Sjunde reviderade utgåvan av arbetsmiljöhäftet. Häftet sammanställt av Sivert Mässing

Transkript

1 Sjunde reviderade utgåvan av arbetsmiljöhäftet Häftet sammanställt av Sivert Mässing 1

2 Innehållsförteckning Om mig o om kort om häftet sidan 3 Medlemskap i facket sidan 4 Åtgärder vid brand sidan 6 Begreppet arbetsmiljö sidan 7 Skyddsombudets roll sidan 8 Systematiskt arbetsmiljöarbete sidan 9 Arbetsmiljölagen sidan 10 Vilka skador skall anmälas sidan 11 Kontorsmiljön förr och nu i flygledartorn sidan 12 Tips för en bättre arbetsmiljö sidan 15 Ta en paus sidan 16 El- och bildskärmsmiljö sidan 17 Ventilation sidan 18 Stress sidan 18 Utbrändhet sidan 19 Konflikter på arbetsplatsen sidan 20 och hur man bemöter besvärliga människor sidan 21 Diskriminering sidan 25 2

3 Kort om mig Jag har varit facklig företrädare för försvarsförbundets förening i Luleå och inriktat mig på arbetsmiljöfrågor sedan mitten på 80-talet. Från har jag varit föreningsordförande och huvudförhandlare. Kort om häftet Den här gången har jag bara gjort en liten uppdatering och revidering av häftet. Det finns några foton där de svartvita kommer från förbandsmuseet och de övriga är egna foton. Första utgåvan skrev jag 2001 och den var tänkt som ett stöd för lokalföreningens skyddsombud. Den utgåvan bestod av ca 10 sidor och sedan har det blivit fler och fler sidor under årens lopp. Visste Du att det är lika vanligt med belastningsskador i kontorsmiljön på grund av långa monotona arbetspass vid bildskärmen som vid tunga lyft på varulager och i hemtjänsten? Ventilationen skall ge en frisk och välkomponerad luft i rörelse utan att skapa drag. Äldre hus kan ha återluftsystem som bör ersättas med nyare anläggningar som har "ren tilluft". Vanligtvis har vi för varmt och torrt, så man kan börja med att sänka temperaturen 1-2 grader som en första åtgärd vid ventilationsproblem. Vid ventilationsproblem kontrollera att det finns protokoll från senaste OVKbesiktningen och om eventuella fel och brister är åtgärdade. Arbetsmiljöproblem och allergiproblem går ofta "hand i hand" åtgärdar man t ex ventilationsproblemen så minskar allergiproblemen. Det är inte alltid som man kan mäta sig fram till problemen med inomhusklimatet. Däremot kan man alltid lita på näsan, den är vårt bästa och känsligaste mätinstrument. En miljondels gram av ett ämne i en kubikmeter luft räcker för att framkalla en allergisk reaktion. En allergisk reaktion är allt från lätta besvär till livshotande allergisk chock. Vi är alla varandras arbetsmiljö! 3

4 Medlemskap i facket Dina anställningsvillkor, som lön, pension, arbetstid, semester mm, har alla kommit till genom förhandlingar mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Som medlem i fackföreningen kan Du vara med och påverka dessa viktiga frågor. Vilket förbund du är medlem i beror på vilket verksamhetsområde du är anställd i. Det finns tre centralorganisationer i Sverige: TCO, LO och SACO. Nedan redovisar jag i kort vad TCO arbetar med. Det finns många tillfällen då du kan ha nytta av att vara medlem i facket. Du kan få personlig juridisk hjälp och du kan teckna särskilda försäkringar. Under en eventuell strejk eller lockout får du ekonomiskt stöd. Facket kan hjälpa dig med din utbildning. Dessutom står fackets kontaktombud till din tjänst om du har något problem på arbetsplatsen eller har några andra frågor som rör ditt arbete. Senaste året hart förändringarna i trygghetssystemen gått fortare än vad det har gjort någon gång tidigare. EG-domstolen har avkunnat en del domar som hotar den svenska modellen med kollektivavtal mellan parterna och som kan försvaga fackföreningsrörelsen om inte TCO och övriga förbund förnyar sig och förändrar sitt arbetssätt. Inledning Många av de förmåner som vi anställda i Sverige har, tar vi kanske idag för givna. Men de är resultatet av många års fackligt arbete. Lagen om anställningsskydd är t.ex. bara cirka 30 år gammal, fram till 1974 kunde en arbetsgivare säga upp en anställd utan skäl. Först 1980 trädde lagen om jämställdhet i kraft och som förbjöd diskriminering på grund av kön. Idag är flera av våra rättigheter ifrågasatta. Vi har t.ex. fått sämre sjukpenning och sämre arbetslöshetsersättning. En stark tjänstemannarörelse behövs mer än någonsin. Vi jobbar för det gemensamma Arbete åt alla. Ett arbete där du trivs och känner att du kan utvecklas. Inkomsten tryggad när du blir sjuk eller får barn. En bra arbetsmiljö, t ex med datorer som uppfyller kraven på god ergonomi. Medlemmarna i de 16 förbunden finns på nästan alla områden i samhället; de är ingenjörer, lärare, poliser, sekreterare, banktjänstemän, sjuksköterskor m.fl. Yrkesrollerna är vitt skilda, men det finns mycket som förenar. Det är just dessa gemensamma frågor som TCO arbetar med utan att ha några partipolitiska bindningar. 4

5 I Sverige Arbetsmarknad, skatter, pensioner, jämställdhet och arbetsmiljö. Det är några av de frågor som TCO jobbar med. Det handlar både om att påverka och bilda opinion kring dagsaktuella frågor och om att vara med och utforma morgondagens samhälle. För att klara det gör TCO s kansli i Stockholm egna utredningar. Kansliet arbetar med påverkan genom opinionsbildning i olika former, remissvar och direkt genom medverkan i offentliga utredningar och styrelser. TCO-förbunden arbetar lokalt och regionalt i en kommun eller flera, ett län eller flera. De viktigaste uppgifterna är att arbeta med samhällsfrågor som är viktiga för orten eller regionen och att samordna förbundens arbete i lokala och regionala organ. TCO finns också på högskolan för att hjälpa de studerande att knyta kontakt med yrkeslivet redan under studietiden. Studerandeombudsmän finns i Umeå, Stockholm, och Malmö. TCO-råden TCO-råden är TCOs regionala verksamhet och är ett frivilligt samarbetsorgan mellan medlemsförbunden på regional och lokal nivå. Inriktningen på arbetet speglar de övergripande ställningstaganden som TCOs kongress fattar beslut om. TCO-råden finns över hela landet. Det är förbundsföreträdare som bildar råden och de kan omfatta en region, ett län, en eller flera kommuner. Råden själva, ibland i samverkan, avgör hur den regionala samordningen ska fungera. De viktigaste uppgifterna är att arbeta med samhällsfrågor som är viktiga för orten eller regionen, och att samordna förbundens arbete i lokala och regionala organ. I världen Sedan Sverige blev medlem i EU är vi direkt berörda av besluten där. Det påverkar TCO s sätt att arbeta och bilda opinion i fackliga frågor både i Sverige och i Europa. TCO samarbetar bl. a. med andra fackliga organisationer inom Europafacket, EFS och Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Många av våra kollegor världen över lever och arbetar under mycket svåra förhållanden. För sitt internationella solidaritetsarbete har TCO bl. a. byggt upp en fond som varje år lämnar stöd till fackliga organisationer i andra länder. 5

6 VID BRAND Rädda liv i första hand, larma och släck i andra hand Larma SOS alarm på 112 Att ta reda på innan det händer... Ta reda på var närmaste utrymningsväg finns. Utrymningsplaner finns för varje byggnad och våningsplan där utrymningsvägarna är utmärkta. Där framgår det var närmaste släckningsutrustning finns. Det framgår även av utrymningsplanen var återsamlingsplatsen efter utrymningen finns dit man ska bege sig. Vid utrymning, använd EJ hissen, ta trappen eller speciell utrymningsväg om sådan finns. Förebyggande åtgärder För att förebygga brand så ska man inte samla kartonger gamla möbler mm i korridorer, trapphus eller källare. Ju mindre brännbart som finns i dessa utrymmen ju mindre är risken för brand. Brandcellsdörrar skall alltid hållas stängda, det är frestande att sätta en kil under dörren för att den ska stå öppen. Det skall man alltså inte göra även om dessa dörrar upplevs som stora tjocka och tunga men det finns en anledning till det. Rökslussdörrar skall också hållas stängda, men med den skillnaden att om man installerar elektromagneter som löser ut och stänger dörrarna när brandlarmet går igång så kan man ha rökslussdörrarna upphakade. 6

7 Begreppet arbetsmiljö, vad innefattar det? Allt detta ingår - Säkerhet - Hälsa - Arbetsorganisation - Kompetens - Stress - Psykosociala frågor En kort beskrivning av arbetsmiljöbegreppet och ett litet utdrag ur arbetsmiljölagen som är en ramlag Som Sveriges första arbetarskyddsförfattning räknas 1881-års förordning angående minderårigas användande i arbete vid fabrik, hantverk eller annan hantering kom lagen om skydd mot yrkesfara kom senaste ändringarna i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen 2 KAP 1 andra stycket: - Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Fjärde stycket: - Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagarna inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Arbetsmiljölagen i sin helhet finns på arbetsmiljöverkets hemsida 7

8 Skyddsombudets historia Skyddsombuden kom till i samband med industrins utveckling i Sverige. Industriarbetarnas arbetsförhållanden och löner var dåliga och det förekom fler olyckor i industrin än i jordbruket. I 1912 års lag om arbetarskydd fick arbetstagarna utse ombud som fick rätt att framföra sina synpunkter till besökande inspektionsförrättare från yrkesinspektionen. När Sverige 1931 skulle reformera lagen så utvecklades stödet till ombuden och 1938 fick ombuden namnet skyddsombud inrättades arbetarskyddsstyrelsen vid reformeringen av lagen och ett kapitel handlade om samverkan mellan skyddsombuden och arbetsgivarna fick skyddsombuden rätten att stoppa arbetet på farliga arbetsplatser och arbete med farliga maskiner slogs yrkesinspektionerna och arbetarskyddsstyrelsen ihop till Arbetsmiljöverket. Skyddsombudets roll på arbetsplatsen De som väljer skyddsombuden skall anmäla det till arbetsgivaren, men också till Arbetsmiljöverket, verket för ett särskilt skyddsombudsregister. Det finns förmodligen fler skyddsombud än de som är registrerade hos Arbetsmiljöverket eftersom inte alla känner till att registret finns. Det finns inom vissa organisationer andra benämningar på skyddsombuden, men då måste det framgå att de är tillika skyddsombud om de skall omfattas av lagstiftningen. Skyddsombuden har en viktig uppgift på arbetsplatsen. Skyddsombudets uppgift är att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen samt bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsmiljölagen. Det är inte skyddsombudet som skall åtgärda fel och brister i arbetsmiljön det skall arbetsgivaren göra. Arbetsmiljöproblem och att personskydd på maskiner och utrustningar är felfria är arbetsgivarens ansvar. Det ansvaret kan aldrig arbetsgivaren avtala bort. Skyddsombudets roll skall vara som stöd för de anställda och arbetsgivaren i samverkan. Skyddsombudet kan även ta kontakt med företagshälsovården och arbetsmiljöverket om arbetsgivaren inte åtgärdar fel och brister inom rimlig tid. Skyddsombudet har rätten att stänga en farlig arbetsplats eller en farlig maskin. Den enda som kan häva stoppet är Arbetsmiljöverket. Skyddsombudet har rätten att påkalla en inspektion från arbetsmiljöverket om man inte har lyckats lösa ett problem parterna emellan. 8

9 En reflektion som skyddsombud Vänstra fotot är på F21s första flygledartorn som såg mest ut som en korvkiosk på taket till dåvarande kanslihuset. Högra fotots vänstra torn byggdes 1973 och ersattes 2003 av tornet till höger. Efter att nya tornet togs i bruk plockades det gamla ner bit för bit. Det var både roligt och lärorikt att som skyddsombud få vara med från ax till limpa under projekteringen och byggnationen av torn nummer tre och att få vara med och påverka utformningen av olika tekniska lösningar och arbetsstationerna. Som skyddsombud har man alla möjligheter att påverka arbetsplatsens utformning i förändringsarbetet. I en del organisationer kallar man skyddsombuden för arbetsmiljöombud men då måste man skriva in att de är tillika skyddsombud och rapportera in dessa till skyddsombudsregistret. Skyddskommittén har en del olika benämningar även den och det längsta ordet jag har sett är arbetsmiljöledningsmöte. Punkten arbetsmiljö skall alltid finnas med på agendan vid samverkansmöten och arbetsplatsträffar då kan man lösa uppkomna problem här och nu i stället för att det ska tas upp vid ett särskilt möte ett fåtal gånger om året. Systematiskt arbetsmiljöarbete Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör du om ohälsa föreligger. 9

10 Olycksfall innebär fysisk eller psykisk skada till följd av en plötslig händelse. Ett olycksfall kan leda till såväl en lindrig skada eller till dödsfall. En tillfredställande arbetsmiljö utmärks av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, till variation, samarbete och sociala kontakter. Det räcker inte att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avgörande är vad som åstadkoms i praktiken för att förbättra arbetsmiljön. Det finns inte heller krav på någon särskild pärm eller handbok. Syftet med skriftlig dokumentation är att den skall vara ett hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet, både för arbetsgivaren och för arbetstagarna. Det är därför lämpligt att de tillsammans tar fram de dokument som behövs. Riskbedömning, sammanställningar av skador och tillbud samt åtgärdsplaner skall alltid vara skriftliga, även i små företag. Dokumentationen behöver alltid anpassas till verksamhetens förutsättningar och behov och vara tydlig och lätt att förstå. För att arbetstagarna skall kunna medverka i arbetsmiljöarbetet är det viktigt att dokumentationen är lättillgänglig. Den behöver också hållas aktuell och innehålla uppgift om när den är uppdaterad. Vad säger Arbetsmiljölagen? Arbetsmiljön styrs av Arbetsmiljölagen (AML) som är en ramlag. Detta innebär att lagen inte innehåller några detaljer eller regler utan beskriver i stort vilka krav som ställs på arbetsmiljön. I AML 1 kap 1 beskrivs syftet med hela lagen. Dels att arbetsgivaren skall förebygga sjukdom och olycksfall samt att han skall tillse att arbetsmiljön är god. I AML 2 kap 2 säger att arbetet skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. 3 säger att arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. I AML 3 kap 2a skall arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller ställda krav. Systematiskt arbetsmiljöarbete eller som det hette tidigare internkontroll. Arbetsmiljöarbetet skall betraktas som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsgivaren kan aldrig delegera bort arbetsmiljöansvaret. I AML 6 kap 2 På arbetsställe där minst 5 arbetstagare regelbundet sysselsätts skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud skall utses 10

11 även på annat arbetsställe om arbetsförhållandena påkallar det. För skyddsombud bör ersättare utses. Man kan utse ett regionalt skyddsombud om verksamheten är utspridd på flera verksamhetsställen. Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. 3 Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamheter. Lagen i sin helhet, Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsmiljöförordningen finns på arbetsmiljöverkets hemsida Vilka skador skall anmälas? Alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet skall anmälas på blanketten anmälan om -arbetsskada personskada till Försäkringskassan. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen eller hög arbetsbelastning kan till exempel ha orsakat ohälsan. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyldig att utreda orsakerna till olyckor, sjukdomar och allvarliga tillbud i arbetet. Anmälan ska ske i samråd med skyddsombudet. Genom att medverka till att arbetsskadeanmälan fylls i så noggrant som möjligt hjälper du till att lyfta fram och peka på brister i arbetsmiljön. Alla anmälda skador registreras hos Arbetsmiljöverket och där kan man få detaljerad statistik om arbetsskador. Det finns en blankett i pdf-format som man kan erhålla via arbetsgivaren. Kontorsmiljön Arbetsgivaren har enl. arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter för Systematiskt arbetsmiljöarbete skyldighet att se till att du har en god och säker arbetsmiljö. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett systematiskt sätt att utreda/dokumentera en arbetsmiljö/el-miljö och upprätta en åtgärdsplan. Sjukskrivning skall inte vara en signal på att det finns arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. 11

12 Ventilationen skall ge en frisk och välkomponerad luft i rörelse utan att skapa drag. Äldre hus kan ha återluftsystem som bör ersättas med nyare anläggningar som har "ren tilluft". Vanligtvis har vi för varmt och torrt, så man kan börja med att sänka temperaturen 1-2 grader som en första åtgärd vid ventilationsproblem. Arbetsmiljöverket har gett ut en föreskrift om ventilation, belysning, mm Arbetsplatsens utformning där man även hittar allmänna råd om tillämpningen av föreskriften. Man skall inte bara ha en god belysning, den måste vara behaglig också annars upplevs den bländande. Man kan pröva med olika galler (raster) på lysrörsarmaturerna tills man hittar en som ger ett bra och bländfritt ljus. All kontorsutrustning alstrar ljud, placera därför skrivare, kopiator och datorserver i ett eget utrymme för att få så lågt buller som möjligt. Nyare datorer innehåller flera kylfläktar som kan väsnas en hel del. Kontorsmiljön har länge varit förskonade från farliga kemikalier men på senare år har hotbilden ökat, framförallt oron för flamskyddsmedlens effekter och påverkan av vår hälsa. Inhemska myndigheter håller uppsikt och genom TCO - märkning av datorer har användningen minskat, men flera av de kontroversiella medlen kommer ändå in i datorerna genom importerade varor och halvfabrikat. Köp endast datorer och bildskärmar som är miljövänliga och har låg strålning. El-anslutningarna skall vara permanenta, inga lösa sladdar på golvet och efter väggarna. Alla kablar skall vara skärmade och med riktig skyddsjordning. Placera elektrisk utrustning som avger strålning så långt som möjligt både från personer och bildskärmar. Växter är bra för inomhusluften men tänk på att det finns växter som allergiska personer kan reagera på, så det är lämpligt att samråda inom arbetsplatsen innan man köper in växter. Det är viktigt med en bra lokalvård med miljövänliga och parfymfria rengöringsmedel, använd gärna produkter som är rekommenderade av Astma och Allergiförbundet. Det är viktigare att städa på rätt sätt med rätt utrustning än att städa ofta. Det är lika vanligt med belastningsskador i kontorsmiljön pga. långa monotona arbetspass vid bildskärmen som vid tunga lyft på varulager och i hemtjänsten. Arbetsinnehållet och rutinerna är viktiga faktorer som måste organiseras efter utvecklingen av nya tekniska förutsättningarna och möjligheter. Datasystem och datorprogram måste anpassas efter arbetets art inte tvärt om. Arbetsmiljöverket har gett ut en broschyr om belastningsskador i den finns en del tips om hur man undviker belastningsskador och den tar upp fem grundtankar för god belastningsergonomi. Det finns även en checklista för att identifiera riskerna. 12

13 Några exempel på arbetsmiljöer på en väderavdelning i ett flygledartorn förr och nu Ovanstående foto är från mitten av 70-talet. Här använde man den gamla men beprövade PPS-tekniken (papper, penna och suddgummi). Behövde man räkna något mer avancerat så tog man fram lilla räknestickan och så var problemet löst. Begrepp som ERROR och andra konstigheter hade ingen hört talas om. På 80-talet gjorde datorn sitt intåg på väderavdelningen i flygledartornet med bullerproblem från datorerna och reflexer i skärmarna som följd. Ett annat problem som kom smygande med att antalet datorer ökade var att det blev för varmt inne på sommaren. Teknikutvecklingen på 80-talet gick otroligt fort och det där med arbetsmiljö som värmeutstrålning och buller kom ofta i andra hand. Reflexer i skärmarna var vanligt förekommande och bordsanpassningen hade mycket i övrigt att önska. Allt beroende på att det var den tekniska personalen som drev på utvecklingen och installationerna och då glömde man ofta bort det där med bordsanpassning, belysning och kontorsstolar. Man byggde lokala nätverk inom byggnaden långt innan begrepp som intranet var uppfunna Det där som vi idag kallar för arbetsmiljö var helt bortglömt på den tiden från arbetsgivarhåll. Sen blev det skyddsrond och företagshälsovården kom på besök och sa oj då. Det var inte det enda som blev sagt i och för sig. 13

14 Dåvarande yrkesinspektionen dömde ut flygledartornet dels för att byggnaden inte var anpassad för dagens teknik och dels för att det inte uppfyllde kraven på brandsäkerhet och utrymningsvägar. Anledningen till att man gjorde en inspektion var att skyddsombuden i verksamheten (LFV och F21) gjorde en hemställan till yrkesinspektionen och påtalade bristerna både i brandsäkerheten och arbetsmiljön och begärde en inspektion eftersom inte arbetsgivaren (HKV) åtgärdat problemen av ekonomiska skäl inom rimlig tid. Interiör från en av arbetsstationerna i flygledartornet byggt Hela bordssektionen är höj och sänkbar så man kan alternera om man vill stå eller sitta och jobba. Alla kablar hänger i rännor under bordet och går i en servicegång i golvet. Belysningen är reglerbar efter önskemål och alla datorer står i ett eget rum, men de är åtkomliga genom ljudisolerade glasdörrar så det är lätt att använda USBminnen. Skrivarna och faxen har också fått ett eget rum för att minska bullret och pappersdamm. 14

15 Tips för bättre arbetsmiljö - både på jobbet och hemma Det finns naturligtvis många saker som man måste tänka på när det gäller arbetsplatsen och hur man sitter. Bäst av allt är om man specialanpassar arbetsplatsen för varje enskild individs behov. Du kan göra några enkla justeringar på egen hand. Läs nedan, sätt dig till rätta och känn skillnaden! Sitthöjd: Reglera höjden så att du får bra stöd för fötterna och rätt höjd till arbetsbordet. Rätt höjd är när du har rät vinkel (90 och lite mera) mellan arbetsbordet och dina underarmar. Höjden ska tillåta nedsänkta axlar! Sitsdjup: Reglera sitsdjupet på stolen efter längden på dina ben. Ryggstöd: Anpassa höjden och lutningen på ryggstödet efter din rygg. Ha ordentligt stöd i svanken, oavsett om du arbetar i en bakåt- eller framåtlutad arbetsställning. Sittlutning: Lutningen framåt eller bakåt ska vara lätt att ställa in och vid behov låsbar. Vinkla stolsitsen lite framåt så att vinkeln mellan bålen och höfterna blir ca 90 och mer. Bålvinkeln påverkar hållningen i nacke och rygg. Känn efter vad som känns mest bekvämt för dig. Variera arbetsställning med sittlutningen. Svankstöd: Placera svankstödet i rätt höjd efter din rygg. Svankstödet bör vara utformat efter din ländrygg. Det ska kännas bekvämt och avspänt i ryggen. Belysning: En av de viktigaste parametrarna för en god arbetsmiljö är ljuset. Belysningen bör vara så att den inte orsakar bländning och reflexer i datorskärmen. Detta gäller alla reflekterande källor i ett rum så som lampor, fönster glasväggar och ljusa ytor. Har du problem med musarm? Drabbas du av domningar eller andra besvär av flitigt klickande på datormusen? Variera dig och använd kortkommandon: Öppna Nytt dokument Spara Skriv ut Klipp ut Kopiera Klistra in Ångra Växla mellan program Ctrl O Ctrl N Ctrl S Ctrl P Ctrl X Ctrl C Ctrl V Ctrl Z Alt Tab 15

16 Ta en paus Att ha ont i nacke och axlar efter en dag vid datorn är inget ovanligt. Men det finns sätt att lindra och förebygga obehaget. Sitt inte för länge, ta pauser. Variera dig, sitt inte rak i ryggen hela tiden och växla mellan att sitta och stå. Jobba avspänt med hela underarmen på bordet och överarmen nära kroppen. Använd en mus som passar handen. Använd ett mindre tangentbord om du inte är så bredaxlad. Se till att bordet är tillräckligt brett för att du ska kunna avlasta underarmarna och få plats med skrivmaterial o dyl. Bildskärmens överkant ska vara i ögonhöjd. Fyra andra goda skäl till att ta en kort paus Kroppen tar igen sig. Musklerna får en chans att återhämta sig. Blodtrycket sjunker. Du minskar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsskador. Stressen minskar Ju mer mentalt ansträngd du är, desto större är behovet av paus. Du blir smartare Du får fler idéer. Den som jobbar koncentrerat blir låst, men när man släpper på kontrollen kan tankarna flöda fritt. Livet blir roligare Det sociala klimatet säckar ihop utan pausprat. El- och bildskärmsmiljö Elöverkänslighet har i många år diskuterats som ett arbetsmiljöproblem. Begreppet beskriver besvärssituationer där närhet till olika elektriska apparater och speciellt bildskärmsarbete verkar vara den gemensamma faktorn. Varningstecknen kan vara: Hetta, brännande känsla eller stickningar i huden (ansikte, armar, händer), ibland rodnader eller svullnader. Andra varningstecken är torrhet i övre luftvägarna, grusiga ögon och eller andra ögonbesvär. Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet, huvudvärk är andra tecken. Elöverkänsligheten går över vid frånvaro från det som utlöser besvären. Om man inte vidtar några åtgärder blir det problem med allt fler 16

17 elektromagnetiska källor i arbetet och i hemmet. Ny teknik och mängden av elektrisk utrustning i vår arbetsmiljö och i hemmen ökar kontinuerligt. Konsekvensen blir även högre bullernivåer, ökad värme, fler källor till elektromagnetiska fält och ökade emissioner av kemiska ämnen. Datorer innehåller ca 200 kemiska ämnen som frigörs när datorn värms upp. All ny utrustning bör brännas ur genom att man ställer den i ett utrymme som man inte vistas i och låter den stå påslagen några dagar. Ny utrustning luktar alltid och det frigörs kemiska ämnen från den bl.a. flamskyddsmedel. Trifenylfosfat är ett flamskyddsmedel som används i datorer och andra kontorsmaskiner, risken för kontaktallergier är påvisad. Ftalater används som mjukgörare i plast och höga halter har påvisats i inomhusluft, kan möjligen ha hormonstörande påverkan. Vissa ftaler har i djurförsök visat sig cancerogena. Polybromerade difenyletrar (PBDE) bromerade flamskyddsmedel som i djurförsök orsakat flera olika hälsoeffekter bl. a hjärn- och leverskador. Man bör ha bildskärmen placerad cm ifrån sig och något lägre så att man sitter med nedåtriktad blick. Dels för att skona nacken men främst för ögonen, man blinkar oftare och fuktar därmed hornhinnan vilket minskar risken för ögonbesvär. Arbetsmiljöverket har gett ut en föreskrift om arbete vid bildskärm, där man förutom föreskrifter även har tagit upp allmänna råd om tillämpningen av föreskriften och hur en bra bildskärmsarbetsplats skall vara organiserad. Det finns även en broschyr om bildskärmsarbete. Trådlösa telefoner strålar mer än mobiltelefoner som känner av var basstationen finns och anpassar sändareffekten efter vad som behövs för att ha störningsfri sändning/mottagning. Elkablar bör skärmas av för att ge mindre strålning. För att minska blinkningarna från takmonterade lysrörsarmaturer bör de läggas på var sin fas om det är möjligt. Får man problem med elöverkänslighet bör man ta kontakt med expertis för att få hjälp med elsanering av arbetsplatsen och hemmet. Ventilationen Samlingsbegreppet sjuka byggnader används ofta för mögel och radonhus men även för hus där orsakerna till ohälsa är mer diffusa, hus där fler personer än normalt drabbas av ohälsa. Genomgående för dessa hus är att luften upplevs som torr och man upplever en svag men ihållande lukt. De symptom som personalen drabbats av är ögon-, näs och halsirritation, torrhetskänslor i slemhinnor och hud, hudutslag i ansiktet, psykisk trötthet, huvudvärk, allmän tunghetskänsla och olust. Ventilationen skall kontrolleras regelbundet så kallad OVK- besiktning. Anmärkningar på fel och brister skall åtgärdas snarast. Filterkassetten på fotot på nästa sida satt i en ventilationstrumma på ett hus byggt Vid en ventilationskontroll upptäcktes att det inte fanns något flöde i en av kanalerna. 17

18 Efter en hel del felsökning hittades filterkassetten som var boven i dramat och bilden talar för sig själv. Stress Man kan bli stressad av att ha för mycket att göra men även av sysslolöshet. För litet eller för stort informationsflöde kan upplevas som stressande. Stress är kroppens och själens reaktioner på yttre och inre påfrestningar. "Tunnelseende" är ett tecken på att man börjar vara på väg mot utbrändhet, man kan bara fokusera på en sak i taget. En förhöjd stressnivå kan medföra en förhöjd förslitningshastighet av kroppen, vilket kan medföra en ökad sjuklighet på sikt. Långvarig stress sätter ner immunförsvaret och medför risk för att utveckla allergier. I längden leder det till sjukdom och utslagning från arbetslivet och när man kommit så långt finns det sällan några bra lösningar. Det som från början är stress kan så småningom om inga arbetsmiljöåtgärder sätts in utvecklas till utbrändhet. Alla har rätt till så bra arbetsvillkor att de vill och kan arbeta fram till sin pensionering. Vi reagerar olika på stress. Olikheter i slitstyrka och stresstålighet har vi fått med oss från barndomen, men även senare i livet programmeras vi att reagera på ett visst sätt gentemot ett stort antal situationer, t ex. att visa förtroende eller misstänksamhet. Att vara djärv eller försiktig. Att ta dagen som den kommer eller att oroa sig för morgondagen. Symtom på att man är på väg att utveckla kronisk stress är bl.a. minskat engagemang, likgiltighet, rastlöshet, irritationer, misstänksamhet, man känner ingen gemenskap på arbetsplatsen utan man isolerar sig. 18

19 Det goda arbetet som inte stressar oss till sjukdom har fem kännetecken. Inflytande - du har kontroll över arbetsuppgifterna och möjlighet att utvecklas i arbetet. Socialt stöd - du får hjälp och avlastning från kolleger och arbetsledning när det kärvar. Mening i arbetet - du ser nyttan eller glädjen med vad du gör. Förutsägbarhet - du blir informerad om vad som förestår i fråga om arbete, eller kan själv ta rätt på det. Krav - som inte är för höga eller för låga, du har rimlig mängd arbete och det är varken för trivialt eller för komplicerat i förhållande till din kunskap och förmåga. Det finns en formel som visar varför vi reagerar så olika i stressade situationer eller när någon hamnar i en krissituation, den ser ut så här. stressor X belastad person X obearbetad rest = reaktion socialt stöd X träning Stressor står för stressorsak, belastad person är den drabbade, obearbetad rest är gammal skit han/hon bär på. Socialt stöd är omgivningen som familj och arbetskamrater, träning står för erfarenheten från hur han/hon har hanterat tidigare situationer och händelser. Reaktion står för hur han/hon reagerar på den uppkomna situationen. Motverka stress Ta en bekväm stol ställ den vid ett fönster och sätt dig i stolen. Titta på molnen och låt fantasin flöda, du kommer att se de mest fantastiska molnformationer. Stäng av mobiltelefonen när du är ledig för vi behöver inte vara nåbara hela tiden. Lägg bort klockan när du har en längre ledighet. Vad klockan är spelar inte så stor roll och kroppen lär säga till när den blir törstig eller hungrig. Ta gärna en långpromenad på en timme eller två, lyssna på fåglarna och titta på molnen. Tycker du om att lyssna på musik eller talböcker så ta med dig en mp3 eller CD-spelare på promenaden om du har en sådan. Utbrändhet eller kronisk utmattning Kroppsliga symptom på utbrändhet eller utmattning - Ökat antal infektioner - Långdragna infektioner - Ökad frekvens huvudvärk - Yrsel - Muskelvärk från nacke/axlar/rygg - Magkatarr - Irriterad tarm 19

20 Psykiska symptom - Sömnstörningar - Kronisk trötthet - aldrig utvilad - Lättirriterad - Ångest - Aggressiv - Spänd - Mer svårtillgänglig - Svårt lyssna Sist men inte minst, har det inträffat någon förändring? Det finns ett samband mellan stress och allergier. Ökningen av allergier är ett uttryck för hur vi lever och att immunförsvaret reagerar på ett felaktigt sätt. Med ett nedsatt immunförsvar så ökar risken för att man ska utveckla sjukdom. Att förebygga utmattning - Bli medveten om vad som är viktigt för just dig i livet (djupare värderingar) - Bli medveten om att kunna uttrycka vad man känner och behöver - Vila (varje dag, vecka, år) - Lär dig avslappning och praktisera det varje dag - Lär dig att säga nej (egentligen ja till dina djupare värderingar) - Sök stöd hos kollegor och familj - Lär dig att ge och ta emot uppskattning - Träna fysiskt två till tre gånger per vecka (30 min promenader räcker) - Träna din förmåga att vara närvarande i nuet och njuta - Var lite olydig. Vi svenskar är alldeles för plikttrogna Konflikt, sammanstötning, kamp mellan olika krafter På arbetsplatser med täta omorganisationer och eller oklara mål och ledning kan öppna konflikter uppstå där det utses en eller fler syndabockar som orsak till alla problem på arbetsplatsen. Om inte konflikten, konflikterna reds ut så fort som möjligt så trappas de upp. Vid långvariga konflikter är det stor risk för sjukskrivning och utslagning från arbetsplatsen. Konflikteskalation: Skalan är i nio steg där steg ett är hårdnande ståndpunkter, frustration i vardagen och en blockering i en viss fråga. Steg nio är total förintelse. Fienden skall förintas även om det skall ske till priset av egen undergång. Man för ett totalt förintelsekrig. Vi hanterar konflikter hela dagarna i vår vardag utan vi tänker på det. Ska vi ha hamburgare eller grillkorv? Aftonbladet eller Expressen? Nä, jag tar en Metro, den är gratis. 20