Arkeologiska undersökningar i Uddevalla stad

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 005: ARKEOLOGISKA SCHAKTKONTROLLER, FÖRUNDERSÖKNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR Arkeologika underökningar i Uddevalla tad Arkeologika underökningar under åren utefter Kunggatan i Uddevalla Bohulän, Uddevalla tad, kvarteren Aminoff, Hegardt och Åberg m.fl. RAÄ 9 Viktor Svedberg

2

3 UV VÄST RAPPORT 005: ARKEOLOGISKA SCHAKTKONTROLLER, FÖRUNDERSÖKNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR Arkeologika underökningar i Uddevalla tad Arkeologika underökningar under åren utefter Kunggatan i Uddevalla Bohulän, Uddevalla tad, kvarteren Aminoff, Hegardt och Åberg m.fl. RAÄ 9 Viktor Svedberg Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

4 Rikantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologika underökningar UV Vät Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: 0-90 e-pot: e-pot: Bildredigering Ander Anderon Fyndteckningar Ander Anderon Layout Eva Crafoord Omlagbild Djurhuvudfigur av bron funnen i kvarteret Aminoff. Foto: Viktor Svedberg. Redigering: Ander Anderon. Tryck/Utkrift Elander Infologitic Vät AB, Göteborg, 005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 80 8 Gävle. Dnr L999/. Kartfigurerna i rapporten är godkända från ekreteynpunkt för pridning. Lantmäteriverket Dnr / Rikantikvarieämbetet UV Vät Rapport 005: ISSN 0-09 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

5 Innehåll Inledning 7 Hitorik överikt 7 Topografi och medeltida tadplan 9 Äldre underökningar i Uddevalla Antikvarik kontroll i Kunggatan mellan Torggatan och Sillgatan Målättning och metod Underökningreultat Adminitrativa uppgifter 5 Antikvarik kontroll vid Kungtorget och i Kyrkogatan 6 Målättning och metod 6 Underökningreultat 7 Adminitrativa uppgifter 8 Förunderökning i kvarteret Krummedike 5 9 Målättning och metod 9 Underökningreultat 9 Adminitrativa uppgifter 0 Förunderökning i kvarteret Aminoff och 6 Målättning och metod Underökningreultat Adminitrativa uppgifter Förunderökning i kvarteret Åberg, 6 och Målättning och metod Underökningreultat 5 Adminitrativa uppgifter 6 Arkeologik underökning i kvarteret Aminoff och 6 7 Redogörele för underökningen 7 Underökningreultat 9 Fyndmaterialet 8 Tolkning och datering 8 Adminitrativa uppgifter 0 Arkeologik underökning i kvarteret Åberg 6 Redogörele för underökningen Underökningreultat Fyndmaterialet 6 Tolkning och datering 7 Adminitrativa uppgifter 8 Arkeologik underökning i kvarteret Hegardt. 9 Redogörele för underökningen 50 Underökningreultat 5 Fyndmaterialet 58 Tolkning och datering 58 Adminitrativa uppgifter 59 Sammanfattning 60 Källor och litteratur 6 Figurförteckning 6 Tabellförteckning 6 Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 5

6 Fig.. Utnitt ur GSD-Sverigekartan med platen för underökningen markerad. 6 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

7 Under åren har Rikantikvarieämbetet UV Vät utfört ett antal må och törre arkeologika uppdrag inom Uddevalla tad medeltida tadkärna, fornlämning nr 9. Dea har utgjort av två chaktkontroller, tre förunderökningar och tre lutunderökningar. Dea har omfattat gatumark och kvartermark läng en träcka av 00 meter i Kunggatan och på tomter ut mot denna (fig. ). Vi har här valt att preentera de olika underökningarna i en gemenam rapport efterom dea ligger likt ett pärlband utefter Kunggatan och tillamman ger ett tvärnitt genom taden. Inledning Hitorik överikt Uddevalla omnämn förta gången i bevarade kriftliga källor år 95, varvid bl.a. omtala rådmän. Tre år enare utfärdar kung Han i Danmark det förta kända privilegiebrevet, men huruvida detta peglar taden ålder är omtvitat. Det finn i huvudak två delvi divergerande uppfattningar om taden äldta hitoria. Till att börja med är man ene om att taden har föregått av en marknad- och hamnplat om kall ha legat vid Kaenabben ute vid det gamla varvområdet (fig. ). Udden om urprungligen var ganka flack och ängbevuxen kall enare ha gett namn åt taden. Marknadplaten kan åtmintone påra tillbaka till 00-talet. Den ena uppfattningen om framförallt förepråkat av Axel Hellman menar att marknadplaten ucceivt utveckla och får tadkaraktär med en fat boättning. Detta ker redan tidigare under 00-talet och även om marknadplaten inte officiellt fått tadrättigheter å har den ändå blivit jälvtyrande med eget råd och rättväende. De tadprivilegier om edan utfärda 98 aver taden vid Kaenabben om endera får rättigheter förta gången eller dea ånyo bekräftade. År 500 får tadborna rätt att bygga en bro och dämningar vid forarna i Bäveån på taden utmarker ca km öterut för att utnyttja vattenkraften till ågar. Några år enare och då troligen i amband med oroligheterna flyttar taden över till itt nuvarande läge vid Bäveån (Hellman A. 967). Enligt den andra uppfattningen om framförallt förepråkat av Albert Brycker kall marknadplaten vid Kaenabben aldrig ha haft någon permanent eller omfattande bebyggele av tadkaraktär. Strax före 95 etablera edan taden Uddevalla vid Bäveån och övertar därvid namnet och marknaden från den gamla marknadplaten vid Kaenabben. När edan tadprivilegier utfärda å aver dea då den nyetablerade taden vid Bäveån (Brycker A ). Det är med andra ord främt på två punkter om åikterna går iär. För det förta om huruvida det på 00-talet fann en tadbildning vid Kaenabben, eller en bara tillfälligt utnyttjad hamn och marknadplat. Att på arkeologik väg finna var på frågan torde vara närmat omöjlig då platen i det närmate är helt förödd av de indutrier om finn och funnit där. För det andra går åikterna iär vad gäller tidpunkten för Uddevalla etablering vid Bäveån. Skillnaden är dock inte mer än 0 5 år, varför det torde vara vårt att på arkeologik väg finna avgörande bevi för endera uppfattningen. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 7

8 Uddevalla uppkomt har att i amband med Lödöe flyttning ner till Säveån, då Uddevalla övertar en del av Gamla Lödöe handel runt övre Götaälv och Vänern ydpet. Under 500-talet var det framför allt handeln med trävaror om gick över Uddevalla och ett flertal ågar etablerade i taden. Efter växlande konjunkturer under 600-talet upplevde taden in torhettid under 700-talet vilket baerade på handel med trä, järn och alt. Fig.. Karta över centrala Uddevalla viande platerna för de olika underökningarna och chaktkontrollerna. Skala : UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

9 Under 500 och 600-talet var Bohulän ett mycket oroligt område vilket ockå drabbade Uddevalla. Stridigheter mellan venkar och dankar förekom till och från i området under törre delen av perioden. Uddevalla förtörde helt eller delvi gånger under 500-talet och bl.a. beatte tora delar av Bohulän under perioden 5 5. År 6 förtörde taden ånyo av venkarna och även 6 och 690 härjade taden vårt av bränder. Bohulän blev venkt för gott efter freden i Rokilde 658 (Haelmo M: 980). Topografi och medeltida tadplan Uddevalla ligger trax innanför Bäveån utlopp i Byfjorden i korningen mellan två törre kommunikationleder, en nord ydlig upp mot Norge och en vät ötlig från kuten in mot Vänern, Dalland och Vätergötland utefter Bäveån träckning. Själva tadområdet är relativt flackt, men omge på flera idor av törre och mindre berghöjder. Vi vet inte med äkerhet hur den medeltida tadplanen åg ut, men av den äldta kända kartan från 658, Fig.. Utdrag ur Generaltabkartan, viande Uddevalla amt den förmodade platen för den äldre handelplaten vid Kaenabben före Uddevallavarvet tillkomt. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 9

10 Fig.. På 690 år tadkarta har vi ungefärligen lagt in de olika underökningarna. Kvarteren öter om torget om på kartan har markerat med nr. är de om ödelade av branden amma år. Skala ca : UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

11 vilken endat chematikt viar taden utbredning, framgår det att den i huvudak har legat på den ödra idan av Bäveån. Den äldta kartan om mer detaljerat bekriver tadplanen med gator och kvarter är från 690 (fig. ). Kartan kan till tor del anta pegla den urprungliga tadplanen om vuxit fram under500-talet Kartan viar ockå att bebyggelen då till törre delen låg på den norra idan av Bäveån, amt att gatunäten på båda idor om ån i tort ett är anpaade till de träckning. På den norra idan fann tre med ån parallella kvarterrader, varvid Kunggatan bör träcka ig över den mellerta raden. Även om taden ödelagt ett flertal gånger under 500 och 600-talet är det troligt att 690 år karta till tor del peglar den medeltida tadplanen. På kartan finn några företeeler om är värda att kommentera. Staden kyrka är utmärkt på amma plat om den ligger idag. Kyrkan om var helgad åt S:t Anna kan i de kriftliga källorna påra tillbaka till 59. Förmodligen har den föregått av en träkyrka om uppfört på amma plat vid taden tillkomt. Tidigare har det ockå funnit en kyrka helgad åt S:t Mikael på den ödra idan av ån i trakten av kvarteret Dyrhaven. Denna kyrka om var landföramlingen kyrka omtala förta gången 88, men kan vara betydligt äldre. Kyrkan övergav i lutet på 500-talet eller början på 600-talet, men den tillhörande kyrkogården fann kvar en bit in på 800-talet. På kartan finn ockå en bro markerad där den nuvarande Träbron ligger, och kartan enda torg ligger inom det nuvarande Kungtorget men tyck då ha varit betydligt mindre. Större utfartvägar finn åt norr, öter och öder, och i nord och nordvät avgräna taden av den nu kulverterade Knapebäcken. Den gamla tadplanen eratte 806 i amband med en torbrand av den nuvarande mer regelbundna tadplanen (Haelmo M. 980). De tudier om gjort av de entida trandlinjeförändringarna läng vätkuten tyder på att den relativa landhöjningen i Uddevallatrakten har varit mycket kraftig under tidig medeltid. Från 00-talet början och fram till omkring 00 kan havet ha änkt omkring meter. Under 00-talet och fram till mitten av 700-talet tyck edan trandlinjen ha legat i det närmate tilla på en nivå omkring 0,6 meter högre än dagen trandlinje, för att edan åter junka undan. Landhöjningen kan därvid knappat vara den primära oraken till att Kaenabben överge, men däremot kapar den lämplig etableringmark och hamn närmare forarna vid Bäveån (Svedberg V 989). Äldre underökningar i Uddevalla Före 98 har inga egentliga underökningar utfört i Uddevalla, möjligen med undantag för ett mindre chakt i den nordvätra delen av kvarteret Krummedike om delvi grävde tratigrafikt. För övrigt finn bara ett mindre antal pridda noteringar i amband med chaktningar med uppgifter om kulturlager läng Kunggatan och Strömgatan. 98 utförde UV Vät en erie provunderökningar i kvarteren Kålgården, Banken, Hernhut och Knape amt på Lancaterplaten. I kvarteren Banken och Knape påträffade i botten tunna lager om kan vara från lutet av 600-talet. Då lämningarna i övrigt var från 700 och 800-talet, var heller inga ytterligare underökningar aktuella (Jonon L. m.fl. 98). Under perioden utförde UV Vät ytterligare fem provunderökningar och två chaktkontroller i taden. Vid dea framkom lämningar från 700 och 800-talet i kvarteren Hernhut och Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

12 Krummedike. I Stora Helleviggatan nära ån framkom i botten kulturlager om kan vara från lutet av 600-talet. På den ödra delen av Kungtorget framkom kulturlager och tockvirke från åtmintone 600-talet enare hälft. I kvarteren Koch och Hegardt lutligen framkom kulturlager med bebyggelelämningar om bedömde gå tillbaka till 500-talet (Svedberg V. 989). De upp till meter tjocka kulturlagren i kvarteret Hegardt kom edan att bli föremål för en törre lutunderökning. Lämningarna om i huvudak hade botadkaraktär omfattade fyra olika bebyggelekeden från 500-talet enare del och fram till 700-talet förta hälft. Av tor vikt var ockå att underökningen kunde fattälla den norra utfartvägen läge i förhållande till dagen tadplan. UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

13 Antikvarik kontroll i Kunggatan mellan Torggatan och Sillgatan UV Vät utförde, vid tre tillfällen under maj juni 988, en chaktkontroll med anledning av att Gatukontoret i Uddevalla bytte ut äldre VA-ledningar på en träcka av 90 meter i Kunggatan mellan Torggatan och Sillgatan. Målättning och metod Av 690 år tadkarta framgår det att den vätra halvan av chaktet berör de ötra delarna av det kvarter om legat närmat nordöt om det gamla torget. Öter därom och fram till i höjd med chaktet mitt kall ockå en eller två äldre gator ha korat Kunggatan. I höjd med Sillgatan bör edan den gamla tadgränen med utanförliggande odlingmark har legat. I amband med de äldre underökningarna i kvarteren Krummedike och Hernhut har 0,8 repektive 0, meter tjocka kulturlager dokumenterat i höjd med chaktet vätra och ötra ändar m Fig. 5. Utnitt ur Uddevallakartan viande läget för de tre dokumenterade avnitten i Kunggatan. Skala :000. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

14 Målättningen har varit att dokumentera chaktet på några mindre avnitt, för att fattälla kulturlagren omfattning, karaktär och ålder, amt om möjligt föröka lokaliera den eller de äldre gatorna. Efterom chaktet grävde något bredare än de gamla VA-chakten var det möjligt att dokumentera den norra chaktväggen där tre avnitt om ca meter längd renade och mätte upp. Läget för de dokumenterade avnitten framgår av kartan (fig. 5). Underökningreultat I den vätra änden av chaktet fann ca, meter tjocka kulturlager med bebyggelelämningar i form av tarkt förmultnat trävirke i fyra lager. De två mellerta bebyggelelagren bar ockå pår av bränder. I de relativt feta avatta kulturlagren framkom en del.k. yngre rödgod och kritpipfragment amt ett par tengodkärvor, vilket pekar mot att de äldta lagren kan vara från 500-talet och de yngta lagren från 700-talet. I chaktet mellerta parti fann upp emot meter tjocka kulturlager med lämningar av bebyggele i tre lager. Bebyggelelämningarna utgjorde av en tenläggning, en lerpackning med tegel och ett kulturjordlager med divere tockvirke. Det finn dock inget om tyder på att tenläggningen kulle utgöra reterna av den korande gatan, även om denna kunde förvänta i denna del av chaktet. I de avatta kulturlagren framkom entaka kritpipfragment T T T T T 8 0 T 5 6 L L L 7 T L T L L T 8 T 9 T T T 0 T 0 m Lagerbekrivning. Recent and och jord. Sand och gru. Kulturjord med träfli. Träfli och multnat trä 5. Kulturjord med gödel och träfli 6. Rödbränd and/lera 7. Kulturjord 8. Förmultnat trä, något bränt 9. Sandbl. kulturjord med något träfli 0. Förmultnade tockar. Kulturjordblandad and. Grå jöand 0 m Lagerbekrivning. Recent and och gru.. Kulturjord med ten och tegel.. Kulturjord.. Brun ättand. 5. Gul ättand. 6. Kulturjord med träfli 7. Lera med tegel. 8. Kulturjord med ten, tegelfli och kvitar. 9. Sand med något kulturjord. 0. Kulturjord med träfli och näver, rikligt.. Mylla och lerhaltig kulturjord med kvitar (ej grävt i botten). Fig. 6. Profiluppmätningar från avnitt I och II i Kunggatan. Skala :0. UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

15 och yngre rödgod amt fajan, vilket tyder på att lagren knappat är äldre än från 600-talet och enare. I den ötra änden av chaktet fann upp emot, meter tjocka kulturlager med träfli ten och tegel. Däremot aknade äkra bebyggelelämningar här. Entaka keramikkärvor pekar mot att kulturlagren här tidigat är från den enare delen av 600-talet. De tre profilavnitten (fig. 6) har uppmätt i förhållande till den befintliga trottoarkanten, varför inga pluhöjder har angivit. Ungefärligen ligger dock marknivån på 7,0 meter i väter och 8,0 meter i öter. Läng hela träckningen överlagrade kulturlagren av runt en halv meter tjocka utfyllnadlager i form av and och gru. Vid underökningen tillvaratog inga fynd och ej heller kunde den äldre gatan lokaliera. Adminitrativa uppgifter Läntyrelen dnr: RAÄ diarienummer: 805/88. RAÄ projektnummer: 59-. Uppdraggivare: Gatukontoret i Uddevalla kommun. Tiduppgifter: 6/5 /6-998 (6 timmar ). Arkeologik peronal: Viktor Svedberg. Koordinatytem: nej. Höjdytem: nej. Dokumentationhandlingar om förvara i Antikvarik-topografika arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: orienteringritning i kala :000, profilritning i kala :0. Fynd: inga. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 5

16 Antikvarik kontroll vid Kungtorget och i Kyrkogatan Med anledning av att Gatukontoret i Uddevalla kulle chakta för nya VAledningar över Kungtorget nordötra del och ner mot kyrkan i ydöt utförde UV Vät med hjälp från Bohulän mueum i eptember 99 en chaktkontroll. Målättning och metod Det totalt ca 0 meter långa chaktet följde till törre delen äldre ledningchakt varför det endat var ca 0 meter över Kungtorget om gick i tidigare 0 00 m Fig. 7. Utnitt ur Uddevallakartan viande läget för de tre dokumenterade avnitten vid Kungtorget och i Kyrkogatan. Skala : UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

17 helt orörd mark. Enligt 690 år karta borde partiet i Kungtorget och Torggatan beröra gammal kvartermark, medan partiet i Kyrkogatan varit gammal gatumark. Syftet med underökningen var att göra uppmätningar av kulturlager och eventuella bebyggelelämningar i befintliga chaktväggar. Underökningen kom att omfatta dokumentation av ett 9 meter långt avnitt i Kungtorget och ett ca meter långt avnitt i Torggatan. I Kyrkogatan gjorde endat en enkel uppmätning av kulturlagret tjocklek. Läget för de dokumenterade partierna framgår av kartan (fig. 7). Underökningreultat Under Kungtorget grovrenade och dokumenterade ett 9 meter långt avnitt av den nordötra chaktväggen. I profilen framkom ett 0,5 0,5 meter tjockt kulturlager med bebyggelelämningar i form av möjligen hu om bör repreentera bebyggelekeden. Kulturlagret täckte i in tur av 0,5 0,9 meter tjocka raering och utfyllnadlager. De äldre lämningarna låg direkt på den terila bottenanden och utgjorde av ett hu i nordvät med golv av tockar och en kraftigare väggtock. Mot ydöt fann tarkt förmultnat trävirke om kan vara reter av golv i ett annat hu. I den övre delen av kulturlagret fann entaka tockar och tenar om delvi överlagrade av ett tunt 06,00 m ö.h m Lagerbekrivning. Marknivå med ingel.. Recent and och gru med ten.. Raeringlager med tegelkro och något ten och trä.. Gråbrun gråvart andig k-jord med ot och kol i ytan. 5. Lerig k-jord med ri. 6. Sandblandad lera/mjäla 06,00 m ö.h. T T T T Lagerbekrivning. Gatunivå med ingel. Brungrå and. Raering/utfyllnad med ten och tegelblandad jord. Gråbrun lerig k-jord 5. Brunvart andig k-jord med något träfli och ten. 6. Gråvart lera med ri 7. Sandblandad lera/mjäla 0 m Fig. 8. Profiluppmätningar från avnitt och vid Kungtorget. Skala :50. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 7

18 brandlager om avlutade mot reterna av en ca meter hög ockel- eller källarmur av ten. Förutom en del djurben påträffade i kulturlagret entaka keramikkärvor av yngre rödgod och fajan om tyder på att lämningarna kan gå ner i 600-tal men i huvudak bör vara från 700-talet. I Torggatan framkom i den vätra chaktväggen ett 0,8 meter tjockt kulturlager amt kanten av en brunn om var byggd i tavkontruktion av kluven ek. I kulturlagret framkom inga andra bebyggelelämningar och fynden utgjorde av en del djurben amt entaka keramikkärvor av amma typ om vid torget. Av profilen framgick ockå att brunnen måte vara från en tid då den var nergrävd från en nivå över kulturlagret. I avnittet mellan dea dokumenterade avnitt under Kungtorget och under Torggatan kall det ha funnit en korande gata. Området var dock tarkt påverkat av enare tider markarbeten. Det innebar att kulturlager till tor del aknade och att det heller inte gick att påra gatan. I Kyrkogatan renade ett knappt meterbrett avnitt i den nordötra chaktväggen om viade på ett ca 0,5 meter tjockt kulturlager om låg under 0,9 meter tjocka fyllnadmaor i form av tenigt gru. Kulturlagret utgjorde av otig mullblandad and om innehöll rikligt med pinnar om eventuellt kan karaktäriera om en ribädd. Lagret innehöll ockå något tegel och klent tockvirke, amt en del djurben. Av kulturlagret karaktär gick inte att med äkerhet fattälla om det är gammal gatumark och inte heller framkom här några fynd om avlöjar de ålder. Profilritningarna är delvi relaterade till Uddevalla tad höjdytem var 0-plan ligger 0,6 meter under RH 70. Vid underökningen tillvaratog inga fynd, men däremot tillvaratog ett träprov från brunnen vilket dock inte har lämnat in för dendrodatering, varför det enare ockå har katat. Adminitrativa uppgifter Läntyrelen dnr: RAÄ diarienummer: 688/9. RAÄ projektnummer: Uppdraggivare: Gatukontoret i Uddevalla kommun. Tiduppgifter: 7/9 8/9-99 (0 timmar ). Arkeologik peronal: Viktor Svedberg, Han Kindgren. Koordinatytem: nej. Höjdytem: delv. Uddevalla tad. Dokumentationhandlingar om förvara i Antikvaritopografika arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: orienteringritning i kala :000, profilritning i kala :0. Fynd: inga. 8 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

19 Förunderökning i kvarteret Krummedike 5 UV Vät utförde i april 989 i amarbete med Bohulän mueum en förunderökning på fatigheten kvarteret Krummedike 5. Underökningen föranledde av att Studio ämnade uppföra en mindre fritående tudiobyggnad utan källare inne på gården. Målättning och metod Enligt 690 år karta berör exploateringen kvartermark nära taden dåtida grän mot nordöt. Diagonalt genom området har det ockå gått en äldre gata, Tidigare underökningar i denna del av kvarteret och i det angränande kvarteret Hernhut antyder att denna del av taden bebygg fört mot lutet av 600-talet lut och framförallt under 700-talet. Underökningen yftade till att fattälla om exploateringen kulle komma att beröra äldre bebyggelelämningar om måte underöka vidare och utförde med hjälp av en traktorgrävare om grävde två mindre provchakt var läge framgår av kartan (fig. 9). Underökningreultat I det vätra chaktet framkom 0,5 meter tjocka kulturjordblandade lager med en tenläggning på ett djup av 0,9 meter. Stenläggningen låg i kulturjordblandad and om i in tyr låg över ett äldre odlinglager med kulturjordblandad lera. Över tenläggningen, om endera kulle kunna vara re- -5 Schakt Schakt 0 00 m Fig. 9. Utnitt ur Uddevallakartan viande läget för de två provchakten i kvarteret Krummedike. Skala :000. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 9

20 5 6 0 m Lagerbekrivning. Recent gru.. Sand och grublandad mylla.. Sotblandat andlager.. Mörk kulturjordblandad and. 5. Lerblandad kulturjord med något ten och tegelfli. 6. Botten lera Fig. 0. Profiluppmätning från chakt i kvarteret Krummedike. Skala :50. terna av den äldre gatan eller en gårdplan,var kulturlagret tarkt otinblandat. Kulturlager aknade i det ötra chaktet där motvarande lager närmat tydde på att marken nyttjat för odling. I det vätra chaktet påträffade i det underta lagret entaka kärvor av rödgod och fajan om närmat kan datera till 700-talet förta del. Fynden i anlutning till tenläggningen kunde närmat datera till 700-talet lut och 800-talet början, varför det överta otblandade lagret med tor äkerhet peglar 806 år brand. Detta innebär att vi inte har kunnat knyta några lager eller fynd till tiden före 690 år brand. Profilritningarna är inte relaterade till Uddevalla tad höjdytem och vid underökningen tillvaratog inga fynd. Efterom kulturlagren var av ringa ålder och låg på relativt tort djup anåg det inte vara motiverat med några fortatta underökningar inför exploateringen. Adminitrativa uppgifter Läntyrelen dnr: RAÄ diarienummer: 58/89. RAÄ projektnummer:. Uppdraggivare: Studio. Tiduppgifter: 6/ 989. Arkeologik peronal: Viktor Svedberg, Marianne Karlon-Lönn. Koordinatytem: nej. Höjdytem: nej. Dokumentationhandlingar om förvara i Antikvarik-topografika arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: orienteringritning/profilritning i kala :00/:0. Fynd: inga. 0 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

21 Förunderökning i kvarteret Aminoff och 6 UV Vät utförde i juni 988 en arkeologik förunderökning med anledning av att Adama Byggledning AB planerade rivning av äldre bebyggele för att edan nybebygga hela ytan inom fatigheterna kvarteret Aminoff och 6. Målättning och metod Fatigheterna ligger invid det nordötra hörnet av Kungtorget och av 690 år karta framgår det att exploateringen kan beröra både kvarter- och gatumark om delvi ligger relativt centralt i förhållande till det gamla torget. Den tidigare chaktkontrollen i Kunggatan viade ockå att där kunde förvänta omfattande kulturlager med välbevarade bebyggelelämningar av hög ålder. Underökningen utförde med hjälp av en traktorgrävare och vid en tidpunkt innan den äldre bebyggelen hade rivit. Det innebar att endat begränade ytor inne på den trånga och delvi belamrade gården var tillgängliga. Av den anledningen grävde endat två mindre provchakt var läge framgår av kartan (fig. ). Vid underökningen gjorde ockå en inventering för att föröka bedöma huen grundläggningdjup och lokaliera befintliga källare m Fig.. Utnitt ur Uddevallakartan viande läget för de två provchakten i kvarteret Aminoff, amt läget för en tidigare profiluppmätning i Kunggatan om låg till grund för en bedömning av förhållandena under huen. Skala :000. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

22 Underökningreultat På den norra delen av tomterna framkom under raeringlager på 0,7 meter djup ett 0,6 meter tjockt vart lerblandat kulturlager utan påtagliga bebyggelelämningar, men med en del ten och klenare trävirke. I det övre raeringlagret fann en hel del fajan och rödgod om kunde datera det till 700- Lagerbekrivning. Plattor.. Sättand. Omrörda raeringoch utfyllnadlager.. Svagt rödbränt lager 5. Kulturjord 6. Bränt trä. 7. Rödbränd and. 8. Bränt trä. 9. Kulturjord med träfli/ huggpån amt något tegelfli. 0. Sandblandad lera. Grå vart.. Sandblandad lera. Svart.. Botten lera m 0 m 5 Lagerbekrivning. Plattor.. Sättand.. Omrörda raering lager.. Svart lerblandad kulturjord med något ten och trä. 5. Botten lera T 0 6 T Lagerbekrivning. Plattor.. Yngre fyllnadgru.. Äldre fyllnadgru.. Kulturjord med träfli. 5. Träfli konc. 6. Kulturjord. 7. Rödbränd and. 8. Kulturjord. 9. Trä. 0. Kulturjord.. Trä.. Kulturjordblandad and.. Sjöand. 0 m Fig.. Profiluppmätningar från chakt och i kvarteret Aminoff, amt från delavnitt i Kunggatan. Skala :0. UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

23 talet. Däremot aknade daterande fynd i det undre kulturlagret om dock kunde anta i huvudak vara från 600-talet I den ödra gropen om låg mer centralt på tomterna framkom 0,9 meter tjocka kulturlager under yngre raeringlager på ett djup av 0,9 meter. I kulturlagret övre delar fann mint två bebyggelelager, del i form av två lager med bränt golvvirke och del i form av ett rödbränt lerlager. I den nedre delen av kulturlagret fann bl.a. ett 5 cm tjockt träflilager med pridda träreter om kunde anta repreentera ytterligare ett bebyggelekede. I kulturlagren framkom en hel del djurben och entaka rödgodkärvor om endat grovt kan datera till 600-tal. Vid en jämförele med den tidigare dokumenterade profilen i Kunggatan, omedelbart öder om tomterna, kunde vi anta att de äldta delarna av kulturlagret måte vara från 500-talet. Vid inventeringen av de befintliga huen kunde vi kontatera att hela bebyggelen på tomten nr 6 hade källare med ådant djup att kulturlager endat fann bevarade under gårdytan. På tomten nr fann endat en mindre källare under hulängan utefter Torggatan. För övrigt var bebyggelen där källarlö och grundlagd på tenfot. Huruvida huen vilade på pålar eller på liggande rutbädd kunde vi dock inte avgöra. Efterom kulturlagren till törta delen låg på över meter djup å kunde vi dock utgå från att dea ockå till tor del borde vara bevarade under huen Med töd av reultatet från förunderökningen och den tidigare uppmätningen i Kunggatan belutade Läntyrelen edan om en arkeologik lutunderökning om kulle omfatta hela tomten nr och marginellt ockå tomten nr 6. Adminitrativa uppgifter Läntyrelen dnr: RAÄ diarienummer: 79/88. RAÄ projektnummer:. Uppdraggivare: Adama Byggledning AB genom HLM Arkitekter och Kontruktörer. Tiduppgifter: / Arkeologik peronal: Viktor Svedberg. Koordinatytem: nej. Höjdytem: nej. Dokumentationhandlingar om förvara i Antikvarik-topografika arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: orienteringritning i kala :000, profilritning i kala :0. Fynd: inga. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

24 Förunderökning i kvarteret Åberg, 6 och UV Vät utförde i november 988 en arkeologik förunderökning med anledning av att Adama Byggledning AB planerade nybyggnation i form av både erättningbebyggele och kompletteringbebyggele inom fatigheterna kvarteret Åberg, 6 och. Målättning och metod Fatigheterna ligger trax väter om Kungtorget och träcker ig genom kvarteret från Kunggatan och ner till Norra Hamngatan vid ån. Av 690 år karta framgår det att underökningen kunde beröra åtmintone tre kvarter och två gator, del med centralt läge inom den del av taden om legat väter om det gamla torget och delvi med nära anknytning till den gamla hamnen. Därvid kunde vi ockå förvänta o omfattande kulturlager av delvi hög ålder. Underökningen utförde med hjälp av en.k. minigrävare och vid en tidpunkt innan den äldre bebyggelen rivit. Det innebar att endat de fria gård- x : :.. : 0 00 m Fig.. Utnitt ur Uddevallakartan viande läget för alla ju provchakten i kvarteret Åberg. Skala :000. UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

25 ytorna var tillgängliga. Det var dock endat på tomten nr 6 om törre delar av exploateringytan inte var tillgänglig. Detta kompenerade dock av att vi enare i amband med en geoteknik underökning fick tillfälle att kontrollera bevarandeförhållandena för kulturlagren under gatuhuet. Underökningreultat På tomt nr kulle det befintliga gatuhuet riva och erätta av ett ca meter bredare hu. Det befintliga huet var förett med en källare var golvplan låg ca meter under markplanet och med ett förmodat grundläggningdjup på närmare,5 meter under mark. Underökningen omfattade här två provgropar om grävde traxt innanför huet där orörda kulturlager eventuellt kunde finna. I provgroparna om grävde till teril lera på ett djup av, meter under markytan. Över bottenleran framkom ca 0,6 meter tjocka utfyllnadlager, om grovt kunde datera till 700-tal, med en eller två tenläggningar och reterna av en igenfylld källare, vilka överlagrade av ett tunt kulturlager med porlin och fajan från ent 700-tal och tidigt 800-tal. På tomt nr om ligger högre och åtkilj från den förra tomten av en ca,5 meter hög terramur kulle en mindre komplementbyggnad utan källare uppföra läng den ödra tomtgränen ötra del. På tomten grävde tre provgropar, varav en vid tomtgränen mot tomt nr 6. Av provgroparna om grävde till varierande djup framgick det att hela terraen var uppbyggd av fyllnadmaor med delvi mycket tora gråtenar, varför vi endat i ett fall 0,00 0,00 m ö.h m 0,00 m ö.h. 0,00 Lagerbekrivning Schakt 5. Ytkikt.. Fyllning.. Recent kulturjord.. Kompakt utfyll nad med ten, te gel, lera och gru. 5. Rödbränd and. 6. Lera med gru och tegel. 7. Ren lera m 0,00 0,00 m ö.h. Lagerbekrivning Schakt. Ytkikt.. Recent fyllning.. Kulturjord.. Kompakt ten/te gel med gru och lera. 5. Stengolv? 6. Omrörd lera 7. Ren lera. 5 0 m Lagerbekrivning Schakt 6. Ytkikt.. Brun and.. Brun ler- och andblandad kulturjord med ngt ten och träfli.. Grå jöand. 5. Ren lera. 0 m Fig.. Profiluppmätningar från chakt på tomt nr, chakt och 5 på tomt nr, amt från chakt 6 och 7 på tomt nr 6. X på kartan anger ungefärligt läge för den geoteknika kontrollpunkten. Skala :50. 0,00 m ö.h. 0 m 0,00 0,00 m ö.h. Lagerbekrivning Schakt. Plattor.. Sand.. Gru, lera och ten.. Igenfylld källare. kalkbruk 5 Lagerbekrivning Schakt 7. Ytkikt och tenättning. Kulturjordblandad and. Sandblandad kulturjord. Mot botten med gödel och träfli.. Grå jöand. 5. Ren lera. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 5

26 lyckade gräva o igenom hela lagret. I den ötra provgropen framkom en igenfylld och närmat intakt tunnvälvd källare omedelbart under markytan. Denna var orienterad efter dagen tadplan och bör därmed vara från tiden efter 806 år brand. Stenfyllningen vid idan av källaren var edan å kompakt att det inte gick att gräva ig ner där. Den mellerta gropen grävde genom tenfyllningen till drygt meter djup utan att vi lyckade nå botten av lagret. I den vätra gropen träckte ig tenfyllningen ner till nära meter under markytan och överlagrade ett ca 0,7 meter tjockt lager med gru och tegelblandad lera. I lagret påträffade inga daterande fynd, men däremot framkom pridd kullerten på två nivåer i lagret vilket kulle kunna vara lämningarna efter någon av de två gatorna om kall ha funnit i området. På tomt nr 6 kulle hörnhuet mot Kålgårdberggatan och Kunggatan bevara, medan gatuhuet mot Kunggatan och en magainbyggnad inne på gården, vilka båda aknade källare kulle erätta av en törre nybyggnad om ockå kulle omfatta delar av den gamla gårdytan. Vid underökningen grävde två provgropar inne på gården. I groparna framkom 0,75 meter tjocka kulturlager med gödel och träfli på ett djup av ca 0, meter under markytan. I den norra provgropen innehöll kulturlagret bebyggelelämningar i form av tockvirke i två klart åtkilda kikt. Däremot kunde inga bebyggelelämningar urkilja i den ödra gropen kulturlager. I kulturlagren påträffade bl.a. en del yngre rödgod om grovt kunde datera dea till 500- och 600-tal. Vid den enare geoteknika underökningen kontaterade ockå att mint en halv meter tjocka kulturlager fann bevarade under gatuhuet. På grundval av förunderökningreultatet belutade Läntyrelen edan att hela tomten nr 6 kulle omfatta av en arkeologik lutunderökning. Däremot anåg det inte föreligga behov av fortatta underökningar på tomterna nr och nr. Profilritningarna är relaterade till Uddevalla tad höjdytem och vid underökningen tillvaratog inga fynd. Adminitrativa uppgifter Läntyrelen dnr: RAÄ diarienummer: 5550/88. RAÄ projektnummer: 50-. Uppdraggivare: Adama Byggledning AB. Tiduppgifter: 9/ 0/ 998 (6 timmar ). Arkeologik peronal: Viktor Svedberg. Koordinatytem: nej. Höjdytem: nej. Dokumentationhandlingar om förvara i Antikvarik-topografika arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: orienteringritning i kala :000, profilritning i kala :0. Fynd: inga. 6 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

27 Arkeologik underökning i kvarteret Aminoff och 6 I enlighet med Läntyrelen belut, vilket bl.a. baerade på den tidigare förunderökningen, utförde UV Vät en arkeologik lutunderökning på fatigheterna kvarteret Aminoff och 6. Underökningen utförde under perioden eptember november 988 inom ett ca 0 meter tort område om i huvudak ammanföll med tomt nr mot Torggatan och endat marginellt berörde tomt nr 6. Redogörele för underökningen Uppläggning och inriktning Den tidigare förunderökningen och den antikvarika kontrollen i Kunggatan omedelbart öder om tomt nr hade viat att vi kunde förvänta o mel- Torggatan A Stenmur Källare B. 6. C 0 0 m Kunggatan Fig. 5. Tomtkarta över Kv. Aminoff och 6 viande törningar amt de tre underökningytorna, chakt A C. Skala :50. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 7

28 Lagerbekrivning. Brun omrörd and med ten och tegel.. Rödbrun/brun humö kulturjord med träfli, bitvi otfärgad.. Röd bränd vart and med koltrimmor.. Grå hunö Kulturjord, mot N med träfli. 5. Mörkgrå and. 6. Gråbrun and. 7. Grå lerlin med ottrimmor. 8. Brun and. 9. Brun humö and åt S med inlag av ot. 0. Grå lerlin.. Grå humö and med kraftigt inlag av rödbränd and och ottrimmor.. Grå lerllin med träfli. Grå and med inlag av lera.. Brunvart humö Kulturjord med träfli 5. Grå lerlin. A Gle tenpackning A5 Trägolv Lagerbekrivning. Brun omrörd and med ten och tegel.. Rödbrun/humö kulturjord med träfli.. Sakna.. Grå humö kulturjord. 5. Mörkgrå and. 6. Sakna. 7. Brun humö kulturjord med ot, kol. 8. Svart and. 9. Grå and/lera. 0. Träfli.. Brun humö kulturjord med tegel och träfli.. Brunvart humö kulturjord med tegel/träfli och ot. Sakna.. Brunvart humö kulturjord. A0 Golv av träplankor Fig. 6. Profiluppmätningar från den vätra repektive ötra chaktväggen i chakt C. Skala :50. 8 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

29 lan 0,6 och, meter tjocka kulturlager med upp emot fyra bebyggelelager i främt den ödra delen av området. Efter det den befintliga bebyggelen rivit chaktade yngre raering- och utfyllnadlager bort med makin ner till ca 0,6 meter under markytan där kulturlager tog vid. På grundval av befintliga törningar i form av recenta tengrunder och en mindre källare delade underökningen upp på två mindre underökningchakt (Schakt A och B) i norr och ett törre (Schakt C) i öder. På underökningområdet upprättade ett fritående koordinatytem parallellt med Torggatan. Kulturjorden har edan grävt lagervi eller i 0 cm djupa tick i meter tora rutor om beteckna med A L från öder till norr och med 5 från väter till öter. (Schakt A delade dock in i meter tora rutor). Underökningreultat På den ödra delen av tomterna fann omfattande bebyggelelämningar i de ca,0, meter tjocka kulturlagren, varefter dea avtog i mäktighet mot norr där de endat var drygt en halv meter tjocka och aknade tydliga lämningar. Kulturlagren betod till övervägande del av avatta lager med rikligt inlag av organikt material, och endat till mindre del av utfyllnad- och raeringlager. På grundval av lagerföljden har lämningarna edan kunnat delat upp på fem olika bebyggelekeden vilka i det följande redovia i kronologik ordning, d.v.. från botten och uppåt. Skede. A, och I den terila bottenanden framkom tydliga plogpår (A) inom i tort ätt hela området, vilket viar att marken nyttjat för odling vid tiden för taden etablering. Till det äldta bebyggelekedet kunde edan endat en äker anläggning knyta, vilket var en drygt meter tor och mint 0,5 meter djup avfallgrop (A) om på grund av tidbrit inte grävde ut i in helhet. Därutöver fann inga påtagliga bebyggelelämningar, utan endat en del pålar och tolpar, amt pridda måtockar och lanor i de äldta kulturlagren närmat botten. Stockvirket om var koncentrerat till den norra delen av chakt C kan dock till en del utgöra fragmentarika reter av ett hu (A), varvid vi bara kan ana de placering och omfattning. Likaå är det mycket vårt att avgöra i vilken omfattning pålarna tillhör detta kede eller om de utgör reterna av det rivna huet rutbädd. Skede. A,, 6, 7, 8, 9 och 0 I chakt B fann i botten en del avtryck av klenare trävirke och tolpar (Anl ), om till tor del var orienterat i NNV SSÖ. Det är möjligt, om än något oäkert, att detta är avtryck efter ett hu på platen. Oviheten beror framförallt på att det var vårt att e någon tydlig killnad mellan avtryck av virke och åderpåren. I detta kede är bebyggelelämningarna i chakt C betydligt mer välbevarade och dominera av en ca 5,0 9,5 meter tor hulänga (A) om träcker ig genom en tor del av chakt C. I hulängan fann reter av två olika trägolvläggningar, om endera kan tyda på att det har varit ett hu med två rum eller två hopbyggda hu. Omedelbart ydvät om A fann ockå en avfallbrunn (A6) om var ca,0 meter i diameter och 0,85 meter djup amt kodd med tående virke. Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 9

30 5 L Inga lämningar K Stenmur J Sand/lera Rörgrav Rörgrav I Anl Rörgrav H Källare Rörgrav Sand/ lera Sand med träfli Sand/lera Grov and..... Pg Sand/lera med kol G Anl Anl F = Avtryck efter tockar E Ej grävd ruta D Anl 0 Fig. 7. Tolkningritning över anläggningarna i kede. Lämningarna i chakt B kan dock delvi tillhöra kede. Skala :00. C B L L Nergrävning för Anl 6 L L L L Plogpår i botten av hela chaktet Anl A 5 0 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

31 Det gick inte med äkerhet att avgöra vid vilken tidpunkt om brunnen är anlagd. Förmodligen är den från detta kede, men det kan heller inte helt uteluta att den är från nätkommande yngre kede. I botten på brunnen fann rikligt med organikt avfall i form av bl.a. läderkor och träkärl. Strax öder om A fann reterna av ytterligare en avfallbrunn (A7) om var ca,0 meter i diameter mint,0 meter djup och kodd med tående virke. Brunnen var relativt fyndtom och till tor del igenfylld med lera. Även i detta fall är det något oäkert när den har tillkommit. Söder om Anl och mellan de två avfallbrunnarna fann en oregelbunden,,0 meter tor tenläggning (A8), vilken låg om en mal tenatt gång fram mot huet. Det är dock möjligt att tenläggningen urprungligen har täckt en betydligt törre yta öder och ydvät om huet. Öter om A fann två partier med delvi fragmentarikt trävirke (A9) och (A0), om åtmintone i det enare fallet bör vara lämningarna av ett hu. Anläggning 9 utgjorde av en rad med tolpar om träckte ig åt ÖNÖ från anläggning och fram till en törre ten i den ötra chaktkanten. Vinkelrätt norrut från tenen och tolpraden fann ockå några mindre tockar. Lämningarna kulle kunna tolka om reterna av ett hu, vilket då begränat av tolpraden i öder och där tenen kan markera de ydötra hörn. Begränningen åt norr och möjligen ockå åt öter är dock oklar, då det bl.a. inte varit möjligt att fattälla förhållandet till anläggning. Anläggning 0 utgjorde av en ca,5 meter bred tockläggning, om kan ha varit ett golv och träckte ig in i den ötra chaktväggen. I väter avlutade virket ca,5 meter från anläggning, varför det förmodligen funnit en mal paage mellan huen. Det är deutom troligt att huet inte träckt ig längre norrut, men däremot har de utträckning åt öter och öder inte kunnat fattälla. Skede. A,, och 5 I det nätkommande kedet finn i nordvätra delen av chakt B oäkra lämningar av ett hu (A). I chakt C har det tidigare huet anläggning eratt av ett nytt hu (A), i var ydötra hörn fann ett pifundament (A5). Väter därom har ockå en ny tenläggning (A) tillkommit. Av de tidigare lämningarna kan deutom anläggningarna 6, 9 och 0 ha levt kvar helt eller delvi in på detta kede. Lämningarna, A, utgjorde av ett antal fragmentarika plankor, tockar och lanor, vilka, trot att de var öndergrävda av ett flertal ledningchakt, låg relativt väl orienterade i den nordvätra delen av chakt B. Trävirket kan eventuellt utgöra lämningarna av ett drygt meter brett hu om träckt ig in på området för den recenta källaren i väter. Huet, A, har varit 0 meter långt och ungefär 6 meter brett. Huet har vilat på tre tvärgående ylltenrader med VSV ÖNÖ:lig träckning. I norr aknade trävirke, men mellan den ödra och den mellerta ylltenraden fann en del tockvirke om förmodligen utgjort underlag för ett trägolv. Ett par tockar längt i väter är dock något oäkra, efterom det finn en vi möjlighet att de tillhör huet anläggning från det tidigare kedet. Spifyndamentet, A5, var ca,5,8 meter tort och utgjorde av upp till 0,5 meter tora tenar i en fyllning av rödbränd lera och tegelkrot. Fundamentet omgärdade av en,0, meter tor träram i form av tockar och plankor om bör vara reter av vägg- och golvyllar. Norr om fundamentet Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

32 5 L Inga lämningar K Stenmur J Sand/lera Rörgrav Rörgrav I Anl Rörgrav H Källare Rörgrav Sand/ lera Sand med träfli Sand/lera Grov and..... Pg Sand/lera med kol = Avtryck efter tockar G Anl 9 F Anl E Grop Anl D L Skadat av ugn Anl 5 C Fig. 8. Tolkningritning över anläggningarna i kede. Lämningarna i chakt B kan delvi tillhöra kede. Skala :00. B Anl 6 Anl 8 Anl 7 A 5 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

33 5 L Inga lämningar K Stenmur J Träfli Träfli?Rörgrav Träfli I Anl?Rörgrav?Rörgrav H Källare Träfli Pg?Rörgrav L L L L L L Träfli G Anl F Anl 8 S E Anl S S S S (Grop) S S S S S S D S S S S Anl 5 S C S S S S S Anl 5? S S S S B Anl S Fig. 9. Tolkningritning över anläggningarna i kede. Lämningarna i chakt B kan delvi tillhöra kede. Skala :00. A 5 Arkeologika underökningar i Uddevalla tad

34 fann ockå en del törre tenar om kan vara utraat eller utrivet från pien, alternativt fyllning och tabiliering under huet. Stenläggningen, A, om låg väter om huet anläggning var till törta delen lagd med ca 5 0 cm tor kullerten. I tenläggningen ingick entaka törre tenar, varav en i den ötra kanten kan vara reterna av en kanttenrad. Stenläggningen har förmodligen träckt ig i hela huet längd och kan ha varit en gårdplan eller gränd. Det kan ockå notera att tenläggningen inte täckte den tidigare avfallbrunnen, anläggning 6, varför det heller inte kan uteluta att de åtmintone delvi är amtida. Skede. A, 5, 6, 7, 8, 0 och I detta kede finn inga nya lämningar i chakt B. Däremot har ny bebyggele i form av en hulänga med ett eller flera hu (A5 a och b) eratt det tidigare huet anläggning i chakt C. I den ydligate delen av hulängan fann ett pifundament (A6) och även i den norra delen av hulängan fann ett oäkert pifundament (A7). På vardera idan om hulängan fann fragmentarika tenläggningar (A och 8). Slutligen fann ockå reter av ett trägolv (A0) och en ylltenrad (A) i den ötra kanten av chakt C. Hulängan, A5, var mint 5 meter lång och ca 6 meter bred. Möjligen har ockå hulängan träckt ig ytterligare en bit åt öder. Både i norr och i öder fann trägolv med plankor i huet längdriktning och mitt i hulängan låg golvplankor på tvär. Detta tyder närmat på att huet varit indelad i tre rum, men det finn ockå en vi möjlighet att det mellerta partiet är ett portlider eller en infart mellan två hu. Spifundamentet, A6, om låg i det ydötra hörnet av det ödra rummet, var ca,, meter tort. Fundamentet var till törta delen uppbyggt av 0 50 cm tora tenar och tällvi bevarat till två tenkift höjd. I öder och väter fann tenden till dubbla tenrader om kan tyda på att det delvi varit uppfört om en kallmurad kalmur med en mellanliggande fyllning av gru, måten och tegelkrot. Även det andra pifundamentet, A7, låg i det ydötra hörnet, men i det norra rummet. Detta fundament var kraftigt raerat med till tor del kringpridda upp till 50 cm tora tenar. Av golvplankorna avlutning att döma bör dock fundamentet ha varit ca,, meter tort. Stenläggningen, A, om låg väter om hulängan var lagd med ca 0 0 cm tor kullerten. Den bör om in föregångare ockå ha träckt ig läng hela huet och likaå vara reter av en gårdplan eller en gränd. Den andra tenläggningen, A8, om utgjorde av två mindre partier omedelbart öter om hulängan, var lagd med ca 5 0 cm tor kullerten. Det är met troligt att tenläggningen utgör reter av en gårdplan och att den plockat bort i amband med enare byggnation. Golvläggningen, A0, omfattade en yta av ca,,5 meter i den ötra kanten av chaktet. Golvet utgjorde av ca 8 plankor om tack ut ur chaktväggen och avlutade ca,5 meter från hulängan. Möjligen är den ödra kanten golvet urprungliga avlutning, medan den i norr tyck ha grävt bort i amband med grundläggning vid enare byggnation. meter norr om golvet fann en ylltenrad, A, om förmodligen, om än inte helt äkert, har utgjort grund för huet norra vägg. Huet måte då ha då varit mint, meter brett. UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

35 Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 5 A B C D E F G 5 Anl Anl 5b Anl 5a Anl 6 Anl 8 Anl (Grop) L L L L L L L L L T T T T T T T Skede 5. A,, (6), och 9 Schakt B var i detta kede mycket öndergrävt av ett antal rör- och ledningchakt. Trot detta fann i det ydvätra hörnet en metertor ten och ett antal mindre ca 0 50 cm tora tenar, vilka låg å orienterade att de bör utgöra det norra delen av en bebyggele ner mot öder. I chakt C fann ett antal ylltenrader vilka tolkat om grunderna till eller hu (A, 9 och ). Av tidigare lämningar tyck ockå tenläggningen (A) ligga kvar i detta kede. Det är även möjligt, om än tvekamt, att pifundamentet (A6) kan ha nyttjat i ett av de nya huen. Bebyggelelämningarna från detta kede låg till tor del i kraftigt brända and- och raeringlager. Fig. 0. Tolkningritning över anläggningarna i kede. Skala :00.

36 Hugrunden, A, utgjorde av två ylltenrader i vinkel, med metadel mindre, ca 5 5 cm tora flata tenar i upp till två kift. Sylltenraderna markerar norra och vätra idan av ett giningvi 6 meter brett hu om fortatt utanför underökningområdet åt öder. Spifundamentet, A6, låg inne i huet och på en ådan nivå att det inte helt kan uteluta att det ockå nyttjat i detta hu Hugrunden, A9, om låg i den ötra delen av chaktet utgjorde av två tenrader med upp emot meter tora klumptenar. Grunden utgjorde av en nordydlig tenrad med 6 tenar om indikerar huet vätra ida, amt en ötvätlig tenrad med 5 tenar om troligen indikerar en mellanvägg i huet. I hörnet mellan de två tenraderna fann ytterligare tenar om möjligen kan ha utgjort fundament för en kakelugn e.d. Förmodligen har ockå tenarna i den ydvätra delen av chakt B amband med denna hugrund om då har burit upp ett mint meter långt och förmodligen ockå relativt tungt hu. G F Anl 9 E Grop D C T Anl Anl 9 B Anl Anl 6 Anl 9 A 5 Fig.. Tolkningritning över anläggningarna i kede 5. Skala :00. 6 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar

37 Material Sakord/typ Skede Skede Skede Skede Skede 5 Keramik A-god () () 7 BII: (7) () (79) (0) () () BII övr. 6 8 BIII C-god () 5 5(9) (6) (8) 8 Fajan () () 9(7) 6() Porlin (6) (9) 7 Flintgod 9 Kakel Bränd lera övr. Tegel Lerklining Kritpipa (9) () 6 56 Sten Flinta Bryne Skiffer Stenkula Skål () Gla Föntergla Buteljgla Huhållgla Gla opec. Smält/lagg 6 9 (0) (55) (7) g Järn Spik Föremål oid. Nit/klinknagel Hätko Belag Hank Tråd Ring Ögla Nål Paare 5 () 6() () () () 9 (65) 8 >65 6 Cu-leg o.d. Slagg Djurfigur Föremål oid. Belag/bleck Nål Ring Blypröj Järnlagg >,5 kg () 98 g () () () () () >580 g 8 g () () 65 g (0) >, kg 69 g Arkeologika underökningar i Uddevalla tad 7

38 Material Sakord/typ Skede Skede Skede Skede Skede 5 Cu-lagg () 6 g Ben/horn Föremål oid. Läder Trä Remläder Läderpill Skor/delar Opecifierat Föremål oid. Vidja Trätapp Kärl Pinne Dymling Träkrok Handtag/kaft Nätnål () (5) () () () (5) () () () (6) (6) (0) () () () () () () () () Övrigt Rep Textilfragm. Bärnten Antal totalt > Tabell. Fyndammantällning från kvarteret Aminoff. Fyndmaterialet Vid underökningen i kvarteret Aminoff tillvaratog ammanlagt drygt 700 fynd, jämte ca 7,5 kilo lagg och ett knappt kilo mält gla/lagg. Närmare / av fyndmaterialet har regitrerat av Bohulän mueum och delvi efter lite andra principer, varför vi valt att redovia detta material inom parante i nedantående tabell. Fyndmaterialet betår till mycket tor del av huhållavfall i form av bl.a. keramik med ca 60 fynd, amt butelj och glakärl med ca 00 fynd. En annan tor fyndkategori är raeringmaterial om dominera av pik och annat järn med drygt 0 fynd amt av föntergla med ca 60 fynd. Därutöver finn drygt 50 fynd av opecificerat gla om till tor del ockå kan anta vara föntergla. I de yngre lagren finn rikligt med kritpipor med ca 60 fynd. I de äldre lagren, med de bättre bevaringförhållanden, påträffade ockå en hel del trä- och läderfynd av blandat lag. En tor del av dea kunde ockå knyta till lutkedet för avfallbrunnen (A6). Tolkning och datering Bebyggelen i kvarteret Aminoff om har omfattat 5 bebyggelekeden har varit relativt tatik med obebyggda ytor i norr och bebyggele i öder från och med kede. Från och med kede har bebyggele legat utmed en gårdplan eller en gränd i den vätra kanten av området. Välbyggda pifundament 8 UV Vät Rapport 005:. Arkeologika chaktkontroller, förunderökningar och underökningar