Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand"

Transkript

1 tisdag, 2010 maj 04 Projektrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Diarienr: 09/27 Journalnr: Kundnr: I 4006 Fårö samfällighetsförening

2 Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Diarienr: 09/27 Journalnr: Kundnr: I 4006 Projektorganisation Projektägare Fårö samfällighetsförening orgnr , Kalbjerga Fårö, Fårö. Föreningen består av samtliga fåröbor med mantalsatt jord, ca 300 medlemmar. Projektledare Per-Ove Werling, ordförande i Fårö samfällighetsförening som äger Sudersands camping Styrgrupp I projektets styrgrupp ingick: Rolf Lindvall, VD Sudersands semesterby AB, , , Sudersand, Fårö. Fax Kerstin Kalström, kassör Fårö samfällighetsförening, , hemtelefon Sten Reutervik, representant från Tekniska nämnden, Gotlands kommun, , Jesper Magnusson, representant från Sudersands semesterby, , Ekonomiansvarig Cille Beite Börjesson, Fleringe Stenkusten HB, Handledning och redigering av projektrapport Åsa Stenström, Stenströms Information & Marknadsföring HB, Medverkande VVS-konsult Stefan Nilsson, Installationskonsult i Visby AB, Cypressgatan 1A, VISBY, tel Kontaktpersoner Om du vill ha mer information om vår förstudie, var vänlig kontakta: Per-Ove Werling, Rolf Lindvall,

3 Innehållsförteckning Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund 5 Utveckling och fortsatt expandering av camping och semesterby... 5 Utgångsläge och möjligheter... 5 Problemformulering... 6 Metod... 6 Mål... 6 Målgrupp... 6 Överförbarhet... 6 Projekttid... 6 Genomförandeplan... 6 Indikatorer... 6 Så här har projektet genomförts 7 Konsult som ritade en plan... 7 Inventering av redan gjorda studier området vatten- och avloppssystem... 7 Projektgruppens slutsatser för vattenförsörjning och avlopp på Sudersand 9 Vattenförsörjning... 9 Återanvändning av befintlig brunn... 9 Minskning av färskvattenförbrukning... 9 Använda saltvatten för toalettspolningar... 9 Återanvända gråvatten, BDT (Bad Dusch Tvätt), för toalettspolning Använda en avsaltningsanläggning Slutsats vattenförsörjning Avloppsreningssystem VA-lösning Dimensionering av reningsverk Emendo Baga Bioclere Topas (bilaga 9) Jämförelse av de fyra reningsverken Studieresa Topas Bioclere Sammanfattning från resan Slutsats avloppsrening Bilagor 18 3

4 Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Sammanfattning Antalet besökare på Sudersand ökar år från år. Samtidigt har kapaciteten för vatten och avlopp inte räckt till och vi har till exempel fått erbjuda offentliga toaletter i form av bajamajor. Både campingen och semesterbyn har velat expandera och rusta upp sina anläggningar, men det stora hindret är systemet för vatten och avlopp. Gotlands kommun har aviserat att de inte tänker göra något på Sudersand förrän om tidigast tio år och så länge kan varken Sudersands semesterby eller Sudersands camping vänta. Bristande kapacitet vad gäller vatten och avlopp är ett problem som gäller hela Fårö. I detta projekt har vi därför försökt hitta väl fungerande och prisvärda tekniska och miljövänliga lösningar för att klara både vattenförsörjning och avlopp. Vi har tagit hjälp av konsulter och annan expertis från både högskola och andra kommuner. Projektgruppen har också gjort en resa till fastlandet för studera olika tekniska lösningar på plats. Det visade sig att idén om att avsalta havsvatten och använda att spola toaletter med var en krånglig och dyr lösning. Istället bedömer vi att det bästa för campingen är att på nytt ta den befintliga brunnen i bruk och bygga in en rimlig färskvattenbuffert, så kallad lågreservoar, för att jämna ut/ undvika plötsliga stora uttag under kort tidsperiod samt installera snålspolande vattenarmatur för att minimera vattenförbrukning. Vad gäller avlopp är det bästa och enda tänkbara alternativet att rena det samlade avloppsvattnet från utökningen av camping och semesterbyn i Sudersand. Kommunen har mycket högt ställda krav på avloppsreningen varför de enda aktuella reningsverken är sådana som har ett biologisk reningssteg inklusive någon form av kemisk fällning. Avslutas sedan reningsprocessen med ett bakteriereducerande steg, vilket vi planerar att göra, så behövs inte någon stor och omfattande infiltrationsanläggning utan ett enkelt stenfilter torde vara tillfredsställande. Det finns ett antal olika fabrikat som kan uppfylla våra högt ställda krav och av dessa har Topas avloppsreningsverk den lägsta investeringskostnaden och en med övriga reningsverk jämförbar drift- och underhållskostnad. För att medverka till en fortsatt utbyggnad av Sudersandsområdet kommer vi att installera ett reningsverk med högre kapacitet än vad som krävs till den utökning av camping och stugbyn som är planerad och erbjuda andra intressenter att ansluta sig samt naturligtvis hjälpa till att finansiera projektet. Maj

5 Bakgrund Fårö är sedan decennier ett av de mest kända turistmålen i Sverige. Varje sommar kommer många turister för att njuta av den vackra naturen och de sköna stränderna. Det mest populära strandområdet är Sudersand på östra Fårö. Där finns Sudersands camping och Sudersands semesterby. Vi uppskattar att det kanske är besökare på stranden vid Sudersand en solig dag. Sudersands semesterby har utvecklat verksamheten och investerat i nytt boende under senare år. Däremot släpar Sudersands camping efter vad gäller standard på servicehus med toaletter och duschar, både för sina campinggäster och badgäster. Det ökade trycket på badstranden ställer större krav på fräscha toaletter och duschar för allmänheten. I dagsläget erbjuds så kallade Bajamajor, men det är inte en tillfredsställande lösning. Behovet av fler boendemöjligheter på Fårö ökar hela tiden och en av de faktorer som satt Fårö i nytt omvärldsfokus är den numer avlidne filmregissören Ingmar Bergman vars internationella ryktbarhet lockar besökare till graven, Bergmanveckan och inom ett par år även till det planerade Bergmancentret. Utveckling och fortsatt expandering av camping och semesterby Sudersands camping har en godkänd detaljplan för att bygga 20 små övernattningsstugor på ca 20 m² och i anslutning till dessa ett servicehus. Vidare vill vi bygga om en samlingslokal så att den kompletteras med toaletter och duschar för tältcampare. På gränsen mellan camping och strand vill vi också bygga ett servicehus med toaletter och duschar, tillgängligt för alla badstrandsbesökare. För att förbättra servicen för husvagnar och husbilar vill vi investera i ytterligare elstolpar och sätta upp en tömningsstation för avlopp. Sudersands semesterby har köpt en bit mark öster om anläggningen och planerar att bygga 25 nya stugor i storlek m². Ett stort hinder för båda verksamheternas expansion och standardhöjning är att vatten- och avloppsystemet måste öka kapaciteten. Området Sudersand ligger till stora delar inom kommunens VA-område medan Sudersands camping och semesterbyns nya markområde ligger utanför kommunens ansvar. Utgångsläge och möjligheter Gotlands kommun har sagt att de inte kommer att göra några satsningar på Sudersand inom 10 år, vilket innebär att möjligheterna till utveckling avstannar helt. Däremot har kommunen accepterat att Sudersands camping och Sudersands semesterby tar fram en egen VA-lösning, trots att ledningarna kommer att korsa deras ansvarsområde. Det finns en befintlig, men oanvänd brunn inom campingområdet som eventuellt skulle kunna tas i bruk på nytt för att förbättra vattenförsörjningen och komplettera det kommunala dricksvattensystemet. När det gäller vatten till toalett, tvätt och dusch vill vi undersöka olika möjligheter för att till exempel återanvända duschvatten till toaletter eller använda havsvatten om de efterföljande reningssystemen kan anpassas till detta. Vi tror att avloppslösningen sannolikt blir någon form av biologiskt reningsverk. Miljöhänsyn kommer att värderas högt. Det är viktigt att hitta en eko-smart lösning. En del av förstudien kommer därför att handla om att undersöka om det finns VA-lösningar på andra platser i Europa som vi kan ta lärdom av. Kanske kan vi göra en unik kombination av befintliga och nya VA-system? 5

6 Problemformulering Hur kan vi hitta en modern och miljövänlig lösning för vatten och avlopp som har kapacitet att växa med den exploatering av Sudersands camping och Sudersands semesterby som planeras att göra? Metod Anlita en VA-konsult och andra specialister som kan hjälpa oss att utreda vilken vatten- och avloppslösning som bäst uppfyller våra behov. Utredningen ska inkludera en analys där vi undersöker vilka eko-smarta lösningar som utvecklats på andra platser i Europa. Mål Målet är att få fram ett konkret förslag på en genomförandeplan för Sudersands vatten- och avloppssystem, inklusive budget och finansieringsplan. Resultatet ska fungerar både som besluts- och offertunderlag. Målgrupp I första ledet Sudersands camping och Sudersands semesterby, i andra ledet alla företag på Fårö som står inför liknande VA-problem. Överförbarhet Den metod vi utvecklar kan bli allmänt tillgänglig för andra intressenter med liknande problem. Projekttid 6 juli juni Genomförandeplan 1. Rekryteringsfas VA-konsult, juli augusti Genomförande av utredning, september december Sammanställning av resultat, januari februari Redovisning av resultat, mars Ekonomisk redovisning, juni 2010 Indikatorer Innovativa lösningar inom grund- och ytvatten samt avlopp: 1 st Företagsutveckling inom hållbar turism, antal projekt: 1 st Företagsutveckling inom hållbar turism, antal deltagande företag: 2 st Samverkan, antal sektorsövergripande projekt: 1 st Nya arbetstillfällen: 10 st 6

7 Så här har projektet genomförts Ansökan om projektmedel lämnades in den 10 augusti I början av september beviljade Leader sökta projektmedel, som därefter formellt godkänts av Länstyrelsen. Konsult som ritade en plan Efter anbudsförfarande anlitades konsulten Stefan Nilson för att utarbeta ett förslag till system för vatten och avlopp på Sudersand. Inventering av redan gjorda studier området vatten- och avloppssystem PO Werling började med att ta kontakt med KTH vilket ledde vidare till ytterligare kontakter runt om i landet i syfte att hitta information om redan gjorda studier på området vatten- och avloppssystem med inriktning på metoder såsom spolning med saltvatten, BDT-vatten eller biologisk rening, i syfte att hitta en miljövänlig lösning. Bland de personer PO kontaktat kan särskilt nämnas: Maria Hübinett Länsstyrelsen Västra Götaland. Huvudansvarig för länsstyrelserapporten Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion. Maria är mycket kunnig inom detta område, men erfarenheten gäller framförallt reningsverk som är mindre än de som är aktuella för Sudersand. Maria har tidigare varit ansvarig för reningssidan på Tjörns kommun och där finns en del något större reningsverk installerade, varav några med driftsfall som liknar de förutsättningar som kommer att gälla för Sudersand. Hon nämnde följande fabrikat på reningsverk: Topas fungerar bra och är utvecklat med speciell hänsyn till perioder med låg eller ingen belastning. Baga fungerar tillfredsställande. Aqva trim med specialfilter vid höga krav på låg bakteriehalt. Emendo kan troligen fungera tillfredsställande även om den inte är utvecklad med speciell hänsyn till varierande belastning. Maj-Lis Bergqvist Naturvårdsverket. Maj-Lis nämnde att kunskapen och forskningen tyvärr är begränsad på detta område, men att man nu på verkets uppdrag har börjat att bygga upp ett kunskapscenter på JTI (Jordbrukstekniska Institutet som ligger under SLU). Detta leds av Ola Palm. Naturvårdsverket har gett ut ett faktablad om små reningsanläggningar ISBN skall gälla för anläggningsstorlekar pe. Företaget WRS i Uppsala har på uppdrag gjort en värdering av reningsanläggningar i aktuellt storleksintervall. Palmer Riviera, M Avloppsanläggningar för pe En nationell översikt. Lennart Persson arbetar idag som konsult för Naturvårdsverket men har tidigare varit miljöchef i Norrtälje kommun. Han har mycket stor erfarenhet från vatten och avloppsfrågor i skärgårdsmiljö. Återanvändning av BDT-vatten (vatten från Bad, Dusch eller Toalett) har de inte tillåtit i Norrtälje, utan istället har de använt en teknik där de samlar upp regnvatten som sen används för toaletter och även som duschvatten. Han påtalade att de vid nyttjande av borrade brunnar i känsliga miljöer använder en teknik med buffertlagring av vatten. De försörjer systemet med vatten från buffertlagret men tappar brunnen med ett kontrollerat flöde för att undvika så låga vattennivåer i brunnen att de råkar ut för saltvatteninträngning. Det finns ett antal fall där denna teknik inte används och där man förstört inte bara sin egen brunn utan även omkringliggande brunnar. 7

8 Norrtälje kommuns skolor har mycket varierande belastning på grund av 5-dagarsvecka och skollov. Det biologiska reningsverk de har valt är Topas. Lennart bekräftar Maria Hübinetts uppgifter att detta verk är mycket väl anpassat för Sudersands belastningsfall.han har inga synpunkter på övriga fabrikat men hänvisar till Norrtälje kommuns tekniska förvaltning för mer detaljerade drifterfarenheter eller Per Nilsson på Miljö- och Hälsa för verkningsgradsuppgifter. Jörgen Hanaeus från Luleå Tekniska Högskola anlitades för att genomföra en mindre litteraturstudie för att besvara frågorna om BDT-vatten och vilken typ av biologiskt reningsverk som är lämpligast. Jörgen undervisar i avloppsteknik. Se vidare bilagorna BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? och Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand. Björn Hedbeck, Skärgårdsstiftelsen. Inom Skärgårdsstiftelsens område har de några reningsverk i den storlek som är aktuellt för Sudersand, bland annat på Fejan, Grinda och Utö (där man också har en avsaltningsanläggning som producerar 60 kubikmeter vatten per dygn). Reningsanläggningarna som de valt är batchvisa system av aktivtslam-typ med simultanfällning. Fabrikat Biovac där man har driftsproblem, samt Aqva som fungerar bättre. Avsaltningstekniken är omvänd osmos och Björn Hedbeck har angivit driftskostnaden för anläggningen till 34 resp 36 kronor/kubikmeter vatten som genomsnitt för de senaste två åren. Detta är exklusive avskrivningar och större underhåll samt kostnad för den personal som krävs för skötsel av anläggningen. Troligen behöver kubikmeterkostnaden dubbleras för att täcka samtliga kostnader. 8

9 Projektgruppens slutsatser för vattenförsörjning och avlopp på Sudersand Vattenförsörjning Återanvändning av befintlig brunn Provpumpning av den gamla brunnen har skett och vattenkvalitet har undersökts genom analyser. Vattenförsörjning till campingområdet med omgivningar strandcaféet har skett med denna brunn fram till att kommunen kopplade in ett nytt VA-system för Sudersandsområdet vilket skedde Det var således inte vattenbrist eller kvalitetsproblem som var anledning till att brunnen pensionerades. Provpumpning har skett i november Kvaliteten är acceptabel och kvantitet räcker under denna period men bör bekräftas under sommarhalvåret. Vi har testat en kapacitet på 25 kubikmeter/dygn och då har vattennivån legat stabilt på cirka 1,5 meter under markytan. Vattnet är tjänligt, men med anmärkning p g a järnhalten vilket kan orsaka skador på textilier vid tvätt och igensatta ledningar. Vi hoppas att provpumpningen under sommaren utfaller väl. Provpumpning Sudersands samfällighet Datum Klockslag Mängd liter/minut Vattennivå räknat från marknivå, cm Totalt antal timmar 53 tim 46 min Vattenmätarställning vid start: 155 m Vattenmätarällning vid stopp: 209 m Minskning av färskvattenförbrukning De alternativ som undersökts för att minska färskvattensförbrukningen följer nedan. Använda saltvatten för toalettspolningar Havsvatten påverkar det biologiska reningsverket negativt genom att växlande salthalt kraftigt påverkar bakterieaktiviteten. För att motverka detta kan man ordna med två parallella reningsverk samt ha separata ledningar men det blir alltför kostsamt. Inget av dessa alternativ erbjuder en rimlig lösning. Utdrag från BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? rapport av Jörgen Hanaeus Toalettspolning med salthaltigt vatten kommer i praktiken att ge en miljö med snabbt växlande salthalt i ett biologiskt behandlingssteg om även BDT-vatten ingår i avloppsvattnet; vilket är det normala. Ett ogynnsamt alternativ, alltså. Om WC-vattnet däremot behandlas separat bör salthalten bli stabil och i Sudersands fall relativt låg. En biologisk behandling blir därigenom möjlig. 9

10 Återanvända gråvatten, BDT (Bad Dusch Tvätt), för toalettspolning Metoden har använts tillfälligt exempelvis i samband med orienteringstävlingen O-ringen, men det framgår klart och entydigt av litteraturen att risken för patogena (sjukdomsalstrande) bakteriers tillväxt är allt för stor. Om sådant vatten ska användas måste man ha ett biologiskt reningsverk som renar gråvattnet innan man får spola toaletten med det. I Sverige har man istället byggt anläggningar för uppsamling av regnvatten att använda för spolning. En litteraturundersökning som utförts av Hanaeus redovisar de omfattande reningsåtgärder som tillämpas internationellt om BDT-vatten skall återanvändas. Utdrag från BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? rapport av Jörgen Hanaeus Teknik säljs internationellt för behandling av BDT-vatten på husnivå. Att använda obehandlat BDT-vatten till WC-spolning är p g a hygieniska risker förbjudet i vissa länder (USA, Japan) såvida inte långtgående rening utförs. Svensk forskning visar att risken för kontamination av BDT-vatten med rotavirus är reell. För husnivån gäller att BDT-vatten alltid måste finnas tillgängligt i tillräckliga mängder för toalettspolning. Samtidigt är längre tids lagring av BDT-vatten inte önskvärd. Om BDT-vatten ska behandlas för WC-spolning gemensamt i ett husområde krävs dragning av separata BDT-ledningar till behandlingsenheten samt separata återföringsledningar till resp hus. Den vanligaste BDT-vattenanvändningen är för bevattning av gräsmattor och prydnadsväxter. Använda en avsaltningsanläggning Metoden används t ex av Skärgårdsstiftelsen i Stockholm. Vi har uppgifter om praktiska driftskostnader och har fått in anbud på en anläggning från HOH Vattenteknik AB med kapacitet på 18 respektive 36 kubikmeter vatten per dygn där den centrala delen kostar respektive kronor. Förutom kostnad för reningsanläggning tillkommer en lång intagsledning (långgrunt) samt kostnader för pump- och hydroforanläggning vilka är i samma storlek som investeringar i reningssteget. Driftskostnaden är förhållandevis stor. Skärgårdsstiftelsen har angett 34 resp 36 kr/kubikmeter vatten då ingår inte avskrivningskostnad för anläggning ej heller större underhåll, vidare ingår inte kostnader för driftspersonalen eftersom driften har varit en del av andra sysslor. Kostnaden för saltvattensanvändande blir med alla kostnader inräknade minst 100 kr/m 3. Slutsats vattenförsörjning Vi bedömer att det bästa för campingen är att på nytt ta den befintliga brunnen i bruk och bygga in en rimlig färskvattenbuffert, så kallad lågreservoar, för att jämna ut/undvika plötsliga stora uttag under kort tidsperiod samt installera snålspolande vattenarmatur för att minimera vattenförbrukning. Avloppsreningssystem Biologisk rening med kemisk fällning av avloppsvattnet är nödvändig och olika tänkbara alternativ har undersökts genom många kontakter med sakkunniga inom detta område Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner samt våra lärosäten (KTH, SLU, LuTH). 10

11 Enligt Gotlands kommuns Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar (1 40 hushåll) framgår att Sudersand ligger inom ett område med hög skyddsnivå. Vi har tillämpat kommunens riktlinjer som gäller för områden med hög skyddsnivå. Det innebär förutom de generella bestämmelserna att reningen ska klara minst 95 % reduktion av organiska ämnen, minst 90 % reduktion av fosfor och minst 40 % reduktion av kväve. Man kan också få information från Naturvårdsverkets Fakta 8286 mars 2007 Avloppsreningsverk gällande pe vilken är en utmärkt skrift som redovisar de olika förekommande avloppsreningsmetoderna och vilka reningsresultat som kan förväntas från dessa. Gotlands kommuns krav är mycket högt ställda på grund av det känsliga området som Sudersand utgör och därför krävs ett komplett biologiskt reningsverk, inklusive kemisk fällning. För att få ett bättre beslutsunderlag har Jörgen Hanaeus anlitats och han har sammanställt de olika alternativen i en skrift. Bland annat har han påpekat följande när det gäller kväverening: Utdrag från Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand, rapport av Jörgen Hanaeus För Sudersand är jag osäker om kväverening krävs; det är ett miljökontorsbeslut. Östersjöns kvävekänslighet är en utdragen och intressant forskningsfråga där svaret för tillfället är nej, inte så viktig att små utsläpp behöver åtgärdas (fritt efter EU 2009). Fosfor är klart viktigare. Ca 30 % kvävereduktion får man alltid, d v s bara genom att ta bort partiklar. Vill man nå högre behövs ytterligare metoder såsom nitrifikation+denitrifikation (bakterier). Den metoden omvandlar kvävet till kvävgas, vilket kan vara ett plus vad gäller miljöpåverkan men inte är så intressant ur resurshushållningssynpunkt. Behövs inte förstärkt kvävereduktion finns det heller ingen anledning att bygga ett verk som blir mer komplicerat och svårskött p g a denna måttliga kväveavdrivning. Stockholmstestet Bra Små Avlopp, som i och för sig gällde mindre verk, visade att motsvarande kompakta kvävereningsmetoder inte kunde matcha de uppställda kraven. Man kan troligen motivera en kväveseparation om ca 10 % genom en infiltrationsanläggning. Fastläggningen sker genom att nitrat- eller ammoniumjoner adsorberas till sandpartiklarna. När det gäller problemet med varierande belastning har Hanaeus följande kommentarer: Utdrag från Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand, rapport av Jörgen Hanaeus Lågbelastningsproblematik Vid påtagligt låg inkommande avloppsvattenmängd, som kan befaras i Sudersand under vinterhalvåret, kan särskilt de biologiska behandlingsstegen få problem. De mekaniska och kemiska reningsstegen gynnas däremot i stort sett av låga belastningar förutsatt att kemikaliedoseringen är följsam. 11

12 De biologiska reningsstegen kan besväras av uttorkning (biobädd) och, p g a lågt inkommande flöde, av näringsbrist. Då de viktigaste näringskomponenterna (kol, kväve, fosfor) är för bakterierna gynnsamt fördelade i kommunalt avloppsvatten kan inte situationen avhjälpas med tillfällig dosering av ett näringsämne, utan bristen gäller alla nämnda ämnena. Uttorkning av biobädden löses vanligen genom återpumpning av renat avloppsvatten till biobäddens topp. Systemen med rörlig bädd och frisimmande bakterier (aktivslam) har bakterierna dränkta i vatten och uttorkning är därför ingen påtaglig risk. Vid näringsbrist drabbas de frisimmande bakterierna i aktivslamsystemet hårdast. Om slamåldern ökas till några veckor kan bakteriekulturen hållas vid liv med en belastning om neråt 10 % av den normala (F/M (Food to Microorganisms) från 0,4 till 0,04 g BOD/g MO*d)). Det kräver dock följsamhet i driften av slamuttaget från anläggningen när förändringsperioderna inträffar. Biobädden och den rörliga bädden påverkas långsammare av näringsbrist bl a eftersom bakterierna inte behöver energi för rörelse. Högbelastningsproblematik Vad gäller höga flöden in till verket är känsligheten vid överbelastning i ordningen: aktivslam (dämpas dock om membranfilter används) biobädd rörlig bädd. Aktivslamanläggningen är känslig eftersom sedimenteringsfunktionen och därmed återföringen av aktivt slam är känslig vid höga flöden. Bakterier spolas ur; till utloppet. Biobädden löper risk för igensättning om mer organiskt material (BOD) än planerat förs till bädden. Mekanisk igensättning och haveri riskeras då. Den rörliga bädden klarar sig bäst genom sin kombination av rörlighet (liten igensättningsrisk) samtidigt som bakterierna har ett fast underlag. Med hänvisning till Hanaeus utredning framgår att man kräver i stort sett samma rening för BDT-vatten som för avloppsvatten vilket har gjort att vi kommer att koncentrera arbetet mot ett lämpligt reningsverk för de totala avloppet, istället för att ha två parallella anläggningar. Topasverket har fördelar framför allt genom sin kompakta konstruktion vilket innebär att den är enklare att anlägga, men detta kan eventuellt vara negativt för åtkomligheten under drift. Det skulle kunna vara intressant för Sudersand att göra urinsorterande system eftersom urin innehåller höga halter av både kväve och fosfor. Detta kräver dock separerade ledningar för urinen dess värre är anläggningen av sådan omfattning att det inte är möjligt att lösa på ett tekniskt tillfredsställande sätt, men det är en utmärkt lösning för mindre system i framtiden. 12

13 VA-lösning Stefan Nilsson har tagit fram ett förslag till praktisk lösning av VA-anläggning för nytillkomna delar av campingen och den tillkommande anläggningen i stugbyn. Reningsverket och eventuell infiltration kommer att placeras på samfällighetens mark nedanför Ödehoburga mellan bebyggelsen och stranden. Vid campingen kommer tre pumpstationer, LPS, att installeras, en vid det nya servicehuset, en vid toaletter och dusch för allmänheten och en vid samlingslokalen. Avloppsvattnet pumpas (trycks) genom en slang till reningsverket. Se bilaga 10 med ritningar. En geoteknisk undersökning för det nedre placeringsalternativet har utförts av Pentacon, se bilaga 8. Antal pe (personekvivalenter) på campingområdet beräknas till: Servicehuset vid campingstugorna 80 Gemensamhetslokal för tältcampinggäster 2 Toalett för badgäster (allmänheten) 18 Totalt campingområdet 100 Övriga områden: Ödehoburga (eg ) 100 Övrigt intresse av att ansluta sig till det nya reningsverket: Om 5 pe/anslutning: Hörsne Bygg 8 40 Intresseanmälda, privata intressenter Summa övriga intressenter Summa totalt antal pe 290 Dimensionering av reningsverk Baserat på ovanstående uppgifter beslutades att reningsverket skall dimensioneras för minst 250 personekvivalenter med dagens underlag. Vid offertförfrågan har vi begärt offert på 250 samt 300 personekvivalenter och har utgått från de högt ställda reningskrav som enligt kommunens översiktsplan gäller för Sudersandsområdet. Följande tillverkare har kontaktas för offertförfrågan: Emendo, Bagas, Topas och Bioclere. Offerterna har studerades och totalkostnaden för respektive anläggning har uppskattats. 1. Emendo Följande utrustning ingår i anbudet: Inloppspumpar, rensgaller och container för rens. 2 stycken behållare för biologisk rening med fyllning diameter 3,5 m, höjd 4,5 m 1 denitrifikationstank med diameter 2,4 m, 4,5 höjd på tanken som skall grävas ner (ingår ej) 1 slamsilo som kan placeras på mark, 30 kubikmeter stor. All el och VVS ingår. Följande skall tillhandahållas av beställaren: Markentreprenad med ett hus (70 kvadratmeter) invändigt försedd med tre pumpgropar med diameter 1,5 m och djup 4,5 m samt en nedsänkt invallning 4x4x1 meter där behållaren för kemisk fällning (7 kubikmeter) skall placeras, samt en mindre invallning för tanken för fällningskemikalier (2 kubikmeter). Utvändigt skall finnas ytor för 2 biosteg samt slamsilo (betongplatta?). 13

14 Anläggningen kommer enligt uppgifter att uppfylla det kommunala reningskravet. 2. Baga Från Baga har vi fått ett mycket magert material så många uppgifter har fått uppskattats (gissats). Det som erhållits är ett budgetpris, processchema med avbildade tankar samt ett antal sidor med funktionsgarantier. Från processchemat framgår att Baga offererat en dubbellinje bestående av ett hus 2,4x4,8 meter med underliggande (nedgrävd) mottagningssreservoar som matar två parallella linjer bestående av en fällningstank (förfällning) och två biologiska tankar vardera. Dessutom ingår två slamsilos till anläggningen. Tankarna är samtliga ca 4,3 meter höga med en diameter av ca 3 meter (gissat värde). Samtliga tankar är i principritningen nedgrävda. Hur mycket som ingår i anbudet förutom material framgår ej. Anläggningen kommer enligt de uppgifter vi har att uppfylla det kommunala reningskravet. 3. Bioclere Denna anläggning består av 4 tankar som fungerar som slamavskiljare, 2 biosteg samt 1 efterfällningssteg. Samtliga tankar är nedgrävda eller delvis nedgrävda. Hela anläggningen inklusive montage ingår med följande undantag: samtliga markarbeten, förankring, lossning, framdragning av el och vatten samt rördragning mellan de olika anläggningsdelarna. Nedgrävningen har uppskattats till 30x5 meter med ett djup på 4 meter. Betongplattor under tankarna. Ett hus typ friggebod bör också byggas vid anläggningen. Anläggningen kommer enligt de uppgifter vi har att uppfylla det kommunala reningskravet när det gäller BOD och fosfor men ingen uppgift finns om kvävereningsförmågan. 4. Topas (bilaga 9) Denna anläggning är synnerligen kompakt byggd och hela anläggningen byggs i en grop på ca 75 kvadratmeter med djupet 3 meter. En friggebod är önskvärt vid anläggningen. Detta reningsverk arbetar enligt aktivt slammetoden i stället för biobäddar med fyllning som gäller för övriga tre anläggningar, och är därför mindre utrymmeskrävande men i gengäld mer energikrävande under drift. Funktionen är en biologisk rening med simultanfällning för att reducera fosforinnehållet. I reningsverket ingår som slutsteg ett sandfilter med automatisk returspolning, som reducerar utsläppsmängderna framförallt vid start av anläggningar med varierande belastningar. Anläggningen kommer enligt de uppgifter vi har att uppfylla det kommunala reningskravet. 14

15 Jämförelse av de fyra reningsverken Till samtliga anläggningar erfordras en uppsamlingsbrunn med självrinning till reningsverket samt eventuellt en pumpgrop efter reningsverket med pumpar för distribution av det renade vattnet till någon form av infiltrationsbädd. Inget av detta ingår i kalkylen. Reningseffekt enlig tillverkare Verk Emendo Baga Bioclere Topas Kommunalt krav BOD (7) 96 % > 95 % 96 % 97 % 95 % Ptot 97 % > 95 % 95 % 96 % 90 % Ntot > 50 % > 50 %? 60 80% 40 % Uppskattad investeringskostnad för reningsverken Verk Emendo Baga Bioclere Topas Anbud kr" kr" kr" kr" Mark kr" kr" kr" kr" Hus --- kr" kr" kr" Montering --- kr" kr" 0 kr" Material --- kr" kr" kr" Förankring X X X? Summa kr! kr! kr! kr! Studieresa En resa har genomförts för att studera två olika typer av reningsverk i en storlek som är i närheten av den storlek som är aktuell för Sudersand. Båda verken finns på fastlandet. Topasanläggnigen finns på Vätö öster om Norrtälje. Bioclere finns på Ekerö och vid en 17 år gammal anläggning av samma fabrikat som också besöktes vid Haninge golfklubb på vägen till Nynäshamn. Resan företogs med båt/bil. Topas Det första reningsverket som besöktes var ett Topasverk som betjänar ett område med varierande bebyggelse merparten fritidsboende men även en del permanentboende. Verket har ersatt ett äldre Flygtreningsverk. Avloppsledningssystemet var gammalt och dessutom otätt vilket gör att vätskebelastningen tidvis är mycket hög. Anläggningen som är drygt 3 meter hög är delvis nergrävd och den över marken belägna delen är inbyggd i en kulle så att endast luckorna är synliga. Till anläggningen behövs en liten friggebod som kemikalieföråd och förvaring av viss provtagnings/analysutrustning samt för installation av en del instrument. Reningsverket drivs med kompressorer (mammutpumpar) och dessa medför oljud varför de med fördel skulle kunna placeras i det lilla huset. Reningsverket innehåller biologisk och kemisk rening av typ aktivt slam med simultanfällning samt med inbyggt sandfilter, dessutom kan en bakteriologisk avdödning ske innan utsläppet varför en omfattande markinfiltrationsbädd ej behövs. 15

16 Doseringen av kemikalier är tidsstyrt ej flödesproportionell och ändras manuellt under året av personal i området. En äldre befintlig mottagningsbehållare tar hand om inkommande avloppsvatten och utgående mängd motsvaras av ingående. Det finns två parallella aktivslamsteg och ett kan ställas av under lågsäsong. Intern rundpumpning till aktivslamdelen sker, samt en extern rundpumpning från sedimenteringsbehållaren i retur till mottagningstanken. Vi fick uppgift om att de nyare verken har försetts med kompressorer av annat fabrikat med lägre tryck vilket ger lägre ljudnivå och dessutom betydligt lägre effektbehov. Anläggningen gav ett bra och robust intryck och kommer säkert att kunna lösa våra problem vid Sudersand. Man kan släppa ut det renade avloppsvattnet i ett dike, men en enklare infiltration (stenbädd?) kan vara att föredra i det känsliga området på Sudersand där reningsverket kommer att placeras. Bioclere Den anläggning som besöktes var ny och har en belastning som för närvarande är mycket lägre än dess nominella kapacitet. Anläggningen består av mottagning med sedimenteringsdel, en biologisk bädd med plastkroppar för biohudväxt samt ett efterfällningssteg. Denna anläggning var dessutom försedd med en av Walleniusrederierna utvecklad bakteriologisk avdödninganläggning. Fällningskemikalierna doseras flödesproportionellt i fällningssteget ränna med ultraljudsmätning men eftersom merparten rundpumpas är doseringen inte beroende av inkommande flöde utan snarare att betrakta som tidsstyrt. Flödet ut från reningsverket är av samma mängd som tillförs, medan merparten av flödet i verket rundpumpas. I själva biobädden finns också en intern rundpumpning. Delar av bädden kan dessutom stängas av vid lågbelastning. Anläggningen är infälld i en sluttning med delar halsar som sticker upp ur marken. De centrala delarna är 4,5 meter höga vilket delvis kan döljas med nedgrävning och kulle. Visuellt är verket mer framträdande än den tidigare besökta anläggningen. Till anläggningen behövs också en liten friggebod för installation av styr- och mätutrustning. Den äldre anläggningen av samma fabrikat som besöktes efter vägen ner till Nynäshamn betjänar en golfklubb varför belastningen är mycket varierande. Anläggningen är i stort en kopia av den nya anläggning och inga synbara förändringar har skett. Anläggningen är försedd med en UV-ljusavdödning och det renade avloppsvattnet släpptes ut i en damm på golfbanan. Sammanfattning från resan Båda anläggningarna gav ett gediget och trovärdigt intryck och skulle så vitt vi kan bedöma kunna rena vårt avloppsvatten tillfredsställande. Båda uppgav att de inte haft några frysproblem utan att verken fungerar bra även under vinterperioden trots låg belastning. Följande skillnader kan dock noteras: Visuellt ger Bioclere ett mer framträdande intryck än Topas som smälter bättre in i naturen. Styrningsmässigt är Topas mer avancerad d v s modernare medan Bioclere förlitar sig på gammal (beprövad?) teknik. Detta innebär att det bör vara enklare att variera insatserna i förhållande till belastningen/årstiden för Topas och därmed minska effektförbrukning och kemikaliekostnad. Bioclere är utrustad med ett antal små pumpar och fläktar medan Topas har två alternativt tre lika kompressorer som kan placeras lätt åtkomliga medan reningsanläggningen drivs med mammutpumpar (underhållsfria?) 16

17 Grundläggningen kräver djupare hål för Bioclere som har högre behållare men denna skillnad märks bara på anläggningskostnaden. Slutsats avloppsrening Det bästa och enda tänkbara alternativet är att rena det samlade avloppsvattnet från utökningen av camping och semesterbyn i Sudersand. Kommunen har mycket högt ställda krav på avloppsreningen varför de enda aktuella reningsverken är sådana som har ett biologisk reningssteg inklusive någon form av kemisk fällning. Avslutas sedan reningsprocessen med ett bakteriereducerande steg, vilket vi planerar att göra, så behövs inte någon stor och omfattande infiltrationsanläggning utan ett enkelt stenfilter torde vara tillfredsställande. Det finns ett antal olika fabrikat som kan uppfylla våra högt ställda krav och av dessa har Topas avloppsreningsverk den lägsta investeringskostnaden och en med övriga reningsverk jämförbar drift- och underhållskostnad. För att medverka till en fortsatt utbyggnad av Sudersandsområdet kommer vi att installera ett reningsverk med högre kapacitet än vad som krävs till den utökning av camping och stugbyn som är planerad och erbjuda andra intressenter att ansluta sig samt naturligtvis hjälpa till att finansiera projektet. 17

18 Bilagor 1. Resultat enligt projektets indikatorer (EU:s riktlinjer) 2. Kostnadsberäkning. 3. Anbud från VA-konsulter. 4. BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? Jörgen Hanaeus, Luleå Tekniska Högskola 5. Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand. Jörgen Hanaeus, Luleå Tekniska Högskola 6. Analysrapport från Eurofins Environment Sweden AB. Analys av brunnsvatten. 7. Anbud på avsaltningsanläggning. 8. Geoteknisk undersökning, PentaCon. 9. Anbud Topas. 10. Ritningsbilagor. (Om Bilagorna 3 10 inte medföljer din utskrift av rapporten, finns de i digital form att hämta på eller som utskrivna arkiv-ex hos projektgruppen) 18

19 Resultat enligt projektets indikatorer Bilaga 1 Indikatorer Förväntat Utfall Innovativa lösningar inom grund- och ytvatten samt avlopp 1 1 Företagsutveckling inom hållbar turism, antal projekt 1 1 Företagsutveckling inom hållbar turism, antal deltagande företag 2 2 Investering för utökat boende mer än 20 miljoner ( 20 årsarbeten) Utökad boendekapacitet Samverkan, antal sektorsövergripande projekt 1 1 Förväntade nya arbetstillfällen, efter genomförandet

20 Bilaga 2 Kostnadsberäkning, Förstudie Sudersand, Kostnadsslag Kostnad Summa Camping vattenförsörjning Pump, tankar i vattenverk kr" Reningsutrustning kr" Vattenledning DN 50 kr" kr" Nya toaletter Hygienbyggnad för badgäster med utvändig dusch kr" Toalett och pentry för tältcampare i bef barack kr" Tömningsstation för avlopp från husbilar kr" kr" Avloppssystem från camping 3 stycken pumpstationer kr" Montage, grävning och anslutning av pumpstationer kr" Tryckledning spillvatten DN 63 kr" kr" Avloppsreningsverk Pumpstation innan reningsverket kr" Uppsamlingsbrunn kr" Pumpstation efter reningsverket kr" Infiltration/stenkista kr" Avloppsreningsverk kr" Vatten och elanslutning kr" Kontroll, projektering, administration kr" Oförutsedda kostnader 10 % kr" kr" Servicehus för 20 campingstugor kr" kr" Totalsumma kr"

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 2(5) Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Rent, renare, Ecoboxrent!

Rent, renare, Ecoboxrent! Rent, renare, Ecoboxrent! Ett komplett minireningsverk som renar avloppet år ut och år in - helt utan kemikalier Robust byggd för vårt nordiska klimat Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3. Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

Läs mer

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration 2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad: ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Enskilt avlopp ansökan/anmälan

Enskilt avlopp ansökan/anmälan Enskilt avlopp ansökan/anmälan Information finns på slutet Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägarens namn (om annan än sökanden) Fastighetens adress Befintlig byggnad Helt ny byggnad Vid avstyckning,

Läs mer

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö Ebba af Petersens och Maja Granath, WRS Uppsala AB Presentation på Ornö, 12 november 2012

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Uponor Gråvattenreningssystem

Uponor Gråvattenreningssystem Uponor Gråvattenreningssystem Enkelt kretsloppsanpassat testat och säkert Uponor gråvattenfilter - utökat sortiment Vårt gråvattenfilter, Uponor BDT Easy för fritidshus har blivit en säljsuccé och är godkänt

Läs mer

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Terana GRAF minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Biokemisk hantering av avloppsvatten från hushåll GRAF är ett biokemiskt minireningsverk för hantering av allt avloppsvatten

Läs mer

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning en omfattar områden med detaljplan och områdesplan samt områden som i översiktsplanen (ÖP 1991) redovisats som samlad bebyggelse. Som permanentbodda

Läs mer

BAGA Easy. reningsverk och avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. CE-testad och godkänd under nordiska förhållanden

BAGA Easy. reningsverk och avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. CE-testad och godkänd under nordiska förhållanden BAGA Easy reningsverk och avloppsanläggningar för hög skyddsnivå CE-testad och godkänd under nordiska förhållanden Enkelt och driftsäkert Låga driftskostnader Funktionskontroll med sms-meddelanden 10 års

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Program informationsmöte Munga: Bakgrund till beslut om VA- utbyggnation Principlösning beslutat VA-system Kostnader och regler för anslutning Projektorganisation

Läs mer

BioCleaner. Rent va en helt enkelt. Minireningsverk för avloppsva enrening. Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v.

BioCleaner. Rent va en helt enkelt. Minireningsverk för avloppsva enrening. Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v. BioCleaner Rent va en helt enkelt Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v. Minireningsverk för avloppsva enrening Rent va en helt enkelt BioCleaner är e av marknadens mest beprövade minireningsverk

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Ett enkelt sätt att skydda din miljö

Ett enkelt sätt att skydda din miljö 10-års funktionsgaranti IN-DRÄN Biobädd 5ce Ett enkelt sätt att skydda din miljö - förnya ditt avlopp Vi hjälper dig Du läser detta för att du vill rena ditt avloppsvatten. Antingen finns ett krav från

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 1 LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OKTOBER 2006 Reviderad maj 2013 Olika skyddsavstånd att ta hänsyn till vid placeringen av en avloppsanläggning (Bild ur

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ny byggnad eller nytt utsläpp Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Information. Är det dags att rätta till avloppet? Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här

Läs mer

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21) VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...

Läs mer

IN-DRÄN Biobädd 5ce. FANN minireningsverk MINIRENINGSVERKET FÖR DIG SOM INTE HAR AVLOPP SOM HOBBY! SVERIGES MEST KÖPTA MINIRENINGS- VERK

IN-DRÄN Biobädd 5ce. FANN minireningsverk MINIRENINGSVERKET FÖR DIG SOM INTE HAR AVLOPP SOM HOBBY! SVERIGES MEST KÖPTA MINIRENINGS- VERK FANN minireningsverk 2015 MINIRENINGSVERKET FÖR DIG SOM INTE HAR AVLOPP SOM HOBBY! SVERIGES MEST KÖPTA MINIRENINGS- VERK IN-DRÄN Biobädd 5ce PASSAR ÖVERALLT Kan installeras i mark, ovan mark, på berg etc

Läs mer

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:

Läs mer

Avloppslösningar för samlad bebyggelse

Avloppslösningar för samlad bebyggelse Avloppslösningar för samlad bebyggelse Innehåll Skräddarsydda lösningar för varje behov... 4 Kvalitet i utförande och detaljer... 6 Biovac SBR-process... 8 Användningsområden... 10 Service och underhåll...

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Befintlig byggnad med befintligt utsläpp Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Uponor Minireningsverk 5-10pe Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling

Läs mer

För en renare morgondag

För en renare morgondag För en renare morgondag ECOLATOR MINIRENINGSVERK AVALON NORDIC AB ÄR ETT FINLÄNDSKT EXPERTFÖRETAG SPECIALISERAT PÅ RENINGSSYSTEM FÖR AVLOPPSVATTEN. Avalon Nordic Ab utvecklar, tillverkar och marknadsför

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp SAMHÄLLSENHETEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Samhällsenheten

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Inrättande av avloppsanordning Ansökan/anmälan

Inrättande av avloppsanordning Ansökan/anmälan 1 (5) Inrättande av Ansökan/anmälan Miljö- och hälsoskyddskontoret 195 85 Märsta Viktig information som du bör ta del av vid ansökan/anmälan finns i informationsfoldern Hur man söker tillstånd. Där finns

Läs mer

WehoPuts Minireningsverk

WehoPuts Minireningsverk 20 1200 pe Minireningsverk Reningsverken baseras på en biologisk-kemisk reningsprocess vilken hanterar allt avloppsvatten från fastigheter. Bland våra modeller finns allt ifrån reningsverk för enskilda

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014

Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014 Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014 Bakgrund Västerängs tidigare avloppslösning bestod i två stycken 3kammar brunnar på 12m3 totalt. Ansluten till dem fanns

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel www.baga.se Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-61 61 50 E-mail: info@baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar Figur 1. BAGA

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige

Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län Vägledning Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Vägledning för små avlopp i Norra Sverige 3. Handläggning av ärenden För att uppnå större

Läs mer

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING 2, Allmänt 2, Placering 2, Inkommande och utgående avlopp 2, Reningsverkets ventilation 3, Installation 4, Storlek Bio-box 5, Storlek Bio-Box XL 6, Skötselråd

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Bra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP

Bra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP Bra Små Avlopp Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP SAMMANFATTNING Syftet med projektet Bra Små Avlopp var att utvärdera

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

BAGA Easy. Rening av avloppsvatten 1-40 hushåll. Enkelt och driftsäkert Låga driftskostnader Funktionsövervakning med sms-meddelanden

BAGA Easy. Rening av avloppsvatten 1-40 hushåll. Enkelt och driftsäkert Låga driftskostnader Funktionsövervakning med sms-meddelanden BAGA Easy Rening av avloppsvatten 1-40 hushåll Klarar och överträffar Naturvårdsverkets högsta reningskrav Enkelt och driftsäkert Låga driftskostnader Funktionsövervakning med sms-meddelanden Patenterad

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer