Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden"

Transkript

1 2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson

2

3 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Jordbruksverket Referens Sofia Björnsson

4

5 Sammanfattning Förslag - Fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna som mäter utfall av olika stöd kan redovisas könsuppdelade. Därutöver föreslås inga nya kvantitativa indikatorer. - För att mäta kvalitativa indikatorer krävs en kvalitativ intervjuundersökning eller motsvarande. Denna undersökning bör göras i samband med utvärderingar och större förändringar av jordbruks- och landsbygdspolitiken. - Redovisning av utfall av indikatorer bör göras så långt möjligt i redan befintliga regelbundna rapporter. - Systematiska utvärderingar av K2 bör införas. - En översyn av redovisning av statistik bör göras så att mer adekvata uppgifter redovisas för kvinnor och män inom jordbruket. - För att indikatorerna ska visa effekter av stödåtgärder bör redovisning göras med återkoppling på tidigare års utfall - Jordbruksverket får i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera organisationer och myndigheter se över samarbetsformerna för arbetet med jämställdhetsfrågor inom ramen för jordbruks- och landsbygdspolitiken och därtill kopplade indikatorer. Uppdraget Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att utreda den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram kvalitativa och kvantitativa indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. En avgränsning av arbetet har skett på så sätt att utredningen i huvudsak behandlar de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1-programmen samt direktstöd till jordbrukare. Därutöver behandlar utredningen inte de jämställdhetspolitiska målen 5 och 6 nedan. Jämställdhetspolitiken Regeringen har satt upp mål för jämställdhetspolitiken i Sverige. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta mål ska i sin tur delas in i följande mål: 1) en jämn fördelning av makt och inflytande, 2) samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, 3) lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, 4) lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, 5) delat ansvar för hem och barn, samt 6) frihet från könsrelaterat våld. Begreppet jämställdhetsintegrering är centralt inom jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i alla politikoch verksamhetsområden. Inom EU är arbetet att främja jämställdhet inskrivet i EG-fördraget. Det finns dock inga uttalade mål att direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag ska främja 1

6 jämställdheten. För strukturstöden är det dock tydligt uttryckt inom EU att dessa ska främja jämställdhet. Jämställdhet på landsbygden Befolkningen i Sverige koncentreras alltmer till tätorter och tätortsnära glesbygd. Yngre personer lämnar glesbygden i större utsträckning än övriga befolkningen. Denna utflyttning leder till en skevhet i ålder och kön på så sätt att befolkningen i glesbygder blir äldre och andelen kvinnor tenderar att vara lägre än andelen män, speciellt i yngre åldrar. Antalet jordbruksföretag i Sverige har minskat från cirka till cirka Jordbruket är en sektor som domineras av män. Cirka elva procent av jordbruksföretagen drivs av kvinnor, 82 procent av män och sju procent av juridiska personer. Cirka en tredjedel av de stadigvarande sysselsatta (totalt personer) utgjordes av kvinnor. Medelarealen åker var 2003 cirka 19,5 hektar på företag som drevs av kvinnor och 36,5 på företag som drevs av män. Medelinkomsten för jordbruksföretag (sammanräkning av förvärvsinkomst och inkomst från näringsverksamhet) var cirka för kvinnor och för män år De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomst från andra sektorer än ren jordbruksproduktion. För kvinnor överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet (medelinkomst för olika driftsinriktningar) aldrig den från tjänst, och för män överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet endast i undantagsfall den från tjänst. Vid en generalisering kan sägas att kvinnor inom jordbruket utför det reproduktiva arbetet, det som inte syns förrän det inte blir gjort och som inte ger någon inkomst, medan män utför det produktiva arbetet. Av tradition har jordbruksyrket till stora delar varit ett manligt arbete och den agrara traditionen förstärker konservativa maskulina inslag. I och med att många kvinnor inom jordbruket förvärvsarbetar och har hög utbildning har de en annan ekonomisk självständighet än tidigare. Det blir mer och mer accepterat att kvinnor utför traditionellt manliga sysslor. Sammantaget kan därmed sägas att det finns tendenser som pekar på att de traditionella rollerna är i förändring. Indikatorer Inom EU-stöden finns redan i dag kvantitativa indikatorer som täcker alla jämställdhetspolitiska mål som denna utredning behandlas, även om så inte är fallet för varje enskilt stöd. Vissa kvantitativa indikatorer har kvalitativa inslag, men det finns inga rena kvalitativa indikatorer. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag finns inga indikatorer som i dagsläget regelmässigt redovisas könsuppdelade medan det finns ett flertal för strukturstöden. Detta beror på hur målformuleringarna ser ut för de olika stödformerna. Utredningen ser att det finns möjligheter att fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna kan redovisas könsuppdelade. De jämställdhetsanknutna eller könsuppdelade kvantitativa indikatorer som finns i dagsläget behandlar ansökningarnas omfattning, stödens bidrag till arbetstillfällen, deltagande i utbildningsinsatser och om ett stöd eller ett projekt bidrar till jämställdhet eller inte m.m. De ytterligare indikatorer som utredningen föreslår ska redovisas könsuppdelat rör samma områden. För att få fram underlag till avläsning av kvalitativa indikatorer krävs att undersökningar görs. Detta bör i första hand göras för strukturåtgärderna där tydliga målformuleringar om jämställdhet finns. De kvalitativa indikatorerna kan användas som bakgrundsinformation till utfallet av de kvantitativa indikatorerna. 2

7 Vid redovisning av utfallet av indikatorer bör redan befintliga regelbundna rapporter användas, t.ex. halvtidsutvärderingar, årliga rapporter, årsredovisning och statistiksamlingar. Jämställdhetsfrågorna bör dessutom få ökat fokus på berörda verks hemsidor. För att förbättra arbetet med indikatorer föreslår Jordbruksverket att verket får i uppdrag att se över samarbetsformerna med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera berörda myndigheter och organisationer för arbetet med jämställdhet och indikatorer. 3

8

9 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Avgränsningar Disposition Arbetet Indikatorer Vad är en indikator? Vad ska indikatorerna mäta? Befintliga indikatorer Jordbruksverkets förslag Förslag på åtgärder sammanfattning av kapitel Fler kvantitativa indikatorer könsuppdelade Kvalitativa indikatorer kopplade till kvantitativa data Redovisningsmetod Samarbete med andra myndigheter Kostnader Jämställdheten på landsbygden Situationen på landsbygden Kvinnor och män inom jordbruket Ekonomin på jordbruksföretaget Jämförelser mellan jordbruksföretag och andra företag Attityder till kvinnor som jordbrukare Jämställdhetspolitiken Begreppet jämställdhetsintegrering Regeringens mål för jämställdhetspolitiken Nordiska ministerrådet Jämställdhetspolitik inom EU Jämställdhet kopplat till EU-stöd Ändring av lagen om förbud mot diskriminering Bilaga Referenser

10

11 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att ge Jordbruksverket ett uppdrag om den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jordbruks- och landsbygdssektorn. Jordbruksverket ska särskilt beakta på vilket sätt och i vilken omfattning som förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar befintliga könsrollsmönster. Förslag ska lämnas på hur lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan utformas samt lämna förslag på metodik, tidsplanering och kostnader för det framtida arbetet. Förslag till samverkan och samråd med andra berörda myndigheter och organisation ska lämnas, inkluderat en ansvarsfördelning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober Av uppdraget framgår att andra berörda myndigheter samt berörda organisationer och utredningar bör beredas tillfälle att höras i arbetet. Utredningen inbjöd därför ett flertal myndigheter och organisationer till en hearing. Hearingen ersattes av två samrådsmöten pga. att endast sex instanser anmält sig. Den 5 september träffades Fiskeriverket och den 15 september hölls ett samrådsmöte med Glesbygdsverket, LRF, Nutek, Länsstyrelserna i Västmanlands och Västra Götalands län, Kommerskollegium och Riksantikvarieämbetet. En diskussion om rapporten har också förts med Skogsstyrelsen. 1.2 Avgränsningar Denna utredning behandlar den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. En begränsning har gjorts på så sätt att utredningen i huvudsak rör de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1- programmen samt direktstöd till jordbrukare. Detta betyder att enbart stöd som rör primärproduktionen eller landsbygdsutveckling behandlas. På grund av frågans komplexitet går det dock inte att isolera arbetet enbart till olika stöd- och ersättningsformer varför en vidare problembeskrivning görs i vissa sammanhang. Utredningen behandlar inte frågor kring skog och ägande av skog trots att detta ofta är av stor betydelse för jordbruksföretagen. Utgångspunkten för denna utredning är de jämställdhetspolitiska målen som definierades i proposition 1993/1994:147 Delad makt delat ansvar. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat: - en jämn fördelning av makt och inflytande, - samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, - lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, - lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, - delat ansvar för hem och barn, samt - frihet från könsrelaterat våld. 7

12 Utredningen har valt att inte beröra frågan om könsrelaterat våld och ansvar för hem och barn trots att dessa frågor ingår i de jämställdhetspolitiska målen. Orsaken till avgränsningen är att frågorna inte har direkt bäring på de stöd- och ersättningsformer utredningen behandlar. 1.3 Disposition Rapporten inleds med de delar som är det huvudsakliga utredningsområdena, dvs. förslag på indikatorer samt metodik och kostnader för det fortsatta arbetet. Därefter kommer en översiktlig probleminventering av jämställdheten inom jordbruket och landsbygden samt en genomgång av jämställdhetspolitiken på nationell nivå och EU-nivå. För att underlätta för läsare med olika bakgrund beskrivs vissa faktauttryck inom jordbruks- och jämställdhetspolitiken i faktarutor. Dessa faktarutor återfinns så långt möjligt i anslutning till att begreppet används första gången i rapporten. 1.4 Arbetet Arbetet med rapporten har skett i projektform med Sofia Björnsson (Jordbruksverket) som projektledare. Övriga deltagare i projektgruppen har varit Carin Hörnsten, Magnus Olsson, Monica Eidstedt, Nils-Åke Fag och Anna Pettersson (alla från Jordbruksverket). Emma Johnsson, särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen i Jönköpings län, har varit knuten till utredningen som sakkunnig i jämställdhetsfrågor. 8

13 2 Indikatorer 2.1 Vad är en indikator? En indikator är en mätbar företeelse som visar eller indikerar ett tillstånd. Ordet indikator betyder angivare (Nationalencyklopedien). Indikatorer ska kvantifiera och förenkla företeelser och underlätta förståelsen av en komplex verklighet, dvs. de ska kunna förenkla informationen. Med hjälp av indikatorer kan man skapa tidsserier för att följa en utveckling av något slag. En indikator kan baseras på både kvantitativa och kvalitativa data. En del indikatorer kan användas för att direkt följa upp mål medan andra indikatorer kan utnyttjas för att ge en ökad förståelse om orsakssamband och det som driver utvecklingen. Med en kvantitativ indikator uppnås ett empiriskt och kvantifierbart mått som kan sammanfattas statistiskt, t.ex. inkomstfördelning och antal deltagare. En kvantitativ indikator visar innebörden av ett sammanhang. Vid forskning inom samhällsvetenskapliga ämnen används ofta både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder omfattar ofta en mindre population och en strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det undersökta. Vid studier av stora populationer krävs oftast kvantitativa metoder och man utgår där ofta från ett representativt urval i en population och undersöker dessa för att få fram samband, fördelning och variation. Distinktionen mellan kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan vara svår, men generellt sett kan sägas att vid t.ex. en enkät ger frågor som kan besvaras utifrån en skala (t.ex. 1-5) kvantitativa resultat medan mer deskriptiva svar ger kvalitativa resultat. 2.2 Vad ska indikatorerna mäta? Denna utredning ska behandla jämställdhetseffekter av den gemensamma jordbrukspolitiken och är avgränsad till att behandla EU:s jordbrukar- och landsbygdsutvecklingsstöd. Jämställdheten inom jordbruket är dock en betydligt vidare fråga än så och frågan är om det är möjligt att ens isolera jordbruket som en enskild företeelse eller om man bör titta på jämställdheten på landsbygden i stort. De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomster från andra håll än den rena jordbruksproduktionen vilket gör dem aktivt delaktiga i fler sektorer på landsbygden än ren jordbruksproduktion. Många jordbruksföretag drivs som familjeföretag där man lever och arbetar på samma ställe men samtidigt ofta har ett arbete vid sidan om. Jordbruket kan ha olika stor betydelse för olika företag och i vissa fall bidrar inte jordbruket till försörjningen. De delar som behandlas i utredningen blir således en mycket liten del i ett större sammanhang. Frågorna som väcks är om jämställdheten inom jordbruket skiljer sig från andra sektorer på landsbygden och om hur skillnaderna ser ut mellan landsbygden och staden. Dessa frågor ligger till viss mån utanför utredningen, men för att ge en lite mer heltäckande bild tas även vissa av dessa aspekter upp i utredningen. Det finns ett värde att visa landsbygden i stort för att få en helhetsbild. Utgångspunkten för de indikatorer som sätts upp är de jämställdhetspolitiska målen (se kapitel 5). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet Kvantitativa indikatorer I nedanstående tabell (tabell 1) listas områden för kvantitativa indikatorer i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Som framgår av kapitel 1 behandlas inte de jämställdhetspolitiska målen om delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld i 9

14 denna utredning. Tabellen tar utgångspunkt i de EU-stöd denna utredning är avgränsad till. Ett flertal indikatorer finns redan idag och rapporteras till EU och regeringen i olika sammanhang, se nedanstående avsnitt. De kvantitativa indikatorerna kan användas för att ge svar på frågor om hur många kvinnor respektive män som söker olika stöd- och ersättningsformer samt omfattningen av ansökan i t.ex. areal och stödbelopp, genererade arbetstillfällen och inkomstförändringar som en följd av stödet. Olika mätetal krävs för olika stöd- och ersättningsformer. Dessa indikatorer kan skapa tidsserier som möjliggör att se förändringar över tiden. Tabell 1 Områden för kvantitativa indikatorer kopplade till EU-stöd i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen Jämställdhetspolitiska mål Områden för indikatorer kopplade till EU-stöd Jämn fördelning av makt och inflytande Antal ansökningar om stöd från kvinnor resp. män Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet Utbetalningar (i kronor) till kvinnor respektive män Deltagande i kompetensutveckling Genererade arbetstillfällen av stödåtgärder Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Deltagande i kompetensutvecklingsåtgärder Kvalitativa indikatorer För att mäta jämställdhetseffekterna av olika stödformer är det angeläget att få kännedom om ägande- och driftsledarstrukturen inom jordbruksföretagen. T.ex. frågor om attityder går inte att mäta genom kvantitativa indikatorer och för att få svar på kvalitativa indikatorer krävs någon form av undersökning. Inom Equal-projektet Framtidens nycklar genomfördes några kvalitativa studier, exempel på detta finns i avsnitt 4. Nedan listas några exempel på frågeställningar som kan ingå i en undersökning. Det är av intresse att veta, för jordbruksföretag som söker stöd, om företaget drivs av en ensamföretagare eller gemensamt med andra, vem den andre personen är och dess roll i företaget. Hur påverkas besluten inom ett företag av att ett företag drivs gemensamt av en kvinna och en man? Vem inom företaget (om det finns flera personer inblandade) ser till att villkoren för ett stöd uppfylls? Hur många arbetstimmar läggs ned i företaget och har detta förändrats för den sökande och andra personer knutna till företaget under och efter stödet? Har andra personer blivit mer involverade i företaget sedan stödet söks, och vilka är dessa personer? Skiljer sig attityden från omvärlden och inom företagen till kvinnor respektive män som driver jordbruk? Motsvarande frågeställningar är även intressanta för stöd som drivs i projektform, dvs. till exempel frågan om hur beslut fattas inom ett projekt som drivs med stödmedel. 2.3 Befintliga indikatorer Till huvuddelen av EU-stöden inom jordbruksområdet finns det indikatorer eller motsvarande knutna som är en del av EU:s återrapporteringskrav. Indikatorerna ska mäta förväntade kvantitativa resultat vilket gör att det i stort sett saknas kvalitativa indikatorer. Vid 10

15 utvärdering av de olika stöden finns det, sammantaget, indikatorer som går att knyta till alla de jämställdhetspolitiska mål denna utredning behandlar. Detta är dock inte fallet för varje enskilt stöd. Det finns dock vissa kvalitativa inslag bland indikatorer för strukturstöden, speciellt i olika projekts slutrapportering. För Mål 1-programmen styrs det kvalitativa resultatet av de horisontella kriterierna, dvs. bland annat jämställdhet. Inom Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram (LBU-programmet, se faktaruta 2) finns både övervaknings- och utvärderingsindikatorer. Övervakningsindikatorerna ska användas för att bygga upp ett övervakningssystem som ger information om förbrukning av resurser, output och antalet stödmottagare. Utvärderingsindikatorerna är framförallt resultat- och effektindikatorer. En utvärdering ger en bild av effekten av stödsystemen och är inriktad på att analysera hur effektiva stödordningarna är när det gäller att uppnå målen. Den information som övervakningsindikatorerna ger kan utgöra en grund för utvärdering (Europeiska kommissionen 2005). Det finns dock inte tydliga indikatorer inom jämställdhetsområdet för alla ersättningsformer. Tabell 2 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade 1 Faktarutor om de begrepp som används i tabellen finns i avsnitt Stöd Direktstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag Projektstöd Indikatorer som ska redovisas könsuppdelade Inga indikatorer om jämställdhet, ingen könsuppdelad statistik redovisas vid rapportering till EU annat än för övergripande utvärderingsfrågor om LBU (se nedan). Utvärderingsindikatorer Hur har sysselsättningen i landsbygdsområden bibehållits? (varav andel som berör kvinnor). Arbetstillfällen som bibehållits/skapats för stödmottagande icke jordbrukare genom stödet, varav andel som berör kvinnor. Övervakningsindikatorer Antal deltagande kvinnor i projekt (män ska inte särredovisas) Antal kvinnliga lantbrukare som utvecklat befintlig kombinationsverksamhet, påbörjat ny kombinationsverksamhet samt utvecklat ny kombinationsverksamhet inom två år (totalt tre indikatorer). 1 Informationen om vilka indikatorer som finns är hämtad från SOU 2003:105, Glesbygdsverket 2001 och 2004 samt personliga meddelanden från Lena Akterstam och Pernilla Emricsson 11

16 Investeringsstöd Startstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Antal nya och bevarade arbetstillfällen för kvinnor och män. Antal nya företag och nya småföretag för kvinnor och män. Jämställdhetsprojekt (är projektet huvudsakligen ett jämställdhetsprojekt, positivt, neutralt eller negativt för jämställdheten). Utvärderingsindikatorer Hur har stödet påverkat antalet etableringar av unga jordbrukare av båda könen? Övervakningsindikatorer Företrädarens kön (samt ålder och släktskap). Arbetstid (i procent) fördelat mellan kvinna och man. Förädlingsstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Sysselsättning före och efter investeringen, antal tillfälliga sysselsättningstillfällen, antal skapade och bibehållna för kvinnor och män. LBU övergripande Utvärderingsindikatorer Hur har programmet bidragit till stabilisering av befolkningen på landsbygden? Kvoten av antal kvinnor genom antal män bland stödmottagande personer ska redovisas. Hur har programmet bidragit till att säkra sysselsättningen inom och utanför jordbruksföretagen? Arbetstillfällen som bibehållits/skapats inom direkt eller indirekt stödmottagande jordbruks- eller skogsbruksföretag samt andra företag (varav för kvinnor). Kompetensutveckling (KULM och K2) Utvärderingsindikatorer Hur överensstämmer de stödmottagande yrkesutbildningarna med behoven och med andra åtgärder inom programmet? Andel kvinnor i utbildningarna. 12

17 Leader + 2 Programspecifika indikatorer Antal nya arbetstillfällen (kvinnor och män) Antal deltagare i utbildningsinsatser (kvinnor och män) Bidrag till ökad jämställdhet (fördelningen av beviljade projekt mellan kvinnor och män i antal projekt samt medelsvolym) Planspecifika indikatorer Nya startade företag (antal startade av kvinnor) Antal bevarade arbetstillfällen (kvinnor och män) Nya deltidsarbetstillfällen (kvinnor och män) Befolkningsstatistik Kvinnliga nätverk (antal nätverk) Jämställdhetsprojekt (antal projekt) Projekt med jämställdhetsprofil (antal projekt) Tabell 3 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Södra Skogslänsregionen, Södra skogslänsregionen 2004 Indikatorer Mål 1 Södra Skogslänsregionen Stöd som indikatorn används till Indikator Måttenhet Inv Start Föräd Proj Kom Nya/skapade arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal nya företag, totalt antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala antalet) Nya/befintliga Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs SMF som fått stöd av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala (finansiellt) antalet) SMF som fått stöd Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs (deltagit i av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala insatser) antalet) Nätverk som får stöd Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk (om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * * * * * * * * * * * * * 2 Arbetet med indikatorer inom Leader+ skiljer sig från LBU vilket gör att uppdelningen i utvärderings- och övervakningsindikatorer inte är relevant för Leader+. De planspecifika indikatorerna sätts upp av varje LAGgrupp. Alla LAG-grupper har således inte samma indikatorer, dvs. inte alla de ovan redovisade indikatorerna. Se även faktaruta 4 samt avsnitt

18 Kompetensutveckling/utbildning Deltagande individer Jämställdhet Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor Antal totalt, antal kvinnor, antal män * 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor (Indikator som används vid handläggningen för bedömning av ansökan) * * * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag Tabell 4 Översikt över befintliga nuvarande indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Norra Norrland, Norra Norrland 2003 Indikatorer för Mål 1 Norra Norrland Indikator Jämställdhet Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Kompetensutveck ling/utbildning 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor De arbetstillfällen som bevarats i företaget eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 timmar) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats (Antal totalt, antal män och antal kvinnor) De företag som bildats som resultat av projektets insatser (Antal nya företag totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Finansierade kompetensutveckling- /utbildningstimmar (60 minuter), seminarier, "klassisk utbildning" etc. (Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor) Stöd som indikatorn används till Inv Start Föräd Kom Proj * * * * * * * * * 14

19 Deltagande Enskilda individer som deltar i finansierade individer (kvinnor insatser för kompetensutveckling/utbildning och män) (Antal kvinnor och antal män uppdelat år, år, år) SMF som fått stöd Företag som deltagit i Mål 1-finansierade projekt (deltagit i innehållande konsultinsatser, information, insatser) rådgivning, andra företagsutvecklingsinsatser, FoU projekt, utbildningsinsatser (Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Nätverk Antal befintliga eller nya nätverk som får stöd eller bildas som resultat av stödet. Tre eller flera ingående organisationer (Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk, om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag Befintliga indikatorer Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Grunden till valet av indikatorer är vilka primära mål och syften som är uppsatta för respektive ersättningsform. Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har inte ökad jämställdhet som någon primär målsättning, se kapitel 6 vilket har medfört att det inte finns några indikatorer som är könsuppdelade. Möjligheten att redovisa könsuppdelad statistik finns redan idag för enskilda företag eftersom uppgiften om kön kan härledas från ansökningsblanketten om stöd. Faktaruta 1 - Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Direktstöd lämnas i form av gårdsstöd, handjursbidrag och mjölkbidrag. I stort sett alla stödberättigande söker dessa stöd, för gårdsstödet innebär det att alla som har jordbruksmark i Sverige söker stödet. Miljöersättning lämnas till jordbrukare som utför miljöåtgärder i sitt jordbruk. Miljöersättningarna ingår som en del i Miljö- och landsbygdsprogrammet (se faktaruta 2). Ersättning lämnas för de extrakostnader och inkomstbortfall som åtgärderna medför. Det finns 12 olika miljöersättningar, t.ex. ekologiska produktionsformer, bevarande av betesmarker och slåtterängar, öppet och varierat odlingslandskap (odling av vall) och skötsel av våtmarker var antalet jordbrukare som sökte miljöersättning cirka (SOU 2003:105) Kompensationsbidrag är ett regionalpolitiskt stöd som lämnas för bland annat odling av vall och spannmål i mindre gynnade områden. I stort sett alla stödberättigande söker detta stöd. Även kompensationsbidraget ingår i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har en direkt koppling till jordbruket på så sätt att det krävs jordbruksmark (eller i vissa fall djur eller mjölkkvot) för att få ta del av stöden. För i stort sett alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag sker handläggningen av ansökan av länsstyrelserna med Jordbruksverket som utbetalande myndighet. I den halvtidsutvärdering som gjordes av det nuvarande LBU-programmet under 2003 (SOU 2005:105) har EU-kommissionens utvärderingsfrågor besvarats. För kompensationsbidraget och miljöersättningarna ingår inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Inte heller svaren på de frågor indikatorerna ger upphov till har besvarats ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikatorerna är till övervägande del inriktade på hur ersättningsformerna bidragit till miljöförbättringar och en fortsatt jordbruksnäring i mindre 15

20 gynnade områden. I de kapitelöverskridande utvärderingsfrågorna framgår andelen kvinnliga stödsökande (generellt för programmet) i förhållande till det totala antalet sökande. Vad man kan utläsa ur svaren på utvärderingsfrågorna är dock att vissa ersättningsformer, bl.a. kompensationsbidraget och vissa miljöersättningar, bidragit till att lantbrukare kunnat fortsätta som lantbrukare. För direktstöden sker återrapportering av statistikuppgifter som rör ansökningarnas antal och omfattning. Det finns inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Den statistik som i dagsläget finns att tillgå är baserad på jordbrukarnas ansökningar. De uppgifter som tas in om grödarealer ligger även till grund för statistikuppgifter i Jordbruksstatistisk årsbok. Informationen i ansökningshandlingarna matas in i ett handläggningssystem som är kopplat till ett datalager 3. I ansökningshandlingarna framgår det dock inte om det endast är den stödsökande som driver företaget eller om det görs gemensamt med någon annan. Det är möjligt att det faktiskt är många kvinnor som faktiskt ser till att villkoren för miljöersättningen efterlevs men att detta inte framgår i statistiken eftersom deras makar/sambo skriver under ansökan om stöd. Se vidare resonemang om detta i kapitel 3. Om möjligheten kommer att finnas bör indikatorer i så stor utsträckning som möjligt redovisas så att det framgår om det är en kvinna som driver företaget som söker ersättning, om det är en man, eller om företaget drivs gemensamt av en kvinna och en man. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag är det intressant att se hur antalet ansökningar fördelar sig mellan kvinnor och män och ansökningarnas omfattning i areal, djurenheter och stödbelopp för att kunna göra uppföljningar och mäta förändringar över tiden. Detta bör sättas i relation till antalet och storleken på företag som drivs av kvinnor respektive män, och den arbetstid som läggs ner i företag av kvinnor respektive män. I och med att antalet stödsökande är så stort kan dessa stöd ge en indikation om hur förhållandena är inom jordbruket totalt sett i Sverige samt förändringarna över tiden. Faktaruta 2 - Sveriges miljö- och landsbygdsprogram (LBU-programmet) Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet grundar sig på två EU-förordningar (1257/99 och 817/04). Syftet med ett samlat program är att EU:s medlemsländer ska ha en integrerad syn på landsbygdens utveckling och att stöden ska samverka för att uppnå avsedd effekt. Följande stödåtgärder ingår i programmet: stöd till investeringar i jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling, kompensationsbidrag, miljöersättningar, stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ("förädlingsstöd") samt projektstöd för utveckling av landsbygden ("projektstöd"). Därutöver ingår även vissa skogsåtgärder. LBU-programmet täcker hela landet när det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag (det finns dock begränsningar för vissa ersättningsformer). När det gäller övriga stöd täcker programmet hela landet med undantag för mål 1-området (norra Sverige). I mål 1-området regleras dessa övriga stöd i två särskilda program om utvecklingsåtgärder som utarbetats av länsstyrelserna i Östersund respektive Luleå. Alla EU-medel för stöd inom programmet finansieras genom jordbruksfondens garantisektion och alla utbetalningar av stöd inom programmet görs av Jordbruksverket. Själva handläggningen av stödansökningar utförs i de flesta fall av länsstyrelserna och i vissa fall av Jordbruksverket. Från och med 2007 kommer ett nytt landsbygdsprogram träda i kraft. Detta program kommer att omfatta hela Sverige, dvs. även mål 1-området och även Leader-åtgärder. 3 Ett statistiksystem 16

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden 2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd;

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om stöd för kompetensutveckling

Läs mer

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder... 1 Beskrivning av delåtgärd 1.1, Stöd till yrkesutbildnings- och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Jämställdhet i genomförandestrategierna för. landsbygdsprogrammet

Jämställdhet i genomförandestrategierna för. landsbygdsprogrammet Jämställdhet i genomförandestrategierna för landsbygdsprogrammet Oktober 2008 Förord Denna rapport redovisar hur länsstyrelserna och Sametinget har integrerat jämställdhet i sina genomförandestrategier

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden ESI-fonderna Fondöverskridande samverkan 2014-2020

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande

Läs mer

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader 2016-05-17 Termer kring och Leader I tabellen hittar du termer som ska användas kring lokal ledd utveckling och Leader i extern kommunikation. Termerna är sorterade i alfabetisk ordning. Använd listan

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Stödformer för landsbygdsutveckling i Norrbottens län

Stödformer för landsbygdsutveckling i Norrbottens län Stödformer för landsbygdsutveckling i Norrbottens län www.bd.lst.se Mål 1 Norra Norrland Mål 1 är ett av EU:s strukturfondsprogram och ska främja utvecklingen i glesbebyggda områden. Programmet ska stärka

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Guide för att bilda Leaderområden Version 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Guide för att bilda Leaderområden Version 1 Använd Jordbruksverkets dokument Leader inom landsbygdsprogrammet som bakgrundsmaterial

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2! Kursledare: Ola Svensson, Tobias Kreuzpointner, Börje Karlsson och Beata Allen Stockholm den 8 och 9 oktober 2014 http://enrd.ec.europa.eu/enrd-static/leader/leader/leader-tool-kit/en/index_en.html

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Vad är Leader? Liane Persson. Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland

Vad är Leader? Liane Persson. Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland Vad är Leader? Liane Persson Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland EU:s Landsbygdsprogram 2007-2013 Tre insatsområden Förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1. Europeiska Unionen 20

INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1. Europeiska Unionen 20 INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1 2000 2006 Europeiska Unionen 20 SAMARBETET MELLAN OSS FORSKARE OCH FÖRETAG GER NYA SÄTT ATT TÄNKA MÅL 1 SKA GE MÖJLIGHET FÖR TILLVÄXT OCH ÖKAD

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET Olof Johansson Jordbruksverket EU:s INDIKATORER Indikatorer för utgångsläget: mäter målrelaterade grundläggande förhållanden. Inputindikatorer: mäter

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? 2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige 2014-2020 Möjligheternas landsbygd Tranås, 8 oktober 2015 johan.magnusson@jordbruksverket.se Leadermetoden Boende och verksamma driver och påverkar

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt.

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt. 6.7 Bidrag till detaljhandeln i skärgården Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti (1988:50). Landskapslag

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM 2014-2020 FÖR ÅLAND

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM 2014-2020 FÖR ÅLAND Bilaga 3 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM 2014-2020 FÖR ÅLAND 1. Bakgrund och syfte Ålands landskapsregering fungerar som förvaltningsmyndighet för det landsbygdsutvecklingsprogram

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Ärendeprocess och rutiner

Ärendeprocess och rutiner Ärendeprocess och rutiner Vi kommer att prata om olika IT-system processen från ansökan om stöd till ansökan om slututbetalning handläggningsrutiner hur projekten ska följas upp och hur resultatet samlas

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Information om. stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter

Information om. stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter Information om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter Denna information beskriver vem som har rätt att söka stöd, vilka åtgärder som är stödberättigande och

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd

Läs mer

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet 1 (25) Vägledning Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet 2014-2020 Bakgrund Indikatorer används som en del i att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

LEADER Innehåll LEADER...1

LEADER Innehåll LEADER...1 LEADER Innehåll LEADER...1 Beskrivning av delåtgärd 19.1, Kostnader för förberedande stöd... 7 Beskrivning av delåtgärd 19.2, Genomförande av insatser inom den lokala utvecklingsstrategin... 10 Beskrivning

Läs mer

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/03.03.00/2016 30.05.2016 Giltighetstid 31.5-14.10.2016 Betalningstid 3.6.-14.10.2016 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 19 2 mom. Motsvarande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer