Kv. Frans Suell 14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Dokumentation i samband med geoteknisk provtagning inom RAÄ 20

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Frans Suell 14 Dokumentation i samband med geoteknisk provtagning inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032 Håkan Assarsson

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Frans Suell 14 dokumentation i samband med geoteknisk provtagning inom RAÄ 20 Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032 Författare: Håkan Assarsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2006

3 Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. Figur 2. Undersökningens läge i förhållande till fornlämning 20, Malmö stad. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032

4 Undersökningens bakgrund och resultat Inför planerad exploatering i kvarteret Frans Suell 14, genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Undersökningen gjordes i samband med exploatörens geotekniska undersökningar i området. Undersökningsområdet ligger inom Malmö äldre stadsområde, registrerad som fornlämning 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Förundersökningen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, diarienummer Arbetet utfördes under perioden Beställare var Stena Fastigheter i Malmö AB. Kvarteret Frans Suell ligger i den centrala delen av Malmö medeltida stadsområde, registrerat som fornlämning nr 20 i FMIS. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. Kvarteret avgränsas i väster av Mäster Johansgatan, i söder av Isak Slaktaregatan, i öster av Stortorget och i norr av Västergatan. Den senaste är tillsammans med Adelgatan och Östergatan förmodligen den äldsta gatusträckningen i Malmö. Under medeltid utgjorde denna sträckning de centrala delarna i stadsbebyggelsen. Kvarteret Frans Suell har fått sitt namn efter hamnens grundläggare Frans Suell d.y., som påbörjade hamnarbetena I kvarterets nordöstra hörn ligger Jörgen Kocks gård som uppfördes på 1520-talet. Gården har uppkallats efter myntmästaren och borgmästaren Jörgen Kock. Han hade mellan åren 1526 och 1530 mynträttighet, vilket innebar att myntpräglingen i Danmark skedde på hans gård (Isberg 1923: 92, Reisnert m.fl 1993). Endast mindre undersökningar har tidigare utförts inom kvarteret Frans Suell. År 1917 och 1927 har en del äldre lämningar och murrester dokumenterats i samband med byggnation vid Stortorget 11 respektive Västergatan 4 (arkivuppgifter kv. Frans Suell 40:01, 40:02). År 1928 registrerades ett fynd av en keramikbägare från Stortorget 9 (arkivuppgift kv. Frans Suell 40:04). Vid en nybyggnation år 1985 i kvarterets sydöstra hörn, gränsande till Isak Slaktaregatan, eftersökte man resterna efter det medeltida tyska kompanihuset som enligt källorna har lokaliserats till denna tomt. Några kulturlager eller rester efter kompanihuset påträffades dock ej på grund av störningar från 1800-talets bebyggelse (arkivuppgifter kv. Frans Suell 40:06). På den aktuella hörntomten vid Västergatan och Mäster Johansgatan, har en större fabriksbyggnad för tillverkning av tobak legat. Verksamheten, som startades av Frans Suell på 1770-talet, övergick senare i familjen Kockums ägo. Den Kockumska tobaksfabriken låg kvar på platsen fram till 1970-talet då byggnaden förstördes av brand (Sveriges handel 1903). Undersökningsresultat Tomten som skall exploateras uppgår till ca m 2. Förundersökningen pågick samtidigt som de geotekniska undersökningarna genomfördes. Då större delen av tomten tidigare varit bebyggd med en fabriksbyggnad var förhoppningarna inte stora att finna några omfattande orörda kulturlager. Med hjälp av grävmaskin grävdes sju stycken provgropar spridda över tomten till en sammanlagd yta av ca 67 m 2, vilket utgör ca 4 % av undersökningsytan. Provgrop nummer ett lades intill tomtgränsen i söder. Schaktet var ca 12 m 2 stort och gick där flera ledningar och järnspont låg innanför och parallellt med gränsen. Mellan störningarna låg omrörda lager ned till 3,31 m ö.h. Under denna nivå kom ett kraftigt gödselblandat kulturlager innehållande bl.a. djurben. Gropen grävdes ned till 2,51 m ö.h. Sannolikt rör det sig om en större gödselgrop då bottennivån ej kunde fastställas. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032

5 Provgrop nummer två grävdes även den utmed tomtgränsen i söder, men lite längre in på tomten. Schaktet var ca 10 m 2 stort och här framkom samma störningar som i föregående grop. Under ett påfört fyllnadslager vidtog på nivån 4,57 m ö.h. en intressant stenläggning. Stenarna var lagda i sättsand och med en tydlig regndal i stenläggningen. Sannolikt ingår stenarna i en kullerstenslagd gränd som enligt notiser i det skriftliga materialet ska ha gått rakt igenom kvarteret från Mäster Johansgatan till Stortorget. Gränden finns omnämnd från 1600-talet (muntlig uppgift I. Billberg). Området är även omnämnt som strede på A.U. Isbergs rekonstruktion av äldre topografiska förhållanden. I provschaktet påträffades också några större grundstenar. Dessa låg 4,77 m ö.h. och 3,20 meter från tomtgränsen. Stenarna har möjligen ingått i den gamla tobaksfabriken. Grop 3 lades i tomtens centrala delar, groparna 4, 5 och 7 i tomtens västra del vid Mäster Johansgatan och slutligen grop 6 i norra delen utmed Västergatan. Alla utom grop 7 var placerade inom den gamla fabriksbyggnadens gränser. Fyllningen i groparna bestod enbart av rivnings- och raseringsmassor som fyllde upp de djupa källarna. På nivån 2,67 meter över havet låg ett kraftigt källargolv i betong. Under golvet fanns ett tjockt bärlager som låg direkt på den sterila sanden. Eventuella kulturlager eller nedgrävningar i bottensanden har alltså gått förlorade vid fabriksbyggnadens uppförande. Grop 7 grävdes i tomtens sydvästra hörn utmed Mäster Johansgatan. I gropen framkom även här en större modernare nedgrävning och grundstenar till tobaksfabriken, men också ett homogent kulturlager mellan 4.05 och 3,05 m ö.h. Några daterande fynd påträffades ej i lagret. Figur 3. Provgroparnas placering. De slutsatser man kan dra utifrån undersökningarna är att det på tomten i kvarteret Frans Suell 14 har legat en större fabriksbyggnad med omfattande källarnedgrävningar. Eventuella lämningar i form av kulturlager och nedgrävningar har på dessa platser gått förlorade vid fabriksbyggnadens uppförande. Däremot har förundersökningen i tre provgropar utmed tomtens södra gräns visat att det finns bevarade lämningar i form av kulturlager, en gödselgrop och en stenläggning. Förmodligen rör det sig om en kullerstenslagd gränd som gått rakt igenom kvarteret. Förundersökningen var inte tillräckligt omfattande för att få en uttömmande bild av bevaringsförhållandena på den aktuella platsen. Undersökningsmetoden (schaktningsövervakning), bidrar till stor del till att beslutsunderlaget inte är tillräckligt för vidare bedömningar av den antikvariska situationen. Vad som däremot Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032 5

6 framgick var att de framkomna lämningarna i södra delen av undersökningsområdet är så pass välbevarade att vidare undersökning vore önskvärda. Det behöver bland annat utredas från vilken tidsperiod lämningarna är, hur omfattande dessa är och om de kan kopplas ihop med aktiviteter i angränsande undersökta kvarter. Förslag till fortsatta åtgärder Bevaringsförhållandena för under mark dolda lämningar i kvarteret Frans Suell 14 har inte kunnat fastställas vid förundersökningen. Mot bakgrund av detta föreslås: Att äldre planer med den nu rivna fabriksbyggnaden digitaliseras och rektifieras mot Malmös koordinatnät, så att byggnadens utbredning kan fastställas. Att en kompletterande av arkeologer styrd och mer ytomfattande förundersökning genomförs. De digitaliserade byggplanerna bör ligga till grund för schaktens lokalisering. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032

7 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:... 61/ Inventarienummer:...MHM Arkivnummer:...040:18 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fornlämningsnummer:...RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:...malmö 2C:23 Koordinatsystem:...RT 90 2,5 Gon V X koordinat: Y koordinat: M ö.h.:...ca 4,0 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:...3 Antal arkeologtimmar: Exploateringsyta:... ca 1600 m 2 Undersökningsområde:... ca 1600 m 2 Undersökt yta:...67 m 2 Platschef:... Håkan Assarsson Personal:... Håkan Assarsson Uppdragsgivare:...Stena Fastigheter i Malmö AB Referenser Isberg, Anders Ulrik J:r Handbok med uppgifter och förklaringar till A.U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år :a uppl. Malmö. Reisnert, Anders m.fl Jörgen Kocks gård. Underlag för byggnadsminnesförklaring. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Sveriges handel och industri, Malmö 1903 Arkivuppgifter, Malmö Kulturmiljö. Kv. Frans Suell 40:01 Arkivuppgifter, Malmö Kulturmiljö. Kv. Frans Suell 40:02 Arkivuppgifter, Malmö Kulturmiljö. Kv. Frans Suell 40:04 Arkivuppgifter, Malmö Kulturmiljö. Kv. Frans Suell 40:06 Kartmaterial Digitalt kartmaterial från Malmö Stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032