Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73

Transkript

1 Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73 statens folkhälsoinstitut

2 Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73 statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 2005:38 issn: isbn: redaktör: anita linell illustrationer: viera larsson karta, omslag: vägverket tryck: edita, stockholm, 2005

4 Innehåll Förord 5 1. Bakgrund till hälsokonsekvensbedömning av väg 73 7 Varför komplettera MKB:n med en HKB? 7 Fakta om väg 73 7 De olika stegen i en HKB 8 2. Planering av hur HKB:n ska genomföras 9 Beskrivning av nollalternativet och det nya alternativ E 9 Avgränsningar i tiden 11 Geografisk avgränsning och indelning 11 Beskrivning av befolkningen 11 Berörda intressenter 11 Val av mål och bestämningsfaktorer 12 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN bestämningsfaktorer 13 MILJÖMÅL bestämningsfaktorer 13 Val av bedömningsverktyg 15 Val av prioriterade grupper 15 Jämlikhet i hälsa 15 Jämställdhet i hälsa 17 Intresseområden (geografiska områden) Analys 19 Översiktlig presentation av analysen 19 Bedömning av trafikmiljön, nollalternativet år Bedömning av trafikmiljön, alternativ E år Bedömning av boende- och fritidsmiljön, nollalternativet år Bedömning av boende- och fritidsmiljön, alternativ E år Detaljerad beskrivning av analysen 24 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN 24 MILJÖMÅLEN 26 Processen synpunkter som har lämnats och hur de har beaktats 29

5 4. Resultatsammanställning, slutsatser och rekommendation 31 Bestämningsfaktorer för hälsa 31 Jämlikhet i hälsa 31 Jämställdhet i hälsa Erfarenheter från denna fallstudie 33 Medverkande 34 Ordlista 35 Referenser 36

6 hälsokonsekvensbedömning väg 73 5 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom några områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Den här rapporten, en fallstudie som visar hur HKB kan tillämpas i ett vägtrafikprojekt, är ett led i detta uppdrag. Fallstudien har utgått från den generella vägledning som institutet har gett ut, Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar (1). Representanter för Vägverket och Nynäshamns kommun har deltagit i analysarbetet och en stor referensgrupp med representanter från centrala myndigheter, landsting, kommuner och forskningsorganisationer har lämnat värdefulla synpunkter under arbetets gång. Deltagarlista finns i slutet av rapporten. Anita Linell och Eva Falck, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Enligt regeringen ska alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Folkhälsoinstitutet anser att HKB är ett utmärkt verktyg för att synliggöra hur besluten bidrar till att nå social hållbarhet. Den här fallstudien visar hur en HKB kan komplettera en miljökonsekvensbeskrivning så att både miljömässig och social hållbarhet belyses. Stockholm i november 2005 gunnar ågren generaldirektör anita linell enhetschef

7

8 hälsokonsekvensbedömning väg Bakgrund till hälsokonsekvensbedömning av väg 73 Väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn har en 25 kilometer lång mycket olycksdrabbad del. För att åtgärda problemet undersöktes flera alternativa lösningar. I den miljökonsekvensbeskrivning som gjordes, analyserades sju olika alternativ till ny vägsträckning samt alternativet att bygga ut den befintliga aktuella vägsträckningen av väg 73 (2). Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) blev att ett av utbyggnadsalternativen förordades, alternativ E. Den hälsokonsekvensbedömning (HKB) som presenteras i denna rapport är avgränsad till en jämförelse mellan alternativ E och nollalternativet. Varför komplettera MKB:n med en HKB? I MKB:n finns miljörelaterade hälsokonsekvensbedömningar, däremot saknas ofta den sociala aspekten på hälsa. Då man kompletterar en MKB med en HKB är syftet att ge beslutsfattarna ett vidgat perspektiv på hälsa så att de får: en samlad bild av både den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbar utveckling, det vill säga hänsyn tas till både miljömål och mål för folkhälsan kunskap om hur beslutet påverkar hälsan hos olika befolkningsgrupper, exempelvis invandrare, funktionshindrade, barn och äldre kunskaper om hur beslutet påverkar i jämställdhetsfrågor. Fakta om väg 73 Väg 73 är huvudvägförbindelse mellan Nynäshamn och Stockholm. Den är klassad både som riksintresse och som regionalt stråk. Vägsträckan är viktig såväl för Nynäshamn och Södertörn som för Gotland. Nuvarande väg 73 går genom ett kulturlandskap som har stora natur- och kulturvärden. På den ena sidan av vägen finns det känsliga kustområden och på den andra sidan skog och andra naturmiljöer som är viktiga för friluftsliv och rekreation (2). Sträckan som behandlas i denna fallstudie, den mellan Älgviken och Fors (se figur 2 på sidan 9), är ofta olycksdrabbad och brukar ibland kallas dödens väg. Trafikbelastningen är mycket hög i förhållande till vägens standard. Den varierar över dygnet på grund av färjetrafiken till och från Nynäshamn. Trafikmängden på vägen ökar successivt, vilket har medfört ökade störningar för de boende.

9 8 hälsokonsekvensbedömning väg 73 De olika stegen i en HKB Innan vi går vidare till hur planeringen av hur hälsokonsekvensbedömningen av väg 73 ska genomföras kan det finnas anledning att kort sammanfatta de olika stegen i en HKB. 3. Analys 5. Uppföljning och utvärdering 4. Resultat och rekommendationer 1. Screening 2. Planering Alternativ Mål och bestämningsfaktorer Bedömningsverktyg Prioriterade grupper Figur 1. Bilden visar de olika stegen eller faserna vid framtagandet av en hälsokonsekvensbedömning. Figuren ovan visar de olika stegen i en hälsokonsekvensbedömning. Dessa finns beskrivna mer utförligt i Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar (1). Ofta finns det anledning att gå fram och tillbaka mellan de olika stegen i en så kallad iterativ process. När man håller på med analysen kan det till exempel hända att man får gå tillbaka till steg 2 om man upptäcker att en viktig bestämningsfaktor saknas eller att fler prioriterade grupper bör ingå i bedömningen. Det kan också hända att det blir så stora osäkerheter i analysresultatet att man måste gå tillbaka och finna mer precisa bedömningsverktyg (metoder eller modeller). I den här fallstudien av väg 73 har steg 1, screening av faktorer som påverkar hälsan, redan genomförts vid arbetet med MKB:n. Därför går vi nu direkt in på steg 2, planering.

10 hälsokonsekvensbedömning väg Planering av hur HKB:n ska genomföras Här följer en beskrivning av hur fallstudie väg 73 genomfördes. Studien följer den arbetsgång som finns beskriven i den generella metodvägledningen för HKB (1) och figur 1. De kvantitativa data som presenteras i denna fallstudie är hämtade från Vägverkets rapport Miljökonsekvensbeskrivning med kompletterande vägutredning (2). Beskrivning av nollalternativet och det nya alternativ E Med nollalternativet avses den ursprungliga väg 73 framskriven till år Den åtgärdas enligt de planer som redan finns, det vill säga några få redan tagna beslut rörande trafiksäkerhet och buller. Här följer en mer detaljerad beskrivning av nollalternativet: Existerande vägstandard avseende geometri, sidoområden och hastighetsbegränsningar bibehålls. Bullerskyddsåtgärder genomförs enligt aktuellt upprustningsprogram. Ingen anläggning av viltstängsel och cykelbanor genomförs. Inga separata anläggningar för omhändertagande av dagvatten anläggs. Inga trafikplatser inrättas utan korsningar i plan bibehålls. Trafiksäkerhetsförbättringar av sidoområden och korsningar vid Ösmo och Gryt genomförs. Oskyddade trafikanter är hänvisade till blandtrafik. PENDELTÅG Hemforsa Mot Västerhaninge Fors N Segeräng Vreta Grindtorp Utlida Katrineberg VÄG 73 Berga Ösmo Överfors Ådala Häringe Hammersta Ekeby gård Östnora Söderby Björsta Landfjärden km Älgviken Pendeltåg Mindre tätort Väg 73 Mot Nynäshamn Figur 2. Karta över väg 73 mellan Älgviken och Fors, nollalternativet år 2020.

11 10 hälsokonsekvensbedömning väg 73 PENDELTÅG Hemforsa Mot Västerhaninge Fors N Ösmo Överfors A Segeräng Vreta Grindtorp Ådala Häringe Hammersta gård Ekeby Katrineberg Utlida B Östnora Söderby Berga Björsta Landfjärden km Älgviken Mot Nynäshamn A B Pendeltåg Mindre tätort Gamla väg 73, som blir lokalväg Nya väg 73 Sträckan A till B på nya väg 73 kallas förbifart Landfjärden Figur 3. Alternativ E år I alternativ E byggs en ny väg 73 mellan Älgviken och Fors, en fyrfältsväg med två körfält i vardera riktning. Vid Landfjärden byggs en förbifart. Den ursprungliga väg 73 avlastas från genomfartstrafik och blir lokalväg. Den planerade förbifarten i alternativ E går genom områden som används för friluftsliv och rekreation. I förbifartens norra del kommer intrång i befintlig bebyggelse att ske. Se figur 3. Här följer en närmare beskrivning av alternativ E den nya väg 73 mellan Älgviken och Fors: Fyrfältsväg (trafiksäkra sidområden, smal mittremsa och mitträcken). Korsningar är planskilda. Vägens längd blir 445 m längre än i nollalternativet. Vägdagvatten tas om hand i separata anläggningar. Viltstängsel sätts upp. Passager under vägen för ryttare/vilt/cyklister. Befintlig väg 73 byggs om och blir lokalväg. Minskade trafikflöden ger plats för gång- och cykelvägar. Ett regionalt cykel- och gångstråk planeras längs hela sträckan mellan Älgviken och Fors. Ytterligare hastighetsbegränsningar införs. Trafikflödet (2002) är cirka fordon per dygn. År 2020 beräknas trafikflödet vara cirka fordon per dygn, vilket innebär en ökning med cirka 70 procent. Färjetrafiken till och från Nynäshamn orsakar tillfälliga toppar i trafiktätheten.

12 hälsokonsekvensbedömning väg Avgränsningar i tiden Studietidpunkten, år 2020, är vald med hänsyn till att det tar lång tid att ta fram planer och genomföra själva utbyggnaden för ett vägtrafikprojekt. Tidpunkten är också vald för att man i analysen ska kunna få en rimlig bild av hur bland annat framtida trafikflöden och fordonsteknik påverkar utfallet. Geografisk avgränsning och indelning Alternativ E och nollalternativet har delats in i tre typer av områden för vilka bedömningar genomförs. Dessa är: trafikmiljön boendemiljön fritidsmiljöer utanför boendemiljön som påverkas av utsläpp, buller och andra miljöfaktorer från vägen. Beskrivning av befolkningen I det aktuella området bor ungefär personer. Hälften av invånarna bor i Ösmo, medan övrig befolkning är utspridd till mindre samhällen. Se figur 2 på sidan 9. Av befolkningen är procent ungdomar medan omkring 10 procent har uppnått pensionsålder. Service i form av skolor, dagis och äldrevård finns i Ösmo. När det gäller hur stor del av befolkningen som lider av allergi och astma har den uppgift som gäller för hela Sveriges befolkning använts, cirka 20 procent. Befolkningen beräknas öka med procent till år 2020 i Ösmo och utefter väg 73 (2). Berörda intressenter Delaktighet och inflytande i samhället är en självklar del i ett demokratiskt samhälle. För vägtrafikprojekt är det viktigt att berörda medborgare ges tillfälle att säga sin åsikt om förändringar av vägar/gator som kan påverka vardagen och möjligheten till rörlighet och en i övrigt god livsmiljö. Även intressegrupper, som inte bor i området men som passerar eller vistas där kortare tid, bör inbjudas till samråd. Intressenter som bjöds in till samråd var centrala myndigheter, kommuner, företag, politiska partier, privatpersoner och fastighetsägare i närområdet. Figur 4. Nya väg 73 blir fyrfältsväg med två körfält i vardera riktningen enligt Vägverkets bild till höger. Källa: Illustration från projektets VR-modell, Scalo AB.

13 12 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Val av mål och bestämningsfaktorer I faktarutan nedan ges en översikt av de elva målområdena för folkhälsan och de 15 miljökvalitetsmålen. De mål som valdes ut för analysen har markerats med blå färg. FAKTARUTA MED DE 11 MÅLOMRÅDENA FÖR FOLKHÄLSAN OCH MILJÖMÅL MÅL FÖR FOLKHÄLSAN med fokus på social hållbarhet består av 11 målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande MILJÖMÅL med fokus på miljömässig hållbarhet består av 15 miljökvalitetsmål: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö De målområden som bedöms i HKB:n är Sunda och säkra miljöer och produkter och Ökad fysisk aktivitet. Målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter delas här upp i två delar: Säkra miljöer och produkter, som handlar om skador, redovisas under Mål för folkhälsan. Sunda miljöer och produkter svarar mot de 15 miljökvalitetsmålen och redovisas under Miljömål.

14 hälsokonsekvensbedömning väg MÅL FÖR FOLKHÄLSAN bestämningsfaktorer Val av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Risk för skador i trafikmiljön Detta är den absolut viktigaste bestämningsfaktorn under detta mål. Skador och olycksrisker på den befintliga vägen var huvudorsaken till den planerade nya vägsträckningen. Risk vid transport av farligt gods Risker vid transport av farligt gods sågs som en viktig angränsande bestämningsfaktor. Vägavsnittet är hårt belastat av tunga transporter med farligt gods. Oro/otrygghet för olycksrisker Hos boende och trafikanter som ofta passerar vägavsnittet finns oro och otrygghet eftersom risken för olycksfall är stor. Val av bestämningsfaktor för ÖKAD FYSISK AKTIVITET Stödjande miljö för fysisk aktivitet (till exempel möjlighet att cykla, promenera, rida) I planerna för en ny väg ligger i första hand att skapa bättre och säkrare framkomlighet för fordon. En stödjande miljö kring en väg som möjliggör motion, är exempelvis gång-, cykel- och ridvägar avgörande faktorer för fri rörlighet och möjlighet till fysisk aktivitet. MILJÖMÅL bestämningsfaktorer Val av bestämningsfaktor för BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläpp av koldioxid Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen som har ökat med 10 procent under perioden Det senaste århundradet har temperaturen vid markytan stigit med i genomsnitt 0,6 grader. Även mycket små men långvariga förändringar i temperatur kan allvarligt påverka människans livsbetingelser. Även om det dröjer länge innan negativa hälsoeffekter inträffar så finns det anledning att uppmärksamma hur utsläpp av koldioxid påverkas av beslutet. Val av bestämningsfaktorer för FRISK LUFT Halter av kvävedioxid, partiklar och kolväten Dessa luftföroreningar förorsakar många olika besvär och sjukdomar cancer, lungsjukdomar samt hjärt-kärlsjukdomar. För känsliga grupper, exempelvis astmatiker, kan höga halter av luftföroreningar bidra till kraftigt försämrad lungfunktion. Kvävedioxid och kolväten bidrar till bildning av ytterligare en luftförorening, nämligen marknära ozon.

15 14 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Val av bestämningsfaktorer för GIFTFRI MILJÖ Spridning av långlivade organiska ämnen och tungmetaller Partiklar från bildäck, bromsbeläggningar och vägbeläggningar bidrar till spridning av skadliga ämnen, bland annat metaller i miljön, och kan hota människors hälsa. Även olja och fordonsbränslen som sprids innehåller skadliga organiska ämnen. Val av bestämningsfaktorer för GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Läckage av vägsalt/klorid Användningen av mark, exempelvis vid ett vägbygge, kan medföra förändringar av grundvattennivåer. Vägsalt är främst ett hot mot privata brunnar som ligger nära den väg som saltas. Val av bestämningsfaktorer för GOD BEBYGGD MILJÖ Buller kan ge upphov till sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, trötthet, stressreaktioner och hjärt-kärlsjukdomar. Vibrationer kan ge upphov till stressreaktioner och andra stresskänslor (4). Tillgängligheten kan påverkas negativt genom de barriäreffekter som vägar kan ge upphov till. Den fysiska barriäreffekten kan handla om framkomlighet och säkerhet och sociala barriäreffekten om förändrade förflyttningsvägar och kontaktmönster (4). Intrång syftar på den påverkan som en ny vägsträckning kan få på boendemiljöer samt de kulturmiljöer och grönområden som finns i boendemiljöns närhet. Val av bestämningsfaktor för LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Förutsättningar för friluftsliv/rekreation Arbetsgruppen har bedömt denna bestämningsfaktor utifrån hur förutsättningarna för boende eller besökare påverkas av eventuella störningar vid sjöar och vattendrag i samband med friluftsliv och idrott, exempelvis fritidsfiske. Val av bestämningsfaktor för LEVANDE SKOGAR Förutsättningar för friluftsliv/rekreation Arbetsgruppen har bedömt denna bestämningsfaktor utifrån hur förutsättningarna för boende eller besökare påverkas av eventuella störningar i skogsområdet i samband med friluftsliv och idrott. Jägare och ryttare är två av de intressegrupper som finns med i bedömningen.

16 hälsokonsekvensbedömning väg Val av bedömningsverktyg Det verktyg för bedömning, den så kallade Hälsomatrisen, som används i den här fallstudien har ursprungligen tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (3). Hälsomatrisen valdes som verktyg därför att den ger struktur i analysen. Den ger även stöd för ett systematiskt arbetssätt när många prioriterade grupper och bestämningsfaktorer ska analyseras. Bedömningen kan markeras med +, och 0, där + står för förbättring står för försämring och 0 står för oförändrat läge. Bedömningen kan också illustreras med hjälp av färger, vilket ger en bra överblick. I det här projektet valdes färger. För att bedöma enskilda bestämningsfaktorer för hälsan, såsom luftföroreningar och buller, har särskilda spridningsmodeller använts som beräknar hur luftföroreningar och buller sprids till omgivningen. Dessa beskrivs närmare i Vägverkets miljökonsekvensbeskrivning (2). Val av prioriterade grupper Jämlikhet i hälsa Arbetsgruppen valde ut följande prioriterade grupper för att se hur beslutet påverkar jämlikhet i hälsa. Motiven framgår nedan. Påverkan på dessa grupper jämfördes med hela den berörda befolkningen. Barn Barn och ungdomar utgör en sårbar befolkningsgrupp bland annat beroende på deras behov att kunna röra sig fritt till och från skola och fritid, medan deras erfarenhet och bedömningsförmåga att röra sig i trafik och offentlig miljö inte är utvecklad som hos vuxna. Vidare är barn mer känsliga än vuxna för luftföroreningar, buller och andra miljöfaktorer. Vuxna/yrkesverksamma Den vuxna och yrkesverksamma befolkningen behöver lättillgängliga och säkra kommunikationer till och från hem/arbete, men även lättåtkomliga strövområden för fritid. Kvinnor löper större risk än män att få skador vid exponering för fettlösliga kemiska substanser. Det beror på att kvinnor proportionellt sett har större mängd fettvävnad, tunnare hud och långsammare ämnesomsättning, vilket gör att kemikalierna stannar längre i kroppen och medför högre koncentrationer i blodet.

17 16 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Äldre Äldre utgör en mycket skiftande grupp när det gäller behov och möjligheter att röra sig i samhället. Generellt kan sägas att med stigande ålder avtar snabbhet och reaktionsförmåga samt ofta även hörsel. Äldre som har nedsatt hörsel har svårare att kommunicera i bullriga miljöer. Känsligheten för luftföroreningar ökar med ökande ålder. Äldre är överrepresenterade bland befolkningen när det gäller olyckor bland cyklister och fotgängare. Av de fotgängare och cyklister som skadas under ett år är cirka hälften över 65 år. Kroniskt sjuka/särskilt känsliga Kroniskt sjuka, exempelvis personer med nedsatt lungfunktion, drabbas mer än andra av luftföroreningar. Detsamma gäller för de särskilt känsliga grupper som lider av astma. Denna grupp kan även drabbas mer än andra vid utsläpp som uppstår vid olyckor med farligt gods. Buller kan ge upphov till förhöjt blodtryck och hjärt-kärlproblem. De som redan har dessa symtom kan besväras värre än andra av bullret. Figur 5. Vid hälsokonsekvensbedömningar är det särskilt viktigt att titta på hur olika prioriterade grupper påverkas. När det gäller faktorn ålder är det till exempel ofta barn och äldre som beaktas eftersom de kan vara särskilt sårbara för bestämningsfaktorer som ger negativa hälsoeffekter.

18 hälsokonsekvensbedömning väg Funktionshindrade Personer med fysiska funktionshinder har rätt till höga krav på tillgänglighet i trafiken. Det kan exempelvis innebära att man underlättar för personer med behov av rullatorer eller rullstolar att ta sig fram. Nedsatt hörsel kan innebära ökade risker i trafikmiljö och svårigheter att kommunicera i bullriga miljöer. Även nedsatt syn kan innebära ökade risker i trafikmiljö. Särskilda intressegrupper: jägare och hästsportutövare I de berörda markområdena där den nya vägsträckningen planeras förekommer ridning och jakt. Dessa grupper påverkas av förbifarten vid Landfjärden, som kommer att dras genom tidigare orörda områden. Jämställdhet i hälsa För varje prioriterad grupp som har analyserats har även en bedömning gjorts för att se om utfallet skiljer sig mellan könen. Intresseområden (geografiska områden) Tre intresseområden identifierades som utgångspunkt för analysen. Den ena är trafikmiljön, där befolkningen uppträder i rollen som trafikanter. De andra två intresseområdena är boende- och fritidsmiljö, där befolkningen kan utsättas för störningar av närheten till vägen och dess trafik i rollen som boende eller vid rekreation eller friluftsliv. Sammanställningen av resultatet presenteras med utgångspunkt från dessa tre områden.

19

20 hälsokonsekvensbedömning väg Analys Översiktlig presentation av analysen Här ges först en översikt av analysresultatet där nollalternativet och alternativ E jämförs med varandra i: trafikmiljön, se sidorna boende- och fritidsmiljön, se sidorna Därefter följer en detaljerad beskrivning med de resonemang som ligger bakom bedömningarna av bestämningsfaktorerna. Trafikmiljö Boendemiljö Fritidsmiljö sjöar och vattendrag Fritidsmiljö skogen Figur 6. Hälsokonsekvensbedömningarna har delats upp i Trafikmiljö samt Boende- och fritidsmiljö, vilket illustreras med ovanstående symboler.

21 20 hälsokonsekvensbedömning väg 73 BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖN, NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Yrkes- Hela yrkesverk- hindrade sjuka förare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt gods (risk) Oro/otrygghet för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- God bebyggd Buller --- miljö Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Trafikmiljön i nollalternativet år 2020 innebär allvarliga försämringar. Alla bestämningsfaktorer utvecklas i negativ riktning för hälsan. Orsaken är att trafikflödet ökar med 70 procent samtidigt som befolkningen i området ökar. De allvarligaste försämringarna är att risken för olyckor och skador ökar. Även förutsättningarna för fysisk aktivitet försämras. De prioriterade grupper som drabbas värst är markerade med i hälsomatrisen ovan.

22 hälsokonsekvensbedömning väg BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖN, ALTERNATIV E ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Yrkes- Hela yrkesverk- hindrade sjuka förare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt gods (risk) Oro/otrygghet för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- God bebyggd Buller --- miljö Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet I alternativ E har den nya väg 73 blivit fyrfältsväg bland annat med viltstängsel, förbifart vid Landfjärden, och bullerdämpande åtgärder. Den ursprungliga väg 73 har blivit lokalväg anpassad för lokal trafik, gående och cyklister. Den sammantagna bedömningen visar att bestämningsfaktorerna i trafikmiljön i alternativ E förbättras till år De prioriterade grupper som får den största hälsovinsten är barn, äldre och kroniskt sjuka. Även för yrkesförare och funktionshindrade innebär alternativ E förbättringar, liksom för vuxna/yrkesverksamma som exempelvis pendlar till arbetet.

23 22 hälsokonsekvensbedömning väg 73 BEDÖMNING AV BOENDE- OCH FRITIDSMILJÖN, NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Ryttare Hela yrkesverk- hindrade sjuka Jägare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt --- gods (risk) Oro/otrygghet --- för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Begr. klimat- Utsläpp --- påverkan koldioxid Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- Giftfri miljö Spridning långlivade org. --- ämnen och tungmetaller Grundvatten Läckage av vägsalt/klorid --- God bebyggd Buller --- miljö Vibrationer --- Levande sjöar/ vattendrag Tillgänglighet --- Intrång i kulturmiljö/ --- grönområden Möjlighet till rekreation Levande skogar Möjlighet till rekreation Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Nollalternativet innebär att utvecklingen för de flesta av bestämningsfaktorerna i boendemiljön blir negativ, några är oförändrade. De prioriterade grupper som drabbas värst är markerade med. Möjligheten till rekreation i fritidsmiljön behandlas under Levande sjöar/vattendrag och Levande skogar bedöms som relativt oförändrad.

24 hälsokonsekvensbedömning väg BEDÖMNING AV BOENDE- OCH FRITIDSMILJÖN, ALTERNATIV E ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Ryttare Hela yrkesverk- hindrade sjuka Jägare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt --- gods (risk) Oro/otrygghet --- för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Begr. klimat- Utsläpp --- påverkan koldioxid Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- Giftfri miljö Spridning långlivade org. --- ämnen och tungmetaller Grundvatten Läckage av vägsalt/klorid --- God bebyggd Buller --- miljö Vibrationer --- Tillgänglighet --- Intrång i kulturmiljö/ --- grönområden Levande sjöar/ vattendrag Möjlighet till rekreation Levande skogar Möjlighet till rekreation Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Bestämningsfaktorerna i boendemiljön i alternativ E utvecklas i positiv riktning jämfört med nuläget. Sammantaget uppnås stora förbättringar främst för barn och kroniskt sjuka, men även för funktionshindrade, äldre och vuxna/yrkesverksamma. De mest markanta förbättringarna har markerats med. Ett mindre antal fastigheter får försämringar i boendemiljön i den nya vägsträckningens norra del (intrång).

25 24 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Fritidsmiljön behandlas under Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Här innebär intrånget av förbifarten i rekreations- och fritidsmiljön att samtliga grupper påverkas negativt. Mest påverkas intressegrupperna jägare och ryttare som har organiserade aktiviteter i det område där förbifarten går. Detaljerad beskrivning av analysen Det här avsnittet innehåller en systematisk redovisning av vilka bedömningar som har gjorts för olika mål och bestämningsfaktorer samt hur olika prioriterade grupper påverkas i trafik-, boende- och fritidsmiljön. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Bedömning av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Risk för skador i trafikmiljön I nollalternativet ökar risken för olyckor och skador, beroende på det ökade trafikflödet till år 2020 samt att vägen inte är dimensionerad för denna belastning. Alternativ E med fyra körfält, viltstängsel och förbifart Landfjärden innebär en mycket stor förbättring i trafiksäkerhet jämfört med nuläget. Viltolyckor står för 4/7 av alla trafikolyckor på befintlig väg 73. Andra vanligt förekommande olyckor är singelolyckor samt olyckor i samband med möten, avsvängning eller korsande kurs. I nollalternativet är oskyddade trafikanter hänvisade till blandtrafik. I alternativ E separeras fotgängare och cyklister från fordonstrafik genom att gång- och cykelbanor anläggs längs den ursprungliga väg 73. Dessutom bidrar förbifart nya väg 73 till minskad trafik och hastighetsbegränsningar längs ursprungliga väg 73, så att olycksrisken för cyklister, gående och kollektivresenärer minskar. Risk vid transport av farligt gods Minskad risk av samma skäl som ovan i Risk för skador i trafikmiljön. Oro/otrygghet för olycksrisker I nollalternativet ökar oron på grund av ökade risker. Arbetsgruppen har här valt att markera yrkesförare och vuxna/yrkesverksamma som ofta reser efter vägen, men konstaterar att oron även finns hos anhöriga och bekanta till dem som trafikerar vägen. Alternativ E innebär att grupper som ofta trafikerar vägen, yrkesförare och vuxna/yrkesverksamma, får lägre risker och därmed minskar oron för att olyckor ska inträffa. Påverkan på prioriterade grupper i trafikmiljön. Sidan I nollalternativet ökar risken för skador i trafiken för fotgängare, cyklister, fordonsförare och kollektivresenärer. Särskilt utsatta är barn, äldre, funktionshindrade och kollektivresenärer i rollen som oskyddade trafikanter. I alternativ E förbättras situationen avsevärt för dessa grupper, bland annat genom att gång- och cykelvägar anläggs på ursprungliga väg 73. Vidare minskar risken för for-