Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73"

Transkript

1 Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73 statens folkhälsoinstitut

2 Hälsokonsekvensbedömning av ett vägtrafikprojekt Fallstudie väg 73 statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 2005:38 issn: isbn: redaktör: anita linell illustrationer: viera larsson karta, omslag: vägverket tryck: edita, stockholm, 2005

4 Innehåll Förord 5 1. Bakgrund till hälsokonsekvensbedömning av väg 73 7 Varför komplettera MKB:n med en HKB? 7 Fakta om väg 73 7 De olika stegen i en HKB 8 2. Planering av hur HKB:n ska genomföras 9 Beskrivning av nollalternativet och det nya alternativ E 9 Avgränsningar i tiden 11 Geografisk avgränsning och indelning 11 Beskrivning av befolkningen 11 Berörda intressenter 11 Val av mål och bestämningsfaktorer 12 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN bestämningsfaktorer 13 MILJÖMÅL bestämningsfaktorer 13 Val av bedömningsverktyg 15 Val av prioriterade grupper 15 Jämlikhet i hälsa 15 Jämställdhet i hälsa 17 Intresseområden (geografiska områden) Analys 19 Översiktlig presentation av analysen 19 Bedömning av trafikmiljön, nollalternativet år Bedömning av trafikmiljön, alternativ E år Bedömning av boende- och fritidsmiljön, nollalternativet år Bedömning av boende- och fritidsmiljön, alternativ E år Detaljerad beskrivning av analysen 24 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN 24 MILJÖMÅLEN 26 Processen synpunkter som har lämnats och hur de har beaktats 29

5 4. Resultatsammanställning, slutsatser och rekommendation 31 Bestämningsfaktorer för hälsa 31 Jämlikhet i hälsa 31 Jämställdhet i hälsa Erfarenheter från denna fallstudie 33 Medverkande 34 Ordlista 35 Referenser 36

6 hälsokonsekvensbedömning väg 73 5 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom några områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Den här rapporten, en fallstudie som visar hur HKB kan tillämpas i ett vägtrafikprojekt, är ett led i detta uppdrag. Fallstudien har utgått från den generella vägledning som institutet har gett ut, Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar (1). Representanter för Vägverket och Nynäshamns kommun har deltagit i analysarbetet och en stor referensgrupp med representanter från centrala myndigheter, landsting, kommuner och forskningsorganisationer har lämnat värdefulla synpunkter under arbetets gång. Deltagarlista finns i slutet av rapporten. Anita Linell och Eva Falck, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Enligt regeringen ska alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Folkhälsoinstitutet anser att HKB är ett utmärkt verktyg för att synliggöra hur besluten bidrar till att nå social hållbarhet. Den här fallstudien visar hur en HKB kan komplettera en miljökonsekvensbeskrivning så att både miljömässig och social hållbarhet belyses. Stockholm i november 2005 gunnar ågren generaldirektör anita linell enhetschef

7

8 hälsokonsekvensbedömning väg Bakgrund till hälsokonsekvensbedömning av väg 73 Väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn har en 25 kilometer lång mycket olycksdrabbad del. För att åtgärda problemet undersöktes flera alternativa lösningar. I den miljökonsekvensbeskrivning som gjordes, analyserades sju olika alternativ till ny vägsträckning samt alternativet att bygga ut den befintliga aktuella vägsträckningen av väg 73 (2). Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) blev att ett av utbyggnadsalternativen förordades, alternativ E. Den hälsokonsekvensbedömning (HKB) som presenteras i denna rapport är avgränsad till en jämförelse mellan alternativ E och nollalternativet. Varför komplettera MKB:n med en HKB? I MKB:n finns miljörelaterade hälsokonsekvensbedömningar, däremot saknas ofta den sociala aspekten på hälsa. Då man kompletterar en MKB med en HKB är syftet att ge beslutsfattarna ett vidgat perspektiv på hälsa så att de får: en samlad bild av både den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbar utveckling, det vill säga hänsyn tas till både miljömål och mål för folkhälsan kunskap om hur beslutet påverkar hälsan hos olika befolkningsgrupper, exempelvis invandrare, funktionshindrade, barn och äldre kunskaper om hur beslutet påverkar i jämställdhetsfrågor. Fakta om väg 73 Väg 73 är huvudvägförbindelse mellan Nynäshamn och Stockholm. Den är klassad både som riksintresse och som regionalt stråk. Vägsträckan är viktig såväl för Nynäshamn och Södertörn som för Gotland. Nuvarande väg 73 går genom ett kulturlandskap som har stora natur- och kulturvärden. På den ena sidan av vägen finns det känsliga kustområden och på den andra sidan skog och andra naturmiljöer som är viktiga för friluftsliv och rekreation (2). Sträckan som behandlas i denna fallstudie, den mellan Älgviken och Fors (se figur 2 på sidan 9), är ofta olycksdrabbad och brukar ibland kallas dödens väg. Trafikbelastningen är mycket hög i förhållande till vägens standard. Den varierar över dygnet på grund av färjetrafiken till och från Nynäshamn. Trafikmängden på vägen ökar successivt, vilket har medfört ökade störningar för de boende.

9 8 hälsokonsekvensbedömning väg 73 De olika stegen i en HKB Innan vi går vidare till hur planeringen av hur hälsokonsekvensbedömningen av väg 73 ska genomföras kan det finnas anledning att kort sammanfatta de olika stegen i en HKB. 3. Analys 5. Uppföljning och utvärdering 4. Resultat och rekommendationer 1. Screening 2. Planering Alternativ Mål och bestämningsfaktorer Bedömningsverktyg Prioriterade grupper Figur 1. Bilden visar de olika stegen eller faserna vid framtagandet av en hälsokonsekvensbedömning. Figuren ovan visar de olika stegen i en hälsokonsekvensbedömning. Dessa finns beskrivna mer utförligt i Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar (1). Ofta finns det anledning att gå fram och tillbaka mellan de olika stegen i en så kallad iterativ process. När man håller på med analysen kan det till exempel hända att man får gå tillbaka till steg 2 om man upptäcker att en viktig bestämningsfaktor saknas eller att fler prioriterade grupper bör ingå i bedömningen. Det kan också hända att det blir så stora osäkerheter i analysresultatet att man måste gå tillbaka och finna mer precisa bedömningsverktyg (metoder eller modeller). I den här fallstudien av väg 73 har steg 1, screening av faktorer som påverkar hälsan, redan genomförts vid arbetet med MKB:n. Därför går vi nu direkt in på steg 2, planering.

10 hälsokonsekvensbedömning väg Planering av hur HKB:n ska genomföras Här följer en beskrivning av hur fallstudie väg 73 genomfördes. Studien följer den arbetsgång som finns beskriven i den generella metodvägledningen för HKB (1) och figur 1. De kvantitativa data som presenteras i denna fallstudie är hämtade från Vägverkets rapport Miljökonsekvensbeskrivning med kompletterande vägutredning (2). Beskrivning av nollalternativet och det nya alternativ E Med nollalternativet avses den ursprungliga väg 73 framskriven till år Den åtgärdas enligt de planer som redan finns, det vill säga några få redan tagna beslut rörande trafiksäkerhet och buller. Här följer en mer detaljerad beskrivning av nollalternativet: Existerande vägstandard avseende geometri, sidoområden och hastighetsbegränsningar bibehålls. Bullerskyddsåtgärder genomförs enligt aktuellt upprustningsprogram. Ingen anläggning av viltstängsel och cykelbanor genomförs. Inga separata anläggningar för omhändertagande av dagvatten anläggs. Inga trafikplatser inrättas utan korsningar i plan bibehålls. Trafiksäkerhetsförbättringar av sidoområden och korsningar vid Ösmo och Gryt genomförs. Oskyddade trafikanter är hänvisade till blandtrafik. PENDELTÅG Hemforsa Mot Västerhaninge Fors N Segeräng Vreta Grindtorp Utlida Katrineberg VÄG 73 Berga Ösmo Överfors Ådala Häringe Hammersta Ekeby gård Östnora Söderby Björsta Landfjärden km Älgviken Pendeltåg Mindre tätort Väg 73 Mot Nynäshamn Figur 2. Karta över väg 73 mellan Älgviken och Fors, nollalternativet år 2020.

11 10 hälsokonsekvensbedömning väg 73 PENDELTÅG Hemforsa Mot Västerhaninge Fors N Ösmo Överfors A Segeräng Vreta Grindtorp Ådala Häringe Hammersta gård Ekeby Katrineberg Utlida B Östnora Söderby Berga Björsta Landfjärden km Älgviken Mot Nynäshamn A B Pendeltåg Mindre tätort Gamla väg 73, som blir lokalväg Nya väg 73 Sträckan A till B på nya väg 73 kallas förbifart Landfjärden Figur 3. Alternativ E år I alternativ E byggs en ny väg 73 mellan Älgviken och Fors, en fyrfältsväg med två körfält i vardera riktning. Vid Landfjärden byggs en förbifart. Den ursprungliga väg 73 avlastas från genomfartstrafik och blir lokalväg. Den planerade förbifarten i alternativ E går genom områden som används för friluftsliv och rekreation. I förbifartens norra del kommer intrång i befintlig bebyggelse att ske. Se figur 3. Här följer en närmare beskrivning av alternativ E den nya väg 73 mellan Älgviken och Fors: Fyrfältsväg (trafiksäkra sidområden, smal mittremsa och mitträcken). Korsningar är planskilda. Vägens längd blir 445 m längre än i nollalternativet. Vägdagvatten tas om hand i separata anläggningar. Viltstängsel sätts upp. Passager under vägen för ryttare/vilt/cyklister. Befintlig väg 73 byggs om och blir lokalväg. Minskade trafikflöden ger plats för gång- och cykelvägar. Ett regionalt cykel- och gångstråk planeras längs hela sträckan mellan Älgviken och Fors. Ytterligare hastighetsbegränsningar införs. Trafikflödet (2002) är cirka fordon per dygn. År 2020 beräknas trafikflödet vara cirka fordon per dygn, vilket innebär en ökning med cirka 70 procent. Färjetrafiken till och från Nynäshamn orsakar tillfälliga toppar i trafiktätheten.

12 hälsokonsekvensbedömning väg Avgränsningar i tiden Studietidpunkten, år 2020, är vald med hänsyn till att det tar lång tid att ta fram planer och genomföra själva utbyggnaden för ett vägtrafikprojekt. Tidpunkten är också vald för att man i analysen ska kunna få en rimlig bild av hur bland annat framtida trafikflöden och fordonsteknik påverkar utfallet. Geografisk avgränsning och indelning Alternativ E och nollalternativet har delats in i tre typer av områden för vilka bedömningar genomförs. Dessa är: trafikmiljön boendemiljön fritidsmiljöer utanför boendemiljön som påverkas av utsläpp, buller och andra miljöfaktorer från vägen. Beskrivning av befolkningen I det aktuella området bor ungefär personer. Hälften av invånarna bor i Ösmo, medan övrig befolkning är utspridd till mindre samhällen. Se figur 2 på sidan 9. Av befolkningen är procent ungdomar medan omkring 10 procent har uppnått pensionsålder. Service i form av skolor, dagis och äldrevård finns i Ösmo. När det gäller hur stor del av befolkningen som lider av allergi och astma har den uppgift som gäller för hela Sveriges befolkning använts, cirka 20 procent. Befolkningen beräknas öka med procent till år 2020 i Ösmo och utefter väg 73 (2). Berörda intressenter Delaktighet och inflytande i samhället är en självklar del i ett demokratiskt samhälle. För vägtrafikprojekt är det viktigt att berörda medborgare ges tillfälle att säga sin åsikt om förändringar av vägar/gator som kan påverka vardagen och möjligheten till rörlighet och en i övrigt god livsmiljö. Även intressegrupper, som inte bor i området men som passerar eller vistas där kortare tid, bör inbjudas till samråd. Intressenter som bjöds in till samråd var centrala myndigheter, kommuner, företag, politiska partier, privatpersoner och fastighetsägare i närområdet. Figur 4. Nya väg 73 blir fyrfältsväg med två körfält i vardera riktningen enligt Vägverkets bild till höger. Källa: Illustration från projektets VR-modell, Scalo AB.

13 12 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Val av mål och bestämningsfaktorer I faktarutan nedan ges en översikt av de elva målområdena för folkhälsan och de 15 miljökvalitetsmålen. De mål som valdes ut för analysen har markerats med blå färg. FAKTARUTA MED DE 11 MÅLOMRÅDENA FÖR FOLKHÄLSAN OCH MILJÖMÅL MÅL FÖR FOLKHÄLSAN med fokus på social hållbarhet består av 11 målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande MILJÖMÅL med fokus på miljömässig hållbarhet består av 15 miljökvalitetsmål: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö De målområden som bedöms i HKB:n är Sunda och säkra miljöer och produkter och Ökad fysisk aktivitet. Målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter delas här upp i två delar: Säkra miljöer och produkter, som handlar om skador, redovisas under Mål för folkhälsan. Sunda miljöer och produkter svarar mot de 15 miljökvalitetsmålen och redovisas under Miljömål.

14 hälsokonsekvensbedömning väg MÅL FÖR FOLKHÄLSAN bestämningsfaktorer Val av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Risk för skador i trafikmiljön Detta är den absolut viktigaste bestämningsfaktorn under detta mål. Skador och olycksrisker på den befintliga vägen var huvudorsaken till den planerade nya vägsträckningen. Risk vid transport av farligt gods Risker vid transport av farligt gods sågs som en viktig angränsande bestämningsfaktor. Vägavsnittet är hårt belastat av tunga transporter med farligt gods. Oro/otrygghet för olycksrisker Hos boende och trafikanter som ofta passerar vägavsnittet finns oro och otrygghet eftersom risken för olycksfall är stor. Val av bestämningsfaktor för ÖKAD FYSISK AKTIVITET Stödjande miljö för fysisk aktivitet (till exempel möjlighet att cykla, promenera, rida) I planerna för en ny väg ligger i första hand att skapa bättre och säkrare framkomlighet för fordon. En stödjande miljö kring en väg som möjliggör motion, är exempelvis gång-, cykel- och ridvägar avgörande faktorer för fri rörlighet och möjlighet till fysisk aktivitet. MILJÖMÅL bestämningsfaktorer Val av bestämningsfaktor för BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläpp av koldioxid Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen som har ökat med 10 procent under perioden Det senaste århundradet har temperaturen vid markytan stigit med i genomsnitt 0,6 grader. Även mycket små men långvariga förändringar i temperatur kan allvarligt påverka människans livsbetingelser. Även om det dröjer länge innan negativa hälsoeffekter inträffar så finns det anledning att uppmärksamma hur utsläpp av koldioxid påverkas av beslutet. Val av bestämningsfaktorer för FRISK LUFT Halter av kvävedioxid, partiklar och kolväten Dessa luftföroreningar förorsakar många olika besvär och sjukdomar cancer, lungsjukdomar samt hjärt-kärlsjukdomar. För känsliga grupper, exempelvis astmatiker, kan höga halter av luftföroreningar bidra till kraftigt försämrad lungfunktion. Kvävedioxid och kolväten bidrar till bildning av ytterligare en luftförorening, nämligen marknära ozon.

15 14 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Val av bestämningsfaktorer för GIFTFRI MILJÖ Spridning av långlivade organiska ämnen och tungmetaller Partiklar från bildäck, bromsbeläggningar och vägbeläggningar bidrar till spridning av skadliga ämnen, bland annat metaller i miljön, och kan hota människors hälsa. Även olja och fordonsbränslen som sprids innehåller skadliga organiska ämnen. Val av bestämningsfaktorer för GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Läckage av vägsalt/klorid Användningen av mark, exempelvis vid ett vägbygge, kan medföra förändringar av grundvattennivåer. Vägsalt är främst ett hot mot privata brunnar som ligger nära den väg som saltas. Val av bestämningsfaktorer för GOD BEBYGGD MILJÖ Buller kan ge upphov till sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, trötthet, stressreaktioner och hjärt-kärlsjukdomar. Vibrationer kan ge upphov till stressreaktioner och andra stresskänslor (4). Tillgängligheten kan påverkas negativt genom de barriäreffekter som vägar kan ge upphov till. Den fysiska barriäreffekten kan handla om framkomlighet och säkerhet och sociala barriäreffekten om förändrade förflyttningsvägar och kontaktmönster (4). Intrång syftar på den påverkan som en ny vägsträckning kan få på boendemiljöer samt de kulturmiljöer och grönområden som finns i boendemiljöns närhet. Val av bestämningsfaktor för LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Förutsättningar för friluftsliv/rekreation Arbetsgruppen har bedömt denna bestämningsfaktor utifrån hur förutsättningarna för boende eller besökare påverkas av eventuella störningar vid sjöar och vattendrag i samband med friluftsliv och idrott, exempelvis fritidsfiske. Val av bestämningsfaktor för LEVANDE SKOGAR Förutsättningar för friluftsliv/rekreation Arbetsgruppen har bedömt denna bestämningsfaktor utifrån hur förutsättningarna för boende eller besökare påverkas av eventuella störningar i skogsområdet i samband med friluftsliv och idrott. Jägare och ryttare är två av de intressegrupper som finns med i bedömningen.

16 hälsokonsekvensbedömning väg Val av bedömningsverktyg Det verktyg för bedömning, den så kallade Hälsomatrisen, som används i den här fallstudien har ursprungligen tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (3). Hälsomatrisen valdes som verktyg därför att den ger struktur i analysen. Den ger även stöd för ett systematiskt arbetssätt när många prioriterade grupper och bestämningsfaktorer ska analyseras. Bedömningen kan markeras med +, och 0, där + står för förbättring står för försämring och 0 står för oförändrat läge. Bedömningen kan också illustreras med hjälp av färger, vilket ger en bra överblick. I det här projektet valdes färger. För att bedöma enskilda bestämningsfaktorer för hälsan, såsom luftföroreningar och buller, har särskilda spridningsmodeller använts som beräknar hur luftföroreningar och buller sprids till omgivningen. Dessa beskrivs närmare i Vägverkets miljökonsekvensbeskrivning (2). Val av prioriterade grupper Jämlikhet i hälsa Arbetsgruppen valde ut följande prioriterade grupper för att se hur beslutet påverkar jämlikhet i hälsa. Motiven framgår nedan. Påverkan på dessa grupper jämfördes med hela den berörda befolkningen. Barn Barn och ungdomar utgör en sårbar befolkningsgrupp bland annat beroende på deras behov att kunna röra sig fritt till och från skola och fritid, medan deras erfarenhet och bedömningsförmåga att röra sig i trafik och offentlig miljö inte är utvecklad som hos vuxna. Vidare är barn mer känsliga än vuxna för luftföroreningar, buller och andra miljöfaktorer. Vuxna/yrkesverksamma Den vuxna och yrkesverksamma befolkningen behöver lättillgängliga och säkra kommunikationer till och från hem/arbete, men även lättåtkomliga strövområden för fritid. Kvinnor löper större risk än män att få skador vid exponering för fettlösliga kemiska substanser. Det beror på att kvinnor proportionellt sett har större mängd fettvävnad, tunnare hud och långsammare ämnesomsättning, vilket gör att kemikalierna stannar längre i kroppen och medför högre koncentrationer i blodet.

17 16 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Äldre Äldre utgör en mycket skiftande grupp när det gäller behov och möjligheter att röra sig i samhället. Generellt kan sägas att med stigande ålder avtar snabbhet och reaktionsförmåga samt ofta även hörsel. Äldre som har nedsatt hörsel har svårare att kommunicera i bullriga miljöer. Känsligheten för luftföroreningar ökar med ökande ålder. Äldre är överrepresenterade bland befolkningen när det gäller olyckor bland cyklister och fotgängare. Av de fotgängare och cyklister som skadas under ett år är cirka hälften över 65 år. Kroniskt sjuka/särskilt känsliga Kroniskt sjuka, exempelvis personer med nedsatt lungfunktion, drabbas mer än andra av luftföroreningar. Detsamma gäller för de särskilt känsliga grupper som lider av astma. Denna grupp kan även drabbas mer än andra vid utsläpp som uppstår vid olyckor med farligt gods. Buller kan ge upphov till förhöjt blodtryck och hjärt-kärlproblem. De som redan har dessa symtom kan besväras värre än andra av bullret. Figur 5. Vid hälsokonsekvensbedömningar är det särskilt viktigt att titta på hur olika prioriterade grupper påverkas. När det gäller faktorn ålder är det till exempel ofta barn och äldre som beaktas eftersom de kan vara särskilt sårbara för bestämningsfaktorer som ger negativa hälsoeffekter.

18 hälsokonsekvensbedömning väg Funktionshindrade Personer med fysiska funktionshinder har rätt till höga krav på tillgänglighet i trafiken. Det kan exempelvis innebära att man underlättar för personer med behov av rullatorer eller rullstolar att ta sig fram. Nedsatt hörsel kan innebära ökade risker i trafikmiljö och svårigheter att kommunicera i bullriga miljöer. Även nedsatt syn kan innebära ökade risker i trafikmiljö. Särskilda intressegrupper: jägare och hästsportutövare I de berörda markområdena där den nya vägsträckningen planeras förekommer ridning och jakt. Dessa grupper påverkas av förbifarten vid Landfjärden, som kommer att dras genom tidigare orörda områden. Jämställdhet i hälsa För varje prioriterad grupp som har analyserats har även en bedömning gjorts för att se om utfallet skiljer sig mellan könen. Intresseområden (geografiska områden) Tre intresseområden identifierades som utgångspunkt för analysen. Den ena är trafikmiljön, där befolkningen uppträder i rollen som trafikanter. De andra två intresseområdena är boende- och fritidsmiljö, där befolkningen kan utsättas för störningar av närheten till vägen och dess trafik i rollen som boende eller vid rekreation eller friluftsliv. Sammanställningen av resultatet presenteras med utgångspunkt från dessa tre områden.

19

20 hälsokonsekvensbedömning väg Analys Översiktlig presentation av analysen Här ges först en översikt av analysresultatet där nollalternativet och alternativ E jämförs med varandra i: trafikmiljön, se sidorna boende- och fritidsmiljön, se sidorna Därefter följer en detaljerad beskrivning med de resonemang som ligger bakom bedömningarna av bestämningsfaktorerna. Trafikmiljö Boendemiljö Fritidsmiljö sjöar och vattendrag Fritidsmiljö skogen Figur 6. Hälsokonsekvensbedömningarna har delats upp i Trafikmiljö samt Boende- och fritidsmiljö, vilket illustreras med ovanstående symboler.

21 20 hälsokonsekvensbedömning väg 73 BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖN, NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Yrkes- Hela yrkesverk- hindrade sjuka förare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt gods (risk) Oro/otrygghet för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- God bebyggd Buller --- miljö Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Trafikmiljön i nollalternativet år 2020 innebär allvarliga försämringar. Alla bestämningsfaktorer utvecklas i negativ riktning för hälsan. Orsaken är att trafikflödet ökar med 70 procent samtidigt som befolkningen i området ökar. De allvarligaste försämringarna är att risken för olyckor och skador ökar. Även förutsättningarna för fysisk aktivitet försämras. De prioriterade grupper som drabbas värst är markerade med i hälsomatrisen ovan.

22 hälsokonsekvensbedömning väg BEDÖMNING AV TRAFIKMILJÖN, ALTERNATIV E ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Yrkes- Hela yrkesverk- hindrade sjuka förare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt gods (risk) Oro/otrygghet för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- God bebyggd Buller --- miljö Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet I alternativ E har den nya väg 73 blivit fyrfältsväg bland annat med viltstängsel, förbifart vid Landfjärden, och bullerdämpande åtgärder. Den ursprungliga väg 73 har blivit lokalväg anpassad för lokal trafik, gående och cyklister. Den sammantagna bedömningen visar att bestämningsfaktorerna i trafikmiljön i alternativ E förbättras till år De prioriterade grupper som får den största hälsovinsten är barn, äldre och kroniskt sjuka. Även för yrkesförare och funktionshindrade innebär alternativ E förbättringar, liksom för vuxna/yrkesverksamma som exempelvis pendlar till arbetet.

23 22 hälsokonsekvensbedömning väg 73 BEDÖMNING AV BOENDE- OCH FRITIDSMILJÖN, NOLLALTERNATIVET ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Ryttare Hela yrkesverk- hindrade sjuka Jägare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt --- gods (risk) Oro/otrygghet --- för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Begr. klimat- Utsläpp --- påverkan koldioxid Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- Giftfri miljö Spridning långlivade org. --- ämnen och tungmetaller Grundvatten Läckage av vägsalt/klorid --- God bebyggd Buller --- miljö Vibrationer --- Levande sjöar/ vattendrag Tillgänglighet --- Intrång i kulturmiljö/ --- grönområden Möjlighet till rekreation Levande skogar Möjlighet till rekreation Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Nollalternativet innebär att utvecklingen för de flesta av bestämningsfaktorerna i boendemiljön blir negativ, några är oförändrade. De prioriterade grupper som drabbas värst är markerade med. Möjligheten till rekreation i fritidsmiljön behandlas under Levande sjöar/vattendrag och Levande skogar bedöms som relativt oförändrad.

24 hälsokonsekvensbedömning väg BEDÖMNING AV BOENDE- OCH FRITIDSMILJÖN, ALTERNATIV E ÅR 2020 Mål och bestämningsfaktorer FOLKHÄLSOMÅL Prioriterade grupper Barn Vuxna/ Äldre Funktions- Kroniskt Ryttare Hela yrkesverk- hindrade sjuka Jägare befolksamma ningen Säkra miljöer Skador i trafikmiljö och produkter (risk) Transport av farligt --- gods (risk) Oro/otrygghet --- för olycksrisker Ökad fysisk Stödjande miljö --- aktivitet för fysisk aktivitet MILJÖMÅL Begr. klimat- Utsläpp --- påverkan koldioxid Frisk luft Halter av kvävedioxid --- Halter av partiklar --- Halter av kolväten --- Giftfri miljö Spridning långlivade org. --- ämnen och tungmetaller Grundvatten Läckage av vägsalt/klorid --- God bebyggd Buller --- miljö Vibrationer --- Tillgänglighet --- Intrång i kulturmiljö/ --- grönområden Levande sjöar/ vattendrag Möjlighet till rekreation Levande skogar Möjlighet till rekreation Oförändrat Förbättring Försämring --- = Ej relevant = Prioriterad grupp som har stor hälsovinst/-risk av beslutet Bestämningsfaktorerna i boendemiljön i alternativ E utvecklas i positiv riktning jämfört med nuläget. Sammantaget uppnås stora förbättringar främst för barn och kroniskt sjuka, men även för funktionshindrade, äldre och vuxna/yrkesverksamma. De mest markanta förbättringarna har markerats med. Ett mindre antal fastigheter får försämringar i boendemiljön i den nya vägsträckningens norra del (intrång).

25 24 hälsokonsekvensbedömning väg 73 Fritidsmiljön behandlas under Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Här innebär intrånget av förbifarten i rekreations- och fritidsmiljön att samtliga grupper påverkas negativt. Mest påverkas intressegrupperna jägare och ryttare som har organiserade aktiviteter i det område där förbifarten går. Detaljerad beskrivning av analysen Det här avsnittet innehåller en systematisk redovisning av vilka bedömningar som har gjorts för olika mål och bestämningsfaktorer samt hur olika prioriterade grupper påverkas i trafik-, boende- och fritidsmiljön. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Bedömning av bestämningsfaktorer för SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Risk för skador i trafikmiljön I nollalternativet ökar risken för olyckor och skador, beroende på det ökade trafikflödet till år 2020 samt att vägen inte är dimensionerad för denna belastning. Alternativ E med fyra körfält, viltstängsel och förbifart Landfjärden innebär en mycket stor förbättring i trafiksäkerhet jämfört med nuläget. Viltolyckor står för 4/7 av alla trafikolyckor på befintlig väg 73. Andra vanligt förekommande olyckor är singelolyckor samt olyckor i samband med möten, avsvängning eller korsande kurs. I nollalternativet är oskyddade trafikanter hänvisade till blandtrafik. I alternativ E separeras fotgängare och cyklister från fordonstrafik genom att gång- och cykelbanor anläggs längs den ursprungliga väg 73. Dessutom bidrar förbifart nya väg 73 till minskad trafik och hastighetsbegränsningar längs ursprungliga väg 73, så att olycksrisken för cyklister, gående och kollektivresenärer minskar. Risk vid transport av farligt gods Minskad risk av samma skäl som ovan i Risk för skador i trafikmiljön. Oro/otrygghet för olycksrisker I nollalternativet ökar oron på grund av ökade risker. Arbetsgruppen har här valt att markera yrkesförare och vuxna/yrkesverksamma som ofta reser efter vägen, men konstaterar att oron även finns hos anhöriga och bekanta till dem som trafikerar vägen. Alternativ E innebär att grupper som ofta trafikerar vägen, yrkesförare och vuxna/yrkesverksamma, får lägre risker och därmed minskar oron för att olyckor ska inträffa. Påverkan på prioriterade grupper i trafikmiljön. Sidan I nollalternativet ökar risken för skador i trafiken för fotgängare, cyklister, fordonsförare och kollektivresenärer. Särskilt utsatta är barn, äldre, funktionshindrade och kollektivresenärer i rollen som oskyddade trafikanter. I alternativ E förbättras situationen avsevärt för dessa grupper, bland annat genom att gång- och cykelvägar anläggs på ursprungliga väg 73. Vidare minskar risken för for-

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Väg 73 Trafikplats Handen

Väg 73 Trafikplats Handen ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar Med fokus på social och miljömässig hållbarhet

Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar Med fokus på social och miljömässig hållbarhet Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar Med fokus på social och miljömässig hållbarhet statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar Med fokus på social och miljömässig

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Naturskyddsföreningen i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län Vägverket Region Stockholm Att: Marianne Eriksson 171 20 Solna Stockholm 2004-04-15 Väg 73, Nynäshamn-Stockholm, delen Älgviken-Fors VST-41540 Yttrande av Naturskyddsföreningen

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra Centrum

Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra Centrum Kristianstads kommun 2008-06-12 Bilaga 3 Kommunledningskontoret Birgitta Brännström Forss Folkhälsostrateg Birgitta.brannstrom.forss@kristianstad.se Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer