Sjunde reviderade utgåvan av arbetsmiljöhäftet. Häftet sammanställt av Sivert Mässing

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-01-30. Sjunde reviderade utgåvan av arbetsmiljöhäftet. Häftet sammanställt av Sivert Mässing"

Transkript

1 Sjunde reviderade utgåvan av arbetsmiljöhäftet Häftet sammanställt av Sivert Mässing 1

2 Innehållsförteckning Om mig o om kort om häftet sidan 3 Medlemskap i facket sidan 4 Åtgärder vid brand sidan 6 Begreppet arbetsmiljö sidan 7 Skyddsombudets roll sidan 8 Systematiskt arbetsmiljöarbete sidan 9 Arbetsmiljölagen sidan 10 Vilka skador skall anmälas sidan 11 Kontorsmiljön förr och nu i flygledartorn sidan 12 Tips för en bättre arbetsmiljö sidan 15 Ta en paus sidan 16 El- och bildskärmsmiljö sidan 17 Ventilation sidan 18 Stress sidan 18 Utbrändhet sidan 19 Konflikter på arbetsplatsen sidan 20 och hur man bemöter besvärliga människor sidan 21 Diskriminering sidan 25 2

3 Kort om mig Jag har varit facklig företrädare för försvarsförbundets förening i Luleå och inriktat mig på arbetsmiljöfrågor sedan mitten på 80-talet. Från har jag varit föreningsordförande och huvudförhandlare. Kort om häftet Den här gången har jag bara gjort en liten uppdatering och revidering av häftet. Det finns några foton där de svartvita kommer från förbandsmuseet och de övriga är egna foton. Första utgåvan skrev jag 2001 och den var tänkt som ett stöd för lokalföreningens skyddsombud. Den utgåvan bestod av ca 10 sidor och sedan har det blivit fler och fler sidor under årens lopp. Visste Du att det är lika vanligt med belastningsskador i kontorsmiljön på grund av långa monotona arbetspass vid bildskärmen som vid tunga lyft på varulager och i hemtjänsten? Ventilationen skall ge en frisk och välkomponerad luft i rörelse utan att skapa drag. Äldre hus kan ha återluftsystem som bör ersättas med nyare anläggningar som har "ren tilluft". Vanligtvis har vi för varmt och torrt, så man kan börja med att sänka temperaturen 1-2 grader som en första åtgärd vid ventilationsproblem. Vid ventilationsproblem kontrollera att det finns protokoll från senaste OVKbesiktningen och om eventuella fel och brister är åtgärdade. Arbetsmiljöproblem och allergiproblem går ofta "hand i hand" åtgärdar man t ex ventilationsproblemen så minskar allergiproblemen. Det är inte alltid som man kan mäta sig fram till problemen med inomhusklimatet. Däremot kan man alltid lita på näsan, den är vårt bästa och känsligaste mätinstrument. En miljondels gram av ett ämne i en kubikmeter luft räcker för att framkalla en allergisk reaktion. En allergisk reaktion är allt från lätta besvär till livshotande allergisk chock. Vi är alla varandras arbetsmiljö! 3

4 Medlemskap i facket Dina anställningsvillkor, som lön, pension, arbetstid, semester mm, har alla kommit till genom förhandlingar mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Som medlem i fackföreningen kan Du vara med och påverka dessa viktiga frågor. Vilket förbund du är medlem i beror på vilket verksamhetsområde du är anställd i. Det finns tre centralorganisationer i Sverige: TCO, LO och SACO. Nedan redovisar jag i kort vad TCO arbetar med. Det finns många tillfällen då du kan ha nytta av att vara medlem i facket. Du kan få personlig juridisk hjälp och du kan teckna särskilda försäkringar. Under en eventuell strejk eller lockout får du ekonomiskt stöd. Facket kan hjälpa dig med din utbildning. Dessutom står fackets kontaktombud till din tjänst om du har något problem på arbetsplatsen eller har några andra frågor som rör ditt arbete. Senaste året hart förändringarna i trygghetssystemen gått fortare än vad det har gjort någon gång tidigare. EG-domstolen har avkunnat en del domar som hotar den svenska modellen med kollektivavtal mellan parterna och som kan försvaga fackföreningsrörelsen om inte TCO och övriga förbund förnyar sig och förändrar sitt arbetssätt. Inledning Många av de förmåner som vi anställda i Sverige har, tar vi kanske idag för givna. Men de är resultatet av många års fackligt arbete. Lagen om anställningsskydd är t.ex. bara cirka 30 år gammal, fram till 1974 kunde en arbetsgivare säga upp en anställd utan skäl. Först 1980 trädde lagen om jämställdhet i kraft och som förbjöd diskriminering på grund av kön. Idag är flera av våra rättigheter ifrågasatta. Vi har t.ex. fått sämre sjukpenning och sämre arbetslöshetsersättning. En stark tjänstemannarörelse behövs mer än någonsin. Vi jobbar för det gemensamma Arbete åt alla. Ett arbete där du trivs och känner att du kan utvecklas. Inkomsten tryggad när du blir sjuk eller får barn. En bra arbetsmiljö, t ex med datorer som uppfyller kraven på god ergonomi. Medlemmarna i de 16 förbunden finns på nästan alla områden i samhället; de är ingenjörer, lärare, poliser, sekreterare, banktjänstemän, sjuksköterskor m.fl. Yrkesrollerna är vitt skilda, men det finns mycket som förenar. Det är just dessa gemensamma frågor som TCO arbetar med utan att ha några partipolitiska bindningar. 4

5 I Sverige Arbetsmarknad, skatter, pensioner, jämställdhet och arbetsmiljö. Det är några av de frågor som TCO jobbar med. Det handlar både om att påverka och bilda opinion kring dagsaktuella frågor och om att vara med och utforma morgondagens samhälle. För att klara det gör TCO s kansli i Stockholm egna utredningar. Kansliet arbetar med påverkan genom opinionsbildning i olika former, remissvar och direkt genom medverkan i offentliga utredningar och styrelser. TCO-förbunden arbetar lokalt och regionalt i en kommun eller flera, ett län eller flera. De viktigaste uppgifterna är att arbeta med samhällsfrågor som är viktiga för orten eller regionen och att samordna förbundens arbete i lokala och regionala organ. TCO finns också på högskolan för att hjälpa de studerande att knyta kontakt med yrkeslivet redan under studietiden. Studerandeombudsmän finns i Umeå, Stockholm, och Malmö. TCO-råden TCO-råden är TCOs regionala verksamhet och är ett frivilligt samarbetsorgan mellan medlemsförbunden på regional och lokal nivå. Inriktningen på arbetet speglar de övergripande ställningstaganden som TCOs kongress fattar beslut om. TCO-råden finns över hela landet. Det är förbundsföreträdare som bildar råden och de kan omfatta en region, ett län, en eller flera kommuner. Råden själva, ibland i samverkan, avgör hur den regionala samordningen ska fungera. De viktigaste uppgifterna är att arbeta med samhällsfrågor som är viktiga för orten eller regionen, och att samordna förbundens arbete i lokala och regionala organ. I världen Sedan Sverige blev medlem i EU är vi direkt berörda av besluten där. Det påverkar TCO s sätt att arbeta och bilda opinion i fackliga frågor både i Sverige och i Europa. TCO samarbetar bl. a. med andra fackliga organisationer inom Europafacket, EFS och Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Många av våra kollegor världen över lever och arbetar under mycket svåra förhållanden. För sitt internationella solidaritetsarbete har TCO bl. a. byggt upp en fond som varje år lämnar stöd till fackliga organisationer i andra länder. 5

6 VID BRAND Rädda liv i första hand, larma och släck i andra hand Larma SOS alarm på 112 Att ta reda på innan det händer... Ta reda på var närmaste utrymningsväg finns. Utrymningsplaner finns för varje byggnad och våningsplan där utrymningsvägarna är utmärkta. Där framgår det var närmaste släckningsutrustning finns. Det framgår även av utrymningsplanen var återsamlingsplatsen efter utrymningen finns dit man ska bege sig. Vid utrymning, använd EJ hissen, ta trappen eller speciell utrymningsväg om sådan finns. Förebyggande åtgärder För att förebygga brand så ska man inte samla kartonger gamla möbler mm i korridorer, trapphus eller källare. Ju mindre brännbart som finns i dessa utrymmen ju mindre är risken för brand. Brandcellsdörrar skall alltid hållas stängda, det är frestande att sätta en kil under dörren för att den ska stå öppen. Det skall man alltså inte göra även om dessa dörrar upplevs som stora tjocka och tunga men det finns en anledning till det. Rökslussdörrar skall också hållas stängda, men med den skillnaden att om man installerar elektromagneter som löser ut och stänger dörrarna när brandlarmet går igång så kan man ha rökslussdörrarna upphakade. 6

7 Begreppet arbetsmiljö, vad innefattar det? Allt detta ingår - Säkerhet - Hälsa - Arbetsorganisation - Kompetens - Stress - Psykosociala frågor En kort beskrivning av arbetsmiljöbegreppet och ett litet utdrag ur arbetsmiljölagen som är en ramlag Som Sveriges första arbetarskyddsförfattning räknas 1881-års förordning angående minderårigas användande i arbete vid fabrik, hantverk eller annan hantering kom lagen om skydd mot yrkesfara kom senaste ändringarna i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen 2 KAP 1 andra stycket: - Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Fjärde stycket: - Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagarna inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Arbetsmiljölagen i sin helhet finns på arbetsmiljöverkets hemsida 7

8 Skyddsombudets historia Skyddsombuden kom till i samband med industrins utveckling i Sverige. Industriarbetarnas arbetsförhållanden och löner var dåliga och det förekom fler olyckor i industrin än i jordbruket. I 1912 års lag om arbetarskydd fick arbetstagarna utse ombud som fick rätt att framföra sina synpunkter till besökande inspektionsförrättare från yrkesinspektionen. När Sverige 1931 skulle reformera lagen så utvecklades stödet till ombuden och 1938 fick ombuden namnet skyddsombud inrättades arbetarskyddsstyrelsen vid reformeringen av lagen och ett kapitel handlade om samverkan mellan skyddsombuden och arbetsgivarna fick skyddsombuden rätten att stoppa arbetet på farliga arbetsplatser och arbete med farliga maskiner slogs yrkesinspektionerna och arbetarskyddsstyrelsen ihop till Arbetsmiljöverket. Skyddsombudets roll på arbetsplatsen De som väljer skyddsombuden skall anmäla det till arbetsgivaren, men också till Arbetsmiljöverket, verket för ett särskilt skyddsombudsregister. Det finns förmodligen fler skyddsombud än de som är registrerade hos Arbetsmiljöverket eftersom inte alla känner till att registret finns. Det finns inom vissa organisationer andra benämningar på skyddsombuden, men då måste det framgå att de är tillika skyddsombud om de skall omfattas av lagstiftningen. Skyddsombuden har en viktig uppgift på arbetsplatsen. Skyddsombudets uppgift är att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen samt bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsmiljölagen. Det är inte skyddsombudet som skall åtgärda fel och brister i arbetsmiljön det skall arbetsgivaren göra. Arbetsmiljöproblem och att personskydd på maskiner och utrustningar är felfria är arbetsgivarens ansvar. Det ansvaret kan aldrig arbetsgivaren avtala bort. Skyddsombudets roll skall vara som stöd för de anställda och arbetsgivaren i samverkan. Skyddsombudet kan även ta kontakt med företagshälsovården och arbetsmiljöverket om arbetsgivaren inte åtgärdar fel och brister inom rimlig tid. Skyddsombudet har rätten att stänga en farlig arbetsplats eller en farlig maskin. Den enda som kan häva stoppet är Arbetsmiljöverket. Skyddsombudet har rätten att påkalla en inspektion från arbetsmiljöverket om man inte har lyckats lösa ett problem parterna emellan. 8

9 En reflektion som skyddsombud Vänstra fotot är på F21s första flygledartorn som såg mest ut som en korvkiosk på taket till dåvarande kanslihuset. Högra fotots vänstra torn byggdes 1973 och ersattes 2003 av tornet till höger. Efter att nya tornet togs i bruk plockades det gamla ner bit för bit. Det var både roligt och lärorikt att som skyddsombud få vara med från ax till limpa under projekteringen och byggnationen av torn nummer tre och att få vara med och påverka utformningen av olika tekniska lösningar och arbetsstationerna. Som skyddsombud har man alla möjligheter att påverka arbetsplatsens utformning i förändringsarbetet. I en del organisationer kallar man skyddsombuden för arbetsmiljöombud men då måste man skriva in att de är tillika skyddsombud och rapportera in dessa till skyddsombudsregistret. Skyddskommittén har en del olika benämningar även den och det längsta ordet jag har sett är arbetsmiljöledningsmöte. Punkten arbetsmiljö skall alltid finnas med på agendan vid samverkansmöten och arbetsplatsträffar då kan man lösa uppkomna problem här och nu i stället för att det ska tas upp vid ett särskilt möte ett fåtal gånger om året. Systematiskt arbetsmiljöarbete Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör du om ohälsa föreligger. 9

10 Olycksfall innebär fysisk eller psykisk skada till följd av en plötslig händelse. Ett olycksfall kan leda till såväl en lindrig skada eller till dödsfall. En tillfredställande arbetsmiljö utmärks av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, till variation, samarbete och sociala kontakter. Det räcker inte att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avgörande är vad som åstadkoms i praktiken för att förbättra arbetsmiljön. Det finns inte heller krav på någon särskild pärm eller handbok. Syftet med skriftlig dokumentation är att den skall vara ett hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet, både för arbetsgivaren och för arbetstagarna. Det är därför lämpligt att de tillsammans tar fram de dokument som behövs. Riskbedömning, sammanställningar av skador och tillbud samt åtgärdsplaner skall alltid vara skriftliga, även i små företag. Dokumentationen behöver alltid anpassas till verksamhetens förutsättningar och behov och vara tydlig och lätt att förstå. För att arbetstagarna skall kunna medverka i arbetsmiljöarbetet är det viktigt att dokumentationen är lättillgänglig. Den behöver också hållas aktuell och innehålla uppgift om när den är uppdaterad. Vad säger Arbetsmiljölagen? Arbetsmiljön styrs av Arbetsmiljölagen (AML) som är en ramlag. Detta innebär att lagen inte innehåller några detaljer eller regler utan beskriver i stort vilka krav som ställs på arbetsmiljön. I AML 1 kap 1 beskrivs syftet med hela lagen. Dels att arbetsgivaren skall förebygga sjukdom och olycksfall samt att han skall tillse att arbetsmiljön är god. I AML 2 kap 2 säger att arbetet skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. 3 säger att arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. I AML 3 kap 2a skall arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller ställda krav. Systematiskt arbetsmiljöarbete eller som det hette tidigare internkontroll. Arbetsmiljöarbetet skall betraktas som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsgivaren kan aldrig delegera bort arbetsmiljöansvaret. I AML 6 kap 2 På arbetsställe där minst 5 arbetstagare regelbundet sysselsätts skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud skall utses 10

11 även på annat arbetsställe om arbetsförhållandena påkallar det. För skyddsombud bör ersättare utses. Man kan utse ett regionalt skyddsombud om verksamheten är utspridd på flera verksamhetsställen. Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. 3 Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamheter. Lagen i sin helhet, Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsmiljöförordningen finns på arbetsmiljöverkets hemsida Vilka skador skall anmälas? Alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet skall anmälas på blanketten anmälan om -arbetsskada personskada till Försäkringskassan. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen eller hög arbetsbelastning kan till exempel ha orsakat ohälsan. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyldig att utreda orsakerna till olyckor, sjukdomar och allvarliga tillbud i arbetet. Anmälan ska ske i samråd med skyddsombudet. Genom att medverka till att arbetsskadeanmälan fylls i så noggrant som möjligt hjälper du till att lyfta fram och peka på brister i arbetsmiljön. Alla anmälda skador registreras hos Arbetsmiljöverket och där kan man få detaljerad statistik om arbetsskador. Det finns en blankett i pdf-format som man kan erhålla via arbetsgivaren. Kontorsmiljön Arbetsgivaren har enl. arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter för Systematiskt arbetsmiljöarbete skyldighet att se till att du har en god och säker arbetsmiljö. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett systematiskt sätt att utreda/dokumentera en arbetsmiljö/el-miljö och upprätta en åtgärdsplan. Sjukskrivning skall inte vara en signal på att det finns arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. 11

12 Ventilationen skall ge en frisk och välkomponerad luft i rörelse utan att skapa drag. Äldre hus kan ha återluftsystem som bör ersättas med nyare anläggningar som har "ren tilluft". Vanligtvis har vi för varmt och torrt, så man kan börja med att sänka temperaturen 1-2 grader som en första åtgärd vid ventilationsproblem. Arbetsmiljöverket har gett ut en föreskrift om ventilation, belysning, mm Arbetsplatsens utformning där man även hittar allmänna råd om tillämpningen av föreskriften. Man skall inte bara ha en god belysning, den måste vara behaglig också annars upplevs den bländande. Man kan pröva med olika galler (raster) på lysrörsarmaturerna tills man hittar en som ger ett bra och bländfritt ljus. All kontorsutrustning alstrar ljud, placera därför skrivare, kopiator och datorserver i ett eget utrymme för att få så lågt buller som möjligt. Nyare datorer innehåller flera kylfläktar som kan väsnas en hel del. Kontorsmiljön har länge varit förskonade från farliga kemikalier men på senare år har hotbilden ökat, framförallt oron för flamskyddsmedlens effekter och påverkan av vår hälsa. Inhemska myndigheter håller uppsikt och genom TCO - märkning av datorer har användningen minskat, men flera av de kontroversiella medlen kommer ändå in i datorerna genom importerade varor och halvfabrikat. Köp endast datorer och bildskärmar som är miljövänliga och har låg strålning. El-anslutningarna skall vara permanenta, inga lösa sladdar på golvet och efter väggarna. Alla kablar skall vara skärmade och med riktig skyddsjordning. Placera elektrisk utrustning som avger strålning så långt som möjligt både från personer och bildskärmar. Växter är bra för inomhusluften men tänk på att det finns växter som allergiska personer kan reagera på, så det är lämpligt att samråda inom arbetsplatsen innan man köper in växter. Det är viktigt med en bra lokalvård med miljövänliga och parfymfria rengöringsmedel, använd gärna produkter som är rekommenderade av Astma och Allergiförbundet. Det är viktigare att städa på rätt sätt med rätt utrustning än att städa ofta. Det är lika vanligt med belastningsskador i kontorsmiljön pga. långa monotona arbetspass vid bildskärmen som vid tunga lyft på varulager och i hemtjänsten. Arbetsinnehållet och rutinerna är viktiga faktorer som måste organiseras efter utvecklingen av nya tekniska förutsättningarna och möjligheter. Datasystem och datorprogram måste anpassas efter arbetets art inte tvärt om. Arbetsmiljöverket har gett ut en broschyr om belastningsskador i den finns en del tips om hur man undviker belastningsskador och den tar upp fem grundtankar för god belastningsergonomi. Det finns även en checklista för att identifiera riskerna. 12

13 Några exempel på arbetsmiljöer på en väderavdelning i ett flygledartorn förr och nu Ovanstående foto är från mitten av 70-talet. Här använde man den gamla men beprövade PPS-tekniken (papper, penna och suddgummi). Behövde man räkna något mer avancerat så tog man fram lilla räknestickan och så var problemet löst. Begrepp som ERROR och andra konstigheter hade ingen hört talas om. På 80-talet gjorde datorn sitt intåg på väderavdelningen i flygledartornet med bullerproblem från datorerna och reflexer i skärmarna som följd. Ett annat problem som kom smygande med att antalet datorer ökade var att det blev för varmt inne på sommaren. Teknikutvecklingen på 80-talet gick otroligt fort och det där med arbetsmiljö som värmeutstrålning och buller kom ofta i andra hand. Reflexer i skärmarna var vanligt förekommande och bordsanpassningen hade mycket i övrigt att önska. Allt beroende på att det var den tekniska personalen som drev på utvecklingen och installationerna och då glömde man ofta bort det där med bordsanpassning, belysning och kontorsstolar. Man byggde lokala nätverk inom byggnaden långt innan begrepp som intranet var uppfunna Det där som vi idag kallar för arbetsmiljö var helt bortglömt på den tiden från arbetsgivarhåll. Sen blev det skyddsrond och företagshälsovården kom på besök och sa oj då. Det var inte det enda som blev sagt i och för sig. 13

14 Dåvarande yrkesinspektionen dömde ut flygledartornet dels för att byggnaden inte var anpassad för dagens teknik och dels för att det inte uppfyllde kraven på brandsäkerhet och utrymningsvägar. Anledningen till att man gjorde en inspektion var att skyddsombuden i verksamheten (LFV och F21) gjorde en hemställan till yrkesinspektionen och påtalade bristerna både i brandsäkerheten och arbetsmiljön och begärde en inspektion eftersom inte arbetsgivaren (HKV) åtgärdat problemen av ekonomiska skäl inom rimlig tid. Interiör från en av arbetsstationerna i flygledartornet byggt Hela bordssektionen är höj och sänkbar så man kan alternera om man vill stå eller sitta och jobba. Alla kablar hänger i rännor under bordet och går i en servicegång i golvet. Belysningen är reglerbar efter önskemål och alla datorer står i ett eget rum, men de är åtkomliga genom ljudisolerade glasdörrar så det är lätt att använda USBminnen. Skrivarna och faxen har också fått ett eget rum för att minska bullret och pappersdamm. 14

15 Tips för bättre arbetsmiljö - både på jobbet och hemma Det finns naturligtvis många saker som man måste tänka på när det gäller arbetsplatsen och hur man sitter. Bäst av allt är om man specialanpassar arbetsplatsen för varje enskild individs behov. Du kan göra några enkla justeringar på egen hand. Läs nedan, sätt dig till rätta och känn skillnaden! Sitthöjd: Reglera höjden så att du får bra stöd för fötterna och rätt höjd till arbetsbordet. Rätt höjd är när du har rät vinkel (90 och lite mera) mellan arbetsbordet och dina underarmar. Höjden ska tillåta nedsänkta axlar! Sitsdjup: Reglera sitsdjupet på stolen efter längden på dina ben. Ryggstöd: Anpassa höjden och lutningen på ryggstödet efter din rygg. Ha ordentligt stöd i svanken, oavsett om du arbetar i en bakåt- eller framåtlutad arbetsställning. Sittlutning: Lutningen framåt eller bakåt ska vara lätt att ställa in och vid behov låsbar. Vinkla stolsitsen lite framåt så att vinkeln mellan bålen och höfterna blir ca 90 och mer. Bålvinkeln påverkar hållningen i nacke och rygg. Känn efter vad som känns mest bekvämt för dig. Variera arbetsställning med sittlutningen. Svankstöd: Placera svankstödet i rätt höjd efter din rygg. Svankstödet bör vara utformat efter din ländrygg. Det ska kännas bekvämt och avspänt i ryggen. Belysning: En av de viktigaste parametrarna för en god arbetsmiljö är ljuset. Belysningen bör vara så att den inte orsakar bländning och reflexer i datorskärmen. Detta gäller alla reflekterande källor i ett rum så som lampor, fönster glasväggar och ljusa ytor. Har du problem med musarm? Drabbas du av domningar eller andra besvär av flitigt klickande på datormusen? Variera dig och använd kortkommandon: Öppna Nytt dokument Spara Skriv ut Klipp ut Kopiera Klistra in Ångra Växla mellan program Ctrl O Ctrl N Ctrl S Ctrl P Ctrl X Ctrl C Ctrl V Ctrl Z Alt Tab 15

16 Ta en paus Att ha ont i nacke och axlar efter en dag vid datorn är inget ovanligt. Men det finns sätt att lindra och förebygga obehaget. Sitt inte för länge, ta pauser. Variera dig, sitt inte rak i ryggen hela tiden och växla mellan att sitta och stå. Jobba avspänt med hela underarmen på bordet och överarmen nära kroppen. Använd en mus som passar handen. Använd ett mindre tangentbord om du inte är så bredaxlad. Se till att bordet är tillräckligt brett för att du ska kunna avlasta underarmarna och få plats med skrivmaterial o dyl. Bildskärmens överkant ska vara i ögonhöjd. Fyra andra goda skäl till att ta en kort paus Kroppen tar igen sig. Musklerna får en chans att återhämta sig. Blodtrycket sjunker. Du minskar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsskador. Stressen minskar Ju mer mentalt ansträngd du är, desto större är behovet av paus. Du blir smartare Du får fler idéer. Den som jobbar koncentrerat blir låst, men när man släpper på kontrollen kan tankarna flöda fritt. Livet blir roligare Det sociala klimatet säckar ihop utan pausprat. El- och bildskärmsmiljö Elöverkänslighet har i många år diskuterats som ett arbetsmiljöproblem. Begreppet beskriver besvärssituationer där närhet till olika elektriska apparater och speciellt bildskärmsarbete verkar vara den gemensamma faktorn. Varningstecknen kan vara: Hetta, brännande känsla eller stickningar i huden (ansikte, armar, händer), ibland rodnader eller svullnader. Andra varningstecken är torrhet i övre luftvägarna, grusiga ögon och eller andra ögonbesvär. Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet, huvudvärk är andra tecken. Elöverkänsligheten går över vid frånvaro från det som utlöser besvären. Om man inte vidtar några åtgärder blir det problem med allt fler 16

17 elektromagnetiska källor i arbetet och i hemmet. Ny teknik och mängden av elektrisk utrustning i vår arbetsmiljö och i hemmen ökar kontinuerligt. Konsekvensen blir även högre bullernivåer, ökad värme, fler källor till elektromagnetiska fält och ökade emissioner av kemiska ämnen. Datorer innehåller ca 200 kemiska ämnen som frigörs när datorn värms upp. All ny utrustning bör brännas ur genom att man ställer den i ett utrymme som man inte vistas i och låter den stå påslagen några dagar. Ny utrustning luktar alltid och det frigörs kemiska ämnen från den bl.a. flamskyddsmedel. Trifenylfosfat är ett flamskyddsmedel som används i datorer och andra kontorsmaskiner, risken för kontaktallergier är påvisad. Ftalater används som mjukgörare i plast och höga halter har påvisats i inomhusluft, kan möjligen ha hormonstörande påverkan. Vissa ftaler har i djurförsök visat sig cancerogena. Polybromerade difenyletrar (PBDE) bromerade flamskyddsmedel som i djurförsök orsakat flera olika hälsoeffekter bl. a hjärn- och leverskador. Man bör ha bildskärmen placerad cm ifrån sig och något lägre så att man sitter med nedåtriktad blick. Dels för att skona nacken men främst för ögonen, man blinkar oftare och fuktar därmed hornhinnan vilket minskar risken för ögonbesvär. Arbetsmiljöverket har gett ut en föreskrift om arbete vid bildskärm, där man förutom föreskrifter även har tagit upp allmänna råd om tillämpningen av föreskriften och hur en bra bildskärmsarbetsplats skall vara organiserad. Det finns även en broschyr om bildskärmsarbete. Trådlösa telefoner strålar mer än mobiltelefoner som känner av var basstationen finns och anpassar sändareffekten efter vad som behövs för att ha störningsfri sändning/mottagning. Elkablar bör skärmas av för att ge mindre strålning. För att minska blinkningarna från takmonterade lysrörsarmaturer bör de läggas på var sin fas om det är möjligt. Får man problem med elöverkänslighet bör man ta kontakt med expertis för att få hjälp med elsanering av arbetsplatsen och hemmet. Ventilationen Samlingsbegreppet sjuka byggnader används ofta för mögel och radonhus men även för hus där orsakerna till ohälsa är mer diffusa, hus där fler personer än normalt drabbas av ohälsa. Genomgående för dessa hus är att luften upplevs som torr och man upplever en svag men ihållande lukt. De symptom som personalen drabbats av är ögon-, näs och halsirritation, torrhetskänslor i slemhinnor och hud, hudutslag i ansiktet, psykisk trötthet, huvudvärk, allmän tunghetskänsla och olust. Ventilationen skall kontrolleras regelbundet så kallad OVK- besiktning. Anmärkningar på fel och brister skall åtgärdas snarast. Filterkassetten på fotot på nästa sida satt i en ventilationstrumma på ett hus byggt Vid en ventilationskontroll upptäcktes att det inte fanns något flöde i en av kanalerna. 17

18 Efter en hel del felsökning hittades filterkassetten som var boven i dramat och bilden talar för sig själv. Stress Man kan bli stressad av att ha för mycket att göra men även av sysslolöshet. För litet eller för stort informationsflöde kan upplevas som stressande. Stress är kroppens och själens reaktioner på yttre och inre påfrestningar. "Tunnelseende" är ett tecken på att man börjar vara på väg mot utbrändhet, man kan bara fokusera på en sak i taget. En förhöjd stressnivå kan medföra en förhöjd förslitningshastighet av kroppen, vilket kan medföra en ökad sjuklighet på sikt. Långvarig stress sätter ner immunförsvaret och medför risk för att utveckla allergier. I längden leder det till sjukdom och utslagning från arbetslivet och när man kommit så långt finns det sällan några bra lösningar. Det som från början är stress kan så småningom om inga arbetsmiljöåtgärder sätts in utvecklas till utbrändhet. Alla har rätt till så bra arbetsvillkor att de vill och kan arbeta fram till sin pensionering. Vi reagerar olika på stress. Olikheter i slitstyrka och stresstålighet har vi fått med oss från barndomen, men även senare i livet programmeras vi att reagera på ett visst sätt gentemot ett stort antal situationer, t ex. att visa förtroende eller misstänksamhet. Att vara djärv eller försiktig. Att ta dagen som den kommer eller att oroa sig för morgondagen. Symtom på att man är på väg att utveckla kronisk stress är bl.a. minskat engagemang, likgiltighet, rastlöshet, irritationer, misstänksamhet, man känner ingen gemenskap på arbetsplatsen utan man isolerar sig. 18

19 Det goda arbetet som inte stressar oss till sjukdom har fem kännetecken. Inflytande - du har kontroll över arbetsuppgifterna och möjlighet att utvecklas i arbetet. Socialt stöd - du får hjälp och avlastning från kolleger och arbetsledning när det kärvar. Mening i arbetet - du ser nyttan eller glädjen med vad du gör. Förutsägbarhet - du blir informerad om vad som förestår i fråga om arbete, eller kan själv ta rätt på det. Krav - som inte är för höga eller för låga, du har rimlig mängd arbete och det är varken för trivialt eller för komplicerat i förhållande till din kunskap och förmåga. Det finns en formel som visar varför vi reagerar så olika i stressade situationer eller när någon hamnar i en krissituation, den ser ut så här. stressor X belastad person X obearbetad rest = reaktion socialt stöd X träning Stressor står för stressorsak, belastad person är den drabbade, obearbetad rest är gammal skit han/hon bär på. Socialt stöd är omgivningen som familj och arbetskamrater, träning står för erfarenheten från hur han/hon har hanterat tidigare situationer och händelser. Reaktion står för hur han/hon reagerar på den uppkomna situationen. Motverka stress Ta en bekväm stol ställ den vid ett fönster och sätt dig i stolen. Titta på molnen och låt fantasin flöda, du kommer att se de mest fantastiska molnformationer. Stäng av mobiltelefonen när du är ledig för vi behöver inte vara nåbara hela tiden. Lägg bort klockan när du har en längre ledighet. Vad klockan är spelar inte så stor roll och kroppen lär säga till när den blir törstig eller hungrig. Ta gärna en långpromenad på en timme eller två, lyssna på fåglarna och titta på molnen. Tycker du om att lyssna på musik eller talböcker så ta med dig en mp3 eller CD-spelare på promenaden om du har en sådan. Utbrändhet eller kronisk utmattning Kroppsliga symptom på utbrändhet eller utmattning - Ökat antal infektioner - Långdragna infektioner - Ökad frekvens huvudvärk - Yrsel - Muskelvärk från nacke/axlar/rygg - Magkatarr - Irriterad tarm 19

20 Psykiska symptom - Sömnstörningar - Kronisk trötthet - aldrig utvilad - Lättirriterad - Ångest - Aggressiv - Spänd - Mer svårtillgänglig - Svårt lyssna Sist men inte minst, har det inträffat någon förändring? Det finns ett samband mellan stress och allergier. Ökningen av allergier är ett uttryck för hur vi lever och att immunförsvaret reagerar på ett felaktigt sätt. Med ett nedsatt immunförsvar så ökar risken för att man ska utveckla sjukdom. Att förebygga utmattning - Bli medveten om vad som är viktigt för just dig i livet (djupare värderingar) - Bli medveten om att kunna uttrycka vad man känner och behöver - Vila (varje dag, vecka, år) - Lär dig avslappning och praktisera det varje dag - Lär dig att säga nej (egentligen ja till dina djupare värderingar) - Sök stöd hos kollegor och familj - Lär dig att ge och ta emot uppskattning - Träna fysiskt två till tre gånger per vecka (30 min promenader räcker) - Träna din förmåga att vara närvarande i nuet och njuta - Var lite olydig. Vi svenskar är alldeles för plikttrogna Konflikt, sammanstötning, kamp mellan olika krafter På arbetsplatser med täta omorganisationer och eller oklara mål och ledning kan öppna konflikter uppstå där det utses en eller fler syndabockar som orsak till alla problem på arbetsplatsen. Om inte konflikten, konflikterna reds ut så fort som möjligt så trappas de upp. Vid långvariga konflikter är det stor risk för sjukskrivning och utslagning från arbetsplatsen. Konflikteskalation: Skalan är i nio steg där steg ett är hårdnande ståndpunkter, frustration i vardagen och en blockering i en viss fråga. Steg nio är total förintelse. Fienden skall förintas även om det skall ske till priset av egen undergång. Man för ett totalt förintelsekrig. Vi hanterar konflikter hela dagarna i vår vardag utan vi tänker på det. Ska vi ha hamburgare eller grillkorv? Aftonbladet eller Expressen? Nä, jag tar en Metro, den är gratis. 20

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Det är viktigt att planera och organisera bildskärmsarbetet så att det medger egen styrning, variation av arbetsuppgifter, återhämtning och pauser.

Det är viktigt att planera och organisera bildskärmsarbetet så att det medger egen styrning, variation av arbetsuppgifter, återhämtning och pauser. 1 Av Sveriges drygt 4 miljoner arbetstagare är det nu cirka 2,5 miljoner som använder dator av något slag i sitt arbete. Utvecklingen går mot att allt fler arbetar mycket och länge vid bildskärm. Den här

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Arbeta rätt vid bildskärmen

Arbeta rätt vid bildskärmen Arbeta rätt vid bildskärmen Av Sveriges drygt 4 miljoner arbetstagare är det nu närmare 3 miljoner som använder dator av något slag i sitt arbete. Utvecklingen går mot att allt fler arbetar mycket och

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KONTOR

CHECKLISTA FÖR KONTOR Telefon 08-402 02 20 CHECKLISTA FÖR KONTOR ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin Uppgift 14 Ergonomi 1. Arbetsplatsanalys Hjälp - vårt hus är för litet! Det har jag visserligen tänkt på enda sedan 3:e barnet föddes, men det blir extra påtagligt då jag nu ska försöka fotografera det

Läs mer