Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 23 November 2016, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism B/ Överlåtelse av fastigheter till Fabs AB C/ Handlingsplaner för Färgens östra strand och Saxebäcken, äskande av medel Ärendelista Val av justerare 1. Reviderad företagspolicy för Alingsås kommunkoncern. (KF 26/10, återremiss) 2. Upphandling av städtjänster och förslag på överflytt av städverksamhet. (KS 10/10, återremiss) 3. Handlingsplan för Färgens östra strand, äskande av förskottering av medel för detaljplanearbete. 4. Handlingsplan för Saxebäcken, äskande av förskottering av medel för detaljplanearbete. 5. Ansvarsfördelning för fastigheter. 6. Svar på motion om ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri - Anna Hansson (MP). 7. Svar på motion om Voteringsapp - Boris Petrusson (SD). 8. Svar på motion angående hjärt- och lungräddning - Anita Brodén (L) och Kristina Grapenholm (L). 9. Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism. (KS 10/10, återremiss) 10. Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet Förlängning av medborgarlöfte Lokalpolisområde Alingsås och Alingsås kommun. 12. Taxor offentlig plats i Alingsås kommun. 13. Sammanställd koncernbudget. 14. Överlåtelse av fastigheter till Fabs AB. 15. Förslag till kommunstyrelsen om effektivare planprocess - Daniel Filipsson (M). 16. Bostadsförsörjningsprogram Bollebygds kommun Joakim Järrebring (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: anci.eyoum@alingsas.se

2 Ärende 1 Reviderad företagspolicy för Alingsås kommunkoncern

3 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Susanne Wirdemo Direktnr: Beteckning: KS Reviderad företagspolicy för Alingsås kommunkoncern Ärendebeskrivning Nuvarande Företagspolicy är fastställd av kommunfullmäktige den 30 mars 2005, 42. Kommunstyrelsen gav kommunledningskontoret i uppdrag den 20 juni 2016, 127, att ta fram förslag på nya ägardirektiv för AB Alingsås Rådhus. Uppdraget omfattade även en översyn av bolagets bolagsordning samt Alingsås kommuns företagspolicy. Företagspolicyn redovisar hur kommunallagens regler för ägarstyrning av bolagen ska tillämpas i Alingsås kommun samt hur ägaren i övrigt vill ha kontroll över de kommunala bolagen. Syftet med företagspolicyn är att tydliggöra Alingsås kommuns ägarroll och hur kommunens ägarstyrning av sina majoritetsägda bolag ska genomföras. Syftet med företagspolicyn är vidare att skapa gemensamma spelregler för att utveckla bolagskoncernen och klargöra hur relationen mellan kommunen som ägare och bolagen skall fungera. Vidare skall styrelsens roll och ansvar i bolagen göras tydlig. Kommunfullmäktige har behandlat ärendet två gånger och valt att återremittera det till kommunstyrelsen vid bägge tillfällena. Den 7 september 2016, 193 beslutades om återremiss av kommunstyrelsens förslag till reviderad företagspolicy med motiveringen att om kommunfullmäktige skall besluta om ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt, så borde kommunfullmäktige också besluta om ägardirektiv. Därefter behandlades ärendet av kommunfullmäktige den 20 oktober 2016, 230, där ärendet återigen återremitterades till kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Förvaltningens yttrande I de kommunala bolagen återfinns en betydande andel av kommunkoncernens samlade tillgångar, men också dess skulder. Styrning och ledning av respektive bolag åligger varje bolags styrelse, men ska enligt nuvarande styrdokument samordnas av moderbolaget, AB Alingsås Rådhus. Moderbolagets roll i bolagskoncernen behöver dock förtydligas och uppdateras så att styrning och ledning från ägaren, kommunen, ger effekt och inordnar bolagen i önskvärd riktning. AB Alingsås Rådhus bör inta en mer aktiv roll i styrning och ledning av de kommunala bolagen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande, samordning av verksamheterna inom kommunkoncernen samt effektivt och offensivt bidra till att förstärka kommunens strategiska tillväxtområden. Som moderbolag i bolagskoncernen ska AB Alingsås Rådhus bevaka bevaka att kommunens, ägarens, intressen tillvaratas och tillgodoses av respektive dotterbolag.

4 Kommunledningskontoret har i ett separat ärende tagit fram förslag till nytt ägardirektiv och ny bolagsordning för AB Alingsås i syfte att förstärka moderbolagets roll i bolagskoncernen. Företagspolicyn omfattar samtliga aktiebolag som direkt eller indirekt är majoritetsägda av Alingsås kommun. Reglerna i policyn gäller som exempel såväl moderbolaget AB Alingsås Rådhus som helägda dotter- och dotterdotterbolag till moderbolaget. Kommunallagen ställer krav på kommunerna bland annat när det gäller kontroll och inflytande över all kommunal verksamhet, även den som bedrivs i bolagsform. De av kommunen direkt och indirekt ägda bolagen representerar stora tillgångar och det ställer krav på löpande uppsikt över bolagens utveckling, resultat och ställning. Det är också viktigt att skapa likartade och goda förutsättningar för kommunens hela verksamhet, oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Genom att använda och utveckla formella styrinstrument, såsom företagspolicy och ägardirektiv ges förutsättningar för en kultur som gör det möjligt att styra och följa upp att verksamheten i bolagen utvecklas i önskad riktning som kommunfullmäktige fastställer för kommunkoncernen i Flerårsstrategin med tillhörande Tillväxtprogram. Den övergripande målsättningen för all verksamhet inom Alingsås kommunkoncern är koncernnyttan och det är därför viktigt att samtliga parter arbetar utifrån koncernperspektivet och dess bästa. De kommunala bolagen utgör liksom nämnder och förvaltningar instrument för att bedriva och utveckla kommunal verksamhet. Inom kommunen och bolagen skall finnas en helhetssyn på utförande av all verksamhet. Kommunledningskontoret har i förslaget till reviderad företagspolicy för Alingsås kommunkoncern beaktat kommunfullmäktiges beslut. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige Reviderad Företagspolicy godkänns. Exp: Samtliga bolag Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

5 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 230 Dnr KS 004 Reviderad företagspolicy för Alingsås kommunkoncern Ärendebeskrivning Nuvarande Företagspolicy är fastställd av kommunfullmäktige den 30 mars 2005, 42. Kommunstyrelsen gav den 20 juni 2016, 127 kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram förslag på nya ägardirektiv för AB Alingsås Rådhus. Uppdraget omfattade även en översyn av bolagets bolagsordning samt Alingsås kommuns företagspolicy. Företagspolicyn redovisar hur kommunallagens regler för ägarstyrning av bolagen ska tillämpas i Alingsås kommun samt hur ägaren i övrigt vill ha kontroll över de kommunala bolagen. Syftet med företagspolicyn är att tydliggöra Alingsås kommuns ägarroll och hur kommunens ägarstyrning av sina majoritetsägda bolag ska genomföras. Syftet med företagspolicyn är vidare att skapa gemensamma spelregler för att utveckla bolagskoncernen och klargöra hur relationen mellan kommunen som ägare och bolagen skall fungera. Vidare skall styrelsens roll och ansvar i bolagen göras tydlig. Kommunfullmäktige beslutade den 7 september 2016, 193 att återremittera kommunstyrelsens förslag till reviderad företagspolicy med motiveringen att om kommunfullmäktige skall besluta om ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt, så borde kommunfullmäktige också besluta om ägardirektiv. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 20 september 2016 lämnat följande yttrande: I de kommunala bolagen återfinns en betydande andel av kommunkoncernens samlade tillgångar, men också dess skulder. Styrning och ledning av respektive bolag åligger varje bolags styrelse, men ska enligt nuvarande styrdokument samordnas av moderbolaget, AB Alingsås Rådhus. Moderbolagets roll i bolagskoncernen behöver dock förtydligas och uppdateras så att styrning och ledning från ägaren, kommunen, ger effekt och inordnar bolagen i önskvärd riktning. AB Alingsås Rådhus bör inta en mer aktiv roll i styrning och ledning av de kommunala bolagen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande, samordning av verksamheterna inom kommunkoncernen samt effektivt och offensivt bidra till att förstärka kommunens strategiska tillväxtområden. Som moderbolag i bolagskoncernen ska AB Alingsås Rådhus bevaka att kommunens, ägarens, intressen tillvaratas och tillgodoses av respektive dotterbolag. Kommunledningskontoret har i ett separat ärende tagit fram förslag till nytt ägardirektiv och ny bolagsordning för AB Alingsås i syfte att förstärka moderbolagets roll i bolagskoncernen. Företagspolicyn omfattar samtliga aktiebolag som direkt eller indirekt är majoritetsägda av Alingsås kommun. Reglerna i policyn gäller som exempel såväl moderbolaget AB Alingsås Rådhus som helägda dotter- och dotterdotterbolag till moderbolaget. Kommunallagen ställer krav på kommunerna bland annat när det gäller kontroll och inflytande över all kommunal verksamhet, även den som bedrivs i bolagsform. De av kommunen direkt och indirekt ägda bolagen representerar stora tillgångar och det ställer krav på löpande uppsikt över bolagens utveckling, resultat och ställning. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige KF 230, forts Dnr KS 004 Det är också viktigt att skapa likartade och goda förutsättningar för kommunens hela verksamhet, oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Genom att använda och utveckla formella styrinstrument, såsom företagspolicy och ägardirektiv ges förutsättningar för en kultur som gör det möjligt att styra och följa upp att verksamheten i bolagen utvecklas i önskad riktning som kommunfullmäktige fastställer för kommunkoncernen i Flerårsstrategin med tillhörande Tillväxtprogram. Den övergripande målsättningen för all verksamhet inom Alingsås kommunkoncern är koncernnyttan och det är därför viktigt att samtliga parter arbetar utifrån koncernperspektivet och dess bästa. De kommunala bolagen utgör liksom nämnder och förvaltningar instrument för att bedriva och utveckla kommunal verksamhet. Inomkommunen och bolagen skall finnas en helhetssyn på utförande av all verksamhet. Kommunfullmäktige fastställde den 24 februari 2016, 46, nytt reglemente för kommunstyrelsen. I reglementet fastslogs bland annat kommunstyrelsens ansvar för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade. Kommunledningskontoret föreslår med anledning av kommunfullmäktiges återremiss, att nybildade bolags ägardirektiv ska fastställas av kommunfullmäktige samt förändringar eller revideringar av principiell art av befintliga ägardirektiv. Då bibehålls intentionerna i kommunstyrelsens gällande reglemente utan att ge avkall på kommunfullmäktiges övergripande styrning. Kommunstyrelsen har den 10 oktober 2016, 179 behandlat ärendet och föreslagit att den reviderade företagspolicyn godkänns. Anförande Anförande hålls av Per Palm (L) och Joakim Järrebring (S). Yrkande Per Palm (L) yrkar på återremiss av ärendet med följande motivering: Under rubriken Ägarstyrning; Avsnitt Kommunfullmäktige: Under punkten Utser minst en lekmannarevisor bör det tilläggas: och en lekmannarevisorssuppleant Avsnitt Kommunstyrelse Under punkten som börjar med Ansvara för att beslut.. skall meningen Beslut avseende ägardirektiv fattas av kommunstyrelsen tas bort. Proposition Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige KF 230, forts Dnr KS 004 Kommunfullmäktiges beslut: Ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Exp: KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Ärende 2 Upphandling av städtjänster och förslag på överflytt av städverksamhet

9 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 180 Dnr KS 081 Upphandling av städtjänster och förslag på överflytt av städverksamhet Ärendebeskrivning Alingsås kommun står inför en ny upphandling avseende städtjänster. Nuvarande avtal med Samhall AB löper ut den 31 december Kommunledningskontoret har utvärderat avtalet i syfte att ta fram ett beslutsunderlag och strategi inför kommande upphandling. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 19 september 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Nuvarande avtal trädde i kraft den 1 januari 2014 och skulle innebära en betydande besparing för Alingsås kommun med jämfört med föregående avtal. Redan från avtalsstart rapporterades ett mycket stort antal avvikelser - en utveckling som därefter präglat hela avtalsperioden. Detta har inneburit ett omfattande arbete med att administrera och handlägga avvikelserna och bristerna har medfört väsentligt missnöje ute hos verksamheterna samt hög arbetsbörda för kommunens städsamordnare. Även kommuninvånarna har drabbats hårt av bristerna, särskilt inom skola och barnomsorg, där allergier och smittspridning blivit ett faktum på grund av bristande kvalitet i städningen. Under hösten 2015 genomfördes en omfattande avtalsuppföljning, vilken visade att Samhall i väsentliga delar inte uppfyllde avtalsvillkoren. Bristerna avsåg bland annat platsorganisation, arbetsledning, och kompetens. Uppföljningen visade att kommunen i vissa delar är nöjd med leveransen, men att kommunen i andra delar upplever stora problem med såväl kvalititet som med personal och arbetsledning. Som ett resultat av uppföljningen kom parterna överens som ett tilläggsvillkor till avtalet, i form av en vitesbestämmelse, för att komma till rätta med avvikelserna. Efter detta minskade avvikelserna något men antalet rapporterade avvikelser är fortfarande relativt hög. Samarbetet mellan parterna har genomgående upplevts som besvärligt, då Samhall på grund av hög personalomsättning ofta byter kontaktpersoner gentemot kommunen samt att nyckelpersoner i bolagets ledning ofta byts ut. (kommunen upplever dessutom att Samhall inte visar förståelse för kommunens behov och verksamheternas krav och att Samhall, i form av socialt företag, har möjliget att diktera sina egna villkor och anser att kommunen ska anpassa sina krav efter vad de kan leverera.) Att kommunen skulle göra en kostnadsbesparing, i och med detta avtal visade sig i ringa mån stämma överens med det verkliga utfallet. På grund av det omfattande arbete kommunen varit tvungen att lägga ned på avvikelsehanteringen, har kommunens transaktionskostnader ökat. Det är svårt att peka på vilka mervärden som kommit kommunen till godo i nuvarande avtal. Visserligen sysselsätts ett stort antal personer som annars hade stått långt ifrån arbetsmarkanden, vilket naturligtvis är ett relevant och viktigt mervärde. Dock sker det på bekostnad av den kvalitet kommunen har att vänta sig av avtalet. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Kommunstyrelsen KS 180, forts Dnr KS 081 Inför en ny upphandling är det givet att kvalitet och organisation är viktiga parametrar för att framtida städverksamhet ska fungera. För att lyckas med en städupphandling behöver man kvalificera de seriösa leverantörerna och identifiera den leverantör som kan erbjuda bäst kvalitet till rätt pris. Detta låter sig inte göras utan svårighet. Inte bara är det svårt att definiera kvalitet städbranschen präglas också av mycket stark prispress, vilket ofta leder till att städningen inte utförs på det sätt som utlovats. Det handlar alltså om en bransch som kännetecknas av osund konkurrens. I nuvarande avtal är det en enda leverantör som innehar hela uppdraget. Inför kommande upphandling bör det övervägas om kommunen vill ha en enda leverantör eller om avtalet ska delas upp i flera delområden i syfte att öppna upp möjligheter för små och medelstora företag att delta och konkurrera. Att dela upp avtalet i separata delar ligger i linje med 2014 års EU-direktiv och kommande upphandlingslagstiftning i Sverige. En uppdelning skulle också kunna innebära ett lyft avseende kvalitet eftersom det torde vara enklare för leverantörerna, rent organisatoriskt, att ansvara endast för en eller några delar av kommunens städverksamhet jämfört med att ansvara för hela uppdraget. Det är inte säkert att det blir dyrare att dela upp avtalet i flera delar eftersom marknaden lyder under stark prispress och osund konkurrens. Att kommunen skulle gå miste om stordriftsfördelar är svårt att se det handlar inte om produktion såsom exempelvis kosthantering. Istället rör det sig om en underhållstjänst som ska utföras. Att ha flera leverantörer skulle dock kunna innebära en ökad administrativ börda inom kommunen när det kommer till uppföljningsarbetet, då det blir fler leverantörer att följa upp och förhandla med. Själva kontrollerna och besiktningarna samt avvikelsehanteringen påverkas emellertid inte av antalet leverantörer. Dessa kontroller ska ju göras löpande under avtalsperioden enligt fastställd uppföljningsplan. Skillnaden ligger i att kommunen rapporterar till flera leverantörer och behöver avsätta mer tid för driftmöten och uppföljningsmöten. Upphandlingsenheten räknar med att ha en avtalskoordinator på plats inom kort. I och med detta säkerställs uppföljningen av leverantörer. Redan idag sker också en organiserad kvalitetsuppföljning av städavtalet av upphandlingsenheten genom en städsamordnare. Den person som varit städsamordnare i kommunen gick i pension i juni i år (2016). Sedan dess har en konsult hyrts in för att utföra uppdraget då det saknats förutsättningar att göra en snabb rekrytering för denna tjänst. Att anlita en konsult för med sig stora merkostnader i förhållande till vad en ordinarie anställning gör. I syfte att effektivisera och rationalisera föreslås att uppföljningen och kontrollen av själva städverksamheten flyttas över till barn- och ungdomsnämnden och sammanläggs med de kontroller som utförs avseende kosthanteringen. Det är vanligt i andra kommuner att kost och städ ligger organiserade under samma enhet och det finns en naturlig koppling mellan dessa områden. Att slå samman städ och kost i Alingsås kommun, att utgöra en enhet inom barn- och ungdomsförvaltningen, skulle ge synergieffekter och en effektiv användning av resurser. Det skulle totalt sett kunna medföra kostnadsbesparingar rent administrativt. Föreslagen flytt skulle innebära ett totalt övertagande av ansvaret för städverksamheten inklusive ramöverföring. Kommunledningskontoret föreslår att frågan om finansiering av städsamordningen hänskjuts till kommande budgetberedning. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunstyrelsen KS 180, forts Dnr KS 081 Arbetsutskottet har 21 september 2016, 171 behandlat ärendet. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsens arbetsutskott för ytterligare politisk beredning, för behandling av kommunstyrelsen senast före årsskiftet. Kommunstyrelsens beslut: Ärendet återremitteras. Exp: Klk-ek o hållb.utv Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 171 Dnr KS 081 Upphandling av städtjänster och förslag på överflytt av städverksamhet Ärendebeskrivning Alingsås kommun står inför en ny upphandling avseende städtjänster. Nuvarande avtal med Samhall AB löper ut den 31 december Kommunledningskontoret har utvärderat avtalet i syfte att ta fram ett beslutsunderlag och strategi inför kommande upphandling. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 19 september 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Nuvarande avtal trädde i kraft den 1 januari 2014 och skulle innebära en betydande besparing för Alingsås kommun med jämfört med föregående avtal. Redan från avtalsstart rapporterades ett mycket stort antal avvikelser - en utveckling som därefter präglat hela avtalsperioden. Detta har inneburit ett omfattande arbete med att administrera och handlägga avvikelserna och bristerna har medfört väsentligt missnöje ute hos verksamheterna samt hög arbetsbörda för kommunens städsamordnare. Även kommuninvånarna har drabbats hårt av bristerna, särskilt inom skola och barnomsorg, där allergier och smittspridning blivit ett faktum på grund av bristande kvalitet i städningen. Under hösten 2015 genomfördes en omfattande avtalsuppföljning, vilken visade att Samhall i väsentliga delar inte uppfyllde avtalsvillkoren. Bristerna avsåg bl.a. platsorganisation, arbetsledning, och kompetens. Uppföljningen visade att kommunen i vissa delar är nöjd med leveransen, men att kommunen i andra delar upplever stora problem med såväl kvalititet som med personal och arbetsledning. Som ett resultat av uppföljningen kom parterna överens som ett tilläggsvillkor till avtalet, i form av en vitesbestämmelse, för att komma till rätta med avvikelserna. Efter detta minskade avvikelserna något men antalet rapporterade avvikelser är fortfarande relativt hög. Samarbetet mellan parterna har genomgående upplevts som besvärligt, då Samhall på grund av hög personalomsättning ofta byter kontaktpersoner gentemot kommunen samt att nyckelpersoner i bolagets ledning ofta byts ut. (Kommunen upplever dessutom att Samhall inte visar förståelse för kommunens behov och verksamheternas krav och att Samhall, i form av socialt företag, har möjliget att diktera sina egna villkor och anser att kommunen ska anpassa sina krav efter vad de kan leverera.) Att kommunen skulle göra en kostnadsbesparing, i och med detta avtal visade sig i ringa mån stämma överens med det verkliga utfallet. På grund av det omfattande arbete kommunen varit tvungen att lägga ned på avvikelsehanteringen, har kommunens transaktionskostnader ökat. Det är svårt att peka på vilka mervärden som kommit kommunen till godo i nuvarande avtal. Visserligen sysselsätts ett stort antal personer som annars hade stått långt ifrån arbetsmarkanden, vilket naturligtvis är ett relevant och viktigt mervärde. Dock sker det på bekostnad av den kvalitet kommunen har att vänta sig av avtalet. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott AU 171, forts Dnr KS 081 Inför en ny upphandling är det givet att kvalitet och organisation är viktiga parametrar för att framtida städverksamhet ska fungera. För att lyckas med en städupphandling behöver man kvalificera de seriösa leverantörerna och identifiera den leverantör som kan erbjuda bäst kvalitet till rätt pris. Detta låter sig inte göras utan svårighet. Inte bara är det svårt att definiera kvalitet städbranschen präglas också av mycket stark prispress, vilket ofta leder till att städningen inte utförs på det sätt som utlovats. Det handlar alltså om en bransch som kännetecknas av osund konkurrens. I nuvarande avtal är det en enda leverantör som innehar hela uppdraget. Inför kommande upphandling bör det övervägas om kommunen vill ha en enda leverantör eller om avtalet ska delas upp i flera delområden i syfte att öppna upp möjligheter för små och medelstora företag att delta och konkurrera. Att dela upp avtalet i separata delar ligger i linje med 2014 års EU-direktiv och kommande upphandlingslagstiftning i Sverige. En uppdelning skulle också kunna innebära ett lyft avseende kvalitet eftersom det torde vara enklare för leverantörerna, rent organisatoriskt, att ansvara endast för en eller några delar av kommunens städverksamhet jämfört med att ansvara för hela uppdraget. Det är inte säkert att det blir dyrare att dela upp avtalet i flera delar eftersom marknaden lyder under stark prispress och osund konkurrens. Att kommunen skulle gå miste om stordriftsfördelar är svårt att se det handlar inte om produktion såsom exempelvis kosthantering. Istället rör det sig om en underhållstjänst som ska utföras. Att ha flera leverantörer skulle dock kunna innebära en ökad administrativ börda inom kommunen när det kommer till uppföljningsarbetet, då det blir fler leverantörer att följa upp och förhandla med. Själva kontrollerna och besiktningarna samt avvikelsehanteringen påverkas emellertid inte av antalet leverantörer. Dessa kontroller ska ju göras löpande under avtalsperioden enligt fastställd uppföljningsplan. Skillnaden ligger i att kommunen rapporterar till flera leverantörer och behöver avsätta mer tid för driftmöten och uppföljningsmöten. Upphandlingsenheten räknar med att ha en avtalskoordinator på plats inom kort. I och med detta säkerställs uppföljningen av leverantörer. Redan idag sker också en organiserad kvalitetsuppföljning av städavtalet av upphandlingsenheten genom en städsamordnare. Den person som varit städsamordnare i kommunen gick i pension i juni i år (2016). Sedan dess har en konsult hyrts in för att utföra uppdraget då det saknats förutsättningar att göra en snabb rekrytering för denna tjänst. Att anlita en konsult för med sig stora merkostnader i förhållande till vad en ordinarie anställning gör. I syfte att effektivisera och rationalisera föreslås att uppföljningen och kontrollen av själva städverksamheten flyttas över till Barn- och ungdomsnämnden och sammanläggs med de kontroller som utförs avseende kosthanteringen. Det är vanligt i andra kommuner att kost och städ ligger organiserade under samma enhet och det finns en naturlig koppling mellan dessa områden. Att slå samman städ och kost i Alingsås kommun, att utgöra en enhet inom Barn- och ungdomsförvaltningen, skulle ge synergieffekter och en effektiv användning av resurser. Det skulle totalt sett kunna medföra kostnadsbesparingar rent administrativt. Föreslagen flytt skulle innebära ett totalt övertagande av ansvaret för städverksamheten inklusive ramöverföring. Kommunledningskontoret föreslår att frågan om finansiering av städsamordningen hänskjuts till kommande budgetberedning. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott AU 171, forts Dnr KS 081 Förslag till kommunstyrelsen för beslut: Upphandling av städtjänster påbörjas och delas upp i flera delområden. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Uppföljning och kontroll av städverksamheten slås samman med Kostenheten på barnoch ungdomsförvaltningen. 2. Frågan om finansiering av städsamordningen hänskjuts till kommande budgetberedning. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut i kommunstyrelsen: 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att slutgiltigt fastställa förfrågningsunderlaget. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bifalla Joakim Järrebrings tilläggsyrkande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: 1. Upphandling av städtjänster påbörjas och delas upp i flera delområden. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att slutgiltigt fastställa förfrågningsunderlaget. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Uppföljning och kontroll av städverksamheten slås samman med Kostenheten på barn- och ungdomsförvaltningen. 2. Frågan om finansiering av städsamordningen hänskjuts till kommande budgetberedning. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Ärende 3 Handlingsplan för Färgens östra strand, äskande av förskottering av medel för detaljplanearbete

16 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Erik Stenkil Olsson Direktnr: Beteckning: KS Finansiering av planarbete Färgens Östra strand Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 oktober 2016, 170 att föreslå kommunfullmäktige att löpande förskottera erforderliga medel för planuppdraget Färgens Östra strand, för att möjliggöra uttag av plankostnad via planavgift i samband med att bygglov beviljas. Samhällsbyggnadskontoret beskriver i sin skrivelse till nämnden olika möjligheter att finansiera kostnader för framtagande av detaljplan. Kommunens rätt att ta ut avgifter för framtagande av detaljplan regleras i plan och bygglagen (PBL). Enligt PBL har kommunen möjlighet att ta ut kostnaden på två olika sätt. Antingen sker uttaget genom planavgift eller i form av ett plankostnadsavtal. Finansiering via planavgift innebär att fastighetsägaren betalar sin andel av plankostnaden när denne nyttjar den byggrätt som tillkommit med anledning av detaljplanen. Detta sker i samband med att fastighetsägaren söker bygglov. Fördelen för fastighetsägaren är att denne erlägger sin avgift först när/om denne nyttjar sin tillkomna byggrätt. Nackdelen för kommunen är att det dels är oklart när detta sker, dels att avgiften helt kan utebli om fastighetsägaren inte söker bygglov. Finansiering via plankostnadsavtal innebär att kommunen tecknar ett avtal med fastighetsägaren innan planarbetet påbörjas och således erhåller löpande betalning för framtagandet av planen. Färgens Östra Strand utgör ett omvandlingsområde, vilket innebär en blandning av fritids- och permanentboende. Detta medför en svårighet ifall kommunen avser att finansiera plankostnaderna via plankostnadsavtal. Finansiering genom plankostnadsavtal förutsätter att fastighetsägarna i området är eniga och vill få till en förändring i detaljplanen. Detta är i de flesta fall svårt att åstadkomma då olika fastighetsägare har olika intresse att utöka sina byggrätter. Tillämpas plankostnadsavtal tvingas de att erlägga en avgift även om de inte har för avsikt att utöka sin byggrätt. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit del av samhällsbyggnadsnämndens beslut. Som en del i beredningen har en tolkning av lydelsen i PBL gjorts. Kommunens rätt att ta ut avgift regleras i PBL 12 kap. I 11 PBL står följande: En avgift enligt 8 eller 9 ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott

17 Utdraget ur lagtexten ligger i linje med samhällsbyggnadskontorets bedömning att finansiering i form av plankostnadsavtal blir svårt. I det aktuella fallet är det kommunen som initierar planarbetet och det är således inte fastighetsägaren som är den sökande. Kommunledningskontoret delar samhällsbyggnadsnämndens bedömning att finansieringen av planarbetet lämpligtvis sker genom uttag av planavgift. Detta medför dock ett bekymmer när det gäller finansieringen då kommunen blir tvungen att bekosta arbetet initialt för att eventuellt få igen nedlagda kostnader ifall fastighetsägarna i det aktuella området söker bygglov. Samhällsbyggnadskontoret har uppskattat kostnaden för planarbetet till 1,0 mnkr årligen under perioden Ärendet kring behov av finansiering beslutades av samhällsbyggnadsnämnden den 17 oktober 2016, 170. Detta innebar att äskandet inkom efter ordinarie inlämning av underlag till flerårsstrategi Ärendet har således inte legat till grund för flerårsstrategiberedningen. Då finansiering i form av kommunbidrag inte föreligger gör kommunledningskontoret bedömningen att planarbetet skulle kunna täckas av prognostiserade reavinster från tomtförsäljningen under år Det ska dock betonas att nivån på överskotten från tomtförsäljningen kan förändras ifall projekten försenas eller nya uppgifter framkommer. Att finansiera planarbetet genom prognostiserade reavinster från tomtförsäljningen innebär således en risk. För att minimera denna risk bör finansiering av kostnader för planarbetet under år beaktas i flerårsstrategiberedning Förslag till beslut i kommunfullmäktige Finansiering av plankostnader för Färgens Östra strand sker genom prognostiserade reavinster från tomtförsäljningen år Finansiering ges om maximalt 1,0 mnkr år Finansiering av planarbetet år beaktas i flerårsstrategi Exp: SBN Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Erik Stenkil Olsson Controller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

18

19

20

21

22 Ärende 4 Handlingsplan för Saxebäcken, äskande av förskottering av medel för detaljplanearbete

23 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Erik Stenkil Olsson Direktnr: Beteckning: KS Finansiering av planarbete Saxebäcken Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 oktober 2016, 170 att föreslå kommunfullmäktige att löpande förskottera erforderliga medel för planuppdraget Saxebäcken, för att möjliggöra uttag av plankostnad via planavgift i samband med att bygglov beviljas. Samhällsbyggnadskontoret beskriver i sin skrivelse till nämnden olika möjligheter att finansiera kostnader för framtagande av detaljplan. Kommunens rätt att ta ut avgifter för framtagande av detaljplan regleras i plan och bygglagen (PBL). Enligt PBL har kommunen möjlighet att ta ut kostnaden på två olika sätt. Antingen sker uttaget genom planavgift eller i form av ett plankostnadsavtal. Finansiering via planavgift innebär att fastighetsägaren betalar sin andel av plankostnaden när denne nyttjar den byggrätt som tillkommit med anledning av detaljplanen. Detta sker i samband med att fastighetsägaren söker bygglov. Fördelen för fastighetsägaren är att denne erlägger sin avgift först när/om denne nyttjar sin tillkomna byggrätt. Nackdelen för kommunen är att det dels är oklart när detta sker, dels att avgiften helt kan utebli om fastighetsägaren inte söker bygglov. Finansiering via plankostnadsavtal innebär att kommunen tecknar ett avtal med fastighetsägaren innan planarbetet påbörjas och således erhåller löpande betalning för framtagandet av planen. Saxebäcken utgör ett omvandlingsområde, vilket innebär en blandning av fritidsoch permanentboende. Detta medför en svårighet ifall kommunen avser att finansiera plankostnaderna via plankostnadsavtal. Finansiering genom plankostnadsavtal förutsätter att fastighetsägarna i området är eniga och vill få till en förändring i detaljplanen. Detta är i de flesta fall svårt att åstadkomma då olika fastighetsägare har olika intresse att utöka sina byggrätter. Tillämpas plankostnadsavtal tvingas de att erlägga en avgift även om de inte har för avsikt att utöka sin byggrätt. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit del av samhällsbyggnadsnämndens beslut. Som en del i beredningen har en tolkning av lydelsen i PBL gjorts. Kommunens rätt att ta ut avgift regleras i PBL 12 kap. I 11 PBL står följande: En avgift enligt 8 eller 9 ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott

24 Utdraget ur lagtexten ligger i linje med samhällsbyggnadskontorets bedömning att finansiering i form av plankostnadsavtal blir svårt. I det aktuella fallet är det kommunen som initierar planarbetet och det är således inte fastighetsägaren som är den sökande. Kommunledningskontoret delar samhällsbyggnadsnämndens bedömning att finansieringen av planarbetet lämpligtvis sker genom uttag av planavgift. Detta medför dock ett bekymmer när det gäller finansieringen då kommunen blir tvungen att bekosta arbetet initialt för att eventuellt få igen nedlagda kostnader ifall fastighetsägarna i det aktuella området söker bygglov. Samhällsbyggnadskontoret har uppskattat kostnaden för planarbetet till 1,0 mnkr år 2017 samt 0,5 mnkr under perioden Ärendet kring behov av finansiering beslutades av samhällsbyggnadsnämnden den 17 oktober 2016, 170. Detta innebar att äskandet inkom efter ordinarie inlämning av underlag till flerårsstrategi Ärendet har således inte legat till grund för flerårsstrategiberedningen. Då finansiering i form av kommunbidrag inte föreligger gör kommunledningskontoret bedömningen att planarbetet skulle kunna täckas av prognostiserade reavinster från tomtförsäljningen under år Det ska dock betonas att nivån på överskotten från tomtförsäljningen kan förändras ifall projekten försenas eller nya uppgifter framkommer. Att finansiera planarbetet genom prognostiserade reavinster från tomtförsäljningen innebär således en risk. För att minimera denna risk bör finansiering av kostnader för planarbetet under år beaktas i flerårsstrategiberedning Förslag till beslut i kommunfullmäktige Finansiering av plankostnader för Saxebäcken sker genom prognostiserade reavinster från tomtförsäljningen år Finansiering ges om maximalt 1,0 mnkr år Finansiering av planarbetet år beaktas i flerårsstrategi Exp: SBN Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Erik Stenkil Olsson Controller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

25

26

27

28 Ärende 5 Ansvarsfördelning för fastigheter

29 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Simon Lindau Direktnr: Beteckning: KS Ansvarsfördelning för fastigheter Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 17 oktober 2016, 165, att samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att under 2016 överföra de bebyggda fastigheterna, som ligger under samhällsbyggnadsnämndens ansvar 31310, till kommunstyrelsens ansvar tillsammans med tillhörande kommunbidrag. Förvaltningens yttrande Samtliga förslag till kommunfullmäktige avseende Flerårsstrategi innefattar flytt av fastigheter från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen med start år Därför anser kommunledningskontoret att flytt av fastigheter inte ska ske i år. Fastigheterna ska därmed redovisas på samhällsbyggnadsnämnden året ut och utfallet av fastigheterna ska särredovisas under samhällsbyggnadsnämnden. I det separata ärendet En samlad fastighetskoncern beslutade kommunfullmäktige den 15 juni 2016, 149, att kommunens kvarvarande fastigheter överlåts till Fabs AB till bokförda värden. Det beslutet fastslår den framtida hanteringen av fastigheterna. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Flytt av fastigheter från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen genomförs inte år 2016 utan fastigheterna redovisas på samhällsbyggnadsnämnden året ut. Exp: SBN Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Simon Lindau Finansekonom Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

30

31

32 Ärende 6 Svar på motion om ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri - Anna Hansson (MP)

33 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Magnus Nilsson Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion om en principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri Anna Hansson (MP) Ärendebeskrivning Anna Hansson (MP) har till kommunfullmäktige den 7 september 2016, 195 lämnat en motion om ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri. Motionären yrkar att: Kommunen skall göra ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri Kulturaktiviteter som bedrivs inom Alingsås kommun, eller där kommunen på något vis är medarrangör inte skall innehålla moment där ickedomesticerade djur används/medverkar Kommunen inte skall medge nyttjande av kommunala fastigheter och mark till aktörer som kan misstänkas tillämpa djurplågeri i kultursammanhang Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 21 september 2016, 187 att remittera ärendet till kommunledningskontoret för beredning. Förvaltningens yttrande Djurplågeri är enligt Brottsbalken (1962:700) 16 kap 13 ett brott som straffas med böter eller fängelse i högst två år. Ansvaret för tillämpning och tillsyn enligt Djurskyddslagen (1988:534) vilar på Djurskyddsmyndigheten (Jordbruksverket) och Länsstyrelserna. Ytterligare föreskrifter finns i djurskyddsförordningens samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:21) om användning av djur vid film-, video- eller televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning som anordnas för allmänheten. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:3) om cirkusdjur. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:92) om djurhållning i djurparker m.m. samt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur.

34 Av djurskyddsförordning (1988:539) st följer att: apor, rovdjur med undantag för tamhundar och tamkatter, säldjur med undantag för sjölejon, noshörningar, flodhästar, hjortdjur med undantag för renar, giraffer, kängurur, rovfåglar, strutsfåglar och krokodildjur är inte tillåtna vid cirkus i Sverige. Förordningens 36a 1 st stadgar att: En cirkus som offentligt förevisar djur skall en gång varje år kontrolleras av länsstyrelsen i det län där cirkusen har sin hemvist, i det län där den reser in i landet eller i det län där den har sin första föreställning. Kontrollen skall genomföras före cirkusens första föreställning för året i landet. En kontroll skall också ske vid en sådan förändring av djurbeståndet eller utrustningen som är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt. Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om kontrollerna. Både elefanter och sjölejon är tillåtna vid cirkus i Sverige. Ett principiellt ställningstagande om ett kulturliv fritt från djurplågeri skulle innebära att kommunen tar ställning mot brottslig verksamhet av visst slag. Även om frågor om djurskydd ligger utanför den kommunala kompetensen (vad en kommun får ägna sig åt) har kommunen ett allmänt brottsförebyggande uppdrag. Ett principiellt ställningsstagande skulle kunna ifrågasättas som utanför den kommunala kompetensen och därför inte tillåtet enligt kommunallagen, men skulle kanske kunna försvaras ur allmän brottsförebyggande synpunkt. Kommunen har inget uppdrag eller kompetens angående djurskydd. Att göra en egen kommunal gränsdragning angående tillåtna djurslag, ligger utanför kommunens ansvarsområde och kan därför ifrågasättas både utifrån kommunal kompetens och likställdhet. Vid upplåtelse av allmän plats söks tillstånd hos Polisen som skickar frågan till tekniska nämnden för yttrande. Att inte upplåta allmän plats för verksamhet som misstänks för brott är möjligt. Att föra register över misstänkta och dömda brottslingar är inte tillåtet för kommunen. Det kan vara lämpligt att se över vilka rutiner som tillämpas vid uthyrning till cirkus med djurhållning. Vilken kontroll av djurskyddsdokumentation och villkor från länsstyrelsens årliga kontroll sker och skulle vara lämplig? Hur ofta sker upplåtelse av allmän plats till cirkus med djurhållning? Är det en tänkbar lösning att helt neka upplåtelse av allmän plats till cirkus med djurhållning? Är det några djurslag som ur kommunal synpunkt kräver särskilda ytor eller andra åtgärder som kan motivera en särskild bedömning?

35 Förslag till beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen remitteras till Tekniska nämnden för yttrande om upplåtelse av allmän plats. Exp: TN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Magnus Nilsson Kommunjurist Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

36 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 195 Dnr KS 510 Motion om ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri - Anna Hansson (MP) Ärendebeskrivning Anna Hansson (MP) lämnar en motion till kommunfullmäktige om ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri. Motionären yrkar att: Kommunen skall göra ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri Kulturaktiviteter som bedrivs inom Alingsås kommun, eller där kommunen på något vis är medarrangör inte skall innehålla moment där ickedomesticerade djur används/medverkar Kommunen inte skall medge nyttjande av kommunala fastigheter och mark till aktörer som kan misstänkas tillämpa djurplågeri i kultursammanhang Kommunfullmäktiges beslut: Ärendet remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Exp. KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

37 Motion om ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri Syftet med denna motion är att möjliggöra för kommunala instanser att förhindra att aktörer som tillämpar djurplågeri i kultursammanhang använder sig av kommunens mark och fastigheter. Ett konkret exempel är elefanter på cirkus. Vi vet redan med säkerhet att vilda, dvs ickedomesticerade arter, far mycket illa utav cirkuslivet. Själva grundidén är att med bestraffning tvinga djuren att göra saker de normalt inte gör i det fria. Fasansfulla tortyredskap såsom till exempel elefantkrok används konsekvent för att tvinga djuret till lydnad. Naturligtvis är dessa metoder förbjudna i Sverige, därför hyr cirkusarna in elefantskötare med elefanter från andra länder. Djurskyddslag (1988:534) och Djurskyddsförordning (1988:539) upprepar gång på gång för olika sammanhang att djur inte skall utsättas för onödigt lidande. I praktiken har vi dock inte nått hela vägen fram. Djur utsätts fortfarande i olika sammanhang, ofta i samband med underhållning, för onödigt lidande. Arter som i nuläget förbjudits på svenska cirkusar är: Apor, rovdjur (tamhundar & tamkatter undantaget), hjortdjur (renar undantagna), giraffer, kängurur, rovfåglar, strutsfåglar, krokodildjur, säldjur (sjölejon undantaget), noshörningar och flodhästar. Djurskyddslagsutredningens föreslår att även sjölejon och elefanter innefattas i lagen. (SOU 2011:75) Inga sjölejon finns dock i dagsläget på Svenska cirkusar. Orsaken till att många av dessa arter förbjudits är att de i onormal utsträckning framvisar symptom (t.ex repetitiva beteenden) på allvarliga psykiska störningar. Inte ens med den bästa av viljor kan en cirkus tillgodose djurens naturliga behov av rörelsefrihet och socialt umgänge. Många Europeiska länder har förbjudit vilda och exotiska djur på cirkus. Sverige anses ofta vara ett etiskt framstående land och då bör vi följa denna utveckling. Nämnas bör också att inga av de cirkusar som uppträder med elefanter i Sverige kan uppvisa att de de följer de knapphändiga kriterier som ställs av Djurskyddsförordningen. Alltfler större cirkusar använder endast mänskliga aktörer, då detta tycks vara mest eftertraktat. Vad det indikerar i ett samhällsutvecklingsperspektiv kan vi bara spekulera i, men det framstår som att medvetandet för andra arters lidande ökat på senare tid. Som kommun kan vi inte ändra lagarna, men vi kan ta ett principiellt ställningstagande att vi inte anser djurplågeri vara förenligt med kommunens kulturliv. Jag yrkar därför att Kommunen skall göra ett principiellt ställningstagande för ett kulturliv fritt från djurplågeri Kulturaktiviteter som bedrivs inom Alingsås kommun, eller där kommunen på något vis är medarrangör inte skall innehålla moment där ickedomesticerade djur används/medverkar Kommunen inte skall medge nyttjande av kommunala fastigheter och mark till aktörer som kan misstänkas tillämpa djurplågeri i kultursammanhang Anna Hansson (MP)

38 Ärende 7 Svar på motion om Voteringsapp - Boris Petrusson (SD)

39 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Angelica Nåfors Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion om voteringsapp Boris Petrusson (SD) Ärendebeskrivning Boris Petrusson (SD) har lämnat in motion där det föreslås att kommunen utreder möjligheten att använda tekniska lösningar som hjälpmedel för kommunfullmäktige. Ärendet behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 september 2016, 188, och ärendet remitterades till kommunledningskontoret för beredning. Förvaltningens yttrande I Alingsås kommun pågår en digitaliseringsprocess. Att ta med politiken och de politiska processerna i digitaliseringen är en naturlig del, och påbörjades i Alingsås kommun med att läsplattor delades ut till de förtroendevalda. I samband med att läsplattorna delades ut blev stora delar av nämndadministrationen digitaliserad. Såväl kallelser och handlingar till sammanträden som protokoll publiceras digitalt. Ett nästa steg i digitaliseringsprocessen skulle kunna vara att öppna upp för att ta in fler delar av den politiska processen digitalt, exempelvis digitalta omröstningsförfaranden vid sammanträden. Under 2016 har frågan om upphandling av ärendehanteringssystem uppkommit, och ett projekt sattes under hösten 2016 igång. Som ett led i det delprojekt som ska upphandla diarium med stöd för nämndprocess kommer frågan om möjlighet till digital votering att tas i beaktande. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Angelica Nåfors Kanslistrateg Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

40 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 198 Dnr KS 038 Motion om Voteringsapp - Boris Petrusson (SD) Ärendebeskrivning Boris Petrusson (SD) lämnar en motion om voteringsapp för fullmäktiges sammanträden. Motionären föreslår att: Kommunen utreder möjligheten att använda tekniska lösningar som hjälpmedel för kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut: Ärendet remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Exp. KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

41

42 Ärende 8 Svar på motion angående hjärtoch lungräddning - Anita Brodén (L) och Kristina Grapenholm (L)

43 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion angående hjärt- och lungräddning Anita Brodén (L) och Kristina Grapenholm (L) Ärendebeskrivning Anita Brodén (L) och Kristina Grapenholm (L) har till kommunfullmäktige den 28 september 2016, 221 lämnat en motion om att också kommunens förtroendevalda erbjuds en information/utbildning i hjärt- och lungräddning. Motionärerna yrkar att: Utbildningstillfälle i hjärt- och lungräddning erbjuds samtliga förtroendevalda under varje mandatperiod. Alingsås kommuns hemsida skall kompletteras med information om hjärtstartares placering. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 26 oktober 2016, 211 att remittera ärendet till kommunledningskontoret för beredning. Förvaltningens yttrande Bestämmelser om hjärt- och lungräddning (HLR) finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift 1999:07. Föreskriften ställer krav på att det ska finnas tillräckligt antal personer på arbetsplatsen som kan ge första hjälpen med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns på arbetsplatsen. Alla tillsvidareanställda inom Alingsås kommun (ca personer) skall enligt kommunens egna riktlinjer från år 2013 genomgå utbildning i Hjärt- och lungräddning med instruktör vart tredje år. Riktlinjerna säkerställer att Alingsås kommer att vara väl försett med personer som kan utföra HLR. Förtroendevalda är inte anställda i arbetsrättslig mening. Förtroendevalda behöver inte utbildning i HLR för att kunna utföra sitt uppdrag som förtroendevalda. Generellt sett uppstår frågor kring förmånsvärde, likställighet och förbud mot stöd till enskild om kommunen tillhandahåller något som inte behövs för uppdraget. Motionärerna föreslår därför att en egenavgift för deltagande i utbildningen tas ut. Det finns en privat marknad som erbjuder HLR-utbildningar. Alingsås- och Vårgårda Räddningstjänstförbund är en av aktörerna. De erbjuder i första hand utbildning till medlemskommunernas anställda utifrån arbetsgivaransvaret, men i mån av tid kan de också sälja utbildningar till privatpersoner och företag. En möjlig väg är därför att

44 de politiska partierna i Alingsås anlitar räddningstjänstförbundet eller någon annan på marknaden för att anordna en utbildning för sina medlemmar. Det är möjligt eftersom medlemskapet i partiet är vidare än uppdraget som förtroendevald i kommunen. Partiet är en förening som själv avgör vad som ingår i föreningens verksamhet och vad som ligger i medlemmarnas intresse. Kommunledningskontoret har kompletterat Alingsås kommuns hemsida med en länk till Hjärtstartarregistret, där det finns en karta över var hjärtstartarna i kommunen är placerade. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

45 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 221 Dnr KS 092 Motion angående hjärt- och lungräddning - Anita Brodén m fl (L) Ärendebeskrivning Anita Brodén m fl (L) lämnar en motion till kommunfullmäktige om att också kommunens förtroendevalda erbjuds en information/utbildning i hjärt- och lungräddning. Motionärerna yrkar att: Utbildningstillfälle i hjärt- och lungräddning erbjuds samtliga förtroendevalda under varje mandatperiod. Alingsås kommuns hemsida skall kompletteras med information om hjärtstartares placering. Kommunfullmäktiges beslut: Ärendet remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Exp. KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

46 Motion till Alingsås kommunfullmäktige angående hjärt och lungräddning Hjärt- lungräddningsverksamheten i Sverige räddar närmare människoliv årligen. Ett hjärtstopp kan ske av flera olika anledningar där hjärtinfarkt är den vanligaste. Om ingen behandling ges inom några minuter kommer detta tillstånd att leda till döden. Man brukar ge följande tumregel: Om ingen behandling eller hjärtstartare används ökar dödlighet vid hjärtstopp med ca 10% per minut. Tiden är avgörande för om personen kan räddas till livet och användning av en hjärtstartare är tillsammans med hjärt-lungräddning den viktigaste åtgärden! Korrekt utförd hjärt- och lungräddning är livsviktigt och av yttersta vikt för att den drabbades överlevnad men sällan ensamt tillräckligt för att rädda någon till livet. Det stillastående hjärtat behöver återstartas och för detta behövs en hjärtstartare. Finns det en hjärtstartare i närheten ökar detta ytterligare chanserna för den drabbade att överleva. ( hämtat från hjärtstartarregistret.se) Liberalerna väckte i maj 2015 frågan om att erbjuda förtroendevalda ett informations/ utbildningstillfälle i Hjärt och lungräddning- där hantering av hjärtstartare också skulle ingå. Dessvärre bifölls inte Liberalernas förslag i Kommunstyrelsen. Alingsås kommun har emellertid utökat antalet hjärtstartare samt anordnar utbildning till anställda i kommunen, vilket är värdefullt. Förtroendevalda befinner sig dock ofta i sammanhang där många människor samlas, varför det också skulle vara angeläget att ett utbildningstillfälle per mandatperiod erbjöds samtliga förtroendevalda. Det finns förmodligen en förväntan att förtroendevalda skall vara rustade att agera och gripa in i akuta situationer. Med anledning av nödvändighet av att vidta extremt snabba åtgärder vid ett hjärtstopp är det angeläget att också kommunens förtroendevalda erbjuds en information/utbildning i hjärt och lungräddning. Om det skulle innebära svårigheter med anledning av förmånsvärde, likställighet och förbud mot stöd till enskild om kommunen tillhandahåller något som inte behövs för uppdraget, torde detta kunna lösas med en egenavgift för deltagande i utbildningen. Vi yrkar därför att utbildningstillfälle i hjärt och lungräddning erbjuds samtliga förtroendevalda under varje mandatperiod. Vi yrkar dessutom att Alingsås kommuns hemsida skall kompletteras med information om hjärtstartares placering Alingsås den 27/ För Liberalerna Anita Brodén, L Kristina Grapenholm, L Håkan Jonsson, L

47 Ärende 9 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism

48 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Wallin Direktnr: Beteckning: KS Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen återremitterade Handlingsplan mot våldsbejakande extremism den 10 oktober Anton Oskarsson (M) yrkade att ärendet skulle återremitteras för fortsatt beredning då handlingsplanen inte uppfyller sitt angivna syfte. Önskemålet var att handlingsplanen skulle kunna vara ett verktyg som underlättar kommunens arbete att upprätta och konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Alingsås behöver en tydlig och konkret handlingsplan mot radikalisering och extremism. Handlingsplanen behöver då ändrade och korrekta beskrivningar av olika typer av extremism samt mer konkreta förslag för att motverka den extremism som kan uppstå lokalt i Alingsås. Sebastian Aronsson (S) yrkade bifall till återremissyrkandet. Handlingsplanen som blev återremitterad togs fram av kommunens Brottsförebyggande grupp (BRÅ-gruppen) och BUS-ledningsgrupp med utgångspunkt i nationella rekommendationer. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit fram ett reviderat förslag till riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism. Dessa bygger på den återremitterade handlingsplanen och har kompletterats med: ändrade beskrivningar av extremistiska grupperingar samt tillägg av verktyg i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utifrån nuvarande lägesbild bedöms åtgärderna i Riktlinjerna i arbetet mot våldsbejakande extremism vara tillräckliga. I ett första skede möter de nuvarande behov och har en tillräckligt god styreffekt. Om lägesbilden ändrar sig kan nya åtgärder i riktlinjerna behöva tas fram. BRÅgruppen, som är en spetsgrupp under kommunstyrelsens arbetsutskott, är ansvarig för att varje halvår ta fram en aktuell lägesbild. Kommunstyrelsen har ett ansvar för att följa upp riktlinjerna och att de revideras årligen. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism godkänns.

49 Exp: Skriv in eventuell expedition av beslutet Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Chef ekonomi och hållbar utveckling Malin Wallin Folkhälsostrateg Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

50 Förslag Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism

51 Förslag Innehåll Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism... 1 Uppföljning och ansvar... 1 Definition... 1 Gemensamma kännetecken... 1 Mål och åtgärder... 2 Mål... 2 Åtgärder i det förebyggande arbetet... 2 Kunskap om symboler och radikaliseringsprocessen... 3 Symboler... 3 Tecken vid våldsbejakande extremism... 3 Verktyg i arbetet mot våldsbejakande extremism... 4 Rutin vid oro och misstanke... 5 Nationella stödlinjen för anhöriga... 5 Stöd från socialtjänsten... 5 Kontakta Polisen... 5 Rutin vid akut läge... 6

52 Förslag Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism Alingsås kommun arbetar förebyggande och aktivt mot våldsbejakande extremism. Ett verktyg som ska underlätta arbetet är riktlinjerna i arbetet mot våldsbejakande extremism. Dessa har tagits fram av kommunens Brottsförebyggande grupp och BUS ledningsgrupp. Riktlinjerna följer den nationella samordnarens övergripande avgränsning, definitioner och åtgärdsområden. Uppföljning och ansvar Kommunstyrelsen har ett ansvar för att godkänna riktlinjerna, att de följs upp och att de revideras årligen. Definition Regeringen definierar våldsbejakande extremism som ideologier som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 1 Det finns i dag i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige som inte accepterar de principer som det öppna demokratiska samhället vilar på: våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism. Utöver detta finns ensamagerande extremister som kan motiveras till våldshandlingar av olika ideologier, men som inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Gemensamma kännetecken Våldsbejakande politisk eller religiös extremism utgår ofta från en konspiratorisk och en svart-vit världsbild. Ett gemensamt drag är ett vi och dem -perspektiv där den egna ideologiska tillhörigheten framställs som god och de andra utmålas som mindre värda eller som fiender. Konflikten med det omgivande samhället och förhärligandet av våld är centralt. Våldet eller hotet riktar sig mot enskilda individer på grund av exempelvis deras politiska eller religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck och mot företrädare för samhället, som politiker, poliser och andra myndighetsföreträdare. Vissa specifika manliga ideal kan hyllas. Inom högerextremistiska grupper och islamistisk extremism finns exempelvis material som anspelar på en manlig gemenskap och manliga ideal om styrka och mod. Även inom vänsterextremistiska grupper finns bland vissa individer en hyllning av aggressiv maskulinitet. 1 Regeringens skrivelse, Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (2014/15:144). 1

53 Förslag Mål och åtgärder Det övergripandet syftet med arbetet mot våldsbejakande extremism är att värna och stärka demokratin. Mål 1) Förebygga så att våldsbejakande extremism inte får fäste och/eller sprider sig i Alingsås kommun 2) Om det sker ska rutiner finnas för hur det ska hanteras Åtgärder i det förebyggande arbetet 1) Utbildning och spridning av kunskap Frågor om våldsbejakande extremism är relativt nytt för kommunen. Genom ökad kunskap och utbildning kan fler individer fångas upp. Utbilda berörd personal med syftet att höja kunskapsnivån och medvetenheten om våldsbejakande extremism. Information till allmänheten om t.ex. stödfunktioner till anhöriga. Ansvarig: Samhällsskydd, Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund tillsammans med HR-avdelningen, Kommunledningskontoret. 2) Dialog och samverkan mellan olika parter En väl fungerande samverkan är av stor vikt för ett framgångsrikt arbete mot våldsbejakande extremism, både mellan kommunens olika verksamheter och med andra myndigheter och organisationer. Kommunens brottsförebyggande arbete och SSPF-arbete ska inkludera våldsbejakande extremism. Samverkansaktörer ska identifieras och kontaktas. Ansvarig: BRÅ-gruppen i samarbete med BUS ledningsgrupp. 3) Uppdaterade lägesbilder Grupperingar från de våldsbejakande extremistiska miljöer behöver identifieras var de finns och hur aktiva de är. Detta kan skifta över tid och förändringar kan ske snabbt. Brottsförebyggande gruppen ska ta fram en aktuell lägesbild. Lägesbilden ska uppdateras minst en gång per halvår. Ansvarig: BRÅ-gruppen, Kommunledningskontoret. 4) Riktade åtgärder och stöd till de som befinner sig i dessa miljöer Tydliggöra och kommunicera vilket stöd kommunen/samverkanspartners kan erbjuda till individer i radikaliseringsprocessen eller som befinner sig i extremistmiljöer samt till deras anhöriga. Ansvarig: Individ och familjeomsorg IFO, Socialförvaltningen. 2

54 Förslag Kunskap om symboler och radikaliseringsprocessen Symboler Vanligt förekommande symboler på höger, vänster samt islamistiska våldsbejakande organisationer (se bilaga 1). Symboler kan tillkomma och ändras över tid. Tecken vid våldsbejakande extremism Att förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism är ett långsiktigt arbete, präglat av omsorg och empati. Det individuella riskbeteendet kan jämföras med motsvarande för kriminalitet eller missbruk. Det vill säga ett beteende som omedelbart eller på sikt kan medföra skador för en själv eller andra. För mer information: Samordnaren mot våldsbejakande extremism har en hemsida med mycket information och utbildningsmaterial. Hemsidan är ett stöd för både professioner och allmänhet. 3

55 Förslag Verktyg i arbetet mot våldsbejakande extremism Det förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är ett av flera perspektiv inom det brottsförebyggande arbetet. Det gör att man kan använda mycket av den kunskap som finns inom brottsförebyggande arbete även inom detta område. De verktyg som kommunen redan arbetar med idag kan därför med fördel användas inom arbetet mot våldsbejakande extremism. Det förebyggande arbetet kan bedrivas på flera nivåer: Nivå 1: Generella förebyggande insatser En bred insats för alla barn och unga i samhället. Det gäller hälsovård, utveckling av social och kognitiv kompetens på förskola, skolans kunskaps- och demokratiuppdrag m fl. Var och en av insatserna har ett mål i sig, men tillsammans utgör de en betydande förebyggande effekt i relation till riskbeteenden. Alla elever i Alingsås kommun får tillgång till elevhälsan i grundskolan och gymnasiet. Där finns medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Hög närvaro i skolan är en viktig skyddsfaktor och idag finns det inom kommunen tydliga rutiner vid elevers frånvaro. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt med att skapa Lust att lära. Den innebär bland annat att bygga en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Nivå 2: Specifika förebyggande insatser En mer målinriktad insats mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Skolpersonal, socialarbetare, poliser och andra som samverkar lokalt arbetar på den här nivån. Idag arbetar kommunen med uppsökande arbete genom exempelvis fältgruppen som identifierar ungdomar som riskerar att utveckla ett av samhället icke-accepterat beteende, så som kriminalitet och missbruk. I dessa miljöer kan även ungdomar som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism identifieras. SSPF-modellen arbetar även kommunen efter (en samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid). Syftet är att förhindra och minimera ungdomsbrottslighet, drogmissbruk och riskbeteenden. Målgruppen är barn och unga i åldrarna år som skolkar, misstänks begå brott, missbrukar eller befinner sig i destruktiva miljöer. Nivå 3: Individinriktade förebyggande insatser En insats som riktar sig mot den enskilda individen som har ett riskbeteende. Insatsen går ofta hand i hand med förebyggande insatser mot riskgrupper. Insatsen kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som t ex mentorer, stödpersoner, undervisningsstöd, praktikplats eller arbete. Pedagoger, socialarbetare, mentorer, personal inom psykiatri och sjukvård m fl. är exempel på yrkesgrupper som arbetar med enskilda unga. I kommunen tar vi exempelvis fram, inom skolan och socialtjänsten, individuella handlingsplaner/åtgärdsplaner som kan omfatta även detta område. 4

56 Förslag Rutin vid oro och misstanke Nationella stödlinjen för anhöriga Röda korset driver den nationella stödlinjen för anhöriga. Där kan man få tips och råd om vad man kan göra för att hindra att en anhörig dras in en våldsbejakande extremistisk rörelse. De ger också stöd om man bara vill prata om sin oro. Stödlinjen har personal som pratar svenska, engelska, arabiska och kurdiska och nås på Stöd från socialtjänsten Kommunen erbjuder stöd till barn och unga samt till deras anhöriga efter individuell bedömning. Om oro finns för att barn under 18 år far illa, antingen misstanke om den unges egen radikalisering eller att ett barn indirekt påverkas, hänvisas till Barn- och ungdomsenheten på Socialförvaltningen: eller Socialjour på kvällar, nätter och helger: Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa. Alla som arbetar med barn och ungdomar, samt inom myndigheter, har en skyldighet enligt lag att anmäla oro för att barn far illa. Kontakta Polisen Vid oro tas kontakt via Polisen tar i sin tur kontakt med SÄPO som gör en bedömning av ärendet. Vid en akut händelse, så som att någon är på väg att resa iväg för att kriga, genomföra ett terrordåd eller annan kriminell handling, tas kontakt via

57 Förslag Rutin vid akut läge Vid akut läge ska alltid polis kontaktas via 112 och därefter närmsta chef. Chefen följer sedan Ledningsoch kommunikationsplan för samhällsstörningar och extraordinär händelse. Exempel på akuta lägen: - Individ: Någon är på väg att resa iväg för att kriga, genomföra ett terrordåd eller annan kriminell handling - Grupp: En grupp extremister samlas för att genomföra en våldsam attack i deras syfte. - Är personerna under 18 år ska socialförvaltningen kontaktas. 6

58 Bilaga 1 Vanlig förekommande symboler på höger/ vänster samt islamistiska våldsbejakande organisationer Källa: Hemsida nationella samordnaren för våldsbejakande extremism. Tyrrunan Svenska motståndsrörelsens symbol består av en svart Tyr-runa (efter den fornnordiska guden Tyr) mot en grön bakgrund. Runan användes i Nazityskland och ska symbolisera kamp och seger. Triskele Triskele, eller Triskelon, kallas en slags trebent svastika. Den har använts av en rad organisationer både i Sverige och andra länder, bland annat det sydafrikanska nazistpartiet. Livsruna Livsrunan eller Livets träd (kallas även ibland för älgrunan eller algiz). Symbolen användes av Waffen SS. Förekommer bland annat hos Svenska motståndsrörelsen. Odalruna Odalrunan är i dag en av de allra vanligaste symbolerna i högerextremistiska sammanhang De tyska nazisterna använde odalrunan som symbol. Varghake Den förekom hos Waffen SSdivisioner och har i Sverige bland annat förknippats med organisationen Vitt Ariskt Motstånd, VAM, på talet. Den förekommer också hos den Ukrainska Azov-bataljonen där flera svenskar deltar i striderna. Solhjulet Förekommer på år gamla nordiska hällristningar. Den användes också av den tidigare svenska nazistorganisationen Nordiska Rikspartiet. IS, Daeshs, ISIS Daeshs vanligast förekommande symbol, tillika flagga. Överst i flaggan finns muslimska trosbekännelsen Först var al-qaida i Irak och al- Shabaab i Somalia Även Boko Haram i Nigeria använder flaggan. Jabhat al-nusrahs vanligast förekommande symbol, tillika flagga. Överst i flaggan finns shahada, den muslimska trosbekännelsen: Det finns ingen Gud utom Allah, Mohammed är Guds budbärare. Under shahadan står texten Jabhat al-nusrah.. Al-Shabaabs Symbolen visar två AK-47 över en uppslagen Koran mot bakgrunden av Somalias karta. Al-Shabaab använder också samma svarta flagga som Daesh. AFA: Antifascistisk aktion, vänster RF: Revolutionära fronten, vänster

59 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 196 Dnr KS 092 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Ärendebeskrivning Med utgångspunkt i nationella rekommendationer har kommunens Brottsförebyggande grupp och BUS-ledningsgrupp tagit fram ett förslag till en lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanens syfte är att vara ett verktyg som underlättar kommunens arbete att upprätta och konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen innehåller mål och åtgärder i det förebyggande arbetet, kunskap om symboler och radikaliseringsprocessen samt rutiner vid oro och vid akuta lägen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 8 september 2016 lämnat följande yttrande: Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism har bäring på kommunens prioriterade mål 6: Alingsås ger möjlighet för alla barn och ungdomar att växa upp i en trygg och utvecklande miljö. Processen med att ta fram handlingsplanen påbörjades i mars 2016 genom en uppstart tillsammans med Lokalpolisområde Alingsås, Alingsås kommun, Lerum, Vårgårda och Herrljunga. På uppstarten medverkade den nationella samordnaren för våldsbejakande extremism och hennes sekretariat. Från Alingsås deltog Samverkan (BUS) ledningsgrupp och Brottsförebyggande gruppen (BRÅ-gruppen). Efter uppstarten har BRÅ-gruppen arbetat fram förslag till handlingsplan där ramarna presenterades i kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 april BUS ledningsgrupp har sedan hanterat förslaget och den har även delgivits BUS styrgrupp för synpunkter. När det gäller ekonomiska konsekvenser, så är bedömningen att åtgärderna i handlingsplanen kan genomföras inom befintlig ram. Extra medel som kan behövas till utbildningsinsatser kan finansieras av folkhälsomedel. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 september 2016, 183 och lämnat följande förslag till beslut: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism godkänns. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

60 Kommunstyrelsen KS 196, forts Dnr KS 092 Yrkande Anton Oskarsson (M) yrkar att ärendet återremitteras för fortsatt beredning då handlingsplanen inte uppfyller sitt angivna syfte, att faktiskt kunna vara ett verktyg som underlättar kommunens arbete att upprätta och konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Alingsås behöver en tydlig och konkret handlingsplan mot radikalisering och extremism. Handlingsplanen behöver då ändrade och korrekta beskrivningar av olika typer av extremism samt mer konkreta förslag för att motverka den extremism som kan uppstå lokalt i Alingsås. Sebastian Aronsson (S) yrkar bifall till återremissyrkandet. Kommunstyrelsens beslut: Ärendet återremitteras. Exp: Klk-avd ek o utv Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

61 Ärende 10 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017

62 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Wallin Direktnr: Beteckning: KS Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till plan och budget 2017 för folkhälsoarbetet. Ett nytt samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Alingsås kommun gäller för perioden I enlighet med den ska en plan med budget tas fram årligen. Innan beslut ska planen diskuteras på den gemensamma presidiedialogen under hösten. Senast den 1 december ska planen skickas till kontaktperson på avdelning folkhälsa inom Västra Götalandsregionen. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till plan och budget för 2017 för folkhälsoarbetet. Inriktningen i planen diskuterades på presidiedialogen den 13 oktober Det fanns då inga invändningar mot planen. Genom avtalet med HSN erhåller kommunen 1 miljon kronor per år, under förutsättningen att kommunen går in med en lika stor insats. Kommunens insatser består av främst personella insatser som t.ex. drogförebyggande samordnaren och alla deltagare från kommunens verksamheter i Hälsonavet. De finns inom berörda nämnders budget och samlas inte i en gemensam pott. De gemensamma folkhälsoinsatserna i verksamhetsplanen 2017 är inom områdena: samverkan barn- och unga (BUS) med fokus på att höja skolnärvaron, Kom lossmässa i syfte att höja medvetenheten om allas rätt till delaktighet, trygghetsinsatser inom ramen för överenskommelsen med polisen samt att genomföra pilotprojektet Hälsonavet för att skapa fler hälsofrämjande arenor i Noltorp. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Plan och budget 2017 för folkhälsoarbetet godkänns. Exp: Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli Göteborg.

63 Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Chef ekonomi och hållbar utveckling Malin Wallin Folkhälsostrateg Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

64 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 Mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Alingsås kommun 1

65 Nationella målet för det gemensamma folkhälsoarbetet - Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet finns 11 målområden som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse på folkhälsan: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel 5. Miljöer och produkter 11. Alkohol, narkotika, dopning, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård tobak och spel Regionens mål Regionfullmäktiges prioriterade mål som är kopplat till folkhälsa är att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. Fokus för hälso- och sjukvårdsnämnden under 2017 är att: - verka för fullständig studiegång - inrikta satsningarna mot de största utmaningarna i varje kommun i arbetet för en jämlik hälsa och social hållbarhet Kommunens mål I kommunens Flerårsstrategi har prioriterade mål 6, 7 och 9 störst koppling till social hållbarhet och folkhälsa: - Alingsås kommun ger möjlighet för alla barn och ungdomar att växa upp i en trygg och utvecklande miljö - Alingsås kommun utvecklar samhället tillsammans med medborgaren - Alingsås kommun har ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv. 2

66 Budget 2017 HSN Kommun Övrigt Ingående från föregående år: Folkhälsotjänst - Lön (inkl. lönebikostnader) - Omkostnader (admin.kostnader, resor, kurser etc.) kr kr kr Folkhälsoinsatser enligt plan: Genom BUS-samverkan (Barn, Unga och Samverkan) samordna insatser för barn och unga kr kr Genomföra Kom loss kr kr Trygghetsskapande insatser kr kr Genomföra pilotprojektet Hälsonavet kr kr kr från bolag och andra aktörer inom Hälsonavet SUMMA kr kr kr 3

67 Gemensamma insatser Målområde Vad? Hur? Livsvillkor och levnadsvanor Tryggt och välkomnande Öka närvaron i skolan. Främjar psykisk hälsa och goda levnadsvanor Öka tryggheten och social inkludering Genom BUS-samverkan (Barn, Unga och Samverkan) samordna insatser för barn och unga: Utveckla ett gemensamt arbete för att öka närvaron i skolan Genomföra alkohol- och drogförebyggande arbete Genomföra olika former av föräldrastöd Ungas sysselsättning utifrån utbildningsgrad Genomföra och samordna arbetet med LUPP-enkäten Genomföra Kom Loss: Nätverk för föreningar som har eller vill starta verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Uppmuntra aktiv fritid för alla oavsett funktionsförmåga. Höja medvetenheten hos allmänheten om allas rätt till delaktighet i kultur, fritid och idrott. Genom BRÅ-gruppen samverka kring trygghet och säkerhet. Det kan handla om att: Genomföra trygghetsskapande åtgärder i enlighet med överenskommelse med polisen. Genomföra insatser i enlighet med Riktlinjerna i arbetet mot våldsbejakande extremism Delaktighet och inflytande & ekonomiska och sociala förutsättningar Skapa en socialt hållbar stadsutveckling Genomföra pilotprojekt hälsonav i Alingsås kommun i syfte att uppnå en mer jämlik folkhälsa. Utvecklar metoder för delaktighet hos verksamheter och invånare i Noltorp för att skapa hälsofrämjande arenor och hälsofrämjande beteenden. Ge verktyg som stödjer den egna förmågan att göra hälsosammare val och sin egenmakt. Bygger nätverk och skapa nya mötesplatser 4

68 Ärende 11 Förlängning av medborgarlöfte Lokalpolisområde Alingsås och Alingsås kommun

69 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Wallin Direktnr: Beteckning: KS Förlängning av medborgarlöfte Lokalpolisområde Alingsås och Alingsås kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november att godkänna förslag till Medborgarlöfte mellan lokalpolisområde Alingsås och Alingsås kommun och att det kunde lämnas över för underskrift. Medborgarlöftet gällde under perioden till Kommunledningskontoret och Lokalpolisområde Alingsås föreslår nu en förlängning av avtalet från den 12 december 2016 till den 31 maj I en förlängning av överenskommelsen mellan kommunen och polisen i det brottsförebyggande arbetet har SKL, BRÅ och Polismyndigheten i Sverige arbetat fram en modell som kallas Medborgarlöften. Polis och kommun skall tillsammans, efter trygghetsmätningar och medborgardialoger, lyfta fram invånarnas önskemål och behov av trygghetsskapande åtgärder. Polismyndigheten Sverige vill att alla kommuner ska ta fram medborgarlöften innan Förvaltningens yttrande Alingsås kommun har varit en av de första kommunerna i lokalpolisområdet som prövade modellen medborgarlöfte. De åtgärder som ingick i löftet syftade till att höja tryggheten i området Noltorp: Åtgärder som polisen åtagit sig: - Högre närvaro bland annat genom riktade kontroller avseende trafik, narkotika och ordningsstörningar. - Trygghetsskapande arbete genom bland annat deltagande i Hälsonavet - Presentera och initiera grannsamverkansmodellen i område Noltorp Åtgärder som kommunen åtagit sig: - Genomföra Hälsonavet i Noltorp - Förbättring av belysning i Noltorps centrum

70 - Vara en samarbetspartner till polisen i att initiera en grannsamverkansmodell Samtliga nämnda åtgärder har både kommunen och polisen genomfört och bistått under den angivna perioden. Modellen med medborgarlöften bedöms av båda parter fungera väl. För att åtgärderna ska få ett långsiktigt genomslag behöver arbetet fortsätta under en längre period. Av denna anledning föreslår Kommunledningskontoret och Lokalpolisområde Alingsås att medborgarlöftet förlängs mellan perioden till Åtgärderna som kommunen åtar sig att genomföra är insatser som redan har tagits formella beslut om och där medel är avsatta. Genom att kommunen fortsätter med sitt åtagande bidrar det till att polisen prioriterar sina insatser i Noltorp. Detta är av stort värde mot bakgrund av resultatet av Trygghetsmätningen och medborgardialogen som förts i samband med Stadsförnyelse Noltorp. Kommunledningskontoret föreslår att förslaget enbart tas för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott, då det är styrgrupp för folkhälsoarbetet och det brottsförebyggande arbetet. Förslag till beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott Förlängning av medborgarlöfte Lokalpolisområde Alingsås och Alingsås kommun godkänns och kan lämnas över för underskrift. Exp: Lokalpolisområde Alingsås Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Chef ekonomi och hållbar utveckling Malin Wallin Folkhälsostrateg Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

71 Medborgarlöfte Lokalpolisområde Alingsås och Alingsås kommun Bakgrund I Trygghetsundersökningen från 2014 och i andra dialoger med invånarna har det framkommit en högre grad av upplevd otrygghet i stadsdelen Noltorp än i övriga stadsdelar/kommundelar. Det har resulterat i att man har valt en annan väg eller annat färdsätt eller att man avstått från aktiviteter. Problem som har påtalats: Upplevd otrygghet i utomhusmiljön, särskilt när det är mörkt. Upplevd otrygghet på grund av alkohol- och drogpåverkade personer. Polisen och kommunen lovar att under perioden genomföra följande åtgärder i syfte att höja tryggheten i området Noltorp Åtgärder Polisen Fortsatt ha högre närvaro bland annat genom riktade kontroller avseende trafik, narkotika och ordningsstörningar Trygghetsskapande arbete genom deltagande i Hälsonavets 1 möten och aktiviteter Fortsätta introducera grannsamverkansmodellen i område Noltorp Åtgärder kommunen Genomföra Hälsonavet i Noltorp Förbättring av belysning i Noltorps centrum Vara en samarbetspartner till polisen i att introducera grannsamverkansmodellen Alingsås den 2016 Alingsås den Joakim Järrebring Kommunstyrelsens ordförande Peter Sörstedt Chef Lokalpolisområde Alingsås 1 Hälsonavet är ett projekt som drivs tillsammans av Hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg och Alingsås kommun. Genom samverkan mellan olika samhällsaktörer och invånarna själva, vill vi skapa goda miljöer där individer mår bra och kan påverka sitt liv.

72 Ärende 12 Taxor offentlig plats i Alingsås kommun

73 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Erik Stenkil Olsson Direktnr: Beteckning: KS Taxor offentlig plats i Alingsås kommun Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 februari 2015, 17 att föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade taxor för disponering av allmän plats i Alingsås kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt sammanträde den 1 april 2015, 44 att återremittera förslaget till kommunledningskontoret med uppdrag att ta fram analys över konsekvens för näringslivet och attraktionskraften för innerstaden. Kommunstyrelsen behandlade ärendet på nytt vid sitt sammanträde den 17 augusti 2015, 140 och beslutade att återremittera ärendet till tekniska nämnden för omarbetning, med en inriktning att taxorna skall medverka till att stärka innerstadens attraktionskraft. Tekniska nämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 december att översända reviderad taxa till kommunfullmäktige för beslut. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit del av reviderat förslag till taxor för disponering av offentlig plats i Alingsås kommun. Tekniska nämnden framför att taxan inte reviderats på flera år och att dagens taxa inte täcker de kostnader som kommunen har för ändamålet. Tekniska nämndens reviderade förslag bygger i större utsträckning på vilket syfte disponeringen av ytan har och till vilken grad åtgärden skapar störning för trafikanterna. Detta har bland annat gjort att avgifterna för stadskärnan höjts något. Kommunledningskontoret ser positivt på att taxorna ses över då nämnden framför att taxan inte förmår täcka de kostnader nämnden har för ändamålet. Detta ligger i linje med beslutad handlingsplan för en ekonomi i balans som beslutades av kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 12 september 2016, 160. Kommunledningskontoret noterar dock att det ursprungliga skälet till att ärendet blev återremiterat av kommunstyrelsen vid sammanträdet den 17 augusti 2015, 140 inte är besvarat. Reviderat förslag till taxa innehåller inte en konsekvensanalys över hur förändringen påverkar näringslivet och innerstadens attraktionskraft. Kommunledningskontoret gör bedömningen att en jämförelse mellan nuvarande taxa och förslag till ny taxa behöver tas fram. I nuvarande förslag går att utläsa förändringen i miniminivå för de olika avgifterna. Däremot framgår inte vad skillnaden blir för näringsidkarna. Ett par exempel för respektive avgiftstyp bör

74 således tas fram. Först när detta är framtaget möjliggörs ett ställningstagande kring den reviderade taxan samt påverkan på innerstadens attraktionskraft. I dagsläget saknas möjligheten att ställa behovet av ökad kostnadstäckning mot strävan att bibehålla en attraktiv stadskärna. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Ärendet återremitteras till tekniska nämnden. Tekniska nämnden ges i uppdrag att redogöra för skillnaderna mellan föreslagen taxa och nuvarande taxa. Tekniska nämnden ges i uppdrag att redogöra för förslagets påverkan på nuvarande näringsidkare i stadskärnan. Exp: TN Kommunledningskontoret Susanne wirdemo Ekonomichef Erik Stenkil Olsson Controller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

75

76

77 Ärende 13 Sammanställd koncernbudget

78 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Peter Öfverström Direktnr: Beteckning: KS Sammanställd budget Ärendebeskrivning I enlighet med beslut i kommunfullmäktige den 27 maj 2015, 70 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att, inför flerårsstrategiberedningen, återkomma med förslag för fastställande av koncernbudget med lämplig avgränsning. Dotterbolagen till AB Alingsås Rådhus (ABAR) hade att inkomma till ägaren ABAR med underlag till budget i enlighet med kommunledningskontorets anvisningar, innefattande resultat- och balansräkning, kassaflöde samt investeringsplaner (kort- och långsiktiga) samt kommande behov av upplåning. Dotterbolagen skulle även inkomma med 5-åriga investeringsplaner samt kommande behov av upplåning avseende åren Investeringsplanerna skulle inkludera beskrivningar av planerade investeringar. Förvaltningens yttrande AB Alingsås Rådhus tog i september 2016 del av dotterbolagens fastställda budgetunderlag och har därefter sammanställt uppgifterna till den första koncernbudgeten i Alingsås kommuns bolagskoncern. Styrelsen för AB Alingsås Rådhus fastställde den 30 september 2016 ( 47) upprättat förslag till AB Alingsås Rådhus koncernbudget , som underlag till Alingsås kommuns sammanställda budget. Beslut fattades även av styrelsen för AB Alingsås Rådhus att följande principiella frågor skulle överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande: -AB Alingsåshems beslutade försäljning av lägenheter -AB Alingsåshems investeringsplan med tillhörande finansieringsplan -Alingsås Energi Nät ABs investeringsplaner med tillhörande finansieringsplan -Fabs ABs investeringsplaner med tillhörande finansieringsplan. Beträffande principbeslut för Alingsåshem fattade kommunstyrelsen beslut den 10 oktober ( 183) om att återremittera ärendet för behandling på kommunstyrelsens sammanträde den 14 november. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade därefter beslut den 26 oktober ( 197) om att försäljning av lägenheter avslås och att ärendet återremitteras till Alingsåshem i syfte att investeringsplan med tillhörande finansiering säkerställs. Av styrelseprotokoll för AB Alingsåshem ( 41, 9 september, 2016) framgår att styrelsen för AB Alingsåshem gjort en hemställan till fullmäktige, d.v.s. en begäran till fullmäktige om att få rätten att avyttra upp till lägenheter under perioden Av 42 i samma styrelseprotokoll framgår att styrelsen beslutar godkänna bolagets förslag till budget för 2017 samt prognos för Styrelsen beslutade också godkänna bolagets förslag till investeringsplan för I både budget och investeringsplan ingår försäljningar av fastigheter. Så länge

79 inte kommunfullmäktige fattar ett principbeslut avseende försäljning av fastigheter, har styrelsen således inte rätten att avyttra fastigheter. Därmed kan inte bolagets finansiering av sin nybyggnation anses vara säkerställd. Vad gäller principbeslut för Alingsås Energi Nät AB lämnade kommunstyrelsen den 10 oktober 2016, ( 184) förslag till kommunfullmäktige om att Alingsås Energi Nät ABs investeringsplaner med tillhörande finansieringsplan ska samordnas med kommunkoncernens tillväxtprogram med tillhörande långsiktiga finanseringsplan. På samma möte ( 185) lämnade kommunstyrelsen förslag vad gäller Fabs AB att all eventuell fastighetsförsäljning av Fabs AB ska samordnas inom Fastighetskoncernen samt att Fabs ABs investeringsplaner med tillhörande finansieringsplan ska samordnas med kommunkoncernens tillväxtprogram med tillhörande långsiktiga finanseringsplan. Kommunfullmäktige återremitterade den 26 oktober ( 231 respektive 232) ärendena för Alingsås Energi Nät AB respektive Fabs AB för gemensam hantering med övriga bolag. Kommunledningskontoret gör bedömningen att någon sammanställd budget i nuläget inte kan upprättas mot bakgrund av ovanstående återremitteringar. En väsentlig del av Alingsåshems beslutade investeringsplaner bygger på att budgeterad nybyggnation kan finansieras med försäljning av lägenheter. Kommunledningskontoret gör bedömningen att finansiering utan försäljning inte är säkerställd utan Alingsåshem måste inkomma med underlag för en reviderad investeringsplan innehållandes säkrad finansiering. Därefter kan en sammanställd budget tas fram för gemensam hantering med övriga bolag, i enlighet med beslut enligt kommunfullmäktige. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Framtagande av sammanställd budget senareläggs och upprättas efter det att AB Alingsås Rådhus inkommer med reviderad koncernbudget. Exp: AB Alingsås Rådhus Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Peter Öfverström Redovisningschef Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

80 Ärende 14 Överlåtelse av fastigheter till Fabs AB

81 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Susanne Wirdemo Direktnr: Beteckning: KS En samlad fastighetskoncern Överlåtelse av fastigheter till FABS AB Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni 2016 ( 149) att kommunstyrelsen fick i uppdrag att i samråd med AB Alingsås Rådhus, bilda en fastighetskoncern, utifrån organisationsstrukturen holdingbolag samt två dotterbolag, AB Alingsåshem respektive Fabs AB. Den nya fastighetskoncernen ska vara bildad 1 januari Beslut fattades även om att kommunens kvarvarande fastigheter överlåts till Fabs AB till bokförda värden. I syfte att utreda konsekvenserna av beslutet att överlåta kommunens fastigheter till Fabs AB har en konsult anlitats, Bergquist Mark o Exploatering AB. I utredningen ( Fastighetsöverlåtelse av Alingsås kommuns fastigheter till FABS AB ) ingick även att beskriva tillvägagångssätt för överlåtelserna och beskriva handlingsplan för överlåtelsen samt tidplan för handlingsplanen. Förvaltningens yttrande Inledningsvis konstateras i utredningen att en fastighet är i juridisk mening all mark som kommunen äger. Beslutet skulle således innebära att kommunen skulle överlåta all mark som man äger till Fabs AB, d.v.s. såväl bebyggda fastigheter som parkmark, gatumark kommande markreserv för exploatering m.m. Överlåtelsen ska enligt beslutet ske till bokfört värde. Av utredningen konstateras också att kommunfullmäktige 2014 (KF 149) beslutade om att överlåta Alingsåsparken och Gräfsnäs Slottspark till Fabs AB, vilket ännu ej realiserats. Utredningen delar in kommunens nuvarande fastigheter i fyra grupper med undergrupper: Bebyggda fastigheter. Allmän platsmark (gata, park m.m.). Exploateringsfastigheter/markreserv. Naturreservat eller motsvarande. I utredningen konstateras att det finns samordningsvinster att hämta gällande en överlåtelse avseende bebyggda fastigheter då en sådan organisation finns i Fabs AB. Däremot anses inte kompetensen finnas gällande hantering av gator, park,

82 skog, allmän plats m.m. eftersom det varit kommunen som hanterat detta. Utredningen pekar även på juridiska komplikationer vid överlåtelse av allmän plats till ett bolag. Vidare konstateras också att beträffande exploateringsmark så bör kommunen inte överlåta exploateringsmark till bolag då det ingår i kommunens strategiska planering att äga mark och på så vis kunna styra planering. Likaså konstateras att överlåtelse av naturreservat inte heller bör ingå i en överlåtelse. Av kommunens bebyggda fastigheter konstateras att endast två stycken, i utredningen benämnda vaktmästarbostäder, direkt skulle kunna överlåtas (Sörhaga 2:2 och 2:3). 12 byggnader/fastigheter kräver fastighetsbildning innan överlåtelse, d.v.s. avstyckning av fastigheten så att den överlåtna fastigheten motsvarar gällande detaljplan eller att kvarvarande mark, exempelvis parkmark, kvarstår i kommunal ägo. Huvuddelen av dessa ligger inom Nolhagaparken men även Stampens kvarn, Brunnshuset och Gräfsnäs slottsruin tillhör denna kategori. Av utredningen framgår att skälen för att dessa måste genomgå fastighetsbildning är att fastigheterna inbegriper mer än bara byggnader (park, koloniområde, reningsverk, lekplats m.m.). De tre fastigheterna Torgkiosken, Vandrarhemmet samt Alingsåsparken kräver detaljplaneändring innan en eventuell överlåtelse. 16 byggnader ligger på mark som ingår i den kommunala markreserven och som på kort eller lång sikt eventuellt ska exploateras eller är byggnader som enligt utredaren bör säljas till nuvarande brukare. I samband med eventuell exploatering kan byggnaderna också komma att rivas. Av kommunfullmäktiges beslut framgick att överlåtelsen skulle ske till bokfört värde. Utredningen konstaterar, mot bakgrund av EU:s statsstödsregler, att detta inte är lämpligt. Reglerna förbjuder försäljning av fastigheter till underpris varför en marknadsvärdering bör utföras av fastigheterna innan eventuell överlåtelse. EY har i tidigare utredning, Alingsås kommun Förutsättningar för att skapa en samlad fastighetskoncern, noterat att det enklaste är just att fastigheterna överlåts till sina bokförda värden. EY har tagit hjälp av advokatfirman Lindahls, som tagit fram en särskild pm, där Lindahls konstaterar att en överlåtelse av fastigheter till Fabs AB till bokfört värde är en marknadsmässig åtgärd som inte utgör ett anmälningspliktigt statsstöd enligt EU:s statsstödsregler. Lindahls förutsätter dock att antagandet bygger på att det privata näringslivet skulle hantera motsvarande situation på samma sätt och att överlåtelsen till bokfört värde därför är en marknadsmässig åtgärd av kommunen. Vidare konstaterar advokatfirman att många fastighetsöverlåtelser koncerninternt sker till bokfört värde men att en marknadsanalys är lämplig att genomföra för att säkerställa slutsatsen om att överlåtelsen inte innebär ett anmälningspliktigt statsstöd. I marknadsanalysen ska framgå hur det privata näringslivet hanterar motsvarande situation. Om en sådan analys visar att ett privat moderbolag i motsvarande situation skulle överlåta fastigheten till sitt dotterbolag till bokfört värde utgör överlåtelsen inte ett otillåtet statsstöd. Lindahls menar vidare att utgångspunkten bör vara att en åtgärd som kommunen bedömer är motiverad och som gör att värdet på dotterbolagets aktier ökar med ett

83 belopp som motsvarar det lämnade stödet är tillåten. Detta särskilt eftersom det generellt sett är vanligt med koncerninterna fastighetsöverlåtelser till bokfört värde inom det privata näringslivet. Av utredningen från Bergquist Mark o Exploatering AB framgår vidare att de berörda fastigheterna har beräknade driftsunderskott på mellan 4-5 mnkr årligen och vid en eventuell överlåtelse kommer underskotten att behöva täckas genom hyreshöjningar, vilka kan bli relativt stora för vissa objekt. Utredningen påvisar även en eventuell risk för att Fabs AB kan bli återbetalningsskyldigt för delar av den moms som kommunen dragit av vid underhåll på vissa av byggnaderna, vilket kan komma att belasta hyresobjekten i framtiden. Utredningen visar på kostnader om ca 2,7 mnkr förknippade med en överlåtelse av samtliga fastigheter. Kostnaderna är bl.a. hänförliga till lagfartskostnader om ca 0,8 mnkr, värdering av fastigheter på ca 0,3 mnkr, fastighetsbildningsåtgärder om 0,4 mnkr samt kostnader om 1,2 mnkr avseende planändringar. Utredningen pekar också på ianspråktagande av personella resurser vad gäller överlåtelsearbetet på kommunens exploateringsenhet och på planavdelningen samt på Fabs AB. Samtidigt konstateras att den ökade arbetsbelastningen torde uppvägas av framtida arbetsbesparingar som själva överlåtelsen innebär på sikt. Som ett alternativ till försäljning anger utredningen att ett drift- och förvaltningsavtal skulle kunna tecknas mellan Fabs AB och kommunen för de aktuella fastigheterna i syfte att frigöra resurser från bl.a. kommunens exploateringsavdelning. Kommunen skulle fortfarande stå som ägare till fastigheterna men kommunen kan nyttja den kompetens som finns i Fabs AB som då förvaltar fastigheterna. Beträffande tidplanen så anges i utredningen att det skulle ta ett par månader att överlåta nämnda två fastigheter efter att besiktning och genomgång av fastigheterna genomförts. Ett förfarande som kräver fastighetsbildning med handläggning hos lantmäteriet kan ta upp emot två år. Den långa handläggningstiden beror framför allt på resursbrist samt att lantmäteriet främst prioriterar frågor som rör ökat bostadsbyggande. För fastigheter som kräver planändring beräknas ett sådant förfarande ta mellan 1,5 till 4 år. Med beaktande av vad som framkommit ovan, pekar utredningen från Bergquist Mark o Exploatering AB på att en överlåtelse till marknadsvärde innebär relativt stora kostnader för kommunen samt ett ianspråktagande av personella resurser och tid. Utredningen tar inte upp eventuell momsproblematik. Båda utredningarna pekar på att ytterligare arbete behöver ske avseende framtagande av marknadsvärden respektive marknadsanalys. Utredningen från EY anger vissa momseffekter vid en total överlåtelse. Kommunledningskontoret bedömer att ytterligare analyser per fastighet måste utföras vid en total överlåtelse i syfte att uppmärksamma specifik momsproblematik per fastighet. Beträffande ett eventuellt drifts- och förvaltningsavtal mellan Fabs AB och kommunen bedöms inte i dagsläget innefatta någon momsproblematik, baserad på muntlig avstämning med EY.

84 Kommunledningskontoret föreslår att marknadsvärden för samtliga fastigheter tas fram i syfte att utröna eventuella skillnader mellan verkliga värden och bokförda värden inkluderande eventuella konsekvenser beaktat EU:s statsstödsregler. Kommunledningskontoret bedömer utifrån ett kostnadseffektiviseringsperspektiv att en överlåtelse i dagsläget inte är aktuell (för merparten) av fastigheterna. I avvaktan på detta föreslår kommunledningskontoret att ett förslag drifts- och förvaltningsavtal tas fram med möjlighet att teckna ett sådant med Fabs AB eller annan part. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Besiktning och marknadsvärdering genomförs av samtliga berörda fastigheter i syfte att kunna genomföra framtida överlåtelse eller försäljning. Förslag på drift- och förvaltningsavtal tas fram. Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Avd.chef ekonomi och hållbar utveckling Peter Öfverström Redovisningschef Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

85 Ärende 15 Förslag till kommunstyrelsen om effektivare planprocess - Daniel Filipsson (M)

86 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Förslag till kommunstyrelsen om effektivare planprocess - Daniel Filipsson (M) Ärendebeskrivning Daniel Filipsson (M) har till kommunstyrelsen den 9 maj 2016, 101 lämnat förslag om att initiera och implementera en byggherrestyrd planprocess i Alingsås kommun och digitalisera hela planprocessen. Arbetsutskottet har den 11 maj 2016 beslutat att remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden har den 17 oktober 2016, 167 behandlat förslaget och uppdragit åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla detaljplaneprocessen i enlighet med förslaget. Kontoret erbjuder redan möjlighet för de exploatörer, som kan och vill jobba med utökad byggherresamverkan i planeringen. Tidsplaner kan därmed förkortas och dubbelarbete undvikas. Detaljplanernas utformning skall inte vara mer detaljerad än det krävs. Verksamhetsutveckling i denna fråga pågår. Digitalisering av planprocessen har påbörjats. I första fasen handlar det om att tillgängliggöra gällande detaljplaner digitalt via karta. I olika skeden kan 3Dmodellen över staden användas för att visualisera förslagen. Förvaltningens yttrande Samhällsbyggnadsnämndens svar på remissen visar att nämnden har ställt sig bakom förslaget om en effektivare planprocess och beslutat att genomföra det. Kommunledningskontoret gör bedömningen att förslaget inte är så principiellt att det behöver beslutas av kommunfullmäktige. Något ytterligare politiskt beslut behöver därför inte tas för att förslaget skall kunna genomföras.

87 Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden har ställt sig bakom Daniel Filipssons (M) förslag till effektivare planprocess och beslutat att genomföra det. Kommunstyrelsen kommer att följa upp genomförandet i de regelbundna presidieträffarna mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsbyggnadsnämndens presidium. Exp: SBN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

88

89 Kommunledningskontoret Datum: Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS 211 Remiss, förslag om effektivare planprocess Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 11 maj 2016, 99 beslutat att remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden (se bifogad KSAU ). Svaret ska lämnas till kommunstyrelsen senast i september. Anci Eyoum Kommunsekreterare Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Stora torget 1 Alingsås Telefon: Fax: E-post: myndighetsbrevlåda Webbplats:

90 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 99 Dnr KS 211 Förslag till kommunstyrelsen om effektivare planprocess - Daniel Filipsson (M) Ärendebeskrivning Daniel Filipsson (M) har till kommunstyrelsen den 9 maj 2016, 101 lämnat följande förslag: Alingsås är en attraktiv kommun att bo, verka och arbeta i. Det är i grunden mycket positivt. Alingsås växer när vi blir fler, vilket ställer olika krav på kommunala investeringar i bostäder och infrastruktur. Det ställer också krav på vårt sätt att arbeta, både internt och externt, för att klara av efterfrågan på tillväxt i form av fler bostäder, skolor, sporthallar, samt en fungerande infrastruktur. Därtill kommer den höga efterfrågan på industrimark för företag som vill etablera sig eller växa. Kommunen har planmonopol enligt lag, vilket både ställer krav men också inger möjligheter. Men vi behöver förnya vår process och ta hjälp av de som vill bygga. Genom en byggherrestyrd planprocess, där arbetet med att ta fram material och underlag som erfordras för planprocessen görs av entreprenören själv och där kommunen svarar för myndighetsrollen, skapas goda förutsättningar för ökad bostadsbyggnation. Planprocessen tar lång tid och därför behöver den också tåla omvärldens förändringar. Flexibilitet i detaljplanerna är ett måste och större generella detaljplaner kan vara en möjlighet. Tonvikt skall snarare fokuseras på gatustruktur, tomtindelning och total byggnadsvolym än dagens för detaljerade begränsningar. Det tillsammans med förändrad p- norm skulle sannolikt ge bra effekt för bostadsbyggandet i Alingsås. Dessutom måste en fullständig digitalisering av planprocessen ske omgående. Det skulle öka effektiviteten väsentligt men också underlätta för samtliga aktörer på byggmarknaden. Med anledning av ovanstående föreslås kommunstyrelsen att besluta: Initiera och implementera en byggherrestyrd planprocess i Alingsås kommun Digitalisera hela planprocessen Kommunstyrelsen beslutade att remittera ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott för hantering. Arbetsutskottets beslut: Ärendet remitteras till samhällsbyggnadsnämnden för beredning, med svar senast september till kommunstyrelsen. Exp: SBN, Klk-ek Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

91 Ärende 16 Bostadsförsörjningsprogram Bollebygds kommun

92 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: David Eriksson Direktnr: Beteckning: KS Bostadsförsörjningsprogram Bollebygds kommun Ärendebeskrivning Bollebygds kommun har lämnat en samrådshandling med förslag på bostadsförsörjningsprogram. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Plan- och bygglagen anger att riktlinjerna ingår som en del av kommunens översiktsplanering. Syftet med Bollebygds bostadsförsörjningsprogram är att: Ge en samlad bild över bostadssituationen i kommunen. Visa hur kommunen tar hänsyn till lokala samt regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningsprogrammet. Utgöra ett faktaunderlag samt vara vägledande för ställningstagande av bostadsfrågor. Identifiera behov av bostäder för särskilda grupper. I samrådshandlingen visas att efterfrågan på bostäder i Bollebygd kommun har ökat markant. Med nuvarande byggnation tillsammans med pågående och utlovat detaljplanearbete beräknas att kommunen kommer bygga ca 120 bostäder per år. Detta innebär en sannolik befolkningsökning på cirka 2,5 % per år, vilket är en mycket stor befolkningstillväxt. Den tidigare visionen med horisontåret 2025 har reviderats med målsättning om en årlig befolkningstillväxt på 3,15 %. Kommunen anger att denna befolkningsökning medför stora investeringsbehov av kommunal service och allmänna anläggningar. Bollebygds kommun beskriver att det för närvarande råder bostadsbrist. Detta gäller särskilt för unga och ensamkommande barn. Det anges råda en akut brist på bostäder för ensamkommande barn. Med anvisningslagens införande, som innebär att kommunerna ska garantera ett mottagande av vissa nyanlända, beskrivs att bostadsbehovet kommer öka. Kommunen betonar att man inte ska kategorisera nyanlända som en egen grupp. De anges vara en grupp som har ett behov av ordinarie bostäder som andra invånare. Kommunen beskriver att ett ökat bestånd av hyreslägenheter är viktigt. Särskilt angeläget är att mindre hyreslägenheter byggs. Föreslagen utveckling tar utgångspunkt i Boollebygds kommuns gemensamma utvecklingsplan med Marks kommun och Härryda kommun. I kommunens prioriteringar läggs tyngdpunkten på kommande bostadsbyggnad i stråket mellan

93 Göteborg och Borås. I programmet anges att den norra delen av Bollebygds kommun har en stark koppling till Alingsås med väg 180. Förvaltningens yttrande Alingsås kommun ser positivt på Bollebygds kommuns ambitioner att ta ett ansvar för bostadsbyggande i regionen. En sådan ambitiös utbyggnad förutsätter en fortsatt dialog med grannkommunerna i frågor som är av mellankommunal karaktär. Alingsås kommun vill framföra att väg 180 är viktig för stråket som går mellan Alingsås tätort och Borås stad. Vid planerad byggnation längs väg 180 behövs en fortsatt medvetenhet om hur stråket kan stärkas inför framtida planering. Alingsås kommun vill framföra att vi kommer ta fram utvecklingsplaner för norra och södra kommundelen enligt beslut i Kommunfullmäktige den 26 oktober Syftet med utvecklingsplanerna är att höja attraktionskraften och därmed skapa bättre förutsättningar för utveckling på landsbygden och i kommunens mindre tätorter. Avsikten är att inkludera grannkommuner i arbetet där potential finns. I detta sammanhang är Bollebygds kommun en viktig part med anledning av det angivna sambandet mellan Bollebygds och Alingsås kommun med väg 180. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen översänder kommunledningskontorets yttrande som sitt eget. Exp: SBN, TN Bollebygds kommun kommunen@bollebygd.se Samhällsbyggnad Planenheten, Box 110, Bollebygd Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Avdelningschef David Eriksson Strateg, samhällsplanering Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

94 Förslag till Bostadsförsörjningsprogram , remiss Översänder samrådshandling för Bostadsförsörjningsprogram , Bollebygds kommun på remiss. Bostadsförsörjningsprogrammet godkändes för samråd av samhällsbyggnadsnämnden den 3 oktober Efter samrådstid ska programmet fastställas av kommunfullmäktige. Synpunkter skickas till kommunen@bollebygd.se eller Samhällsbyggnad Planenheten, Box 110, Bollebygd, märk epost/kuvertet med Bostadsförsörjningsprogram. Synpunkterna ska vara inskickade senast den 31 oktober. Vid frågor, kontakta planchef Fredrik Engkvist, tfn eller epost fredrik.engkvist@bollebygd.se Med vänlig hälsning Planenheten, Bollebygds kommun Skickas till: Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Härryda kommun Lerums kommun Alingsås kommun Borås stad Marks kommun Vårgårda kommun

95

96 UTGIVARE Bollebygds kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planenheten Tfn: E-post: Webbplats: FOTO & KARTOR Bollebygds kommun bild- och kartarkiv och Lantmäteriet Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

97 Innehållsförteckning Inledning... 3 Lagar som reglerar kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen... 4 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866)... 4 Kommunens mål och underlag för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet... 5 Vision Bollebygd Utvecklingsplan för del av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner... 5 Översiktsplan... 6 Riktlinjer för markanvisning... 7 Nyttoanalys i Sverigeförhandlingen... 7 Nulägesbeskrivning och planeringsförutsättningar... 8 Befolkning... 8 Pendling... 9 Näringsliv och sysselsättning... 9 Bostadsbestånd Bostadssituationen i Bollebygds kommun Bostadssituationen utifrån olika gruppers behov Äldre med behov av vårdinsatser LSS-bostäder Unga Nyanlända och ensamkommande flyktingbarn Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Planerat bostadsbyggande Beskrivning av utbyggnadsområden Beskrivning av utbyggnadsområden Bostadsförsörjningsprogrammets hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program. 18 Miljömål Vision Västra Götaland Det goda livet Målbild Tåg Hållbar tillväxt BoHäM Bollebygd, Härryda och Mark i samverkan Uppföljning och fortsatt arbete Källförteckning Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

98 Inledning Bollebygd är en av många kommuner i Västra Götaland som har underskott på bostäder. Bostadsförsörjningsprogrammet visar kommunens mål för bostadsbyggandet och hur kommunen ska nå uppsatta mål. Det visar också hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Västra Götaland är attraktivt att flytta till och bo i. Enligt Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys för Västra Götalands län ökade befolkningen i Västra Götalands län med närmare personer under Befolkningsökningen är särskilt påtaglig i och kring Göteborg. Bristen på bostäder drabbar framförallt grupper såsom unga, nyanlända, funktionshindrade och äldre. Syfte Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att: o o o o o Ge en samlad bild över bostadssituationen i kommunen Visa hur kommunen tar hänsyn till lokala samt regionala, mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Utgöra faktaunderlag för den kortsiktiga och långsiktiga fysiska planeringen Vara vägledande vid ställningstagande för bostadsfrågor Identifiera behov av bostäder för särskilda grupper Arbetsprocess Bostadsförsörjningsprogrammet upprättas av samhällsbyggnadsförvaltningen i samverkan med bildnings- och omsorgsförvaltningen. I lagen (2013:866) om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska riktlinjer för bostadsförsörjning antas i samband med ny mandatperiod. Kommunens ambition är att programmet ska uppdateras årligen utifrån förändrade förutsättningar. Programmet ska antas i samband med att den kommunala budgeten. Tidsupplägg: 1. Förslag till samråd, godkännande av samhällsbyggnadsnämnden ( ). 2. Samråd med berörda aktörer: grannkommuner och Länsstyrelsen Västra Götalands län 3. Revidering av programmet, bearbetning av inkomna synpunkter. 4. Antagande av kommunfullmäktige Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

99 Lagar som reglerar kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i tre ramlagar, samt i lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar. De tre ramlagarna är: o o o Kommunallagen (1991:900): Ger bland annat kommunen rätt att skapa och driva bostadsbolag. Plan- och bygglagen (PBL 2010:900): Ger kommunen rätt till och ansvar för markanvändningen genom planmonopolet och ett indirekt ansvar för att skapa goda boendemiljöer. Socialtjänstlagen (2001:453) Genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866) Enligt lag (2013:866) har kommuner ansvar för bostadsförsörjningen. Lagen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommuner är skyldiga att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen som ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Om förutsättningarna förändras för de antagna riktlinjerna ska nya upprättas och antas oftare. Riktlinjerna ska minst innehålla information om: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ, tillfälle att yttra sig. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

100 Kommunens mål och underlag för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Bostadsförsörjningsprogrammet ska svara mot antagna mål och inriktningsdokument som har bäring på bostadsförsörjningen. Vision Bollebygd 2025 Bollebygd kommunen där vi bor bra och lever länge Bollebygd med invånare är en ovanlig kommun. I Bollebygd är människor trygga, stolta, självständiga men också mycket måna om gemenskapen. Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga kommunen. Snabba och miljövänliga förbindelser till Göteborg, Borås, Landvetters flygplats och Göteborgs hamn gör Bollebygd till en plats nära världen. Boende i Bollebygd ingår i en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner. Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum, mångfald i boendeformer, böljande landskap och bra utbud av samhällsservice känns det härligt att bo i Bollebygd. I Bollebygd har invånarna en sällsynt närhet till kommunens förtroendevalda och har alla möjligheter att vara delaktiga och påverka bygdens utveckling. Närheten till naturen erbjuder rofylld rekreation och hälsosamma aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behovet av de flesta fritidsintressen. 1 Utvecklingsplan för del av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner Utvecklingsplanen är ett samarbete mellan kommunerna Bollebygd, Härryda och Mark och är en del av BoHäM-samarbetet, som syftar till att gemensamt lösa frågor som går över kommungränserna. Planen antogs av Bollebygds kommunfullmäktige i september Utvecklingsplanen anger inriktning och målsättning för gränsområdet mellan de tre kommunerna. Den visar vilka möjligheter som uppstår med ett stationsläge mellan Bollebygd och Rävlanda på en ny stambana för höghastighetståg mellan Göteborg och Stockholm. 1 Genom beslut i kommunfullmäktige , i samband med att beslut om mål och budget för togs, ändrades visionens tillväxtmål om invånarantal till från invånare, det som en följd av en kraftig ökning av invånarantalet. För att nå det nya målet om invånare behövs en årlig befolkningsökning med cirka 3,15 %. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

101 Utvecklingsplanens vision: Bollebygd, Härryda och Marks kommuner har som gemensamt mål att arbeta mot ett hållbart samhälle och en bättre vardag med högre livskvalitet. Genom förbättrade regionala kopplingar skulle utvecklingsområdet kunna bli en än mer integrerad del av Göteborgsregionen samtidigt som en hållbar utveckling och tillväxt möjliggörs. Utvecklingsplanens utgångspunkter: o o o o o Skapa attraktiva boendemiljöer, bra service och möjligheter för verksamhetsetableringar med bra kopplingar till kollektivtrafik. Underlätta för människor att röra sig genom att satsa på nya kopplingar till kollektivtrafiknoder samt utveckla gemensam kommunal och kommersiell service i strategiska lägen. REGION ETT HÅLLBART SÄTT Erbjuda ett boende med närhet till arbetsplatser erbjuda möjligheter till natur och rekreation för såväl besökare som boende. Möjliggöra ett brett utbud av olika boendeformer. Skapa attraktiva boendemiljöer, bra service och möjligheter för verksamhetsetableringar med bra kopplingar till kollektivtrafik. Översiktsplan Den nuvarande översiktsplanen är från 2002 och arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har påbörjats. Den nya översiktsplanen beräknas kunna antas I samband med en kommuntäckande översiktsplan görs även en fördjupning av översiktsplanen för Bollebygds tätort och stationsområdet. I nuvarande Översiktsplan kan följande mål kopplas till bostadsförsörjningen: o o o o Förtätning, omvandling, nyexploatering i Bollebygd, Olsfors, Hultafors och Töllsjö. Byggnation i stråk där kollektivtrafik finns eller kan byggas ut. Utveckling av området vid Kråktorp för ett stationsområde vid Götalandsbanan Positiv inställning till enstaka byggnationer utanför de ovan angivna områdena, om de inte krävs stöd i detaljplan. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

102 Riktlinjer för markanvisning Under 2017 avser kommunen att ta fram riktlinjer för markanvisning för att få till stånd byggande av bostäder på mark som ägs av kommunen. Nyttoanalys i Sverigeförhandlingen Bollebygds kommun lämnade under hösten 2015 in en nyttoanalys till Sverigeförhandlingen, vars uppgift bland annat är att förhandla om finansiering där kommuner och regioner kan vara med och medfinansiera en ny höghastighetsjärnväg. I Bollebygds fall handlar det om Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm. Fokus ligger på de nyttor som infrastrukturprojektet kan bidra till, framförallt ett ökat bostadsbyggande och en större arbetsmarknadsregion. I Bollebygds nyttoanalys presenteras kommunens framtida befolkning- och bostadsutveckling utifrån två scenarier, ett där station i Kråktorp, Bollebygd förverkligas och ett där station inte blir av. Nyttoanalysen visar tydligt att med station i Bollebygd finns goda förutsättningar för att bygga ett stort antal nya bostäder inom stationens influensområde. Kombinationen av lägesbunden boattraktivitet och tillgänglighet till arbetsmarknadsregionerna Borås och Göteborg leder till mycket stor bostadsnytta i Bollebygds kommun. I nuläget pågår Trafikverkets järnvägsutredning av Götalandsbanan på sträckan Mölnlycke-Bollebygd samt lokaliseringsutredning på sträckan Bollebygd-Borås. Beslut om lokalisering av järnväg och station väntas av Sverigeförhandlingen och Trafikverket under Utifrån mål och underlag med koppling till bostadsförsörjning kan inriktningar för bostadsbyggandet sammanfattas till: o o o Bostadsbyggandet ska ske genom förtätning och omvandling inom och i anslutning till kommunens tätorter. Nya bostäder ska byggas i närhet till kollektivtrafik och service. Tillkommande bostäder ska vara av varierande boende- storlek- och upplåtelseform. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

103 Nulägesbeskrivning och planeringsförutsättningar Invånare just nu: Befolkning I kommunen bor det idag cirka 9000 personer (september 2016) fördelade på hushåll. I Bollebygds tätort bor cirka invånare. I Hultafors bor cirka 300 personer, i Olsfors cirka 650 personer och i Töllsjö cirka 350 personer. Kommunen har de senaste åren haft en genomgående positiv befolkningsökning på ungefär 0,9 %. Kommunen har en relativt ung befolkning, 30 % är under 25 år, 50 % mellan år och 20 % är över 65 år. Befolkningsutveckling Den tidigare visionen utgick från att Bollebygds kommun skulle vara invånare 2025, en ökning på strax över 1 (lila linje i figur 1). Med en kraftig befolkningstillväxt de senaste åren har utvecklingen visat att visionen skulle varit uppnådd tidigare än Den reviderade visionen säger nu personer fram till 2025 (röd linje i figur 1). I bostadsförsörjningsprogrammet redovisas att cirka nya bostäder per år kan byggas. Det medför en sannolik befolknings ökning på cirka 2,5 procent per år (blå linje i figur 1). En fortsatt hög befolkningsutveckling medför i sin tur stora investeringsbehov avseende utbyggnad av kommunal service och allmänna anläggningar såsom till exempel barnomsorg och skola Befolkningsutveckling i Bollebygds kommun Nuvarande befolkningsutveckling 0,9% Fortsatt genomsnittlig ökning 1,50% Tidigare vision ,5% Bostadsförsörjningsprogram ,15% Vision 2025 Figur 1: 4 scenarier för procentuell befolkningsutveckling i Bollebygds kommun fram till år 2026 Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

104 Figur 2 Bollebygds geografiska läge i Västra Götalandsregionen Pendling Bollebygd är en boendekommun med ett starkt strategiskt läge mellan Göteborg och Borås, nära Landvetter flygplats. Stråket Göteborg Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk. Fler och fler rör sig i stråket för att nå arbete bostad, skola, nöje och kultur. Dagens järnvägsförbindelse är ett mindre attraktivt alternativ för att skapa ett hållbart transportsystem i stråket. Kust-till-kustbanans låga kvalitet gör att restiden med tåg är längre än med både bil och buss vilket medför att tåget inte är ett rationellt val för många resenärer. Buss 101 mellan Borås och Göteborg stannar i Bollebygd, turtätheten är dock inte speciellt frekvent vilket minskar flexibiliteten i resandet. Bristen på fungerande kollektivtrafik gör att bilen blir det naturliga valet och det bidrar till högre belastning på riksväg 40 och mer trängsel inne i städerna. I Bollebygd väljer majoriteten att resa med bil. För den som saknar tillgång till bil blir dessa brister ett hinder som begränsar friheten i valet av boende och arbete. Den norra delen av Bollebygds kommun har en stark koppling till Alingsås via väg 180. Näringsliv och sysselsättning Bollebygds läge mellan Göteborg och Borås innebär att boende i kommunen har tillgång till mångfald av näringsliv och utbildning. Många invånare i kommunen pendlar därför till sitt arbete i någon av grannkommunerna. I kommunen finns cirka 700 registrerade företag, varav de flesta är enmans- eller fåmansföretag. Bollebygds kommun är den största arbetsgivaren med över 500 anställda. I övrigt är de största företagen inom tillverkningsindustrin: Flügger AB, Hultafors och Hammar Maskin. Bollebygds centrum fungerar som ett handelscentrum för kringliggande mindre orter och omgivande landsbygd. Det medför att det finns förhållandevis stort utbud av butiker av olika slag. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

105 Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Bollebygds kommun består av cirka tre fjärdedelar småhus (friliggande villor, par-rad- och kedjehus). En tredjedel av lägenheter i flerbostadshus och resterande specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade och övriga typer av specialbostäder). Vad gäller upplåtelseform är äganderätt den mest förekommande (70 %) följt av hyresrätt (20 %) och bostadsrätt (10 %). De vanligaste storlekarna på småhus är cirka kvadratmeter. För lägenheter i flerbostadshus finns flest lägenheter kring kvadratmeter. Fördelning av bostadsbestånd Fördelning av upplåtelseformer småhus flerbostadshus specialbostäder hyresrätt bostadsrätt äganderätt Figur 3: Procentuell fördelning mellan småhus, flerbostadshus och specialbostäder i Bollebygds kommun Källa: SCB. Figur 4: Procentuell fördelning av upplåtelseformer i Bollebygds kommun. Källa: SCB Fördelning av storlek på småhus Fördelning av storlek på lägenheter < 31 kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm > 200 kvm < 31 kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm > 200 kvm Figur 5: Fördelningen av storlek på småhus i Bollebygds kommun. Källa: SCB. Figur 6: Fördelningen av storlek på lägenheter i Bollebygds kommun. Källa: SCB. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

106 Bostadssituationen i Bollebygds kommun I Västra Götaland har 44 av 49 kommuner underskott på bostäder, Bollebygds kommun är en av dem. Med underskott menas att behov och efterfrågan är större än utbudet. Att det råder bostadsbrist i kommunen bedöms utifrån kötid baserat på kommunens egna tomtkö 2, Stifelesen Bollebo Hyresbostäder 3 och hos privata fastighetsägare. Bedömningen görs också utifrån att nyproduktion av bostadsrätter sålts innan färdigsställande. Sammantaget finns det en stor efterfrågan för både ägande-, bostads- och hyresrätt. Störst tryck finns dock på hyresrätter. Bostadssituationen utifrån olika gruppers behov I många fall handlar bostadsbrist om viss brist på upplåtelseform, i det flesta fall hyresrätter. Brist på hyresrätter drabbar ofta grupper som på ett eller annat sätt står utanför bostadsmarknaden på grund av dålig ekonomi eller speciella behov. Äldre med behov av vårdinsatser Genom ett biståndsbeslut är den äldre berättigad till boende med vård i olika omfattning. Denna typ av boende kan ha olika typer definitioner till exempel äldreboende, omvårdsboende, där personen hyr egen lägenhet eller rum och har tillgång till gemensamma utrymmen som dagrum och kök. Bemanning finns på plats dygnet runt. Det finns tre former av äldreboende i Bollebygds kommun, demensboende, somatiskt boende och korttidsboende. I dagsläget finns en viss överkapacitet av dessa boenden. Men med en kraftigt växande befolkning kan situationen komma att förändras, det är därför viktigt att följa upp prognoser och ha en beredskap att kunna tillhandahålla bostäder för denna grupp. 2 Bollebygd kommun har en aktiv tomtkö, där kommunala småhustomter fördelas genomturordning efter kötid. 3 Bollebo, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder är ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag utan eget vinstintresse. Ändamålet med verksamheten är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bollebo äger och förvaltar 454 bostäder varav 83 stycken är service- och gruppbostäder, varav de flesta är belägna i Bollebygd tätort. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

107 Funktionsnedsatta i behov av tillgängliga bostäder Genom god tillgänglighet i sitt eget boende ges personer med olika typer av funktionshinder möjlighet bo kvar i den egna bostaden. I den fysiska miljön kan detta ske genom yttre och inre tillgänglighet. Tillgång till hiss och hemvård är även av stor betydelse. Genom bostadsanpassning möjliggörs kommunens invånare att få en god tillgänglighet i sitt eget boende. Bidrag för bostadsanpassning kan sökas hos kommunen. Senior- och trygghetsbostäder är koncept som kan rymmas inom kategorin. Bostadsformerna har en åldersgräns men tillskillnad från omvårdnadsboende behövs inte ett biståndsbeslut för att få en lägenhet, utan kötid gäller. Trygghets- och seniorboende är ett boende för vuxna som består av vanliga lägenheter där man måste ha en viss ålder för att kunna hyra och köpa. Ofta har dessa boenden god tillgänglighet som exempelvis låga trösklar, rymlig hiss, funktionella badrum, gemensamhetslokal och nära till service och kollektivtrafik. Bostadsområdet Skattegården i centrala Bollebygd är ett exempel på senior- och trygghetsboende med möjlighet till vård och närhet till äldreboendet där möjlighet till social aktivitet finns. Liksom äldreboende förväntas efterfrågan på senior-och trygghetsboende bli allt större i takt med att befolkningen ökar. LSS-bostäder LSS är en förkortning av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Målet med lagen är att personer med funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att leva som andra. Att leva som andra innebär bland annat att ha möjlighet att bo som andra, dvs att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. En bostad som tillförsäkrar personer med omfattande funktionshinder goda levnadsvillkor är en av förutsättningar för att nå lagstiftningens mål. Ett syfte med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bostad. Det finns olika typer av LSS-boende, exempelvis korttids-, service- och gruppboende. I Bollebygd vilar behovet främst på fler typer av service- och gruppboenden. Som ett led i detta planeras ett LSS-boende anpassad för personer med autism. Att bedöma det framtida behovet av LSS-bostäder är svårt. Prognoser och behov bör kontinuerligt följas upp för att kunna göra en ungefärlig bedömning för hur framtida behov kan komma att se ut. Även om det är svårt att förutspå det framtida behovet av LSS-bostäder är det viktigt att det finns beredskap för anpassade bostäder. Unga Bostadsmarknaden i Bollebygds kommun är för unga otillgänglig, kommunen erbjuder idag inga student- eller ungdomsbostäder. Utbudet av mindre lägenheter är glest både vad gäller hyres- och bostadsrätter. Möjlighet ska finnas för unga vuxna som vill flytta till egen bostad. Att öka beståndet av mindre lägenheter är därför viktigt. Nyanlända och ensamkommande flyktingbarn Vid tillstånd att stanna i Sverige övergår den asylsökande i benämning till nyanländ. 1 mars 2016 inträdde lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Det innebär att kommunen är skyldig att ta emot ett visst antal nyanlända. Syftet är att eftersträva en snabbare process för nyanlända att få tillgång till bostad samt integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

108 Definitionen av ensamkommande barn är barn under 18 år, skild från förälder eller som saknar ställföreträdare. Utifrån anvisningar av Migrationsverket är kommunen ansvarig att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. Anvisningar sker till kommunen genom ett fördelningssystem som baseras på att varje kommun tar emot en fastställd andel av det totala antalet barn. Kommunen ges i sin tur skyldighet att erbjuda bostad i form av familjehem och HVB-hem. Ett förslag om ändring av lagen (1994:137) gällande mottagande av asylsökande m.fl (LMA) är nu ute på remiss. Det nya lagförslaget innebär bland annat att en kommun som har anvisat att ta emot ett ensamkommande barn endast ska få placera barnet i ett boende i en annan kommun om kommunerna sinsemellan har ingått en särskild överenskommelse om placering. Lagförändringarna föreslås träda kraft den 1 januari Det råder idag en akut situation att tillhandahålla bostäder för ensamkommande barn. Situationen bedöms bli ännu mer påtaglig vid förändrad lagstiftning. Vad gäller bostäder för nyanlända är det viktigt att inte kategorisera dessa som en egen grupp. Nyanlända ska ses som vanliga medborgare och erbjudas ordinarie bostäder. Att öka beståndet av hyreslägenheter och då framförallt mindre hyreslägenheter skapar förutsättningar för dessa personer att kunna bosätta sig i kommunen. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Efterfrågan på bostäder är stor i kommunen, framförallt i form av hyresrätter. Pågående byggnation av bostäder, tillsammans med pågående och utlovade detaljplanearbeten omfattar cirka 120 nya bostäder per år. Det medför en sannolik befolkningsökning på cirka 2,5 % per år. Det innebär i sin tur stora investeringsbehov avseende utbyggnad av kommunal service och allmänna anläggningar såsom till exempel barnomsorg, skola och VA-system. Bostadsförsörjningsprogrammet ska redogöra för det planerade bostadsbyggandet under åren och därefter möjligt byggande med mer ungefärlig tidsangivelse och antal bostäder under åren Planerat bostadsbyggande Under perioden bedömer kommunen att det kommer byggas cirka 500 bostäder i Bolllebygd, det vill säga cirka 100 per år. Bostadsbyggandet kommer inte vara jämt fördelat över åren utan tyngden kommer ligga under den senare hälften. Under följande femårsperiod kommer det sannolikt att byggas ungefär 750 bostäder, fördelat på flerfamiljshus, tätt byggda markbostäder och småhus. Det innebär att det sannolikt kommer att byggas cirka 150 bostäder per år. Merparten på privat ägd mark. Beroende på hur byggkonjunkturen utvecklas finns en relativt stor osäkerhet kring utbyggnadstakten. Av dessa bostäder tillkommer cirka 88 stycken på kommunal mark övriga på privatägd mark. Ungefär två tredjedelar av de kommunalt exploaterade bostäderna kommer att vara småhus och övriga lägenheter i flerbostadshus, företrädesvis som hyresrätter. Bostäderna som byggs på privat mark kommer vara ungefär hälften småhus och hälften flerbostadshus. Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

109 Beroende på hur byggkonjunkturen utvecklas finns en viss osäkerhet kring främst de privata exploateringarna. Kommunen har planmonopolet och kan genom det styra vilken maximal exploatering det kan bli över åren, men konjunkturen kan göra att vissa projekt inte alls genomförs och att andra tar längre tid än nu beräknat. Tabellen i figur 6 utgår från när byggstart tidigast kan ske. 180 Bostadsbyggande i Bollebygds kommun perioden Antal bostäder Figur 7: Bostadsbyggandet mellan perioden baserat på en bedömning utifrån tidigast möjliga byggstart. Beskrivning av utbyggnadsområden Tyftet etapp 2 40 småhus Tyftet ligger i den norra delen av centralorten Bollebygd. Detaljplanen omfattar totalt 52 kommunala och fem enskilda tomter. Etapp 1 består av 12 kommunala tomter och de fem enskilda tomterna. Etapp 2 består av 40 kommunala tomter. Under 2016 pågår utbyggnad av vägar, annan infrastruktur och allmän platsmark. De 40 tomterna kommer att kunna erbjudas till den kommunala tomtkön alternativt gå ut till allmän försäljning vid årsskiftet 2016/ Bergadalen etapp 2 20 småhus, 15 lägenheter Bergadalen ligger i den nordöstra delen av Bollebygd. Detaljplanen är uppdelad i tre etapper, varav första etappen är klar. Planen omfattar totalt cirka 120 bostäder. Etapp 2 rymmer 14 kommunala och 12 privata småhustomter samt 15 lägenheter på kommunal mark. Möjlig byggstart för etapp 2 sker under Töllsjö 24 lägenheter Direkt söder om skolan i Töllsjö finns ett detaljplanelagt område för bostäder i småhus eller flerbostadshus. Samhällsbyggnadsnämnden arbetar för ett avtal om att hyra dessa lägenheter. Bostäderna uppförs av fastighetsägaren i etapper med planerad start under Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober