golvläggare Geriatriksjuksköterskor Målare Smeder, verktygsmakare och maskinarbetare Tandläkare Bilmekaniker Röntgensjuksköterskor Takmontörer Kriminalvårdare Isoleringsmontörer Lackerare Revisorer Demonstratörer, telefonförsäljare Civilingenjörer elkraft Optiker Glasmästare Barnmorskor Stålkonstruktionsmontörer o grovplåtslagare Företagssäljare/utesäljare Linjemontör, kabeldragare Elmontörer o elreparatörer Buss/Spårvagnsförare Lokförare Kranförare Elingenjörer o eltekniker Civilingenjörer elektronik o teleteknik Sjuksköterskor, allmän inriktning Civilingenjörer maskin IT-strateg, IT-analytiker Källa: länsarbetsnämnder/ arbetsförmedlingar. 1 Viktningen sker efter den arbetsföra befolkningen i kommunerna. Viktningen gör att ordningsföljden mellan yrkena ibland blir en annan än i bilagan i slutet av rapporten. 12

14 Yrken med stort överskott på sökande Det kommer att finnas ett för litet antal lediga jobb i förhållande till tillgången på arbetssökande inom ett antal yrken/yrkeskategorier, vilket innebär att det blir svårt för många arbetssökande inom dessa yrken att snabbt finna ett arbete. Det handlar bland annat om vissa yrken inom administration, vård och omsorg, samhällsvetenskap och handel. Yrken med störst överskott på arbetssökande under år 2007 är enligt arbetsförmedlingarnas bedömning följande: Tabell 3. Yrken där det råder stort överskott på sökande i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter lägst bristindex (viktat) Kontorist Receptionist Kassörer, biljettförsäljare Försäljare, dagligvaror Barnskötare Vårdbiträden Telefonister Samhälls- och språkvetare Försäljare, fackhandel Militärer Utredare i offentlig förvaltning Vaktmästare Källa: länsarbetsnämnder/arbetsförmedlingar.

15 Inledning Rapporten bygger på arbetsförmedlingarnas bedömningar inom yrken som är representerade på deras regionala/lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med cirka privata arbetsgivare inom olika näringsgrenar över hela landet samt intervjuer med landets kommuner och landsting. Till detta skall läggas de kunskaper som Arbetsförmedlingen inhämtar via den dagliga verksamheten. Efterfrågeutvecklingen och rekryteringsläget för ett urval av yrken 3 har bedömts utifrån arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera arbetskraft. Detta har ställts i relation till Arbetsförmedlingens uppskattning av sin tillgång på lämpliga arbetssökande drygt ett år framåt i tiden, fram till hösten Däremot har vi valt att låta sysselsättningsprognosen för yrkena avse hela år Rapporten har författats av Torbjörn Israelsson, Tord Strannefors och Hans Tydén. Text och bild har redigerats av Gun Westberg. AMS arbetslöshetsbegrepp De som klassificeras som arbetslösa i Arbetsmarknadsstyrelsens statistik är inskrivna på Arbetsförmedlingen (Af) som uppgett att de (vid senaste kontakten med Af) inte har något arbete och inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program 4 men söker arbete och kan ta arbete omedelbart. I olika arbetsmarknadspublikationer anges arbetslösheten vanligen som antalet kvarstående arbetslösa vid slutet av en viss månad. För att bättre mäta arbetsmarknadssituationen på en lokal arbetsmarknad eller arbetsmarknadsläget inom ett enskilt yrke redovisas av AMS summan av antalet arbetslösa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. På liknande sätt kan man lägga samman de arbetslösa enligt SCB:s, definition med programdeltagarna (från AMS re- 2 Urvalet är uppdelat på ett basurval (slumpmässigt och stratifierat) och ett tilläggsurval (bland annat arbetsställen som Arbetsförmedlingen lägger till). Vi fick svar från arbetsställen inom basurvalet och från arbetsställen inom tilläggsurvalet vilket betyder att arbetsställen intervjuades. 3 Det bör påpekas att yrkesurvalet har förändrats och utvidgats hösten Antalet yrken har därvid utökats från 178 till 197. Dessutom har vissa av de tidigare redovisade yrkena utgått eller omklassificerats, vilket gör att tidshistoriska jämförelser försvårats. 4 För utförligare beskrivning av olika begrepp hänvisas till AMS sammanställning Definitioner inom AMV:s statistik historik över ett urval av våra begrepp (Uin 2004:1). 14

16 gister 5 ), vilket görs i AMS huvudprognos. Vi har i denna rapport valt att redovisa arbetslösa och programdeltagare enbart utifrån statistik från AMS. Ofta redovisas summan av arbetslösa och programdeltagare för enskilda yrken, vilka beräknats som summan av antalet arbetslösa vid arbetsförmedlingarna och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, räknat i procent av arbetskraften inom respektive yrke. Arbetskraftstalet har därvid konstruerats som summan av antalet arbetslösa och antalet programdeltagare (båda talen hämtade från AMS sökanderegister) samt antalet sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). SCB:s sysselsättningsbegrepp Antalet sysselsatta i AKU definieras som personer som varit i arbete (minst en timme) under en viss mätvecka plus personer som varit frånvarande från arbetet under hela mätveckan. Till frånvaroorsakerna räknas bland annat semester, sjukdom, vård av barn, studier och i vissa fall värnpliktstjänstgöring. De sysselsatta kan vara antingen avlönade arbetstagare, egna företagare (inkl. fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag som tillhör person inom samma familj och med samma bostad. Också personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, till exempel offentligt skyddat arbete, anställning med lönebidrag, start av näringsverksamhet eller anställningsstöd. De sysselsatta och de arbetslösa utgör arbetskraften. Grupper som inte ingår i arbetskraften är bland annat heltidsstuderande (hit räknas också deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program, såsom arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik), personer med full sjuk- och aktivitetsersättning, hemarbetande, de flesta värnpliktiga samt personer som saknar arbete men som inte uppfyller definitionskraven för arbetslösa 6. Brist på arbetskraft Brist på arbetskraft innebär svårigheter att finna lämpliga arbetssökande inom ett visst yrke. Detta utesluter inte att det kan finnas personer som blivit arbetslösa inom yrket i fråga, eller som sökt anställning inom yrket, men som i dagsläget inte uppfyller de kvalifikationskrav som normalt ställs vid rekryteringar: aktuell utbildningskompetens, yrkeserfarenhet, social kompetens, etc. Brist på arbetskraft behöver inte 5 När det gäller programdeltagare finns endast en statistikförare, nämligen AMS, som publicerar det totala antalet programdeltagare fördelat på olika aktiviteter såsom arbetsmarknadsutbildning, praktikplatser, anställningsstöd med mera. 6 För ytterligare detaljer beträffande definitioner hänvisas till SCB:s hemsida 15

17 innebära att rekryteringar uteblir, utan vanligare är att exempelvis rekryteringskraven sänks eller rekryteringarna försenas. En mycket vanlig konsekvens av uteblivna rekryteringar är ett ökat övertidsuttag på befintlig personal. För mer detaljerad information om lösningar och konsekvenser av rekryteringsproblemen hänvisas till Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 (Ura 2006:4). Om rekryteringsproblemen är så allvarliga att arbetsgivaren får betydande svårigheter att upprätthålla eller utvidga verksamheten, och företagets sysselsättningsutveckling därmed hämmas, talar man om ett flaskhalsproblem. Ett sådant kan uppstå om det råder brist på kvalificerade sökande till någon nyckelbefattning, eller om det finns ett flertal svårrekryterade platser inom företaget. Det bör noteras att uppgifterna om flaskhalsar måste tolkas med stor försiktighet, eftersom många bedömare kan ha svårt att skilja mellan stor brist på arbetssökande och flaskhals. En utbredd brist på arbetskraft innebär allvarliga påfrestningar för samhällsekonomin. En vanlig följd är löneglidning, med risk för försämrad konkurrenskraft på världsmarknaden och stigande inflation, vilket leder till att räntenivån höjs. Detta får till följd att den ekonomiska tillväxten i landet bromsar in. En sådan utveckling leder bland annat till lägre skatteintäkter, försämrad offentlig ekonomi och i förlängningen ökad arbetslöshet. Stora pensionsavgångar framöver De demografiska förändringarna kommer att spela en framträdande roll under de kommande åren och få större konsekvenser på arbetsmarknaden än de någonsin haft under efterkrigstiden. Tillgången på arbetskraft riskerar att urholkas på lång sikt, beroende på att färre träder in i arbetslivet än de som slutar. En annan konsekvens blir att försörjningsbördan stiger, det vill säga att de sysselsatta skall via skatten försörja bland annat allt fler pensionärer, vilket medför att det krävs en starkare solidaritet mellan olika generationer framöver. En annan viktig förändring är att huvuddelen av befolkningstillskottet under åren framåt utgörs av utlandsfödda, som generellt sett har ett påtagligt lägre arbetskraftsdeltagande än svenskfödda. Detta kommer att dämpa tillväxten av arbetskraften framöver. Det finns många förklaringar till detta, men en central orsak är brister i integrationen av de utlandsfödda. Andra problem när det gäller arbetskraftsförsörjningen är att många antingen är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning samt att ungdomar stannar i allt längre tid i utbildningssystemen. 16

18 Under kommande år är det därför alltmer angeläget att beakta behoven av utbildad arbetskraft vid utbildningsplaneringen inom det reguljära utbildningsväsendet. En central fråga blir om tillskottet av personer som söker sig ut på arbetsmarknaden kan bli tillräckligt stort samt om de som söker de nya jobben har adekvat utbildning. Arbetsmarknadspolitikens främsta roll blir i den situationen att mobilisera ett ökat utbud av arbetskraft. Detta kan endast ske genom att förtida avgång från arbetslivet motverkas, integrationen av utlandsfödda förbättras och den yrkesmässiga rörligheten ökas. Resultatet är avgörande för möjligheterna att skapa en långvarig och uthållig tillväxt av ekonomin. Den förändrade arbetskraftssituationen med alltför få nyutbildade och stora pensionsavgångar inom många enskilda yrken kan komma att på bara några års sikt leda till stora matchningsproblem och en dämpning av den ekonomiska tillväxten. Bristindex enligt AMS metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke använder vi ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde över landets arbetsförmedlingsområden av bedömningarna för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott; 2=överskott; 3=balans; 4=brist och 5=stor brist. För yrket i fråga multipliceras alltså antalet förmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser stor brist på sökande. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med stort överskott på sökande 7. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 4 och uppåt anses brist på arbetssökande råda i hela landet. På yrken med värden från 3,6 till 3,99 föreligger det stor brist i delar av landet och viss brist eller balans i andra delar av landet. Inom yrken belägna inom intervallet 3,2 till 3,59 råder det i större delen av landet viss brist eller balans. Yrken inom intervallet 2,8 till 3,19 kännetecknas i stort sett av balans mellan utbudet av och efterfrågan på arbetssökande. Om bristindex ligger lägre än 2,8 råder överskott på sökande. I praktiken finns, i undersökningar som denna, en viss risk att problemet med överskott på vissa sökandegrupper underskattas, vilket inne- 7 Analogt med användandet av det beskrivna Bristindex används även i viss utsträckning ett Efterfrågeindex som konstruerats på liknande sätt. (1=starkt sjunkande, 2=sjunkande, 3=oförändrad, 4=stigande, 5=starkt stigande efterfrågan.) 17

19 bär att genomsnittet för samtliga yrken oftast blir högre än det förväntade medelvärdet vid en arbetsmarknad i balans (som är 3). Denna gång redovisades sålunda genomsnittet 3,18, trots att arbetslösheten (inkl. program) för hela arbetsmarknaden är så pass hög som cirka 7 procent. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden under det senaste året har medfört att bristtalet stigit och för vissa enskilda yrken är uppgången stor. Dock är bristtalen betydligt lägre än under åren kring millennieskiftet, och det finns enbart ett fåtal yrken där det, enligt vår bedömning, råder stor brist i hela landet. De högsta värdena i den senaste mätningen är 4,2 (VVS-montörer), 4,1 (CNC-operatörer och förskollärare) samt 4,0 (läkare och svetsare/gasskärare) och det klart största överskottet på arbetssökande uppvisade yrket kontorist (2,0). Det är alltid svårt att jämföra bedömd brist med faktiska tal, till exempel antal arbetslösa. Den viktigaste orsaken till detta kan sannolikt vara att arbetsförmedlare upplever att det finns en betydande brist på kompetens hos många av de arbetssökande utan arbete som idag är registrerade på Arbetsförmedlingen. Med den tolkningen skulle det med andra ord finnas en kvalitativ brist på arbetskraft medan det formella antalet inskrivna väl räcker till för att klara den kvantitativa efterfrågan som kanaliseras via Arbetsförmedlingen. Detta är säkert en viktig del av förklaringen till att bristindex betydligt oftare ligger över än under standardvärdet 3, och det finns under lång tid framöver starka argument för att kompetensutveckla inskrivna arbetssökande främst genom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Regionala analyser av arbetskraftsbrist baseras som ovan nämnts på arbetsförmedlingsområden. Ofta är dessa synonyma med kommuner, men så är numera inte alltid fallet. Det har blivit allt vanligare att ett och samma arbetsförmedlingsområde innehåller flera kommuner, och kommunbegreppet förlorar successivt i betydelse ur arbetsförmedlingssynpunkt. För att reducera den statistiska osäkerheten i fråga om regionala bristindex har vi valt att studera dessa inom landets så kallade NUTS-regioner 8 i stället för på länsnivå. 8 Dessa regioner baseras på en indelning som EU gjort. De svenska NUTS-regionerna är åtta till antalet: Stockholms län, östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, norra Mellansverige, nedre Norrland och övre Norrland. Följande län ingår i NUTS-regionerna. Stockholm = Stockholms län, östra Mellansverige = Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro samt Västmanland, Småland med öarna = Jönköping, Kronoberg, Kalmar samt Gotland, Sydsverige = Skåne och Blekinge, Västsverige = Halland och Västra Götaland, norra Mellansverige = Värmland, Dalarna samt Gävleborg, mellersta Norrland = Västernorrland och Jämtland och övre Norrland = Västerbotten och Norrbotten. 18

20 Vägar in i olika yrken I denna rapport ges, i de olika yrkesavsnitten, ofta exempel på vägar in i olika yrken. För den som är speciellt intresserad hänvisas vidare till AMS hemsida samt till där länkar finns till detaljerade beskrivningar när det gäller inträdeskrav och utbildningsvägar för en rad olika yrken. Kompetenskrav vid rekrytering Kunskap och kompetens nyckelord på arbetsmarknaden Utbildningsnivån är tillsammans med befolkningens yrkeserfarenhet en viktig faktor när det gäller lokaliseringen av arbetstillfällen och produktion och har ett nära samband med ett lands välfärdsnivå. Vidare växer inslaget av tjänster och service i många varuprodukter exempelvis inom olika system för telefoni vilket medfört att gränsen mellan yrken som förknippas med varuproduktion och yrken som förknippas med tjänsteproduktion luckrats upp. En ökad försäljning av telesystem innebär också ökad tjänsteexport avseende kunskap om hur dessa system kan användas på ett optimalt sätt, inkluderande utbildningsinsatser. De institutionella förhållandena det vill säga hela infrastrukturen inklusive utbildningsmöjligheter har blivit allt viktigare när det gäller företagsklimat och produktionsförutsättningar och därmed blivit en alltmer betydelsefull komponent vid beslut om företagsetableringar och investeringar i befintliga anläggningar. En välutbildad befolkning, som därigenom har lättare att lära sig nya moment inom sitt yrkesområde, blir ett grundvillkor för att företagen skall utvecklas gynnsamt och därmed en viktig förutsättning för utvecklingen av välfärden i alla länder. Det är av stor vikt att mindre länder med ett högt löneläge i den globala ekonomin, såsom Sverige, kan hålla en hög kunskapsnivå hos den yrkesverksamma befolkningen för att möta den knivskarpa konkurrensen från andra länder. Kunskapsinslaget ökar inom många yrken Det är viktigt att göra åtskillnad mellan begreppen kunskap och kompetens. En förenklad förklaring skulle ta fasta på att oavsett hur omfattande kunskaper man besitter inom ett ämne eller ett område så är värdet av dessa kunskaper begränsade om man inte förmår använda dem på ett konstruktivt sätt. Det är här begreppet kompetens kommer in i bilden för först då man har lärt sig att, på ett för ändamålet lämpligt sätt, tillämpa och/eller överföra sina kunskaper har man även uppnått kompetens inom sitt område. Lärare brukar ofta tas som ett illust- 19

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon..

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon.. Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon.. Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015 Jobbmöjligheter i Västernorrlands län 2014 2015 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrland men arbetsgivare har trots detta

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Uppsala I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2014 2015 1 Jobben blir fler 2014 och 2015 Arbetsmarknaden ser ljusare ut under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas öka och arbetslösheten minska. Företagen i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick Ura 2012:1 Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick Text Håkan Gustavsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Marcus Löwing Yvonne Elliman Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2014-01-29 Var finns jobben och Yrkeskompassen Var

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2015-01-15 Innehållsförteckning

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.

Läs mer

Den demografiska utmaningen

Den demografiska utmaningen Den demografiska utmaningen Generationsväxlingens effekter Oktober 2015 Analysavdelningen Utredningsenheten Jan Sundqvist Antal 80000 Befolkning 16-64 Förändring per efter födelseregion Sverige Norden

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Blekinge län 2015 1 Jobben blir fler i år I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Blekinge län. Under 2015 förbättras arbetsmarknaden i länet och fler

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,

Läs mer

Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK

Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK Text Håkan Gustavsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Gun Westberg Eftertryck tillåten med angivande av

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 1 Fler jobb 2015 I Skåne väntas arbetsmarknaden bli ganska bra under 2015. Jobben blir fler och arbetslösheten minskar. De yrken det är bäst möjlighet att få jobb inom

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick Text Håkan Gustavsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Marcus Löwing Yvonne Elliman Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2014-01-29 Var finns jobben och Yrkeskompassen Var

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2014 2015 1 Bättre arbetsmarknad 2014 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014 Jobbmöjligheter Yrkeskompass för Värmlands län 2014 1 Optimism på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Störst är optimismen inom hotell och restaurang och hos företag som säljer tjänster

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2015 2016 1 Goda jobbmöjligheter i Västmanlands län Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2015 2016. Arbetsförmedlingen räknar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2014 2015 1 Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2014 och 2015. På Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Jönköpings län 2015 1 Fler jobb i länet 2015 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Jönköpings län under 2015. Länets arbetsgivare har en positiv framtidstro och många

Läs mer

Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK

Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK Text Håkan Gustavsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Gun Westberg Eftertryck tillåten med angivande av

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Jönköpings län 2015 2016 1 Fler jobb i länet 2015 och 2016 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Jönköpings län under 2015 och 2016. Länets arbetsgivare har en positiv

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 2016 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län 2015 2016. Jobbmöjligheterna

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Kalmar län 2015 2016 1 Jobben blir fler under 2015 och 2016 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Kalmar län under 2015-2016. Arbetsmarknaden i länet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året kommer

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2015 1 Jobbmöjligheterna i länet blir fler Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015.

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västernorrlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västernorrlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västernorrlands län 2015 1 Jobben i Västernorrland under 2015 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna för olika yrken i länet under 2015. Under varje

Läs mer