Utvecklingsgruppen för äldrepolitik Delrapport 1 Äldre i arbete 29 december 2008 ÄLDRE I ARBETE

Transkript

1 Utvecklingsgruppen för äldrepolitik Delrapport 1 Äldre i arbete 29 december 2008 ÄLDRE I ARBETE Det ligger fler värden i att fortsätta arbeta även sedan man blivit lite äldre än att bara uppbära lön. Forskningen har visat att det är fysiskt hälsosamt att arbeta deltid även en tid efter ordinarie pensionsålder, och det socialt så viktiga nätverket med arbetskamraterna förblir då också intakt längre. Känslan av mening och att vara behövd förknippas av många med just arbetet. Det behövs därför åtgärder som gör det lättare för den äldre som blivit arbetslös att åter komma i arbete, och för den som har ett arbete att våga ta klivet till en ny arbetsplats. Arbetslöshet är ett stort problem personligt och samhälleligt. Men det är också ett problem för många företag att hitta kompetent och kunnig personal. Detta är viktiga egenskaper hos den äldre delen av arbetskraften som gör den attraktiv, nu och i framtiden. Att fortsätta arbeta efter 65 års ålder är dessutom ett av de effektivare sätten att höja sin egen pension. Ju fler år vi arbetar desto större blir vår pension. Varje extra arbetsår efter 65 ger för de flesta nästan 10 procent högre allmän pension för resten av livet! Att få vara produktiv och kreativ längre än till den förmodade pensionen vid 65 års ålder är också något allt fler ser som eftersträvansvärt. Att medellivslängden stiger, men att många ändå väljer att lämna arbetslivet vid en allt yngre ålder, är samtidigt en paradox som i längden kan vara negativ för samhällsutvecklingen. Redan nu ser vi hur allt färre yngre ska försörja allt fler äldre. I dag går det ca tre yrkesverksamma på en pensionär om 20 år är relationen två mot en. Lösningen är inte bara politisk, utan det behövs också en solidaritet och gemenskapskänsla i samhället som gör att vi gemensamt tar ansvar för varandra över generationsgränserna. Så har samhällen alltid fungerat. För att vi ska kunna arbeta lite längre, behöver arbetslivet samtidigt anpassas för den nya demografiska situationen och de nya utmaningarna. Det kan behövas möjligheter att trappa ner i arbetslivet, för att kunna fortsätta arbeta på deltid lite längre.

2 Kristdemokratiska lösningar 1. Dubbelt jobbskatteavdrag från dagen man fyller 65 år Utvecklingsgruppen föreslår: Att det införs en rätt till dubbelt jobbskatteavdrag för äldre från dagen man fyller 65 år. Det dubbla jobbskatteavdraget har redan i sin nuvarande utformning uppmuntrat många äldre att stanna kvar i arbetslivet lite längre. Exempelvis får den som fortsätter att arbeta halvtid efter 65 års ålder ett skatteavdrag motsvarande en heltidstjänst, eftersom jobbskatteavdraget är dubbelt för den som är 65+. Detta innebär både mer pengar direkt i lön och senare i pension. När vi nu går in i en ekonomisk nedgång vet vi av oberoende bedömare att vi gör det utifrån en högre sysselsättningsnivå, inte enbart på grund av den internationella högkonjunktur vi nu lämnar bakom oss utan också på grund av Alliansregeringens politik. Enligt Konjunkturinstitutets bedömningar berodde ca en tredjedel av de nya jobb som tillkom på regeringens politik. I denna har jobbskatteavdraget en avgörande betydelse. Vi menar nu att det dubbla jobbskatteavdraget för den som fyllt 65 år vid ingången av ett nytt år bör kunna utvidgas successivt. Vi föreslår att ett första steg i att utveckla reformen blir att rätten till dubbelt jobbskatteavdrag införs från den dag man fyller 65, inte från det år man påbörjar som 65-åring. 2. Rätt att trappa ner rätt till deltid från 61 års ålder Utvecklingsgruppen föreslår: Att det införs en rätt att gå ned till deltid samtidigt som pensionssystemet ger denna möjlighet vid 61 års ålder. Rätten att i början av sin pensionsperiod arbeta deltid skulle göra det möjligt för fler att delta i arbetslivet under längre tid. I det nya pensionssystemet har man från 61 års ålder rätt att själv välja hur man vill kombinera arbetstid och pensionsuttag. För att öka flexibiliteten vid övergången från heltidsarbete till ett liv med mer fritid är det dock viktigt att införa en lagstadgad rätt att gå ner i arbetstid samtidigt som pensionssystemet ger denna möjlighet. Staten ska dock inte skjuta till förlorad pension som blir följden av att man arbetar mindre. Villkoren för att uppbära samma slutliga pension om man först tar ut deltidspension är relativt förmånliga i det nya pensionssystemet. Tabellen nedan visar t.ex. att den som tar ut

