Ås kloster i nytt ljus -År 3

Transkript

1 a r k eo logik under ö k n i n g Lena Bjuggner och Erik Roengren Å kloter i nytt lju -År 3 HALLAND, ÅS SOCKEN, ÅSKLOSER 1:1, RAÄ 190 arkeologika rapporter från halland länmueer 2015:5

2 NYARE ID 1500 MEDELID JÄRNÅLDER Vikingatid Vendeltid Folkvandringtid Romerk järnålder Förromerk järnålder 500 f.kr 0 BRONSÅLDER Yngre bronålder f.kr Äldre bronålder f.kr SENÅLDER Senneolitikum f.kr Mellanneolitikum f.kr idigneolitikum f.kr Meolitikum f.kr Paleolitikum 9500 f.kr

3 Lena Bjuggner och Erik Roengren Å kloter i nytt lju År-3 arkeologika rapporter från halland länmueer 2015:5 arkeologik underökning

4 Åkloter 1:1 Varberg Halland Länmueer, Kulturmiljö Halland Uppdragverkamheten, Halmtad Arkeologik underökning 2013 Omlagfoto: Arbetbild. Per Wranning mäter med totaltation och Erik Roengren renar fram en delvi bevarad portal om varit placerad i den norra delen av kyrkan vätra gavel. Foto: Lena Bjuggner (fotonr ). Layout: A. Anderon. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr m2006/ ISSN 1400/8750 ISRN HM-UV-R--15/5-SE

5 Innehåll Inledning... 7 Bidraggivare... 7 Bakgrund... 7 Fornlämningbild... 7 Georadarpropekteringen och 2012 år arkeologika underökningar.. 10 Syfte och frågetällningar inför 2013 år underökning Kyrkan Vätra längan och korgången Ötra längan och ödra längan Den äldta tegelmuren Metod Publik verkamhet Reultat Grävda ytor Yta G Yta H Yta I Yta J Yta K Fynd Kalkbrukdateringar Sammanfattning och lutater Kyrkan Området öder om kyrkan Ötra och ödra längan Urprunglig topografi Fynd Igenläggning av chakten eknika och adminitrativa uppgifter Referener Bilagor Bilaga 1 Kontexttabell Bilaga 2 Fyndlita Bilaga 3 Yta G, egelmått i cm Bilaga 4 Makrofoilanaly Bilaga 5 Vedanatomik analy Bilaga 6 14 C-analy Bilaga 7 Kalkbrukprover Bilaga 8 Ritningförteckning Rapporter utgivna under 2014 och hittill 2015

6 Lena Bjuggner och Erik Roengren Vikan Åkloter 1:1 Kloterfjorden m Fig 1. Underökningområdet (markerat med rött) väter, ydvät och öder om Åkloter huvudbyggnad. Skala 1:

7 Å kloter i nytt lju - År 3 Inledning Under fyra veckor i auguti 2013 genomförde en arkeologik forkningunderökning väter, ydvät och öder om huvudbyggnaden till f.d. kunggården Åkloter (fig 1). Underökningen ingår i ett inledande treårigt forkningprojekt kring det förvunna citercienerklotret i Å, om ane vara uppfört kring 1194 och nedlagt i amband med reformationen. Projektgruppen betår av Chriter Anderon och Lennart Eliaon om deltog aktivt i fältarbetet. Chriter guidade beökande, arbetade med markradar i närområdet och lade ut bilder på ociala media och Lennart filmade, vid valda tillfällen, fältarbetet. Det vetenkapliga rådet betående av Henrik Janon, Han Krongaard Kritenen, Chritian Lovén, Ing-Marie Nilon och ore Nyberg beökte grävningen och dikuterade de framgrävda anläggningarna. Utan markägaren Sture Johanon tora intree och välvilliga intällning till projektet hade det inte varit möjligt att även 2013 gräva upp grämattan och ta bort det träd om fann mitt bland de tilltänkta chakten. Han beökte ockå dagligen underökningen och höll ig á jour med reultaten. För tredje året i rad gjorde grävmakiniten Sven-Olof Gunnaron ett utmärkt jobb med att gräva bort matjord och valda delar av raeringlagren, amt att föriktigt återfylla chakten och återtälla grämattan. Bidraggivare Projektgruppen och det vetenkapliga rådet vill tacka följande bidraggivare om gjort det möjligt att genomföra 2013 år underökning. orten Söderberg tiftele, Stiftelen Olle Engkvit Byggmätare, Helge Ax:on Johnon Stiftele, Åke Wiberg tiftele har finanierat utgrävningen och rapporten. Kalkbrukdateringarna har bekotat av Konung Gutaf VI Adolf fond för venk kultur och orten Söderberg Stiftele. Konervering av föremål har betalat av Stiftelen Halland länmueer. Bakgrund Projektet tartade i början av 2009 av Chriter Anderon och Lennart Eliaon, om var för ig planerade en underökning med georadar för att betämma den exakta placeringen av Å kloter. En vetenkaplig referengrupp med forkare från olika dicipliner, om hitoria och arkeologi, bildade 2011 och betår av FD Henrik Janon, FD Han Krongaard Kritenen, FD Chritian Lovén, FD Ing-Marie Nilon, och FD ore Nyberg amt FK Lena Bjuggner och FK Erik Roengren. Jan Kuylentierna ingår ockå i projektet och har inventerat växtbetåendet i och kring Åkloter med inriktning på förekomt av reliktväxter. Frågetällningarna för denna underökning, om nu avrapporterat, är framtagna av det vetenkapliga rådet. Fornlämningbild Underökningområdet ligger på en nord-ydlig förhöjning i landkapet. Få fornlämningar finn regitrerade i det direkta närområdet. RAÄ 81:1 benämn om övrig kulturlämning och enligt bekrivningen har benreter påträffat runt huvudbyggnaden och dea ane komma från klotret (fig 2). 7

8 Lena Bjuggner och Erik Roengren RAÄ 98:1 RAÄ 81:1 RAÄ 83:1 RAÄ 82:1 X RAÄ 190 Reter efter dammar m Fig 2. Fornlämningar och påträffade fynd i närheten av RAÄ 190. Underökningytorna är markerade med rött. Sydöt om RAÄ 190 ligger ett trädbevuxet område med reter efter dammar. Vid kryet öder om byggnaderna vid RAÄ 81 dumpade en mindre mängd överblivna raeringmaor från underökningarna 2012 och Skala 1:4000. Söder om de nuvarande ekonomibyggnaderna finn ett trädbevuxet område med en damm. Det ka ha funnit ytterligare två dammar om fyllt igen. Det är helt möjligt att dea varit medeltida och därmed tillhört klotret. RAÄ 82:1 är rubricerad om en ruinkulle (förhitorik eller medeltida hulämning) och detta gäller även för RAÄ 83:1. I den enare ydötra kant finn det rikligt med tegeltenar och på kartan från 1759 är denna plat utmärkt om rudera efter tegelbruket. RAÄ 98:1 är en boplat om framkom vid en arkeologik utredning Här påträffade tolphål, gropar, grundtenar, färgningar av trävirke amt en del av en tenläggning och tämligen rikligt med rödgod/tegel, bl. a en profilerad tegeldetalj (Lindman och Macher 2000). Georadarpropekteringen Under 2009 och 2010 utförde projektet georadarunderökningar på Åkloter, vilka genomförde av Immo rink (RAÄ UV eknik) med aitan av Bengt Wetergaard (RAÄ UV Vät). 8

