Fastigheten Västerport 12

Transkript

1 Arkeologik förunderökning i form av chaktningövervakning 2007 Fatigheten Väterport 12 Dokumentation vid ombyggnad av Replagaregatan 11 Malmö tad RAÄ 20 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060 Mona Olon

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Beökadre: Malmöhuvägen 3 Arkeologik förunderökning i form av chaktningövervakning 2007 Fatigheten Väterport 12 Dokumentation vid ombyggnad av Replagaregatan 11 Malmö tad RAÄ 20. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060 Författare: Mona Olon Grafik form: Ander Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

3 Underökningen bakgrund Med anledning av att Lupinia AB byggde om fatigheten på Replagaregatan 11, fatigheten Väterport 12, genomförde peronal från Malmö Kulturmiljö en arkeologik förunderökning i form av chaktningövervakning (figur 1 och 2), enligt belut ( ) om anmälningplikt från Läntyrelen i Skåne län (d.nr ). Vid kontroll gjord av antikvarie vid Malmö Kulturmiljö viade det ig att chakt grävt rakt igenom tydliga kulturlager. Exploateringområdet är beläget inom Malmö äldre bebyggeleområde, om är regitrerat om fornlämning Malmö nr 20 i Rikantikvarieämbetet fornminneinformationytem (FMIS). Den arkeologika inaten utförde under tiden och krävde ammanlagt 16 timmar. Arkeologik peronal var Mona Olon. ÊÚ Figur 1. Underökningen läge i regionen. Replagaregatan Figur 2. Underökningen läge inom Malmö äldre tadområde, RAÄ20 (grå kraffering). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060

4 Dokumentationmaterialet har tilldelat arkivnummer 36:03 och förvara ho Malmö Kulturmiljö. Kv. Väterport ligger i den nordvätra delen av Malmö innertad. Replagaregatan tillkom inte förrän 1865 och innan de utgjorde kvarteren Väterport och Biet ett kvarter. Det är möjligt att det funnit en äldre gata genom kvarteret på A U Iberg karta över Malmö från 1875 finn markerat äldre tomtgräner trax norr om Replagaregatan. I underökningytan närområde har utfört två törre arkeologika lutunderökningar Kv. Biet 22 (MHM 7186) och Kv. Väterport 36 (MHM 6317) och en förunderökning i form av chaktningövervakning (MK 395; figur 3). MK389 MK395 MHM7186 Slottgatan Replagaregatan Figur 3. Kv. Väterport 12 med närliggande tidigare utförada arkeologika underökningar. De aktivitet- och bebyggelepår om underökte 1988 i kv. Biet kunde dela in i åtta faer. De äldta lämningarna betod av en lerbotten och gropar om var nergrävda från den urprungliga markhorionten. De medeltida bebyggelefaerna verkade ha tillkommit under en ganka kort period och det hade funnit mint två, troligen tre olika hu. Fyndmaterialet var likartat i alla hufaerna ammanlagt hade de kanke exiterat under högt år om man utgår från att området bebyggde fört under enare delen av 1200-talet. Den yngta bebyggelefaen kunde datera till 1300-talet mitt (Svenon 1992). De lämningar om underökte inom fatigheten Väterport 36 kunde dela in i tre olika keden. Under det äldta kedet hade lerbottnar anlagt på platen. När dea gått ur bruk hade vackorna efter lerbottnarna använt för att anlägga härdar i. Lagren runtomkring var otiga och bemängda med fikben. Under det tredje kedet uppförde fat bebyggele på platen. Bebyggelen kunde datera till 1300-talet (MHM 6312). Förunderökningen i form av chaktningövervakning (MK 395) företog preci utanför porten till fatigheten på Replagaregatan 11. I ett av chakten, 0,8 1,2 m djupt, påträffade i de nederta 0,2 m bevarade kulturlager men inga trukturer kunde urkilja (Nilon 2007). Reultat Underökningen kedde inne på fatigheten kringbyggda gård om var ca 80 kvm tor. På grund av ytan ringa torlek handgrävde byggfirman chakten. De chakt om löpte i nordydlig riktning läng med byggnaden väggar var vid underökningtillfället redan grävda och igenfyllda. Även de andra chakten var till törta delen grävda innan dokumentationen gjorde. Dokumentationen 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060

5 betod i att fyra ektioner ritade i kala 1:20 tre i chaktet om löpte i ötvätlig riktning och en i det chakt om grävde mitt över gården i nordydlig riktning (figur 4). C201 C204 C202 C203 Figur 4. Dokumenterade ektioner. Skala 1:200 Sektionerna kommer att bekriva och tolka var och en för ig och edan gör en ammanlagd tolkning. Sektion: C201 Längd: 6 m Djup: 1,40 m Ritning: 389: I ektionen finn ett ca 0,8 m brett brott i dokumentationen (figur 5). Detta beror på att en avloppbrunn hade att ner innan dokumentationen utförde. I aktuell ektion kunde tre olika golvnivåer notera. Den underta ( ) och därmed äldta låg ca 1,10 m under gården nuvarande kullertenbelagda yta. Golvet betod av gråbrun något humö och finkornig lera med inlag av gul lera. På golvlagret låg lager och tenar ( / ) om tolkade om reterna efter en ugnkontruktion. Enbart delar av kontruktionen kunde e, då ektionen avbröt av nedgrävningen för avloppbrunnen. Lagret ( ) norr om brottet har tolkat om aktivitetlager bildat preci utanför en byggnad. Lagret ( ) ovan ugnkontruktionen betod av träkol och har tolkat om ett brandkadat trägolv. Ovan trägolvet fann reter efter ett raeringlager ( ). Lagret hade därefter haft funktion om ett utjämninglager innan näta byggnad uppförde. Byggnaden hade törre utbredning i nordydlig riktning än ina föregångare. Det lager ( ) om tolkade om lergolv kunde ockå notera i den norra delen av ektionen. Golvet var integrerat med brända raeringmaor. Ovan det yngta golvet fann två påförda utjämninglager ( och ). Bottenanden nådde inte i chaktet, men en markhoriont ( ) noterade i botten av den ödra delen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060 5

6 Kullerten och moderna maor meter 9 Figur 5. Sektion C mellan 6 och / och Sektion C202 Längd: 3,5 m Djup: 1,30 m Ritning: 389: Den övre delen av ektionen betod av fyllningmaor för nedgrävningar av rör och byggnaden grund (figur 6). Sektionen tog till törta delen upp av nedgrävningen för en förmodad brunn ( ). I brunnen kunde fem olika fyllnadlager (6-10) dokumentera. I brunnen övre del fann ett antal törre tenar om troligen lagt dit för att förluta den igenfyllda brunnen. Brunnen kar av en yngre, mycket flack, nedgrävning ( ) med fyra olika fyllnadlager (1-4). Mellan brunnnedgrävningen och nedgrävningen för den nu tående byggnaden grund fann en orörd lagerekven. De tre övre lagren ( ) har tolkat om påförda utjämninglager. Då det inte fann några överliggande lager gick det inte att äga om de var utjämning inför byggnation eller någon annan aktivitet. Under dea lager noterade ett lergolv ( ) om betod av grågul lera med inlag av beigegrå and. Tolkningen är oäker då lagret endat kunde dokumentera på en träcka av ca 0,6 m. Under golvet fann ett tunt otigt lager ( ) om har tolkat om en avatt aktivitetyta. Denna låg direkt på den urprungliga markhorionten ( ). Notera bör att detta lager ockå fann i den vätra delen av ektionen. Där var lagret betydligt tjockare, ca 0,3 m jämfört med 0,10 m i den ötra delen, vilket kulle kunna innebära att gränen för byggnaden om lergolvet repreenterade har gått ungefär där brunnen enare blev grävd. Det är ockå värt att notera att killnaden i lagertjocklek bör bero på att man berett och jämnat till marken innan huet uppförde. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060

7 2 Moderna fyllmaor Bottenand Grundgrävning för tående hu meter Figur 6. Sektion C fyllnadlager i nedgrävning fyllnadlager i brunn Sektion C203 Längd: 0,5 m Djup: 1,50 m Ritning: 389: Sektionen började ca 0,35 m under den nuvarande gården markyta (figur 7). Den överta delen av ektionen betod av ca en meter tjocka fyll- eller utjämningmaor ( och ). I ektionen kunde två olika lerlager ( och ) dokumentera. Mellan dea fann ett ca 0,3 m tjockt påfört utjämninglager ( ). Det undre lerlagret låg direkt på den urprungliga matjordhorionten ( ). Bottenanden kunde notera i botten av chaktet. De fynd om påträffade i amband med ektionen betod av yngre rödgod och kritpipor.en kritpipa fann långt ner i lagerbilden i det undre lerlagret. Frågan är om de båda lerlagren kall tolka om golv eller om hela ektionen är en liten del i en törre nedgrävning. Om vi väljer att tolka lerlagren om golv kan det innebära två aker antingen att ingen bebyggele fann inom underökningytan förrän tidigat ent 1500-tal eller att bebyggele har funnit tidigare men att denna fullkomligt röjt bort vid uppförandet av 1500-talhuet Bottenand meter Figur 7. Sektion C Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060 7

8 Sektion C204 Längd: 2,40 m Djup: 1,80 m Ritning: 389: I ektion C204 fann en tämligen komplicerad lagerbild (figur 8). Den övre delen av ektionen betod av ca 0,8 m påförda utjämninglager om låg direkt under gården kullertenbeläggning. Under dea utjämninglager dokumenterade reterna av en ammanraad ugnkontruktion ( ) här fann mer eller mindre brända lerlager och lager om innehöll bränd lerklining. Lerkliningen var reter efter den ammanraade lerklädda ugnkappan. Ugnen låg i amband med ett golv ( ) om betod av gulgrå kompakt lera. Ovan golvet fann tunna delvi otbemängda aktivitetlager ( och ). Aktivitetlagren och golvet kunde notera även i den chaktkant om löpte nett över källarnedgången i ytan ydvätra hörn. Lager i den ötra delen av ektionen kunde antingen tolka om raeringlager från ugnen eller ett eldpåverkat golv. Under ugnen och golvet fann ett utjämninglager ( ) om träckte ig läng hela ektionen. Lagret överlagrade en igenfylld brunn ( ). De lager om var äldre än brunnen tolkade om påförda utjämninglager ammanlagt ca 0,30 m tjocka. Dea var utlagda över den urprungliga matjordhorionten ( och ). Bottenanden kunde notera i botten av chaktet. Moderna maor Utjämning Nerraad ugn eller golv Brunn Ugn Utjämning Markhoriont Bottenand Golv Figur 8. Sektion C meter Sammanfattning Inom den underökta ytan har tre olika golvnivåer dokumenterat. Troligen repreenterar dea två olika byggnadkeden om en av golvnivåerna tolka om en omläggning inom då befintlig byggnad. Den äldta bebyggelen betår av ett hu om bör ha varit ca 3,5 m brett (figur 9). De lergolv om ane ingå i byggnaden är lager , (omläggning) och Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060

9 0 2 4 Meter Figur 9. Förta byggnadkedet. Röda treck är lerlager och de blåa är dokumenterade ektioner. Den korta röda markeringen i ödra delen kan vara reter efter ännu en byggnad. Längden begräna i väter av det faktum att golvlager från byggnaden kunde notera även bortanför den dokumenterade ektionen C204. Den ötra begränningen fann det däremot inga belägg för. Det fann inget fyndmaterial om kunde datera denna byggnad. I ektion C203 fann två olika lerlager dea kunde antingen tolka om golv med påförd utjämning emellan eller om fyllning i en törre nedgrävning. Om man väljer att tolka den undre lernivån om golv i en byggnad måte det ha funnit två byggnader under det förta byggnadkedet. Detta påtående verifiera av det faktum att den urprungliga matjordnivån i ektion C202 var markant tjockare i den del av ektionen där inget lergolv förekom. Vid jämförele med t.ex. den underökning om utförde i kv. Biet verkar det rimligt att anta att den förta bebyggelen inom underökningytan tillkommit under 1300-talet. Detta är i paritet med de dateringar om kunde göra inom kv. Biet. Den underökning om tidigare hade gjort inom Kv. Väterport har liknande dateringar. Dea jämföreler gör det troligt att de lerlager om förekom i ektion C202 bör tolka om fyllningar i en törre nedgrävning. Det yngre bebyggelekedet repreentera av lerlager lergolv i ektionerna C201 och C204. Dea lager, och , hade en annorlunda utträckning än lergolven i den tidiga byggnaden. Det tänkta huet har en nordydlig utbredning jämfört med det tidigare ötvätliga utbredning (figur 10). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060 9

10 0 2 4 Meter Figur 10. Andra byggnadkedet. Röda treck är lerlager och de blåa är dokumenterade ektioner. Huet ötra begränning är tyrd av det faktum att inga övre lerlager förekom i ektion C202. De övriga begränningarna har ingen förankring i materialet. Inget fyndmaterial finn att knyta till lager i amband med byggnaden. Avlutningvi kan äga att materialet var fragmentarikt och inga iakttageler i plan kunde göra. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060

11 Teknika och adminitrativa uppgifter Läntyrelen diarienummer: Malmö Kulturmiljö diarienummer:...kn-kfö Inventarienummer:... MK 389 Arkivnummer:...36:3 Län:...Skåne län Kommun:...Malmö kommun Fatighet:... Väterport 12 Fornlämningnummer:...RAÄ Malmö nr 20 Ekonomika kartan blad:...2c23 Koordinatytem:... Malmö lokala X koordinat: ,9 Y koordinat: ,9 Fältarbettid: Antal arbetdagar:...8 Antal arkeologtimmar: Underökningområde: kvm Underökt yta: kvm Platchef:...Mona Olon Uppdraggivare:... Lupinia AB Referener Björhem, Berit, Kv. Biet. Rapport, Arkeologik underökning Stadantikvarika avdelningen, Malmö Mueer. Nilon, Theree, Replagaregatan. Dokumentation i amband med ledningdragning för fjärrvärme. Arkeologik underökning i form av chaktningövervakning. Malmö Kulturmiljö. Enheten för arkeologi. Rapport 2007:041 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:060