Hyllie 155:91. Arkeologisk förundersökning Hyllie socken i Malmö stad Skåne län. Neolitikum och järnålder inom södra delen av Hyllievång

Transkript

1 Arkeologik förunderökning 2001 Hyllie 155:91 Neolitikum och järnålder inom ödra delen av Hyllievång Hyllie ocken i Malmö tad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 Ulf Sandén & Anna Andréaon

2

3 Arkeologik förunderökning 2001 Hyllie 155:91 Neolitikum och järnålder inom ödra delen av Hyllievång Hyllie ocken i Malmö tad Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Beökadre: Malmöhuvägen 3 Arkeologik förunderökning 2001 Hyllie 155:91 Neolitikum och järnålder inom ödra delen av Hyllie vång Hyllie ocken i Malmö tad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 Författare: Ulf Sandén & Anna Andréaon Grafik form: Ander Gutehall Omlagbild: Hyllie 155:91. Del av delområde C med anläggningar och chakt. Skala 1: ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Syfte och metod 6 Topografi och fornlämningmiljö 7 Underökningreultat 8 Område A 9 Område B 12 Område C 17 Område D 24 Utvärdering 29 Referener 32 Teknika och adminitrativa uppgifter 34

6 N Figur 1. Karta över Malmö med underökningområdet krafferat. Kartunderlag: Malmö Stadbyggnadkontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

7 Sammanfattning Under tiden 25/7 16/ har Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Malmö tad fatighetkontor genomfört en arkeologik förunderökning på fatigheten Hyllie 155:91 i Hyllie ocken, med anledning av planerad markexploatering. Förunderökningen grundade på reultat från utredning och yftade till att ytterligare avgräna fornlämningarna utbredning inom området och få grepp om dera ålder och karaktär. Reultaten från förunderökningen kall ge underlag för vidare belut i ärendet. Lämningarna inom underökningområdet ingår i ett ammanhängande fornlämningområde och kan inte betrakta iolerat från angränande underökningar. Detta gäller framförallt Citytunnelprojektet delområden 3, 4 och 5 (MHM 12877, 12878, 12879), Hotelltomten (MHM 12751), amt den äldre underökningen Annetorpleden (MHM 7176). Det gäller ockå de omfattande lämningarna på den angränande höjden inom Lorenborggatan förlängning, Hyllie IP och Hyllie Ekotråk (MHM 12524, & 12645), där bland annat boplatlämningar från äldre järnålder med indikationer på hög ocial tatu framkommit, i form av pår efter tora byggnader, hägnadytem, ett tenträngytem om kringgärdat höjden, amt tora gropytem om bland annat innehöll välbevarade metallföremål, t.ex. ett eneggat värd och hätutrutning. Den återtående ödra delen av denna höjd kommer att lutunderöka under år 2002 inom Citytunneln delområde 2 (MHM 12876). Delområde A omfattade höjden nordluttning, och utgör med törta annolikhet en del av en eller flera boplater från äldre järnålder, möjligen även tidig yngre järnålder. Ytan ligger i direkt anlutning till Annetorpleden delområde 2 och 3. Strax öter om området ligger Citytunneln delområde 5, och åt ydot ligger Citytunneln delområde 4. Förunderökningen gav framförallt pridda anläggningar med fyndmaterial av äldre järnålderkaraktär, amt ett hu (Hu 7) om preliminärt typologikt daterat till amma period. I den nordötra delen framkom gropar och gropytem om med törta annolikhet kan knyta till den tora bebyggelekoncentration från järnåldern om dokumenterade inom Annetorpleden delområde 3. Delområde B & C omfattar vätluttningen och bör betrakta om en helhet, då förunderökningen viat att de rymmer lämningar av amma karaktär och datering, det vill äga framförallt boplatlämningar från äldre järnålder. Ytan gränar i norr mot Annetorpleden delområde 1 där framförallt lämningar framkommit om daterat till äldre järnålder och i öder till Hotelltomten där lämningar från bland annat MN A, bronålder och äldre järnålder underökt. Under förunderökningen framkom på B & C bland annat ju hu, de fleta med välbevarade vägglinjer. Lämningarna utgör både fortättningar på hugrupper inom angränande ytor och nya koncentrationer om inte tydligt kan koppla till dea. Huen var huvudakligen av äldre järnålderkaraktär, och även de gropar och gropytem om underökte gav ett fyndmaterial om indikerar äldre järnålder. Hu 8 avvek dock med ett ovanligt uteende. Detta hade lätt konvexa väggar av tätt atta väggtolpar men aknar centralt placerade takbärare. Typologikt kan huet datera till tidig medeltid, men det kan ockå vara ett atypikt hu från någon tidigare period. I den ydvätra delen av luttningen framkom ett mindre kärr, om tått öppet å ent om 1809 enligt enkiftekartan, men idag är helt överodlat. Kring detta fann ett halvduin härdar, och framförallt i den ödra kanten av kärret hittade en hel del körbränd ten, amt entaka obrända ben. Den körbrända tenen i kärrkanten anta antingen vara avfall från härdar, eller härtamma från önderplöjda eller på annat vi kingrade härdar. Reterna efter kärret var väl avgränade, och vid förunderökningen tog ektionprover för att klargöra den miljöarkeologika potentialen. Aktiviteterna vid kärret kan både ha amband med lämningarna inom underökningområdet och de lämningar om hittat direkt yd och Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 5

8 ydvät om kärret på Hotelltomten, där det del fann omfattande boplatlämningar från äldre järnålder, del gropar och en brunn om daterat till yngre bronålder. Delområde D omfattar jälva höjdkrönet. De förhitorika lämningarna betår av gropar och tolphål. En kvadratmetertor provruta, centralt placerad i den törta anläggningen (A137), gav ca 6,1 kg keramik och ca 2,5 kg flinta. En ca 2 m² tor del av en mindre grop (A473) underökte ockå, och gav ca 8 kg keramik och 7,3 kg flinta. Keramiken från de underökta groparna kan typologikt datera till ent MN A. Flintmaterialet från groparna är mycket enhetligt och betår till tor del av avlag och förbrukade kärnor från pecialierad huhållproduktion av pånliknande avlag. Det finn mint en grop till av amma karaktär om ännu inte är underökt och det är troligt att fler kan förekomma. Sammantaget kan man förvänta ig ett mycket tort mellanneolitikt material. Enbart i den törta anläggningen bör finna över 100 kg keramik. Analy av flintan pridning i matjorden tyder på att boplaten är väl avgränad. Materialet från delområdet är kronologikt väl avgränat. Dea faktorer i kombination med att materialet repreenterar en i Malmöområdet dåligt känd period, och ett möjligt rumligt amband med paliadanläggningen på Citytunnelprojektet delområde 5/Annetorpleden, indikerar att delområdet har en mycket hög arkeologik potential. Inledning Med anledning av att Fatighetkontoret i Malmö planerar att exploatera delar av fatigheten Hyllie 155:91, Hyllie ocken, Malmö tad, har en arkeologik förunderökning genomfört av Malmö Kulturmiljö, enligt läntyrelen belut (Dnr ). Fältarbetet utförde under tiden 25/7 16/ och ledde av antikvarie Ulf Sandén, Malmö Kulturmiljö. Rapporten har krivit av Ulf Sandén och antikvarie Anna Andréaon, Malmö Kulturmiljö. Förunderökningområdet utgjorde m² av det totalt m² tora exploateringområdet, den del av fatigheten Hyllie 155:91 om ligger öder om Annetorpvägen, norr om Henrikdalvägen och väter om Hyllie vattentorn (figur 1). Arkeologika utredningar hade tidigare utfört inom området år 2000 (Sandén 2001) och år 2001 (Andréaon & Sandén 2001) av Malmö Kulturmiljö. Flintmaterialet från de underökta matjordrutorna har analyerat av antikvarie Ander Högberg, Malmö Kulturmiljö. Keramikmaterialet har analyerat av Ole Stilborg från Keramika forkninglaboratoriet, Lund. Miljöarkeologika analyer har utfört av Nina Karlon och Roger Engelmark, Miljöarkeologika laboratoriet, Umeå. Benmaterialet har betämt av oteolog Lena Nilon, Malmö Kulturmiljö, och makrofoilmaterialet av Stefan Gutafon, Malmö Kulturmiljö. För 14 C-analyerna anlitade Ångtrömlaboratoriet i Uppala. Syfte och metod Syftet med den arkeologika förunderökningen var att närmare betämma omfattning och bevarandegrad för de förhitorika lämningar om påviat vid den arkeologika utredningen, och ge ett underlag för vidare belut i ärendet. Till grund för förunderökningen genomförande låg en underökningplan utarbetad av Malmö Kulturmiljö. Förunderökningområdet indelade, grundat på reultaten från utredningen, i fyra delområden. Tre av dea (A C) omfattade framförallt boplatlämningar från järnåldern, medan det fjärde (D) främt omfattade mellanneolitika lämningar. Inom amtliga delområden gjorde utvidgningar av befintliga ökchakt, och ett 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

9 urval anläggningar underökte. Inom område B och D drog deutom kompletterande ökchakt. Ytan på amtliga framchaktade gropar och gropytem ökte ockå av med metalldetektor. All plandokumentation gjorde med hjälp av totaltation. En mindre matjordarkeologik underökning utförde inom område D. Totalt grävde och vattenållade 30 kvadratmetertora rutor med ett inbörde avtånd av ca 25 meter. Miljöarkeologik provtagning för pollenanaly utförde på tre plater i amarbete med Miljöarkeologika laboratoriet, Umeå. Två jordprofiler inamlade från kärret på delområde C, och ett prov från den malare vackan inom delområde B, om verkar innehålla colluviallager och/eller våtmarklager. Syftet med analyen var, förutom att betämma om det rör ig om bevarade våtmarklager och om möjligt datera dea, att underöka om det fann eroionlager, hur omfattande dea i å fall var och vad de kunde tänka repreentera. Topografi och fornlämningmiljö Underökningområdet ligger där den flacka kutlätten (zon 1) övergår i den något mer kuperade lätten (zon 2), om dea definierat av Nil Björhem i amband med projektet Öreundförbindelen (Björhem 1997). Ytan är belägen mellan 17 och 23 m ö.h. och omfattar topografikt den nordvätra delen av en långträckt höjdrygg, om har in högta punkt trax öder om underökningområdet (figur 2 och 3). Delområde D utgör jälva höjden, delområde B och C luttningen mot väter, och delområde A luttningen mot norr och nordöt. Höjden har tidigare varit omgiven av långträckta våtmarkområden både i väter och öter. Underökningområdet gränar till den ötra men ej den vätra av våtmarkerna. Även ett mindre, friliggande tidigare kärr har påviat inom delområde C. Hyllie by MHM 7176 MHM MHM 6281 MHM 12644& MHM MHM MHM MHM MHM MHM MHM 8694 Figur 2. Arkeologika underökningar nära UO. Skala 1: Kartunderlag Malmö Stadbyggnadkontor. Så långt tillbaka markanvändningen kan påra i hitorikt källmaterial har området utgjort av åkermark. Enligt bekrivningen till lantmäterikartan 1702 betod marken vid denna tid av andig åkerjord, förutom ett litet område om markerat om kärr och moig äng. Reterna efter detta kärr framkom vid utredningen inom område C. Undergrunden betår övervägande av lerig/iltig morän, med partier av ren and. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 7

10 Enligt 1702 år lantmäterikarta ligger underökningområdet i den ödra delen av Hyllie by Ötre vång på åkern Sädeten. (Erikon ). Enligt Docent Göran Hallberg på Dialekt och Ortnamnarkivet i Lund finn inga andra belägg för namnet Sädeten, men betydelen är annolikt äteten, och denna beteckning förekommer i andra delar av Skåne på tora tenar och flyttblock. Sannolikt härled beteckningen av att tenen liknar ett (vagn)äte, eller att det varit en plat att itta, under rat i arbete eller vid rea. (Hallberg muntlig uppgift). Inom underökningområdet fann inga regitrerade fornlämningar (figur 2). Däremot fann i direkt anlutning till området tora ytor där tidigare arkeologika underökningar givit ett rikt arkeologikt material från ett flertal förhitorika perioder. Mot norr gränar underökningområdet direkt till Annetorpleden (MHM 7176) där välbevarade boplatlämningar framförallt från äldre järnålder, framkom vid underökningarna (Andréaon m.fl. 2006). I väter gränar underökningområdet till Citytunnelprojektet delområden 4 (MHM 12878) och 5 (MHM 12879), där rika lämningar från neolitikum och järnålder underökt, bl.a. en paliadanläggning daterad till MN B, belägen ca 500 meter nordot om underökningområdet (Brink & Hydén 2006). Mot öder gränar underökningområdet till Citytunnelprojektet delområde 3 (MHM 12877) och Hotelltomten (MHM 12751), där förutom betydande boplatlämningar från järnåldern även framkommit kulturlager och gropar från MN A och bronålder. På jälva höjdkrönet har ockå framkommit flera gravar från neolitikum och järnålder (Hadevik m.fl. 2006). Väter om underökningområdet låg ett malt våtmarkområde, där inga betydande förhitorika lämningar framkommit (MHM 12646, Sandén 2001), och direkt väter om detta i in tur Hyllie medeltida bytomt (RAÄ nr 20, Hyllie n). Söder om byn och ca 500 m ydvät om underökningområdet har omfattande boplatlämningar från äldre järnålder påträffat, med indikationer på hög ocial tatu, inom Vintrieleden (MHM 12524), Hyllie IP (MHM 12644) och Ekotråket (MHM 12645). Bland annat framkom omfattande gropytem, amt pår efter kraftiga långhu och hägnadytem, och området har varit inhägnat av tenträngar. Fyndmaterialet omfattar bland annat metallfynd av hög kvalitet, t.ex. ett eneggat värd och hätutrutning (Friman 2006). Underökningreultat Förunderökningområdet omfattade m 2, varav m 2 avbanade med makin. Totalt påträffade 510 anläggningar (tabell 1 och 2), med huvudakliga dateringar till mellanneolitikum A (trattbägarkultur) och äldre järnålder. Området delade upp i fyra delområden, A D, och den följande preentationen av underökningreultaten följer denna uppdelning (figur 3). Anläggningtyp Antal Brunn 3 Ej klaificerade 109 Grop 47 Gropytem 10 Härd 5 Kokgrop 1 Lager (matjord) 1 Mörkfärgning 11 Stolphu 9 Stolphål 313 Utgår 1 Summa 510 Tabell 1. Hyllie 155:91. Samtliga anläggningar. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

11 Fyndkatergori Antal Vikt (g) Ben (42 fyndpoter) - - Bränd lera Flinta Glapärla 1 1 Järnföremål 1 2 Keramik Knackten (bergart) Pärla, ej klaificerad 1 1 Slagg (metall) Summa Tabell 2. Hyllie 155:91. Samtliga fynd. N A B D C Meter Figur 3. Hyllie 155:91. Underökningområdet med delområden (A D), chakt och anläggningar. Område A Delområde A omfattade topografikt en luttning mot norr och nordöt/öt, belägen mellan 21 och 18,5 m ö.h. Området gränar i norr till Annetorpleden (MHM 7176), i öter till Citytunneln delområde 5 (MHM 12879), och i väter och öder till en ca 40 m bred yta där alla lämningar förvunnit på grund av att man lagt ner en VA-ledning. Det nordötra hörnet av delområdet tangerar den före detta ötra våtmarken. Området kär ockå av en markväg i nordydlig riktning. Väter om markvägen framkom relativt paramt med anläggningar. Här underökte del en del av en grop (A42), del en del av ett hu (Hu 2:1) om tidigare framkommit vid underökningen Annetorpleden. Öter om markvägen framkom ockå paramt med anläggningar men fler än på den vätra idan. Här underökte en del av ett gropytem (A497), amt lämningarna efter ett mindre långhu (hu 7) och en närliggande grop (A13). Hu 7 Hu 7 var beläget på ca 19,5 m ö.h. (tabell 3, figur 4). Endat tolphål efter de takbärande tolparna var bevarade, och i par 4 från väter aknade deutom det norra tolphålet. Huet längd bör ha varit mint 10,5 m, och bredden ca 3,2 m. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 9

12 Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup > 10,5 3,2 2,1 2,7 0,09 0,34 - Tabell 3. Måttuppgifter (m), hu 7. Den takbärande kontruktionen i hu 7 har betått av fem par takbärande tolpar, och var relativt oymmetrik. Totalt underökte fem tolphål i huet, ett från varje bockpar (A15, A , A495). Stolphålen var runda i plan, med flat eller vagt rundad botten. Fyllningen var likartad i amtliga, och betod av gråbrun humö andig/iltig lera. I ett av dem fann ockå en central tolpfärgning (A492). För övrig verkade tolphålen djupare och bättre bevarade i huet vätra del. A492 Figur 4. Anläggningar tolkat om tillhörande Hu 7 ifyllda med vart. Skala 1:200. Inga fynd påträffade, förutom ett avlag med inhak (12888:F:609) i A492. Anläggningen har 14 C-daterat till övergångperioden mellan yngre bronålder och förromerk järnålder (tabell 4). Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC BC A492 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 7. Hu 2:1 I den vätra delen av område A grävde ett ökchakt utmed Annetorpvägen för att underöka om Hu 2:1 om framkom vid underökningen Annetorpleden (MHM 7176) fortatte in på underökningområdet. Marken var här hårt packad efter makiner om använt vid bygget av Annetorpvägen, men fyra tolphål (A481 A484) om kan ha tillhört huet vägg eller gavel framkom och underökte (figur 5). Dea hade en diameter på drygt 0,20 m, och ett djup på drygt 0,10 m. Inga fynd framkom. Anläggning A484, om tolkade om lämningarna efter en gaveltolpe, var bät bevarad. De fyllning betod av brungrå humö andig ilt. Slutaten blev att i tort ett hela Hu 2:1 hade framkommit vid den tidigare underökningen, och de ötra gavel låg där man då antog. Hu 2:1 tolkade om ett mindre uthu, och daterade med hjälp av keramikfynd till äldre järnålder. Preci öder och väter om det kar underökningområdet av ett VA-chakt, vilket gör att man inte kan veta om det funnit någon ytterligare byggnad i huet närhet, men detta verkar mycket annolikt. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

13 A482 A484 A483 A481 Figur 5. Stolphålen A vilka tolka om en del av Hu 2:1 från lutunderökningen Annetorpleden (MHM 7176). Skala 1:200. Gropar Grop A13 låg drygt fem meter öder om hu 7 på 19,7 m ö.h. Den var rund i plan och mätte 1,2 x 1,25 m. De profil var kålformad, och den var maximalt 0,5 m djup. Fyllningen utgjorde av ett lager, om betod av mörk gråbrun andig ilt. Halva anläggningen underökte med pade, och fynden tillvaratog då fyllningen genomgick på hackbord. Fynden eparerade i två tick, där tick 1 utgjorde de överta 20 cm, och tick 2 reten av fyllningen ner till botten. Fyndmaterialet var paramt. I det övre ticket framkom en törre keramikkärva (45 g), fyra avlag (21 g) och två avlag med retuch (11 g). I det undre ticket framkom ex keramikkärvor (8 g), fem avlag (27 g) och ett tycke övrig flinta med retuch (12 g). Den törre keramikkärvan från tick 1 (12888:641) kom från ett oxiderat bränt kärl med grov kvartmagring, om tolka om ett förrådkärl. Fyndmaterialet motäger inte att gropen kan ha haft en anknytning till huet, exempelvi om förvaringgrop, men detta kan inte äkert avgöra. Grop A42 var belägen öter om markvägen, relativt högt upp i nordluttningen på ca 21 m ö.h. Den var oregelbunden i plan och mätte ca 3,35 x 2,65 m (figur 6). De djup var maximalt 0,28 m. Gropen hade en relativt tydligt avgränad nedgrävningkant. Fyllningen utgjorde av ett lager, om betod av brunvart iltig lera med inlag av tenar, bland vilka ungefär hälften var körbrända. Figur 6. A42, den underökta delen markerad med vart. (Skala 1:100). Av grop A42 underökte den nordötra fjärdedelen med pade, och fyndmaterialet tillvaratog då fyllningen genomgick på hackbord. Fynden eparerade i två tick om vardera ca 15 cm. Fynden utgjorde av flinta och keramik. Flintmaterialet betod av 22 avlag, varav två brända, amt ett tycke övrig bränd flinta. Keramikmaterialet betod av kärvor från två typer av kärl del ett tunt, vart, polerat god, del ett grövre rödbränt, om kanke varit någon form av förrådkärl. Deutom framkom ett antal fragment av bränd lera (12888:720) om tolkade om delar av en lerkiva eller ett lerblock. Gropen verkar kunna datera till äldre järnålder, framförallt grundat på kärvan 12888:719 (Rotoványi muntlig uppgift). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 11

14 Gropytem Gropytemet A497 låg direkt intill ett törre gropytem (A29), längt ner i luttningen mot Annetorpvägen på ca 18,8 m ö.h. Det var oregelbunden i plan och mätte ca 3,3 x 2,4 m. Djupet i den underökta ydvätra kvadranten var 0,35 0,47 m. Anläggningen underökte genom att den ydvätra fjärdedelen grävde ut med pade. Fynden inamlade då fyllningen genomgick på hackbord. Fyndmaterialet var paramt, och fann endat i lager 1. Både keramik och ben i anläggningen var i relativt dålig kondition och fulla av prickor, om annolikt bildat när fyllningen packade vid vägbygget. Gropytemet fyllning utgjorde av två lager, ett övre (lager 1) om betod av brungrå humö andig ilt med inlag av kolfragment, och ett undre (lager 2) om var något ljuare, och betod av gråbrun något humö iltig and. Den nedre delen av det undre lagret innehöll ockå relativt rikligt med ten (ca 50 %). Fyllningen var mycket hårt packad, med törta annolikhet på grund av att man kört över ytan med tunga makiner i amband med bygget av Annetorpvägen. Strax norr om anläggningen fann ockå törningar i undergrunden, i form av hjulpår. Det verkar om en m bred zon närmat Annetorpvägen har blivit mer eller mindre önderkörd i amband med anläggningarbetet. Fyndmaterialet från A497 utgjorde av en törre keramikkärva (101 g), nio avlag (39 g), ett plitter amt fyra tycken bränd övrig flinta (2 g). Keramikkärvan (12888:F:646) har tillhört ett reducerat bränt kärl med polerad yta, rundad buk, utvängd mynning och rak kant. Godet var ca 0,9 cm tjockt vid kuldran och ca 0,6 cm vid mynningen. Kärlet datera typologikt annolikt till den enare delen av förromerk järnålder eller romerk järnålder (Rotoványi, muntligen). Bland fyndmaterialet från A497 fann ockå en mindre mängd ben, förutom obetämbara benfragment av däggdjur (7 g) även ett mellanfotben av nöt (Bo tauru, metapod, diafy) (16 g). Samtliga ben var eroderade och en del hade pår av gnag, vilket annolikt indikerar att benen legat öppet på marken en tid innan de hamnat i gropen övre lager. Område B Delområde B gränade i norr mot Annetorpleden, i vät mot Lorenborggatan förlängning (norra delen), och i nordöt mot VA-chaktet. Avgränningen mellan delområde B och C betrakta om yttert preliminär, efterom reultaten från förunderökningen narat viat att lämningarna i hela vätluttningen måte betrakta om en ammanhängande helhet. Här underökte lämningarna efter ex byggnader, av vilka de fleta verkade välbevarade med tydliga vägglinjer. Även ett mindre antal gropar och gropytem delunderökte. På den intilliggande delen av Annetorpleden (MHM 7176) underökte bland annat fem trekeppiga och ett tvåkeppigt hu, amt en mängd andra anläggningar, främt tolphål, gropytem, gropar, men ockå lertäktgropar, härdar och kulturlagerreter. Dea lämningar daterade generellt genom fyndmaterialet till äldre järnålder, annolikt äldre romerk järnålder. Undantaget var en grop/kulturlagerret om utifrån fyndmaterialet daterade till TN C. Hu 1 Hu 1 var en del av Hu 1:3 från Annetorpleden (MHM 7176). Lämningarna om framkom vid förunderökningen utgjorde del av en tolphålrad motvarande en del av huet ödra vägg, del ett tolphål (A108) om tolkade om lämningarna efter en takbärande tolpe (tabell 5, figur 7). Mellan tolphålen A96 och A97 fann ett avtånd på ca 1,20 m, vilket tolkade om en trolig dörröppning. Samtliga anläggningar om antog kunna tillhöra hu 1 underökte med pade. Inga fynd framkom. Fyllningarna var likartade och betod av mörkgrå andig ilt med inlag av entaka kolfragment. Ett av väggtolphålen (A103) har 14 C-daterat till övergången mellan förromerk och romerk järnålder (tabell 6). 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

15 Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup 25 5,6 2,0 2,5 0,30 0,50 0,03 0,34 Tabell 5. Måttuppgifter (m), hu 1. A108 A103 A97 A98 Figur 7. Hu 1. Stolphål om framkom vid den aktuella förunderökningen markerade med vart. En minimal förkjutning mellan den handritade och digitalierade planen från 1988 och den med totaltation inmätta från 2001 har korrigerat. Skala 1:200. Hu 1 har varit ett trekeppigt långhu, drygt 25 m långt och 5,5 5.6 m brett. Den takbärande kontruktionen har troligen betått av ex par takbärande tolpar, och huet väggar har varit relativt raka. Vid jämförele av tolphålen djup kan man kontatera att de i den nyupptäckta delen är en dryg decimeter grundare än på Annetorpleddelen. Detta beror med törta annolikhet på att marken packat och tört vid vägbygget, och att vi därför varit tvungna att chakta något djupare för att tolphålen kulle bli ynliga. Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC 120 AD 100 BC 140 AD A103 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 1. Hu 2 Hulämningarna 2, 3 och 4 låg på ca 19 m ö.h. och överlagrade delvi varandra. Några tolphål från varje långhu underökte med pade. I hu 2 underökte del ex tolphål tolkade om lämningar efter långhuet ydvägg (A , A257 och A259), del två om tolkat om lämningar efter takbärande tolpar (A222 och A241). Även en mer diffu anläggning (A244) om låg på linje med de förmodade takbärarna underökte. Denna kan eventuellt utgöra lämningarna efter ytterligare en takbärande tolpe (figur 8). A241 A222 A257 A259 A244 A249 A248 A247 A246 Figur 8. Anläggningar tolkat om tillhörande Hu 2 ifyllda med vart. Skala 1:200. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 13

16 Hu 2 verkar ha haft en relativt oymmetrik takbärande kontruktion (tabell 7). De längd är okänd, men bredden bör ha varit ca 5,85 m. Även lämningar efter delar av huet vägglinjer är bevarade. Fyllningarna i tolphålen betod av humö brungrå lerig ilt. I fyllningen från tolphålen efter de takbärande tolparna fann ockå en inblandning av ot och kolfragment. Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup - 5,8 2,3 2,7 0,4 0,05 Tabell 7. Måttuppgifter (m), hu 2. Inga fynd påträffade, förutom ett fingerben av nöt, vart och lätt bränt, i A222. A222 har ockå 14 C-daterat till förromerk järnålder, annolikt den äldre hälften (tabell 8). Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC BC A222 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 2. Hu 3 Från hu 3 underökte fyra tolphål vilka tolkade om lämningar efter takbärande tolpar (A262, A263, A266 och A167 och A241), ett från varje tolppar. Huet verkar ha haft en relativt ymmetrik kontruktion, och er ut att ha delvi bevarade vägglinjer (tabell 9, figur 9). Huet längd är okänd, men bredden bör ha varit ca 5,4 m. Stolphålen grävde med pade. Fyllningarna betod av humö brungrå lerig ilt. Inga fynd framkom. Huet har 14 C-daterat till övergången mellan förromerk och romerk järnålder (tabell 10). Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup - 5,4 2,0 2,2 0,3 - Tabell 9. Måttuppgifter (m), hu 3 A262 A263 A266 A267 Figur 9. Anläggningar tolkade om tillhörande Hu 3 fyllda med vart. Skala 1:200. Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC 120 AD 120 BC 140 AD A263 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 3. Hu 4 I hu 4 underökte fem tolphål om tolkade om lämningar efter takbärande tolpar (A224, A242, A243, A245 och A258). Stolphålen grävde med pade, och fynden tillvaratog genom handplockning. Med tor annolikhet tillhör ytterligare ett par tolphål (A126 och A127) i chakt 36 ockå hu 4. Hu 4 verkar ha haft en relativt ymmetrik kontruktion, men lämningar efter vägglinjer finn ej kvar (tabell 11, figur 10). Fyllningarna i tolphålen betod av humö mörkt brungrå lerig ilt med inlag av kolfragment 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

17 Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup - - 2,0 2,2 0,30 - Tabell 11. Måttuppgifter (m), hu 4. A258 A224 A242 A245 A243. Figur 10. Anläggningar tolkade om tillhörande Hu 4 fyllda med vart. Skala 1:200. Fyndmaterialet från hu 4 betod av 8 g må keramikfragment, från A224 (12888:636) och A243 (12888:637). Dea var dock å må och illa medfarna att det inte en gick att äga om det var rödaktig brukkeramik eller bränd lera. I A242, 243, 258 noterade ockå förutom kolbitar även bränd lera i fyllningen. Stolphålet A258 har 14 C-daterat till övergångperioden mellan förromerk och romerk järnålder (tabell 12). Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± 45 AD 130 AD 50 BC 140 AD A258 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 4. Gropytem Gropytemet A122 låg i nordvätra delen av underökningområdet på ca 17,5 m ö.h. Endat den ödra delen av gropytemet framchaktade vid förunderökningen (figur 11). Denna del mätte ca 6,8 x 2,6 m. Figur 11. Gropytem A122 i plan. Skala 1:200. Omkring en kvadratmeter i det ydvätra hörnet av anläggningen grävde ut med pade, och fynden inamlade då fyllningen genomgick på hackbord. Fyllningen betod i huvudak av två lager, ett övre (lager 1) om innehöll humö gråvart otig och lerig ilt amt en hel del körbränd ten, och ett undre (lager 2) av humö vartbrun lerig ilt. Fyndmaterialet från gropytemet framkom i lager 1, och betod av ben, flinta och keramik. Benmaterialet var relativt fragmentarikt (tabell 13). Får/get och nöt repreenterade i huvudak av vuxna individer, medan benet från tamgri kom från en ung individ. En del ben var mer eller mindre eroderade, vilket indikerar att de legat öppet på marken under någon tid. Flintmaterialet från A122 utgjorde av ex avlag (16 g), ett avlag med retuch (15 g), ett tycke övrig flinta med retuch (21 g), amt en flintknuta med bearbetning (45 g). Keramikmaterialet utgjorde av åtta kärvor (21 g). Det åg ut att härröra från två typer av kärl, en reducerat bränd tunväggig typ med polerad yta, och en oxiderat bränd grövre typ, tolkad om någon form av förrådkärl. Anläggningen daterade grundat på fyndmaterialet till äldre järnålder. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 15

18 Stick Sakord Antal Vikt (g) Övrigt 1 Bo tauru, maxilla, molar, in, adult 1 101,5 1 Capra hircu/ovi arie, Mt III et IV, diafy 1 6,49 Eroderad, gnag 1 Capra hircu/ovi arie, molar 1 max, in, adult 1 1,94 1 Capra hircu/ovi arie, molar 2 max, in, adult 1 5,93 1 Su crofa, cervicale, juvenil 1 5,17 1 Mammalia, indeterminata 6 5,57 Lätt eroderade Summa 18 23,12 Tabell 13. Benmaterialet från A122 (12888:F:238). Gropytemet A465 låg ungefär mitt på vätluttningen ca 18 m ö.h. Det mätte 13,2 x 9,0 m och var oregelbundet i plan. De djup där provrutan grävde var 0,66 m. En kvadratmetertor ruta grävde ut med pade, och fyndmaterialet inamlade då fyllningen genomgick på hackbord. Fynden eparerade i fyra tick om vardera ca 15 cm. Fyllningen utgjorde av flera lager (figur 12). Samtliga lager innehöll även en hel del körbränd ten. mot S mot V mot N mot Ö S Figur 12. Sektionritning provruta A465. Skala 1:50. Lager 1) vartbrun iltig lera. Lager 2) vartgrå iltig lera med inlag av lager 6. Lager 3) gulgrå lera. Lager 4) melerad grå, gul och brun lera. Lager 5) gråvart iltig lera. Lager 6) vit, brun och gråmelerad lera (undergrund). Fyndmaterialet från gropytem A465 betod av ben, flinta och keramik. Från tick 1 tillvaratog en rundlagen knackten av flinta (Ã 6,5 cm, 287 g), tio keramikkärvor (43 g) och ben. Från tick 2 tillvaratog fem avlag (18 g), ett bränt avlag (0,5 g), tio keramikkärvor (13 g) och ben. Stick 3 innehöll fyra avlag (15 g) och en keramikkärva (3 g), och tick 4 lutligen fem avlag (16 g). Benmaterialet var litet (tabell 14), och återfann endat i anläggningen övre fyllning (tick 1 och 2). Samtliga ben var eroderade, vilket tyder på att de legat öppet på marken någon tid innan de hamnat i fyllningen. Keramiken betod del av oxiderat och reducerat bränt tunnväggigt god, del grövre oxiderat bränt tjockväggigt god. En kärva hade även fatbränd matkorpa och en var ekundärt bränd. Anläggningen daterade grundat på fyndmaterialet till äldre järnålder. Den har preliminärt tolkat om en lertäkt, om edan fyllt igen med bland annat huhållavfall. Stick Sakord Antal Vikt (g) Övrigt 1 Bo tauru, Mt III et IV, övre hälft, in 1 31 Eroderad 1 Bo tauru, Radiu, Supradital, in 1 19 Eroderad 1 Capra hircu/ovi arie, Radiu, Subproximal, in 1 1 Eroderad 1 Mammalia, Indeterminata Eroderad 2 Bo tauru, Tibia, Dital, in, Adult 1 5 Lätt Eroderad 2 Mammalia, indeterminata 5 10 Lätt Eroderad Summa Tabell 14. Benmaterialet från A465. Den lilla våtmarken I luttningen ydvät om hu 2 4 fann en vacka, där det vid ökchaktningen framkom lager, om åg ut att betå av colluviallager och/eller våtmarklager. Detta fick arbetbenämningen lilla våtmarken under förunderökningen, för att kilja den från den tydliga törre våtmarken inom område B. Lagret låg på ca m ö.h. och verkade ha en långmal utbredning. I chakt 33 framkom vid chaktningen ockå två brunnar om låg i lagret. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

19 För att underöka lagret karaktär närmare tog en profil i chakt 34 genom hela lagret för pollenanaly (Profil 3, prov nr 12888: ). Profilen ritade ockå, och åg ut att under ploglagret innehålla endat ett ytterligare lager, om betod av mörk vartgrå iltig and med entaka tenar (diameter 0,10 m). Detta var på provtagningtället 0,6 m tjockt. Det ane inte beviat att detta är ett våtmarklager, det kan ockå röra ig om någon form av anläggning Område C Lämningarna om framkom vid förunderökningen på delområde C omfattar reterna efter ett kärr, amt boplatlämningar daterade till järnåldern och eventuellt neolitikum. Två av byggnaderna (hu 5 och 8) låg i vätluttningen öter om kärret, och den tredje (hu 6) på en platå nordöt om det. Hu 5 och 6 datera till järnåldern, men hu 8 var mycket ovanligt, och vårt att datera typologikt. En 14 C-datering från träkol från ett av tolphålen har givit reultatet MN B. Direkt öder om Delområde C framkom inom Hotelltomten lämningarna efter drygt 20 hu, både långhu och mindre uthu, amt gropar, brunnar och andra boplatlämningar. Till detta kommer ytterligare mint ju trekeppiga långhu med tillhörande boplatlämningar på Citytunnelprojektet delområde 3. Hela den äldre järnåldern verkar finna repreenterad, vilket kulle betyda en kontinuitet på omkring 900 år. Eventuellt till och med något längre, efterom även pridda anläggningar från yngre bronålder framkommit. Lämningarna från bronålder är dock förhållandevi få. I den vätra delen av Hotelltomten vid kanten av våtmarken har man ockå funnit kulturlagerreter om datera till MN A. Entaka anläggningar från denna period finn även högt upp på höjden (Hadevik m.fl. 2006). Hu 5 Hu 5 låg i vätluttningen ca 25 m från kärret på 19,5 m ö.h. Sju tolphål underökte. Tre av dem (A315,313 och 287) tolkade om lämningarna efter takbärande tolpar, och fyra om lämningar efter väggtolpar (tabell 15, figur 13). Stolphålen grävde med pade och grävlev. Huet har varit trekeppigt och rektangulärt, med en i det närmate rak vägglinje i norr och en vagt konvex i öder. De längd är okänd, men bredden bör har varit ca 5,4 m. Fyllningarna i tolphålen betod av humö mörkgrå lerig ilt, i tolphålen efter takbärarna med inlag av ot. Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup - 5,4 2,2 2,6 0,3 - Tabell 15. Måttuppgifter (m), hu 5. A193 A313 A305 A315 A322 A316 A287 Figur 13 Anläggningar tolkade om tillhörande Hu 5 ifyllda med vart. Skala 1:200. Fyndmaterialet från huet var mycket litet, endat två fragment av relativt tunn, vart polerad keramik från A305 och A193, amt en del av en tand av nöt från A322. Ett av tolphålen efter en takbärande tolpe (A313) har 14 C-daterat till en förromerk järnålder (tabell 16). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 17

20 Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC AD 210 BC 60 AD A313 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 5. Hu 6 Hu 6 var beläget på en låg platå nord/nordöt om kärret, max 35 meter från kärrkanten. Endat lämningar efter takbärande tolpar verkar bevarade (tabell 17, figur 14). Den takbärande kontruktionen er ut att ha varit ymmetrik och relativt mal. Huet har annolikt varit drygt 12 m långt, och ca 5,2 m brett. Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup - - 1,6 1,8 0,3 0,4 0,05 Tabell 17. Måttuppgifter (m), hu 6. A297 A298 A295 A296 A293 Figur 14. Anläggningar tolkade om tillhörande Hu 6 ifyllda med vart. Skala 1:200. Huet underökte genom att de fem tolphål om tolkade om lämningar efter takbärande tolpar grävde ut med pade och grävlev, och fynden tillvaratog genom handplockning. Fyllningarna betod av humö mörkt brungrå lerig ilt. Det vätra paret (A296 och A298) hade en tenkoning, betående av mer eller mindre körbränd ten. Inga fynd påträffade. Ett av tolphålen efter en takbärande tolpe (A293) har 14 C-daterat till en förromerk järnålder (tabell 18). Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC AD 360 BC 60 AD A293 Stolphål Skalkorn (Hordeum vulgare) Tabell C-reultat från hu 6. Hu 8 Hu 8 låg på ca 20,5 m ö.h. i en vag vätluttning ner mot kärret (tabell 19, figur 15). Avtåndet till hu 5 var ca 30 meter, till kärret ca 70 meter och till A188 ca 35 meter. Till en början var det oklart om hu 8 verkligen var ett hu, efterom takbärare aknade. Mitanken fann att det itället kunde röra ig om en fägata eller liknande. Under grävningen blev det dock klart att det måte vara ett långhu, men ett ovanligt ådant, efterom lämningarna efter väggarna i tort ett var de enda påren efter det. Även pår efter gavlarna aknade. Samtliga anläggningar i huet underökte, efterom det bedömde att de grunda tolphålen inte kulle klara att tå öppna över vintern. Längd Bredd Bockbredd Stolphål, takbärande, djup Stolphål, vägg, djup 22 5,4-0,32 0,05 0,25 Tabell 19. Måttuppgifter (m), hu Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

21 Hu 8 hade en vagt konvex form. Bredden vid huet mitt var ca 5,4 m och vid gavlarna ca 4,7 meter. Längden beräknade till 22 m. Ytan innanför påren efter vägglinjerna renade mycket noga, men inga anläggningar framkom, utom några få i den vätra delen. Endat en anläggning (A509) framkom om eventuellt kulle kunna tolka om reterna efter en takbärare. Denna kulle i å fall ha tått i den ödra delen av A509 och annolikt ha haft en diameter på ca 0,32 m. Strax öder om A509 fann ockå två mindre tolphål (A510 och A511) om eventuellt kan vara reterna efter någon form av inre kontruktion. Fyllningen i dea två tolphål var, likom i A509, mycket lik fyllningarna i de närliggande tolphål om tolka om lämningar efter vägglinjer. Om A509 tolka om reterna efter en takbärande tolpe bör detta betyda att huet varit tvåkeppigt, med en takbärande meulakontruktion. Efterom lämningar efter takbärande tolpar akna bör detta tala antingen för att tolphålen efter den takbärande kontruktionen varit grundare än tolphålen efter väggarna, eller att tolparna tått på ylltenar om lämnat å grunda pår att dea förvunnit. Kanke kan huet ockå ha haft en takbärande kontruktion om helt och hållet bar av väggarna, men detta verkar inte annolikt. A370 A509 A388 A219 A350 A349 Figur 15. Hu 8. Skala 1:200. I påren efter långväggarna trax öter om huet mitt fann två tolphålpar, om tolkade om något indragna dörröppningar (A388, A219, A349 och A350). Dea öppningar hade en bredd på ca 1,0 meter (mätt från centrum till centrum av tolphålen). Dea tolphål var tydligt djupare än de närliggande tolphål om tolkat om lämningar efter vanliga väggtolphål. De hade en diameter på ca 0,21 0,24 m och var ca 0,10 m djupa på den ödra idan och ca 0,18 m på den norra. Avtåndet mellan väggtolparna är ganka jämt i hela långhuet, ca 0,6 0,7 m (från centrum av ett tolphål till centrum av näta). Fyllningarna i tolphålen betod av mörk brungrå andig ilt med eller utan inlag av kolfragment. Vid grävningen kontrollerade ärkilt om det gick att e om väggtolparna lutat i någon riktning, men det fann inga tydliga tecken på detta. Stolphålen var genomgående relativt ymmetrika. Väggtolparna diameter ligger omkring 0,20 m. Bät bevarade verkar lämningarna efter långhuet ötra del vara, vilket tolka om beroende på marken lutning och jordbruket påverkan. Stolphålen är djupat i långhuet ödra vägg ötra del (ca 0,25 m), och grundat i den norra väggen vätra del (0,05 0,10 m). Det enda fyndet från hu 8 var ett avlag (från A364), om inte ger några ledtrådar till långhuet datering. Trot att en tor mängd jordprover från tolphålen flotterade och analyerade efter makrofoil, framkom inga ådana. Därför 14 C- analyerade itället ett kolprov av träkol från ek (Querqu robur). Reultatet blev mint agt överrakande (tabell 20), det viade ig nämligen med goda marginaler Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 19

22 hamna i MN B (tridyxekultur). Vid lutunderökningen bör därför ytterligare mint ett kolprov datera för att bekräfta denna datering. Lab.nr 14 C år BP Kal. 1 igma Kal. 2 igma Anl.nr Anl.typ Material Ua ± BC 2350 BC BC A293 Stolphål Träkol, ek (Querqu robur) Tabell C-reultat från hu 8. Gropytem Anläggning A181 låg i den norra delen av delområde C, på ca 19 m ö.h. Endat den vätra delen av gropytemet chaktade fram under förunderökningen, denna del mätte ca 6,8 x 2,6 m (figur 16). Djupet i provrutan var 0,64 m, och anläggningen verkade här endat ha en fyllning (lager 1) om betod av något otig vartgrå iltig lera. Fyllningen innehöll ockå en del ten, även körbränd. Figur 16. A181. Skala 1:200. En kvadratmetertor provruta i anläggningen ydvätra del underökte med pade, och fynden inamlade när fyllningen genomgick på hackbord. Fyllningen i rutan delade upp i 3 tick om 20 cm. Fyndmaterialet betod av keramik, flinta och ben. Flintmaterialet från tick 1 utgjorde av ju avlag (16 g), ett avlag med retuch (3 g) och en flintknuta med bearbetning (44 g). Från tick 2 tillvaratog fem avlag (21 g) och ett avlag med retuch (4 g), och från tick 3 endat ett avlag (3 g). Keramikmaterialet från tick 1 utgjorde av 39 kärvor (140 g). Från tick 2 tillvaratog 47 kärvor (150 g) och från tick 3 totalt 10 kärvor (98 g). Keramikmaterialet var alltå ganka litet, men innehöll fragment från flera olika typer av kärl, framförallt av ervering- eller konumtionkärl, men även förrådkärl. Någon entaka kärva viade tecken på att vara ekundärt bränd. Keramiken datera allmänt till äldre järnålder (Rotoványi muntlig uppgift). Benmaterialet var relativt litet (tabell 21), och en ganka tor del gick inte att betämma närmare. En entaka tand kom från tamgri (Su crofa dometicu). På två hätben och ett fårhorn iakttog laktpår. En del av benen var mer eller mindre eroderade, vilket indikerar att de legat öppet på marken under någon tid. Fyra ben hade gnagmärken, troligen från hund. 20 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

23 Stick Sakord Antal Vikt (g) Övrigt 1 Equu caballu, Molar 2, krona, dx, adult Eroderad 1 Bo tauru, Molar mand, dx, adult Capra hircu/ovi arie, Mandibula, ymfy, dx 1 1 Lätt eroderad 1 Capra hircu/ovi arie, Inciiv, dx, adult 1 0,5 1 Su crofa dometicu, Molar 3 mand, krona, in Mammalia, Indeterminata Lätt eroderade 2 Equu caballu, Coxae, Ilioacetabulum+, in, adult 1 44 Slaktpår 2 Bo tauru, Ulna, ubproximal, dx, adult 1 9 Gnag 2 Capra hircu/ovi arie, Molar 1 max, krona, in adult Capra hircu/ovi arie, Molar 3 max, dx, adult Capra hircu/ovi arie, Den, krona 1 0,5 2 Capra hircu/ovi arie, Radiu, diafy, dx 1 4 Gnag 2 Capra hircu/ovi arie, Mc III et IV, nedre hälft, adult Capra hircu/ovi arie, Phalanx II, adult Capra hircu/ovi arie, Mt III et IV, proximal, in 1 0,5 2 Mammalia, Indeterminata Lätt eroderad 3 Ovi arie, Cornu, övre hälft 1 52 Slaktpår 3 Bovidae, Cornu Lätt eroderad 3 Bo tauru, Mandibula, bakkant, in 1 24 Gnag 3 Equu caballu, Metapod, nedre hälft 1 30 Slaktpår, gnag 3 Mammalia, Indeterminata 10 4 Lätt eroderade Summa Tabell 21. Benmaterialet från A181. A188 låg ca 15 meter norr om hu 5 på ca 19,5 m ö.h. Anläggningen tolkade om ett gropytem, om mätte ca 7,3 x 4 meter (figur 17). Efter underökning av en kvadratmetertor kontaterade att den vätra delen av A188 med törta annolikhet är en brunn, om mäter ca 3,7 x 3,0 meter i plan. A188 Figur 17. A188. Skala 1:250. En kvadratmetertor ruta grävde till ett djup av 0,8 meter i den vätra delen av A188. Det viade ig att anläggningen blev för djup för att man kulle kunna gräva en kvadratmeterruta ända till anläggningen botten (figur 18). Rutan grävde med pade i tick om 20 cm, och fynden tog till vara då fyllningen genomgick på hackbord. Stick 1 motvarade av lager 1, tick 2 till törre delen av lager 1 med inlag av lager 2/5, tick 3 framförallt av lager 2/5 med inlag av lager 1, och tick 4 lutligen motvara av lager 3/4/6 med inlag av lager 1/5. mot N mot Ö mot S mot V S K Fig.18. Sektionritning provruta A188 (Skala 1:50). Lager 1) vartbrun andig lera. Lager 2) vartgrå andig lera med inlag av kol och ot. Lager 3) gulbrun lera. Lager 4) grå ngt. andig lera. Lager 5) om lager 2 men otigare. Lager 6) gråvart iltig lera Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 21

24 Fyndmaterialet betod av keramik, flinta och ben, amt en liten järnring, ca 3 mm tjock och à 2,3 x 2,0 cm. Lager 1 innehöll inte mycket fynd, men fyndmängden ökade markant i lager 2/5, där bland annat den lilla metallringen framkom. I lager 3/4/6 verkar dock fyndmängden åter minka kraftigt. Flintmaterialet från tick 1 utgjorde av tre avlag (13 g). Från tick 2 tillvaratog två avlag (5 g) och ett tycke bränd övrig flinta (3 g). I tick 3 framkom ju avlag (20 g), ett avlag med retuch (14 g), och två tycken bränd övrig flinta (32 g). Från tick 4 tillvaratog lutligen fyra avlag (37 g). Keramikmaterialet från tick 1 utgjorde av 19 keramikkärvor (88 g). Från tick 2 tillvaratog 94 kärvor (599 g), och från tick 3 98 kärvor (384 g). Slutligen tillvaratog från tick 4 totalt 20 kärvor (77 g). Keramikmaterialet kunde typologikt datera till romerk järnålder (Rotoványi muntlig uppgift). Allmänt kan ockå äga att det rör ig om ett keramikmaterial ammanatt av ganka må fragment av många olika kärl, och att det endat finn ett eller ett par fragment av varje kärl. Både grövre förvaringkärl och finare ervering/konumtionkärl finn repreenterade, och både oxiderad och reducerad bränning. Keramiken var med ett undantag inte ornerad. Även benmaterialet var rikligat i tick 3 (lager 2/5). Förutom ben av nöt, hät, tamgri och får/get, framkom även ett fingerben av äl (tabell 22). Nät rikligat var benmaterialet i tick 4, där förutom ben av nöt, tamgri och får/get även ett fikben framkom. Stick Sakord Antal Vikt (g) Övrigt 1 Capra hircu/ovi arie, Molar 1 mand, krona, in Bo tauru, Metapod, Diafy Bo tauru, Inciiv, dx, ubadult Capra hircu/ovi arie, Tibia, upradital, in Mammalia, Indeterminata Bo tauru, Mt III et IV, diafy, dx 1 25 Gnag 3 Bo tauru, Cornu, Baal, dx Equu caballu, Molar 3 max, in, adult Bo tauru, Mt III et IV, Den 1 35 Gnag/Lätt eroderad 3 Phociade, Phalanx, intakt Capra hircu/ovi arie, Premolar max 4, ubadult Capra hircu/ovi arie, Molar 3 max, krona, dx, adult 1 3 Lätt eroderad 3 Capra hircu/ovi arie, Calcaneu, Utan, dx, ubadult 1 2 Gnag, Eroderad 3 Capra hircu/ovi arie, Atragalu, dx 1 2 Gravt eroderad 3 Capra hircu/ovi arie, Phalanx I, ubadult 1 1 Lätt eroderad 3 Capra hircu/ovi arie, Tibia, upradital Su crofa dometicu, Femur, upradital, dx 1 6 Gnag 3 Su crofa dometicu, Tibia, utan ändar, in, päd Su crofa dometicu, Phalanx I, dital Su crofa dometicu, Inciiv, Radix Mammalia, indeterminata Lätt eroderade 4 Bo tauru, Mandibula, övre molar 1 6 Lätt eroderad 4 Bo tauru, Inciiv, in, ubadult Bo tauru, Premolar mand 3, dx, adult Bo tauru, Cota, Diafy Bo tauru, Scapula, Doral, in, Subadult Su crofa dometicu, Maxilla, Molar, in, adult Su crofa dometicu, Mandibula, Angulu, dx Su crofa dometicu, Mandibula, Nedre margo Su crofa dometicu, Humeru, Supradital, in Su crofa dometicu, Humeru, Subproximal, dx Su crofa dometicu, Frontale, Orbita, dx Bo tauru, Cota, Diafy Ovi arie, Mandibula, dx, ubadult Capra hircu/ovi arie, Radiu, Subproximal, dx 1 4 Gnag 4 Capra hircu/ovi arie, Ulna, Diafy, in Capra hircu/ovi arie, Cota, Diafy Pice, indeterminata 1 0,5 4 Mammalia, indeterminata Summa (ben): ,5 Tabell 22. Benmaterialet från A Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052

25 Härd I direkt anlutning till kärret kanter framkom ett halvt duin härdar, av vilka en (A394) underökte. Vid kanten av kärret fann ockå, framför allt på den ödra idan, deutom mycket körbränd ten, om kan utgöra av avfall från härdar eller önderplöjda eller på annat vi kingrade härdar. I kärret fann även en del obrända ben. De aktiviteter om detta är lämningar av kan både vara knutna till boplatområdena inom den aktuella utgrävningytan, eller anknytning till boplatområden inom närliggande områden om Hotelltomten och Citytunnelprojektet delområde 3, t.ex. bronålderlämningarna om ligger rakt öder om våtmarken, eller järnålderbebyggelen om ligger trax ydvät om den. A394 låg i kärret ödra kant, var oval i plan och mätte ca 1,20 x 0,95 m (figur 19). Djupet var ca. 0,12 m. Anläggningen låg en liten bit upp från jälva undergrunden, i gammal matjord, om betod av gråbrun humö iltig and. Under jälva anläggningen var denna bara 4 cm tjock. Undergrunden därunder betod i in tur av gråflammig och gul and. Fyllningen i härden betod av körbränd ten, kolbitar och mycket otig, humö brunvart iltig and. Den körbrända tenen var tarkt fragmentarik och ofta å vittrad att endat en amling and och gru återtod. Fyndmaterialet var mycket paramt, endat två avlag framkom (12888:610). Kärret Kärret framträdde i ökchakten om en markant fördjupning, med ett mörkt torvigt lager under ploglagret, om framförallt vid den ödra kanten innehöll körbränd ten amt en mindre mängd obrända ben (figur 19). Enligt lantmäterikartan upprättad 1702 betod marken inom denna åker till törta delen av andig åkerjord, förutom ett litet område om är markerat om kärr och moig äng. Detta område har amma form om de reter efter de avgränade våtmarklager om framkom vid chaktning redan vid utredningen. Kärret var fortfarande öppet 1809 enligt enkiftekartan, men idag är det helt överodlat. Nära kärret kant framkom vid förunderökningen ett halvt duin härdar, och den körbrända tenen i kärrkanten anta komma antingen från avfall från härdar, eller från önderplöjda eller på annat vi kingrade härdar. Reterna efter kärret var väl avgränade, och vid förunderökningen tog två kubienaprofiler för att klargöra den miljöarkeologika potentialen. Det är möjligt att eventuella aktiviteter vid kärret har amband med lämningar inom det nu aktuella området, men de kan ockå ha anknytning till de lämningar om hittat yd och ydvät om kärret, på Hotelltomten och Citytunnelprojektet delområde 3. För att betämma bevarandegrad amt föröka datera lagren, belutade i amråd med Roger Engelmark och Johan Linderholm från Miljöarkeologika laboratoriet i Umeå att två jordprofiler kulle tillvarata från kärret. Till en början analyera pollenförekomt endat från ett par nivåer från varje tapel för att underöka potentialen för vidare tudier, men provtaplarna bevara edan för att eventuell vidare analy kall vara möjlig. Förutom att betämma om det finn bevarade våtmarklager, var det ockå av intree att underöka förekomten av eroionlager, amt hur omfattande dea i å fall var, och vad de repreenterade. Sektion 1 (Prov ). Denna ektion tog i kärret ötra kant (figur 19.). De egentliga våtmarklagren verkar här ha överlagrat med ett halvmetertjockt colluviallager. Den nuvarande markytan låg på cirka 18,9 m ö.h. och undergrunden på ca 17,1 m ö.h. Under ploglagret fann ett lager betående av kompakt gråbrun iltig and, om var något brunare och ljuare och tydligt mer kompakt än ploglagret. Detta tolka om ett colluviallager och var ca 0,50 m tjockt. Under detta lager fann ett lager grå torvig ilt, vitprickigt av må näckkal och ca. 0,25 m tjockt. Under detta fann i in tur ett lager betående av mörk grå, iltig, något torvig homogen lera (ca 0,15 m tjockt) och längt ner fann ett ca 0,25 m tjockt lager betående av gyttjig mycket mörk gråvart iltig lera med tor inblandning av ten. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:052 23