Årsredovisning Ängelholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning Ängelholms kommun"

Transkript

1 2005 Årsredovisning Ängelholms kommun

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande...1 Förvaltningsberättelse...3 Miljöredovisning...11 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen kommunkansliet ekonomikontoret personalkontoret...17 Teknisk nämnd...19 Barn- och utbildningsnämnden...23 Socialnämnden...28 Ungdomsnämnden...32 Kulturnämnden...34 Byggnadsnämnden...35 Miljönämnden...37 Räddningsnämnden...39 Kommunfullmäktige, kommunrevisorer och övriga nämnder...41 Vatten- och avloppsverket...41 Sammanställd redovisning...43 Bokslut Kommun Fem år i sammandrag...45 Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning...45 Noter...48 Driftsredovisning i sammandrag...53 Investeringsredovisning...54 Skattefinansierad verksamhet Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning...55 Vatten- och avloppsverk Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning...56 Sammanställd redovisning Resultat- och balansräkning...58 Noter...59 Redovisningsprinciper...61 Revisionsberättelse för år

3 Kommunstyrelsens ordförande 1 Fortsatt inflyttning, ett stort intresse av att bygga, gott lokalt företagsklimat samt en påtaglig samarbetsanda inom politiken trots idémässiga skillnader har präglat Ängelholms kommun under Fortsatt inflyttning, ett stort intresse av att bygga, gott lokalt företagsklimat samt en påtaglig samarbetsanda inom politiken trots idémässiga skillnader har präglat Ängelholms kommun under Många enskilda delar och händelser förs samman till en färg- och nyansrik bild av utveckling och framtidstro. Delförsäljningen av Ängelholms Energi AB (ÄEAB) till Öresundskraft krävde mycket tid och många diskussioner. Även om det fanns olika åsikter om affären som sådan innebar den gedigna processen mycket positivt. En genomsyn av ÄEAB och energibranschen som sådan gjordes där en hel del nytt framkom. Den bakomliggande orsaken till hela arbetet, kommunens pensionsåtagande gentemot sina medarbetare, var också mycket nyttig att ventilera för att därmed förstå kommande ekonomiska risker och utmaningar. Genom de 212 miljoner kronor som delförsäljningen av ÄEAB gav har Ängelholms kommun kommit att täcka cirka 40 procent av framtida pensionskostnader. Ambitionen är att eventuella försäljningar under kommande år eller goda resultat skall användas för att ytterligare täcka pensionsskulden. Genom att lätta på denna skuldbörda behöver ingen kommande generation av ängelholmare betala ut mer i pension (vilket inte är något annat än intjänad lön skjuten på framtiden) än vad som skett under Trots idé- och åsiktsmässiga skillnader mellan partierna och de förtroendevalda kunde ett sådant omfattande beslut och en så komplicerad diskussion genomföras med stor respekt. Olikheterna markerades men personangrepp undveks. Det tonläge som finns i kommunen är något att vara väldigt stolt över. Affären med Öresundskraft kan också ses som ännu ett steg ifråga om samarbete och samverkan i Nordvästskåne. Årets början kom att präglas av Gudrun som kraftigt blåste fram över Skåne och sydsverige. Även om Ängelholm klarade sig relativt sett hyggligt innebar händelsen svåra påfrestningar för enskilda markägare som fick sin skog skövlad och hushåll vilka kom att förlora el- och telefonförsörjning. Konturerna av ett sårbart samhälle visades upp mitt bland alla tekniska landvinningar och allt överflöd. Med hjälp av andra intresseorganisationer och företrädare för statliga myndigheter och verk har behovet av bättre beredskap kring sådana här utmaningar understrukits. Som en konsekvens av bland annat Gudrun och tsunamin under 2004 har flera utbildningspass och övningar i krisledning genomförts. Ett viktigt arbete som kommer att fortsätta även under Ett stort värde har funnits i att Ängelholms kommun haft tillgång till en tjänst som säkerhetssamordnare. Det har också tydligt visat sig finnas ett behov av reservkraft i Stadshuset för att lättare och effektivare kunna klara av eventuellt kommande utmaningar. Inom räddningstjänstens område har samverkan med andra kommuner i närområdet fortsatt. Efter förhandlingar skrevs ett nytt räddningstjänstavtal under mellan de tio nordvästskånska kommunerna just i Ängelholm. Kommunens räddningschef var en av konstruktörerna bakom det nya gemensamma styrdokumentet. Ängelholm har också under året varit väldigt aktiv i försöken att få till stånd en fungerande och realistisk lösning mellan Skånes 33 kommuner och regionen vad gäller rutiner och ersättningar när det gäller räddningstjänstens utryckningar i samband med i väntan på ambulans. På initiativ från Båstads kommun undersöktes möjligheterna av att ha gemensam räddningschef de två kommunerna emellan. Detta projekt rann dessvärre ut i sanden. För framtiden är det dock viktigt att hitta nya och fördjupade former för samverkan och samarbete kommunerna emellan. Även under 2005 har Ängelholm som tidigare varit präglat av byggande. Det handlar dels om ett stort intresse från enskilda att själva bygga och exploatera egen mark. Men även de stora aktörerna visar ett betydande intresse. Under 2005 signalerade exempelvis Skanska ett köp på ungefär 100 hektar för kommande bostadsproduktion under många år framåt. Efter förseningar, som haft sin grund i väntan på Luftfartsverkets nya tillståndsansökan för flygplatsen, kunde så under 2005 det genomarbetade förslaget till översiktsplan antas av fullmäktige. I samband med behandlingen av denna genomfördes också en rutinförändring, som gör att enklare och mindre principiella detaljplaneförslag som står i överensstämmelse med översiktsplanen skall kunna behandlas snabbare. Två större etableringar kom också under året att flitigt diskuteras. Dels Biltemas vilja att bygga ett större lager i Varalöv och dels några entreprenörers ambition att förverkliga en dröm genom en golfbana i Vegeholmsskogen. Ny-, om- och tillbyggnad har även präglat kommunens eget bestånd. Under 2005 har renovering av Toftasko-

4 2 Kommunstyrelsens ordförande lan fortsatt. Södra Utmarkens skola hade nyinvigning av mycket fina och ändamålsenliga lokaler. I Munka-Ljungby kunde också den nya idrottshallen tas i bruk, inklusive lokaler för fritidsverksamhet. Under året har diskussioner fortsatt om hur den nya gymnasieskolan för totalt 100 miljoner kronor med start 2006 skall gestalta sig. Även det kommande nya badhusets placering har ventilerats. För kulturens del har Södra Utmarkens skola också inneburit nya lokaler för filialbiblioteket. Arbetet med att stärka de lokala biblioteken som informationsbärare har fortsatt under året. En mycket välbesökt keramikfestival genomfördes under året tillsammans med ett antal nordvästskånska kommuner och med stöd av Region Skåne. Inom socialförvaltningens område har arbetet med ett nytt målstyrningsprogram fortsatt. Så även arbetet med riktlinjer för hur utsatta kvinnor bäst skall hjälpas. Kampen mot alkohol och narkotika har fortsatt, bland annat genom nya projektmedel till Insikt för att kartläggningsfasen skall kunna övergå i attitydpåverkan av bland annat föreningslivet och skolan. Inom ramen för den öppna missbruksvården Englamark har flera personer hjälpts till en drogfri tillvaro med stora vinster för dem själva som individer och för samhället som helhet kom också att präglas av arbete med att finna en ny förvaltningschef för BUN med tillträde från årsskiftet. Tony Mufic anställdes som Sten Wallmarks efterträdare. Tillsammans med ÄNAB (Ängelholms Näringsliv AB) har också en ny tjänst som näringslivskoordinator skapats och en person rekryterats till. Avslutningsvis kan nämnas att kommunstyrelsen, via dess arbetsutskott, och fullmäktiges presidium uppvaktade EVS när damerna tog SM-silver. Förintelsens minnesdag den 27 januari högtidlighölls genom att den gripande och Oscarsbelönade filmen Pianisten visades på Röda Kvarn. Årets företag och företagare 2005 blev Mafa och Mats Andersson medan Svea Fireworks i Spannarp utsågs till Årets varumärke. Kommunens kulturpris tilldelades Strövelstorps byalag för det fina arbetet med att skapa vandringsleder. För Skånes 33 kommuner och Region Skåne genomfördes en av årets kommunledningskonferenser i Ängelholm. Ett stort tack vill jag också personligen rikta till alla de förtroendevalda och tjänstemän som genom sitt sätt att vara och agera bidrar till en god känsla och en bra debatt i Ängelholm. Kommunens samverkan med andra kommuner och myndigheter är omfattande och vanligtvis god. Under 2005 har det speciellt rört sig om kontakter med Länsstyrelsen i Skåne län, Luftfartsverket, närpolisen i Kulla-Bjäre samt en mängd organisationer och föreningar som Kvinnojouren, Brottsofferjouren, Grannsamverkan samt hela idrottsrörelsen för att nämna några. Ängelholm/Magnarp 15 mars 2006 Hans Wallmark Kommunstyrelsens ordförande

5 Förvaltningsberättelse 3 Förvaltningsberättelse God global och svensk tillväxt Trots att den internationella konjunkturen bromsade in mot slutet av 2004 var tillväxten under 2005 den högsta på många år. Fortsatt låga räntor, goda företagsvinster och en successivt förbättrad arbetsmarknad gynnar investeringarna och driver på den globala tillväxten. Det finns emellertid en risk att ett fortsatt högt oljepris och negativa effekter av ett växande amerikanskt bytesbalansunderskott begränsar den internationella tillväxten. Motorn i den svenska ekonomin växlade i år över från export till inhemsk efterfrågan. En stark ökning av hushållens reala disponibla inkomster de närmaste åren beräknas leda till stigande privat konsumtion samtidigt som investeringsklimatet är gott. Arbetsmarknadsläget är däremot inte fullt lika positivt. Den öppna arbetslösheten minskar, främst på grund av att antalet personer i sysselsättningsåtgärder utökats. För kommunerna och landstingen utgör dessa åtgärder drygt 2,5 procent av antalet anställda. Den totala arbetslösheten kommer däremot att ligga på en fortsatt hög nivå. Den starkare sysselsättningsutvecklingen är till stor del finansierad med skattemedel och ger inte den förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomi som högre sysselsättning normalt gör. Men det finns vissa tecken på att även den underliggande sysselsättningen kommer att öka. Den svaga efterfrågan på arbetsmarknaden i kombination med de låga prisökningarna har medfört att den genomsnittliga timlöneökningen i ekonomin har minskat. Först växlade löneökningstakten ned i den konkurrensutsatta industrin, därefter i övriga näringslivet och förra året skedde en betydande nedväxling i den kommunala sektorn. Löneökningstakten är idag mycket låg i ett historiskt perspektiv. Sammantaget visar statistiken en löneökningstakt inom den privata sektorn på knappt 3 procent och något lägre inom kommunsektorn. Trots det räcker de måttliga timlöneökningarna till betydande reallöneökningar, eftersom inflationstakten varit mycket låg. Kommunsektorns ekonomi Efter stora problem med att få ekonomin att gå ihop under nästan hela 1990-talet har kommunerna sammantaget redovisat positiva resultat de senaste åren. År 2003 och 2004 uppgick resultaten till cirka 2 miljarder kronor per år. Överskotten ligger dock en bra bit under riktmärket för god ekonomisk hushållning, 2 procent av kommunernas intäkter av skatter och generella statsbidrag eller drygt 6 miljarder kronor. De senaste två årens resultat kan ändå sägas utgöra ett trendbrott. Kommunerna har sammantaget nått positiva resultat under år med svåra ekonomiska förutsättningar. Skatteunderlaget ökade med endast 2,5 respektive 3 procent dessa år. De generella statsbidragen ökade dessutom endast marginellt. Även om överskotten till en del kan förklaras av höjda skatter, är dessa ändå ett tydligt tecken på att kommunerna har ett ökat fokus på en sund ekonomi. Mycket talar för att kostnadsutvecklingen under 2005 varit fortsatt återhållsam. Kommunerna har först och främst konsoliderat ekonomin. Enligt en undersökning gjord av Sveriges Kommuner och Landsting kommer endast 34 av 289 kommuner att redovisa ett negativt resultat. Bedömningen är att kommunerna sammantaget kommer att redovisa ett resultat på cirka 6 miljarder kronor i år. Det är ett bra resultat som ligger i linje med schablonen för god ekonomisk hushållning. Undersökningen pekar dock mot att resultatet även i år påverkas positivt av poster som är av engångskaraktär. Det gäller framförallt realisationsvinster vid markförsäljning och exploateringsverksamhet. Det underliggande resultatet är därför något lägre. Arbetsmarknad Av länsarbetsnämndens statistik framgår att den öppna arbetslösheten i Ängelholm per december 2005 uppgick till 5,0 procent mot 4,8 procent ett år tidigare. Motsvarande siffror för Skåne och riket är 4,6 procent respektive 4,3 procent mot 4,5 procent respektive 4,3 procent ett år tidigare. Vidare framgår av statistiken att Ängelholm vid samma avläsningstillfälle hade en hög ungdomsarbetslöshet, 7,8 procent, vilket är nästan oförändrat jämfört med året innan. För Skåne och riket uppgick andelen ungdomsarbetslösa per december 2005 till 5,7 procent respektive 6,1 procent. Av detta kan alltså konstateras, att läget på arbetsmarknaden är nästan oförändrat. För Ängelholm gäller att man i likhet med tidigare avläsningstillfällen uppvisar svagare siffror än genomsnittet för Skåne och riksgenomsnittet. Bostadsproduktion Årets färdigställda bostadsproduktion har utgjorts av 52 enbostadshus (2004: 39), 28 lägenheter i flerbostadshus (2004: inga) samt 9 radhuslägenheter. Flerfamiljshus med 70 lägenheter är under uppförande på Sockerbruksområdet med färdigställande Kommunkoncern Även om kommunen och dess bolag inte utgör en koncern i aktiebolagsrättslig mening, används begreppet koncern

6 4 Förvaltningsberättelse för att beskriva och avgränsa den ekonomiska och politiska beslutsenhet, som kommunen och dess bolag tillsammans utgör. Under 2005 har flera viktiga beslut tagits gällande kommunens bolag: Hjärnarps Industribyggnads AB och Havsbadsbolaget AB är under likvidation. Aktierna i Ängelholms Renhållnings AB har sålts. Aktierna i Ängelholms Energi AB (ÄEAB) har sålts. Dessa förändringar innebär att verksamhet bedrivs i bolagsform endast avseende bostäder och energi. Två helägda bolag är allmännyttiga bostadsbolag och ett delägt bolag är verksamt inom energisektorn. Utvecklingen i bolagen kan genomgående betecknas som positiv och ekonomiskt stabil. Försäljning av Ängelholms Energi AB (ÄEAB) Under året har 49 procent av aktiekapitalet i ÄEAB sålts till Öresundskraft AB. Försäljningen och omkostnaderna i samband med denna har bokats direkt mot eget kapital efter diskussion med kommunens tjänstemannarevisorer. Reavinsten i samband med försäljningen uppgick till 205,1 mnkr. För det gemensamma ägandet av ÄEAB har kommunen, tillsammans med Öresundskraft AB, bildat ett holdingbolag, Ängelholms Energi Holding AB. Kommunens andel i ÄEAB (51 procent) har förvärvats av holdingbolaget för 220 mnkr och finansierats genom en räntebärande revers från bolaget på motsvarande belopp. Bildandet av holdingbolaget har också bokförts direkt mot eget kapital. Reavinsten uppgick till 214,9 mnkr. Nordea och SEB förvaltar miljonerna från försäljning av aktierna i ÄEAB Ängelholms kommun har avyttrat 49 procent av sitt aktieinnehav i ÄEAB till Öresundskraft AB. Likviden från denna affär, 212 mnkr, har använts för delfinansiering av kommunens pensioner intjänade före I kommunens pensionsskuld finns flera risker, men de två främsta finansiella riskerna är ränterisken och inflationsrisken. Kommunen har därför i placeringen och förvaltningen av dessa medel strävat efter produkter som dels matchar kommunens utbetalningar, men också som löper till samma ränta och innefattar inflationsuppräkning precis som skulden till de anställda. Kommunens placering fördelas med 70 procent (150 mnkr) i strukturerade aktieindexobligationer och 30 procent (62 mnkr) i realränteobligationer. Avtal avseende aktieindexobligationer har träffats med Nordea Bank. Obligationerna innehåller stigande garanterade årliga kuponger med sammantaget 51,2 mnkr och en kapitalskyddsgaranti på 90 procent av det nominella beloppet. Kupongerna är skräddarsydda för att bidra till att hantera de ökade kostnaderna från pensionsskulden under de närmaste 10 åren. Emittent av produkten är Kommuninvest AB. Om de underliggande aktieindexen (som ska spegla den globala börsutvecklingen) går ner i relation till startvärdet erhåller kommunen alltid 90 procent av det nominella beloppet. Vid en uppgång erhåller kommunen drygt 36 procent av varje procentenhet som börsen går upp. Avtal avseende realränteobligationer har träffats med SEB. Här handlar det om tre olika statliga realränteprodukter med en löptid på mellan år. Realränteobligationer gör att tillgångsidan är inflationsskyddad. Även denna placering levererar årliga kuponger. Hela portföljens garanterade avkastning beräknas komma att ligga kring 3 procent exkl. den eventuella uppgången på börsen. Kommunens målsättning är att denna avkastning ska täcka den del av de årliga pensionsutbetalningarna som överstiger 17 mnkr. Verksamhetsnivå Kommunstyrelsen, nämnderna och andra politiskt tillsatta organ har avlämnat verksamhetsberättelser för sina respektive ansvarsområden, innehållande uppgifter om viktigare händelser, ekonomiskt utfall, måluppfyllelse, framtidsbedömningar och gjorda investeringar. Berättelserna ingår i denna årsredovisning och redovisas under ett särskilt avsnitt längre fram, varför här endast skall kommenteras vissa förhållanden som särskilt bör uppmärksammas. I samband med försäljningen av aktierna i ÄEAB till Öresundskraft AB beslutades att köpeskillingen skulle användas för delfinansiering av kommunens ansvarsförbindelse för de anställdas pension. I och med detta har kommunen pensionsavsättningar motsvarande 44 procent av ansvarsförbindelsen. Kampen mot ohälsan är ett av de högst prioriterade arbetsområdena. Det har genomförts flera aktiviteter i förebyggande syfte såsom projektet Vårda din hälsa, aktiveringsgrupper för långtidssjukskrivna, friskvårdsaktiviteter, rökavvänjningskurser, stressförebyggande information och utbildning samt hälsoprofilbedömningar. Ombyggnaden av Södra Utmarkens skola har under året blivit klar. Det lokala biblioteket har integrerats i skolans lokaler.

7 Förvaltningsberättelse 5 En ny idrottshall med lokaler för fritidsgårdsverksamhet uppfördes vid Munka-Ljungby idrottsplats. Om- och tillbyggnaden av omklädningsrum på Strövelstorps idrottsplats genomfördes under året och nybyggnad av omklädningsrum på Skäldervikens idrottsplats har påbörjats. En ny läktare med plats för ca 600 åskådare samt loger för media har uppförts på Ängelholms idrottsplats. Under läktaren ska omklädningsrum byggas. Ett förfrågningsunderlag har tagits fram för att kunna handla upp ca 30 procent av lokalvårdsarbetet på entreprenad. Vid Karpgatan i Ludvigaskog har en ny lekplats färdigställts. Lekplatserna vid Ripvägen i Vejbystrand, Horsakroksvägen i Magnarp samt på Gästgivarområdet i Munka-Ljungby har renoverats. Lekplatserna vid Rapsgatan och Persikovägen har tagits bort och återställts till parkyta. Under våren har alla föräldrar till förskolebarn i kommunal verksamhet erbjudits att delta i en enkätundersökning om hur de upplever förskoleverksamheten i kommunen. Undersökningen visade att de flesta är nöjda med verksamheten. Vissa av punkterna kommer att följas upp i budgetarbetet för Under året har Fixar-tjänsten inom hemvården blivit tillsatt. Fixar-tjänsten ska vara behjälplig, för äldre människor, med lite enklare hantverksjobb. Syftet är att förhindra olyckor i hemmet. Under året har en upphandling av vården vid Bäckagårdens vårdboende genomförts. Fr.o.m kommer Carema Äldreomsorg AB att utföra vårdverksamheten vid Bäckagården. Jazzfestivalen genomfördes framgångsrikt för tredje året i rad, denna gång på Tingshustorget. Ung Kultur Möte-festivalen arrangerades med 54 aktiva och ca 350 besökare. Samarbetsprojektet Tolkning för livet startades i samarbete med Sensus och Svenska Kyrkan samt 8 kulturella föreningar. Inom samhällsplanering har 152 bygglov för nya bostäder beviljats. I oktober anordnades ett idéseminarium om stationsområdet i Ängelholm. En rådgivande panel arbetade tillsammans med intresserade fastighetsägare och verksamhetsutövare med att ta fram vision för stationsområdet. Förekomsten av legionellabakterier, i allt för höga nivåer, i vattensystemet konstaterades. Provtagning, information och sanering genomfördes. Totalt togs över 200 prover. Under 2005 har antalet utryckningar inom räddningstjänsten ökat med 14 procent jämfört med År 2005 ryckte räddningstjänsten ut på 520 larm jämfört med 456 året innan. Nedskrivning av det bokförda värdet på Nybroskolan Under 2003 övertog kommunen lokalerna på Nybroskolan från dåvarande kommunala bolaget Ängelholms Småindustrifastigheter AB (ÄSI). Köpeskillingen uppgick till 23,5 mnkr, vilket motsvarade anläggningens bokförda värde i ÄSI:s räkenskaper. Efter planenliga avskrivningar uppgick det bokförda värdet av fastigheten till 21,6 mnkr. Värdet var dock upptaget till ett för högt belopp. Under 2002 anlitades ett antal fristående fastighetsvärderare för att bedöma värdet av ÄSI: s fastighetsbestånd. Två olika värderingar visade att värdet av fastigheten på Nybroskolan ligger i intervallet mellan 12 mnkr respektive 17 mnkr. Med stöd av dessa värderingar har kommunen i årets bokslut skrivit ned fastigheten med 6,1 mnkr till 15,5 mnkr. Personalförhållanden Antalet anställda har ökat med 42 under året till personer. Ökningen har skett företrädesvis inom BUNförvaltningen och socialförvaltningen. Det kan konstateras att sjukfrånvaron under 2005 ligger på samma nivå som 2004, 35 sjukdagar per anställd. Värt att notera är att personalkategorierna inom förskoleverksamheten är mindre sjuka 2005 än Detta gäller förskollärare/fritidspedagoger (-7 sjukdagar/anställd), barnskötare (-7 sjukdagar/anställd) och dagbarnvårdare (-17 sjukdagar/anställd). Andra yrkesgrupper som också redovisar sjunkande sjukfrånvaro är bibliotekarie/biblioteksassistent (-20 sjukdagar/anställd) och vårdare/skötare (-3 sjukdagar/anställd). Bland de yrkesgrupper som ökar finns lärare i grundskola (7 sjukdagar/anställd) och gymnasieskola/komvux (9 sjukdagar/anställd), ekonomipersonal (7 sjukdagar/anställd) samt städare (10 sjukdagar/anställd). Total sjukfrånvarotid i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden uppgår till 7,93 procent. Tabellen nedan visar att kvinnor har en högre sjukfrånvarotid än män samt att sjukfrånvarotiden blir längre ju högre åldersgrupp.

8 6 Förvaltningsberättelse INDIKATORER (NYCKELTAL) I FÖRHÅLLANDE TILL % total sjukfrånvarotid sammanlagd tillgänglig arbetstid 7,93 summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) total sjukfrånvarotid 72,17 summa sjukfrånvarotid för kvinnor sammanlagd tillgänglig arbetstid för kvinnor 9,06 summa sjukfrånvarotid för män sammanlagd tillgänglig arbetstid för män 3,84 summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år och yngre sammanlagd tillgänglig arbetstid i åldersgruppen 29 år och yngre 4,94 summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år sammanlagd tillgänglig arbetstid i åldersgruppen år 7,69 summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år och äldre sammanlagd tillgänglig arbetstid i åldersgruppen 50 år och äldre 9,12 Kostnaden för sjuklön till anställda uppgick till drygt 1 procent av den totala lönekostnaden eller 13,3 mnkr. I ett personalekonomsikt perspektiv är emellertid kostnaderna sannolikt mycket större. Det totala antalet timmar som utgår i form av övertid och fyllnadstid uppgår till nästan timmar vilket är en ökning med 9 procent i förhållande till Största delen av ökningen svarar socialförvaltningen för. Inom vården ses det som en viktig faktor för kvalitet och kontinuitet, att vid vakanser använda befintlig personal för mertid. Antalet pensionsavgångar kommer att successivt öka under perioden i takt med att de s.k. fyrtiotalisterna uppnår pensionsåldern. Antalet ålderspensioner under denna period beräknas till 748 stycken. Detta kommer att innebära att personalförsörjningsfrågorna kommer att alltmer hamna i fokus. Kommunens personalöversikt redovisas liksom tidigare år som ett särskilt dokument benämnt Personalredovisning och fastställs av kommunstyrelsen tillsammans med årsredovisningen. Kommunen/finansiell analys Föreliggande analys bygger på fyra aspekter, vilka är viktiga att beakta ur ett finansiellt perspektiv. Analysen görs utifrån följande: Resultat: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och över tiden? Finns det varningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Kapacitet: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på lång sikt? Risk: Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Hur väl följs upprättade planer? En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Avsikten med analysen är att försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Resultat och kapacitet Årets resultat Årets samlade verksamhet har resulterat i en ökning av det egna kapitalet med 3,2 mnkr, varav 1,9 mnkr avser den skattefinansierade verksamheten och 1,3 mnkr va-verksamheten. Resultatet är i nivå med det budgeterade. Inför 2006 fastställde kommunfullmäktige finansiella mål för en god ekonomisk hushållning. Det första målet, att intäkterna för varje enskilt år ska överstiga kostnaderna i enlighet med balanskravet, har uppnåtts redan under Årets resultat mnkr , , Det andra målet, att resultatet före eventuella dispositioner ska över en fyraårsperiod, minst motsvara en inflationssäkring av kommunens pensionsförpliktelser intjänade före 1998, har också uppnåtts. I årets bokslut var resultatet 25,2 mnkr före dispositioner. I bokslutet avsätts 22 mnkr av resultatet för täckande av framtida pensioner. Resultat Det sammanlagda utfallet för skatteintäkter och generella statsbidrag har blivit 5,2 mnkr bättre än budgeterat. Avgiften för LSS-utjämningen blev 4,8 mnkr lägre och det generella sysselsättningsstödet blev 5,1 mnkr högre än beräknat. Högre preliminära skatteintäkter och lägre avgift till kostnadsutjämningen bidrog också till det positiva utfallet. Detta trots att det blev negativa slutavräkningar både för 2004 (-1,1 mnkr) och 2005 (-6,9 mnkr). Det från och med år 2000 gällande balanskravet innebär ett lagfäst krav på att kommunen minst skall redovisa ett nollresultat. Huvudprincipen är att intäkterna skall överstiga kostnaderna. 6,2-2,7 3,2

9 Förvaltningsberättelse 7 Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mnkr Årets resultat enligt RR 6,2-2,7 3,2 Avgår: - återställande av underskott -5,6 - samtliga realisationsvinster -21,2-12,8-13,2 Tillägg: - realisationsvinster försäljning tomträtter 12,2 9,9 12,3 - avsättning för pensioner intjänade före ,0 - kapitaltäckning ÄSI 8,7 - nedskrivning aktiekapital ÄSI 6,5 Justerat resultat 12,4-5,6 18,7 Det justerade resultatet, 18,7 mnkr, innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att underskottet för 2004 har täckts. Skatte- och nettokostnadsutveckling % Skatte- och statsbidragsutveckling 3,3 1,4 7,5 Nettokostnadsutveckling 4,2 2,5 6,9 Nettokostnaderna ökade med 6,9 procent år Orsaken till att ökningen är högre jämfört med tidigare år är dels redovisade avsättningar till pensioner intjänade före 1998 på 22 mnkr, dels nedskrivningen av Nybroskolan med 6,1 mnkr. Dessa är dock kostnader av engångskaraktär. Exkluderas dessa poster uppgick ökningen av nettokostnaderna till 4,2 procent. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 7,5 procentenheter under Till skillnad från tidigare år ökade skatteintäkterna och statsbidragen mer än nettokostnaderna. På sikt är det nödvändigt att nettokostnadsökningen inte överskrider skatteintäktsutvecklingen för att vidmakthålla en ekonomisk balans. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamhetens nettokostnader 88,8 89,9 87,6 Pensioner 5,1 5,4 6,7 Avskrivningar 5,7 5,3 5,7 Finansnetto -0,1-0,4-0,3 Summa löpande kostnader 99,5 100,2 99,7 Ett kännetecken på en sund ekonomi är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa utvecklingen är att återge hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Av tabellen framgår att de löpande kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag har vänt nedåt och stannade vid 99,7 procent under Ett trendbrott har skett då verksamhetens nettokostnadsandel har sänkts jämfört med de tre senaste åren. Andelen för pensioner har ökat i och med engångsavsättningen på 22 mnkr som gjorts under året. Avskrivningarnas andel har ökat jämfört med föregående år då engångsnedskrivningar har gjorts med 10 mnkr. Investeringsvolym Investeringsverksamheten har omslutit netto 90,6 mnkr, varav 84,7 mnkr avser den skattefinansierade verksamheten och 5,9 mnkr va-verksamheten. Merparten av investeringarna inom den skattefinansierade verksamheten har avsett utbildningsområdet, som har ianspråktagit 37,7 mnkr. Härefter följer investeringarna i fritidsanläggningar med 22,7 mnkr och kommunikationer med 8,8 mnkr. mnkr , ,4 101, Investeringsredovisningen har omfattat 135 investeringsprojekt och på fem av dessa har det under året bokförts utgifter på 2 mnkr eller mer. Dessa fem projekt är omoch tillbyggnad av Södra Utmarkens skola (27,4 mnkr), ny idrottshall i Munka Ljungby (13 mnkr), Resultat ombyggnad av Carl XV:s bro (4,8 mnkr), ombyggnad av läktare samt omklädningsrum på Ängelholms Idrottsplats (4 mnkr) samt nya inventarier till Södra Utmarkens skola (2,1 mnkr). Genomsnittligt har nettoinvesteringarna under de senaste fem åren varit 97,3 mnkr per år. Nettoinvesteringarna har blivit 29,7 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen kan delas upp mellan avslutade, -4,5 mnkr, och pågående eller senarelagda investeringar, 34,2 mnkr. Av underskottet hänför sig 3,2 mnkr till utgifter i samband med markköp och andra markfrågor. De pågående investeringarna ombudgeteras till Det kan också noteras, att av investeringsredovisningens samlade omslutning har tre fjärdedelar ansvarsmässigt hanterats av tekniska nämnden. Finansiering av investeringarna och självfinansieringsgrad mnkr Kvarvarande skatteintäkter efter drift 53,6 48,7 82,6 Finansiering via försäljning av anläggningstillgångar 24,0 17,9 18,2 Finansiering via skuldsättning 6,0 20,0 25,0 Finansiering via rörelsekapital 17,9 1,7-35,2 Årets nettoinvesteringar 101,5 88,3 90,6 Självfinansieringsgrad (%) ,3 90,6

10 8 Förvaltningsberättelse Investeringarna har till stor del finansierats med kvarvarande skatteintäkter efter drift. Exkluderas de kostnader, som inte är likvidpåverkande, dvs. avskrivningar, pensionsavsättningar etc., hade kommunen 82,6 mnkr kvar av skatteintäkterna när den löpande driften inklusive finansnettot betalats. Övrig finansiering har skett genom försäljning av tillgångar. De medel som ej använts för investeringar har tillförts rörelsekapitalet. Det förbättrade resultatet bidrar till en högre självfinansieringsgrad jämfört med Målsättningen att, investeringarna i den skattefinansierade verksamheten ska till 100 procent finansieras med egna medel, har uppnåtts. Nyupplåningen avser va-verksamheten. Risk - kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Kassalikviditet (%) Likviditetsdagar (st.) Rörelsekapital (mnkr) -59,0-112,6-99,2 De likvida medlen uppgick till 70 mnkr vid årets slut Om de relateras till externa utgifter var betalningsberedskapen 16 dagar. Ett mått som mäter kortfristig betalningsförmåga är kassalikviditet. Den ökade under 2005 från 43 till 53 procent. Förklaringen är även här det förbättrade resultatet samt att vissa investeringar inte kommer igång förrän Sammantaget bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Nästan en tredjedel av kommunens kortfristiga skulder utgjordes av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under det närmaste året. Ränte- och valutarisker mnkr Låneskuld 134,0 102,2 121,6 Av kommunens låneskuld på 121,6 mnkr är 12 mnkr placerade i lån med rörlig ränta. Genomsnittsräntan uppgår till 3,89 procent (4,44) och räntebindningstiden varierar, men en tredjedel av skulden kommer att räntejusteras inom två år. Av låneskulden löper 43 mnkr fram till 2008, 8 mnkr till 2009 och 15 mnkr till Inga lån är upptagna i utländsk valuta. Borgensåtaganden och koncernens resultat mnkr Borgensåtaganden kommunen Kommunens resultat 6,2-2,7 3,2 Koncernens resultat 15,2 8,9 13,2 Borgensåtagandena har ökat totalt sett jämfört med tidigare år. Åtaganden har tillkommit för Ängelholms Energi AB med 65 mnkr medan övriga åtaganden har minskat. Borgensbeloppet motsvarar ca 34 tkr per invånare. Detta är klart över genomsnittet i riket, som vid utgången av 2004 uppgick till ca 18 tkr. Förklaringen till det höga åtagandet är att kommunen ingår borgen för all upplåning som görs av bolagen i kommunkoncernen. Av åtagandena är mnkr eller 94 procent hänförliga till bolagen och fördelas med mnkr på bostadsbolagen medan resterande del avser Ängelholms Energi AB. Någon större risk förknippad med borgensåtagandena för koncernbolagen bedöms för närvarande inte föreligga. Övrig borgen avser bostadsrättsföreningar, egna hem och ideell föreningsverksamhet och har en högre risknivå. Pensionsåtaganden mnkr Individ.del, placeras av anställda Avsättning för pensioner Avsättning för pensioner intjänade före Pensioner intjänade före Total pensionsskuld Kommunens samlade pensionsåtagande uppgick till 593 mnkr. Genom delförsäljningen av ÄEAB och årets goda resultat har 234 mnkr avsatts i balansräkningen för kommande pensioner. Detta innebär att 44 procent av pensionsåtagandet nu har täckts och ansvarsförbindelsen har minskats med motsvarande belopp. Totalt 212 mnkr har placerats i början av 2006 och resterande belopp skall placeras under våren. I ansvarsförbindelsen ingår pensionsförpliktelser som intjänats av arbetstagare och pensionstagare före Årets pensionskostnader uppgick till 83,9 mnkr. inklusive löneskatt. Av dessa avsåg 20,1 mnkr utbetalda pensioner. De pensionsmedel som intjänats från 1998 utbetalas som individuell del för den anställdes egen placering. Beloppet uppgick till 26,1 mnkr. För arbetstagare med kompletterande ålderspension (anställda med lön över 7,5 basbelopp) och efterlevandepensioner har kommunen en försäkringslösning som innebar 6,1 mnkr i premier. Löneskatten för utbetalda pensionsförmåner uppgick till 12,7 mnkr. Resterande 18,9 mnkr avsåg förändringen för avsatta pensioner. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet mnkr Budgetavvikelser - socialnämnd 1,7-0,2-5,1 - barn- och utbildningsnämnd -3,7-7,9 0,4 - resultatnivå Verksamhetens nettokostnader 14,7 14,3-8,1 Omslutningen uppgår till mnkr brutto och mnkr netto. Av nettoomslutningen svarar barn- och utbildningsnämnden för 595 mnkr eller 47 procent och socialnämnden för 503 mnkr eller 40 procent. Nummer tre räknat efter nettoomslutningen är tekniska nämnden med 42 mnkr eller 3 procent. Sammantaget ianspråktar dessa tre ansvarsområden 90 procent av den skattefinan-

11 Förvaltningsberättelse 9 sierade verksamhetens resurser. En viktig förutsättning för att kunna uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning, är att avvikelserna mot budget inte blir för stora. Nivån Verksamhetens nettokostnader uppvisar för år 2005 en budgetavvikelse på 8,1 mnkr, varav nämnderna svarar för en positiv avvikelse på 5,2 mnkr. Övrig del av avvikelsen hänför sig främst till reavinster (13,2 mnkr), nedskrivningar av bokförda värden på fastigheter (-9,7 mnkr) och avsättning för pensioner (-22 mnkr). Budgetföljsamheten är god i de flesta nämnder. De i absoluta tal största positiva avvikelserna uppvisar kommunfullmäktige (1,7 mnkr), kommunstyrelsen och ekonomikontoret (vardera 0,9 mnkr) och tekniska nämnden (0,7 mnkr). Negativa avvikelser redovisas av tre nämnder, socialnämnden (- 5,1 mnkr), ungdomsnämnden (-0,4 mnkr) och kulturnämnden (-0,2 mnkr). Vid utgången av april, juni och oktober har bokslutsprognoser över det totala utfallet upprättats för samtliga nämnder och förvaltningar. Prognoserna över avvikelserna på nämndsnivå har varit negativa, -8,8, -4,9 och 4,9 mnkr. Det slutliga utfallet blev positivt, 5,2 mnkr. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har därutöver lämnat månatliga uppföljningsrapporter till kommunstyrelsen. För barn- och utbildningsnämnden redovisades ett slutligt positivt utfall gentemot budget på 0,4 mnkr. Prognoserna under året har visat underskott från 8,5 mnkr till 4,4 mnkr. Socialnämndens prognoser under året visade på budgetavvikelser från 2 mnkr i början av året till som högst 6,4 mnkr. Det slutliga utfallet blev ett underskott på 5,1 mnkr gentemot budget. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas genom kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Som exempel på de senare kan nämnas lagstiftning, utjämningssystem och konjunkturläge. Nedan framgår hur kommunens ekonomi påverkas av förändringar i ett antal faktorer. Förändring kostnad/intäkt, mnkr Förändrad utdebitering med 1 kr 59 Löneförändring med 1 % 9,3 Prisförändring med 1 % 5,9 Ränteförändring med 1 % 1,2 Förändrade generella statsbidrag med 1 % 2,0 Befolkningsförändring med 100 kommuninvånare 3,5 Inlösen av 1 % av borgensåtagandena 13,5 Ekonomikontorets kommentar Kommunens sammantagna finansiella ställning är god. Kommunen uppfyller balanskravet och inga negativa resultat finns att återställa. Budgetföljsamheten är i de flesta nämnder och förvaltningar god. Investeringarna finansieras med egna medel, låneskulden i den skattefinansierade verksamheten är relativt sett liten och innehåller inga stora ränterisker. Kommunen har också under 2005 byggt upp finansiella reserver för att matcha en stor del av pensionsskulden. Dessa medel är placerade på så sätt att de inte kan äventyras. Det är därför läge att dela ut ett grattis till den kommunala organisationen, men också en påminnelse: glöm inte att de finns läxor som måste göras. Avstämningen mot kommunallagens balanskrav visar ett resultat på drygt 18 mnkr. Största delen förklaras dock av poster av engångskaraktär. Exkluderas dessa uppgår resultatet i den skattefinansierade verksamheten till endast 5 mnkr. Det indikerar att marginalerna fortfarande är små och budgetavvikelser kan äventyra kommunens möjligheter att klara av balanskravet framöver. Det är viktigt att de obalanser som finns mellan budget och utfall inom vissa nämnder rättas till samtidigt som budgetdisciplin kvarstår bland övriga nämnder. Med stadig ekonomiomsorg kan kommunen prestera god ekonomisk hushållning och bra verksamhet. Den andra tendensen är en stigande investeringsvolym. Två stora investeringar är aktuella under de närmaste åren; ombyggnaden av gymnasieskolan samt ett nytt badhus med eventuellt andra fritidsanläggningar. Om kommunens ambition är att med egna medel finansiera investeringarna inom den skattefinansierade verksamheten så innebär detta att de budgeterade resultaten framöver måste bli större eller likviditetsreserver börja byggas upp som kan matcha en tillfällig ökning av investeringsvolymen. I annat fall finns det risker för att låneskulden och därmed räntekostnaderna ökar eller andra investeringar måste trängas undan. Framtiden För åren 2006 till 2008 har regeringen aviserat ytterligare resurstillskott som i genomsnitt uppgår till knappt 2 miljarder kronor per år. Särskilt förslaget i budgetpropositionen för 2006 om en betydande höjning av statsbidragen år 2008 har ökat stabiliteten och långsiktigheten i kommunernas planeringsförutsättningar. I planen för 2007 har kommunen ett budgeterat resultat på 1,0 mnkr. Visserligen har många kostnadshöjande åtgärder beaktats i nämndernas planbelopp, framför allt inom barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden, men det låga resultatet indikerar vikten med fortsatt budgetdisciplin och ekonomiomsorg. Endast i detta fall kommer eventuellt ökade intäkter framöver att komma verksamheterna till godo istället för att matcha gamla underskott.

12 10 Förvaltningsberättelse De finansiella mål och verksamhetsmål som fastställts av kommunfullmäktige för 2006 och framöver, vilka är av betydelse för god ekonomisk hushållning, måste respekteras. Hur Ängelholms kommuns ekonomi kommer att utvecklas i framtiden är svårt att förutse. Vi har ett relativt sett bra utgångsläge. Vi har en gynnsam befolkningsutveckling och en bra ekonomisk ställning. Det gäller dock att inte nonchalera riskerna framöver. Detta i synnerhet när budgeten inte har några stora marginaler som kan parera avvikelser i verksamheterna eller oväntade händelser. Ekonomistyrningen är avgörande. Några aktuella frågor som kommer att påverka kommunens ekonomi under de närmaste åren är: Omställningsproblemen kommer att bli särskilt stora de närmaste åren på grund av demografin. I Ängelholms kommun minskar antalet elever i grundskolan. Resurser kommer att behöva omfördelas mellan olika verksamheter men också mellan olika delar av kommunen. Pensionsutbetalningarna ökar framöver. Här har kommunen byggt upp reserver motsvarande nästan 45 procent av pensionsskulden. Tack vare detta kan framtida resurser användas i verksamheterna istället för till pensionsutbetalningar. I den mån ekonomin tillåter det är det klokt att i framtiden göra ytterligare avsättningar. Stor investeringsvolym under de närmaste åren. Exempel är ny gymnasieskola och ny simhall. Det innebär att reserver måste skapas med syfte att minimera omfördelning av resurser från verksamheter till kapitalkostnader. Det ökade investeringsbehovet ska kunna finansieras med egna medel. Kommunens ekonomi kommer således att påverkas av både den samhällsekonomiska utvecklingen och de prioriteringar som görs på lokal nivå.

13 utsläpp Miljöredovisning 11 Miljöredovisning 2005 Inledning I miljöbokslutet redovisas utvecklingen på att antal områden beträffande utsläpp och hushållning med resurser med hjälp av olika nyckeltal. För att göra det möjligt att jämföra nyckeltalen mellan olika kommuner är de konstruerade som utsläpp eller förbrukning per kommuninvånare. En stor del av redovisningen i miljöbokslutet baseras på uppgifter om energiförbrukning i form av el för olika ändamål, bensin och diesel för drift av fordon samt olja, fjärrvärme och naturgas för uppvärmning av lokaler. Utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveldioxider (SOx) och lättflyktiga kolväten (VOC) beräknas för olika typer av förbränning med ledning av total mängd av respektive energikälla. Uppgifter om avfalls- och källsorterade mängder baseras huvudsakligen på uppgifter om kärlvolym och tömningsfrekvens. Det är därför främst förändringar i de olika formerna av abonnemang vid kommunens enheter som följs i miljöbokslutet. I miljöbokslutet redovisas endast den kommunala verksamhetens påverkan på miljön. Redovisningen omfattar inte kommunala bolag eller entreprenörer som anlitas av kommunen. För varje område finns en bedömning som visas i form av en symbol intill rubriken där = bra, = mindre bra och = dåligt. Bedömningen grundar sig främst på utvecklingen under längre period. Variationer av olika slag kan göra att man har en minskning ett enskilt år men ändå har en trend som totalt sett är ökande över tiden. Klimatpåverkande ämnen Användningen av fossila bränslen har lett till att halten av koldioxid konstant ökat i jordens atmosfär och därmed bidragit till en förstärkt växthuseffekt. Utsläpp av klimatpåverkande ämnen 100 Utsläppen av koldioxid har minskat i stort sett under hela tiden som miljöbokslutet presenterats. Huvudanledningen till detta är att ca 80 procent av koldioxidutsläppen sker via energiförbrukning för el eller fastighetsuppvärmning. Den ökande andelen biobränsle i fjärrvärmen slår därför igenom som minskande koldioxidutsläpp. Försurning och övergödning Större delen av försurningen av våra marker och vatten sker genom utsläpp av kväveoxider (NOx) och svaveloxider (SOx) från fordon och energiproduktion. Utsläppen av kväveoxider bidrar också till övergödning. Utsläpp av NOx och SOx 350 gr/inv Utsläppen av SOx och NOx var totalt (10365)kg Den totala trenden för NOx-utsläppen är svagt sjunkande. Då energiförbrukningen ökat under perioden kunde man ha förväntat sig att NOx-utsläppen också borde öka. Liksom för koldioxiden är det utsläpp förändringar i fjärrvärmeverkets bränslemix som gör att utsläppen trots allt inte ökar. Marknära ozon Marknära ozon bildas i en blandning av lättflyktiga kolväten och kväveoxid under inverkan av solljus. Ozon är mycket skadligt för hälsa och miljö kg/inv Utsläpp av lätta kolväten gr/inv Utsläppen av koldioxid var totalt 2559 (2690) ton Utsläppen av lättflyktiga kolväten var totalt 5560 (5646) kg utsläpp

14 12 Miljöredovisning Det är i första hand ofullständig förbränning som orsakar utsläpp av lättflyktiga kolväten. Den största delen av utsläppen kommer från fordonsparken. De viktigaste komponenterna i beräkningen av VOC-utsläpp är förbrukningen av diesel, bensin och körda kilometrar i tjänsten med egen bil. Under 2005 minskade bensinförbrukningen från 135 till 132 m³. Körda kilometrar ökade från till km. Dieselförbrukningen minskade från 96 till 94 m³. Sammantaget blev resultatet för 2005 en liten minskning av VOC-utsläppen. Kretslopp Enligt kretsloppsprincipen i kommunens miljöpolicy skall de produkter som används eller alstras i kommunen kunna användas, återvinnas och omhändertas på ett uthålligt sätt. Vi skall sträva efter slutna materialflöden. Källsorterat material till återvinning 10 kg/inv ,41 7, Den samlade mängden källsorterat avfall var 373 (342) ton Mängden källsorterat material har justerats för 2002 och 2003 då en del av underlagsmaterialet för dessa år visat sig vara bristfälligt. Frågetecken kvarstår beträffande redovisningen för 2000 och 2001 så dessa siffror utsläpp bör tas med en nypa salt. Överlag kan dock en svagt positiv trend skönjas med stigande mängd källsorterat material. Osorterat avfall till deponi 25 5,68 7,73 8,30 8,53 8,95 9, Det osorterade avfallet som går för deponering eller annan behandling uppvisar en svagt vikande trend. Slam och gallerrens från reningsprocessen i reningsverket ingår inte i redovisningen. Farligt avfall gr/inv Mängden farligt avfall var totalt 9,38 (17,60) ton Mängden farligt avfall varierar kraftigt från år till år. Troligen för att flödet inte är konstant utan stötvis. De största volymerna uppstår i slamavskiljare från kommunala verkstäder. utsläpp Energiförbrukning De flesta miljöproblem är kopplade till olika former av energiomvandlingar. Miljövinsterna är därför särskilt stora om man använder långsiktigt hållbara energikällor och genomför energieffektiviseringar. Energiförbrukning kwh/inv kg/inv ,9 21,4 16,9 18,1 16,7 18,0 16,5 14, Totalt förbrukades (56053) MWh Energiförbrukningen per innevånare ökade något jämfört med föregående år. Den totala förbrukningen ökade även den. Variationer beror främst på olika årsmedeltemperatur. utsläpp Mängden osorterat avfall var totalt 568 (682) ton utsläpp

15 Miljöredovisning 13 Förnyelsebar energi Med förnyelsebar energi avses i första hand sådan energi som primärt eller sekundärt är en del av det kortsiktiga soldrivna energiflödet. Det är normalt energi i form av biobränsle, sol-, vind- eller vattenkraft som avses. Förnyelsebar energi 20% 15% 16,4 14,8 17,7 Vattenförbrukningen har ökat något under det gångna året. Totalt sett är vattenförbrukningen relativt konstant. Kopieringspapper Förbrukningen av kopieringspapper visar inga tecken på att minska. Den låga siffran för 2004 beror på att leverantören hade problem att leverera statistik för det året. Kopieringspapper 2,0 1,79 Andel 10% 12,1 10,9 9,1 10,7 kg/inv 1,5 1,53 1,45 1,51 5% 7,3 1,0 0,80 0,94 1,01 0,5 0% Totalt användes (8297) MWh förnyelsebar energi. Andelen förnyelsebar energi av den totala har ökat de senaste fyra åren efter att tidigare minskat ett antal år. Under 2005 fortsatte andelen förnyelsebar energi i fjärrvärmeproduktionen att öka från 41 till 53 procent. utsläpp Vattenförbrukning Rent dricksvatten är en ändlig resurs som kostar resurser att framställa. Uttaget innebär en inverkan på vattenflöden som direkt och indirekt leder till miljöpåverkan. Största delen av det förbrukade vattnet går vidare för rening i kommunens reningsverk. Onödig förbrukning leder till utspädning av avloppsvattnet. Kostnaden för rening ökar med graden av utspädning. Vattenförbrukning m 3 /inv 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,9 3,4 3,2 3,6 0, Totalt förbrukades (114440) m 3 3, , , , Totalt förbrukades kg (38466) kg Summering Positivt är att: Utsläpp av klimatpåverkande ämnen minskar. utsläpp Utsläpp av försurande och gödande ämnen från energiproduktionen minskar. Kommunens påverkan på bildandet av marknära ozon minskar. Mer avfall källsorteras och mindre osorterat går för deponering. Andelen förnyelsebar energi ökar. Negativt är att: Energiförbrukningen i ett längre perspektiv ökar När man studerar miljöbokslutet bör man vara medveten om att det ger en något modifierad bild av kommunens miljöpåverkan. Detta eftersom att en stor del av kommunens verksamhet ligger på entreprenörer som inte ingår i miljöbokslutet. Betydande och ökande volymer av verksamheten inom skola, omsorg och teknisk service drivs av entreprenörer. Utöver den lagstadgade miljötillsynen som miljökontoret bedriver finns i kommunen inget ledningssamordnat miljöarbete vars verkan skulle kunna avläsas i miljöbokslutet. Miljöbokslutet utgör i princip bara ett statiskt betraktande av hur andra faktorer och skeenden slår igenom på kommunens miljöpåverkan. utsläpp

16 14 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen Verksamhetsområde Kommunstyrelsen är ansvarig för beredning av ärenden till kommunfullmäktige, ekonomi, översiktlig planering av användning av mark och vatten, mark- och bostadspolitik m.m. Styrelsen har också ett övergripande ansvar för samordning och planering av kommunens verksamhet. Viktiga händelser Under 2005 har flera övergripande och för kommunens utveckling väsentliga beslut fattats: Översiktsplanen har antagits. Ny plats för ridanläggningen på Kroneslätt har överenskommits och därmed kan planläggning av etapp 2 på Kroneslätt inledas. 49 procent av aktierna i Ängelholms Energi AB har sålts till Öresundskraft AB och beslut tagits om hur medel från försäljningen skall förvaltas för att täcka del av kommunens pensionsskuld. Bassholma f.d. skola har överlåtits till Tåssjö Byalag för en symbolisk summa. Idrottspolitiskt program har antagits. Befolkningen i kommunen har ökat med drygt 200 personer. Ekonomisk analys Nettoöverskottet 915 tkr har uppkommit på flera olika verksamheter: reserv för personalkostnadsökning 300 tkr, 358 tkr blev över från IT-utveckling, bl.a. beroende på att en del kostnader tagits på investeringsbudgeten. Vidare har Kommunförbundet Skåne retroaktivt reducerat avgiften p.g.a. ledningsfordon (125 tkr, verksamhet Förbundsavgifter) och med anledning av lägre avgifter från näringslivet till ÄNAB har även kommunens kostnad minskat (knappt 200 tkr). På verksamheten Fysisk planering visas ett underskott på närmare 200 tkr. Detta hänför sig till planarbete kommunstyrelsen beställt hos byggnadsnämnden och där det inte finns någon annan kostnadsbärare (bl.a. Stationsområdet). Framtiden Kommunens största enskilda investering kommer att inledas under Under tre år kommer gymnasieskolan (Rönneskolan) att byggas om. För att attrahera såväl gamla som nya kommuninvånare är goda möjligheter till utbildning väsentligt. Det gäller både i kommunens skolor och i friskolor. En ny friskola är planerad i gamla Tingshuset, John Bauer-gymnasiet. Kommunstyrelsens investeringar i övrigt gäller främst kommunens IT-utveckling. Två stora frågor förväntas att behandlas under 2006, nämligen placering och byggande av nytt badhus samt ny utformning av Stortorget. Andra, ständigt viktiga förutsättningar för kommunens utveckling är bostadsbyggande och näringslivsutveckling. Flera byggprojekt är förestående, t.ex. på Sockerbruksområdet, där AB Ängelholmshem inom kort påbörjar sista etappen. Melin Förvaltnings AB har förvärvat och planerar bebyggelse inom sjukhusområdet. Ekonomi, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budget Driftbudgetavvikelse Nettoinvesteringar Kommunstyrelsen/ kommunkansliet Verksamhetsområde Kommunkansliet är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens närmaste serviceorgan för ärendeberedning. Medborgarlinjen är kommunens informations- och servicekontor. Centrala telefoni- och arkivfrågor sorterar under kansliet. Viktiga händelser Tsunamin (annandag jul 2004) och framför allt stormen Gudrun den 8 januari var två händelser som påverkade stora delar av kansliet Vi fick goda erfarenheter av krisinformation och användning av kommunens hemsida. Försäljningen av 49 procent av aktierna i Ängelholms Energi AB och bildandet av holdingbolag tillsammans med köparen Öresundskraft AB har varit ett annat mycket stort ärende för kansliet. Projekt Insikt (drogförebyggande arbete) flyttades den 1 september från socialförvaltningen till kansliet. Hemsidan har genomgått ytterligare förbättringar under året, bl.a. för synskadade. Intranätet har byggts om i grunden och ett av syftena har varit att få enhetlighet.

17 Verksamhetsberättelse 15 Andra halvåret bjöd också på stora problem och utmaningar efter upphandling blev TeliaSonera (igen) vår leverantör av telefonitjänster. Redan från starten i somras och resten av året har det varit många störningar och problem. Detsamma gäller beträffande färdtjänsten, där den för nordvästskåne gemensamma upphandlingen av ny beställningscentral orsakat stora problem. Problemen har framför allt drabbat färdtjänstresenärerna, men naturligtvis därmed också handläggarna. Ekonomisk analys Årets resultat för kansliet blev ett om än litet så dock ett överskott drygt 100 tkr. Detta mot ett befarat stort underskott för färdtjänsten. För denna verksamhet blev underskottet drygt 270 tkr, men det balanseras mot överskott på andra verksamheter. Kommunstyrelsen/ ekonomikontoret Verksamhetsområde Ekonomikontoret är kommunens centrala organ för ekonomiadministration, upphandling och IT-samordning. För dessa verksamhetsområden gäller att man vid utförandet av sina arbetsuppgifter och i kontakterna med politiker, förvaltningar, allmänhet och externa affärspartners har ambitionen att uppfattas som en professionell motpart. I detta ligger att ekonomikontoret vill kännetecknas av hög kompetens, korta handläggningstider, hög kvalitet på tillhandahållna produkter och tjänster samt en korrekt, saklig och objektiv behandling av våra målgrupper. Framtiden Det är kansliets förhoppning att Intranätet blir till större nytta för ännu fler användare. Utvecklingen av hemsidan till ett bra verktyg för 24-timmarskommunen fortsätter. Energirådgivningen flyttas den 1 januari 2006 från medborgarlinjen till miljökontoret. Ekonomi, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budget Driftbudgetavvikelse Antal månadsanställda Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,5 - Viktiga händelser Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt ekonomikontoret att utreda frågan om kommunens framtida ägande av Ängelholms Energi AB (ÄEAB). Utredningen bedrevs under våren 2005 och resulterade i att kommunen sålde 49 procent av sitt aktieinnehav till Öresundskraft AB. I samband med ovanstående process beslutades också att köpeskillingen från försäljningen av aktierna i ÄEAB skulle användas till finansiering av kommunens ansvarsförbindelse för de anställdas pension. Under hösten 2005 utredde ekonomikontoret möjliga metoder för att hantera pensionsskulden och kommunfullmäktige beslutade att köpeskillingen skulle placeras dels i aktieindexobligationer med vissa speciella egenskaper, dels i långa realränteobligationer. Under hösten 2005 fick ekonomikontoret i uppdrag att tillsammans med Öresundskraft AB utreda frågan om eventuellt bildande av ett holdingbolag för det gemensamma ägandet av aktierna i ÄEAB. Kommunfullmäktige beslutade i december 2005 att bilda ett holdingbolag. Rutinerna för arbetet med den interna kontrollen har setts över och förbättrats. Inom upphandlingsverksamheten har interna utbildningar genomförts. Kontoret har också infört ett nytt e-postsystem, Outlook. Därutöver har kontoret medverkat i upphandlingen av telefoni. Måluppfyllelse och kvalitet Ekonomiadministrationen samt upphandlings- och IT-

18 16 Verksamhetsberättelse verksamheten har i allt väsentligt utvecklats i enlighet med angivna inriktningsmål. Även när det gäller effektmålen måste måluppfyllelsen betecknas som god. Ekonomikontoret har en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga medarbetare samt beaktar fastställda jämställdhetsmål. Effektmål Ekonomiadministration, upphandling och IT-verksamhet Genomföra budgetuppföljningar inklusive bokslutsprognoser tre gånger per år och presentera dessa för kommunstyrelsen i maj, september och november. Måluppfyllelse Har uppnåtts. negativa utfallet beror på inköp av programvaror för en ny utdataplattform samt central utrustning vilka inte var budgeterade i sin helhet. Framtiden Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra åt ekonomikontoret att utreda syftet med kommunens ägande av sina två bostadsbolag. I uppdraget ingår att se över bolagens organisationsstruktur. Utredningen kommer att genomföras under våren Frågan om ett nytt badhus mm kommer också att beröra ekonomikontorets arbete. Här gäller det att hitta en organisations- och finansieringsform som är långsiktigt hållbar för kommunen. Presentera en delårsrapport (delårsbokslut) för kommunstyrelsen senast i oktober. Budgetdokumentet skall vara klart senast i januari. Har uppnåtts. Har uppnåtts. I investeringsbudgeten för 2005 fanns medel upptagna för inköp av upphandlingssystem. Kontoret har testat olika system och ett införande förväntas ske under Under 2006 har ekonomikontoret som målsättning att införa scanning av fakturor. Bokslutskommunikén skall presenteras för kommunstyrelsen i februari. Kommunens årsredovisning inklusive koncernredovisning skall föreläggas kommunstyrelsen senast i april. Ekonomikontoret skall verka för att kommunen inom ramen för fastställd placeringspolicy erhåller bästa möjliga avkastning på sina likvida medel och genom effektiva betalningsrutiner undviker onödiga ränteförluster. Ekonomikontoret skall vid behov genomföra interna utbildningar i ekonomiadministrativa frågor riktade mot förvaltningsekonomer och annan ekonomipersonal vid förvaltningarna. Verksamhetssystem och nätverk skall ha en tillgänglighet på 98 procent vardagar mellan kl. 07:00-19:00 och lördagar mellan kl. 10:00-14:00. Har uppnåtts. Har uppnåtts. Har uppnåtts. Har uppnåtts. Har uppnåtts. Ekonomi, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budget Driftbudgetavvikelse Nettoinvesteringar Antal månadsanställda Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 0,8 - Ekonomi, tkr Ekonomiadministration - leverantörsfakturor kundfakturor inkassokrav betalningsförelägganden stiftelser IT-verksamhet - administrativt nätanslutna PC nätverksskrivare tunna klienter 4 - Ekonomisk analys Ekonomikontoret redovisar ett överskott på 909 tkr. Det positiva utfallet förklaras, förutom av en allmän återhållsamhet, av vakanser på personalsidan samt besparingar av engångskaraktär inom IT-verksamheten. Investeringarna visar en negativ avvikelse på 69 tkr. Det

19 Verksamhetsberättelse 17 Kommunstyrelsen/ personalkontoret Verksamhetsområde Personalkontorets viktigaste uppgift är att ge personaladministrativ service/stöd till kommunens förvaltningar anpassad till det behov som finns inom respektive verksamhet. Med service menar vi administration av lön-/pa-system som innefattar lönehantering, pensioner, skatter, redovisning, registerhållning, anställningsavtal, statistik mm och administration av kommunstyrelsens personalutskott. Med stöd (support) menar vi att inom hela det traditionella arbetsområdet för personalfunktioner tillhandahålla kunskap i form av råd, stöd och vägledning såsom t ex i frågor om anställning, lönesättning, avtal, tvister, utbildning som respektive personalansvariga chefer behöver i sin verksamhet. Vi ska även i det kommunövergripande perspektivet tillhandahålla underlag/stöd/kunskap som kommunen behöver i sin roll som arbetsgivare för att bl.a. utarbeta policys och riktlinjer för hantering av personalfrågor. Kampen mot ohälsan är ett av våra högst prioriterade arbetsområden. Vi konstaterar att sjukfrånvaron under 2005 ligger på samma totalnivå som 2004 men med en i jämförelse högre frånvaro under första halvåret emedan andra halvåret redovisat klart lägre frånvaro än under Vi hoppas att denna senare trend fortsätter under Vi arbetar intimt tillsammans med företrädesvis arbetsledare/chefer, företagshälsovården och försäkringskassan för att kunna erbjuda en god rehabilitering. Ett bra genomfört rehabiliteringsarbete av inblandade parter har stor betydelse i arbetet att begränsa sjukfrånvaron. Vi har även genomfört flera aktiviteter i förebyggande syfte såsom t.ex. projektet Vårda din hälsa, aktiveringsgrupper för långtidssjukskrivna, friskvårdsaktiviteter, rökavvänjningskurser, stressförebyggande information och utbildning, hälsoprofilbedömningar. Utbildning i arbetsmiljö och rehabilitering har genomförts av personalkontoret i samarbete med företagshälsovården Previa. Målgruppen för utbildningen var personalansvariga chefer, nämndspolitiker och fackliga företrädare/skyddsombud. Rekrytering av personal är en strategiskt viktig del i det löpande personalarbetet. Vi har under året påbörjat genomförandet en rekryteringsutbildning för personalansvariga chefer och fackliga företrädare. Vi kommer att fortsätta denna utbildning under Personalkontoret har under året avslutat ett särskilt arbetsvärderingsprojekt. Resultatet av arbetsvärderingen kommer att vara en av utgångspunkterna i det fortsatta lönepolitiska arbetet. Lokal löneöversyn 2005 har genomförts under våren. Det sammanvägda resultatet av lönerevision 2005 per område redovisas nedan. Löneökning per verksamhetsområde 2005 Politiskt styrdokument för vår verksamhet är det personalpolitiska programmet med därtill hörande policydokument och riktlinjer. Utöver detta har den arbetsrättsliga lagstiftningen samt av kommunen ingångna kollektivavtal stort inflytande/styrning av personalkontorets arbete. Vård och Omsorg 3,06 Bildning och Fritid Teknik 48,4 46,9 3,07 3,41 Inom personalkontorets ansvarsområde ingår också arbetsmarknadspolitiska insatser i form av arbetsmarknadsprojekt, datortek, ungdomsansvar mm. Verksamheten riktar sig till alla de kommuninvånare i åldern år som för tillfället är arbetslösa eller de som av socialförvaltningen placeras i någon form av arbete/aktivitet. Viktiga händelser Vi har under året fortsatt i vår ambition att vidareutveckla det personalpolitiska och personaladministrativa arbetet i kommunen. Administration Totalt 0,0 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% Vi har strävat efter att bli klara med lönerevisionsförhandlingarna så tidigt som möjligt i förhållande till avtalstid- 45,0 punkten 1 april. Vi konstaterar med tillfredsställelse att i stort sett alla nya löner var klara för utbetalning före sommaren. Procent Personalförsörjningsfrågorna är i fokus på många olika sätt. Inom framför allt vård- och omsorgsområdet och barn- och utbildningsområdet har vi rekryteringsvårigheter beträffande några olika personalkategorier samtidigt som vi kommer att få en allt större pensionsavgång under de närmaste åren. Vi har dock under året, i det korta perspektivet, kunnat konstatera en något förbättrad rekryteringssituation inom nämnda verksamhetsområden. I det längre perspektivet kvarstår bedömningen om framtida rekryteringsproblem. 2,65 46,5 53,8 3,16 58,0

20 18 Verksamhetsberättelse Under året har vi i samarbete med NOSAM-kommunerna startat ett utvecklingsprogram för nya och blivande chefer. Vi har också under året arbetat fram ett motsvarande ledarutvecklingsprogram för chefer med längre erfarenhet. I samarbete med sex av kommunerna inom NOSAM har vi under 2005 arbetat fram förutsättningarna för att genomföra ett kommungemensamt traineeprogram för att främja rekrytering och återväxt på chefs-, ledar- och specialisttjänster i de kommunala verksamheterna. Vi har under hösten påbörjat en uppföljning av mångfalds- och jämställdhetsplanen. Vi har under året fortsatt vårt arbete med införandet av ett webbaserat system för tjänstgöringsrapportering som ersätter pappershanteringen. Fler nya enheter har under året anslutit sig till detta rapporteringssystem. Verksamhetsområdet arbetsbefrämjande åtgärder har under 2005 vidareutvecklats. Verksamheten bedrivs i en särskild organisatorisk enhet Resurscenter. Ett särskilt samverkansprojekt med försäkringskassan har genomförts med målgruppen sjukskrivna arbetslösa. Vi har under året gjort en genomgång av lokalanvändningen och därigenom åstadkommit en rationellare lokalanvändning. Vidare har vi utvecklat arbetsformerna när det gäller sysselsättning och åtgärdsprogram för försörjningsstödstagare. Ekonomisk analys Totalt redovisar verksamheten ett nollresultat. Inom olika verksamheter förekommer emellertid avvikelser. Ett relativt stort underskott (-720 tkr) redovisas inom verksamhet Åtgärder mot arbetslöshet. Orsaken till underskottet är till stor del minskat tjänsteköp från arbetsförmedlingen samt tekniska förvaltningen. Vidare har särskilda insatser för ungdomar inneburit merkostnader. Lönebidrag till föreningar redovisar fortfarande underskott på ca 150 tkr. Under året har nya regler tillämpats innebärande reducering av bidragsnivå och antalet bidragsberättigade per förening. Effekten av dessa regeländringar har ännu inte givit full effekt. Ett befarat underskott för året på ca 600 tkr har under hösten kunnat vändas till ett nollresultat genom stor återhållsamhet bl a vad avser personalkontorets verksamhet (+ 247 tkr) och när det gäller återbesättning av lönebidragsanställningar (+ 439 tkr). Även i övrigt har vi iakttagit en god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelse och kvalitet En god personalpolitik ska skapa förutsättningar och möjligheter för anställda och verksamheter att utvecklas i sin uppgift på ett bra sätt. Därför ska lokala tillämpningar och överenskommelser alltid utformas utifrån de lokala förutsättningar som finns inom respektive verksamhetsområde. Vi anser att vi på olika sätt bidragit till en utveckling i denna anda under året. Vi eftersträvar en ändamålsenlig lönepolitik som ger oss förutsättningar att kunna behålla och rekrytera duktiga medarbetare i kommunen. Det lönepolitiska arbetet behöver utvecklas vilket avser såväl formerna för samarbete med personalansvariga chefer som samarbetet på politisk nivå. Lönekartläggning och arbetsvärdering utgör även viktiga inslag i det lönepolitiska perspektivet. Ett flertal av kommunens personalansvariga chefer har genomgått de under året anordnade arbetsgivarutbildningarna. I budget 2005 var målet att uppnå en minskad sjukfrånvaro med 5 procent i förhållande till Detta mål har vi inte uppnått. Resurscenters roll inom de arbetsmarknadsbefrämjande åtgärderna har tydliggjorts under året. Stor prioritet ges åt att skapa sysselsättning/praktik åt ungdomar i kommunen. Särskilda insatser har genomförts i detta avseende. Framtiden Framtiden kommer även fortsättningsvis i stor utsträckning att präglas av personalförsörjningsfrågorna och kampen mot ohälsan. Det är viktigt att vi därför skapar en bild av en attraktiv arbetsgivare för att kunna attrahera, inte minst ungdomar, att vilja arbete i den kommunala verksamheten. För att uppnå detta krävs insatser på många olika nivåer i organisationen. De planerade projekten inom NOSAMkommunerna omfattande särskilda ledarprogram och trainee-projekt kommer att vara viktiga bidrag i att skapa en positiv bild av de kommunala arbetsplatserna. Utveckling av organisation och arbetstidsmodeller är andra viktiga insatser i detta avseende. I kampen mot ohälsan kommer vi att intensifiera våra satsningar på en god rehabiliteringsverksamhet liksom att fortsätta utveckla vår friskvårdspolicy och andra förebyggande aktiviteter/projekt. Vi arbetar vidare med projektet Vårda din hälsa. Vi planerar under 2006 att genomföra en särskild Hälsodag/upplevelsedag för alla anställda i kommunen. Utvecklingen mot ett större ansvarstagande och beslutsfattande ute i organisationen i personal- och lönepolitiska frågor fortsätter. För att uppnå detta måste stödet till arbetsledare och chefer i form av bl.a. utbildningsinsatser ökas samtidigt som riktlinjer och principer behöver tyd-

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Årsredovisning Ängelholms kommun

Årsredovisning Ängelholms kommun 2008 Årsredovisning Ängelholms kommun Innehåll Kommunstyrelsens ordförande...1 Förvaltningsberättelse...2 Miljöredovisning...10 Verksamhetsberättelse... 13-49 Kommunstyrelsen...13 - kommunkansliet...14

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

03 Kommunstyrelsens ordförande

03 Kommunstyrelsens ordförande 03 Kommunstyrelsens ordförande AVSNITT 1 Det är på många sätt glädjande, och en styrkeuppvisning, att för 2003 kunna presentera en årsredovisning med ekonomiskt överskott. För landets kommuner har det

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015 Granskning av årsbokslut 2014-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 3 11 Oppdrag och syfte 3 12 Metod och avgränsning 3 2 Resultaträkning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.

Läs mer