Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden"

Transkript

1 2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson

2

3 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Jordbruksverket Referens Sofia Björnsson

4

5 Sammanfattning Förslag - Fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna som mäter utfall av olika stöd kan redovisas könsuppdelade. Därutöver föreslås inga nya kvantitativa indikatorer. - För att mäta kvalitativa indikatorer krävs en kvalitativ intervjuundersökning eller motsvarande. Denna undersökning bör göras i samband med utvärderingar och större förändringar av jordbruks- och landsbygdspolitiken. - Redovisning av utfall av indikatorer bör göras så långt möjligt i redan befintliga regelbundna rapporter. - Systematiska utvärderingar av K2 bör införas. - En översyn av redovisning av statistik bör göras så att mer adekvata uppgifter redovisas för kvinnor och män inom jordbruket. - För att indikatorerna ska visa effekter av stödåtgärder bör redovisning göras med återkoppling på tidigare års utfall - Jordbruksverket får i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera organisationer och myndigheter se över samarbetsformerna för arbetet med jämställdhetsfrågor inom ramen för jordbruks- och landsbygdspolitiken och därtill kopplade indikatorer. Uppdraget Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att utreda den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram kvalitativa och kvantitativa indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. En avgränsning av arbetet har skett på så sätt att utredningen i huvudsak behandlar de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1-programmen samt direktstöd till jordbrukare. Därutöver behandlar utredningen inte de jämställdhetspolitiska målen 5 och 6 nedan. Jämställdhetspolitiken Regeringen har satt upp mål för jämställdhetspolitiken i Sverige. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta mål ska i sin tur delas in i följande mål: 1) en jämn fördelning av makt och inflytande, 2) samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, 3) lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, 4) lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, 5) delat ansvar för hem och barn, samt 6) frihet från könsrelaterat våld. Begreppet jämställdhetsintegrering är centralt inom jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i alla politikoch verksamhetsområden. Inom EU är arbetet att främja jämställdhet inskrivet i EG-fördraget. Det finns dock inga uttalade mål att direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag ska främja 1

6 jämställdheten. För strukturstöden är det dock tydligt uttryckt inom EU att dessa ska främja jämställdhet. Jämställdhet på landsbygden Befolkningen i Sverige koncentreras alltmer till tätorter och tätortsnära glesbygd. Yngre personer lämnar glesbygden i större utsträckning än övriga befolkningen. Denna utflyttning leder till en skevhet i ålder och kön på så sätt att befolkningen i glesbygder blir äldre och andelen kvinnor tenderar att vara lägre än andelen män, speciellt i yngre åldrar. Antalet jordbruksföretag i Sverige har minskat från cirka till cirka Jordbruket är en sektor som domineras av män. Cirka elva procent av jordbruksföretagen drivs av kvinnor, 82 procent av män och sju procent av juridiska personer. Cirka en tredjedel av de stadigvarande sysselsatta (totalt personer) utgjordes av kvinnor. Medelarealen åker var 2003 cirka 19,5 hektar på företag som drevs av kvinnor och 36,5 på företag som drevs av män. Medelinkomsten för jordbruksföretag (sammanräkning av förvärvsinkomst och inkomst från näringsverksamhet) var cirka för kvinnor och för män år De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomst från andra sektorer än ren jordbruksproduktion. För kvinnor överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet (medelinkomst för olika driftsinriktningar) aldrig den från tjänst, och för män överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet endast i undantagsfall den från tjänst. Vid en generalisering kan sägas att kvinnor inom jordbruket utför det reproduktiva arbetet, det som inte syns förrän det inte blir gjort och som inte ger någon inkomst, medan män utför det produktiva arbetet. Av tradition har jordbruksyrket till stora delar varit ett manligt arbete och den agrara traditionen förstärker konservativa maskulina inslag. I och med att många kvinnor inom jordbruket förvärvsarbetar och har hög utbildning har de en annan ekonomisk självständighet än tidigare. Det blir mer och mer accepterat att kvinnor utför traditionellt manliga sysslor. Sammantaget kan därmed sägas att det finns tendenser som pekar på att de traditionella rollerna är i förändring. Indikatorer Inom EU-stöden finns redan i dag kvantitativa indikatorer som täcker alla jämställdhetspolitiska mål som denna utredning behandlas, även om så inte är fallet för varje enskilt stöd. Vissa kvantitativa indikatorer har kvalitativa inslag, men det finns inga rena kvalitativa indikatorer. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag finns inga indikatorer som i dagsläget regelmässigt redovisas könsuppdelade medan det finns ett flertal för strukturstöden. Detta beror på hur målformuleringarna ser ut för de olika stödformerna. Utredningen ser att det finns möjligheter att fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna kan redovisas könsuppdelade. De jämställdhetsanknutna eller könsuppdelade kvantitativa indikatorer som finns i dagsläget behandlar ansökningarnas omfattning, stödens bidrag till arbetstillfällen, deltagande i utbildningsinsatser och om ett stöd eller ett projekt bidrar till jämställdhet eller inte m.m. De ytterligare indikatorer som utredningen föreslår ska redovisas könsuppdelat rör samma områden. För att få fram underlag till avläsning av kvalitativa indikatorer krävs att undersökningar görs. Detta bör i första hand göras för strukturåtgärderna där tydliga målformuleringar om jämställdhet finns. De kvalitativa indikatorerna kan användas som bakgrundsinformation till utfallet av de kvantitativa indikatorerna. 2

7 Vid redovisning av utfallet av indikatorer bör redan befintliga regelbundna rapporter användas, t.ex. halvtidsutvärderingar, årliga rapporter, årsredovisning och statistiksamlingar. Jämställdhetsfrågorna bör dessutom få ökat fokus på berörda verks hemsidor. För att förbättra arbetet med indikatorer föreslår Jordbruksverket att verket får i uppdrag att se över samarbetsformerna med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera berörda myndigheter och organisationer för arbetet med jämställdhet och indikatorer. 3

8

9 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Avgränsningar Disposition Arbetet Indikatorer Vad är en indikator? Vad ska indikatorerna mäta? Befintliga indikatorer Jordbruksverkets förslag Förslag på åtgärder sammanfattning av kapitel Fler kvantitativa indikatorer könsuppdelade Kvalitativa indikatorer kopplade till kvantitativa data Redovisningsmetod Samarbete med andra myndigheter Kostnader Jämställdheten på landsbygden Situationen på landsbygden Kvinnor och män inom jordbruket Ekonomin på jordbruksföretaget Jämförelser mellan jordbruksföretag och andra företag Attityder till kvinnor som jordbrukare Jämställdhetspolitiken Begreppet jämställdhetsintegrering Regeringens mål för jämställdhetspolitiken Nordiska ministerrådet Jämställdhetspolitik inom EU Jämställdhet kopplat till EU-stöd Ändring av lagen om förbud mot diskriminering Bilaga Referenser

10

11 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att ge Jordbruksverket ett uppdrag om den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jordbruks- och landsbygdssektorn. Jordbruksverket ska särskilt beakta på vilket sätt och i vilken omfattning som förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar befintliga könsrollsmönster. Förslag ska lämnas på hur lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan utformas samt lämna förslag på metodik, tidsplanering och kostnader för det framtida arbetet. Förslag till samverkan och samråd med andra berörda myndigheter och organisation ska lämnas, inkluderat en ansvarsfördelning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober Av uppdraget framgår att andra berörda myndigheter samt berörda organisationer och utredningar bör beredas tillfälle att höras i arbetet. Utredningen inbjöd därför ett flertal myndigheter och organisationer till en hearing. Hearingen ersattes av två samrådsmöten pga. att endast sex instanser anmält sig. Den 5 september träffades Fiskeriverket och den 15 september hölls ett samrådsmöte med Glesbygdsverket, LRF, Nutek, Länsstyrelserna i Västmanlands och Västra Götalands län, Kommerskollegium och Riksantikvarieämbetet. En diskussion om rapporten har också förts med Skogsstyrelsen. 1.2 Avgränsningar Denna utredning behandlar den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. En begränsning har gjorts på så sätt att utredningen i huvudsak rör de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1- programmen samt direktstöd till jordbrukare. Detta betyder att enbart stöd som rör primärproduktionen eller landsbygdsutveckling behandlas. På grund av frågans komplexitet går det dock inte att isolera arbetet enbart till olika stöd- och ersättningsformer varför en vidare problembeskrivning görs i vissa sammanhang. Utredningen behandlar inte frågor kring skog och ägande av skog trots att detta ofta är av stor betydelse för jordbruksföretagen. Utgångspunkten för denna utredning är de jämställdhetspolitiska målen som definierades i proposition 1993/1994:147 Delad makt delat ansvar. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat: - en jämn fördelning av makt och inflytande, - samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, - lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, - lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, - delat ansvar för hem och barn, samt - frihet från könsrelaterat våld. 7

12 Utredningen har valt att inte beröra frågan om könsrelaterat våld och ansvar för hem och barn trots att dessa frågor ingår i de jämställdhetspolitiska målen. Orsaken till avgränsningen är att frågorna inte har direkt bäring på de stöd- och ersättningsformer utredningen behandlar. 1.3 Disposition Rapporten inleds med de delar som är det huvudsakliga utredningsområdena, dvs. förslag på indikatorer samt metodik och kostnader för det fortsatta arbetet. Därefter kommer en översiktlig probleminventering av jämställdheten inom jordbruket och landsbygden samt en genomgång av jämställdhetspolitiken på nationell nivå och EU-nivå. För att underlätta för läsare med olika bakgrund beskrivs vissa faktauttryck inom jordbruks- och jämställdhetspolitiken i faktarutor. Dessa faktarutor återfinns så långt möjligt i anslutning till att begreppet används första gången i rapporten. 1.4 Arbetet Arbetet med rapporten har skett i projektform med Sofia Björnsson (Jordbruksverket) som projektledare. Övriga deltagare i projektgruppen har varit Carin Hörnsten, Magnus Olsson, Monica Eidstedt, Nils-Åke Fag och Anna Pettersson (alla från Jordbruksverket). Emma Johnsson, särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen i Jönköpings län, har varit knuten till utredningen som sakkunnig i jämställdhetsfrågor. 8

13 2 Indikatorer 2.1 Vad är en indikator? En indikator är en mätbar företeelse som visar eller indikerar ett tillstånd. Ordet indikator betyder angivare (Nationalencyklopedien). Indikatorer ska kvantifiera och förenkla företeelser och underlätta förståelsen av en komplex verklighet, dvs. de ska kunna förenkla informationen. Med hjälp av indikatorer kan man skapa tidsserier för att följa en utveckling av något slag. En indikator kan baseras på både kvantitativa och kvalitativa data. En del indikatorer kan användas för att direkt följa upp mål medan andra indikatorer kan utnyttjas för att ge en ökad förståelse om orsakssamband och det som driver utvecklingen. Med en kvantitativ indikator uppnås ett empiriskt och kvantifierbart mått som kan sammanfattas statistiskt, t.ex. inkomstfördelning och antal deltagare. En kvantitativ indikator visar innebörden av ett sammanhang. Vid forskning inom samhällsvetenskapliga ämnen används ofta både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder omfattar ofta en mindre population och en strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det undersökta. Vid studier av stora populationer krävs oftast kvantitativa metoder och man utgår där ofta från ett representativt urval i en population och undersöker dessa för att få fram samband, fördelning och variation. Distinktionen mellan kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan vara svår, men generellt sett kan sägas att vid t.ex. en enkät ger frågor som kan besvaras utifrån en skala (t.ex. 1-5) kvantitativa resultat medan mer deskriptiva svar ger kvalitativa resultat. 2.2 Vad ska indikatorerna mäta? Denna utredning ska behandla jämställdhetseffekter av den gemensamma jordbrukspolitiken och är avgränsad till att behandla EU:s jordbrukar- och landsbygdsutvecklingsstöd. Jämställdheten inom jordbruket är dock en betydligt vidare fråga än så och frågan är om det är möjligt att ens isolera jordbruket som en enskild företeelse eller om man bör titta på jämställdheten på landsbygden i stort. De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomster från andra håll än den rena jordbruksproduktionen vilket gör dem aktivt delaktiga i fler sektorer på landsbygden än ren jordbruksproduktion. Många jordbruksföretag drivs som familjeföretag där man lever och arbetar på samma ställe men samtidigt ofta har ett arbete vid sidan om. Jordbruket kan ha olika stor betydelse för olika företag och i vissa fall bidrar inte jordbruket till försörjningen. De delar som behandlas i utredningen blir således en mycket liten del i ett större sammanhang. Frågorna som väcks är om jämställdheten inom jordbruket skiljer sig från andra sektorer på landsbygden och om hur skillnaderna ser ut mellan landsbygden och staden. Dessa frågor ligger till viss mån utanför utredningen, men för att ge en lite mer heltäckande bild tas även vissa av dessa aspekter upp i utredningen. Det finns ett värde att visa landsbygden i stort för att få en helhetsbild. Utgångspunkten för de indikatorer som sätts upp är de jämställdhetspolitiska målen (se kapitel 5). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet Kvantitativa indikatorer I nedanstående tabell (tabell 1) listas områden för kvantitativa indikatorer i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Som framgår av kapitel 1 behandlas inte de jämställdhetspolitiska målen om delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld i 9

14 denna utredning. Tabellen tar utgångspunkt i de EU-stöd denna utredning är avgränsad till. Ett flertal indikatorer finns redan idag och rapporteras till EU och regeringen i olika sammanhang, se nedanstående avsnitt. De kvantitativa indikatorerna kan användas för att ge svar på frågor om hur många kvinnor respektive män som söker olika stöd- och ersättningsformer samt omfattningen av ansökan i t.ex. areal och stödbelopp, genererade arbetstillfällen och inkomstförändringar som en följd av stödet. Olika mätetal krävs för olika stöd- och ersättningsformer. Dessa indikatorer kan skapa tidsserier som möjliggör att se förändringar över tiden. Tabell 1 Områden för kvantitativa indikatorer kopplade till EU-stöd i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen Jämställdhetspolitiska mål Områden för indikatorer kopplade till EU-stöd Jämn fördelning av makt och inflytande Antal ansökningar om stöd från kvinnor resp. män Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet Utbetalningar (i kronor) till kvinnor respektive män Deltagande i kompetensutveckling Genererade arbetstillfällen av stödåtgärder Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Deltagande i kompetensutvecklingsåtgärder Kvalitativa indikatorer För att mäta jämställdhetseffekterna av olika stödformer är det angeläget att få kännedom om ägande- och driftsledarstrukturen inom jordbruksföretagen. T.ex. frågor om attityder går inte att mäta genom kvantitativa indikatorer och för att få svar på kvalitativa indikatorer krävs någon form av undersökning. Inom Equal-projektet Framtidens nycklar genomfördes några kvalitativa studier, exempel på detta finns i avsnitt 4. Nedan listas några exempel på frågeställningar som kan ingå i en undersökning. Det är av intresse att veta, för jordbruksföretag som söker stöd, om företaget drivs av en ensamföretagare eller gemensamt med andra, vem den andre personen är och dess roll i företaget. Hur påverkas besluten inom ett företag av att ett företag drivs gemensamt av en kvinna och en man? Vem inom företaget (om det finns flera personer inblandade) ser till att villkoren för ett stöd uppfylls? Hur många arbetstimmar läggs ned i företaget och har detta förändrats för den sökande och andra personer knutna till företaget under och efter stödet? Har andra personer blivit mer involverade i företaget sedan stödet söks, och vilka är dessa personer? Skiljer sig attityden från omvärlden och inom företagen till kvinnor respektive män som driver jordbruk? Motsvarande frågeställningar är även intressanta för stöd som drivs i projektform, dvs. till exempel frågan om hur beslut fattas inom ett projekt som drivs med stödmedel. 2.3 Befintliga indikatorer Till huvuddelen av EU-stöden inom jordbruksområdet finns det indikatorer eller motsvarande knutna som är en del av EU:s återrapporteringskrav. Indikatorerna ska mäta förväntade kvantitativa resultat vilket gör att det i stort sett saknas kvalitativa indikatorer. Vid 10

15 utvärdering av de olika stöden finns det, sammantaget, indikatorer som går att knyta till alla de jämställdhetspolitiska mål denna utredning behandlar. Detta är dock inte fallet för varje enskilt stöd. Det finns dock vissa kvalitativa inslag bland indikatorer för strukturstöden, speciellt i olika projekts slutrapportering. För Mål 1-programmen styrs det kvalitativa resultatet av de horisontella kriterierna, dvs. bland annat jämställdhet. Inom Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram (LBU-programmet, se faktaruta 2) finns både övervaknings- och utvärderingsindikatorer. Övervakningsindikatorerna ska användas för att bygga upp ett övervakningssystem som ger information om förbrukning av resurser, output och antalet stödmottagare. Utvärderingsindikatorerna är framförallt resultat- och effektindikatorer. En utvärdering ger en bild av effekten av stödsystemen och är inriktad på att analysera hur effektiva stödordningarna är när det gäller att uppnå målen. Den information som övervakningsindikatorerna ger kan utgöra en grund för utvärdering (Europeiska kommissionen 2005). Det finns dock inte tydliga indikatorer inom jämställdhetsområdet för alla ersättningsformer. Tabell 2 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade 1 Faktarutor om de begrepp som används i tabellen finns i avsnitt Stöd Direktstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag Projektstöd Indikatorer som ska redovisas könsuppdelade Inga indikatorer om jämställdhet, ingen könsuppdelad statistik redovisas vid rapportering till EU annat än för övergripande utvärderingsfrågor om LBU (se nedan). Utvärderingsindikatorer Hur har sysselsättningen i landsbygdsområden bibehållits? (varav andel som berör kvinnor). Arbetstillfällen som bibehållits/skapats för stödmottagande icke jordbrukare genom stödet, varav andel som berör kvinnor. Övervakningsindikatorer Antal deltagande kvinnor i projekt (män ska inte särredovisas) Antal kvinnliga lantbrukare som utvecklat befintlig kombinationsverksamhet, påbörjat ny kombinationsverksamhet samt utvecklat ny kombinationsverksamhet inom två år (totalt tre indikatorer). 1 Informationen om vilka indikatorer som finns är hämtad från SOU 2003:105, Glesbygdsverket 2001 och 2004 samt personliga meddelanden från Lena Akterstam och Pernilla Emricsson 11

16 Investeringsstöd Startstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Antal nya och bevarade arbetstillfällen för kvinnor och män. Antal nya företag och nya småföretag för kvinnor och män. Jämställdhetsprojekt (är projektet huvudsakligen ett jämställdhetsprojekt, positivt, neutralt eller negativt för jämställdheten). Utvärderingsindikatorer Hur har stödet påverkat antalet etableringar av unga jordbrukare av båda könen? Övervakningsindikatorer Företrädarens kön (samt ålder och släktskap). Arbetstid (i procent) fördelat mellan kvinna och man. Förädlingsstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Sysselsättning före och efter investeringen, antal tillfälliga sysselsättningstillfällen, antal skapade och bibehållna för kvinnor och män. LBU övergripande Utvärderingsindikatorer Hur har programmet bidragit till stabilisering av befolkningen på landsbygden? Kvoten av antal kvinnor genom antal män bland stödmottagande personer ska redovisas. Hur har programmet bidragit till att säkra sysselsättningen inom och utanför jordbruksföretagen? Arbetstillfällen som bibehållits/skapats inom direkt eller indirekt stödmottagande jordbruks- eller skogsbruksföretag samt andra företag (varav för kvinnor). Kompetensutveckling (KULM och K2) Utvärderingsindikatorer Hur överensstämmer de stödmottagande yrkesutbildningarna med behoven och med andra åtgärder inom programmet? Andel kvinnor i utbildningarna. 12

17 Leader + 2 Programspecifika indikatorer Antal nya arbetstillfällen (kvinnor och män) Antal deltagare i utbildningsinsatser (kvinnor och män) Bidrag till ökad jämställdhet (fördelningen av beviljade projekt mellan kvinnor och män i antal projekt samt medelsvolym) Planspecifika indikatorer Nya startade företag (antal startade av kvinnor) Antal bevarade arbetstillfällen (kvinnor och män) Nya deltidsarbetstillfällen (kvinnor och män) Befolkningsstatistik Kvinnliga nätverk (antal nätverk) Jämställdhetsprojekt (antal projekt) Projekt med jämställdhetsprofil (antal projekt) Tabell 3 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Södra Skogslänsregionen, Södra skogslänsregionen 2004 Indikatorer Mål 1 Södra Skogslänsregionen Stöd som indikatorn används till Indikator Måttenhet Inv Start Föräd Proj Kom Nya/skapade arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal nya företag, totalt antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala antalet) Nya/befintliga Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs SMF som fått stöd av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala (finansiellt) antalet) SMF som fått stöd Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs (deltagit i av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala insatser) antalet) Nätverk som får stöd Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk (om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * * * * * * * * * * * * * 2 Arbetet med indikatorer inom Leader+ skiljer sig från LBU vilket gör att uppdelningen i utvärderings- och övervakningsindikatorer inte är relevant för Leader+. De planspecifika indikatorerna sätts upp av varje LAGgrupp. Alla LAG-grupper har således inte samma indikatorer, dvs. inte alla de ovan redovisade indikatorerna. Se även faktaruta 4 samt avsnitt

18 Kompetensutveckling/utbildning Deltagande individer Jämställdhet Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor Antal totalt, antal kvinnor, antal män * 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor (Indikator som används vid handläggningen för bedömning av ansökan) * * * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag Tabell 4 Översikt över befintliga nuvarande indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Norra Norrland, Norra Norrland 2003 Indikatorer för Mål 1 Norra Norrland Indikator Jämställdhet Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Kompetensutveck ling/utbildning 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor De arbetstillfällen som bevarats i företaget eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 timmar) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats (Antal totalt, antal män och antal kvinnor) De företag som bildats som resultat av projektets insatser (Antal nya företag totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Finansierade kompetensutveckling- /utbildningstimmar (60 minuter), seminarier, "klassisk utbildning" etc. (Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor) Stöd som indikatorn används till Inv Start Föräd Kom Proj * * * * * * * * * 14

19 Deltagande Enskilda individer som deltar i finansierade individer (kvinnor insatser för kompetensutveckling/utbildning och män) (Antal kvinnor och antal män uppdelat år, år, år) SMF som fått stöd Företag som deltagit i Mål 1-finansierade projekt (deltagit i innehållande konsultinsatser, information, insatser) rådgivning, andra företagsutvecklingsinsatser, FoU projekt, utbildningsinsatser (Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Nätverk Antal befintliga eller nya nätverk som får stöd eller bildas som resultat av stödet. Tre eller flera ingående organisationer (Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk, om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag Befintliga indikatorer Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Grunden till valet av indikatorer är vilka primära mål och syften som är uppsatta för respektive ersättningsform. Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har inte ökad jämställdhet som någon primär målsättning, se kapitel 6 vilket har medfört att det inte finns några indikatorer som är könsuppdelade. Möjligheten att redovisa könsuppdelad statistik finns redan idag för enskilda företag eftersom uppgiften om kön kan härledas från ansökningsblanketten om stöd. Faktaruta 1 - Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Direktstöd lämnas i form av gårdsstöd, handjursbidrag och mjölkbidrag. I stort sett alla stödberättigande söker dessa stöd, för gårdsstödet innebär det att alla som har jordbruksmark i Sverige söker stödet. Miljöersättning lämnas till jordbrukare som utför miljöåtgärder i sitt jordbruk. Miljöersättningarna ingår som en del i Miljö- och landsbygdsprogrammet (se faktaruta 2). Ersättning lämnas för de extrakostnader och inkomstbortfall som åtgärderna medför. Det finns 12 olika miljöersättningar, t.ex. ekologiska produktionsformer, bevarande av betesmarker och slåtterängar, öppet och varierat odlingslandskap (odling av vall) och skötsel av våtmarker var antalet jordbrukare som sökte miljöersättning cirka (SOU 2003:105) Kompensationsbidrag är ett regionalpolitiskt stöd som lämnas för bland annat odling av vall och spannmål i mindre gynnade områden. I stort sett alla stödberättigande söker detta stöd. Även kompensationsbidraget ingår i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har en direkt koppling till jordbruket på så sätt att det krävs jordbruksmark (eller i vissa fall djur eller mjölkkvot) för att få ta del av stöden. För i stort sett alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag sker handläggningen av ansökan av länsstyrelserna med Jordbruksverket som utbetalande myndighet. I den halvtidsutvärdering som gjordes av det nuvarande LBU-programmet under 2003 (SOU 2005:105) har EU-kommissionens utvärderingsfrågor besvarats. För kompensationsbidraget och miljöersättningarna ingår inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Inte heller svaren på de frågor indikatorerna ger upphov till har besvarats ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikatorerna är till övervägande del inriktade på hur ersättningsformerna bidragit till miljöförbättringar och en fortsatt jordbruksnäring i mindre 15

20 gynnade områden. I de kapitelöverskridande utvärderingsfrågorna framgår andelen kvinnliga stödsökande (generellt för programmet) i förhållande till det totala antalet sökande. Vad man kan utläsa ur svaren på utvärderingsfrågorna är dock att vissa ersättningsformer, bl.a. kompensationsbidraget och vissa miljöersättningar, bidragit till att lantbrukare kunnat fortsätta som lantbrukare. För direktstöden sker återrapportering av statistikuppgifter som rör ansökningarnas antal och omfattning. Det finns inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Den statistik som i dagsläget finns att tillgå är baserad på jordbrukarnas ansökningar. De uppgifter som tas in om grödarealer ligger även till grund för statistikuppgifter i Jordbruksstatistisk årsbok. Informationen i ansökningshandlingarna matas in i ett handläggningssystem som är kopplat till ett datalager 3. I ansökningshandlingarna framgår det dock inte om det endast är den stödsökande som driver företaget eller om det görs gemensamt med någon annan. Det är möjligt att det faktiskt är många kvinnor som faktiskt ser till att villkoren för miljöersättningen efterlevs men att detta inte framgår i statistiken eftersom deras makar/sambo skriver under ansökan om stöd. Se vidare resonemang om detta i kapitel 3. Om möjligheten kommer att finnas bör indikatorer i så stor utsträckning som möjligt redovisas så att det framgår om det är en kvinna som driver företaget som söker ersättning, om det är en man, eller om företaget drivs gemensamt av en kvinna och en man. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag är det intressant att se hur antalet ansökningar fördelar sig mellan kvinnor och män och ansökningarnas omfattning i areal, djurenheter och stödbelopp för att kunna göra uppföljningar och mäta förändringar över tiden. Detta bör sättas i relation till antalet och storleken på företag som drivs av kvinnor respektive män, och den arbetstid som läggs ner i företag av kvinnor respektive män. I och med att antalet stödsökande är så stort kan dessa stöd ge en indikation om hur förhållandena är inom jordbruket totalt sett i Sverige samt förändringarna över tiden. Faktaruta 2 - Sveriges miljö- och landsbygdsprogram (LBU-programmet) Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet grundar sig på två EU-förordningar (1257/99 och 817/04). Syftet med ett samlat program är att EU:s medlemsländer ska ha en integrerad syn på landsbygdens utveckling och att stöden ska samverka för att uppnå avsedd effekt. Följande stödåtgärder ingår i programmet: stöd till investeringar i jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling, kompensationsbidrag, miljöersättningar, stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ("förädlingsstöd") samt projektstöd för utveckling av landsbygden ("projektstöd"). Därutöver ingår även vissa skogsåtgärder. LBU-programmet täcker hela landet när det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag (det finns dock begränsningar för vissa ersättningsformer). När det gäller övriga stöd täcker programmet hela landet med undantag för mål 1-området (norra Sverige). I mål 1-området regleras dessa övriga stöd i två särskilda program om utvecklingsåtgärder som utarbetats av länsstyrelserna i Östersund respektive Luleå. Alla EU-medel för stöd inom programmet finansieras genom jordbruksfondens garantisektion och alla utbetalningar av stöd inom programmet görs av Jordbruksverket. Själva handläggningen av stödansökningar utförs i de flesta fall av länsstyrelserna och i vissa fall av Jordbruksverket. Från och med 2007 kommer ett nytt landsbygdsprogram träda i kraft. Detta program kommer att omfatta hela Sverige, dvs. även mål 1-området och även Leader-åtgärder. 3 Ett statistiksystem 16

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-8210/14 UTREDNING 2015-01-07 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift A Allmänt I den här föreskriften kommer det att finnas samlade

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling... 1 Beskrivning av delåtgärd 6.1, Startstöd... 8 Beskrivning av delåtgärd 6.4. Investeringar

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt.

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt. 6.7 Bidrag till detaljhandeln i skärgården Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti (1988:50). Landskapslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning

PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning Denna blankett använder du när du vill söka utbetalning av projektstöd inom Leader. Tänk på: Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till länsstyrelsen

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck KAVAI Företagscheckens namn Namn Sökande (Namn/Förening) 0706933944 Person-/Organisationsnummer Telefon

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av åtgärder du fått stöd för. Blanketten finns att ladda ner

Läs mer

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret)

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) Leader DalÄlvarna PROJEKTPLAN LEADER PROJEKTPLANEN SKA ALLTID BIFOGAS TILL JORDBRUKSVERKETS ANSÖKNINGS- BLANKETT OM PROJEKTSTÖD INOM LEADER Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) ANVÄND

Läs mer

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD)

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) 1. Har något förändrats beträffande regler för statligt stöd tillämpliga på fiskerisektorn för perioden

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd. möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna

Företagsstöd och projektstöd. möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna Företagsstöd och projektstöd möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna Är du verksam på landsbygden och vill satsa på något nytt? Kanske utveckla ditt företag eller

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-86673-94-9 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2012 Förord Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan företagsstöd

Anvisning till blanketten Ansökan företagsstöd Anvisning till blanketten Ansökan företagsstöd VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som har startat ett jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag eller etablerat dig som

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Kursledare: Ola Svensson, Therese Karlsson, Tobias Kreuzpointner och Carin Alfredsson Stockholm den 17 och 18 juni 2014 Klicka på kartan

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Leader URnära 2009-2013. En uppföljning - avslagna projekt

Leader URnära 2009-2013. En uppföljning - avslagna projekt Leader URnära 2009-2013 En uppföljning - avslagna projekt Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Ämnesval...3 1.2 Problembakgrund...3 1.3 Problemet hittat...3 1.3 Syfte...3 1.4 Begränsningar...4 2.

Läs mer

Anvisningar ansökansformuläret

Anvisningar ansökansformuläret Anvisningar ansökansformuläret Ansökansformuläret är uppdelat i nio flikar. I varje flik finns en klickbar informationsruta (i) som tar dig till anvisningarna. Allmänna uppgifter Fliken Allmänna uppgifter

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer