Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73"

Transkript

1 Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73 statens folkhälsoinstitut

2 Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73 statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 2005:38 issn: isbn: redaktör: anita linell illustrationer: viera larsson karta, omslag: vägverket tryck: edita, stockholm, 2005

4 Innehåll Förord 5 1. Bakgrund till hälsokonsekvensbedömning av väg 73 7 Varför komplettera MKB:n med en HKB? 7 Fakta om väg 73 7 De olika stegen i en HKB 8 2. Planering av hur HKB:n ska genomföras 9 Beskrivning av nollalternativet och det nya alternativ E 9 Avgränsningar i tiden 11 Geografisk avgränsning och indelning 11 Beskrivning av befolkningen 11 Berörda intressenter 11 Val av mål och bestämningsfaktorer 12 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN bestämningsfaktorer 13 MILJÖMÅL bestämningsfaktorer 13 Val av bedömningsverktyg 15 Val av prioriterade grupper 15 Jämlikhet i hälsa 15 Jämställdhet i hälsa 17 Intresseområden (geografiska områden) Analys 19 Översiktlig presentation av analysen 19 Bedömning av trafikmiljön, nollalternativet år Bedömning av trafikmiljön, alternativ E år Bedömning av boende- och fritidsmiljön, nollalternativet år Bedömning av boende- och fritidsmiljön, alternativ E år Detaljerad beskrivning av analysen 24 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN 24 MILJÖMÅLEN 26 Processen synpunkter som har lämnats och hur de har beaktats 29

5 4. Resultatsammanställning, slutsatser och rekommendation 31 Bestämningsfaktorer för hälsa 31 Jämlikhet i hälsa 31 Jämställdhet i hälsa Erfarenheter från denna fallstudie 33 Medverkande 34 Ordlista 35 Referenser 36

6 hälsokonsekvensbedömning väg 73 5 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom några områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Den här rapporten, en fallstudie som visar hur HKB kan tillämpas i ett vägtrafikprojekt, är ett led i detta uppdrag. Fallstudien har utgått från den generella vägledning som institutet har gett ut, Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar (1). Representanter för Vägverket och Nynäshamns kommun har deltagit i analysarbetet och en stor referensgrupp med representanter från centrala myndigheter, landsting, kommuner och forskningsorganisationer har lämnat värdefulla synpunkter under arbetets gång. Deltagarlista finns i slutet av rapporten. Anita Linell och Eva Falck, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Enligt regeringen ska alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Folkhälsoinstitutet anser att HKB är ett utmärkt verktyg för att synliggöra hur besluten bidrar till att nå social hållbarhet. Den här fallstudien visar hur en HKB kan komplettera en miljökonsekvensbeskrivning så att både miljömässig och social hållbarhet belyses. Stockholm i november 2005 gunnar ågren generaldirektör anita linell enhetschef

7

8 hälsokonsekvensbedömning väg Bakgrund till hälsokonsekvensbedömning av väg 73 Väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn har en 25 kilometer lång mycket olycksdrabbad del. För att åtgärda problemet undersöktes flera alternativa lösningar. I den miljökonsekvensbeskrivning som gjordes, analyserades sju olika alternativ till ny vägsträckning samt alternativet att bygga ut den befintliga aktuella vägsträckningen av väg 73 (2). Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) blev att ett av utbyggnadsalternativen förordades, alternativ E. Den hälsokonsekvensbedömning (HKB) som presenteras i denna rapport är avgränsad till en jämförelse mellan alternativ E och nollalternativet. Varför komplettera MKB:n med en HKB? I MKB:n finns miljörelaterade hälsokonsekvensbedömningar, däremot saknas ofta den sociala aspekten på hälsa. Då man kompletterar en MKB med en HKB är syftet att ge beslutsfattarna ett vidgat perspektiv på hälsa så att de får: en samlad bild av både den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbar utveckling, det vill säga hänsyn tas till både miljömål och mål för folkhälsan kunskap om hur beslutet påverkar hälsan hos olika befolkningsgrupper, exempelvis invandrare, funktionshindrade, barn och äldre kunskaper om hur beslutet påverkar i jämställdhetsfrågor. Fakta om väg 73 Väg 73 är huvudvägförbindelse mellan Nynäshamn och Stockholm. Den är klassad både som riksintresse och som regionalt stråk. Vägsträckan är viktig såväl för Nynäshamn och Södertörn som för Gotland. Nuvarande väg 73 går genom ett kulturlandskap som har stora natur- och kulturvärden. På den ena sidan av vägen finns det känsliga kustområden och på den andra sidan skog och andra naturmiljöer som är viktiga för friluftsliv och rekreation (2). Sträckan som behandlas i denna fallstudie, den mellan Älgviken och Fors (se figur 2 på sidan 9), är ofta olycksdrabbad och brukar ibland kallas dödens väg. Trafikbelastningen är mycket hög i förhållande till vägens standard. Den varierar över dygnet på grund av färjetrafiken till och från Nynäshamn. Trafikmängden på vägen ökar successivt, vilket har medfört ökade störningar för de boende.

9 8 hälsokonsekvensbedömning väg 73 De olika stegen i en HKB Innan vi går vidare till hur planeringen av hur hälsokonsekvensbedömningen av väg 73 ska genomföras kan det finnas anledning att kort sammanfatta de olika stegen i en HKB. 3. Analys 5. Uppföljning och utvärdering 4. Resultat och rekommendationer 1. Screening 2. Planering Alternativ Mål och bestämningsfaktorer Bedömningsverktyg Prioriterade grupper Figur 1. Bilden visar de olika stegen eller faserna vid framtagandet av en hälsokonsekvensbedömning. Figuren ovan visar de olika stegen i en hälsokonsekvensbedömning. Dessa finns beskrivna mer utförligt i Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar (1). Ofta finns det anledning att gå fram och tillbaka mellan de olika stegen i en så kallad iterativ process. När man håller på med analysen kan det till exempel hända att man får gå tillbaka till steg 2 om man upptäcker att en viktig bestämningsfaktor saknas eller att fler prioriterade grupper bör ingå i bedömningen. Det kan också hända att det blir så stora osäkerheter i analysresultatet att man måste gå tillbaka och finna mer precisa bedömningsverktyg (metoder eller modeller). I den här fallstudien av väg 73 har steg 1, screening av faktorer som påverkar hälsan, redan genomförts vid arbetet med MKB:n. Därför går vi nu direkt in på steg 2, planering.

10 hälsokonsekvensbedömning väg Planering av hur HKB:n ska genomföras Här följer en beskrivning av hur fallstudie väg 73 genomfördes. Studien följer den arbetsgång som finns beskriven i den generella metodvägledningen för HKB (1) och figur 1. De kvantitativa data som presenteras i denna fallstudie är hämtade från Vägverkets rapport Miljökonsekvensbeskrivning med kompletterande vägutredning (2). Beskrivning av nollalternativet och det nya alternativ E Med nollalternativet avses den ursprungliga väg 73 framskriven till år Den åtgärdas enligt de planer som redan finns, det vill säga några få redan tagna beslut rörande trafiksäkerhet och buller. Här följer en mer detaljerad beskrivning av nollalternativet: Existerande vägstandard avseende geometri, sidoområden och hastighetsbegränsningar bibehålls. Bullerskyddsåtgärder genomförs enligt aktuellt upprustningsprogram. Ingen anläggning av viltstängsel och cykelbanor genomförs. Inga separata anläggningar för omhändertagande av dagvatten anläggs. Inga trafikplatser inrättas utan korsningar i plan bibehålls. Trafiksäkerhetsförbättringar av sidoområden och korsningar vid Ösmo och Gryt genomförs. Oskyddade trafikanter är hänvisade till blandtrafik. PENDELTÅG Hemforsa Mot Västerhaninge Fors N Segeräng Vreta Grindtorp Utlida Katrineberg VÄG 73 Berga Ösmo Överfors Ådala Häringe Hammersta Ekeby gård Östnora Söderby Björsta Landfjärden km Älgviken Pendeltåg Mindre tätort Väg 73 Mot Nynäshamn Figur 2. Karta över väg 73 mellan Älgviken och Fors, nollalternativet år 2020.

11 10 hälsokonsekvensbedömning väg 73 PENDELTÅG Hemforsa Mot Västerhaninge Fors N Ösmo Överfors A Segeräng Vreta Grindtorp Ådala Häringe Hammersta gård Ekeby Katrineberg Utlida B Östnora Söderby Berga Björsta Landfjärden km Älgviken Mot Nynäshamn A B Pendeltåg Mindre tätort Gamla väg 73, som blir lokalväg Nya väg 73 Sträckan A till B på nya väg 73 kallas förbifart Landfjärden Figur 3. Alternativ E år I alternativ E byggs en ny väg 73 mellan Älgviken och Fors, en fyrfältsväg med två körfält i vardera riktning. Vid Landfjärden byggs en förbifart. Den ursprungliga väg 73 avlastas från genomfartstrafik och blir lokalväg. Den planerade förbifarten i alternativ E går genom områden som används för friluftsliv och rekreation. I förbifartens norra del kommer intrång i befintlig bebyggelse att ske. Se figur 3. Här följer en närmare beskrivning av alternativ E den nya väg 73 mellan Älgviken och Fors: Fyrfältsväg (trafiksäkra sidområden, smal mittremsa och mitträcken). Korsningar är planskilda. Vägens längd blir 445 m längre än i nollalternativet. Vägdagvatten tas om hand i separata anläggningar. Viltstängsel sätts upp. Passager under vägen för ryttare/vilt/cyklister. Befintlig väg 73 byggs om och blir lokalväg. Minskade trafikflöden ger plats för gång- och cykelvägar. Ett regionalt cykel- och gångstråk planeras längs hela sträckan mellan Älgviken och Fors. Ytterligare hastighetsbegränsningar införs. Trafikflödet (2002) är cirka fordon per dygn. År 2020 beräknas trafikflödet vara cirka fordon per dygn, vilket innebär en ökning med cirka 70 procent. Färjetrafiken till och från Nynäshamn orsakar tillfälliga toppar i trafiktätheten.

12 hälsokonsekvensbedömning väg Avgränsningar i tiden Studietidpunkten, år 2020, är vald med hänsyn till att det tar lång tid att ta fram planer och genomföra själva utbyggnaden för ett vägtrafikprojekt. Tidpunkten är också vald för att man i analysen ska kunna få en rimlig bild av hur bland annat framtida trafikflöden och fordonsteknik påverkar utfallet. Geografisk avgränsning och indelning Alternativ E och nollalternativet har delats in i tre typer av områden för vilka bedömningar genomförs. Dessa är: trafikmiljön boendemiljön fritidsmiljöer utanför boendemiljön som påverkas av utsläpp, buller och andra miljöfaktorer från vägen. Beskrivning av befolkningen I det aktuella området bor ungefär personer. Hälften av invånarna bor i Ösmo, medan övrig befolkning är utspridd till mindre samhällen. Se figur 2 på sidan 9. Av befolkningen är procent ungdomar medan omkring 10 procent har uppnått pensionsålder. Service i form av skolor, dagis och äldrevård finns i Ösmo. När det gäller hur stor del av befolkningen som lider av allergi och astma har den uppgift som gäller för hela Sveriges befolkning använts, cirka 20 procent. Befolkningen beräknas öka med procent till år 2020 i Ösmo och utefter väg 73 (2). Berörda intressenter Delaktighet och inflytande i samhället är en självklar del i ett demokratiskt samhälle. För vägtrafikprojekt är det viktigt att berörda medborgare ges tillfälle att säga sin åsikt om förändringar av vägar/gator som kan påverka vardagen och möjligheten till rörlighet och en i övrigt god livsmiljö. Även intressegrupper, som inte bor i området men som passerar eller vistas där kortare tid, bör inbjudas till samråd. Intressenter som bjöds in till samråd var centrala myndigheter, kommuner, företag, politiska partier, privatpersoner och fastighetsägare i närområdet. Figur 4. Nya väg 73 blir fyrfältsväg med två körfält i vardera riktningen enligt Vägverkets bild till höger. Källa: Illustration från projektets VR-modell, Scalo AB.

13 12 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Val av mål och bestämningsfaktorer I faktarutan nedan ges en översikt av de elva målområdena för folkhälsan och de 15 miljökvalitetsmålen. De mål som valdes ut för analysen har markerats med blå färg. FAKTARUTA MED DE 11 MÅLOMRÅDENA FÖR FOLKHÄLSAN OCH MILJÖMÅL MÅL FÖR FOLKHÄLSAN med fokus på social hållbarhet består av 11 målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande MILJÖMÅL med fokus på miljömässig hållbarhet består av 15 miljökvalitetsmål: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö De målområden som bedöms i HKB:n är Sunda och säkra miljöer och produkter och Ökad fysisk aktivitet. Målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter delas här upp i två delar: Säkra miljöer och produkter, som handlar om skador, redovisas under Mål för folkhälsan. Sunda miljöer och produkter svarar mot de 15 miljökvalitetsmålen och redovisas under Miljömål.

14 hälsokonsekvensbedömning väg MÅL FÖR FOLKHÄLSAN bestämningsfaktorer Val av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Risk för skador i trafikmiljön Detta är den absolut viktigaste bestämningsfaktorn under detta mål. Skador och olycksrisker på den befintliga vägen var huvudorsaken till den planerade nya vägsträckningen. Risk vid transport av farligt gods Risker vid transport av farligt gods sågs som en viktig angränsande bestämningsfaktor. Vägavsnittet är hårt belastat av tunga transporter med farligt gods. Oro/otrygghet för olycksrisker Hos boende och trafikanter som ofta passerar vägavsnittet finns oro och otrygghet eftersom risken för olycksfall är stor. Val av bestämningsfaktor för ÖKAD FYSISK AKTIVITET Stödjande miljö för fysisk aktivitet (till exempel möjlighet att cykla, promenera, rida) I planerna för en ny väg ligger i första hand att skapa bättre och säkrare framkomlighet för fordon. En stödjande miljö kring en väg som möjliggör motion, är exempelvis gång-, cykel- och ridvägar avgörande faktorer för fri rörlighet och möjlighet till fysisk aktivitet. MILJÖMÅL bestämningsfaktorer Val av bestämningsfaktor för BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläpp av koldioxid Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen som har ökat med 10 procent under perioden Det senaste århundradet har temperaturen vid markytan stigit med i genomsnitt 0,6 grader. Även mycket små men långvariga förändringar i temperatur kan allvarligt påverka människans livsbetingelser. Även om det dröjer länge innan negativa hälsoeffekter inträffar så finns det anledning att uppmärksamma hur utsläpp av koldioxid påverkas av beslutet. Val av bestämningsfaktorer för FRISK LUFT Halter av kvävedioxid, partiklar och kolväten Dessa luftföroreningar förorsakar många olika besvär och sjukdomar cancer, lungsjukdomar samt hjärt-kärlsjukdomar. För känsliga grupper, exempelvis astmatiker, kan höga halter av luftföroreningar bidra till kraftigt försämrad lungfunktion. Kvävedioxid och kolväten bidrar till bildning av ytterligare en luftförorening, nämligen marknära ozon.

15 14 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Val av bestämningsfaktorer för GIFTFRI MILJÖ Spridning av långlivade organiska ämnen och tungmetaller Partiklar från bildäck, bromsbeläggningar och vägbeläggningar bidrar till spridning av skadliga ämnen, bland annat metaller i miljön, och kan hota människors hälsa. Även olja och fordonsbränslen som sprids innehåller skadliga organiska ämnen. Val av bestämningsfaktorer för GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Läckage av vägsalt/klorid Användningen av mark, exempelvis vid ett vägbygge, kan medföra förändringar av grundvattennivåer. Vägsalt är främst ett hot mot privata brunnar som ligger nära den väg som saltas. Val av bestämningsfaktorer för GOD BEBYGGD MILJÖ Buller kan ge upphov till sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, trötthet, stressreaktioner och hjärt-kärlsjukdomar. Vibrationer kan ge upphov till stressreaktioner och andra stresskänslor (4). Tillgängligheten kan påverkas negativt genom de barriäreffekter som vägar kan ge upphov till. Den fysiska barriäreffekten kan handla om framkomlighet och säkerhet och sociala barriäreffekten om förändrade förflyttningsvägar och kontaktmönster (4). Intrång syftar på den påverkan som en ny vägsträckning kan få på boendemiljöer samt de kulturmiljöer och grönområden som finns i boendemiljöns närhet. Val av bestämningsfaktor för LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Förutsättningar för friluftsliv/rekreation Arbetsgruppen har bedömt denna bestämningsfaktor utifrån hur förutsättningarna för boende eller besökare påverkas av eventuella störningar vid sjöar och vattendrag i samband med friluftsliv och idrott, exempelvis fritidsfiske. Val av bestämningsfaktor för LEVANDE SKOGAR Förutsättningar för friluftsliv/rekreation Arbetsgruppen har bedömt denna bestämningsfaktor utifrån hur förutsättningarna för boende eller besökare påverkas av eventuella störningar i skogsområdet i samband med friluftsliv och idrott. Jägare och ryttare är två av de intressegrupper som finns med i bedömningen.

16 hälsokonsekvensbedömning väg Val av bedömningsverktyg Det verktyg för bedömning, den så kallade Hälsomatrisen, som används i den här fallstudien har ursprungligen tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (3). Hälsomatrisen valdes som verktyg därför att den ger struktur i analysen. Den ger även stöd för ett systematiskt arbetssätt när många prioriterade grupper och bestämningsfaktorer ska analyseras. Bedömningen kan markeras med +, och 0, där + står för förbättring står för försämring och 0 står för oförändrat läge. Bedömningen kan också illustreras med hjälp av färger, vilket ger en bra överblick. I det här projektet valdes färger. För att bedöma enskilda bestämningsfaktorer för hälsan, såsom luftföroreningar och buller, har särskilda spridningsmodeller använts som beräknar hur luftföroreningar och buller sprids till omgivningen. Dessa beskrivs närmare i Vägverkets miljökonsekvensbeskrivning (2). Val av prioriterade grupper Jämlikhet i hälsa Arbetsgruppen valde ut följande prioriterade grupper för att se hur beslutet påverkar jämlikhet i hälsa. Motiven framgår nedan. Påverkan på dessa grupper jämfördes med hela den berörda befolkningen. Barn Barn och ungdomar utgör en sårbar befolkningsgrupp bland annat beroende på deras behov att kunna röra sig fritt till och från skola och fritid, medan deras erfarenhet och bedömningsförmåga att röra sig i trafik och offentlig miljö inte är utvecklad som hos vuxna. Vidare är barn mer känsliga än vuxna för luftföroreningar, buller och andra miljöfaktorer. Vuxna/yrkesverksamma Den vuxna och yrkesverksamma befolkningen behöver lättillgängliga och säkra kommunikationer till och från hem/arbete, men även lättåtkomliga strövområden för fritid. Kvinnor löper större risk än män att få skador vid exponering för fettlösliga kemiska substanser. Det beror på att kvinnor proportionellt sett har större mängd fettvävnad, tunnare hud och långsammare ämnesomsättning, vilket gör att kemikalierna stannar längre i kroppen och medför högre koncentrationer i blodet.

17 16 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Äldre Äldre utgör en mycket skiftande grupp när det gäller behov och möjligheter att röra sig i samhället. Generellt kan sägas att med stigande ålder avtar snabbhet och reaktionsförmåga samt ofta även hörsel. Äldre som har nedsatt hörsel har svårare att kommunicera i bullriga miljöer. Känsligheten för luftföroreningar ökar med ökande ålder. Äldre är överrepresenterade bland befolkningen när det gäller olyckor bland cyklister och fotgängare. Av de fotgängare och cyklister som skadas under ett år är cirka hälften över 65 år. Kroniskt sjuka/särskilt känsliga Kroniskt sjuka, exempelvis personer med nedsatt lungfunktion, drabbas mer än andra av luftföroreningar. Detsamma gäller för de särskilt känsliga grupper som lider av astma. Denna grupp kan även drabbas mer än andra vid utsläpp som uppstår vid olyckor med farligt gods. Buller kan ge upphov till förhöjt blodtryck och hjärt-kärlproblem. De som redan har dessa symtom kan besväras värre än andra av bullret. Figur 5. Vid hälsokonsekvensbedömningar är det särskilt viktigt att titta på hur olika prioriterade grupper påverkas. När det gäller faktorn ålder är det till exempel ofta barn och äldre som beaktas eftersom de kan vara särskilt sårbara för bestämningsfaktorer som ger negativa hälsoeffekter.

18 hälsokonsekvensbedömning väg Funktionshindrade Personer med fysiska funktionshinder har rätt till höga krav på tillgänglighet i trafiken. Det kan exempelvis innebära att man underlättar för personer med behov av rullatorer eller rullstolar att ta sig fram. Nedsatt hörsel kan innebära ökade risker i trafikmiljö och svårigheter att kommunicera i bullriga miljöer. Även nedsatt syn kan innebära ökade risker i trafikmiljö. Särskilda intressegrupper: jägare och hästsportutövare I de berörda markområdena där den nya vägsträckningen planeras förekommer ridning och jakt. Dessa grupper påverkas av förbifarten vid Landfjärden, som kommer att dras genom tidigare orörda områden. Jämställdhet i hälsa För varje prioriterad grupp som har analyserats har även en bedömning gjorts för att se om utfallet skiljer sig mellan könen. Intresseområden (geografiska områden) Tre intresseområden identifierades som utgångspunkt för analysen. Den ena är trafikmiljön, där befolkningen uppträder i rollen som trafikanter. De andra två intresseområdena är boende- och fritidsmiljö, där befolkningen kan utsättas för störningar av närheten till vägen och dess trafik i rollen som boende eller vid rekreation eller friluftsliv. Sammanställningen av resultatet presenteras med utgångspunkt från dessa tre områden.

19

20 hälsokonsekvensbedömning väg Analys Översiktlig presentation av analysen Här ges först en översikt av analysresultatet där nollalternativet och alternativ E jämförs med varandra i: trafikmiljön, se sidorna boende- och fritidsmiljön, se sidorna Därefter följer en detaljerad beskrivning med de resonemang som ligger bakom bedömningarna av bestämningsfaktorerna. Trafikmiljö Boendemiljö Fritidsmiljö sjöar och vattendrag Fritidsmiljö skogen Figur 6. Hälsokonsekvensbedömningarna har delats upp i Trafikmiljö samt Boende- och fritidsmiljö, vilket illustreras med ovanstående symboler.

21 20 hälsokonsekvensbedömning väg 73 BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖN, NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Yrkes- Hela yrkesverk- hindrade sjuka förare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt gods (risk) Oro/otrygghet för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- God bebyggd Buller --- miljö Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Trafikmiljön i nollalternativet år 2020 innebär allvarliga försämringar. Alla bestämningsfaktorer utvecklas i negativ riktning för hälsan. Orsaken är att trafikflödet ökar med 70 procent samtidigt som befolkningen i området ökar. De allvarligaste försämringarna är att risken för olyckor och skador ökar. Även förutsättningarna för fysisk aktivitet försämras. De prioriterade grupper som drabbas värst är markerade med i hälsomatrisen ovan.

22 hälsokonsekvensbedömning väg BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖN, ALTERNATIV E ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Yrkes- Hela yrkesverk- hindrade sjuka förare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt gods (risk) Oro/otrygghet för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- God bebyggd Buller --- miljö Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet I alternativ E har den nya väg 73 blivit fyrfältsväg bland annat med viltstängsel, förbifart vid Landfjärden, och bullerdämpande åtgärder. Den ursprungliga väg 73 har blivit lokalväg anpassad för lokal trafik, gående och cyklister. Den sammantagna bedömningen visar att bestämningsfaktorerna i trafikmiljön i alternativ E förbättras till år De prioriterade grupper som får den största hälsovinsten är barn, äldre och kroniskt sjuka. Även för yrkesförare och funktionshindrade innebär alternativ E förbättringar, liksom för vuxna/yrkesverksamma som exempelvis pendlar till arbetet.

23 22 hälsokonsekvensbedömning väg 73 BEDÖMNING AV BOENDE- OCH FRITIDSMILJÖN, NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Ryttare Hela yrkesverk- hindrade sjuka Jägare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt --- gods (risk) Oro/otrygghet --- för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Begr. klimat- Utsläpp --- påverkan koldioxid Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- Giftfri miljö Spridning långlivade org. --- ämnen och tungmetaller Grundvatten Läckage av vägsalt/klorid --- God bebyggd Buller --- miljö Vibrationer --- Levande sjöar/ vattendrag Tillgänglighet --- Intrång i kulturmiljö/ --- grönområden Möjlighet till rekreation Levande skogar Möjlighet till rekreation Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Nollalternativet innebär att utvecklingen för de flesta av bestämningsfaktorerna i boendemiljön blir negativ, några är oförändrade. De prioriterade grupper som drabbas värst är markerade med. Möjligheten till rekreation i fritidsmiljön behandlas under Levande sjöar/vattendrag och Levande skogar bedöms som relativt oförändrad.

24 hälsokonsekvensbedömning väg BEDÖMNING AV BOENDE- OCH FRITIDSMILJÖN, ALTERNATIV E ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Ryttare Hela yrkesverk- hindrade sjuka Jägare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt --- gods (risk) Oro/otrygghet --- för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Begr. klimat- Utsläpp --- påverkan koldioxid Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- Giftfri miljö Spridning långlivade org. --- ämnen och tungmetaller Grundvatten Läckage av vägsalt/klorid --- God bebyggd Buller --- miljö Vibrationer --- Tillgänglighet --- Intrång i kulturmiljö/ --- grönområden Levande sjöar/ vattendrag Möjlighet till rekreation Levande skogar Möjlighet till rekreation Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Bestämningsfaktorerna i boendemiljön i alternativ E utvecklas i positiv riktning jämfört med nuläget. Sammantaget uppnås stora förbättringar främst för barn och kroniskt sjuka, men även för funktionshindrade, äldre och vuxna/yrkesverksamma. De mest markanta förbättringarna har markerats med. Ett mindre antal fastigheter får försämringar i boendemiljön i den nya vägsträckningens norra del (intrång).

25 24 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Fritidsmiljön behandlas under Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Här innebär intrånget av förbifarten i rekreations- och fritidsmiljön att samtliga grupper påverkas negativt. Mest påverkas intressegrupperna jägare och ryttare som har organiserade aktiviteter i det område där förbifarten går. Detaljerad beskrivning av analysen Det här avsnittet innehåller en systematisk redovisning av vilka bedömningar som har gjorts för olika mål och bestämningsfaktorer samt hur olika prioriterade grupper påverkas i trafik-, boende- och fritidsmiljön. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Bedömning av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Risk för skador i trafikmiljön I nollalternativet ökar risken för olyckor och skador, beroende på det ökade trafikflödet till år 2020 samt att vägen inte är dimensionerad för denna belastning. Alternativ E med fyra körfält, viltstängsel och förbifart Landfjärden innebär en mycket stor förbättring i trafiksäkerhet jämfört med nuläget. Viltolyckor står för 4/7 av alla trafikolyckor på befintlig väg 73. Andra vanligt förekommande olyckor är singelolyckor samt olyckor i samband med möten, avsvängning eller korsande kurs. I nollalternativet är oskyddade trafikanter hänvisade till blandtrafik. I alternativ E separeras fotgängare och cyklister från fordonstrafik genom att gång- och cykelbanor anläggs längs den ursprungliga väg 73. Dessutom bidrar förbifart nya väg 73 till minskad trafik och hastighetsbegränsningar längs ursprungliga väg 73, så att olycksrisken för cyklister, gående och kollektivresenärer minskar. Risk vid transport av farligt gods Minskad risk av samma skäl som ovan i Risk för skador i trafikmiljön. Oro/otrygghet för olycksrisker I nollalternativet ökar oron på grund av ökade risker. Arbetsgruppen har här valt att markera yrkesförare och vuxna/yrkesverksamma som ofta reser efter vägen, men konstaterar att oron även finns hos anhöriga och bekanta till dem som trafikerar vägen. Alternativ E innebär att grupper som ofta trafikerar vägen, yrkesförare och vuxna/yrkesverksamma, får lägre risker och därmed minskar oron för att olyckor ska inträffa. Påverkan på prioriterade grupper i trafikmiljön. Sidan I nollalternativet ökar risken för skador i trafiken för fotgängare, cyklister, fordonsförare och kollektivresenärer. Särskilt utsatta är barn, äldre, funktionshindrade och kollektivresenärer i rollen som oskyddade trafikanter. I alternativ E förbättras situationen avsevärt för dessa grupper, bland annat genom att gång- och cykelvägar anläggs på ursprungliga väg 73. Vidare minskar risken för for-

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

FÖRDJUPNING 11. RISK & SÄKERHET

FÖRDJUPNING 11. RISK & SÄKERHET FÖRDJUPNING 11. Risk är ett ord som brukar beteckna något oväntat och oönskat. I begreppet risk ligger en sammanvägning av sannolikheten för att en olycka ska inträffa och konsekvenserna av densamma. INNEHÅLL

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS KALKYL PM VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS Objektnr: 85731485 Objektnamn: 63/763 Tullen 63/826 Brattfors Skede: Förstudie Datum: 2009-01-13 Rev datum: 1(5) 1 Bakgrund Vägverket avser att förbättra

Läs mer

Vision Ett bilfritt Vänersborg

Vision Ett bilfritt Vänersborg Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90 Vägverket Region Väst 14033 400 20 Göteborg www.vv.se Telefon: 0771-119 119 Henrik Erdalen henrik.erdalen@vv.se Direkt: 031-63 51 97 Mobil: 0733-58 62 00 Christer Claesson christer.claesson@vv.se Direkt:

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Bilaga 1. Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Samrådsutgåva hösten 2014 OBS! Samrådsversion! Innehåll Innehåll... 2 1. Bakgrund... 3 2. Avgränsning... 3 2.1 Geografisk avgränsning...

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Uställningshandling UMEÅ KOMMUN Juni 2011 Uppdragsnr: 10129106

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer