Tillgänglighetsrådet. Plats KS-salen, Stadshuset PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 17 november Omfattning Beslutande

Transkript

1 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Tillgänglighetsrådet Tid Torsdagen den 17 november Plats KS-salen, Stadshuset Omfattning Beslutande Dzenita Abaza (S) Per Dahl (M) Michael Ländin (S) Lasse Johansson (S) gick kl Kerstin Edvinsson (M) Ingemar Einarsson (C) Björn Melin Allan Johansson Linnea Kroon Krister Ekström Marie Torstensson Ersättare Carl-Henrik Sölvinger (L) Björn Brändewall (L) Kajsa Hedin (M) Birgitta Jägerbrant Magnus Andersson ordförande, kommunstyrelsen omsorgsnämnden omsorgsnämnden barn- och ungdomsnämnden socialnämnden servicenämnden reumatikerföreningen synskadades förening (SRF) DHR FSO FSO oppositionsråd barn- och ungdomsnämnden servicenämnden DHR FSO Övriga närvarande Mattias Edman 27 Linnéa Thurfjell 27 Tomas Lexinger 28 Torbjörn Ziegler 29 Gunilla Svensson 29 Linda Axelsson 29 Lindsdals IF Calmif produktionschef, serviceförvaltningen enhetschef, samhällsbyggnadskontoret handläggare, samhällsbyggnadskontoret handläggare, samhällsbyggnadskontoret

2 Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Ulrick Hultman 30 Björn Mortensen 30 verksamhetsutvecklare, kommunledningskontoret VD Kalmar Cityförening Sekreterare Yvonne Jenssen Justeras Dzenita Abaza ordförande Björn Melin reumatikerföreningen

3 Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) 23 Inledning Ordförande Dzenita Abaza förklarar sammanträdet öppnat och hälsade alla välkomna. Önskemål framfördes att dagordningen ska delas ut eftersom alla ska undvika telefoner och paddor under mötena framöver. Önskemål framfördes också att deltagarlistan ska skicks ut tillsammans med kallelsen. 24 Val av justerare Beslut Björn Melin, reumatikerföreningen, utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 25 Fastställande av föredragningslista Beslut Upprättat förslag till föredragningslista godkändes med tillägg för att några punkter anmäldes under Övrigt. 26 Avtackning av vice ordförande samt val av ny representant till presidiet Ordföranden tackar Linnea Kroon för sitt arbete i tillgänglighetsrådet med blommor och ett glashjärta. Beslut Krister Ekström väljs som vice ordförande. Allan Johansson ersätter Krister Ekström som andre vice ordförande i presidiet. 27 Tillgänglighetspriset samt presentation av nominerade Fritidskanalen Mattias Edman Lindsdals IF, Linnéa Thurfjell Calmif presenterar Fritidskanalen. Projektet har pågått ett år och ska väcka ett intresse till idrott för barn mellan 7 12 år. Ungefär 100 barn har varit med på denna aktivitet hittills. En idrottsskola är på gång i Kalmar Sportcenter, där barnen kan prova på olika typer av aktiviteter och där barnens önskemål tillgodoses. Tillgängligheten till lokalerna upplevs som bra, då kommunen har gjort ett bra jobb. Projektet är på 3 år, efter årsskiftet återstår 2 år, men Fritidskanalen kommer att fortsätta även efter projektets slut.

4 Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Beslut Dzenita Abaza tackade för informationen. Tillgänglighetsrådet föreslår kommunstyrelsen att Lindsdals IF, Fritidskanalen väljs för tillgänglighetspriset. 28 Information från 1. Serviceförvaltningen om inventering av badplatser samt val av representant till arbetsgrupp Tomas Lexinger informerar om inventering av badplatser. En bra tillgänglig badplats innebär inte bara hur lätt det är att komma ut på en brygga och ner i vattnet. En bra tillgänglig badplats ska också ha en tillgänglig parkering, grill och det ska vara lätt att ta sig ner till vattnet. Av sammanlagt 26 badplatser, ska det bli från 2 till 10 bra tillgängliga badplatser. Kalmarsundsbryggan har allt, men sjö/tång och is tar sönder rullstolsrampen varje år, det kanske inte är lämpligt att denna brygga är tillgänglig. Ko-udden har en fungerande ramp. Den har varken isbildning eller tång i den omfattningen som Kalmarsundsbryggan. Förslag från organisationerna att det ska finnas tydliga symboler/skyltar vad dessa bryggor finns och att det ska finnas en badstol och lift. Thomas svarar att det är viktigt att den som badar ska känna sig trygg och det är inte alltid en lift är lösningen. Tomas ser gärna att en representant från tillgänglighetsgruppen finns med i arbetsgruppen. Beslut Dzenita Abaza tackade för informationen. Krister Ekström väljs in som representant i arbetsgruppen. 29 Information från 1. Samhällsbyggnadskontoret om bostadsanpassning. Björn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson informerar om bostadsanpassningsbidrag och vilka regler som gäller. Linnea Kroon passar på att tacka för all hjälp som hennes medlemmar har fått och att det alltid har gått mycket snabbt. Beslut Dzenita Abaza tackade för informationen. Informationen biläggs protokollet. 30 Information från 1. Information om Purple Flag Björn Mortensson och Ulrich Hultman informerar om Purple Flag. Purple Flag är ett sätt att enas och se så vi har koll på vad som händer i stadskärnan under kvällar, nätter och tidiga morgnar. En av anledningarna till att Kalmar vann var att vi kunde visa hur vi gör när det händer något. Ett av åtgärderna var att anlägga lekplatsen vid gamla vattentornet, detta gör att barnfamiljerna stannar lite längre på kvällen. Affärerna har öppet längre och det blir inget glapp mellan när gamla går hem och de yngre kommer ut. Ny belysning har satts upp på platser som har känts otrygga och mörka. Nyårsnatten skapade en känsla av en otrygg stad - fakta visade motsatsen. Vid stadsfesten blev det 0 anmälningar efter att det gjorts ett förebyggande arbete.

5 Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Beslut Dzenita Abaza tackade för informationen. Informationen biläggs protokollet. 31 Övrigt 1. Nytt namn, Gröndalskolan Lasse Johansson informerar att särskolan kommer att byta namn till Gröndalsskolan. 2. Organisationerna lyfte följande frågor: - Marie Torstensson, FSO, vill få hjälp med framdragning av fibrer då det skulle bli en säkerhet för de som behöver hjälp. Idag kostar varje anslutning kronor och det krävs 200 hushåll för att få statsbidrag. Det vore bra om kommunen kunde gå in i olika projekt och samverka så att antalet hushåll kunde utökas. Beslut Ordförande tar frågan med sig till majoriteten och lämnar svar på nästa möte. Ordföranden uppmanar också till att kommuninvånarna kan lämna medborgarförslag i frågan. - Marie Torstensson, FSO, informerar om att det inte finns någon information om närtrafik på landet. Enda sättet att få en tidtabell är att ringa till KLT och be att få en utskriven. Beslut Mattias Adolfsson ska bjudas in till nästa sammanträde. 3. Ordförande informerar - Ordförande informerar om Funka för livet-mässan den 3-4 maj Kommunen är medarrangörer och en arbetsgrupp med representanter från bl.a. förvaltningarna är bildad. Mässans målgrupper är funktionsnedsatta, anhöriga och personal. Dagarna kommer bl. a. att innehålla utställningar, föreläsare, aktivitetstorg och utbildningar. Ordförande poängterar vikten av aktivt deltagande och uppmanar politiken att informera och pusha respektive förvaltning. Ordförande uppmanar även organisationerna att aktivt delta. - Ordföranden meddelar att det är viktigt att alla är med på nästa möte, som kommer att vara på Unik, då man kommer att följa upp tillgänglighetsdagen den 11 september Nästa sammanträde Nästa sammanträde är torsdagen den 19 januari OBS! Studiebesök på Unik samt uppföljning från den 11 september Avslutning Ordförande tackade alla och förklarade sammanträdet avslutat.

6 Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Bilagor: Bostadsanpassning Purple Flag Funka för livet

7 Bostadsanpassningsbidrag Samhällsbyggnadskontoret Bygglovsenheten Gunilla Svensson och Linda Axelsson Chef: Torbjörn Ziegler Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

8 Vad kan man få bostadsanpassningsbidrag för? Det är lagen om bostadsanpassningsbidrag som styr och alla ärenden prövas individuellt Bidrag lämnas till: Anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den aktuella bostaden. Reparationer av utrustning som lämnats via bostadsanpassningsbidrag. I vissa fall till rehabilitering och funktionsträning. Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

9 Variationen av anpassningar är stor men här följer några exempel på de mer vanligt förekommande anpassningarna: Borttagning av badkar som ersätts med duschplats eller anpassad duschkabin Borttagning av trösklar Uppsättning av stödhandtag Anpassning av kök: t ex knäfria ytor, installation av spishäll, höjsänkbara skåp Hissar Montering av ramper Automatisk dörröppnare Extra ledstänger Spisvakt Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

10 Bidrag lämnas inte till: Lösa inventarier t ex luftvärmepumpar, persienner, rullgardiner Grundläggande bostadsfunktioner, t ex om man saknar dusch/bad eller att man saknar wc. Byggnadstekniska brister, t ex att komma till rätta med fukt och mögelskador Normalt bostadsunderhåll Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

11 Hur ansöker man om bostadsanpassningsbidrag? Ansökningsblankett finns på Kalmar kommuns hemsida. Den sökande ska i möjligaste mån själv fylla i sin ansökan/skriva under och komplettera sin ansökan med ett intyg från medicinskt sakkunnig. Om man inte äger sin bostad ska man inhämta fastighetsägarens godkännande för ansökt åtgärd. Det är vanligt förekommande att vi handläggare är behjälpliga med detta. Blankett för fullmakt finns. Den syftar till att vi handläggare hjälper den sökande att ta in anbud från entreprenörer, beställer arbetet och även betalar fakturan till berörd entreprenör. Om man inte fyller i fullmakten håller man i kontakterna själv. Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

12 Det är vanligt att rehabpersonal (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) är behjälpliga med ansökningsförfarandet. Både från omsorgsförvaltningen och från Landstinget. När ansökan kommit in, vanligtvis skriftligen, ser handläggare till att nödvändiga uppgifter och handlingar finns. Om något saknas efterlyser vi nödvändiga uppgifter. När ärendet är komplett fattas beslut om bifall/avslag. Arbetet beställs. (Beräknade kostnader över :- har vi tagit in anbud på ) Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

13 Statistik från 2015 Vi får årligen ca 650 st ansökningar Vi har fattat beslut om bostadsanpassningsbidrag för totalt :- Vår handläggningstid är ca 4 dagar Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

14 Kommun Antal 80+/1000 inv Andel småhus Medelkostn./ invånare Kalmar ,1 Mönsterås ,8 Nybro ,6 Växjö ,3 Kristianstad ,7 Karlskrona ,6 Halmstad ,9 Stockholm ,8 Helsingborg ,7 Malmö ,5 Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

15 Tillgänglighet Enkelt avhjälpta hinder sedan 2001 Bygglov har tillsyn på att detta avhjälps Tillgänglighet i nyproduktion bygglovskrav Kalmar har en stor andel 2 och 3 våningshus Dessa hus har i regel inte hiss. Torbjörn Ziegler, Gunilla Svensson och Linda Axelsson

16

17 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Vi har ändrat vårt konsumtionsmönster Stadens kvällsutbud har större betydelse numera Vem tar ansvar för hur kvällsekonomin utvecklas i en stad? Engagera nya målgrupper och intressenter PURPLE FLAG SWEDEN

18 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Purple Flag är en utmärkelse med syfte att synliggöra de städer som på ett framgångsrikt sätt arbetar med att förbättra och utveckla kvällsekonomin. Det bygger på att en ort eller stad arbetar med en vision och strategi med tillhörande åtgärdsprogram. Ett internationellt samarbete mellan ATCM, Association of Town and City Management UK och Svenska Stadskärnor PURPLE FLAG SWEDEN

19 VARFÖR HETER DET PURPLE FLAG? Purple Flag är en kvalitetsmärkning och symbol för en trygg hållbar, jämställd och attraktiv stad med upplevelser kvällssom nattetid av hög kvalitet. PURPLE FLAG SWEDEN

20 VAD ÄR SYFTET? Syftet är att skapa förutsättningar för en ekonomiskt och socialt hållbar stadskärna med ett varierat utbud av upplevelser och aktiviteter. PURPLE FLAG SWEDEN

21 NIO PILOTSTÄDER Dessa städer har utvärderat och utvecklat modellen för att bättre stödja och supporta arbetet med kvällsekonomin. Borås Karlstad Västerås Stockholm Eskilstuna Västervik Jönköping Kalmar Malmö PURPLE FLAG SWEDEN

22 18 städer och fler på gång Borås Eskilstuna Falun Helsingborg Kalmar Karlskoga Karlstad Kristianstad Haninge Linköping Malmö Oskarshamn Stockholm Trollhättan Västervik Västerås Örebro Örnsköldsvik

23 Bara gör det!

24 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Nyårsnattens händelser i centrala Kalmar

25 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI

26 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Trygghetsundersökningen 2015 Område: Kvarnholmen Malmen Problem Kvinnor Män Utomhusstörningar Folk som bråkar och slåss, utomhus 8,8 % 7,4% Kvinnor som antastas 7,8% 6,2 % Oro för överfall/misshandel i området Konkret känsla av otrygghet 33 % 24 % Trygg ute ensam sen kväll 56 % 80 % Otrygg ute ensam sen kväll 28 % 12 % PURPLE FLAG SWEDEN

27 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI

28 PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Trygghetsåtgärder i området Vattentornsparken till Centralstationen

29 PURPLE FLAG Vad har FÖR hänt EN TRYGG, senaste SÄKER OCH året LÖNSAM och KVÄLLSEKONOMI vad är på gång? Nattstopp

30 PURPLE FLAG Vad har FÖR hänt EN TRYGG, senaste SÄKER OCH året LÖNSAM och KVÄLLSEKONOMI vad är på gång? Försök med Nattstopp 2007 Andel som angett att de avstått bussresa kvällstid Kalmar kommun 5 % 4 % Områden där Nattstopp genomförts Smedby 6% 4% Funkabo 8 % 4 % Norrliden 10 % 6 %

31 PURPLE FLAG Vad har FÖR hänt EN TRYGG, senaste SÄKER OCH året LÖNSAM och KVÄLLSEKONOMI vad är på gång? Hur gjorde vi då? Analys av polisens trygghetsundersökning som vid den tidpunkten inte var nedbruten på kön Kompletterade undersökningen med trygghetsvandringar på plats med olika målgrupper. Medvetet jämställdhetsperspektiv och synpunkterna dokumenterades könsuppdelat. Samlad analys var att kvinnor var mer otrygga än män och att kvinnors otrygghet i hög utsträckning var kopplad till att rädsla att bli attackerad eller trakasserad i samband med resan och i huvudsak på anslutande platser såsom promenad till och från hållplats eller vid hållplatsen och vid parkeringsplatser etc. medan själva resan upplevdes som trygg.

32 PURPLE FLAG Vad har FÖR hänt EN TRYGG, senaste SÄKER OCH året LÖNSAM och KVÄLLSEKONOMI vad är på gång? Hur gjorde vi då? Aktiva åtgärder med underhåll av den offentliga miljön med koppling till offentliga transporter och ta in hela resan ( belysning, klippning, gallring etc) Införandet av Nattstopp Nattstopp bidrar till ökad både social och miljömässig hållbarhet och är ett bra exempel på åtgärd där kvinnors erfarenheter ligger till grund för en generell förändring och inte resulterar i en sidoaktivitet som bara vänder sig till kvinnor.

33 PURPLE FLAG Vad har FÖR hänt EN TRYGG, senaste SÄKER OCH året LÖNSAM och KVÄLLSEKONOMI vad är på gång? Årets trygghetsmätning kommer att redovisas i mitten av december

34 Funka för livet - mässa 3-4 maj 2017 Kalmar sportcenter

35 Målgrupper Funktionsnedsatta Anhöriga Personal

36 Tidigare i. Kristianstad Halmstad Karlskrona Växjö - 3 år, senast besökare

37 Vad vill företaget? Skapa en nod/mötesplats med Utställningar Föreläsare Aktivitetstorg Uppvisningar Utbildningar (professioner)

38 Avtal x 3 1. Kalmar kommun är medarrangörer, eget avtal. Lokal arbetsgrupp är bildad med representanter från de olika förvaltningarna samt Kalmar City och Destination Kalmar 2. FSO eget avtal 3. Landstinget eget avtal

39 Vad vill kommunen? Tema: Den tillgängliga staden/kommunen. Hur skulle den se ut? Vilka utbildningar är vi i behov av? (inåt) (300kr/person/dag) Vad ligger i pipelinen? Vad behövs i Kalmar? Vad vill Kalmar kommun förmedla och visa? (utåt)

40 Ta upp med era chefer och förvaltningar och påtala vikten av engagemang från respektive förvaltning!!!