DEN POLITISKA STYRNINGEN AV (FÖR)SKOLAN OCH FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE
|
|
- Karl-Erik Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag AOU Lässtöd Frågorna i detta dokument ska betraktas som ett stöd bland flera att bearbeta innehållet i kursen. Ni kan självfallet ställa fler frågor och lyfta upp ytterligare fler resonemang och begrepp än vad som står angivet här. Lycka till! DEN POLITISKA STYRNINGEN AV (FÖR)SKOLAN OCH FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE Vallberg, Roth Ann-Christine (2006) Läroplaner för de yngre barnen Sammanfatta och analysera boken: 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Historia: 1. Vilka olika sätt att se på läroplaner för de yngre barnen har funnits genom tiderna enligt författaren? 2. Vilka likheter och skillnader mellan olika läroplaner kan du se? (ta utgångspunkt i hur de ser på individen, samhället och vad som är värt att kunna - jämför). Allmänt: 1. Vad är det för kunskapsperspektiv som dominerar undervisningen idag? Varför hur motiveras detta? Centrala begrepp/namn: Vidgat läroplansbegrepp (curriculum) Guds läroplan Patriarkal kod Det goda hemmets och hembygdens läroplan Särartsbetonad samkod Folkhemmets socialpsykologiska läroplan Könsneutral likhetskod Det situerade världsbarnets läroplan 1
2 Pluralistisk könskod 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 2
3 Lundgren, Ulf P. (2005) Den politiska styrningen av skolan Sammanfatta och analysera boken/kapitlet/artkeln: 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Centrala begrepp: 1. Juridisk styrning (exempel) 2. Ekonomisk styrning (exempel) 3. Ideologiska styrningen (exempel) 4. Utvärdering och kontroll av verksamheten och dess resultat (exempel) 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Carlgren, Ingrid (2005) Vad har hänt med läraryrket? Sammanfatta och analysera boken/kapitlet: 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Allmänt 1. På vad sätt har läraruppdraget förändrats, enligt Carlgren? Hur motiveras förändringen? 2. Fundera på egen hand och med hjälp av litteraturen på för- och nackdelar med förändringen. Centrala begrepp/stödord Mål- och resultatstyrning Marknadsinspirerade principer Decentralisering/centralisering 3
4 Resultatkontroll Den professionella läraren Forskningsanknytning Massutbildning Intentionell Reaktiv Lärararbetets didaktiska dimension Dold läroplan Vad/hur/varför Den reflekterande praktikern Reflekterad intentionalitet 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Analys av läroplan 1. Använd er av så många begrepp och resonemang som möjligt ovan för att beskriva vad ni ser i läroplanen. 4
5 SKOLANS KUNSKAPSUPPDRAG Gustavsson, Bernt (2009) Kunskap människans redskap Sammanfatta och analysera texten: 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vilka teoretiska utgångspunkter har den? (hur ser författaren på kunskap?) 3. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 4. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 5. Vilka är dess brister, styrkor? (utgå inte bara från löst tyckande, utan argumentera 6. Vilka beröringspunkter ser du om du jämför med annan litteratur under kursen? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Historia: 1. Vilka olika sätt att se på kunskap har funnits genom tiderna enligt författarna? 2. Vilka likheter och skillnader mellan olika kunskapsperspektiv kan du se? (ta utgångspunkt i hur de ser på individen, samhället och vad som är värt att kunna - jämför). 3. Finns det brister med olika sätt att se på kunskap vilka? Nutid: 1. Vad för kunskapsperspektiv dominerar undervisningen idag? Varför hur motiveras detta? 2. Hur har den politiska processen sett ut i vilket dagens kunskapssyn i läroplaner har formulerats? Centrala stödord/begrepp/namn: 1. Medfödd (infödd) kunskap 2. objektiv kunskap (kunskapsrealistisk uppfattning) 3. Platon och Aristoteles 4. Episteme, techne, fronesis (vetande, kunnande, klokhet) 5. Teoretisk kunskapstradition 6. Praktisk kunskapstradition 7. Dualism och dikotomi (jmf med den cartesianska oron ) 8. Förmedlingspedagogik 9. Reformpedagogiska strävanden (jmf med pragmatism, progressivism) 10. positivism 11. Fyra F:n fakta färdighet förtrogenhet förståelse (exempel) 12. Pragmatisk kunskapstradition 13. John Dewey 14. tyst kunskap tacid knowledge 5
6 15. Kunskap och makt (Foucault) 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 6
7 DEN DEMOKRATISKA VÄRDEGRUNDEN (FOSTRANSUPPDRAGET) Gustavsson, Bernt (2009) Demokrati hur vi lever samman Sammanfatta och analysera boken/kapitlet: 1. Vad är det för typ av kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med kapitlet? 3. Vilka teoretiska/filosofiska utgångspunkter har författaren? 4. Hur är kapitlet uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 5. Vilka är dess brister, styrkor? (utgå inte bara från löst tyckande, utan argumentera 6. Vilka beröringspunkter ser du om du jämför med annan litteratur under kursen? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Allmänt: 1. Diskutera relationen mellan bildning och demokrati liksom kunskap och demokrati. 2. Hur beskriver författaren innebörden av och behovet av ett demokratiskt synsätt? 3. Vilka olika sätt att se på (filosofier om) demokrati har funnits genom tiderna enligt författarna? Försök att hitta de stora dragen. 4. Vilka likheter och skillnader mellan olika demokratiperspektiv kan du se? (ta utgångspunkt i hur de ser på individen och samhället - jämför). 5. Diskutera etikens roll i vårt samhälle från olika perspektiv. Vilka likheter och skillnader mellan de olika perspektiven ser du? Begrepp/namn 1. pluralism 2. universell och partikulär 3. rationella varelser 4. autonom och kontextuell 5. utilitarism, pliktetik och dygdetik 6. atensk demokrati 7. republikansk demokrati 8. liberal demokrati 9. representativ demokrati 10. direkt demokrati 11. kommunikativ demokrati 12. deliberativ demokrati 13. John Dewey 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Broady, Donald (1995) Den dolda läroplanen 7
8 Sammanfatta och analysera boken/kapitlet 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Allmänt 1. Resonera med hjälp av artikeln, vilka konsekvenser den progressiva pedagogiken och decentraliseringen har medfört på skolans strävan efter likvärdighet. Centrala stödord/begrepp/namn: Philip Jacksson (Life in Classroom) Dolda läroplanen Fostran Amerikaner 60-tal Immanuel Kant Progressivistisk pedagogik John Dewey mål- resultatstyrning Decentralisering Privatisering Marknadsanpassning Fristående skolor social snedrekrytering 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet kunskap hur definieras det? 2. Vilka olika perspektiv på kunskap lyfts upp? 3. Finns det otydligheter? 3. Betonas ett eller två kunskapsperspektiv mer än andra? Om så är fallet, på vad sätt? 8
9 Zackari och Modigh (2000) Värdegrundsboken Sammanfatta och analysera texten: 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 6. Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Skolans demokratifostran 1. Hur beskrivs skolans strävan att fostra demokratiska medborgare ut i boken (utöver värdena i Värdegrunden)? Vad betonas som viktigt? (ta upp minst fem saker och konkretisera). 2. Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan skola, hem och barn/elever? Centrala begrepp/stödord Skolans demokratiska uppdrag Etik/moral Rättigheter och Skyldigheter Kunskap, kompetens, medvetenhet Gemenskap Dialog samtal för demokrati Demokratiska relationer fysiska arbetsmiljön resurser Vad menas med värdegrund? Humanistiskt förhållningssätt Värden Normer Samhällstradition Överideologi Statsform Pluralism Mångkultur Mångfald Bör skolan fostra? Pedagogisk kompetens Familjens roll Målstyrning Strävansmål Uppnåendemål 9
10 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 10
11 Ekman och Todosijevic (2002) Unga demokrater Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 6. Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har skolans fostransuppdrag sett ut över tid? (ta upp viktiga brytpunkter och förklara dem). 2. Vilka motiv låg bakom de olika fostransuppdragen? Motivera. 3. Vilka olika läroplaner har vi haft i Sverige och vad har de lagt fokus på (dvs hur kommer den ideologiska styrningen till uttryck?) Allmänt 1. Vilken ideologisk styrning har vi idag i skolan/förskolan? 2. Vilken/vilka filosof/filosofer har haft stort inflytande över hur vi ser på fostran idag i skolan? Beskriv i stora drag dennes/deras filosofi. 3. Vad lägger politiska texter fokus på när det kommer till fostran idag? 4. Vad menas med deliberativ demokrati? 5. Vilka för- och nackdelar finns det med värdegrunden, menar författarna? Centrala begrepp/stödord Skolans demokratiska uppdrag Värdegrund Politisk socialisation Demokratisk mentalitet/kompetens samhällsbevarande institution och samhällsförändrande institution objektiv vetenskap normativ lgr 62 lgr 69 lgr 80 lpo 94 decentralisering värdegrundsprojektet tyska bildningstraditionen John Dewey Kunskap av värde för ekonomin Kunskap av värde för det politiska systemet Kunskap av värde för den enskilde Skolverket För- och nackdelar med värdegrund Elevinflytande 11
12 Deliberativ demokrati 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 12
13 Liedman (2000) Att se sig själv i andra om solidaritet Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 6. Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. När började solidaritetsbegreppet användas och vad betydde det? 2. Vilka ideologier har lånat begreppet och hur har dess betydelse skiftat innehåll? Solidaritet 1. Vilka olika sätt att se på solidaritet idag beskriver författaren? 2. Vilket solidaritesperspektiv passar bäst in på läroplanens beskrivning? 3. Vad finns det för band mellan människor i det nya sekelskiftets samhälle? (s. 58) Centrala begrepp/stödord Solidaritet Solidaritet som välgörenhet/barmhärtighet Ömsesidigt beroende En liten grupps sammanhållning mot en stark makt möjligheter till förändring (partiell solidaritet) Solidaritet som ett gemensamt intresse Solidaritet som föds ur viljan att inte orsaka andra skada/lidande Vi/dom problematik (känsla av solidaritet) Nationell solidaritet Institutionell solidaritet Kollektiv solidaritet Individualistisk solidaritet Solidaritet som bygger på en vilja att följa moraliska regler (mekanisk solidaritet) Likhet/olikhet problematik Marknaden flyktig solidaritet Solidaritet för framtida generationer Kulturell identitet 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 13
14 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet värdegrund? 2. I vilka sammanhang nämns begreppen i värdegrunden? 4. Vilka olika perspektiv på lyfts upp? 5. Finns det otydligheter? 6. Betonas ett eller två kunskapsperspektiv mer än andra? Om så är fallet, på vad sätt? 14
15 UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Instuderingsfrågor FOSTRANSUPPDRAG: GENUS, SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET Lif, Jan (red) (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet. Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Kritiskt omdöme 1. Vad menas med att ha ett kritiskt omdöme? Beskriv och förklara. 2. Varför är det viktigt att vara medveten om detta? Motivera. Historia 1. Hur har frågor som rör jämställdhet kommit att bli viktiga i skolan i dag beskriv förloppet. 2. Hur ser relationen mellan jämställdhet och jämlikhet ut från ett historiskt perspektiv? 3. Hur har genusbegreppet vuxit fram? Allmänt 1. Hur motiveras rättvisa? 2. Vilka hinder finns i skolans värld, enligt Lif, då lärare ska jobba med jämställdhetsfrågor? 3. Vilka förklaringar till varför jämställdhet INTE är viktigt att jobba med i skolan lyfts fram av allmänheten? 4. Vilka olika former av jämställdhet tas upp. Beskriv och ge exempel. 5. Vad menas med att skolan använder sig av ett genusperspektiv? Beskriv och ge exempel på detta. 6. På vad sätt är makt viktigt att ta hänsyn till då jämställdhetsfrågor diskuteras? Vad finns det för olika maktformer? Beskriv och ge exempel på detta. 7. Vad menas med Hirdmans genussystem? Beskriv och ge exempel på detta. Central begrepp/stödord Lärares professionella uppdrag Värdegrund Olika former av jämställdhet 15
16 Personliga perspektivet Objektiva perspektivet Vanliga (bort)förklaringar Hantera motstånd Genus Genussystemet Stereotypa föreställningar Rättvisa rättigheter Olika maktformer Västerländsk humanism och kristen tradition Kritiskt omdöme Metoder för jämställdhetsintegrering Jämställdhetspolitiska dokument Tankekonstruktionsmål 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 2. Vilka jämställdhetsmetoder tas upp i boken? 16
17 Sahlström (2006). En utmaning för heteronormen Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Allmänt 1. Vilka sexuella läggningar är accepterade i Sverige? 2. Vad är skillnaden mellan begrepp som trakasseri, diskriminering, kränkning och mobbning? 3. Hur ser relationen ut mellan heteronormativitet och homosexualitet? 4. Vad är det för problem som lärare och elever tvingas att brottas med då det kommer till frågor som rör sexuell läggning? Beskriv och ge exempel. Centrala begrepp/stödord Sexuell läggning Heterosexualitet Heteronormativitet Homofobi Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling RFSL Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 2. Hur kan diskriminering av människor motverkas i skolan? Ge exempel? Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet jämställdhet? 2. Finns det ställen då relationen mellan kvinnor och män tas upp? Om så är fallet - vad står det? 3. Finns det otydligheter? Om så är fallet vilka? 17
18 UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Instuderingsfrågor FOSTRANSUPPDRAGET: HÅLLBAR UTVECKLING Klas, Sandell, Johan, Öhman, Leif Östman (2002): Miljödidaktik, skolan och demokratin. Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har synen på miljön och människans roll sett ut över tid? Beskriv och ge konkreta exempel. 2. Hur har undervisningens selektiva traditioner förändrats över tid? Beskriv och ge konkreta exempel. 3. Vilka viktiga överenskommelser som rör miljö har gjorts? Allmänt 1. Vad har skolan för utgångspunkter i dag då det gäller miljöfrågor? Centrala begrepp/stödord Lärarkompetenser i frågor som rör hållbar utveckling Miljöproblem Etik/moral Tre olika värden: instrumentell-, egen- och inneboendevärden Modern antropocentrism Senmodern antropocentrism Biocentrism Ekocentrism Selektiva traditioner i undervisningen: faktabaserad, normerande, hållbar utveckling Individens förhållningssätt till miljöfrågor Tre olika utbildningsfilosofier essentialism, normativ, rekonstruktivism Didaktiska frågor: vad varför och hur 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 18
19 2. Vad innebär det att läraren har kompetens i frågor som rör hållbarutveckling från ett didaktiskt perspektiv? Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet hållbar utveckling miljö upp? 2. Finns det ställen då relationen mellan individens roll och miljö tas upp? Om så är fallet - vad står det? 3. Finns det otydligheter? Om så är fallet vilka? 19
20 UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Instuderingsfrågor FOSTRANSUPPDRAG: MÅNGFALD, INTERKULTUR, NATIONELLA MINORITETER Lorentz & Bergstedt (2006). Interkulturella perspektiv pedagogik i mångkulturella lärande miljöer Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har synen på svenskhet sett ut i Sverige över tid? 2. Hur har undervisningen förhållit sig till frågor som nationella minoriteter och mångfald över tid? Beskriv och ge exempel. 3. Vilka viktiga dokument har format skolans fostransuppdrag i frågor som rör mångfald och nationella minoriteter? 4. Hur ser relationen mellan de filosofiska begreppen modernism och postmodernism ut? Beskriv och ge exempel. Allmänt 1. Vilka problem brottas skolan med i relation till dess strävan att främja alla människors lika värde i ett mångkulturellt samhälle? 2. Hur kan dessa problem bemötas? 3. Vad menas med kultur? Beskriv och ge exempel. 4. Hur ser relationen mellan mångfald och interkultur ut? 5. Vad menas med interkulturell pedagogik? Beskriv och ge exempel. 6. Interkultur kan sägas vara påverkad av ett postmodernt perspektiv. På vilket sätt motivera. 7. Vilka problem finns inbyggda i förhållandet mellan likhet och olikhet? 8. Vilka problem finns inbyggda i förhållandet mellan inkludering och exkludering? Centrala begrepp/stödord Kultur Interkultur Mångkultur Interkulturell pedagogik (undervisning) Interkulturellt lärande Språk och kulturarvsutredningen 1981 Inter- Medborgarskapsutbildning 1800-t 20
21 Modernt Postmodernt Globalisering Internationalisering Individualisering Mångkulturalisering Nationalistiska och etnocentriska traditioner Kritiska synpunkter på mångkultur bemötande Inkludering/exkludering Likhet/olikhet 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. Månsson (2006) Romers möte med den svenska skolan Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Allmänt 1. Vad eller vilka är anledningarna till att många romer i dagens Europa marginaliseras? Resonera dig fram med hjälp av litteraturen. 2. Beskriv skolsituationen för många romska barn i Skottland idag och resonera dig fram (med hjälp av litteraturen) vad anledningarna kan vara till att det är så. (De skotska undersökningarna kan bidra till att förstå romers situation i Sverige) 3. Vilka modeller har använts för att klassificera romer och på vad sätt menar Månsson är de inte tillfredsställande? Hur tänker ni själva? 4. Hur beskrivs problemet med normativitet och exkludering av Månsson? 5. På vad sätt kan problemet med romers utanförskap i skolan att tacklas? Ta hjälp både från boken och ditt eget resonerande. Centrala begrepp 1. institutionell exkludering 2. normativitet 3. vi/dom 1. Kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 21
22 Skolverket (2003) Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola. Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har förhållningssättet gentemot minoriteter i ett land skiftat innehåll över tid? Beskriv. 2. Vad innebar hemspråksreformen 1970? Beskriv. Allmänt 1. Vilka är Sveriges minoriteter och på vilka grunder har de fått denna beteckning? 2. Vilken ställning intar den svenska staten gentemot minoriteter? 3. Vilka strategier kan man använda sig av för att synliggöra och värna om dessa grupper? Ge exempel och jämför dessa vilka likheter och skillnader framkommer? 4. Vilken betydelse har den kulturella identiteten? Resonera dig fram utifrån litteraturen. 5. Diskutera språkets betydelse för den kulturella identiteten. 6. Hur ser skolsituationen ut för romer enligt Skolverkets undersökning? Jämför resonemanget med Månssons text. 7. Vilka skillnader i förutsättningar för liv och lärande finns det mellan minoritetsgrupperna? Centrala begrepp 1. Minoritetsspråks- och ramkonventionen 2. kultur 3. kulturell identitet Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. Vilka begrepp används som tar upp relationen mellan svenskhet och annan kultur? 2. Finns det vissa begreppet som är mer använda än andra? Vilka? Varför tror du att det är så? 3. Finns det otydligheter? Om så är fallet vilka? 22
23 Föreläsningar och seminarier 1. Vad bidrar samtliga föreläsningar och seminarier med för ny information/kunskap? 23
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSSKRIVNING
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Kod: SALSSKRIVNING Att enbart hänge sig åt praktiska exempel och metoder tenderar att bli ytligt. Teori utan praktik är handfallen, men praktik utan teori
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSKRIVNING
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Kod: SALSKRIVNING Att enbart hänge sig åt praktiska exempel och metoder tenderar att bli ytligt. Teori utan praktik är handfallen, men praktik utan teori
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merHur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens
Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merLPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019
LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019 Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat
Läs merFOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merFramgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Läs merVälkommen till Förskolerådet
Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merSamtalet skolans viktigaste demokratiska redskap? En textanalys av Värdegrundsboken.
ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Samtalet skolans viktigaste demokratiska redskap? En textanalys av Värdegrundsboken. Petra Tordsson Pedagogik
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merDemokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs merBARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola Reviderad 2017 1 Innehållsförteckning Plan mot diskriminering
Läs merReligion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merDoktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011
Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Kl. 10.15-12.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:
Läs merBilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merEtt undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019 Vision Att alla ska känna sig välkomna, trygga, respekterade och trivas. Att skapa värderingar och normer som ger alla möjlighet
Läs merFilmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found?
Malmö högskola Lärarutbildningen Individ & samhälle Examensarbete 5 poäng Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found? Jonas Hallström och Morten
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merOm värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.
Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på Möllans förskola 2016/2017. Vision
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Möllans förskola 2016/2017 Vision Att alla ska känna sig välkomna, trygga, respekterade och trivas. Att skapa värderingar och normer som ger alla möjlighet
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merAnsökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se
Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se Jag (barn/elev) ansöker om att få tillgång till: ett personligt användarkonto. en egen e-postadress. personligt lagringsutrymme.
Läs merVad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande
Dialogmetod Pedagogisk personal Gsk Gy Från 20 minuter 2-8 personer Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande Dialogkorten gör att ni på ett trevligt sätt fräschar upp era kunskaper
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om
Läs merLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola
Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och
Läs merReligioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merKultur och språk för tidigare åldrar
= Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 2010 Kultur och språk för tidigare åldrar 1. Inledning Inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar omfattar kurserna LKS110, 30 hp och LKS210, 30 hp och består
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merHållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merEktorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merLikabehandlingsplan Småfötternas förskola
1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 VISION Barn
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society
Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen
Läs merReligionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs mer