Badminton. måttuppgifter för fritidsanläggningar. Januari Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Transkript

1 Badminton Januari 2002 måttuppgifter för fritidsanläggningar Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

2 Sveriges Kommuner och Landsting Enheten för Livsmiljö och trygghet Förord Svenska Kommunförbundets måttblad som funnits sedan 1985 har från 1990 varit samlade i en Måttbok. Från 2000 finns måttbladen i häften, ett för varje idrott, sport eller grupp av närbesläktade verksamheter, samt en allmän del med övergripande informationer och med förteckning över måttbladen. Ett 60-tal publikationer distribueras som pdf-filer samlade på CD-skiva. Den allmänna delen följer med vid alla köp och innehåller rubrikerna: Regler, normer, standard Ljudmiljö Belysning Förråd för idrotter Färger, ljusreflektans, glans Revidering av måttbladen som hittills har skett årsvis kommer nu att göras när behov uppstår, t ex vid ändrade regler för en idrott. När kommunerna är anläggningsägare måste möjligheterna att genomföra ändringar beaktas med hänsyn till såväl tid som kostnader. I Måttboken som den samlade publikationen kallas används rubrikerna Lämpliga mått och Regelmått. Regelmått kan övervägas t ex om anläggningen ska användas för internationella tävlingar eller spel i högre divisioner. I vissa fall innebär anpassning till regelmått ökade kostnader, t ex vid krav på höga fria höjder till innertak. Angivna Regelmått omfattar endast utdrag ur tävlingsregler av de mått som är av intresse för jämförelse med Lämpliga mått. Innan man bestämmer måtten på en anläggning bör man alltså avgöra hur den ska användas och vilka funktioner den ska fylla. När det är bestämt väljer man de mått som ger den mest effektiva användningen av anläggningen. De mått som anges under Lämpliga mått betyder inte att redan befintliga anläggningar måste ändras. Måtten kan däremot användas vid alla nyanläggningar och vid ombyggnader som ändå måste göras av andra orsaker än enbart måttavvikelser. Vi vill också poängtera att det är anläggningens ägare som av bland annat ekonomiska skäl har det yttersta ansvaret för en anläggnings utformning. När det gäller idrottsanläggningar har måttuppgifterna granskats av idrottens specialförbund. Måttboken kan användas vid såväl nybyggnad och ombyggnad som vid upplinjering av anläggningar. Hugo Blom Sveriges Kommuner och Landsting Enheten för Livsmiljö och trygghet Produktion: Originalarbete: Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Torsten Wikenståhl, Hans-Olof Nyström Ordförrådet AB Måttboken med måttuppgifter för fritidsanläggningar kan köpas hos: Ordförrådet AB, Box , Stockholm. Tel Fax bok@ordforradet.se En förteckning över alla Måttbokens delar finns på I den förteckningen framgår datum för aktuell version. Måttbok: ISBN ISSN Ändringar i förhållande till föregående utgåva Måttbok Januari 2000 är markerade med i marginalen 2

3 Måttbok Januari 2002 Sveriges Kommuner och Landsting Badminton spelas inomhus och utomhus av två spelare (= singel) eller fyra spelare (= dubbel). I tävling förekommer herr- eller damsingel, herr- eller damdubbel och blandad dubbel (mixed). En match spelas i bäst av tre eller fem set. Vid träning och motion är tidsbegränsning till minuter vanligast. Vid tävling kan följande funktionärer förekomma: 1 tävlingsledare 1 huvuddomare 1 servedomare vid nät eller Linjedomare: 0, 2, 4, 6, 8 eller 10 st Domarnas placering vid banan: Huvuddomare på hög stol Servedomare Linjedomare Belysning Se allmänna avsnittet om belysning. Färger Färger anges här enligt SIS färgatlas baserad på NCS-systemet (Natural Colour System). Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg. Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas. Exempel: 3050 Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör Lämpliga färger: Golv Väggar Linjer Linjer Linjer vita 0500 svarta 9500 på mycket mörka golv (svarthet > 80): ljusgröna Svarthet Kulörhet < 40 < Kulörton Valfri Valfri G G30Y Ljusreflektans > 40 %, < 40 %, helst > 50 % helst 30 % Glans < 20 3

4 Måttbok Januari 2002 Sveriges Kommuner och Landsting Mått och markeringar Lämpliga mått Bredd Längd Höjd A min B C min D H min Nationella matcher utom SM 8,0 6,1 16,0 13,4 7,0 Motion 8,0 6,1 16,0 13,4 6,0 Alla mått i meter Mått-toleranser Mått får avvika högst 5x L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått) VM 10,1 6,1 17,4 13,4 12,0 Internationella matcher och SM 8,6 6,1 16,0 13,4 8,0 Nationella matcher 6,1 13,4 7,0 Om avstånd mellan banorna är för litet vid tävlingar används varannan bana. Markeringar Linjebredd 0,04 Linjefärg svart eller ljusgrön vid banor med flera markeringar annars vit. Resultatmarkering: 2x1 siffra 2x2 siffror I sporthallar där flera idrotter ska utövas bör linjerna målas i följande ordning. 1 Badminton (överst, målas sist) 5 Handboll 2 Tennis 6 Volleybollövningsplaner 3 Basketboll 7 Basketövningsplaner 4 Volleyboll 8 Innebandy Korsande linjer med olika färger måste accepteras men inte linjer som täcker varandra på annat sätt. Sådan övertäckning kan elimineras genom att hela banor förskjuts mer än en linjebredd åt något håll. Dessa förskjutningar bör planeras vid inmätning av fundament för nät och mål. För att behålla gemensam centrumlinje kan banor för basket, handboll och innebandy ändras något. Exempelvis kan handbollsplan förlängas 0,1 m för att undvika övertäckning mellan målgårdslinjen och basketbanans kortsidlinje. Banor för spel över nät badminton, tennis, volleyboll får inte ändras och inte heller målgårdar och strafflinjer i förhållande till mål eller korgar. Måttpilsförklaring Avstånd avser ytterkant Avstånd avser innerkant Avstånd avser centrum 4

5 0,46 Måttbok Januari 2002 Sveriges Kommuner och Landsting Detaljmått A B 5,18 0,76 Hinder eller annan bana Serveruta 3,96 Främre servelinje Nätstolpe 1,98 D C Nät Sidlinje dubbel Sidlinje singel Mittlinje Friområde Diagonalt 14,72 Baslinje och bakre servelinje i singel Bakre servelinje i dubbel Se detalj 5

6 Måttbok Januari 2002 Sveriges Kommuner och Landsting Minsta innerprofil A C 3,1 H 6,7 H 3,0 3,0 Tvärsektion Längdsektion Bollprovningsmärken i höger servruta 0,08 0,04 0,04 0,95 0,53 Nätstolpar placeras med innerkant mot linjens innerkant. Nätets överkant skall vara på en höjd av 1,524 över banans mitt och 1,550 vid stolparna. 6