3 halvtids pension vid 63 års ålder endast behöver arbeta till 67 för att därefter uppbära samma pension som om personen i fråga heltidspensionerats vid 65 års ålder. Tabell 1. Kompensation av deltidsuttag av pension med att arbeta längre med början vid år, olika grad av deltidspension Deltidspensionens Ålder då deltidsuttaget börjar omfattning (%) ,0 71,0 69,0 67, ,0 68,0 67,0 66, ,0 66,5 66,0 65,5 Källa: Riksdagens utredningstjänst och Försäkringskassan 3. Rätt att arbeta vidare rätt att arbeta till 72 års ålder Utvecklingsgruppen föreslår: Att det införs en rätt att stanna kvar i arbetslivet till 72 års ålder. Vi ser det som positivt att det införts en rätt att arbeta till 67 års ålder. Men vi ser det bara som ett första steg. Alla bör ha en lagstadgad rätt att få vara kvar i arbetslivet till 72 år. Många äldre känner att de har mycket kvar att ge även efter ordinarie pensionsålder, och förmågan att arbeta är inte direkt kopplad till en viss ålder. När pensionsåldern först lagstadgades till 67 års ålder, var medellivslängden i Sverige endast 56 år! Detta var år Sedan dess har stora samhällsförändringar skett och vi vet också att äldre har många viktiga egenskaper som behövs i arbetslivet. Dagens moderna hjärnforskning visar att den vuxna friska människan har sin mest kreativa period under de ca 20 år som följer efter 55 års ålder. Detta är den del av livet då vi har det högsta antalet fungerade synapser i vår hjärna. Synapserna är de förbindelser mellan nervcellerna som hjärnan använder för att lagra information och till att skicka signaler mellan nervceller med. Därför kommer antalet synapser att spegla vår förmåga till kreativitet, nytänkande och förmågan till syntes. Tillsammans med mognad och erfarenhet finns det i motsats till vad många tror just i denna period en särskild förutsättning för nydanande arbete. Det är därför anmärkningsvärt att arbetsgivare i Sverige ogärna anställer personer som är 55 år och äldre, samtidigt som vi har en genomsnittlig pensionsålder som är så låg som omkring 62 år. Arbetslivet går miste om en viktig resurs med värdefull erfarenhet, kreativitet och nydanande.

4 4. Hjälp att ta steget stöd för att byta arbete Utvecklingsgruppen föreslår: Att ett uppdrag ges till Arbetsförmedlingen att se till att individinriktad programverksamhet erbjuds till personer 55+ som vill byta arbete. För att ha orken att arbeta långt upp i åren är det viktigt med förnyelse. De flesta av oss upplever då och då leda och svårhanterliga påfrestningar i arbetet, och att då kunna byta arbete skulle kunna göra det lättare att klara utmaningarna. Att byta arbete kan vara ett bra sätt att förlänga arbetslivet. Arbetsförmedlingen tillhandahåller omfattande verktyg, som ger ett brett stöd för arbetssökande. Men inriktningen mot äldre arbetstagare saknas. Något förenklat gäller att en äldre person kan få del av många former av hjälp och stöd men inte av så kallad programverksamhet. Något stöd för att få specifik individinriktad hjälp med att byta jobb finns ej att tillgå. Stödverksamheten för äldre personer som skulle kunna tänka sig att byta arbete är otillräcklig. Det stöd som finns är inriktat på personer som redan bestämt sig för att byta arbete alternativt personer som riskerar att bli arbetslösa. Det finns ett behov av individinriktade insatser riktade till äldre, som vill eller överväger att byta arbete, men inte vet hur eller vågar ta steget. Arbetsförmedlingen bör därför få i uppdrag att se till att individinriktad programverksamhet erbjuds till personer 55+ som vill byta arbete. Detta kan ske i egen regi eller som en tjänst utförd av privata jobbfömedlare. En fördjupas analys av efterfrågan bland äldre personer och konsekvenser för den enskilde och för arbetsmarknaden behöver dock genomföras. 5. Personligt kompetenssparande för livslångt lärande Utvecklingsgruppen föreslår: Att ett kompetensskatteavdrag införs för ett individuellt kompetenssparande kopplat till incitament som uppmuntrar arbetsgivaren att bidra ekonomiskt. Vi föreslår ett kompetensskatteavdrag för ett individuellt kompetenssparande kopplat till incitament som uppmuntrar arbetsgivaren att bidra ekonomiskt. Parterna uppmuntras också att komma överens om hur avsättningar till individen kan komma till stånd. Förslaget innebär att såväl den enskilde som arbetsgivare ges möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar för att spara ihop till perioder av kompetensutveckling för den anställde. Tidigare har föreslagits att arbetstagaren och arbetsgivaren bidrar med lika delar, så att arbetsgivaren skjuter till lika stor del som arbetstagaren sparar.

5 Staten främjar utvecklingen genom att avsättningarna och/eller uttagen ger avdragsrätt mot skatten, men också genom att göra de statliga utbildningarna tillgängliga för fler. Staten bör därför bereda sig på en ökad efterfrågan vid högskolan och den kommande yrkeshögskolan från personer som själva har sparat till sin försörjning för att kunna vidareutbilda sig. Det är individen själv som bestämmer vilken utbildning medlen sedan ska användas till. Medlen ska kunna användas till att köpa en utbildningsplats eller som försörjning under utbildningen. Arbetsgivaren är fortfarande ansvarig för att ge medarbetarna den utbildning som krävs för att kunna göra arbetsuppgifterna. Få kommer att kunna finansiera långa studier, men kompetenssparandet kommer räcka till vidareutveckling, korta utbildningar och delfinansiering av en utbildning. 6. Lagstadgad rätt till tjänstledighet för 55+ Utvecklingsgruppen föreslår: Att det införs en lagstadgad rättighet för den som är 55+ att vara tjänstledig för att under 12 månader pröva ett annat arbete. Den som har arbetat minst sex månader hos en arbetsgivare, eller sammanlagt 12 månader under en tvåårsperiod, har rätt att söka tjänstledighet för studier. Arbetsgivaren har dock rätt att skjuta upp ledigheten sex månader, och i vissa fall längre. Även för att starta och driva företag har arbetstagaren rätt att vara tjänstledig, så länge näringsverksamheten inte konkurrerar med eller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Till skillnad från tjänstledighet för studier, är rätten här begränsad till en sexmånadersperiod. Då det gäller möjligheten att vara tjänstledig för att pröva på ett annat arbete finns däremot inte någon sådan lagstadgad rättighet. Redan i dag ger vissa arbetsgivare såväl offentliga som privata de anställda denna möjlighet genom avtal. Det är rimligt att den som är 55+ ges en lagstadgad rätt att söka tjänstledighet för att pröva på ett annat arbete enligt samma bestämmelser som när ledighetsansökan gäller näringsverksamhet. I detta fall är 12 månader en rimlig period. Att kunna behålla tryggheten i en fast anställning man är tjänstledig ifrån kan hjälpa fler att ta steget och pröva på ett annat arbete. Detta kan ge fler möjligheten att under de sista åren välja en yrkesroll som nu passar bättre. Vi vet också att inte minst de människor som arbetat med tunga arbetsuppgifter, t.ex. inom vård eller förskola, i högre utsträckning än andra behöver gå i förtidspension. Den som är 55 år har generellt 10 år kvar i arbete och har också en stor kompetens som är av stort

6 värde att ta vara på. Om vi istället skulle tänka bort år för den som är i 25 årsåldern åren fram till år inser vi hur många produktiva år det handlar om som riskerar att gå förlorade. Med en rätt att pröva på ett annat arbete kan fler av dessa år tas till vara, om fler stannar längre på arbetsmarknaden. 7. Från anställd till egenföretagare ge stöd i övergången Utvecklingsgruppen föreslår: Att seniorrådgivning införs för att underlätta för en anställd att bli konsult. I flera länder, däribland Japan, är det vanligt att den som nått pensionsålder fortsätter som konsult på sin gamla arbetsplats. Regeringen har nu infört möjligheten att få F-skattsedel även om man bara har en uppdragsgivare, vilket öppnar upp för anställda som gått i pension att fortsätta som konsult på sin gamla arbetsplats. På så vis får arbetsgivaren fortsatt tillgång till kompetens och kunnande, samtidigt som den tidigare anställde nu egenföretagaren kan behålla sitt sociala nätverk och även tjäna ekonomiskt på det. Andra män och kvinnor som är 55+ har utvecklat egna affärsidéer eller kanske tagit patent på nya uppfinningar. De skulle gärna vilja pröva på att förverkliga dessa.för att förenkla företagsstart bör äldre få tillgång till seniorrådgivning i företagande. 8. Äldrekompetenscentra för god seniorpolitik Utvecklingsgruppen föreslår: Att det inrättas ett äldrekompetenscentra som kan samla in och vidareförmedla fakta och metoder om hur äldreperspektivet kan integreras på arbetsplatserna. Ett kompetenscentrum för utveckling av en god seniorpolitik i arbetslivet bör prövas. Arbetsgivare ska där kunna få konsultstöd och rådgivning vid introduktion och genomförande av en aktiv seniorpolitik vid företagen. Centrat bör fungera som en kunskapsbank, men också stödja och inspirera arbetet med att utveckla personalpolitiken. I Norge har kompetenscentrat Centrum för seniorpolitik (Senter for Senior politikk, SSP) ett regeringsuppdrag att på nationell nivå koordinera insatser som syftar till att arbetslivet ska utformas så att äldre väljer att fortsätta arbeta framför att gå i tidig pension. Konkret innebär detta att synliggöra äldres kompetens, undanröja fördomar om äldre och utveckla samarbetet mellan arbetslivets organisationer och mellan organisationer och det

7 offentliga. Slutmålet är att hjälpa äldre till arbete och företagen till både lönsamt och ansvarskännande beteende gentemot sina äldre medarbetare. I Danmark bygger man nu med statliga medel upp en elektronisk verktygslåda för att sprida information och inspirera arbetsgivare, fackliga företrädare och arbetsförmedlingar till att utveckla seniorperspektivet i arbetslivet. Gratis konsulthjälp erbjuds de arbetsgivare som vill utveckla seniorperspektivet på arbetsplatsen. En viktig uppgift för ett svensk kompetenscentra blir att utbilda arbetsgivare i ledarskap, då det visat sig att det ofta inte är de äldre som brister i arbetsförmåga, utan det just är arbetsledningen som inte förmår ta vara på de fördelar en äldre arbetstagare har. Detta är en del av den rapport Kristdemokraternas utvecklingsgrupp för äldrepolitik kommer att presentera i sin helhet under våren Ordförande för gruppen är partiets 1:e vice ordförande Maria Larsson (äldre- och folkhälsominister) och ledamöter är Lars Gustafsson (riksdagsledamot för Hallands län), Ewa Samuelsson (äldreborgarråd Stockholm), Sven Brus (2:e vice ordförande Kristdemokraternas Seniorförbund och kommunfullmäktigeledamot Norrköping) samt Sture Eriksson (läkare och kommunfullmäktigeledamot Umeå). Sekreterare för gruppen är Ola Nilsson (politisk sekreterare) och Henrik Kjellberg (politiskt sakkunnig hos Maria Larsson). För mer information: Niclas Thorselius Pressekreterare hos Maria Larsson Mobil: