Gymnastikens Hus. Ett referenskoncept för anpassade gymnastikhallar. Gymnastics Centre. A concept for a customized training facility.

Transkript

1 Gymnastikens Hus. Gymnastics Centre A concept for a customized training facility. Författare: Fredrik Westman fwestman@me.com Paula Rolander paula.rolander@gmail.com Uppdragsgivare: Handledare: Svenska Gymnastikförbundet Carl Myrsell, Gymnastikförbundet Zeev Bohbot, KTH ABE Examinator: Examensarbete: Zeev Bohbot, KTH ABE 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: 20 juni 2014 Serienr: 2014;40

2 Gymnastikens Hus Sammanfattning På Svenska Gymnastikförbundets begäran har detta projekt gjorts som ett koncept för dem att ha som utgångspunkt i diskussioner med såväl föreningar som politiker i frågan om gymnastikens behov av anpassade idrottsanläggningar. En användarstudie av gymnastiken, samt flera discipliner, har gjorts och stått som utgångspunkt för anläggningens utformning. Därtill har även en utvärdering av flertalet befintliga hallar som används för gymnastik gjorts för att motivera beslut gällande anpassningar som lyfter anläggningens utförande i jämförelse. Arbetet kommer ge en skriftlig rapport och en digital modell av anläggningen. Modellen presenteras i form av ritningar och visualiseringar. Nyckelord: Gymnastikhall, idrottshall, anpassning, gymnastik, truppgymnastik, formfollow-function, cheerleading, parkour, koncept, arkitektur. II

3 Gymnastikens Hus Abstract This project is based on a request from the Swedish federation of gymnastics to create a concept for a customized training facility that could be used as a reference in discussions with gymnastics associations and politicians. A user study of the gymnastic disciplines has been done and thereafter used to motivate the formation of the facility. An evaluation of existing facilities will set the base of what the new facility should contain and also have to improve. The work has led to a report and a digital model of the facility. The model is presented as architectural drawings and visualizations. Keywords: Training facility, customized architecture, form follow function, gymnastics, teamgym, cheer leading, sports center, concept. III

4 Gymnastikens Hus Förord Våren 2014 utför elever i årskurs 3 sina examensarbeten som slutprojekt vid högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och Design, KTH Campus Haninge. Examensarbete omfattar 15,0 högskolepoäng och anknyter till vår valda inriktning, arkitektur. I denna rapport har vi valt att fokusera på projekteringen av anläggningen som helhet och med det också stort fokus på förundersökningen kring det tänka ändamålet som skall uppfyllas i uppdraget från Gymnastikförbundet. Med detta arbete vill vi ge inspiration samt motivera läsaren att förstå behovet av en välfungerande typhall särskilt anpassad för gymnastik. I denna rapport medföljer en projekterad typhall, vilken redovisas i form av ritningar. Vi vill dessutom passa på att tack de personer som har hjälpt oss i detta arbete: -Tack Vår handledare Calle Myrsell, Gymnastikförbundet. Eva Sundmalm, Utbildningsstrateg från Örebro Kommun. Jonas Juhl, Gymnastikförbundet. Samtliga gymnaster och tränare vi intervjuat. Zeev Bohbot, vår akademiska handledare på KTH. För din input och hjälp under denna resa. IV

5 Innehåll Gymnastikens Hus 1 Inledning Bakgrund Syfte Problemformulering Målformulering Avgränsningar Antal discipliner i detta skede Ekonomi Tomt Konstruktion Installationer Funktioner Förvaltning Övrigt Lösningsmetoder Nulägesbeskrivning Studiebesök Enskedehallen, Stockholm Blackebergs Gymnasium, Stockholm Åkeshovshallen, Stockholm Höganäs Sporthall, Skåne Tankar kring studiebesöken Projektbeskrivning Bristande utformningar i hallar för just gymnastik Behandlade discipliner inom gymnastik Truppgymnastik Cheerleading Parkour/Freerunning Barngympa Gruppträning Användaranalys Gymnaster Tränare Personal Besökare Räddningstjänst och sjukvårdare Åldersskillnader Flöden Konstruktion och utformning Byggnadens form Schaktning Solstudie Byggnadens hallar H1 och H2, Truppgymnastik H3, Tävling, uppvisning och cheerleading H4, Barn- och ungdomsgymnastik H5, Hall för motorisk inlärning och utveckling H6, Parkour Ytredovisning Gestaltning... 15

6 Gymnastikens Hus Inspiration Material och färg Intryck Installation Dimensionering av ventilationssystem Beräkningsexempel; tävlingshallen Faktainsamling Genomförande Skrivelse, Örebro Kommun Svenska Gymnastikförbundet Studiebesök Skisskedet Modellering Volymstudie Modellering i Revit Architecture Modellering av unika redskap i SketchUp Detaljer i AutoCAD Diskussion och Analys Presentation Slutsatser Referenser Tryckta källor Digitala källor Bilaga

7 Gymnastikens Hus 1 Inledning 1.1 Bakgrund I dagsläget finns över licensierade tävlingsgymnaster i varierande åldrar och tränar runt om i hela landet. För att kunna utöva idrottsgrenen gymnastik på elitnivå och samtidigt konkurrera på internationell nivå med andra ledande länder inom sporten krävs en särskilt anpassad träningsanläggning som håller en hög standard. En träningshall som är speciellt anpassad för träning av gymnastik kan ha varierande utformning beroende på disciplin samt utövarens nivå och ålder. Svenska Gymnastikförbundet har som ett av sina mål att år 2020 ska det ha fattats beslut om eller projekteras för minst 20 nya specialhallar för gymnastik. 1 I Stockholmsregionen tränar flertalet av Sveriges mest framgångsrika gymnastikföreningar med nationella och internationella meriter. De delar dock bara på ett fåtal hallar som delvis fungerat för sporten än så länge men som är långt ifrån optimala eller helt saknar utrymme för tävlingsmöjligheter. Anledningen till hur detta arbete kom till grundar sig i att en utav oss skribenter, Fredrik, under större delen av sitt liv tränat gymnastik och nu befinner sig på elitnivå och personligen har upplevt träningssituationen problematisk, delvis på grund av bristande lokaler. 1.2 Syfte Syftet med arbetet, är att projektera och ta fram en typhall med specialbehov för gymnastik. Det grundar sig i Svenska Gymnastikförbundets önskemål om en hall ämnad för såväl träning av gymnastik som tidig motorisk inlärning. 1.3 Problemformulering Vår uppdragsgivare, Svenska Gymnastikförbundet, har hittills haft problem att lägga fram ett visuellt förslag till kommun och politiker om ett idrottshus helt ägnat åt gymnastiken. Det är svårt för dessa att godkänna ett byggnadsprojekt på flera miljoner utan något underlag för hur byggnaden ska fungera och gestaltas. För Gymnastikförbundet skulle det även vara en dyr kostnad att anställa en arkitekt och de har inte själva tid och kompetens att åstadkomma en sådan beskrivning. Åt Gymnastikförbundet tar vi därför fram en programhandling med ritningar och visualiseringar samt denna kompletterande rapport. Med detta som underlag kan Gymnastikförbundet lägga upp ritningar och visualisering på sin hemsida för alla att se, men även för politiker och kommun att titta på visioner av en liten byggsten i ett stort framtida eventuellt byggnadsprojekt. 1 Gymnstiken vill

8 Gymnastikens Hus 1.4 Målformulering Målet med arbetet avser av största vikt att hantera kombinationen av arkitektoniska frågeställningar med ett kundanpassat produktbehov, en naturlig situation inom byggnadsprojekt. Byggtekniskt kommer arbetet kräva problemlösning av olika slag och ge möjlighet att använda de kunskaper och verktyg vi tagit till oss under utbildningen. Arkitektoniskt kräver uppgiften en viss fördjupning i skissprocessen och hur man kan utforma byggnader av större volym, varierande takhöjder och av annan funktion än den klassiska bostadsbyggnaden. 1.5 Avgränsningar Att ta fram och projektera en byggnad av denna storlek ställer många krav att ta hänsyn till. Modellen vi tar fram kommer att begränsas till den tiden som är avsatt för arbetet och dels på grund av bristande kunskaper i områden som normalt sätt kräver konsultering hos specialister. Därför kommer hänsyn inte tas till följande saker: Antal discipliner i detta skede Inom gymnastiken finns ett flertal discipliner. Dock har i det här projektet valts att endast fokusera på ett par av dem, särskilt de som utövas i större lag för att täcka så stort användarbehov som möjligt inom våra begränsningar Ekonomi Ekonomin är en väsentlig del av byggprojekt överlag men på grund av tidsramen är det inget vi kommer ta fram beräkningar på men ha i baktanke i flera beslut av byggnadens utformning och funktion Tomt Eftersom detta är en utformning av en typhall för gymnastik har vi inte tagit hänsyn till en specifik tomt då byggnaden ska kunna placeras i olika miljöer, från storstad till småstad Konstruktion Djupare beräkningar av byggnadens konstruktion kommer inte inkluderas i denna rapport på grund av det är för omfattande inom projektets tidsramar samt inte tillhör den inriktning vi läser Installationer Viss installation kommer att projekteras men endast i den mån den påverkar hallens utformning. Ventilationssystem kommer i stora drag beräknas för att ge rimliga dimensioner att ta hänsyn till dess platsbehov Funktioner Med utgångspunkt från den fullständiga önskemålslistan på funktioner vi kommer sätta ihop behöver vi bortse från en del funktioner i just detta projekt och se dessa som möjliga tillbyggnader. Vi har valt att fokusera på de 2

9 Gymnastikens Hus funktioner som vi anser skulle generera flest användare, då faller tyvärr den individuella disciplinen artistisk gymnastik bort som ett av önskemålen Förvaltning Beräkningar eller undersökningar om byggnadens förvaltning kommer inte fördjupas i rapporten på grund av tidsramen Övrigt Arbetet kommer att redovisas som en typhall med specialfunktioner och behov för sporten. Även utformning av parkering och parkour utomhus tas fram. Eftersom djupare konstruktionsberäkningar är för omfattande kommer rapporten ändå redovisa stomplan med utvalda konstruktionsdetaljer. Ytterligare sista avgränsningar i detta arbete kommer vara framtagning av brandanalyser, fukt- och akustikberäkningar på grund av tidsramen. Utöver detta tar vi fram uppställningar för de olika funktionerna som vi följt efter måtthandboksstandarder för idrott. Övrigt i arbetet redovisar vi möblering i lokalerna samt illustrationer av det slutliga resultatet. 1.6 Lösningsmetoder För att gymnastikanläggningen ska tillgodose de riktvärden och krav som ställs på svenska idrottshallar i allmänhet så behöver vi samla information kring detta och även ta del av befintliga byggnaders lösningar i liknande situationer. Vi kommer därför läsa igenom det material som Svenska Idrottsförbundet satt ihop kring allmän idrott och såklart även anpassade mått och krav gällande gymnastiken. Utöver materialet finns även vikt i att föra en dialog med Gymnastikförbundet om vad de anser är av högsta vikt att lägga tid på och ta del av de skrivelser som gjorts kring nya anläggningar. Då hallen ska ge en förbättrad miljö för både tränare, gymnaster och besökare ser vi också det som lämpligt att kort intervjua personer för att ta del av dess åsikter kring vad som är bra och vad som kan förbättras i deras nuvarande träningslokal. För att få en egen uppfattning om den nuvarande situationen kommer vi även att besöka flertalet befintliga hallar i närområdet. Dels för att se hur verksamheten fungerar och var den brister samt sätta oss in i dess olika byggtekniska lösningar och funktioner. Konstruktion- och installationsfrågor kommer att behandlas med den kunskap vi tagit åt oss under utbildningen samt diskuteras med befintlig kompetens inom KTH Haninge för rimliga värden och dimensioner. Projekteringen av gymnastikhallen kommer till största del ske med hjälp av programmen Revit Architecture samt AutoCAD. Kompletterande illustrationer och visualiseringar sker för hand, eller med modellen som grund och kompletterande visuella detaljer i Adobe Photoshop. 3

10 Gymnastikens Hus 2 Nulägesbeskrivning Med hänsyn till de funktioner och discipliner arbetet avser att tillgodose är Danmark, Island och Sverige ledande nationer inom ämnet. Stor del av framgången beror på gymnastikens idrottskultur men såklart även på en högre standard gällande specialanpassade idrottsanläggningar. Grannlandet Danmark har dussintals anläggningar bättre än de bästa Svenska motsvarigheterna och där finns mycket inspiration att hämta. Dock måste en inventering och situationsanalys ske över befintliga hallar i Sverige och har därmed valt att besöka ett par av dem, främst i närheten av Stockholm. Besöken sker med avsikt att ta till nyttiga funktioner och vad som klart behöver förbättras, men även för att fördjupa kunskapen av användarens miljö och träningssituation. 2.1 Studiebesök Enskedehallen, Stockholm En baskethall med anpassning till gymnastik genom tillbyggnad. Här tränar flera av Sveriges främsta elitlag inom truppgymnastik, dock är dessa många och träningstiderna begränsade vilket leder till stundvis platsbrist när upp till sex lag tränar samtidigt. Tillbyggnaden är fullt anpassad för elitträning men samtliga redskap måste efter avslutade kvällspass packas ihop och förvaras i förråd för att hallen används till annat under dagtid. Detta i kombination med det höga antalet användare medför stort slitage på redskapen vilket leder till försämrat träningsresultat samt medför ökad risk för olyckor Blackebergs Gymnasium, Stockholm En klassisk skolgymnastiksal som på kvällstid bedriver barngymnastik, cheerleading och truppgymnastikens friståendegren. Positiva egenskaper är valfrihet med tanke på ett stort utbud av redskap, mattor och fast inredning som bommar, ribbstolar och speglar. Dock ingen specialanpassning för elitträning eller tävlingsmöjligheter Åkeshovshallen, Stockholm Hallen har länge varit en ledande hall för gymnastik med den artistiska gymnastiken som huvudfokus. Den är dock ett bra exempel på hur man kan sammankoppla olika hallar med varierande fokus inom samma anläggning Höganäs Sporthall, Skåne En intressant hall att ta inspiration ifrån till vårt projekt då den omfattar dels en truppgymnastikhall samt en separat tävlingshall, båda med rimliga proportioner för en samlad anläggning. Som helhet fungerar den inte bara för träning utan även för evenemang och tävling då man inte behöver boka särskilda arenor och då transportera redskap m.m. 2.2 Tankar kring studiebesöken Generellt upplevs hallarna som en kompromiss när det gäller funktionen, bortsett från Åkeshovshallen som var den enda av besöken som helt och 4

11 Gymnastikens Hus hållet byggts för ändamålet gymnastik, men då endast för en disciplin. Resterande hallar har anpassats i efterhand för gymnastik och anledningen grundar sig oftast i ekonomiska eller politiska värderingar. Då dessa på papper kan ses uppfylla behovet av gymnastik men i verkligheten inte håller den standard eller speciella anpassning som idrotten behöver. En fördel i flera av hallarna att ta med sig till detta projekt är möjligheten att kombinera och ta del av olika lokaler inom samma byggnad. Flera relaterade funktioner och bra kommunikationsmöjligheter mellan dem är att föredra och skulle kunna gynna utövarna och underlätta övergången mellan barngrupper och tävling- och elitträning. 5

12 Gymnastikens Hus 3 Projektbeskrivning 3.1 Bristande utformningar i hallar för just gymnastik Trots att gymnastik tävlas i stora arenor med endast vanliga mjuka mattor som landning krävs mycket mer avancerade resurser vid elitträning. En hall för träning består av en uppsjö av redskap och särskilda utformningar för att på bästa och säkraste sätt återskapa delmoment av de slutgiltiga akrobatiska momenten utan att riskera allvarliga skador. Redskapen som används kan vara upp till 40 meter långa och en del kan ge en hög studshöjd vilka båda ger tydliga begränsningar på hallens storlek. Därtill är flera redskap monterade direkt i konstruktionen och kräver en lokal sänkning av golvplanet Behandlade discipliner inom gymnastik Truppgymnastik I trupp tävlar man i tre klasser: manlig, kvinnlig och mixed. Varje trupp består av mellan 6-20 gymnaster. Man tävlar i tre grenar: fristående, tumbling och trampett. Det är den populäraste och snabbast växande gymnastikdisciplinen i Sverige med drygt licensierade tävlingsgymnaster Cheerleading Cheerleading tävlas på DM, SM och VM nivå. Ett tävlingsprogram utförs på en speciell yta för cheerleading. Varje lag har en egen specialgjord tävlingsmusik som ofta är en mix av olika låtar i högt tempo. Cheerleading är en blandning av gymnastik, mänskliga pyramider, stunts, hopp och dans Parkour/Freerunning Parkour, ofta förkortat PK, är en disciplin och en metod som går ut på att utan hjälpmedel träna kroppen för att snabbt och effektivt kunna ta sig förbi hinder Barngympa Den ger grundläggande motorikträning och vänder sig till flickor och pojkar 3-12 år. Barngymnastik är allsidig, varierande, lekfull och utgår från barnens individuella förutsättningar. Det finns många verksamheter inom begreppet Barngympa och dessa brukar delas in i åldersgrupperna <2, 3-6 och 7-12 år för att fokusera inlärningen på rätt nivå Gruppträning Gymnastikförbundets vuxenverksamhet. Det finns mängder av olika träningsformer inom gruppträningen med olika inriktningar som till exempel motionsgymnastik, aerobic, yoga, core och stykrepass. 2 Svensk gymnastiks utvecklingsmodell 3 Gymnastiken vill Svensk gymnastiks utvecklingsmodell 6

13 Gymnastikens Hus 3.3 Användaranalys Med tanke på mångfalden av funktioner som ska rymmas inom samma anläggning måste vi även analysera de tänkbara användarna samt deras vistelse och samverkan gentemot varandra. Flera aspekter är särskilt viktiga att ha i åtanke under projekteringen; användarens rörelseförmåga, dess lokalkännedom i området och dess rörelsemönster Gymnaster Antas ha god lokalkännedom samt rörelseförmåga och därför placeras funktioner mindre öppet samt på båda våningsplanen. Naturligt flöde ska tillämpas genom att hålla omklädningsrum i anslutning till respektive disciplin Tränare Dessa spenderar också mycket tid i hallen och antas ha god lokalkännedom och ansvar för dels gymnaster men även i viss mån sjukvårdare vid olycka. Vid behov av konferensrum, utbildningslokal samt kontorsrum bör dessa enkelt hitta rätt genom skyltning från entré samt längsgående korridorer Personal Arbetstiden inom anläggningen varierar beroende på arbetsuppgift. Samtliga ska lätt navigera sig från entrén till rätt lokal eller arbetsrum Besökare Dessa befinner sig sällan i hallen. Vi valde att ge dessa separata utrymmen genom att lägga café, läktare, grupprum och toaletter samlade på plan 1. Där ska finnas gott om utrymme av röra sig och lätt att lokalisera sig Räddningstjänst och sjukvårdare Dessa ska kunna ta sig snabbt till samtliga lokaler i anläggningen och även ges plats för fordon nära entrén där mötande personal finns synlig för vägledning Åldersskillnader Utöver dessa gruppindelningar behöver även användarens ålder tas i hänsyn då gymnaster så väl som besökare kan variera från barn till vuxna. Personer med rörelsehindrade ska dessutom ha tillgång till toalett, samtliga våningsplan, plats vid café samt åskådarplats under tävlingar och evenemang. Detta måttsätts i regel genom SIS-mått, Svensk Standard men även särskilda rörelsemått gällande just idrottare med rörelsehinder. En annan faktor att ta hänsyn till är även antalet timmar en användare befinner sig inom anläggningen och även dess aktivitet. Det bör därför ventileras och ljussättas på så sätt att det inte uppstår obehag vid till exempel fysisk ansträngning eller arbete under en längre tid. 3.4 Flöden I så stor utsträckning som möjligt har vi försökt låta användarens naturliga rörelsemönster fått forma byggnaden. För oss var det viktigt att man direkt från entrén kan navigera sig rätt, därför är den placerad centralt. Vidare passage mot respektive hall tar en också naturligt förbi tillhörande 7

14 Gymnastikens Hus omklädningsrum. Samtliga discipliner är placerade i anslutning till varandra i förhållande till användarens tänkta ålder samt ska det aldrig vara långt att ta sig från träningshall till tävlingshallen vid behov. Bild 1. Redovisning av flöden. 3.5 Konstruktion och utformning För att kunna bestämma vilken typ av konstruktion som var bäst lämpad för byggnadens funktion och estetiska utseende jämfördes två typer av konstruktionstyper, kilstomme och fackverksstomme. Till en början lutade valet mot att använda kilstomme som konstruktion på grund av det enkla och snygga utseendet som det skulle ge i de storlekar på hallarna som byggnaden har. Under byggnadens framtagningsprocess i arbetets gång diskuterades det att de fyra mindre hallarna byggnaden inte har samma takhöjdsbehov som de två större hallarna vilka bäst bör ha en jämn takhöjd i rummet. De mindre hallarna får därför en pulpetlutning. Med detta bestämt är då enklare att bygga de mindre hallarna med en fackversstomme. Efter vidare rådgivning med läraren inom konstruktionsteknik hamnade beslutet att välja samma konstruktionsform i alla sex hallar. De stora hallarna får ett sadelfackverk och de mindre ett parallellfackverk. Att bygga med fackverksstomme har sina fördelar. En stomme av fackverkstypen tillåter fler variationsmöjligheter vid val av balkens utformning och åt vilket håll den ska luta åt. Det är även lättare att transportera stommen i bitar till byggarbetsplatsen, samt snabbare och enklare att montera på plats. 8

15 Gymnastikens Hus Mått och dimensionering har kontrollerats via en tjänst på Maku.se, vilken rekommenderades från konstruktionsläraren. På hemsidan väljer man sitt val av fackverk, lutning och spännvidd. Alla tak har en lutning på 1:16, ca 3,6. Eftersom konstruktionsberäkningar var en avgränsning i detta arbete på grund av tidsramen har dimensionerande värden från hemsidan endast varit en rådgivning och kontroll för byggnadens två olika typer av fackverkskonstruktioner så att de klarade av spännvidderna och höjderna. Nedan visas en tabell över de olika hallarnas area och balkarnas spännvidder samt pelarhöjder. Hall: K-typ: Area: Spännvidd: Pelarhöjd: Träning Sadel 42x33 m 2 33 m 9 m Tävling Sadel 42x33 m 2 33 m 9 m Gympa Parallell 36x22 m 2 22 m 7m; 5m Motorik Parallell 18x28 m 2 28 m 7m; 4,7m Parkour Parallell 18x28 m 2 28 m 7m; 4,7m Spegel Parallell 36x14,4 m 2 14,4 m 7m; 6m Tabell 1. Värden för de två olika stommarna. Bild 2. Sadelfackverk. Bild 3. Pulpettak Byggnadens form I skapandet av byggnadens utformning har det framtagits i konceptet form follows function. Byggnaden består av totalt sex stycken hallar, två stora och fyra mindre, samt mindre rum för diverse funktion, ex. omklädningsrum, kontor, teknik, cafe etc. Planlösningens huvudsakliga syfte är åtkomlighet till alla rum stora som små på ett enkelt och tydligt sätt. Utformningen har därför legat mycket i fokus för typen av personer som vistas i byggnaden, d v s besökare eller träningsutövare. I arbetets förstudie ansågs det att olika hallstorlekar helst skulle behöva ligga i samband med varandra, vilket skapade en hackigare form på byggnaden med sina utstickande och instickande partier. Byggnaden får på så sätt en ökad dimension i sin form. Med den medvetna oregelbundna formen ger det 9

16 Gymnastikens Hus möjlighet för tillbyggnad på byggnadens västra sida för flera träningsdiscipliner eller andra typer av lokaler i verksamhet med gymnastik Schaktning Eftersom detta arbete inte tagit hänsyn till någon specifik tomt har det inte kunnat göras vidare studie på behov av schaktningsmängden i marken. Med en utgångspunkt för en plan tomt i detta arbete finns utöver behovet för förhöjda takhöjder behovet för lokala schaktningar i marken för de olika redskapen inom idrotten. Utplacering av redskapen har därmed placerats med hänsyn till de lokala schaktningsbehoven på samma sida om byggnaden eller intill varandra för att minimera strögropar i marken. Exempelvis har tävlingshallen och teamgymhallen placerats på samma sida om byggnaden samt gropar i motorik- och parkourhallen placerats nära intill varandra. Nedan redovisas de gropar som behöver schaktas för respektive redskap. Gropsystem A har en tjock madrass som ska kunna hissas up och ner efter behov. Gropsystem B är fylld med mjuka kuddar för säker landning. 5 Bild 4. Sektionsbild av gropsystem. 5 Måttbok Gymnastik.s.20 Utg. februari

17 Gymnastikens Hus Solstudie Efter de studiebesök som gjorts och samtal med flertalet utövare framgick det att ljuset är mycket viktigt för att se och ha kontroll i deras volter. Dock fick det absolut inte riskera att blandas av direkt solljus då detta kan vara direkt farligt om det medför att de tappar blicken i volterna. Vi har därför valt att sätta fönsterpartierna lågt i träningshallarna, toppade med markiser för att hindra det direkta solljuset från att stråla in i hallen men samtidigt låta det reflekterande ljuset ta sig in från närliggande utemiljö. Bild 5. llustration av solinsläpp på byggnadens södra sida. 11

18 3.6 Byggnadens hallar Gymnastikens Hus H4 H5 H6 H2 H3 H1 Bild 6. Hallar numrerade i byggnaden H1 och H2, Truppgymnastik En av disciplinerna inom gymnastiken som växer i antalet utövare i Sverige är truppgymnastik och har fått förhållandevis stort fokus i detta examensarbete. År 2011 fanns det aktiva utövare. Truppgymnastik tränas och tävlas i lag om 8-16 personer i tre grenar. I två av de tre grenarna, tumbling och trampett, utövar gymnasterna specifika voltkombinationer på löpande band efter varandra med hjälp av särskilda redskap framtagna för idrotten. Den tredje grenen i truppgymnastik är ett rörelseprogram, fristående, där dans, styrka och akrobatiska moment ingår. 6 I de två förstnämnda grenarna används redskap för att kunna utföra högt flygande volter och därmed krävs ytor för mjuka gropar att landa säkert i. Dessa två grenar tränas ofta med fördel i samma lokal då de båda är beroende av både redskapen och hallens utformning i form av takhöjd och längd. Den tredje grenen, fristående, är inte lika redskapsberoende men kräver ändå särskilt stora fria ytor och golvtäckning. Hallen H1 är specialanpassad för truppgymnastik med höj- och sänkbara gropar, kuddgropar, nedsänkta trampoliner och rehabiliteringsmöjligheter. Storleken är cirka 1400m 2 (33x42m) och varierar i takhöjd med en högsta fria höjd på cirka 8 meter. Här är det tänkt att elitträning bedrivs i så stor utsträckning som möjligt med regelbundna träningstider varje vecka samt möjlighet till heldagsläger under exempelvis semesterperioder. 6 Gymnastiken vill

19 Gymnastikens Hus De speciella redskap som tränas på dagligen ska kunna ligga framme under en längre period och övriga redskap ska ha gott om plats i separata förråd i hallen. Hallen H2 ligger in anslutning till H1 och är ämnad för fristående- och dansträning och därför utrustad med speglar och mattor lämpade för ändamålet. Hallen kan även användas som kompletterandeuppvärmningshall för redskapsträningen H3, Tävling, uppvisning och cheerleading Detta är hallen med möjlighet till tävling och uppvisning och är därför försedd med en stor läktare med cirka 200 platser. Hallen och tillhörande omklädningsrum ligger placerad nära huvudentrén för att underlätta för åskådare och besökande lag. Dagligen kan lokalen dessutom användas för träning av cheerleading, fristående, hopprep, gruppträning etc. Med tanke på hallens storlek (ca 1000m 2 fri yta) kan den användas till mycket och vi har därför valt att utrusta den med en sänkbar avskiljande vägg. På så vis kan två separata träningar ske samtidigt. Redskapsutrymmen är placerade under läktare H4, Barn- och ungdomsgymnastik En delbar hall ämnad för gymnastikträning för barn i ålder 3-12 år. Här har den helt och hållet dimensionerats enligt idrottsförbundets måttbok för gymnastikhallar, vilket innebär 18x36m fri yta och gott om separat utrymme för redskapsförvaring. Hallen ska dessutom vara inredd med fasta redskap som matthissar, ribbstolar, bomsystem, rep och ringar. 7 Efter besök i liknande hallar bestämdes det dessutom för att placera en överblickande balkong då föräldrar gärna stannar kvar stundvis för att se sina barn utvecklas och lära sig nya övningar H5, Hall för motorisk inlärning och utveckling Funktionen för denna hall är efterfrågad och varierar fullständigt i utformning. Här är syftet att de unga barnen ska träna fritt eller ledarlett med avsikt att främja den motoriska inlärningen och barnens fantasi och samarbetsförmåga. Utöver vanliga gymnastikredskap som plintar, satsbrädor och luftgolv kommer även hela hallen fast inredas med rörelseutmaningar. Ett sorts fort att klättra i, hinder, gångar och mjuka mattor ska låta de unga fritt utforska sin förmåga att röra sig H6, Parkour Denna, relativt nya, träningsform som går ut på att ta sig fram smidigt över hinder och har sin naturliga plats i urban miljö. Hallen är dock en utmärkt samlingspunkt för utövare att i förberedande syfte träna in rörelsemönster, dela med sig av tips och tekniker samt bygga en gemenskap. Att träna disciplinen inomhus är dessutom skonsamt då man kan återskapa olika hinder och tricks men här till ett mjukare underlag och på så sätt eliminera skador. Vi har valt att förse hallen med mycket block och stänger med 7 Måttbok Gymnastik. Utg. februari

20 Gymnastikens Hus varierande avstånd för att låta utövaren själv hitta sin väg genom hallen. Som en naturlig del har vi även försett hallen med en egen port i ytterväggen med direkt anslutning till utomhusparken med liknande utformning Ytredovisning För att kunna ge läsaren en tydligare förståelse av planlösningen har samtliga rum i byggnaden delats in i ett färgschema utefter deras funktion. Totala area plan 0: 6825 m 2 Totala area plan 1: 1607 m 2 BTA: 8432 m 2 Rum: Färg: Total area Andel: (m 2 ): Träningsyta ,5 % Omkläd/WC/RWC % Kommunikationsyta ,8 % Personalyta 223 2,6 % Verksamhetsyta 305 3,6 % Installation/El 295 3,5 % Tabell 2. Schema över ytredovisning. Med en BYA på 6825 m 2 finns behovet av en tomtyta på ca 1,35 ha därmed inkluderat baksida byggnad med plats för parkour och annan aktivitet utomhus. För förtydligande av ytredovisningarna hänvisas till ritningar: A A