Limhamn 155:355. Särskild arkeologisk undersökning Del av Bunkeflo 24:1 Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län ÅSA BERGGREN

Transkript

1 Särkild arkeologik underökning 2013 Limhamn 155:355 Del av Bunkeflo 24:1 Hyllie ocken, Malmö kommun Skåne län ÅSA BERGGREN SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2015:8

2

3 Limhamn 155:355

4

5 Särkild arkeologik underökning 2013 Limhamn 155:355 Del av Bunkeflo 24:1 Hyllie ocken, Malmö kommun Skåne län ÅSA BERGGREN SYDSVENSK ARKEOLOGI AB RAPPORT 2015:8

6 Särkild arkeologik underökning 2013 Limhamn 155:355 Del av Bunkeflo 24:1 Hyllie ocken, Malmö kommun Skåne län Åa Berggren Sydvenk arkeologi AB Rapport 2015:8 Sydvenk Arkeologi AB 2015 Utgiven av: Sydvenk Arkeologi AB Potadre: Box 134, Kritiantad Tel: Hemida: Grafik form och bildbehandling: Ander Gutehall Omlag: Underökningytan under matjordavbaning. Foto: Åa Berggren Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket, I2014/00893 Tryck: Holmberg i Malmö AB

7 Innehåll Sammanfattning 9 Inledning 11 Syfte och metod 13 SYFTE 13 METOD 14 Topografi och fornlämningmiljö 17 TOPOGRAFI 17 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET 17 RESULTAT AV UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING 21 Underökningreultat 23 TIDIGNEOLITIKUM 25 Lager 25 Lager A Lager A Stenfyllda gropar i och vid lager A Grop/tenamling A3458/A Stenram A Stor tenfylld grop A Liten tenfylld grop A Stor tenfylld grop A Stenfyllda gropar i lager A3371 med kronologikt blandat material 34 Grop/tenamling A3781/A Liten tenfylld grop A Övriga tenfyllda gropar 37 Stenfylld grop A Stenfylld grop A Stenfylld grop A Stenfylld grop A Entaka gropar/övriga TN gropar 40 Grop A Grop A Grop/tenamling A Härd 44 Härd A

8 SENNEOLITIKUM 44 Hu 44 Hu 1 44 Hu 2 45 Hu 3 47 Hu 4 48 Hu 5 49 Hu 6 50 ÄLDRE JÄRNÅLDER 51 Hu 51 Hu 7 51 Hu 8 52 Större gropar 52 Grop A Grop A Brunn A Gropytem A Grop A Grop/brunn A Dikuion 57 TIDIGNEOLITIKUM: STENFYLLDA GROPAR 57 Gropar med ten 57 Fynd i groparna 59 Datering 60 Lagret 60 Gropar vid Almhov 61 SENNEOLITIKUM: HUS 61 ÄLDRE JÄRNÅLDER: HUS OCH STÖRRE GROPAR 62 Utvärdering 65 FRÅGESTÄLLNINGAR 65 KÄLLKRITIK 66 Referener 69 Adminitrativa uppgifter 73 Bilagor BILAGA 1 14 C-DATERINGAR BILAGA 2 ARKEOBOTANIK BILAGA 3 KERAMIK OCH BRÄND LERA BILAGA 4 FLINTA BILAGA 5 OSTEOLOGI BILAGA 6 MATJORDSKONDUKTIVITET BILAGA 7 ANLÄGGNINGSLISTA BILAGA 8 FYNDLISTA

9

10 Figur 1 Underökningen läge i Skåne. Skala 1: Figur 2 Underökningen läge i Malmöområdet. Skala 1:40 Flintrännan NO 000. N Ihall Flintrännan Flintrännan nr fyra Malmö Malmöhu Flintrännan nr ju Innertaden Flintrännan nr ex Fikehamn Limhamn Lernacken Hyllie SU-område Bunkeflotrand Bunkeflo trandängar naturreervat Strandhem Vintrie Naffentorp Bunkeflo Peterborg Katrinetorp km Skumparp 8 Limhamn 155:355

11 Sammanfattning Fatighetkontoret, Malmö tad planerar byggnation av en väg inom fatigheten Limhamn 155:355, vid Kalbrottet i Limhamn, Malmö kommun (figur 1, 2 & 3). Med anledning av detta har Sydvenk Arkeologi AB, på uppdrag av Läntyrelen i Skåne län (Läntyrelen dnr: ), genomfört en arkeologik lutunderökning inom området. Exploateringområdet ligger ca 2 km från nutida kutlinjen. Kutområdet känneteckna av ett flackt landkap med må topografika höjdkillnader, men med en gradvi tigning inåt landet. Jordarterna inom kutområdet betår huvudakligen av morän grovlera och lerig andig moig morän. Underökningområdet ligger i en trakt om prägla av närheten till en tidigare våtmark, Hyllie moe, och är rik på fornlämningar, framför allt boplater och rituellt präglade trukturer (megalitgravar, paliader, amlingplat) från neolitik tid. En koncentration av enneolitik bebyggele fann ockå i närområdet och järnålderbebyggele fann ockå i grupperingar kring Hyllie moe. Syftet med underökningen var att ge vetenkapligt relevant kunkap om de fornlämningar om ta bort. Den vetenkapliga ambitionnivån för underökningen betämde av läntyrelen till hög. Frågetällningarna delade upp i frågor till det tidigneolitika materialet om berör gropar från perioden och platen relation till den närliggande platen Almhov. Frågor gällande det enneolitika materialet berör den i förunderökningen framkomna hulämningen och eventuellt ytterligare gårdar relation till den enneolitika bebyggelen på Almhov. Frågetällningar rörande lämningar från bron-/järnålder gäller om det fann boättningar från någon av perioderna inom området, dera organiation i landkapet och om eventuella törre gropytem kunde korrelera med mätreultaten från mätningar av matjorden konduktivitet och magnetika uceptibilitet. Den arkeologika lutunderökningen genomförde genom att matjorden inom hela underökningområdet om m2 chaktade bort med grävmakin. Underökning av anläggningar genomförde med handgrävning med grävked och pade och med hjälp av grävmakin i de fall anläggningarna var mycket tora. Schakt och framkomna arkeologika lämningar mätte in med GPS. Totalt framkom och inmätte 396 anläggningar på underökningytan. Av dea underökte ca 29 % genom utgrävning men ytterligare anläggningar identifierade utan att underöka. Det innebär att 44 % av anläggningar i underökningen identi- Sammanfattning 9

12 fierat närmare än den initiala tolkningen vid inmätningen. Anläggningarna dominerade av tolphål och gropar. Entaka anläggningar kategorierade om härd, kulturlager och tenpackning. Från tidigneolitik tid framkom främt gropar om i den ödra delen av underökningområdet formade en koncentration av tenfyllda gropar belägna inom ett lager betående av en äldre markhoriont. Dea gropar var av boplatkaraktär och har haft olika funktioner, om vattenhål och förvaringgropar. De har enare fyllt med ten, vilket indikerar att man hanterat och kanke amlat in ten i detta tenrika område. Fyndmaterialet vittnar om att man kan ha deltagit i de måltider om ägde rum vid de tora amlingarna på Almhov. Å andra idan kilde ig fyndmaterialet i vi mån från groparna på Almhov. Gruppen av gropar repreenterar ett litet aktivitetområde i utkanten av eller preci utanför Almhov, där man ockå bott under längre perioder, kanke i amband med förberedeler inför de tora amlingarna på Almhov. I tillägg till den hulämning från enneolitikum om framkom vid förunderöknigen påträffade ytterligare fem enneolitika hu motvarande två eller möjligen tre gårdlägen. De utgjorde en fortättning på den täta bebyggele om fann på Almhov under perioden. Åtmintone ett av huen var amtida med den fa då bebyggelen på Almhov var om met dominerande i området. Två hulämningar från förromerk järnålder repreenterade den pridda bebyggele av enamgårdar om fann vid denna tid på vätra idan av Hyllie moe. Förmodligen fann fler gårdar i närheten, vilket törre gropar och gropytem pridda över underökningytan vittnar om. N Figur 3 Underökningområdet läge (röd markering) på fatighetkartan. Skala 1: m 10 Limhamn 155:355

13 Inledning Fatighetkontoret, Malmö tad planerar byggnation av en väg inom fatigheten Limhamn 155:355, vid Kalbrottet i Limhamn, Malmö kommun (figur 1, 2 & 3). Med anledning av detta har Sydvenk Arkeologi AB, på uppdrag av Läntyrelen i Skåne län (Läntyrelen dnr: ), genomfört en arkeologik lutunderökning inom området. Vägbygget ingår i en långiktig plan att exploatera ett törre område om kommer att bygga ut etappvi. Vägbygget utgör det förta teget och det nu aktuella området har tidigare varit föremål för en arkeologik utredning (Brink 2012) och en förunderökning (Berggren 2013). Dea har viat på förekomt av lämningar från förhitorik tid, främt tidig- och enneolitikum. Många av lämningarna kan därmed ätta i amband med tidigare underökta lämningar i närområdet, både åt öder (Almhov) och åt norr (Döemarken), där dateringar till dea perioder gjort. Detta har medfört att den nu aktuella lutunderökningen främt riktat in på frågetällningar om berör landkap- och platanvändning under de aktuella perioderna då området varit intenivt utnyttjat. Underökningen innehåller även frågetällningar riktade till yngre lämningar om dock förväntade i mindre mängd. Med rapporten följer bilagor med rapporter av analyer om utfört i underökningen. Det är 14C-dateringar, analy av det arkeobotanika materialet, keramikanaly inkluive tunnlipanaly, analy av flintmaterialet, oteologik analy och en jämförele mellan de arkeologika lämingarna läge och avvikeler i matjorden konduktivitet. I tillägg till dea rapporten finn även en lita över de anläggningar om framkom i underökningen amt en fyndlita. Inledning 11

14

15 Syfte och metod SYFTE Underökningen yfte har formulerat i enlighet med läntyrelen förfrågningunderlag där ambitionnivån för underökningen betäm till hög. Syftet är att ge vetenkapligt relevant kunkap om de fornlämningar om ta bort. Denna kunkap är relevant för de av läntyrelen utpekade målgrupperna: myndigheter, forkaramhället och allmänheten. Tabell 1 Underökningen frågetällningar uppdelade kronologikt. Tidigneolitikum A1 Finn lämningar inom UO om kan datera till tidiga TN (eller kan SU bekräfta att aktiviteterna under TNI vid den tora amlingplaten på Almhov är avgränade norrut)? A2 Finn fler lämningar om kan datera till ena delen av TNI eller TNII utöver de gropar om redan kontaterat? A3 Utgör påren av aktiviteter från ena delen av TNI och TNII i huvudak av gropar med deponerade material (i likhet med den välavgränade koncentrationen av gropar på delområde 1B), eller finn pår av andra typer av aktiviteter? (dv. hur kan platanvändningen kategoriera?) Senneolitikum B1 Finn fler lämningar om kan datera till tidig SN och om kan ha hört till det gårdläge om det redan kontaterade huet hört till? B2 Det redan påträffade huet orientering (N S) och förmodade kontruktion (trekeppigt) är ovanliga för perioden tidig SN. Kan chaktning av matjorden i ett törre område ytterligare belya huet kontruktion? Var det verkligen trekeppigt? B3 Om huet kontatera trekeppigt, finn andra lämningar om kan indikera om detta gårdläge eller aktiviteterna där avvikit på något ätt från det gänge möntret, eller från gårdarna vid Almhov? B4 Några entaka tolphål antyder att ytterligare hu kan ha funnit på platen. Har gårdläget varit bebott med en eller flera generationer hu? B5 Om gårdlägen från tidiga SN kan kontatera, finn pår av markanvändning och jordbruket karaktär (t.ex. använde gödel)? Bron-/järnålder C1 Finn pår av boättningar från bronålder och/eller järnålder, ärkilt romerk järnålder? C2 Hur var i å fall dea boättningar organierade i landkapet? C3 Finn pår av törre gropytem och/eller brunnar inom UO, vilket indikerat av mätningar av matjorden konduktivitet? Syfte och metod 13

16 Frågetällningarna för underökningen utgår från reultaten från de tidigare underökningarna amt den kunkap om finn om området edan tidigare underökningar i närområdet. Frågetällningarna kan dela in i tre kronologika avnitt, rörande tidigneolitikum, enneolitikum och bron järnålder och har formulerat om konkreta frågor i tabell 1. Figur 4 Karina Hammartrand Dehman följer grävmakinen vid chaktningen. Foto: Åa Berggren. METOD Den arkeologika lutunderökningen genomförde genom att matjorden inom hela underökningområdet om m2 chaktade bort med grävmakin. Grävmakinen följde av arkeolog om handrenade och markerade framkomna lämningar (figur 4 & 5). Området och arkeologika lämningar mätte in med GPS i projektion Sweref En preliminär tolkning av anläggningtyp (t.ex. tolphål, grop) gjorde direkt vid inmätning genom kodval. Därefter underökte ett urval av anläggningarna. Generellt använde följande underökningmetoder: Mindre anläggningar underökte till % genom handgrävning med pade och grävked, och fynd handplockade ur fyllningarna (figur 5). Stora, djupa anläggningar nittade med grävmakin. I de enare plockade fynd under makingrävningen. En tor grop (A4039) underökte fört genom att fyllningen i en kvadratmeterruta amt en kvadrant hackade igenom på hackbord, och edan genom att hela anläggningen nittade med grävmakin. Underökningen genomförde i huvudak då det var mycket torrt i marken vilket påverkade både möjligheten att upptäcka lämningar och möjligheten att gräva effektivt, då marken var mycket hård. Hulämningar underökte genom att områden kring tydliga tolphål handrenade. Den mycket torra marken vid chaktningen medförde att nyaner och vaga kiftningar i jorden inte kunde identifiera initialt. Anläggningar i tolphåltorlek var 14 Limhamn 155:355

17 därför våra att upptäcka. Dock gjorde en blötare väderlek under lutet av underökningen att tolphålen kunde rena fram. Digital information har lagrat i Intrai och bearbetat i Intrai Analyi. Dagbok förde av deltagarna i projektet och finn i Intrai-projektet. Fyndmaterial och prover har regitrerat i Intrai efter genomgång och analy, i via fall efter bedömning och analy av utomtående konulter. Regitrering och analy av flintmaterialet har genomfört av Karina Hammartrand Dehman, Sydvenk arkeologi. Bedömning och regitrering av keramikmaterialet har genomfört av Torbjörn Broron, Kontoret för Keramika tudier. Benmaterialet har analyerat av Torbjörn Ahltröm, Uppdrag Oteo logi vid Lund univeritet. Växtmakrofoilen har analyerat av Stefan Gutafon, Oden Kulturinformation. 14C-dateringar har genomfört vid Tandemlaboratoriet vid Ångtrömlaboratoriet, Uppala univeritet. Bedömning av bergartmaterialet har utfört av Suan Hydén, Lund univeritet. En underökning av jorden elektrika konduktivitet och magnetika uceptibilitet i underökningområdet har utfört av Sara Johanon, Tyrén, om ett led i företaget produktutveckling. Denna underökning genomförde före förunderökningen, och dikuterade i förunderökningrapporten (Berggren 2013), men är relevant att jämföra även med lutunderökningen reultat. Figur 5 Joakim Frejd underöker en anläggning, Åa Berggren följer grävmakinen vid chaktningen. Foto: Karina Hammartarand Dehman. Syfte och metod 15

18

19 Topografi och fornlämningmiljö TOPOGRAFI Exploateringområdet ligger ca två km från nutida kutlinjen. Enligt den topografika zonindelning om upprättade i amband med projektet Öreundförbindelen tillhör underökningområdet Kuten (Björhem & Magnuon Staaf 2006:14, 47ff.). Kuten känneteckna av ett flackt landkap med må topografika höjdkillnader, men med en gradvi tigning inåt landet. Mindre topografika killnader finn dock. Jordarterna inom Kuten betår huvudakligen av morängrovlera och lerig andig moig morän. Exploateringområdet utgjorde innan underökningen av uppodlad åkermark. Höjdkillnaderna inom området varierade mellan ca 13 och 14 m ö.h. Landkapet är tämligen flackt men längt ner mot SV finn en vi förhöjning där fornlämning Bunkeflo 24:1 ligger. Hyllie moe har utgjort en dominerande topografik enhet i närområdet. Den benämnde under tidigt 1700-tal Moeängen och Komoen (Erikon 1995). Hyllie moe gräner å om de framträder i förhållande till bl.a. exploateringområdet och den arkeologikt belagda bebyggelen där kan inte direkt överätta till förhitorika förhållanden, men ger på ett generellt plan en uppfattning om lägre liggande partier i landkapet om delvi kan ha varit anka. En mindre underökning av Hyllie moe har viat att det om var kvar av den betod av cm tarkt humö matjord underlagrat av opåverkad, gulgrå moränlera. Det fann inga organogena lagerföljder bevarade, och ådana har annolikt inte heller exiterat. Itället har den å kallade moen utgjort av ett område om präglat av högt grundvatten om kanke delvi innehållit en förumpninglagerföljd om dock brutit ned i enare tid (Regnell 1995). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET Underökningområdet ligger i ett område rikt på fornlämningar. Nedan följer en redovining i punktform av de fornlämningar om markerat med fornlämningnummer på figur 6. En bekrivning av underökningar i området gör nedan. Topografi och fornlämningmiljö 17

20 Bunkeflo 24:1 Almhov (Gidlöf, Hammartrand Dehman & Johanon 2006; Steineke 2006; Brink 2009a, 2009b; Rudebeck 2010). Malmö 126 och 129 Döemarken (Berggren 2010; Berggren & Brink 2012). MHM 8535 (vid plat för RAÄ Bunkeflo 72:1) Vintriehemmet 3A (Öijeberg 2004). Bunkeflo 24:2 Vintriehemmet 3B (Öijeberg 2004). Bunkeflo 9:1 och Hyllie 43:2 Bunkeflo bytomt och Bunkeflo (Lövgren m.fl. 2007). Bunkeflo 20:1 Fyndamling (Sarnä & Nord Paulon 2001). Bunkeflo 96:1 och 97:1 Torkeltoften (Friman 2007). Bunkeflo 105 Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59 (Hammartrand Dehman, Janen & Hanny 2007). Bunkeflo 74:1 Elinelund 2B (Sarnä & Nord Paulon 2001). Bunkeflo 99:1 Vintriediket (Sandén 2007). Hyllie 6:1 Depåfynd (Karten 1994). Hyllie 25:1 Uppgift om dö (Sandén 1995). Hyllie 36:1 fyndplat, eggdel av flintyxa. Hyllie 38:1 Elinelund 2A (Sarnä & Nord Paulon 2001). Hyllie 37:1 Skjutbanorna 1B (Sarnä & Nord Paulon 2001). Hyllie 8:3 Bunkeflopaliaden (Skjutbanorna/Kalkbrottgatan) (Thörn 2007; Carlon 2008). Hyllie 21:1 Stenättning. Hyllie 33:1 Uppgift om hög. Hyllie 34:1 Uppgift om hög. Hyllie 20:1 Hyllie bytomt (e t.ex. Falk m.fl. 2008). Hyllie 43:1, MHM och MHM Mellanbyn (Vintrieleden, Hyllie IP och Ekotråket) (Friman 2007, 2008). En uppdaterad genomgång av hitorikt kartmaterial har gjort av kulturgeograf Lar Peron, Malmö Mueer i amband med utredningen om genomförden 2012 (Peron 2012; e även Erikon 1995). Marknamn om Stora Döe och Lilla Döe indikerar gravförekomt (megaliter). Genomgången viar ockå att det finn ängområden om kan ha innehållit fornlämningar, men att det akna explicita uppgifter om detta i både kartmaterialet och i de tillhörande bekrivningarna (e även nedan). En liten ängmark (nr 4 i figur 4 & 5 i Peron 2012) har legat vid det nu aktuella underökningområdet och kulle kunnat via läget för en tidigare grav eller liknande. Detta kunde dock avvia redan vid utredningen (Brink 2012). Ett tort antal arkeologika underökningar har om framgått ovan gjort i närområdet kring det aktuella exploateringområdet (figur 6). Närområdet har bl.a. berört av de två tora infratrukturprojekten projektet Öreundförbindelen och Citytunnelprojektet. De arkeologika underökningar om genomfört har ammantaget viat på aktiviteter från främt neolitikum och äldre järnålder, men även lämningar från meolitikum, bronålder, yngre järnålder och medel tid har underökt. Genomgången nedan fokuerar på neolitikum och bron äldre järnålder, dv. de tidavnitt om är aktuella för underökningen. Det finn flera lämningar om kan relatera till begravning eller begravningritual under tidigneolitikum och en äldre del av mellanneolitikum A i området. Almhov, om ligger direkt öder om exploateringområdet, är den met utmärkande platen. Vid Almhov underökte bl.a. reterna efter fyra, möjligen fem, tidigneolitika långhögar amt två dötomter och rikligt med gropar (Rudebeck 2010). Hyllie 25:1 markerar förekomten av en möjlig dö. Markeringen har dock gjort tämligen grovt utifrån ett litet område markerat Oduglig på en karta från 1702 (Erik on 1995; Peron 2012). Detta impediment tyck ha varit beläget ute i det om är 18 Limhamn 155:355

21 N H 21:1 H 33:1 M 126 H 6:1 H 34:1 H 37:1 H 8:3 H 38:1 H 25:1 M 129 H 20:1 B 20:1 B 74:1 B 24: B 24:2 H 43:1 H 36:1 B 9:1 H 43:2 B 96:1 B 97:1 B 105 B 99: m Kalkbrottet idag, enligt den kulturgeografika analyen (Peron 2012). En möjlig lokaliering för Hyllie 25:1 har ockå förlagit vara vid markeringen för ett impediment inom teglaget Lilla Döe, dv. längre mot ydot jämfört med nuvarande markering (Sandén 1995:48). Inte heller här ger den kulturgeografika genomgången en direkt indikation på att impedimentet kulle vara en megalitgravlämning utan benämn enbart om änghåla (Peron 2012). Vid den arkeologika utredningen (Brink 2012) drog flera chakt här, men inga pår efter en eventuell gravlämning kunde hitta. Vid Elinelund 2B underökte en anläggning med tenpackning och tolphål om daterade till tidigneolitikum II mellanneolitikum AII. I anläggningen påträffade bl.a. männikoben och ett omfattande och rikt dekorerat keramikmaterial. Vid Skjutbanorna 1B underökte en grav om möjligen kan vara tidigneolitik, vid Döemarken ett par möjliga gravar och vid Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59 underökte tre anläggningar om tolkade om tidigneolitika gravar. Vid Skjut banorna Figur 6 Fornlämningmiljön i området. Underökningområdet är markerat med vart. Fornlämningar omnämnda i texten är markerade med fornminnenummer (B Bunkeflo n, H Hyllie n, M Malmö tad). Gröna markeringar tidigare underökta ytor. Skala 1: Topografi och fornlämningmiljö 19

22 1B underökte en anläggning om tolkade om reterna efter ett kulthu från tidigneolitikum II mellanneolitikum AII. Runt exploateringområdet finn ockå flera plater med för fullåkerbygden typika neolitika lämningar om gropar och lagerbildningar. Detta förtärker bilden av ett intenivt utnyttjat område präglat av plater av varierad funktion och betydele. Lämningarna vid Almhov, Döemarken och Elinelund 2B har redan nämnt. Även vid Bunkeflopaliaden, Skjutbanorna 1B, Elinelund 2A, Vintriehemmet 3A, Vintriehemmet 3B, Torkeltoften, Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59, Vintriediket, Bunkeflo/ Bunkeflo bytomt och Mellanbyn finn aktiviteter från den här tiden belagda. Lämningarna har generellt tolkat om påren efter boplatverkamhet där även rituella inlag i form av depoitioner i gropar förekommit. Det är endat vid Almhov och Döemarken om tolpkontruktioner i form av tvåkeppiga hu från den här tiden underökt. Huen datera till tidigneolitikum mellanneolitikum A. Utredningen norr om det nu aktuella området indikerade att det fann neolitika lämningar i ett område benämnt 1B (Brink 2012). Vid förunderökningen (Berggren 2013) underökte där en avgränad koncentration av anläggningar betående av ett 20-tal gropar och en brunn. Fyndmaterialet var mycket enhetligt och kan daterera till tidigneolitikum II eller övergången till mellanneolitikum. Groparna inom område 1B kom att underöka i en omfattning om motvarar en lutunderökning. Dea var belägna 120 m norr om den nu aktuella underökningytan, direkt väter om Elinelund gård (figur 3). Den enare delen av äldre mellanneolitikum mellanneolitikum A III V är mer poradikt belagd i området. Vid Almhov har en anläggning tolkad om en hydda underökt. Den daterade med föriktighet till trattbägarkulturen enare del. I övrigt har mindre indikationer på boättning i form entaka gropar, radiometrika dateringar och fynd dokumenterat vid Skjutbanorna 1B, Torkeltoften och Vintrie IP. Den äldre delen av mellanneolitikum B är ockå den generellt vagt repreenterad i det arkeologika materialet. Undantaget är de tora paliaderna, varav läget för en Bunkeflopaliaden kan e på figur 4. Det är fört när vi når den enare delen av mellanneolitikum B från ca 2500 f.kr. och framåt om bebyggelelämningar i form av tvåkeppiga hu och brunnar börjar framträda mer tydligt. Vid Almhov har ett hu och en brunn daterat till perioden. Vid Döemarken har två hu daterat till perioden. Ett brunnkomplex daterat till ent mellanneolitikum B har underökt vid Elinelund 2A. Brunnkomplexet kan relatera till de hu om daterat till övergången mellan mellanneolitikum B och enneolitikum. Från Elinelund 2B finn det dateringar från hu amt en tillhörande hägnad om antyder att gårdläget här har itt urprung i mellanneolitikum B. Liknande tolkningar kan göra av bebyggelen från Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59 där hulämningar daterat till mellanneolitikum B och den allra tidigate delen av enneolitikum. Vid Bunkeflo och Hyllie bytomt har fragment av tridyxor påträffat. Dea kan komma från förtörda tridyxegravar i närheten av fyndplaterna (Brink 2009a; Berggren & Brink 2010). När det gäller den enneolitika bebyggelen är återigen Almhov met framträdande. Almhov är den enkilt hulämningrikate enneolitika lokalen i Sydkandinavien. Där markerar en gård från den allra tidigate delen av enneolitikum en början på en betydande bebyggeleexpanion i området om inte upphör förrän under bronåldern inledning (Brink 2009b). Bebyggele från enneolitikum har i övrigt återfunnit på flera lokaler runt Hyllie moe vid Döemarken, Elinelund 2A, Elinelund 2B, Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59, Bunkeflo och Mellanbyn. Hulämningarna har innehållit ett rikligt arkeobotanikt material vilket möjliggjort analyer av odlingtrategi och ociala killnader mellan via gårdar över tid (Brink 2009b). Senneolitika gravar i form av tenpackningar har underökt vid Skjutbanorna 1B, Vintrie IP och Bunkeflo/Bunkeflo bytomt. Vid Vintriediket underökte en grav om inte kunde datera med äkerhet, men om bedömde vara enneolitik utifrån 20 Limhamn 155:355

23 kontruktiontypen. Vid Bunkeflopaliaden har fyra flintdolkar påträffat, vilka datera till enneolitikum äldre del. De kan komma från borttagna gravar i området. Vid Vintrie IP och Bunkeflo/Bunkeflo bytomt låg gravar invid bebyggele från tiden. Bebyggelelämningar från bronålder är paramma. Hulämningar från äldta bronålder fann inom Almhov, Döemarken, Torkeltoften amt Elinelund 2A. De trekeppiga huen från de båda enare lokalerna markerar lutet på bebyggelen i området för en lång tid framåt. Det är inte förrän i övergången yngre bronålder förromerk järnålder om bebyggelen på allvar tyck ha återetablerat i området. Preci om under tidigare perioder är det till de många låga höjdträckningarna runt Hyllie moe om bebyggelen då främt koncentrera. De gårdar om underökt vid Almhov, Döemarken, Vintriehemmet 3A och Vintriehemmet 3B har tillhört den bebyggele i Malmöområdet om legat längt väter ut, dv. närmat kuten, under äldre järnålder. I området mellan Almhov/Döemarken och kuten yn ingen gårdbebyggele. Däremot har området med trandängar troligen använt för bete under perioden. Närmat kutlinjen har även gravar anlagt under järnåldern (e t.ex. Brink, Grehn & Kihonti 2008). I området väter om Hyllie moe e en klar tyngdpunkt i bebyggelen under förromerk järnålder, men dateringarna av framförallt trekeppiga långhu viar att den haft in början i övergången yngre bronålder förromerk järnålder och att den har träckt ig in i århundradet närmat efter Kriti födele. Vid Döemarken underökte ett antal gårdar med ammanlagt ett tiotal långhulämningar, brunnar, gropar m.m. från förromerk järnålder. Vid Almhov underökte flera gårdlämningar i form av 15 långhu, brunnar, gropytem och gropar från i huvudak förromerk järnålder. Det fyndmaterial om påträffade var dock ringa. Söder om Almhov, vid Vintriehemmet 3A, underökte delar av en gård från äldre förromerk järnålder. Här fann ett långhu, ett fyrtolphu, hela ju brunnar och två törre förrådgropar. Inom Vintriehemmet 3B fann liknande gårdlämningar betående av ett långhu, en fyrtolpbod, gropar, gropytem och en brunn daterade till förromerk järnålder. Invid den ödra och ydötra delen av Hyllie moe underökte bebyggelelämningar vid Torkeltoften, Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59 amt Vintriediket. Även här har bebyggelen amma kronologika tyngdpunkt om väter om moen. När vi når längre norrut, läng den ötra idan av Hyllie moe blir bebyggelen från romerk järnålder mer framträdande. Även här har den dock in början i yngre bronålder. Vid Bunkeflo har 14 långhu från yngre bronålder äldre romerk järn ålder underökt. I bebyggelen lutkede, under äldre romerk järnålder, kan bebyggelelämningarna inom Bunkeflo direkt relatera till de manifeta gårdar om underökt inom Mellanbyn. Här har ammanlagt 34 hu från perioden yngre bronålder yngre romerk järnålder underökt. Under äldre romerk järnålder fann flera mycket tora gårdar inom området. Långhu och mindre hu bildade tillamman med hägnader tydliga gårdlägen. Gårdlämningarna viar att männikor med hög ocial poition bott här under den här tiden. Väter om Hyllie moe är det endat Döemarken om uppviar gårdbebyggele från romerk järnålder. RESULTAT AV UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Det område om nu är aktuellt för lutunderökning har varit föremål för utredning (Brink 2012) och förunderökning (Berggren 2013). Det har då benämnt delområde 1A. Vid utredningen drog två långa ökchakt genom hela det nu underökta området. I dea framkom rikligt med lämningar i form av tolphål och gropar, främt koncentrerade i den ödra delen av chakten (Brink 2012). Vid förunderökningen drog bredare chakt med utvidgningar på tre plater inom området. Lämningarna inom dea betod av två gropar daterade till tidigneoliti- Topografi och fornlämningmiljö 21

24 kum II, en hulämning daterad till enneolitikum amt tolphål och gropar om inte närmare daterade. Stolphålen var grupperade i flera koncentrationer och ett tiotal gropar framkom pridda i de tre ökchakten. Flintmaterial i matjorden viade att man utnyttjat området även under yngre bronålder och järnålder. Reultaten av en markradarunderökning inom området indikerade att törre anläggningar fann inom området (Berggren 2013). N Figur 7 Överikt över underökningområdet med inmätta anläggningar, lager och diken. Skala 1: anläggningar lager diken 25 50m 22 Limhamn 155:355

25 Underökningreultat Underökningområdet var m2 tort (figur 7). Matjorden på hela underökningytan chaktade bort och lämningar framkom pritt över hela ytan. Detta viar på det inteniva utnyttjandet av området under delar av förhitorien. Lämningarna ka e om delar av törre ammanhang. De tidig- och enneolitika lämningarna, men även järnålderpåren, kan e i relation till de redan kända aktiviteterna och boplaterna vid Almhov i öder och Döemarken i norr. Ytorna direkt öter och väter om det nu aktuella området är inte underökta i nuläget, men ingår i kommande exploatering av området (Brink 2012). När underökningar av dea ytor blir aktuellt kommer de nu avtäckta lämningarna att bli relevanta i itt ammanhang. En del av de tora gropytem och brunnar om nu påträffat har förmodligen hört till gårdlägen under järnålder om fortfarande är dolda på dea ytor. Totalt framkom och inmätte ca 400 anläggningar inom den aktuella underökningytan (tabell 2). Av dea underökte ca 29 % genom utgrävning, men ytterligare 59 anläggningar identifierade om hål efter väggbärande tolpar i de enneolitika huen. Dea kom dock inte att underöka. Det innebär att 44 % av anläggningar identifierat närmare än den initiala tolkningen vid inmätningen. Trot att underökningområdet var långmalt (ca 195x50 m) rymmer underökningen flera gårdlägen och andra aktivitetområden från olika förhitorika perioder. De identifierade anläggningarna betod av tolphål, gropar, gropytem, brunnar, tenpackningar, härdar och kulturlager. Tabell 2 Anläggningtyper och antal. Anläggningtyp Antal Varav underökta Brunn 2 2 Grop Gropytem 1 1 Härd 2 1 Kulturlager 3 1 Stenpackning 4 2 Stolphål Utgår (inkl. moderna diken) Totalt Underökningreultat 23

26 Tabell 3 14 C-dateringar från Limhamn 155:355, kalibrerade enligt OxCal v Tabellen inkluderar de fyra dateringar om genomförde på material från det här aktuella området vid förunderökningen. Anläggning, typ Provnummer Labnummer 14 C-ålder BP Kal. 1 σ Material A4039 grop PM5615 Ua ± BC träkol hael A3391 grop PM5536 Ua ± BC kalkorn A3458 grop PM5534 Ua ± BC kalkorn A3291 grop (FU A796) Ua ± BC haelnötkal A622 tolphål FU Ua ± BC träkol björk A580 tolphål FU Ua ± BC frag. ädekorn A588 tolphål FU Ua ± BC frag. ädekorn A4174 tolphål PM5558 Ua ± BC bröd-/kubbvete A3781 grop PM5532 Ua ± BC kalkorn A5422 grop PM5561 Ua ± BC kalkorn Figur 8 Multiplot över 14 C-dateringar från Limhamn 155:355, kalibrerade enligt OxCal v Figuren inkluderar fyra dateringar från förunderökningen. Många av lämningarna har inte kunnat koppla till en betämd tidperiod, men de om har daterat viar en kronologik pännvidd från tidigneolitikum till järnålder. De daterade lämningarna preentera nedan i kronologika avnitt. Förkolnat växtmaterial från ex anläggningar har 14C-daterat. De viar på dateringar både till tidigneolitikum, kiftet mellan enneolitikum/äldre bronålder amt äldre järnålder, e tabell 3 och figur 8, om båda även inkluderar en datering från förunderökningen. 24 Limhamn 155:355

27 TIDIGNEOLITIKUM Närheten till den tidigeolitika grav- och amlingplaten Almhov gör de tidigneolitika lämningarna inom det här aktuella området intreanta. Tidigneolitika lämningar i Almhov närhet har tidigare viat på att olika aktiviteter pågått i närområdet och i detta fall har gropar i flera fall tenfyllda gropar kontaterat vara amtida med aktiviteter på Almhov. Lager Lager A3371 I ödra delen av underökningområdet framkom ett lager över en ca 14 x 20 m tor yta (figur 9). Lagret noterade när matjorden chaktade bort om ett ca 0,10 m tjockt, grått, andigt iltlager om avatt omkring ex tenfyllda gropar. Två törre markfata tenar och en tenkoncentration om möjligen utgjort en kontruktion fann ockå inom lagret. I ydot kar lagret av ett dike och ett tort gropytem. Lagret lämnade kvar efter en förta chaktningomgång, men chaktade i ett enare kede bort. Partier av lagret handrenade i ytan. Lagret form var ungefärligen rektangulärt i NO SV riktning. Lagret utbredning är dock något oäker pga. flera faktorer. Den ödra begränningen är okänd, då det kar av ett brett dike om förmodligen utgjort gränen mellan Hyllie och Bunkeflo ocknar. Lagret kan ålede ha träckt ig längre åt ydvät. Lagret avgränning åt ydot är ockå oäker då ett törre gropytem med en brunn kurit lagret där. Gropytemet och brunnen, benämnt A3843 har daterat till äldre järnålder och var ålede yngre än lagret. Figur 9 Plan över lager A3371 med anläggningar främt betående av gropar med ten i och vid lagret. Skala 1:200. N A3000 A3537 A4384 A2979 A3458 A4395 A3474 A3021 A4799 A2968 A3432 A4004 A4017 A3520 A3781 A3391 A3494 A4039 A3371 A4028 A3843 A5422 A3508 anläggningar lager diken m Underökningreultat 25

28 Innan lagret chaktade bort amlade de fynd om var ynliga i ytan in. De betod av entaka flintavlag. Endat ett avlag om ett gram parade. Men vid avbaningen av matjorden framkom åtmintone en handfull avlag i lagret. Ett jordprov tog i lagret invid tenpackningen A3474 beläget i lagret nordliga hörn. Jordprovet innehöll ett litet arkeobotanikt material om betod av förkolnade frön från vinmålla amt mycket må mängder träkol. I lagret framkom ett flertal tenfyllda gropar. Dateringar av fyndmaterial och makrofoil i dea gropar varierar och både tidigneolitikum och förromerk järnålder är repreenterade. Dock dominerar de neolitika dateringarna genom ett relativt tort keramikmaterial. Området där lager A3371 var beläget har ålede använt både under tidigneolitikum och äldre järnålder, vilket reulterat i ett blandat material i de gropar om grävt på platen. Området var tenigt och flera av dea gropar var tenfyllda, vilket kan ha bidragit till att lagret inte plöjt bort, efterom man kan ha valt att inte ploga å djupt här. Lagret tolka om en äldre matjordhoriont, delvi blandad med kulturlager om kan ha bildat pga. aktiviteter kopplade till groparna. Lagret är inte daterat, men har förmodligen tillkommit under tidigneolitikum, men har även inblandning av yngre material. Lager A2421 I den centrala delen av underökningområdet, utmed de vätra ida framkom ett tort lager. Det var något gråare än matjorden och relativt andigt, vilket överentämmer med moränen i amma område. Lagret kunde iakttaga i ett område om var ca 25 x 9 m tort. Det var uppkattningvi ca 0,10 0,15 m tjockt. Lagret chaktade bort utan att underöka närmare efterom inga anläggningar kunde identifiera i lagret. Vid chaktningen påträffade ett litet fyndmaterial betående av flinta och entaka keramikkärvor (e tabell 4). Dea var mycket må och kan inte betämma närmare än till förhitorik tid. Lagret kan ha utgjort en horiont av äldre matjord om inte nått av plogen i och med att den moderna matjorden här var relativt mäktig. Lager A2421 uppviade via likheter med lager A3371. Här fann dock inget liknande komplex med tenfyllda gropar. Då lager A2421 chaktade bort framträdde pridda mörkfärgningar om till tor del förmodligen betod av djurgångar och andra odefinierade färgningar. Två av tolphålen från hu 5 om daterat till enneolitikum ammanfaller med platen för lagret ydotliga hörn. Det är dock inte avgjort om tolphålen kurit lagret eller om de framkom under det. Likheten mellan A2421 och A3371 kan tolka om att de bildat på liknande ätt. Båda lagren utgjorde förmodligen äldre matjordlager om av olika oraker blivit bevarade. Lagren har rört om i ett tidigare kede och dera ålder är oklar. Men delvi har material från förhitorik, möjligen neolitik, tid bevarat i A2421. Stenfyllda gropar i och vid lager A3371 De fleta tenfyllda gropar om framkom i underökningen framkom i eller omkring lager A3371. I dea gropar framkom ockå de fleta neolitika dateringarna i underökningen, främt typologikt daterad keramik. Dea gropar preentera nedan. Tabell 4 Schaktfynd från A2421. Fyndtyp Antal Vikt (g) Keramik 3 2 Flinta avlag 2 48 Flinta kärna, övrig Flinta övrig, bränd 1 3 Totalt Limhamn 155:355

29 0 0,5 1 m Figur 10 A3458, ektion från norr. Fyllning: mörkt gråbrun vart, andig ilt, rikligt med ten. ten. Skala 1:20. Grop/tenamling A3458/A3474 I det nordliga hörnet av lager A3371 framkom en mindre amling tenar (A3474) vid en mycket tor markfat ten. Bredvid denna tenamling fann en grop, A3458. De nordliga halva underökte. Gropen var rund i ytan och mätte 0,95 m i diameter. Den var 0,28 m djup (figur 10). De idor var luttande och botten kålformad. Fyllningen betod av en mörkt gråbrun till vart, andig ilt, med mycket rikligt med må tenar, både av bergart och av flinta. Några lite törre tenar låg mot gropen botten (e figur 11). Fynden i fyllningen inkluderade ett antal keramikkärvor av tidigneolitik typ. De identifierade kärlformerna är trattbägare och kragflaka. En mynningkärva är nörornerad med tre rader nöre under mynningen. Skärvor av en lerkiva påträffade ockå i fyllningen likom ett flintmaterial av neolitik karaktär om betår av avlag från.k. huhållproduktion. Ett av avlagen är lipat. Sammantaget viar fyndmaterialet på en datering till TN, möjligen TNI. Ett jordprov på fyllningen innehöll ett förkolnat arkeobotanikt material, dominerat av kalkorn och även innehållande obetämt korn, frö av vinmålla och en mindre Figur 11 A3458, under utgrävning, från norr. Mindre tenar i fyllningen och törre tenar i botten. Foto: Åa Berggren. Underökningreultat 27

30 Tabell 5 Fyndmaterial från norra delen av A3458. Fyndtyp Antal Vikt (g) Keramik Lerkiva 5 30 Flinta avlag Flinta avlag, bränt 8 84 Flinta avlag, retuch 1 9 Flinta avlag, lipat 1 1 Flinta kärna 1 32 Flinta övrig, bränd 12 9 Totalt mängd träkol. Ett kalkorn har 14C-daterat till 4686±32 BP ( BC Kal. 1 σ, Ua-48053), dv. en datering om pänner över perioden lutet av TNI och törre delen av TNII. Det tämmer delvi överen med intrycket av fyndmaterialet. Möjligen fyllde gropen igen någon gång kring kiftet mellan TNI och TNII. Funktionen av den ganka grunda gropen är oklar men den kan ha varit kopplad till de läge. Man har valt att gräva gropen preci intill den tora markfata tenen. Stenen kan ha fungerat om underlag eller töd för något, eller om en ittplat. Invid den tora tenen låg fler men mindre tenar, om kan ha varit kopplade till amma funktion om den tora tenen. Figur 12 A3432, från öter. Foto: Joakim Frejd. Stenram A3432 Centralt placerad i lager A3371 framkom en amling tenar i en något oregelbunden formation. Den kan dock likna vid en ofylld hätkoform (figur 12), betående av en enkel rad tenar i de raka partierna, men bredare med flera tenar i det böjda partiet. 28 Limhamn 155:355

31 Området kring tenarna handrenade, men någon nedgrävning kunde inte identifiera. De låg direkt på moränen, något nedtryckta i moränen eller jut ovanför moränen i lager A3371. Det är dock oklart om tenarna grävt ner i lagret eller hamnat på plat när lagret bildade. En törre ten i den nordliga delen var markfat. Vid handrenning av området i tenramen påträffade en bit frotprängd flinta med retuchering (1 t./15 g). Bearbetningen är vårbedömd. Den ger inte det neolitika intryck om en tor del av den bearbetade flintan i underökningen i övrigt ger. Möjligen är denna av enare datum. De neolitika lämningarna i lagret var uppblandade med material från äldre järnålder, vilket möjligen var fallet även här. Fyndet ger heller ingen ledtråd till tenramen tillkomt och/eller bruk. Det är endat tenarna läge i vad om kan kalla en ramliknande form om ger anledning att tolka detta om en anlagd formation. Med tanke på den tora mängd ten om fann naturligt i området får detta äga vara något oäkert. Om tenarna var aviktligt placerade på platen kan de ha blivit nedgrävda genom lagret A3371, men inte längre än till kiftet mot morän. Någon ten var dock nedtryckt en bit i moränen. Möjligen har tenformationen fungerat om ett fundament för en törre ret ten eller liknande. Något tenavtryck kunde dock inte könja mellan tenarna. Stor tenfylld grop A4039 Centralt i lager A3371, knappt två meter ydvät om tenramen A3432 påträffade en tor grop om delvi var tenfylld. Gropen underökte i flera teg med olika metoder. Fört underökte fyllningen i en kvadratmeterruta, grävenhet G4085, centralt i anläggningen. Det kunde då kontatera att gropen innehöll ett tort antal tora tenar. För att underöka om tenarna ingick i någon form av tenpackning grävde den ydvätra kvadranten ut. Anläggningen viade ig då ha ett djupt parti i den ödra delen. Då underökte om ockå den norra delen utgjorde en djup del, dv. om anläggningen utgjorde en dubbel grop, men vid makinnittning viade ig den norra delen inte all vara djup. I gropen direkta närhet fann ett par andra anläggningar. Invid gropen nordvätliga del låg ett tolphål, A4004. På den vätra idan var ockå en mindre tenfylld grop belägen, A3494, e nedan. Gropen hade en avlång, något böjd form i plan, och var 5,2 x 2,5 m tor. De djupate del i öder var 0,78 m. Där betod gropen av en djup, tenfylld nedgrävning med brant luttande kanter och plan botten, medan den norra delen betod av en 0,18 m djup, flack nedgrävning med plan botten. Fyllningen betod av ett övre lager av brungrå, lerig ilt med ten och flinta om låg i hela anläggningen. I den grunda, nordliga delen fann en antydan till ett tolphål ynligt i profilen (e figur 13) och ett undre lager om kurit av detta tolphål. I den ödra, djupare delen var igenfyllningproceen något mer komplex. I botten på gropen har ett lager avatt, möjligen av vatten, om täckte hela botten. Sedan har den ödra väggen raat in ett flertal gånger. Helt igenfylld blev gropen fört genom att en tor mängd tenar i relativt homogen torlek, upp till ca 0,3 m, fyllde den djupa delen tillamman med det övre lagret. I fyllningen tog två jordprover. Det förta tog i det övre lagret i den djupa, ödra delen av gropen, bland tenarna och kan koppla till den ita igenfyllningen. I det påträffade förkolnat, obetämt korn och träkol. Det andra provet tog i det avatta lagret i gropen botten och kan koppla till gropen tidigate igenfyllning. I det påträffade Figur 13 A4039, ektion från väter. Fyllning: 1 brungrå, lerig ilt med ten och flinta. 2 flammig, gul-ljugrå, lerig ilt, urlakad. 3 ev. tolphål. Urlakad, gulgrå, lerig ilt. 4 kompakt, brun ilt, med inlag av ten och träkol. 5 ljugul/ljugrå, iltig and, ganka kompakt. 6 gul, flammig, iltig lera med grå inlag. 7 lin med mörkgrå, iltig lera med inlag av kalk och måten. 8 flammigt, grått/gult/ljugrått lager, urlakat eller vattenavatt med inlag av ten. ten. Skala 1: ,5 1 m Underökningreultat 29

32 Tabell 6 Fyndmaterial från central kvadratmeterruta (G4085) och ydvätra kvadranten av A4039. Fyndtyp Antal Vikt (g) Keramik Bränd lera Flinta avlag Flinta avlag, bränt Flinta avlag, retuch 4 78 Flinta avlag, lipat 4 16 Flinta avlag, fin tandning 1 13 Flinta plitter 44 4 Flinta plitter, bränt 9 1 Flinta plattformkärna 2 53 Flinta kärna, övrig 2 86 Flinta övrig, bränd Djurben/tand 45 52,6 Totalt ,6 endat träkol, bland annat av hael om 14C-analyerat. Reultaten blev en datering till 4958±54 BP ( BC Kal. 1 σ, Ua-48051). Det innebär att gropen började fylla igen under TNI. I fyllningen påträffade bland annat ett keramikmaterial betående av kävor från trattbägare, kragflaka och öronbägare. En mynningkärva från en trattbägare är ornerad med glet nöre i två rader under mynningkanten. Ytterligare en käva är ornerad med nöre i vertikala rader. Flintmaterialet betår främt av avlag och kärnor från huhållproduktion men ett litet inlag av både två- och fyridig produktion finn ockå. Två avlag med lipad yta framkom, troligen lagna från amma redkap en fyridig yxa eller mejel. En hel tand amt tandfragment av nötdjur har identifierat i det lilla benmaterialet. Intrycket av fyndmaterialet tyrker en datering av igenfyllningen av gropen till TNI. Gropen har haft olika funktioner. Den har grävt för att tå öppen och kan då ha fungerarat om en mindre brunn eller vattenhål. Det undre lagret var möjligen vattenavatt. Den grundare nedgrävningen i norr kan då ha fungerat om avatt att tå på för att nå ner till den djupare i öder. En tolpe kan ha tått på platen om en del i en hävanordning eller liknande. När gropen enare fyllde igen använde tora mängder ten i relativt homogen torlek, vilket var gemenamt med övriga tenfyllda gropar inom lager A3371. Liten tenfylld grop A3494 En knapp meter väter om A4039 i lager A3371 låg en mindre grop, A3494. Den grävde ut till hälften (figur 14). Initialt mätte den in om en tenpackning, då en tor mängd ten tack upp, till yne i lager A3371, men efter ett regn framträdde även fyllningen i gropen runt tenarna. Gropen viade ig vara rund till formen och ca 1,35 x 0,9 m tor och 0,2 m djup. Nedgrävningen idor var luttande och bottnen plan till kålformad. Fyllningen betod av en gråbrun, iltig and, med mycket ten. Figur 14 A3494, ektion från norr. Fyllning: gråbrun, iltig and, rikligt med ten. ten. Skala 1: ,5 1 m 30 Limhamn 155:355

33 Fyllningen mellan de överta tenarna förtod fört om en del av lagret A3371, men förmodligen var den en blandning mellan fyllningen i nedgrävningen om inte var ynlig vid tillfället och lagret ovanför. Den övre fyllningen var mycket homogen, medan fyllningen längre ner mellan tenarna uppfattade om gråare och mer urvattnad. Stenarna i gropen uppfattade fört om relativt otrukturerade, men längre ner framträdde en tydligare truktur betående av en ram av törre tenar med mindre tenar i mitten (e figur 15). Figur 15 A3494, från norr. Nordliga halvan av gropen utgrävd. Ram av törre tenar med mindre tenar i. Foto Theree Olon. Tabell 7 Fyndmaterial från norra halvan av A3494. Fyndtyp Antal Vikt (g) Keramik Lerkiva Bränd lera Flinta avlag Flinta avlag, bränt 3 21 Flinta avlag, lipat 2 10 Flinta avlag, retuch Flinta pån 1 6 Flinta plattformkärna Flinta eldlagningflinta 1 17 Flinta knuta med bearbetning Flinta övrig, bränd 2 17 Totalt Underökningreultat 31

34 Den övre delen av fyllningen, om låg mellan tenarna i toppen på gropen, var fyndrik. Bland annat framkom en mängd keramik, betående av kärvor från trattbägare, kragflaka och öronbägare. En av trattbägarna har varit ornerad med tre rader nöre under mynningen och ett annat kärl har haft pinnintryck under mynningen. Skärvor av lerkiva förkom ockå. Flintmaterialet betår främt av avlag och kärnor från huhållproduktion. Ett litet inlag av bifacial produktion finn ockå. Två lipade avlag från amma redkap viar att omarbetning av redkap kett i närheten. Likom keramiken framkom majoriteten av flintmaterialet i den övre delen av fyllningen. En jämförele mellan denna och den flinta om framkom mot botten viade inte på någon killnad på karaktären av flintmaterialet. Sammantaget viar fyndmaterialet på en datering till tidigneolitikum I eller II. Gropen var likom många av de övriga groparna belägna inom lager A3371 tenfylld. I denna tyck dock en antydan till mönter bland tenarna framträda, vilket kan indikera att tenarna lagt ner i olika omgångar, tora och mindre eparat. De tora tenarna kan ha lagt ner om en ram kring de mindre. Figur 16 A3391, ektion från ydvät. Fyllning: mörkgrå till brungrå andig ilt med inlag av bränd lera, rikligt med ten. Ljuare och flammig mot botten. ten. Skala 1:20. Stor tenfylld grop A3391 I den ydvätra delen av lager A3371 påträffade ytterligare en törre tenfylld grop. Den uppfattade fört om en tenpackning, då en tor mängd ten tack upp ur ytan. Gropen underökte genom att den ödra kvadranten grävde ut för hand (figur 16), medan den vätra nittade med hjälp av grävmakin. Gropen var avlång till formen i ytan, 3,0 x 1,9 m tor och 0,55 m djup. Nedgrävningen hade luttande idor och bottnen var kålformad. Fyllningen betod av en mörkt grå till gråbrun, andig ilt, med inlag av bränd lera och en tor mängd ten. Det låg mycket ten i ytan och gropen var helt tenfylld ner mot den djupare delen. Majoriteten av tenarna var tora, upp till 0,3 till 0,4 m (e figur 17). I ett jordprov om tog i fyllningen bland tenarna. Det innehöll flera förkolnade kalkorn, obetämda korn och frö, troligen av vallmo, amt en mindre mängd träkol. Ett kalkorn har 14C-daterat till 4727±32 BP ( BC Kal. 1 σ, Ua-48052). Det innebär en datering till TNII, men enare delen av TNI är ockå möjlig. I fyllningen påträffade ett keramikmaterial betående av kärvor från trattbägare. En mynningkärva är ornerad med tre rader nöre under mynningkanten. Ytterligare en kärva är ornerad med nöre i en varierande, yttäckande dekor. Flera kärvor av lerkivor framkom ockå. Flintmaterialet i fyllningen viar på huhållproduktion då man främt använt enon flinta. Avlagen är i huvudak lagna från flintknutor från moränen, varav en del varit frotprängda. Även kärnorna är hämtade från moränen. Ett litet inlag av bifacial produktion finn ockå i materialet. Ett mindre antal redkap finn i materialet, om knivar, krapor och borr. Två uppviar fin tandning. Ett nackfragment av en tunnackig yxa har använt om kärnämne. Yxtypen går inte att betämma, men utgör inte typ I eller II. Dateringen torde vara TNII eller MN. 0 0,5 1 m 32 Limhamn 155:355

35 Gropen tyck ha fyllt igen i ett kede, om involverat tora mängder ten. Stenarna fyllde gropen från botten ända upp till toppen. De var av relativt homogen torlek (e figur 13). Fyllningen med ten kännetecknade många av groparna inom lager A3371. Figur 17 Grop A3391 under utgrävning, från öder. Stenarna i fyllningen börjar exponera. Foto: Åa Berggren. Tabell 8 Fyndmaterial från ydvätra halvan av A3391. Fyndtyp Antal Vikt (g) Keramik Lerkiva Bränd lera Flinta kniv 1 32 Flinta kniv, fin tandning 1 18 Flinta kniv, bränd 1 5 Flinta borr, övrig 2 78 Flinta yxa, använd om kärna Flinta krapa, avlag Flinta avlag Flinta avlag, retuch 5 80 Flinta avlag, lipat 1 7 Flinta avlag, fin tandning 1 13 Flinta avlag, bränt Flinta kärna, övrig Flinta knuta med bearbetning 1 75 Flinta övrig, bränd Totalt Underökningreultat 33