9 Å kloter i nytt lju - År Fig. 3. Plan över de trukturer om framträdde vid georadarunderökningen 2010, utförd av Rikantikvarieämbetet-UV eknik. Några trukturer är tolkade om 1) ödra längan, 2) ötra längan, 3) tillbyggnad, 4) kyrkan vätgavel och del av ydmur. Skala: e kaltock. Området norr om huvudbyggnaden underökte 2009 och radarbilderna uppviade inga pår efter byggnader. Antagligen har det använt om kyrkogård, en uppfattning om töd av lantmäterikartan från 1759, där denna yta beteckna om kyrkogård genomförde en propektering, öder om manhuet, på hela gårdplanen och på en äng öder om den ötra flygelbyggnaden. Det finn många trukturer under mark och en del av dea är moderna kontruktioner om vattenledningar, bergvärme m.m. Några tydliga trukturer i norr i form av ett vinkelformat parti, tolka om kyrkan vätgavel och en liten del av ydmuren (fig 3). Vätgaveln bredd motvarar en trekeppig kyrka av en torlek motvarande danka, mindre citercienerkyrkor om exempelvi vi. Mot öter blir möntret otydligare och murarna akna på radarbilden. Sydöt om finn det tydliga pår av en byggnad orienterad i nord-yd, tolkad om en ötlänga. Den anluter, i öder, mot en cirka 10 meter bred ötvätlig byggnad, om kjuter ut cirka 10 meter framför ötlängan ötmur. Byggnaden torde vara klotret ödra länga. I det 9

10 Lena Bjuggner och Erik Roengren utvändiga hörnet mellan öt- och ydflygeln finn en mindre byggnad placerad. Strukturerna vid ydlängan vätra ida är inte å tydliga och det är därför oäkert om klotret haft en vätlänga. I förhållande till andra citercienerkloter i det medeltida Danmark är den ötra längan rätt liten och atypik på det ätt den är ammanbyggd med ydlängan och 2012 år arkeologika underökningar Under vardera tre veckor i juli 2011 repektive juli 2012 genomförde Kulturmiljö Halland på uppdrag av projektet riktade förunderökningar om tog in utgångpunkt i de georadarunderökningar om gjorde De ytor om valde omfattade delar av en tillbyggnad till den ötra längan, ötra längan och den i norr anlutande kyrkan. ill dea ytor kopplade frågor aveende murar eller plundringgropar läge, murar bevaringgrad men ockå kulturlagren karaktär och innehåll. Fyndkategorier och i vilket tilltånd fynden var bevarade var andra frågetällningar, likom området urprungliga topografi, hur murarna grundlagt, förekomt av eventuella plundringgropar och utfyllnader. Reultaten av underökningen har i detalj redoviat i två teknika rapporter (Bjuggner 2012, Bjuggner 2013). Sammanfattningvi kunde det fattälla att den 2011 underökta tillbyggnaden mycket riktigt var yngre än ötra längan och annolikt uppförd i lutet av 1200-talet eller under 1300-talet (fig 4). Stora utfyllnader, om totalt varit mer än en meter tjocka, hade gjort för att höja markytan 0 20 m Fig 4. Det 2011 grävda chaktet med den frilagda tillbyggnaden (röd) med golv (grått), ötra längan (gul) och rännan norr om (ljublå). De tolkade murarna från georadarunderökningen är gröna. Skala 1:

11 Å kloter i nytt lju - År 3 runt byggnaden ötra och norra ida. På den norra idan genomförde man under följande århundraden flera djupa chaktningarbeten, det tidigate för ett dike under 1400-talet (om enare återfyllde) och därefter genomförde ytterligare några chaktningar annolikt under 1500-talet. Den ita urchaktningen var återfylld med raeringmaor från klotret. Byggnaden dagermurar påträffade bara någon decimeter under markytan och var mycket välbevarade. Alla väggar var murade av naturten men några kraftigt kadade tegelkift viade att rummet övre delar varit uppförda i tegel. Invändigt fann ett välbevarat golv belagt med tenplattor av förmodad vart gnej. Möjligen kan det röra ig om ett källargolv. Vilken funktion rummet har haft är okänd men efter rivningen har det tått utan tak under en period innan det återfyllde med raeringmaterial. Underökningen klargjorde att de tydliga trukturer om georadaruppmätningarna uppviade ockå motvarade av kraftiga grund- och dagermurar under mark. Mätningarna peglade även maiva fyllnadlager med raeringmaterial. I områden med mindre tydliga eller t.o.m. obe- äldta tegelkontruktionen 0 20 m Fig 5. De 2012 grävda chakten med de frilagda murarna. Den äldta tegelkontruktionen (vart), ötra längan (gul) och de vårtolkade murarna norr om, om troligtvi ingått i kyrkan (blå). illbyggnaden (röd) och ötra längan mur (gul) om frilade 2011 ligger öder om.de tolkade murarna från georadarunderökningen är markerade med grön färg. Skala 1:500 11

12 Lena Bjuggner och Erik Roengren fintliga trukturer kunde man, utifrån 2011 år reultat, förvänta ig att tengrunder aknade och att plundringchakt i å fall viade på var murarna legat. Ett av underökningen yften var ockå att, om möjligt, föröka ta reda på om tillbyggnaden varit ett necearium (toalett) genom att öka efter en vattenkanal om paerat genom huet, men någon ådan anläggning kunde inte fattälla inom den öppnade ytan. Underökningen om utförde 2012, norr om tillbyggnaden, påviade ockå murar inom alla ytorna, även där georadarbilden gav negativt utfall (fig 5). Den äldta kontruktionen var en ötvätlig tegelmur med okänd funktion, om påträffade under ötlängan grundmur, placerad på ett utfyllnadlager. Fortättningen norrut av ötra längan ötra, repektive vätra mur påviade och även en nordlig avgränande grundmur. I grunden till den vätra muren dokumenterade ockå en tötfog vilket indikerade en ombyggnad och möjlig utbyggnad av den norr om belägna kyrkan. Murar frilade även inom en yta längre norrut, men kunde inte infoga i en begriplig relation till den öder om belägna ötra längan och lämningarna var ockå våra att inpaa i en kyrka var grundplan är okänd år underökning viade, föga förvånande, att klotret har en komplicerad byggnadhitoria. Ötra längan och tillbyggnaden ligger båda på den ötra idan av en urprunglig kulle vilket innebär att den urprungliga markytan legat på en lägre nivå och att området fyllt med maor från andra delar av kloterområdet, i yfte att höja och plana ut. Detta har hitintill inneburit att få, primärt deponerade medeltida lager underökt och det inamlade fyndmaterialet om både är medeltida och eftermedeltida begränat till framförallt ekundärt och tertiärt deponerat byggnadmaterial och föremål om kan knyta till huhållet amt matavfall. Ett mynt från 900-talet, om trot att det helt ryckt ur itt ammanhang, viar en möjlig, äldre aktivitet i området, om kan ha föregått klotret. 12 Syfte och frågetällningar inför 2013 år underökning Ett övergripande yfte för underökningarna 2011 och 2012 har varit att få en förta grundläggande kunkap om klauurområdet; vilka byggnader om finn och i vilket kick de är bevarade, hur de är placerade, att identifiera byggnadetapper, kulturlagren karaktär och innehåll amt fyndammanättning och bevarandegrad. Avikten under åren har varit att ta fram mycket information genom å må ingrepp om möjligt. Kyrkan 2012 år underökning gav, om ovan nämnt, inget tydligt reultat aveende kyrkan uteende i öter. Ett ätt, att med begränade inater föröka få ett bättre grepp om de utformning, är att underöka de bredd i väter. Väter om mangårdbyggnaden gavel finn en, med georadar lokalierad murträckning, om kan vara kyrkan vätgavel. Den är ynlig på en träcka av 20 meter. Mot de ydligate delar anluter två murar, den ena åt väter och den andra åt öter (fig. 3 nr 4). Hypotetikt kan den om har en vätlig riktning ingå i en eventuell vätlänga nordgavel likväl om den mot öter riktade muren eventuellt utgör en del av kyrkan ydmur.

13 Å kloter i nytt lju - År 3 G H L I J K Fig 6. Planerade områden (ytor) om kulle underöka Skala: e kaltock. Ett litet chakt i vardera hörnet av den tilltänkta vätgaveln kan ge en möjlighet att betämma kyrkan bredd (fig 6 yta G och I). Ett motvarande litet chakt vid anlutningen av den vätgående muren kulle kunna verifiera om den ingått i kyrkan eller tillhört en annan byggnad, t.ex. en vätlänga (fig 6 yta H). Vätra längan och korgången För att ytterligare öka fattälla om en vätlänga finn bör ett malt ötvätlig chakt placera öder om kyrkan, över den plat där man kan förvänta att den kulle ha anlagt (fig 6 yta J). Några tydliga trukturer återfinn inte på radarbilden i detta område, men det går inte att uteluta att byggnaden varit uppförd om en träkontruktion. Schaktet är tänkt att ockå täcka in en korgång om hittintill inte belagt. Ötra längan och ödra längan Utifrån georadarinformationen er det ut om om ötra längan är exceptionellt kort. Frågan är om ötlängan verkligen lutar där indikationerna upphör och om det ällynta förhållandet rå- 13

14 Lena Bjuggner och Erik Roengren der att den luter an mot ödra längan när det i normalfallet är tvärtom, d v att ödra längan anluter mot den ötra längan. Ett mindre chakt är tänkt att placera över denna punkt där de båda längorna hypotetikt möt i yfte att öka fattälla dera relation (fig.6 yta K). 14 Den äldta tegelmuren Slutligen finn det frågor kring den 2012 påträffade äldta tegelmuren om låg under ötlängan (fig 5 och fig 6 yta L). illhör den en byggnad och håller den naturvetenkapliga dateringen till förra delen av 1200-talet (e kapitel kalkbrukdateringar)? Frågan om de ålder har koppling till platen om ådan. Varför ligger klotret på denna för citerciener avvikande plat på toppen av en förhöjning i landkapet? Knyter detta an till donatorn/tiftaren om kan ha betämt placeringen? Vad fann här innan med tanke på myntet från 900-talet om påträffade i utfyllnadmaor? Kan det vara en indikation på en vikingatida/tidigmedeltida gård i ett mycket utatt och offenivt läge där Vikan mynnar ut i havet? Denna frågetällning kunde inte bevara 2013 då tiden inte medgav att ett chakt öppnade upp på denna plat. Metod Underökningen påbörjade med att grävål och matjord drog av med grävmakin över en cirka 4x4 meter tor yta i det område kyrkan förmodade hörn avtecknade ig i markradarbilden (fig 7, yta G). Schaktet låg direkt öder om en tenmur, annolikt anlagd under 1800-talet, och några meter öter om en törre ek var rötter inte fick kada (fig 8). Under ett cirka 0,4 meter tjockt raeringlager frilade fört en, i norr, belägen tegelkontruktion. Därefter frigrävde en liknande, men pegelvänd truktur cirka 1,5 meter öder därom. Raeringmaorna kring dea grävde föriktigt bort ner till ett djup av 0,6 meter och därefter handgrävde ytterligare 0,25 meter ner till ett plan om bedömde vara en golvnivå. Därefter finrenade kontruktionerna för hand och dokumenterade. För att följa upp radartrukturerna, den tolkade vätgaveln och det ydötra hörnet till kyrkan, öppnade två chakt (yta H och I), 8 repektive 14 meter öder om (fig 7). Det nordligate av dea (yta H) var totalt 17,6 m 2 tort. Grävålen och matjorden grävde fört bort med makin på en yta av 12,3 m 2. Under markytan, på ett djup av 0,1 0,15 meter, frilade murreter om handrenade och därefter dokumenterade. I vätra delen handgrävde ett lager och, i ötra delen, tre lager av varierande utbredning ner till kyrkan golvnivå. Ett 0,6 x 0,6 meter tort chakt öppnade för hand i ydöt för att fattälla huruvida muren fortatte öderut. I omedelbar anlutning till chakt H chaktade grävål och matjord bort på en 5 m 2 tor yta. re rutor (1x1, 1x0,6 och 1,0x0,5 meter tora) grävde för att klargöra tratigrafin både i anlutning till kyrkan och under denamma. Syftet var ockå att klargöra nivån på alven och öka fattälla äldre aktiviteter, före klotret tillkomt. Inledningvi öppnade även yta I (5,5x 3,1-3,7 meter) upp med grävmakin om grävde bort grävål och matjord. Under dea lager frilade murreter om handrenade och dokumenterade. Med hjälp av en malkopa grävde även raeringmaor bort utmed murarna till en förmodad golvnivå.

15 Å kloter i nytt lju - År 3 G H I J K 0 20 m Fig 7. Plan över de öppnade underökningytorna G, H, I, J och K. Skala 1:400. Söder om yta I grävde ett drygt 18 meter långt och cirka 1,7 1,8 meter brett chakt med makin och grävål, matjord och raeringlager tog bort (yta J). Syftet var att öka lokaliera en eventuell vätlänga och att klargöra förekomt av äldre lämningar amt urprunglig marknivå (alv). otalt elva rutor, varav tio 1x1 meter tora rutor och en mindre 1x0,6 meter tor ruta, handgrävde till urprunglig marknivå (fig 9). Slutligen tog ett mindre chakt (3,5 x 1,5-3,6 meter) upp i ydöt för att fattälla om radartrukturerna verkligen tämde å att den ötra längan lutade mot den ödra längan och inte tvärtom (yta K). Under 0,2 meter grävål och jord i öder och ett grulager i norr påträffade murreter, om finrenade och dokumenterade. Raeringlager om anlöt till murarna renade bort för hand utmed en träcka på cirka 0,2 meter i den ötra repektive nordvätra delen ner till ett djup av 0,5 meter under markytan för att tydligt frilägga murarna övre delar. 15

16 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 8. Yta G. Norra portalidan om anluter till kyrkan nordmur. Obervera att en yngre tengärdgård ligger ovanpå kyrkan nordmur. Mot norr. Foto: Erik Roengren (fotonr ). 16 Underökningen genomförde under gynnamma väderförhållanden med metadel ol och endat några få dagar med regn. otalt underökte 90 m 2. Lager, kontruktioner och nedgrävningar dokumenterade enligt de tratigrafika principer om motvarar kontextuell arkeologi (Laron 2004) och chakt, grävda rutor, murar och lager mätte in med totaltation inom ramen för dokumentationverktyget Intrai. Samma Intraiprojekt använde om under 2011 och Detta innebär att områdeindelningar, nummererier aveende kontexter m.m. har gett en fortättning om följer på föregående år underökningar. De grävda ytorna har, om ovan redoviat, gett beteckningarna G-K, lager i de underökta rutorna har tilldelat låga nummer (K52-58, 81-99) medan övriga inmätta kontexter (kontruktioner, övriga lager, chakt och grävenheter) och ektioner återfinn inom nummererien och Faader och detaljerade planer av murarna ritade i kala 1:10 eller 1:20, ektioner ritade i kala 1:10, eller 1:20 (fig 10). Under arbetet gång dokumenterade chakten, kontruktionerna, lagren och arbetmomenten med digitalkamera. otalt tog 291 digitala fotografier vilket ockå inkluderar dokumentation av chakten återfyllning. Fynd om kan knyta till klotertid tog in men även ett urval av efterreformatorikt material, om keramik. Allt fyndmaterial tvättade efter fältarbetet då det ockå regitrerade. Även 2013 tog tegel (profiltegel av olika uteende, golv- och fritegel amt taktegel) tillvara från de uppgrävda raering-/fyllnadmaorna för att komplettera tidigare former men ockå för att karakteriera denna del av kloterområdet byggnader. Murtegel mätte i fält och entaka tenar med ta- och andra avtryck amlade in. Alla pikar utom två fragment om möjligen kan härröra från ett föremål katade efter regitrering.

17 Å kloter i nytt lju - År 3 Fig 9. Underökningytorna avkärmade med kravalltaket. Närmat i bild yta J och därefter i följd, ytorna I/H och läng bort invid huvudbyggnaden yta G. Mot nordvät. Foto: Erik Roengren (fotonr ). Elva kalkbrukprover inamlade för analy. Metallerna är ännu inte konerverade. Konerveringen bekota av Stiftelen Halland länmueer. Efter avlutad underökning lade chakten igen den 17 auguti. Sand placerade ovanpå och mot murarna för att inte kada de känliga kontruktionerna innan de uppgrävda maorna återfyllde och en fotodokumentation gjorde av arbetet, om redovia på idan xxx. En mindre mängd jord och raeringmaterial om blev över från chakten deponerade öter om ekonomibyggnaderna vid markeringen (fig 2). Publik verkamhet Den publika verkamheten kötte till tora delar av projektgruppen, men entaka viningar tog även av arkeologerna, om t. ex. under arkeologidagen den 25 auguti. Lennart Eliaon utformade en informationtavla om tällde upp vid underökningplaten och filmade ockå valda delar av underökningen för framtida vining i kolor m.m. och Chriter Anderon guidade grupper och enkilda peroner amt lade ut material på Åkloter hemida, Youtube och Facebook. Halland Nyheter publicerade ett reportage om den pågående underökningen 16 auguti, amma dag om Radio Halland ände från grävningen. 17

18 Lena Bjuggner och Erik Roengren G faad mur H 0 10 m I Fig 10. Upprättade ektioner och faad inom ytorna G, H och I. Inga ektioner dokumenterade inom ytorna I och K. Skala 1:200. Reultat Grävda ytor Inom fyra av de fem ytorna frilade murar, på lite olika nivå (fig 12). Ovanpå låg tällvi kraftiga raeringmaor, om ockå fungerat om utfyllnader. Övert fann matjord med en grävål i trädgården, repektive gru vid uppfarten till huvudbyggnaden. Kontruktionerna betod av ten och tegel och utgjorde både av dagermurar och av grundmurar. Inom yta G frilade en dagermur med en kvartående höjd av cirka 0,7 meter. Inom ytorna I och K frilade dager-/grundmurar till ett djup av ett par decimeter. Samma djup gäller inom yta H förutom i den nordvätra delen där grunden frilade till ett djup av 1 meter. Det långa chaktet J innehöll inga murar men däremot andra typer av kontruktioner amt 18

19 Å kloter i nytt lju - År 3 Fig 11. Informationtavlan. Foto: Erik Roengren (fotonr ). G H I J K 0 20 m Fig 12. De framgrävda murarna (grå). De tolkade murarna från georadarunderökningen är gröna. Skala 1:

20 Lena Bjuggner och Erik Roengren lager och nedgrävningar. Kulturlagren betod framförallt av fyllnadmaor och raeringmaor om använt för att fylla ut och jämna till amt höja marknivåerna. Även de mer humöa maorna hade mer eller mindre kraftiga inlag av kalkbrukbitar av varierande torlek och tegelkro. Merparten av rutorna (grävenheterna) grävde till botten vilket innebär att den urprungliga topografin kunde fattälla inom yta J, däremot kunde inte motvarande nivå fattälla inom övriga ytor. Redoviningen av de enkilda kontexterna ker per yta. Stratigrafi repektive kontruktioner bekriv under varin rubrik. Yta G Yta G lade inom det område där den förmodade norra delen av vätmuren till kyrkan ynte på markradarbilderna. Inom ytan frilade två tegelmurar på tengrund, en i norr, K12922 med inmätta grundtenar K13008 och K13045 och en i öder, K12977 med en inmätt grundten K Mellan dea, på en lägre nivå, låg en törre flat ten K (fig 13 och 14). Den övre halvan av lager K11192 grävde bort med makin men därefter handgrävde reterande del av lagret och de övre delarna av underliggande lager K11197 för att inte kada murarna och ett eventuellt golv eller golvnivå. K13008 K13061 K12922 K13045 K13139 K m Kontruktioner Fig 13. Inmätta kontruktioner inom yta G. Skala 1:100. Murar K12922 och K De båda murade tegelkontruktionerna var uppförda i rött tegel och viade ig vara reterna efter en portal (fig 14 och 15). De vilade bland annat på de ynliga grundtenarna K13008, K13045 och K Mellan dea fann en tor, lät och plan, cirka 1,5x2 meter tor, ingångten (K13061). Mellanrummen mellan ingångtenen och grundtenarna har urprungligen varit fyllda med kalkbruk. Detta framgår av att kalkbrukreter fann bevarade i mellanrummen från portalöppningarna tegelmurverk, både i ödra och norra mygen. Ingångtenen tjocklek är okänd då den inte tog bort. Ovanidan låg på +7,93 +7,94 m ö.h. i öter och luttade några cm mot väter, bort från portöppningen. Den var inte liten på ovanidan men materialet hade kivat ig något i vätra delen. En bit av en kröjlad, bemålad fönterruta påträffade ovanpå tenen. Denna hamnade annolikt där i amband med rivningarbetena eller när man tranporterade ut rivningmaterial genom porten. Den norra portalidan (K12992) anlöt till en ötvätlig mur av okänd bredd tolkad om kyrkan norra vägg. Den fortatte mot öter, i riktning mot den befintliga huvudbyggnaden och utgör annolikt grunden till den enare norra vägg. I kärnan fann inmurade gula, 9 cm breda och 4 cm höga, tegeltenar. Alla faader var uppförda med rött tegel. Muren fortatte ockå mot 20

21 Å kloter i nytt lju - År 3 +8,50 +8,71 +8,62 +8,58 +8,72 P ,62 +8,42 +8,41 +8,42 +8,65 P14640 P14640B +8,61 K12922 S K13008 S +7,97 +8,61 +8,61 +7,88 +8,60 S +7,91 +7,92 K ,85 RASERING +7,94 K ,82 S +7,93 toppfog +8,31 P14642 toppfog +8,40 P14643 K ,94 +7,90 P ,80 K12977 toppfog +8,40 +7,91 toppfog +8,40 toppfog +8,60 toppfog +8, m Fig 14. Planritning över yta G med inlagda provtagningpunkter(grå) för kalkbruk. Skala 1:20. 21

22 Lena Bjuggner och Erik Roengren väter in i chaktväggen. Det gick inte att avgöra om denna del var en tödpelare, en mur eller en byggnad om fortatte mot väter. Det ka nämna att det idag ligger en kallmurad tenmur ovanpå om utnyttjat den medeltida muren om grund (fig. 16) Anlutningen mellan portalen och den norra muren pekar på att de båda kan vara uppförda amtidigt. Vierligen fann det en tötfog mellan, en mot väter, inmurad ten i ockeln och den norra muren men någon karv kunde inte påra på inidan av amma kontruktion eller i murkärnan. Norra och ödra portalidan murar var cirka 1,6 meter tjocka (fig. 14). De vilade på plana grundtenar men aknade ockeltenar i naturten. Mot väter (utidan) var fyra kift bevarade, men det underta kiftet var ett utjämningkift. Fogarna var 2 cm tjocka och ritade (fig 17). Ritade fogar förekom i Danmark under och 1400-talet (Anderon & Hildebrand, 1988,. 69). Ritningar fann både på porten inida och utida. I Halland är ritade fogar även kända Fig 15. Yta G. Portalöppningen (K12922 och K12977) utida (mot ot) repektive inida (mot vät). Foto: Lena Bjuggner (fotonr och ). Fig 16. I amband med att Å kloter huvudbyggnad uppförde anlade ockå nya vägar, trädgårdar och planteringar. Dea avkilde med kallmurade tengärdgårdar. Muren på bilden placerade ovanpå kloterkyrkan nordmur. Bilden är tagen mot norr. Foto: Erik Roengren (fotonr ). 22

23 Å kloter i nytt lju - År 3 Fig 17. Ritade fogar på portalen ydida (K12977). Lägg även märke till den fragmentarikt bevarade rödfärgningen. Foto: Erik Roengren (fotonr ). Fig 18. Rundtavarna vilade på en konformad ba om jönk ned i ett luttande plan. Portalen nordida K Foto: Erik Roengren (fotonr ). 23

24 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 19. Norra (K12922) repektive ödra (K12977) portalöppningen. Foto mot nordot repektive ydot. Foto: Lena Bjuggner (fotonr och ). 24

25 Å kloter i nytt lju - År 3 från Kalentehuet i Halmtad om daterat till 1400-talet (Anderon, 1964,. 8-9). Ovanpå denna fyra kift höga ockel växte formteglet upp ur ett luttande plan och yttermygen delade upp i ex prång. Detta var mycket elegant gjort. I det underta kiftet var rundtavarna konformade, bredat nedert och avmalnande uppåt (fig 18). Det facetterade teglet bildade i gengäld en triangulär luttande form med peten utåt-nedåt. Mellan formteglen hade man murat in triangulära tegelbitar om bildade det luttande plan ur vilket portalen rete ig (fig 19). Artikuleringen hade förtärkt av att de facetterade tenarna från kift två och uppåt var indragna cirka 4 cm innanför rundtavarna (fig 20). Från ovantående mönter avvek dock det innerta prånget närmat portöppningen (ödra mygen). Detta var tyvärr inte bevarat ovanför ockeln men formteglet i det tredje kiftet indikerade att det innerta prånget utmyckat med dubbla rundtavar (fig 21). I den norra mygen hade hela detta parti huggit bort i amband med rivningen. Ovanpå fann tre kift repektive två kift formtegel i ex prång (fig 20). Fogarna mellan tegeltenarna i det underta kiftet av formtegel var rödmålade och det förekom både ritade och helt plana fogar. Variationen i utformning hängde amman med omfogningarna. Någon rödfärgning av tegeltenarna gick inte att iaktta. Portanlaget fann på båda idorna. Den ödra i-? Fig 20. Formtegelprofil. Portalen nordida K Gråmarkerade tegel är rekontruerade. Fig 21. Portalen innerta prång är borthugget på norra idan och delvi kadat på den ödra idan K På den enare kunde man ana att den utmyckat med en dubbel rundtav. Foto: Erik Roengren (fotonr och ). 25

26 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 22. Rödfärgade fogar på portalen nordida. Foto: Erik Roengren (fotonr ). dan av portalen var i bättre kick än den norra, om vände ig mot havet i väter och här fann gott om färgpår om viade att fogarna målat röda. Det är däremot oklart om även tegeltenarna hade avfärgat. Även på den norra, betydligt mer vittrade, idan återfann pår efter röd färg på det luttande planet ovanför ockeln (fig 22). I murlivet var portalen 3,2 meter bred. En betydande del av den norra portalidan var kadad och urprungligen har öppningen varit 1,45 meter bred (fig 19, överta bilden). Chritian Lovén förelog att delar av den norra idan tagit bort i amband med att öppningen vidgade inför borttranporteringen av rivningmaterial. På ötra och norra idan (inidan) av den norra portaldelen fann en fläckvi bevarad, tunn put (fig 23). Spår efter ritade fogar fann även på inidan av portalen. egelmått, rött tegel norra idan 27x8,5 28x8 28x8 29x8 12x8 ödra idan 13x8 29x8 2?x8 29x8 2?x8 13x8 13x8 29x8 25x8 29x8 29x8 26 Golvet inne i kyrkan var bortplockat men puten på väggen upphörde +7,93 m ö.h., på amma nivå om ingångtenen vilket gör att man kan förutätta att golvet överkant låg på denna nivå. I det nordvätra hörnet av kyrkorummet fann en konol till en valvribba (fig 23). Sammanlagt fem kalkbrukprover tog, två (14640 och 14641) i den norra delen av portalen och tre (14642, och 14644) i den ödra (fig 14 och kapitlet Kalkbrukdateringar 2011

27 Å kloter i nytt lju - År 3 Fig 23. Valvkonol och reter av put i kyrkan inre, nordvätra del. Mot nordvät. Foto: Erik Roengren (fotonr eller ). 27

28 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 24. Ribbtegel från raeringmaorna (lager 8) öter om portalen. Foto: Erik Roengren (fotonr ) ). De två nordliga proverna kickade för analy och den ena (14640) tog ur en fog 3 cm in i faaden i yfte att undvika eventuella yngre omfogningar. Den daterade till (2 igma). Den andra (14641) om tog i en fog om tillhörde en konol till en valvribba fick en något tidigare ålder, (2 igma). Han Krongaard Kritenen daterade portalen till förra delen av 1400-talet och även ribbteglen i raeringmaorna bedömde han vara av 1400-taltyp (fig. 24). Han påpekade att ockå att liknande valvribbor finn i koromgången till S:t Nicolai kyrka om bedömt vara välvd kring 1420 (Lundqvit 1999, ). Lager Lager 1-3. Under grävålen (lager 1, inmätt om K11185 fig. 25) fann väter om portalen ett törre och intill 0,8 meter tjockt ammanhängande kompakt, tabilt och kalkbemängt raeringlager, lager 2 (ektion 14638) från den byggnad om legat här. Endat den övre decimetern av lager 3 grävde. Syftet var att fattälla om det fann en hårdgörning av ytan utanför porten. Lagret var rödbrunt, finkornigt, med finfördelat tegelkro, en del må kalkbrukbitar. Någon golvbeläggning påträffade inte. Lager 4-9. I chaktet ötra del fann ett raeringlager (lager 8, ektion 14636), om påminde om lager 2, men var poröare, mindre packat och med mindre inlag av kalkbruk. I lagret låg fogbruk, en del ribbtegel men även ett gult taktegel, mycket munk-/nunnetegel och många kifferbitar, en del föredda med hål, annolikt takkiffer (fig e fynddel, fignr får betämma när vi når dit). Ribbteglen hade reter av bevarat putbruk med lamning i roarött. Huvuddelen av

29 Å kloter i nytt lju - År 3 takteglet och kifferbitarna låg i detta lager (8). Flera lager med raeringmaterial låg ovanpå och i ett av dea fann ett kraftigt inlag av knytnävtora marktenar med kvarittande kalkbruk, Sektion om ingått i någon av kärnmurarna (lager 9, ektion). Flera av lagren innehöll mycket kalkbruk om exempelvi lager 5 och 6. I den ötra ektionen + 9,0 ynte m ockå en nedgrävning med en fyllning av matjord och raeringlager (4) och om tillkommit när man anlagt en tenmur under talet. Var gränen i plan gått mellan de olika lagren, t. ex 2 och 5 9 är oklart bland annat 2 därför att ytan till tor del makingrävde och att det därför inte gick att obervera lagergränerna, om deutom var mycket otydligare än vad om framgår av ektionerna. + 8,0 m 3 40 tegeltenar i raeringmaorna mätte och torlekarna var 7,5 8,5 x 12,0 14,5 cm. Längden kunde endat regitrera i tre fall och var, 28,5, 29 repektive 29,5 cm (bilaga 3). egel av S Sektion ,0 m ,0 m + 8,0 m S 9 OMRÅDE MED HÅLRUM BAKOM SCHAKVÄGG ,0 m Sektion ,0 m ö.h ,0 m ö.h. 2 S + 8,0 m ö.h ,0 m ö.h. Fig 25. Sektioner och Skala 1:40. Sektion LAGERBESKRIVNING: 1. Matjord Kompakt raeringlager med tort inlag av kalkbruk i olika fraktioner inkluive fogar och törre bitar. Mycket lite + 9,0 m naturten. Den tora mängden kalkbitar kan tyda på att det var här 4 alldele utanför kyrkan om man vid rivningen högg 5 rent tegeltenarna från murbruk. 3. Rödbrunt finkornigt lager, nätan om nermalt tegel. Innehåller mycket finfördelad 9 tegelkärv och en del 7må kalkbrukbitar. Lagret är inte grävt till botten. OMRÅDE MED 6 HÅLRUM BAKOM 4. Nedgrävning med fyllnadlager om innehåller raeringmaterial och jord. Sannolikt SCHAKVÄGG tillkommit i amband med uppförandet av tengärdgården om vilar på K Kompakt raeringlager med mycket kalkbrukkro. + 8,0 m 6. Raeringlager. egelmaterialet är mer fragmenterad än i lager 5. Rikligt innehåll av kalkbrukbitar. 7. Raeringlager. Finfragmenterat tegel. Mycket mindre förekomt av kalkbruk än i lager 5 och 6. Bland det kroade tegelmaterialet fann rödbrun and med inlag av må kalkbitar. 8. Raeringlager med mycket tegel. Stora fragment av taktegel, murtegel och valvribbor. Rikligt inlag av fragmenterade kifferplattor varav en del med borrade hål. 9. Raeringlager. Skiljer ut ig från övriga raeringlager genom det tora inlaget av knytnävtora och mindre marktenar med kalkbruk på. Materialet kommer annolikt från murkärnan. S + 9,0 m + 8,0 m 29

30 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 26. Murtegel om nittat till hälften (fnr 337). Foto: Ander Anderon. olika typer tog tillvara, om ett fragmentarikt rött vingtaktegel, ribbtegel med bemålning i roarött och grå, den enare möjligen färgad med kimrök, murtegel med vit lamning ovanpå puten och två olika formtegel. Det fann ockå flera murtegel om innan bränningen nittat till hälften för att lätt kunna dela vid behov (fig 26). Dea tog tillvara. I maorna mellan norra och ödra portaldelen påträffade en törre, kluven ten med reter av kvarittande murbruk, om annolikt härrörde från grunden till en av kloterbyggnaderna (e omlagbilden). Generellt aknade murbrockor i alla lager vilket viar att man brutit ner byggnaden ten för ten. Yta H Yta H lade inom det område där den förmodade vätmuren till kyrkan och en från väter anlutande mur ynte på markradarbilderna. Inom ytan frilade en dager- och grundmur K m Fig 27. Inmätt yta H och mur K Skala 1:

31 Å kloter i nytt lju - År 3 K13198 (fig 27, 28, 29 och 30). Lager K54, K55, K56 och K58 och kontruktionen K57, om mer bör betrakta om ett lager (grävenheterna 12413, och 13563) amt lager K11378, K11452, 11500, och underökte. Markytan låg på +8,55 +8,58 m ö.h. i väter och teg till ,80 m ö.h. i nordöt. Kontruktioner Mur K För förtåele av bekrivning av muren har denna delat in i tre olika områden (A-C, fig 28). Kontruktionen låg cm under markytan och hade en nordydlig träckning (K13198A), om i båda riktningarna fortätter in under grämattan. Högta bevarade nivå var +8,62 m ö.h. Bruket i toppen på muren var partiellt vittrat och muligt och jord hade letat ig in i pringor och fogar. En murträckning kunde även följa mot väter (K13198B) och en åt öter (K13198C). Båda dea fortatte ockå utanför det öppnade chaktet. Den nordydliga muren A och den vätra muren B var kalmurar, murade i förband med varandra och ålede amtida (fig 31). Det fann inte heller någon tydlig karv eller tötfog mellan den nord-yd gående mur A och den ötgående mur C. murdel a: Fyllningen i kalmuren A betod i norr av fragmenterat tegel och naturten. egelfyllningen utgjorde av både av rött och gult tegel, det enare i ett mindre format (11,5x5 cm). I öder övergick murkärnan i en ren tegelmur huvudakligen betående av avhuggna/präckta tegeltenar (fig 29). Grunden frilade i nordvätra delen av chaktet och två ockeltenar om var tuktade hade en mycket fin, bearbetad, plan ytterida (mot väter) och var 0,850,9 meter i höjdled (fig 32 och 33). Stenarna överdel låg på + 8,41 repektive +8,26 m ö.h. Då chaktet inte grävde mycket djupare gick det inte att fattälla grundläggningen fortättning nedåt men det är fullt möjligt att väggen vilar på törre tenar alternativt direkt på det fundament av tora marktenar om framkom i chaktet botten (fig 32 och 33). Spjälkade, mindre tenar, var inkilade under ockeltenarna. Markytan bör vid något tillfälle ha legat kring +8,1 m ö h. vilket gett till reultat att en vågrät mörkare rand bildat på tenarna övre delar. Den lagerföljd (K54 och K55, fig 34) om anluter mot muren viar att denna markyta tillkom i amband med eller efter raeringen av murverket. Lager med anknytning till byggandet av övermuren (äkert K58 men möjligen även K57, under kalkbruklinen) anlöt mot ockeltenarna +7,57 alternativt +7,81 m ö.h. Detta kan jämföra med de fattällda invändiga golvnivåerna inom ytorna G och I på +7,93 och ingångtenen i vätportalen med toppmåttet + 7,93 m ö.h. (yta G). På den ötra idan av ockeltenarna fann det reter av lamning och put, om avlutade om en horiontell linje på nivå +7,94 m ö.h. vilket ålede motvarar den urprungliga golvnivån. Dagermuren var 1,65 meter bred och muren tolkade om kyrkan vätgavel. murdel b: Murdelen B kjuter ut från murdel A mot väter (fig 28 och 30). Dagermuren var 1,35 meter bred och ockeltenarna ökade bredden till 1,6 meter. Murlivet betod av törre tenar med hårt packat kalkbruk i kärnan. I det nordvätra hörnet repektive ydvätra hörnet mot murdel A fann om met tre kift tegelmurverk bevarade (fig 31). Fogarna mellan kiften i nordvät var ritade, dock inte å prydligt om i portalen (yta G). I det ydvätra hörnet ynte ockå 31

32 en ritad fog. olkningen av denna byggnaddel var något problematik. Den kulle kunna utgöra fundament till trävpelare men enligt markradarunderökningen fortätter muren åt väter och därmed kulle denna tolkning falla. murdel c: Det ötra murpartiet var även det murat i förband med murdel A. Denna del av kontruktionen var uppförd i tegel (fig 35). Sju kift frilade men det gick inte att avgöra om det fann fler kift under dea efterom vi likom på övriga ytor endat grävde ner till golvnivå, i detta fall till toppen av ättanden. Byggnaddelen var delvi Grävenheter 12413, 13412, P ,38 B +8,43 P ,46 +8,45 +8,46 P ,25 +8,38 +8,47 +8,61 +8,35 P14645 K ,61 A +8,44 +8,35 fnr 405 P ,86 +8,26 +7,87 +7,97 +7,98 +8,07 +8, m +8,30 +8,40 +8,20 +8,19 +8,45 +8,37 +8,46 +8,55 +8,44 +8,64 C +8,35 Fig 28. Planritning över yta H med inlagda provtagningpunkter(grå) för kalkbruk. Skala 1:25.

33 Å kloter i nytt lju - År 3 Fig 29. Frilagd mur (K13198). Mot yd. Foto: Martina Hjertman ( ). Fig 30. Frilagd mur (K13198). Mot ot. Foto: Martina Hjertman ( ). 33

34 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 31. Detaljbild av murdel A och B i förband med varandra. Mot norr. Foto: Martina Hjertman ( ). Fig 32. Grundtenar till mur K13198, inkilade mindre tenar under dea och törre tenar i chaktbotten. Mot ydot. Foto: Lena Bjuggner (fotonr ) 34

35 Å kloter i nytt lju - År 3 raerad och vårtolkad då de fulla utbredning inte kunde e inom den öppnade ytan. Han Kritian Krongaard beökte grävningen efter att kontruktionen frilagt och tolkade denna om fundamentet till en knippepelare (fig 36). De törta bredd (nord-yd) i golvnivå var 1,6 meter. Sprickbildningar fann i flera nord-ydliga fogar om kan hänga amman med röreler (intabilitet) i pelaren (fig 29 och 37). Fig 33. Faadritning av grunden, ovanpå liggande raeringmaor och grävål amt del av dagermur. Mot ot. Skala 1:20 Raeringmaor blandade med jord K54 + 8,00 m + 8,00 m Markyta bildad i amband med eller efter raeringen av murverket K58 + 7,00 m + 7,00 m Fig 34. Sektion 14442, edd mot norr: Skala 1:20 Lin med kalkbrukbitar K54 + 8,00 m + 8,00 m K55 K56 K56 K58 K57 + 7,00 m + 7,00 m 35

36 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 35. K13198, del av kyrkan vätgavel och en delvi frilagd pelare, mot vät. Foto: Martina Hjertman ( ) 36 Lager Väter om K13198 murdel a: I grävenheterna (12413, och 13563) om var av varierande torlek, fann fem lager K54-56 och K58. De låg alla väter om muren K13198 i nordvätra delen av chaktet (fig 34, 38 och 39). Inga lagerlut, förutom mot muren i öter, kunde regitrera. En lager med tenar, K57, påträffade ockå. Samtliga underökta lager utgjorde av mycket torr, närmat dammig, gruig and och uppviade poradika inlag av ben, i å ringa mängd att de inte parade med undantag av ett bearbetat revben. De övriga lagren låg över (K11378 och 11452) repektive öter (K11500, K11540 och K11602) om muren. K54 betod av raeringmaor betående av gråvit gruig and och rikligt med tegel, tegelkro, kalkbruk och kiffer. Samma material uppträdde direkt under grävålen. Inga fynd tog tillvara. Under K54 fann ett brunrött lager, K55. Även detta raeringlager innehöll rikligt med tegel, tegelkro, kalkbruk och kiffer och något inlag av träkol och djurben. En påtaglig koncentration av taktegel i ödra delen av grävenhet och i den öder om belägna kunde notera. Ett ben till en trefotgryta, bitar av en glaruta, möjligen dekorerat, ett taktegel och ett obetämbart blyföremål tog tillvara. Glaet och blyet låg i övergången mellan detta och underliggande lager.

37 Å kloter i nytt lju - År 3 Fig 36. Frilagt fundament till knippepelare inom yta H, edd mot yd. Foto: Martina Hjertman (fotonr ) 37

38 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 37. Pelaren och prickbildningar i flera av de nord-ydliga fogarna. Foto: Martina Hjertman (fotonr ). 38

39 Å kloter i nytt lju - År 3 Det underlagrande raeringlagret K56 betod av mörkgrå gruig and med amma mängd tegel, tegelkro och kalkbruk om i lagren ovanpå. Däremot var inlaget av träkol törre än i K54 och K55. Ungefär mitt i lager K56 fann en 2-4 cm tjock lin med huvudakligen kalkbrukbitar (e ektion fig 34 och 39) I övergången mellan K55 och K56 fann rikligt med knytnävtora tenar vilket tolkade om att tenen längt på efter av K56 bildat. I K56 låg det föntergla och ytterligare ett något mält, blyföremål (likt det i K55) amt blymältor, kärvor av yngre rödgod, ett bearbetat ben, en järnpik med blyomlaget huvud, ytterligare bitar av föntergla, varav ett blåfärgat, och delar av munk- repektive nunnetegel. I toppen på underlagrande K58, låg ett cirka 0,3 meter brett lager med tenar, K57, utmed och närmat muren (fig 34 och 39). De bedömde inte var utgöra en tenläggning, utan endat ett lager med löt, liggande tenar. K58 var nätan identikt med K56 ett till färg och fraktioner, men hela eller törre bitar av taktegel och tegeltenar aknade. Likaå aknade kifferbitar och närvaro av träkol var param. Däremot fann det, om i K56, en påtaglig mängd tegelkro och mindre koncentrationer av kalkbrukklumpar. Met påtaglig koncentration noterade i grävenheten Lagret var ett fyllnadlager med material från byggfaen. Mindre tenar av nypotatitorlek låg i lagret. En gul tegelten med formatet 11,5x5 cm påträffade i den ötligate rutan (G13412). I amma lager fann ockå en pik om inte tog tillvara. På nivån + 7,31-+7,41 fann det ett lager med mindre och törre tenar, om täckte av K58, om ockå hade runnit ner mellan tenarna där det ockå bildat luftfickor. Vid ondering med ett jordborr mellan tenarna gick det endat att komma ner cirka 10 cm och kontatera att amma typ av fyllning fann även här. Stenarna torlek varierade mellan 0,15 0,65 m. På grund av de törre tenarna torlek gick det inte att lyfta upp dea och grävningen av rutorna lutade på denna nivå. Stenarna är inte en iälvavlagring utan har lagt på plat, annolikt om ett teg i en markberedning/utjämning inför uppförandet av kyrkan vätgavel. Bland de uppgrävda teglen påträffade gula tegeltenar av mindre format (cm): 12x5,5 11,5x5,5 12x5,5 12x5,5 11,5x5,5 11,5x K11378 K11500 K54-58 K K13198 K11540 K m 0 2 m Fig 38. Planer över muren K13198 och lager 54-58, 11378, 11452, 11500, och amt grävenheterna 12413, och Skala 1:100 och 1:

40 Lena Bjuggner och Erik Roengren Fig 39 Sektion 14442, mot norr. Foto: Lena Bjuggner (fotonr ). 40 Ovanpå K13198 K I vätra delen av chaktet fann ett utfyllnadlager K11452, under matjorden, om delvi grävde bort med makin och delvi med grävked (fig 38). Stratigrafikt var det yngre än kyrkan vätvägg. Det var gråbrunt, i toppen matjordinblandat andigt lager om täckte tora delar av K13198 och innehöll paramt med tegelbitar/-kro och kalk. I det ydötra hörnet täckte det ett brunrött andigt lager om inte grävde bort och om påminde om K55. Nivån låg här på cirka +8 m ö.h. I det nordvätra hörnet tog lagret ner till amma nivå och ett ljuare lager med mer kalkbruk. K11452 innehöll fynd om pänner över tiden tal: flintgod om datera till 1800-talet, varav en bit med tryckt mönter från tidigat mitten av amma århundrade, yngre rödgod med piplerdekor, tengod, glabutelj och klart, etat gla om bör knyta till 1700-tal. K I den ötra delen fann ett lager, även detta en utfyllnad, tratigrafikt yngre än vätmuren (fig 38). Botten låg i nordot på +8,35 m ö.h. I ydot utvidgade det befintliga chaktet för hand men inlaget av raeringmaterial i form av törre tegelbitar, om tack ut i ektionen innebar att grävningen avbröt några decimeter ner under markytan. Glabitar, om inte tog tillvara, fann i lagret om daterade till tal. Öter om K13198 K Underlagrade K11378 och var ett mellanbrunt lager met betående av fint kroat tegel och bruk uppblandat med and men även bitar av bruk och tegel (fig 38). Bruket kommer både från fogar, put och från kärnmurar. I lagret fann inga efterreformatorika fynd. Följande typer av fynd tog tillvara: putbitar med bemålning eller med enbart vit eller vitgul lamning.

41 Å kloter i nytt lju - År 3 En del fragment bär ockå pår av flera olika avfärgade putlager i blågrått, grått och roarött. Övriga fynd är en klippt blybit, en blymälta och fogar med en ritning. Det fann ockå bitar av takkiffer och ett ribbtegel om inte amlade in. K11500 tolkade om ett raeringlager utlagt i yfte att fylla upp och jämna till området efter klotret detruktion. K Under ödra delen av K11500 låg ett mellanbrunt rödaktigt, mycket andigt lager (fig 38). Det innehöll mindre inlag av finkroat bruk och tegel i förhållande till K I lagret fann en koncentration av törre tegelbitar, rött och gult tegel (11,5x5,5 cm och 12x6 cm tora) och naturten, alla med kalkbrukpår, om viar att materialet kommer från murkärnan. Andra föremålkategorier i lagret var kiffer- och taktegel amt en blymälta. Även detta lager var ett raeringlager. K Lagret om täckte hela den öppnade ytan var drygt 0,2 meter tjock (fig 38). Under vidtog ett ättandlager på nivån +7,76-+7,78 m ö.h., om inte grävde bort. K11602 var ljubrunt och betod av finkroat tegel och kalkbruk med inblandning av både traiga och hela tegel. I lagret fann även två tunnare tegel om tod på högkant, varav ett mätbart (25,5 cm långt och 5,0 cm högt) och mycket kifferfragment, både med och utan hål. Det fann förutom murtegel ockå en del ribbtegel, de fleta med pår av bemålning i roarött, gråvart, rotrött och med vit lamning. Merparten av ribbteglet låg i lagret undre del, preci om inom yta G (öter om portalen). Även de tillvaratagna putfragmenten hade vit lamning eller var bemålade i roarött, grått, gråvart och rotrött. Ett litet fragment kuret (dekorerat) tegel, en liten bit tegel med okänd funktion men med glayrtänk, två blymältor och en pik låg ockå i K Den enare tog inte tillvara. K11602 är bildat i amband med den förta raeringen, där man börjat riva valven och delar av väggarna. Man har inte börja plocka ner murkärnorna efterom det aknade tegel med fatittande murbruk på brottytorna. Yta I Yta I lade inom det område där det förmodade ydvätra hörnet på kyrkan ynte på markradarbilderna (fig 6 och 7). Schaktet grävde därför medvetet endat ner till toppen av muren i avikt att inte kada de medeltida kulturlagren. Utifrån de givna frågetällningarna K14591 fann det ingen anledning att gå djupare. Inom ytan frilade en mur, K12670 och ett tegelgolv, K12670 K14591 (fig 40 och 41). Endat lager K11647 K11647 mätte in (fig 40). Markytan låg i nordot på +8,69 m ö.h. och i ydvät +8,22 m ö.h. Med hjälp av makinen malkopa tog en del raeringmaor bort, framförallt väter om muren K12670 ner till nivån +7,56 +7,63 m ö.h. och i öder för hand ner till 0 1 m +7,74 +7,78 m ö.h. Fig 40. Plan över inmätt mur K12670, golv K14591 och lager Skala 1: