Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012 Claes Hadevik

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012 Författare: Claes Hadevik Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Förnamn Efternamn Omslagsbild: Delar av befästningsanläggningarna i Malmö med läget för undersökningsområdet markerat. Kartunderlag: Isberg Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Utvärdering och förslag till fortsatta antikvariska åtgärder 9 Projektorganisation och kvalitetssäkring 9 Referenser 9 Tekniska och administrativa uppgifter 10

6 ÊÚ Figur 1. Malmö kommun med omgivningar. Läget för undersökningsområdet (MK 428) markerat. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012

7 Sammanfattning Med anledning av VA-arbeten vid Lilla Nygatan har Malmö Kulturmiljö utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning. Uppdragsgivare var VA-verket, Malmö Stad. Undersökningsområdet är beläget inom den fasta fornlämningen Malmö äldre stadsområde, RAÄ nr 20 Malmö Stad, och med anledning av detta kunde det antas att fornlämningar fanns bevarade här, i synnerhet sådana med anknytning till befästningsanläggningarna från 1600-talet. Vid undersökningen togs ett 47 m 2 stort schakt upp med grävmaskin. Större delen av detta grävdes ner till ett djup av ca 3 m för att frilägga de VA-rör som skulle ersättas. I den norra delen av schaktet påträffades en välbevarad tegelmur. I övrigt framkom inga arkeologiska lämningar, varken av Bastion Malmö eller av andra slag. Den påträffade tegelmuren bör härstamma från den byggnad som tidigare stod på platsen, dvs. det sydvästra hörnet av kvarteret Gustaf Adolf. Denna byggnad torde ha uppförts kort efter det att befästningsanläggningarna tagits bort omkring år 1810 och rivits kort före det att den befintliga byggnaden uppfördes i slutet av 1950-talet. Inledning Med anledning av VA-arbeten vid Lilla Nygatan i Malmö har Malmö Kulturmiljö utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning. Uppdragsgivare var VA-verket, Malmö Stad. Föreliggande rapport redovisar resultaten från denna undersökning. Den har skrivits av Claes Hadevik, antikvarie vid Malmö Kulturmiljö. Syfte och metod Undersökningsområdet är beläget inom den fasta fornlämningen Malmö äldre stadsområde, RAÄ nr 20 Malmö Stad (figur 2), och med anledning av detta kunde det antas att fornlämningar fanns bevarade här, i synnerhet sådana med anknytning till befästningsanläggningarna från 1600-talet. Undersökningen genomfördes som schaktningsövervakning. De framkomna lämningarna dokumenterades med digital kamera och infördes, liksom schaktet, i dokumentationssystemet Intrasis utifrån manuella inmätningar på plats. Topografi och fornlämningsmiljö De äldsta delarna av Malmö stad är belägna på en flack och i öst-västlig riktning löpande sandrevel invid Öresund. Det aktuella undersökningsområdet är beläget i den södra delen av detta område och har fram till 1800-talets början, då de nuvarande kanalerna anlades, varit mer eller mindre vattensjukt och benämnts Rörsjöarna. Undersökningsområdet utgör idag trottoar och gata med hårdgjorda ytor. Runt staden uppfördes under den senare delen av 1600-talet ett omfattande befästningsverk med bastioner. Dessa revs i början av 1800-talet för att ge plats åt den växande staden (Rosborn 1984). Den södra spetsen på en av dessa bastioner, Bastion Malmö, bör ha varit belägen vid platsen för den aktuella undersökningen (se omslagsbild). En tidigare utförd arkeologisk undersökning vid Lilla Nygatan (MHM 9100) uppdagade inga lämningar (figur 3). Det kan dock förklaras av att schaktet var mycket grunt (Nilsson 2007). Längre åt nordväst har förmodade delar av Bastion Malmö undersökts vid Gustaf Adolfs torg (MHM 8461, ATA IN Malmö Kulturmiljö). Vid senare undersökningar på Gustaf Adolfs torg (MK Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012 5

8 86) och Kanalgatan (MK 27) uppdagades inga lämningar (Assarsson 2006a, 2006b). De antikvariska förutsättningarna inför undersökningen bedömdes som goda för att påträffa lämningar, främst avseende Bastion Malmö men möjligen också äldre stadsbebyggelse och kulturlager. MK 428 N Meter Figur 2. Del av Malmö innerstad med kvartersindelning och utbredning av Malmö äldre stadsområde, RAÄ nr 20 Malmö stad (grå markering), samt läget för undersökningsområdet (MK 428). Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012

9 Gustaf Adolfs Torg Del av MHM 9100 MK 428 MK 86 Lilla Nygatan MK 27 N Meter Figur 3. Undersökningsområdet, MK 428, och arkeologiska undersökningar i närområdet. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Undersökningsresultat Vid undersökningen togs ett knappt 13 x 4 m stort (47 m 2 ) schakt upp med grävmaskin (figur 3). Större delen av detta grävdes ner till ett djup av ca 3 m för att frilägga de VA-rör som skulle ersättas. I de centrala, övre delarna av schaktet fanns dock en i bruk varande fjärrvärmekulvert av betong, där ingen schaktning företogs. I den norra delen av schaktet, ca 2,5 m från den befintliga byggnaden, påträffades en välbevarad tegelmur. I övrigt framkom inga arkeologiska lämningar, varken av Bastion Malmö eller av andra slag. Den påträffade tegelmuren löpte över hela schaktet bredd, utan att några begränsningar kunde skönjas (figur 4 och 5). De östra och västra delarna av muren var 2½ sten tjocka, medan ett mellanparti, som var skadat av tidigare rörnedläggningar och som borttogs vid undersökningen, var 1½ sten tjock. Teglet var lagt i renässansförband, med omväxlande skift av kopp- och löpstenar. Murens norra sida var täckt av målad puts. Inga fynd påträffades i de moderna massor som fyllde schaktet. Det noterades dock en riklig förekomst av fragmenterade, tunna skifferplattor, vilka skulle kunna härstamma från byggnadens takbeläggning. De östra och västra delarna av muren finns bevarade under trottoaren. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012 7

10 Restaurang Burger King Lilla Nygatan Meter Figur 4. Undersökningsytan med läge för murrester markerade. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Den påträffade tegelmuren bör härstamma från den byggnad som tidigare stod på platsen, dvs. det sydvästra hörnet av kvarteret Gustaf Adolf. Denna byggnad torde ha uppförts kort efter det att befästningsanläggningarna tagits bort omkring år 1810 och rivits kort före det att den befintliga byggnaden uppfördes i slutet av 1950-talet. Figur 5. Del av de framkomna murresterna vid Lilla Nygatan. Foto mot sydost: Claes Hadevik. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012

11 Utvärdering och förslag till fortsatta antikvariska åtgärder Några lämningar av Bastion Malmö på platsen kunde inte påträffas. Dessa bör ha förstörts, om inte tidigare, så åtminstone när de befintliga rörledningarna nedlades. Eftersom VA-rören även var nerlagda under fjärrvärmekulverten, så finns det heller ingen anledning att förmoda att lämningar skulle finnas i denna del av schaktet. Lämningar av Bastion Malmö kan dock finnas bevarade i närområdet, varför fortsatt antikvarisk bevakning här förordas. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Lilla Nygatan bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoUfunktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Claes Hadevik svarade för att Länsstyrelsens beslut efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Assarsson, Håkan. 2006a. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Gustaf Adolfs torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:033. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Assarsson, Håkan. 2006b. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Kanalgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Nilsson, Therese Lilla Nygatan och Södra Promenaden. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnätet. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:045. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Kartmaterial Isberg, Anders Ulrik Karta öfver Malmö Stad i forna och nuvarande dagar. Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö. 148 M. Arkivmaterial ATA IN Malmö Kulturmiljö. Arkivnr G019:11. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012 9

12 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 2007/ Inventarienummer:... MK 428 Arkivnummer:... G041:02 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö stad Gata:... Lilla Nygatan Fornlämningsnummer:... RAÄ 20 Malmö stad Ekonomiska kartans blad:... 2C:23 Koordinatsystem:... Malmö lokala X koordinat: ,5 Y koordinat: ,2 M ö.h.:... +3,0 +3,1 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:... 4 Antal arkeologtimmar:... 9 Exploateringsyta: m 2 Undersökningsområde: m 2 Undersökt yta: m 2 Platschef:... Claes Hadevik Uppdragsgivare:... VA-verket, Malmö stad 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:012