Glostorp 1:12. Arkeologisk utredning Undersökning inför byggandet av ett ridhus. Glostorp socken i Malmö stad Skåne län.

Transkript

1 Arkeologisk utredning 2006 Glostorp 1:12 Undersökning inför byggandet av ett ridhus Glostorp socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068 Johan Ingwald

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk utredning 2006 Glostorp 1:12 undersökning inför byggandet av ett ridhus Glostorp socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068 Författare: Johan Ingwald Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2006

3 Undersökningens bakgrund och resultat Med anledning av byggandet av ett ridhus inom fastigheten Glostorp 1:12, Glostorps sn, har Malmö Kulturmiljö utfört en arkeologisk utredning enligt beslut från Länststyrelsen i Skåne län (Dnr: ). Undersökningsområdet ligger inom fastigheten Glostorp 1:12, Glostorps sn, strax sydöst om den medeltida bytomten för Glostorps by (RAÄ 46) (figur 1). Undersökningen bekostades av Länsstyrelsen i Skåne län med stöd av 2 kap 11 KML eftersom området som skall tas i anspråk inte utgörs av ett större markområde. Undersökningen motiverades av att undersökningsområdet ligger i anslutning till Glostorps medeltida bytomt (RAÄ 46, Glostorp sn) och att trakten är rik på dolda fornlämningar. Enligt kravspecifikationen var utredningens syfte att klargöra om det finns under mark dolda fornlämningar inom det planerade exploateringsområdet och resultaten kommer att ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av företagets tillåtlighet enligt 2 kap KML. Målsättningen för utredningen formulerades också i en undersökningsplan inför undersökningen (Thörn 2006). Området ligger på den östra sluttningen av den nordsydliga höjdsträckning där Glostorps by ligger. Området är som högst i det sydvästra hörnet och sluttar flackt ner mot det nordöstra hörnet. Vid undersökningstillfället var marken gräsbevuxen och användes som hästhagar. Placeringen av schakten tog hänsyn till befintliga stängsel inom ytan. Vid den kommande exploateringen kommer i princip hela området sänkas en halvmeter meter och jämnas till en plan yta. Enligt RAÄ:s digitala fornlämningsregister (FMIS) ligger undersökningsområdet (UO) m sydöst om gränsen till Glostorps medeltida bytomt (RAÄ 46, Glostorp sn) och ca 500 m söder om UO ligger platsen för den ödelagda medeltida byn Bastorp (RAÄ 47, se figur 2). På Arrhenius fosfatkarta är det en kraftig förhöjning där de medeltida bytomterna legat. N Glostorp Undersökningsområdet 1:1 Figur 1. Undersökningen markerat på Malmö stads primärkarta. Skala 1: Kartunderlag Malmö stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068

4 N RAÄ 61:1 MHM 7520 # RAÄ 34:1 RAÄ 46:1 RAÄ 35:1 # RAÄ 60:1 RAÄ 47:1 Figur 2. Fornlämningar och tidigare undersökningar vid undersökningsområdet (skrafferat). Skala 1: Kartunderlag Malmö stadsbyggnadskontor. Vid Glostorp finns två områden i byn där värdena är som högst, ett i den norra delen och ett i den sydöstra delen. Det sistnämnda området sträcker sig in över undersökningsområdet. Det fanns därför möjligheter att bebyggelselämningar från yngre järnålder och tidig medeltid skulle påträffas vid undersökningen. Direkt norr om bytomten (RAÄ 61, Glostorp sn) och sydöst om byn (RAÄ 60, Glostorp sn), ca 150 m från UO, finns det indikationer på att det tidigare funnits gravhögar. Uppgifterna kommer från marknamnen Lille hög och Stensåker respektive Borrhögsåker som finns på lantmäterikartan från Höjdsträckningen i landskapet har därmed varit attraktivt även under brons- och järnålder. Det finns även en lösfyndsamling (RAÄ 35, Glostorp sn) av fem slipade flintyxor av olika typer på en av gårdarna i byn, vilket understryker kontinuiteten i utnyttjandet av området under hela förhistorien. En annan slipade flintyxa har påträffats ca 300 öster om UO (RAÄ 34). Det har tidigare endast gjorts en arkeologisk undersökning i Glostorp (MHM 7520, Andersson 1991) (figur 2). Undersökningen gjordes i form av en schaktövervakning i samband med att en gasledning drogs genom byn. Totalt dokumenterades fyra gropar i norra delen av byn. En av groparna innehöll fynd av kritpipa och daterades till tal. Då det förutom denna schaktövervakning inte gjorts några arkeologiska undersökningar inom en radie av mer än en kilometer från UO var det av intresse att få en första inblick i fornlämningssituationen i området. Glostorp är tidigast omnämnt i Palteboken och i 1522 års kyrkliga uppbördsbok. I övrigt finns inga daterade medeltida arkivalier (Rosborn 1984). Den äldsta kartan över Glostorps by är från På den kartan är inga gårdslägen markerade men väl hur inägomarken var indelad. På kartan framgår det att under- 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068

5 sökningsområdet ligger på mark som då var indelad i nordsydliga tegar. I början av 1800-talet skiftades byn. Tre av gårdarna kom att ligga kvar i bykärnan efter skiftet. Utredningen genomfördes med hjälp av en hjulgrävare (chaufför var Hans Jörgen Madsen) med en skopbredd på 1,6 m. Matjorden schaktades av i fem schakt, två nordsydliga i västra delen och tre östvästliga i den östra delen. Schaktens placering tog hänsyn till att den västra delen av området ansågs ha störst potential. Schakten och anläggningarna mättes in med GPS. Totalt utgjordes undersökningsområdet av ca m 2. Ungefär 222 m 2 schaktades av (figur 3). Matjordstjockleken uppgick till ca 0,4 m med små variationer i mitten av schakt 2 där det var något tunnare och i mitten av schakt 4 där den uppgick till ca 0,6 m i en svacka. Totalt framkom 16 arkeologiska lämningar, främst i schakt 1 längst åt väster och i schakt 5 i sydöst. Lämningarna utgjordes av stolphål, mindre gropar och diken. Även en sten och en modern dränering mättes in. Inga fynd togs tillvara Figur 3. Arkeologiska lämningar på undersökningsområdet. Svart fyllning markerar arkeologiska objekt och grå fyllning markerar sten och modern dränering. Skala 1:750. I schakt 1 framkom sex stolphål, en mindre grop och två diken. De flesta av stolphålen påträffades i den mellersta delen av schaktet. Ett av stolphålen hade sot och bränd lera i ytan och ett annat hade obrända benfragment. Ett annat stolphål var skurit av ett dike. Stolphålen verkade vara tämligen stora, ett par av dem kontrollerades utan att grävas ut till botten. Lämningarna skulle kunna representera en byggnad. Schaktets ringa bredd gör det emellertid svårt att uttala sig om en eventuell byggnads riktning. Inget daterande material framkom i ytan på någon anläggning. Ett av dikena i schaktet låg i ÖSÖ-VNV riktning och fortsatte i schakt 2. Det andra diket låg i NNÖ-SSV riktning och anslöt till det första diket. Dikena överensstämmer inte med gränsmarkeringar på kartan från Det ena diket kontrollerades och innehöll inget dräneringsrör. Det andra diket, som fortsatte i schakt 2, var tämligen rakt och låg parallellt med dräneringen i schakt 4. Tolkningen i nuläget är att dikena representerar äldre dräneringar som ledde ut från byn. I schakt 2 påträffades en mindre grop och fortsättningen på ett av dikena i schakt 1. I matjorden fanns en skärva av ett grötfat. Fyndet togs ej tillvara. Schakt 3 var tomt och i schakt 4 påträffades endast en modern dränering. I schakt 5 fanns några nordsydliga diken och längst i östra kanten av schaktet framkom en mindre del av en större nedgrävning. Dikena motsvarar gränsmarkeringar som finns utmärkta på kartan från 1775 och tolkas därför som teggränser. Sammanfattningsvis påträffades arkeologiskt intressanta lämningar, i form av stolphål och någon mindre grop, längst åt väster. Då ett schakt fem meter öster om detta i stort sett var tomt på anläggningar bedöms den arkeologiska potentialen vara Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068 5

6 begränsad vid eventuella fortsatta undersökningar inom nuvarande exploateringsområde. Det verkar som utredningen utförts i absoluta utkanten av ett boplatsområde som istället finns direkt väster om undersökningsområdet, i högre liggande partier. Framtida undersökningar närmare byn har därför större potential att belysa bebyggelseutvecklingen i Glostorp. Referenser Litteratur Arrhenius, O Fosfathalten hos skånska jordar. Sveriges Geologiska Undersökning, ser Cg n:r 383. Stockholm. Rosborn, S Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Opublicerat material Andersson, M Rapport över arkeologisk utredning i Glostorps by, MHM 7520, S04:33. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Thörn, R Glostorp 1:12. Undersökningsplan för arkeologisk utredning. Malmö Kulturmiljö. Kartmaterial Lantmäterikarta från 1775 över Glostorp by. Lantmäteriets förrättningsarkiv, Malmö. Internetreferenser Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, FMIS, hämtat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068

7 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer: Inventarienummer:... MK 354 Arkivnummer:...S04:51 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:...Glostorp Fastighet:... Glostorp 1:12 Ekonomiska kartans blad:...2c:03 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: ,5 Y koordinat: ,6 M ö.h.: Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:...2 Antal arkeologtimmar:...8 Antal maskintimmar:...8 Exploateringsyta: m 2 Undersökningsområde: m 2 Undersökt yta: m 2 Platschef:... Johan Ingwald Personal:...Johan Ingwald, Joakim Frejd Uppdragsgivare:... Länsstyrelsen i Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068