Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra Centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra Centrum"

Transkript

1 Kristianstads kommun Bilaga 3 Kommunledningskontoret Birgitta Brännström Forss Folkhälsostrateg Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra Centrum Hälsokonsekvensbedömning (HKB) För att ge beslutsfattare förbättrad kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut utvecklas internationellt och nationellt ett verktyg som kallas Hälsokonsekvensbedömning, vilket förkortas HKB. HKB och ojämlikhet i hälsa Socialt betingade skillnader i hälsa är ett av de allvarligaste hoten mot en hållbar utveckling. I en HKB räcker det inte med att bedöma hur hela befolkningen påverkas. Syftet är att skapa sociala förutsättningar att minska skillnader i hälsa. Därför studeras hur insatser kan komma att påverka utsatta och sårbara grupper i samhället. Det finns enligt propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35) några aspekter som alltid bör beaktas när det gäller att bevaka hur ett beslut påverkar jämlikhet i hälsa. Det är ålder, kön, socioekonomisk och etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Barns, ungdomars, äldres och invandrares förutsättningar att på lika villkor utveckla och bibehålla en så god hälsa som möjligt bör särskilt uppmärksammas. I regeringens Strategi för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129) framhålls att en hållbar utveckling är det övergripande målet för regeringens politik. Det betyder att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Folkhälsopolitikens övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och elva målområden utgör nödvändiga inslag för en socialt hållbar utveckling: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 1

2 Prioriterade grupper - Jämlikhet i hälsa Här redovisas vilka prioriterade grupper som bör beaktas i hälsokonsekvensbedömningen för att se hur beslutet påverkar jämlikhet i hälsa. Motiven framgår nedan: Barn Barn och ungdomar är mer känsliga än vuxna för luftföroreningar, buller och andra miljöfaktorer. Vidare är säkra och trygga bostads- och fritidmiljöer viktiga för barn, liksom miljöer som främjar fysisk aktivitet. Äldre Äldre utgör en mycket skiftande grupp när det gäller behov och möjligheter att röra sig i samhället. Med stigande ålder avtar snabbhet och reaktionsförmåga. Äldre med nedsatt hörsel kan ha svårigheter att kommunicera i bullriga miljöer. Känsligheten för luftföroreningar ökar med ökande ålder. Äldre är överrepresenterade bland befolkningen när det gäller olyckor bland cyklister och fotgängare. Av de fotgängare och cyklister som skadas är cirka hälften över 65 år. Kvinnor drabbas oftare av olycksfall än män. Närheten till grönområden är särskilt viktig för äldre som har svårt att röra sig Kroniskt sjuka Personer med nedsatt lungfunktion drabbas mer än andra av luftföroreningar. Buller kan ge upphov till förhöjt blodtryck och hjärt-kärlproblem. De som redan har dessa problem kan besväras mer än andra av buller. Funktionshindrade Personer med fysiska funktionshinder har rätt till höga krav på tillgänglighet i bostads-, trafik- och arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att man underlättar för personer med behov av rullstolar och rullatorer. Nedsatt syn och hörsel kan innebära förhöjd risk för olycksfall. Socioekonomiskt svaga Socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Inkomsten påverkar materiella villkor, såsom kvaliteten på boendet, tillgång till mat, kläder, transportmöjligheter, rekreation och fysiska aktiviteter. Genusperspektiv jämställdhet i hälsa För varje prioriterad grupp bör också bedömas om utfallet skiljer sig mellan könen. Hälsokonsekvensbedömning för Östra Centrum Nedan görs en översiktlig bedömning för hur genomförandet av planförslaget över Östra Centrum påverkar befolkningens hälsa. Utgångspunkten är den nationella folkhälsopolitiken, och de bestämningsfaktorer som är mest relevanta för bedömningen. Bestämningsfaktorerna har utarbetats nationellt med stöd av aktuell kunskap om sociala och miljömässiga förhållanden i samhället samt med stöd av kunskap om våra levnadsvanors betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorerna berör förhållanden inom samtliga samhällsområden, vilka tillsammans skapar förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till bestämningsfaktorerna finns även indikatorer för uppföljning. 2

3 Folkhälsomålområden Bestämningsfaktorer 1 Delaktighet och inflytande i samhället Förutsättningar för deltagande i kulturaktivitet Förutsättningar för socialt deltagande Fysisk tillgänglighet 2 Ekonomisk och Social trygghet Möjlighet till sysselsättning? Tillgång till bostad? Förutsättningar för trygghet i närmiljön 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Möjlighet till en god kvalitet i förskolan Möjlighet till en god kvalitet i skolan Möjlighet till en meningsfull fritid 4. Ökad hälsa i arbetslivet Hur kommer förslaget att påverka arbetsmiljön? 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Hur påverkas exponering av luftföroreningar? Exponering för buller? Tillgång till grönområden och parkmiljö 9 Ökad fysisk aktivitet Förekomst av trafikmiljö som stödjer aktiv transport Nedan kommenteras planförslaget för Östra centrum med hur de olika målområdenas bestämningsfaktorer påverkar. Inledningsvis citeras aktuella vetenskapliga fakta, därefter dras slutsatser för Östra centrum. 1 Delaktighet och inflytande i samhället Förutsättningar för deltagande i kulturaktivitet Med deltagande i kulturaktivitet avses exempelvis att gå på teater, bio, idrottsevenemang, museum, delta i kulturmiljöarbete eller musicera, besöka kyrka eller bibliotek. Det kan också innebära eget skapande. Befolkningens förutsättningar att delta i kulturaktiviteter förstärks genom att Östra Centrum och kulturkvarteret kopplas samman vilket förstärker kulturens plats i centrala delarna av Kristianstad. Inom Östra centrum skapas dessutom möjligheter att utforma ett kulturtorg, vilket i bästa fall sker i samspel med kristianstadsborna (alla 3

4 åldrar och båda könen). De fysiska förutsättningarna för deltagandet i kulturlivet förstärks genom föreslagen utformning av Östra centrum och kulturkvarteret. Förutsättningar för socialt deltagande Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön. För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Socialt deltagande är även en förutsättning för att kunna förstå det samhälle man lever i. Socialt deltagande kan ta sig många olika uttryck, exempelvis att medverka i föreningslivet, skriva insändare i tidningar/tidskrifter eller att delta i demonstrationer. Att vara med på en sammankomst med släkt eller vänner är också en form av socialt deltagande. För att människor ska kunna känna ett socialt deltagande är det angeläget att mötesplatser skapas. Inom Östra centrum finns förutsättningar för olika mötesplatser för alla människor. Redan nämnda kulturtorget är en, andra torg skapas inom handelscentrum och i bostadsdelen längs kanalen kan en utemiljö skapas som inspirerar till positiva möten mellan människor. Fysisk tillgänglighet Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten. Att inte kunna ta sig dit man vill därför att miljön inte är tillgänglig innebär att inte kunna bestämma över sin tillvaro. Gruppen funktionshindrade har en särställning i detta avseende. Det kan handla om att vara beroende av färdtjänst för att kunna umgås med vänner eller ta sig till grönområden. Trappor, byggnader utan hiss och otillgängliga allmänna färdmedel är sådant som människor med funktionshinder ständigt möter, vilket innebär en ständig beredskap att ändra planerna. Allt detta kan bidra till att skapa och förstärka utanförskap, maktlöshet och ett praktiskt beroende av andra människor. En konsekvens är att hälsan påverkas negativt. Östra Centrum är belägen på en tomt som har nivåskillnader, vilket är en positiv kvalitet men kräver samtidigt att hela kvarterets fysiska tillgänglighet noga studeras och hinder undanröjs. Alla invånare i Kristianstads kommun ska kunna röra sig i kvarteret. Det gäller såväl handelsytor, bostadshus som utemiljön. Befolkningsutvecklingen medför att gruppen i behov av helt tillgängliga miljöer kommer att öka avsevärt under kommande årtionden. 2 Ekonomisk och Social trygghet Möjlighet till sysselsättning Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomster och försörjning, utan i stor utsträckning också till möjligheten att bli delaktig i samhällets aktiviteter, att utvecklas samt utveckla relationer till andra. Östra Centrum kommer att förstärka möjligheterna till förvärvsarbete i centrala Kristianstad, vilket är positivt. Stadskärnan förstärks och nuvarande utbud av service ges ytterligare underlag. Tillgång till bostad Boendet är av grundläggande betydelse för hälsan. Den som inte har drägliga boendeförhållanden har svårt att klara basala delar av tillvaron, till exempel utbildning, arbete och sociala kontakter. Tillgång till en bra bostad samt en god fysisk och social miljö i 4

5 anslutning till boendet är viktiga faktorer som kan antas påverka människors hälsa och välbefinnande i positiv riktning. En aspekt av bostadens kvalitet är bostadsutrymme. Från hälsosynpunkt är det framförallt extrem trångboddhet som bör uppmärksammas eftersom en sådan boendesituation innebär ökad risk för sömnbrist, stress, rygg- och luftvägsproblem samt svårigheter att klara läxor och lek. Bostadsutbudet ökar i Kristianstads innerstad med föreliggande förslag av Östra Centrum, vilket är positivt för stadskärnans liv. Bostädernas storlek, pris och upplåtelseformer kommer att bli avgörande för vem som kommer att flytta till detta centrumboende. Bla dessa styrmedel är angelägna att beakta i det fortsatta arbetet. I den fördjupade översiktsplanen finns mångfald som en inriktning, vilket också då gäller för detta projekt. Detaljplaneringen av Östra Centrums bostäder är en angelägen fördjupning av planarbetet. Om avsikten är att barn ska kunna växa upp i dessa kvarter, måste hänsyn också tas till deras behov av lek och rörelse i närmiljön. Bra utemiljöer för äldre är också en kvalitet att planera för i området, så att äldre personer vill gå ut och röra på sig. Förutsättningar för trygghet i närmiljön Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Otrygghet kan bero på många olika faktorer som till exempel risken för att råka ut för trafikolyckor eller andra olycksfall. Under detta målområde avses känslan av trygghet i förhållande till risken att utsättas för brott mot person utanför bostaden. Trygghet behöver inte ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i närmiljön och självskattad fysisk och psykisk hälsa. En miljö som upplevs som otrygg begränsar människors rörelsefrihet och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljön för exempelvis rekreation och fysisk aktivitet. När det gäller psykisk hälsa kan den undermineras av den stress det innebär att leva i ett område som känns otryggt. Östra Centrums stora handelsytor, torgbildningar och boendemiljöer är angelägna att särskilt studera ur trygghetssynpunkt. Särskild omsorg bör läggas vid att skapa trygga miljöer för alla; barn, äldre och funktionsnedsatta personer inte minst. Det är positivt att befintliga miljöer inom området vid kanalen omfattas av förslaget. Det är miljöer som idag kan upplevas otrygga. 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Möjlighet till en god kvalitet i förskolan och Möjlighet till en god kvalitet i skolan Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn samt att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Förskolemiljöns betydelse för barns hälsa är väldokumenterad. En aspekt av hälsofrämjande förskolemiljö är personalens utbildningsnivå. Goda kamratrelationer och lärarnas stöd har betydelse för barns och ungdomars psykiska hälsa. Inflytande i skolan har också betydelse för barns och ungas hälsa framför allt den sociala hälsan som förmåga att interagera med andra människor och den intellektuella hälsan, det vill säga kognitiv förmåga som läsförståelse och problemlösning. Skolan ska utveckla barns kompetenser, vilka i sig är hälsofrämjande. Framgångsrika skolor präglas av ett bra pedagogiskt ledarskap från rektorn, höga förväntningar på eleverna och tät feedback från lärarna på elevernas prestationer. 5

6 Om barnfamiljer kommer att flytta till Östra Centrum måste barnens behov av förskola och skola tillgodoses inom rimligt avstånd. Förskolans och skolans innehåll och inriktning är en fråga för ansvarig verksamhetsförvaltning att utveckla. Möjlighet till en meningsfull fritid Att ge barn och ungdomar möjlighet att på jämställda och jämlika villkor delta i kulturlivet och få eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter är viktigt för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Det är mycket som talar för att både den kognitiva och den känslomässiga utvecklingen hos barn och ungdomar kan stimuleras genom detta. Östra Centrum skulle kunna bli en barnens möjlighet att utveckla deltagandet i kulturlivet. Det finns goda möjligheter att kunna påverka frågan från början. 4. Ökad hälsa i arbetslivet Hur kommer förslaget att påverka arbetsmiljön? Faktorer i arbetsmiljön kan bidra till systematiska hälsoskillnader mellan olika yrkesgrupper: Tekniskt/fysiska olycksfallsrisker och skyddsanordningar: Fysikaliska buller, vibrationer, strålning Kemiska och biologiska kemikalier och explosiva ämnen, infektionsspridning Ergonomiska arbetets krav i förhållande till individens fysiska och mentala förutsättningar Psykosociala arbetets krav i relation till individens psykiska och sociala förutsättningar Organisatoriska ledarskap, prestationskrav och arbetets fördelning i tid och rum. Hur arbetet organiseras påverkar möjligheterna till återhämtning. Sambanden med hälsa är i detta fall mycket starka. Möjlighet att variera arbetstempo, exempelvis växla arbetsställningar, byta arbetsuppgift, ta raster och pauser, är en basal förutsättning för hälsa i arbetet. Inflytande i arbetslivet har stor betydelse både för enskilda arbetstagare och arbetstagarna som grupp. Inflytande och delaktighet i arbetslivet förutsätter handlingsutrymme och kontroll. Det finns ett välbelagt samband mellan (arbetsrelaterad) hälsa och graden av krav, kontroll över arbetssituationen och (socialt) stöd på arbetsplatsen. Östra centrum kommer att bli en stor arbetsplats och många människor i Kristianstads kommun kommer att ha sin försörjning inom kvarteret. Att redan nu i planeringsskedet beakta arbetsmiljöfrågornas fysiska lösningar är angeläget. 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Hur kommer förslaget att påverka exponering för luftföroreningar? Som mått på luftföroreningar används kvävedioxid, marknära ozon och partiklar. En ökning av dygnsmedelvärdet av kvävedioxid medför en ökning av antal dödsfall. För mer specifika beräkningar se WHO Air Quality Guidelines (andra utgåvan, Genève, 2000). Hälsoeffekter av marknära ozon har påvisats även vid lägre halter än nuvarande gränsvärde. Ozon ger cirka förtida dödsfall årligen. Även exponering för partiklar har visat sig vara en mycket stor hälsorisk, cirka förtida dödsfall årligen. Se till ärendet hörande Behovsbedömning av MKB, (D :2). 6

7 Exponering för buller? Buller är den störning som berör flest antal människor i Sverige. Bullret ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom och påverkar det allmänna välbefinnandet. Senare års forskning tyder även på att risken för hjärt-kärlsjukdom kan öka vid höga bullernivåer orsakade av flyg- och vägtrafik. I bostäder är de kritiska effekterna av buller att sömn, vila och avkoppling störs samt att möjligheten att samtala och uppfatta tal begränsas. Vid förskolor och skolor är de kritiska effekterna möjlighet att uppfatta tal, sämre läsförståelse och upplevelse av att bli störd, liksom i vissa fall koncentrationssvårigheter, trötthet och stressreaktioner. På vårdhem och sjukhus är de kritiska effekterna att sömn och återhämtning störs. Enligt utredningar genomförda med anledning av Östra centrum kommer trafikmängden att öka i vissa punkter. Med anledning av den kunskap enligt ovan som finns när det gäller bullrets påverkan på hälsan, bör åtgärder vidtas inom och utom området för att inte öka bullernivåerna i Kristianstads tätort. Se även till ärendet hörande Behovsbedömning av MKB, (D :2). Tillgång till grönområden och parkmiljö Naturen har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Alla människor mår bra av att vistas utomhus. Solljus hjälper människan att tillgodogöra sig vitamin D, som behövs för att skelettet inte urkalkas. Miljöer som stimulerar oss visuellt är bra för hälsan och påskyndar tillfrisknande. Natur, vatten och växtlighet har en positiv inverkan på välbefinnandet. En trädgård eller park erbjuder många möjligheter till fysiska aktiviteter och social samvaro. Kontakten med naturen motverkar stress, men kan också stimulera den som är uttråkad eller nedstämd. Dessutom kommer grönområden i tätorter att bli en viktig temperaturreglerare i den klimatförändring som sker. Tillgång till grönområden kommer därför att bli allt viktigare för äldre och personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom renas luften i grönområden av partiklar som är skadliga för vår hälsa. Inom området utvecklas kanalparken och kanalrummet som ett rekreationsstråk med vistelseytor, tillgängligt för de boende inom området och för stadens besökare och invånare i övrigt. 9 Ökad fysisk aktivitet Hur kommer förslaget att påverka närhet och tillgänglighet till faciliteter för fysisk aktivitet? Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god fysisk, mental och social hälsoutveckling. Det bör finnas grönområden för rekreation, faciliteter för idrott, lekplatser m.m. inom 5 10 minuters gångavstånd från bostaden. Ovanstående rekommendation är viktig att beakta så att tillgången till grönområden för boende inom Östra Centrum fyller dessa krav. Förekomst av en trafikmiljö som stödjer aktiv transport? 7

8 En stödjande miljö för fysisk aktivitet gör det enkelt och naturligt att vara fysiskt aktiv i det vardagliga livet. Det innebär tillgång till säkra gång- och cykelbanor (aktiv transport) och allmänna kommunikationer som gör att man rör sig mer än då man tar bilen. Östra centrums läge är mycket bra med tanke på möjligheter till kollektiva transporter och till att kunna cykla och gå (aktiv transport). Det är ett stort värde i att kunna handla utan att behöva vara beroende av bil. Detta underlättar för många grupper i samhället, som den växande gruppen äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Förekomst av fysiska och psykosociala hinder för fysisk aktivitet? Den totala energiförbrukningen genom fysisk aktivitet har minskat jämfört med tidigare årtionden. En förklaring till utvecklingen är stillasittande arbeten, mer bilåkning och ett ökat utbud av stillasittande fritidsaktiviteter. Den byggda miljön kan innehålla hinder för att barn och vuxna ska kunna vara fysiskt aktiva. Östra centrums läge med redan befintliga gång- och cykelvägar skapar möjligheter för de familjer som kommer att bo i området att kunna röra sig aktivt till andra delar av staden. Likaså det skapar möjligheter för besökande till Östra Centrum att transportera sig aktivt till handels- och kulturcentrat. Det centrala läget i den befintliga strukturen med gång- och cykelvägar ger dessa positiva möjligheter. Det är angeläget att det finns möjligheter att parkera cyklar så att de ges ordentlig plats vid handelscentret. Plats för cykelkärror är också lämpligt. 8

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Checklista FÖR VAL AV MÅLOMRÅDEN OCH BESTÄMNINGSFAKTORER/INDIKATORER VID HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING (HKB)

Checklista FÖR VAL AV MÅLOMRÅDEN OCH BESTÄMNINGSFAKTORER/INDIKATORER VID HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING (HKB) Checklista FÖR VAL AV MÅLOMRÅDEN OCH BESTÄMNINGSFAKTORER/INDIKATORER VID HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING (HKB) Checklistan bygger på de bestämningsfaktorer för hälsa som tagits fram inom folkhälsopolitikens elva

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Folkhälsa för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Folkhälsa för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling Kommunstyrelsens kontor Folkhälsa för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling Södertälje kommun 2012 2 Folkhälsa för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling - Vision Visionen är En god hälsa på lika

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen

Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 1 (9) Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Stockholms folkhälsoprogram - svar på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Stockholms folkhälsoprogram - svar på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-04-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Stockholms folkhälsoprogram - svar

Läs mer