Ridtjejer mer negativa till sina kroppar
|
|
- Karin Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ridtjejer mer negativa till sina kroppar Stallet beskrivs ibland som en fristad. En plats där tjejer slipper alla krav på att se bra ut. Det är en bild som stämmer dåligt överens med de erfarenheter som tonårstjejer inom ridsporten delat med sig av. Carolina Lunde Fil. dr. psykologi Psykologiska institutionen Göteborgs universitet *Kroppsuppfattning är här definierat som människors tankar, känslor, attityder och beteenden som relaterar till kropp och utseende. I n o m internationell forskning om kroppsuppfattning* har kvinnliga idrottare varit en grupp som man intresserat sig särskilt för. Det finns å ena sidan bevis på att idrottande har positiva effekter för flickor och kvinnors kroppsuppfattning (1). Kanske kan det förklaras med att flickor genom att faktiskt använda sin kropp erbjuds ett alternativ till att se på kroppen utifrån en strikt utseendefokuserat lins. Å andra sidan finns flera studier som visar på en ökad förekomst av problematiska ätbeteenden och ätstörningar inom vissa idrotter. Särskilt utsatta att utveckla problem som relaterar till kroppsuppfattningen är unga kvinnor inom idrotter där smalhet är en prestationsmässig fördel (till exempel uthållighetsidrotter), idrotter som använder sig av viktklasser, samt idrotter där estetiska aspekter av idrottsutövningen bedöms (till exempel konståkning och gymnastik) (2,3). Inom denna typ av idrotter finns det risk för att ett överdrivet och ohälsosamt fokus på kroppens utseende och dess betydelse för idrottsliga prestationer växer fram. De som ägnar sig åt riskidrotter kan uppleva att det finns ett socialt tryck att se ut på ett visst sätt, och som en konsekvens känna sig pressade att försöka förändra sin kropp. En annan förklaring är att flickor som redan har problem med kroppsuppfattningen aktivt söker sig till idrotter där deras förhållande till kroppen legitimeras (2). Oavsett vilken riktning sambanden mellan idrott och kroppsuppfattning har, så är tecken på att flickor skär ned på sitt kaloriintag, undviker matsituationer, eller överdriver sitt tränande exempel på beteenden som man bör vara vaksam inför. Inte minst eftersom sådana beteenden ofta ingår i symptombilden kring ätstörningar (4). Fristad från utseendefixering? En av de mest populära idrotterna bland unga tjejer i Sverige är ridning (5). För många av de som rider blir stallet ett viktigt sammanhang där de tillbringar mycket tid och där de möter såväl vuxna som andra jämnåriga. Utan tvekan blir ridsporten en viktig socialisationsagent, minst lika viktig som andra idrotter är för sina respektive utövare. Trots detta har extremt få studier undersökt hur tjejer som rider upplever sin idrott och hur de påverkas av den idrottsmiljö de befinner sig i. Ett undantag är Lena Forsbergs studier, som med utgångspunkt i intervjuer med ett mindre antal ryttare undersökte identitetsskapande i stallet (6). Forsberg pekade på att det finns många positiva förhållanden inom ridsporten. Hon fann bland annat att stallmiljön och arbetet med hästar hjälper tjejer att överträda traditionella könsnormer, att utveckla ledaregenskaper, initiativförmåga och handlingskraft. 26 svensk idrottsforskning 3/2014
2 Forsberg gav också en bild av stallet som kanske det enda stället där man inte behöver bry sig om hur man ser ut, och av hästtjejer som annorlunda andra tjejer eftersom de verkade tillskriva kropp och utseende mindre betydelse. Stallet beskrivs alltså här som ett slags fristad fri från de krav som i samhället i övrigt ställs på flickor. Tanken på att det skulle kunna finnas en miljö där tjejer känner sig befriade från kroppshetsen är onekligen intressant, särskilt i en tid då många upplever att det finns överväldigande krav på att anpassa sig till snäva utseendenormer och orimliga kroppsideal. Ser uppenbara risker Men, inga studier har på ett mer systematiskt sätt närmat sig hur det verkligen förhåller sig inom ridningen. Utan att explicit undersöka frågan har dock ett fåtal forskare kommenterat ridsportens förhållanden. Jorunn Sundgot-Borgen klassificerade ridning som en teknisk sport, vilket innebär ett samtidigt antagande om att kropp och utseende ges mycket liten betydelse inom ridsporten (7). Jon A. Thompson och Roberta Sherman däremot, lyfter ett varningens finger för att ridning kan vara en riskmiljö för kroppsuppfattningsproblematik (3). De argumenterar för att det finns uppenbara riskfaktorer inom ridning, som att man bär åtsittande kläder och att estetiska aspekter blir bedömda inom exempelvis dressyr. Det finns alltså argument både för och emot beskrivningen av ridning som ett slags utseendemässig fristad men inget underlag att dra ordentliga slutsatser ifrån. Med detta som bakgrund, och med tanke på ridsportens popularitet i Sverige, initierades år 2010 ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet med namnet TJEJ:ISKT tjejers idrottande, självbild FAKTA OM TJEJ:ISKT TJEJ:ISKT tjejers idrottande, självbild och kroppsuppfattning, är ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. För att kunna göra jämförelser mellan de 800 tjejer som ingick i projektet delades de in i tre grupper: ryttare, utövare av riskidrotter (där det kan finnas ett ohälsosamt fokus på utseende), och utövare av idrotter som inte anses vara riskidrotter. Indelningen följer kategoriseringar som ofta tillämpas inom den här typen av forskning. 3/2014 svensk idrottsforskning 27
3 Foto: Carolina Lunde och kroppsuppfattning. Projektet finansierades av Stiftelsen hästforskning och hade som sitt syfte att undersöka hur flickor som rider upplever utseendekulturen inom ridsporten. Ett annat viktigt syfte var att undersöka hur flickor som rider förhåller sig till sin egen kropp, och om det finns skillnader mellan ryttare jämfört med tjejer inom andra typer av idrotter. I projektet ingick 800 flickor i åldrarna 14 till 20 år. Ungefär 260 av dessa var ryttare, 260 var aktiva inom andra vanliga svenska idrotter, som till exempel fotboll, handboll och innebandy. Resterande deltog inte i föreningsidrott. För att kunna studera förändring över tid fick deltagarna i projektet besvara frågeformulär vid två tillfällen, separerade med ett tidsintervall på knappt två år. Därutöver har ryttarna i projektet fått svara på ytterligare fördjupande frågor, och en mindre grupp har även intervjuats. Mer missnöje bland ryttare Ett av de tydligaste fynden i TJEJ:ISKT är att tjejer som rider, i jämförelse med andra idrottande tjejer, rapporterar mer problematiska förhållningssätt till den egna kroppen (8). Ryttare uttryckte exempelvis den högsta graden av kroppsmissnöje. Mellan ryttare, riskidrottare och de som utövade icke-riskidrotter fanns också skillnader vad gäller internalisering av kroppsideal. Det här innebär att ryttare och riskidrottare i lika hög grad eftersträvar en extremt smal kropp. För att sätta dessa fynd i ett större sammanhang så är såväl kroppsmissnöje som internalisering av smalhetsidealet kända riskfaktorer för att flickor börjar laborera med mat, ätande och träning (4). Det stod även klart att ryttarna ägnade sig åt problematiska viktminskningsbeteenden i högre grad än andra. Dubbelt så många av ryttarna uppgav till exempel att de ofta eller alltid hoppar över måltider, begränsar sitt matintag eller tar olika preparat för att minska i vikt. Här bör poängteras att ryttarna inte skiljde sig från andra deltagare vad gällde kroppsmasseindex (BMI). Det var alltså inte så att ryttarna vägde mer än andra deltagare och av denna anledning kände sig manade att gå ner i vikt. Utöver det som handlar om hur tjejerna i projektet förhöll sig till kroppens yttre fanns det andra viktiga skillnader mellan grupperna. En sådan skillnad var att tjejer som rider upplever sin fysiska hälsa på ett mer negativt sätt. Detta yttrade sig bland annat i att de upplevde att de inte har kontroll över sin hälsa. Ryttarna hade också en starkare känsla av att inte riktigt känna sin kropp. I jämförelse med flickor inom andra idrotter var ryttarna också de som var minst intresserade av frågor som rör hälsa och fitness. Att på olika sätt investera i sin kropp och fysiska hälsa, till exempel genom aktiva beslut att leva hälsosamt, var något som ryttarna prioriterade lägre än andra. I synnerhet vittnade ryttarna om en märkeshets inom ridsporten. Hästens välbefinnande går först Utan tvivel är resultaten ovan både nedslående och oroväckande. Hur är det möjligt att förstå dem? En tänkbar förklaring till varför tjejer som rider verkar mindre hälsoorienterade, och har mer negativa upplevelser av sin hälsa, kan ligga i det stora fokus som läggs på hästen inom ridsporten (9). Alla vi hästmänniskor värnar mest om hästen och så tänker man inte på den som sitter på. Så sammanfattades denna norm av en av deltagarna i TJEJ:ISKT. Man kan dock fundera över om en sådan norm riskerar överskugga att det även är angeläget att fundera över ryttaren och hennes behov till exempel när det gäller tränings- och kostvanor. Många andra delade erfarenheten av att sätta hästen i första rummet. Det avspeglas vidare i att medan 70 procent angav att de fått lära sig om hästens kost och hälsa i stallet, så hade endast 10 procent erfarenhet av motsvarande när det gäller ryttaren. Här finns ett tydligt glapp i vad som verkar erbjudas inom ridsporten och vad som tjejer som rider efterfrågar. Majoriteten tyckte nämligen att det är mycket viktigt att få kunskaper om kost, hälsa och träning när man håller på med ridning. Det är också möjligt att självbilden hos 28 svensk idrottsforskning 3/2014
4 de som rider kompliceras av ett synsätt utanför ridsporten om att ridning är något slags kvasisport. Detta synsätt aktualiserades i svenska medier då Rolf-Göran Bengtsson en av de tävlingsryttare som rankas högst i världen med stor segermarginal tilldelades 2011 års Jerringpris. Journalisten Lasse Anrell ställde sig kritisk till att Rolf-Göran Bengtsson fått priset och skrev i en uppmärksammad krönika att det var hästen som borde fått priset eftersom det ju är den som hoppar (10). Därefter följde en debatt om hur kvinnodominansen påverkar synen på ridning (11). Ryttarna i TJEJ:ISKT verkar också vara medvetna om att tjejers idrottande ibland ses som mindre värd. En tjej resonerade så här då hon fick frågan om hur hon tror att andra ser på ridning: Ja, vad skulle det annars vara (om inte en idrott)? Hade det varit en majoritet av killar inom ridsporten hade detta inte hänt. Ridningen ses kanske i dag som tjejig och tjejer är inte lika sportiga som killar? Frågan är hur tjejer som ägnar en stor del av sin tid åt hästar och ridning påverkas av att deras idrott inte tas på allvar? Om det inte finns en tradition, vare sig inom ridsporten eller utanför den, av att betrakta ryttare som riktiga idrottare kanske inte heller tjejer som rider identifierar sig som det. Kanske kan det delvis förklara varför ryttarna verkade mindre intresserade än andra av en livsstil som tar hänsyn till den tränande kroppens behov. Utseendekrav och märkeshets En annan tänkbar förklaring till varför tjejer som rider har mer negativa förhållningssätt till sin kropp är att ridsporten och stallmiljön faktiskt inte alls är någon fristad från utseendefixering. Tvärtemot bilden av att hästtjejer är obrydda när det gäller utseende (12), var ryttare lika upptagna av sitt utseende som alla andra tjejer i projektet. En tredjedel uppgav att det var mycket viktigt för dem personligen att se så bra ut som möjligt när de är i stallet. Ryttarna utmärkte sig också eftersom de i hög grad upplevde sin idrott som kravfylld i relation till kropp och utseende. När vi närmare undersökte vad dessa krav bestod i framkom att en av fyra kände sig starkt pressad att se bra ut och att vara smal. Sådana krav var till och med något starkare hos ryttarna än inom gruppen tjejer som utövar riskidrotter. Utseendekraven inom ridsporten hade också med själva ridningen att göra. Ryttarna talade till exempel om uttalade viktgränser för vilka hästar man får lov att rida, att man inte får vara för lång, eller att man på något annat sätt ser oproportionerlig ut på hästen. I synnerhet vittnade ryttarna om en märkeshets inom ridsporten. En slående majoritet, över 80 procent, rapporterade att det finns ett starkt socialt tryck att ha rätt kläder och utrustning. Det är dubbelt så många i jämförelse med deltagarna inom andra idrotter. I intervjuer delgavs flera anekdotiska exempel på hur märkeshetsen kommer till uttryck: Populära hästbloggar där man postar bilder på dagens outfit och där det är viktigt att beskriva vilka märken som visas upp. Kommentarer i stallet om att ryttarens och hästens utrustning inte matchar. Dressyrtävlingar och stilhoppningar där man menar att de som tävlar med loggor på kläder och utrustning fått högre poäng. Ordvalet materialistisk sport återkom flera gånger när ryttarna beskrev ridsporten, och många ställde sig kritiska till den märkeshysteri de såg runtomkring sig. Inte högre risker över tid För att nyansera ovanstående fynd är det viktigt att lyfta fram de övergripande mönster som vi observerat över tid. Longitudinella analyser visar nämligen att kroppsuppfattningen hos dem som idrottar blir mer positiv över tid, oavsett typ av idrott (13). Det verkar alltså bättre för kroppsuppfattningen att hålla på med idrott än att inte göra det alls. En anledning till detta kan alltså vara att tjejer som idrottar blir bättre rustade att stå emot orimliga kroppsideal eftersom de lär sig att se på kroppen på ett lite annat sätt. En av ryttarna kommenterade sin kropp så här: Min kropp är inte perfekt och kanske inget skönhetsideal, men den tillåter och hjälper mig att hålla på med det jag älskar, hästarna. Hennes beskrivning illustrerar på ett fint sätt en hållning som vi vet utmärker positiv kroppsuppfattning, nämligen förmågan 3/2014 svensk idrottsforskning 29
5 Referenser 1. Hausenblas, H. A. mfl. Psychology & Health : Lindén Hirschberg, A. Svensk Idrottsforskning : Thompson, R. A. mfl. Eating disorders in sport Cash, T. Body image Guilford. 5. Riksidrottförbundet. Idrotten i siffror Forsberg, L. Att utveckla handlingskraft Sundgot-Borgen, J. Medicine and Science in Sport and Exercise : Lunde, C. mfl. Body image, sport appearance pressure, and pathogenic weight control among equestriennes Insänt manuskript. 9. Ridsportförbundet. Code of conduct. www3.ridsport.se/ ImageVault/Images/id_8413/ ImageVaultHandler.aspx 10. Anrell, L. Alla var saggiga igår, utom Loket Andersson, P. Vi skrämmer sportjournalisterna. www. hippson.se. 12. Ridsportförbundet. Stallet. En jordnära ledarskola. www3. ridsport.se/imagevaultfiles/ id_342/cf_559/stallet-enjordn-raledarskola.pdf 13. Lunde, C. Is sport participation among high school girls a protective factor against the development of body image concerns? forskning/publikation?publicationid= Frisén, A. m.fl. Projekt perfekt att se kroppen utifrån ett funktionellt perspektiv (14). Men, longitudinella analyser visar också att det är viktigt att ta tjejers upplevelser av utseendefixering inom idrotten på allvar. De som kände att det fanns starka krav på kropp och utseende inom sin idrott löpte högre risk att problem med mat och ätande eskalerade. Vid uppföljningen av studien var det också en större andel av dem som hade slutat idrotta. Dessa fynd understryker vikten av att motverka att en utseendefixerad, och potentiellt smittsam (2), subkultur uppkommer inom såväl ridklubbar som andra idrottsföreningar. Stort behov av mer kunskap TJEJ:ISKT är det första projektet som närmat sig denna typ av frågor bland tjejer som rider. Vad som är viktigt att betona är att ryttarna i projektet framför allt rekryterats från större ridklubbar i Sveriges storstadsregioner. Det är möjligt att tjejer som rider på stall och ridskolor på mindre orter kan ha andra upplevelser och erfarenheter av ridsporten. Med detta sagt är det också viktigt att poängtera att ryttarna i detta projekt inte skiljer ut sig när det gäller resurser och bakgrund de hade exempelvis inte en högre socioekonomisk status än andra deltagare. De fynd som rapporterats i denna artikel ger en tydlig fingervisning om att bilden av stallet som en fristad från utseendefixering och hästtjejer som obrydda om sitt utseende behöver revideras. Ett nödvändigt fortsatt arbete är att fördjupa förståelsen av det som delgetts oss i detta projekt. På vilka sätt förmedlas till exempel den utseendepress som många tjejer som rider känner av, och av vem? Särskilt angeläget är förstås att hitta effektiva sätt att arbeta för att främja att tjejer som rider utvecklar mer positiva förhållningssätt till kropp och hälsa. Prenumerera! ÅRGÅNG 23 Kontakt carolina.lunde@psy.gu.se ÅRGÅNG ÅRGÅNG ÅRGÅNG 23 Underskatta inte vardagens aktiviteter Holmberg prisas för skidframgångar Så påverkar alkohol prestationen TEMA: Idrottens etiska utmaningar Arne Ljungqvist om kampen mot dopning TEMA: Innebandy Historien om ett svenskt under Kartläggning av elitens skador Ny modell för spelarutveckling Bör kvinnor elitidrotta? VM-special: Ny fotbollsforskning om fel fot Den nödvändiga distansträningen Är sponsorer överskattade? KBT mot kvacksalveri En helårsprenumeration med fyra nummer kostar 200 kr. Beställ på 30 svensk idrottsforskning 3/2014
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor
Läs merPROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,
Läs merLång och biffig men lätt och smal
Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.
Läs merUngt engagemang En undersökning om ungas inställning till ridsporten.
Ungt engagemang En undersökning om ungas inställning till ridsporten. Ridsporten är ung. Mer än hälften av medlemmarna i landets ridklubbar är under 26 år. Genom vår unika struktur kan unga påverka verksamheten.
Läs merMan mår bättre, får mer muskler och ser bättre ut
Man mår bättre, får mer muskler och ser bättre ut I en tid där missnöje med den egna kroppen är norm är det intressant med studier som visar att personer som idrottar har en mer positiv kroppsuppfattning.
Läs merText och språkanalys Att bearbeta och följa upp journalistisk text
Text och språkanalys Att bearbeta och följa upp journalistisk text Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Läs merFördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines
Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt
Läs merInger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet
IDROTT HELA LIVET ÖREBRO 2015 ÄH, NU LÄGGER JAG AV! OM UNGDOMAR SOM SLUTAR MED IDROTT Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Foton: Mats Ragnarsson
Läs merVälkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta
Välkommen! Vad är r Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk lvkänsla för r dig? Har du koll påp din Vad är r Vad väljer v du att börja, b sluta eller fortsätta tta med? Vad är r egenskapen att
Läs merFrån gentlemannaryttare till hästtjej
Från gentlemannaryttare till hästtjej Ridsporten 100 år Susanna Hedenborg Två processer: 1. Från armé och överklass till folklig 2. Från manlig till kvinnlig 2010 05 04 Den svenska ridsporten är den speciell?
Läs merLåg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare
Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare En intervjustudie med idrottare och deras tränare visar på likheter, men också en del intressanta skillnader i sättet att se på trötthetsbegreppet. Artikeln
Läs merDatorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år
Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år Alexander Sovré & Fredrik Robertson, Kantar Sifo 2017-03-23 P-1535501 Sammanfattning Den här rapporten visar med hjälp
Läs merGYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015
GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merStallet en jordnära ledarskola
Stallet en jordnära ledarskola Färska fakta kring forskning om stalltjejer 1 Hjältar i en kompromisslös värld Gemenskapen och kommunikationen med både hästar och kompisar i stallet bär på en inneboende
Läs merFMI deltagare Motivation till motionsidrott
FMI deltagare Motivation till motionsidrott Ida Andersson & Jimmy Eskesjö Syftet med studien var att studera deltagande i ett FMI projekt med fokus på ungdomars erfarenheter. Tio flickor i de äldre tonåren,
Läs merCYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd
Läs merUpptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com
Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg.
Läs merFöretagande mot sporten
Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merIdrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet
Idrett og kjønn Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn olika aspekter strukturella attityder ekonomiska makt sexuella Doktorsavhandling Ungdomar som begår r sexualbrott
Läs mer2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer
Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar
Läs merTillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merKAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Läs merKursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Läs merUngdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merStereotypa föreställningar om idrottsflickan
Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merIQ Stars Ungdomar, Idrott & Alkohol
Februari 2011 IQ Stars Ungdomar, Idrott & Alkohol I januari 2011 lanserade IQ och Riksidrottsförbundet en gemensam satsning för att få unga att avstå alkohol i samband med idrott - IQ Stars. Satsningen
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs mer- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten
VÄRDEGRUND Uppsala Ponnyklubbs värdegrund utgår i huvudsak från Svenska Ridsportförbundets värdegrund och idéprogram, vilket vi känner är en stabil grund för föreningen att stå på. Uppsala Ponnyklubb är
Läs merSundsmåla gård ligger några mil söder om Linköping. Här bor familjen Rinné, en riktig hästfamilj, där mamma Gunnel ridit i hela sitt liv, pappa Claes
Sundsmåla gård ligger några mil söder om Linköping. Här bor familjen Rinné, en riktig hästfamilj, där mamma Gunnel ridit i hela sitt liv, pappa Claes har ridit och sen Jonas som är hoppryttare och systern
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merKartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande
KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform
Läs merTALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1
TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!
Läs merUTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen
UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet
Läs merVem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och
Läs merRädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,
Läs merIdrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna
Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så
Läs merStudier av ungdomsidrott
Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del
Läs merSkador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier
Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier Skadeförekomsten hos unga idrottare på Sveriges Riksidrottgymnasier (RIG) har kartlagts under två års tid. Studiens resultat visar att många av ungdomarna
Läs merridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande
Hästar är mitt liv! ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande Det är både dyrt och tidskrävande att hålla häst och att rida. Ändå är det många som rider, antingen på ridskola eller på egna,
Läs meren barnläkares perspektiv
Idrott för barns/ungdomens bästa en barnläkares perspektiv ulrika.berg@karolinska.se leg läk, med dr Specialist i barn och ungdomsmedicin, Sthlm Astrid Lindgrens Barnsjukhus Adolescensen (10-cirka 21 år)
Läs merVI LEVER I ETT. ätstört. samhälle
VI LEVER I ETT ätstört samhälle Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar Varje dag blir vi tillsagda hur vi ska se ut. I tidningen. På tv. I annonser. På nätet. Och bilden är likriktad. Smalt är bra.
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merSvenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning
Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...
Läs merAlkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i
Läs merVarför fortsätter tonårsflickor att idrotta?
Varför fortsätter tonårsflickor att idrotta? Artikel i svensk Idrott, nr 2 1998. Flickor i låg- och mellanstadieåldern håller på med idrott i nästan lika stor utsträckning som pojkar. När de kommer i tonåren
Läs merDå är det här rätt utbildning för dig...
Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN
Läs merTillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Mål Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merBarn och ungdomar om doping. Undersökning
Barn och ungdomar om doping Undersökning De svarande 977 intervjuer med 15 25-åringar. 203 intervjuer med 12 14-åringar. Totalt 1 170 intervjuer vilket ger stor statistisk tillförlitlighet. Om undersökningen
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merSPECIALIDROTT. Ämnets syfte
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets
Läs merVärderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merTillsammans för en fotboll fri från alkohol, narkotika, doping och tobak!
Tillsammans för en fotboll fri från alkohol, narkotika, doping och tobak! Vår gemensamma ANDTS-Policy ANDTS? ANDTS står för Alkohol-Narkotika-Doping-Tobak och Spel. Varför? De allra flesta barn och ungdomar
Läs merUndervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merUppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.
Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merUngdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor
Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar
Läs merVision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen
Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen Barn och ungdom Utbildning Avel och hästhållning SPORT - TÄVLING att bli en ledande sportnation RIDKLUBB - RIDSKOLA att vidareutveckla ett rid-
Läs merMaria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27
- Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,
Läs merUpplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012
2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre
Läs merLäsnyckel Glimma Långritten av Marie Helleday Ekwurtzel illustrerad av Lena Furberg
Läsnyckel Glimma Långritten av Marie Helleday Ekwurtzel illustrerad av Lena Furberg Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka
Läs merINLEDNING. Liselott Kågström, Vd Safe Education Norden
INLEDNING Träningstrenden som har svept över Sverige har knappast undgått någon. Träningen är inte längre bara en fritidsaktivitet, utan en del av vår moderna livsstil. Sju av tio svenskar tränar minst
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs mer9. KUNSKAPER I HÄSTVÄG
9. KUNSKAPER I HÄSTVÄG I Ridsportens bibliotek finns Svenska Ridsportförbundets utbildningmaterial samlat. Här finns något för alla från ridskolebarn till tävlingsryttare, lärarhandledningar och studiecirkelmaterial
Läs merBrinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?
Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID
Läs merVarför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR
Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar
Läs merVad tycker Tjörns unga?
Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens
Läs merVad är det för skillnad på att strula och hångla?
Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att
Läs merTusen gånger starkare
Tusen gånger starkare Intro: Vilka ord passar in på vår klass? o I par o Helklass o Paret väljer tre ord de är överens om Hur skulle du vilja att klassen skulle vara? o I par o I helklass o Paret väljer
Läs merATT FÅ VARA SIG SJÄLV
ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet, grupptillhörighet och normer Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas
Läs merCom Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet
Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet 2017-03-27 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport redogör vi för slutsatserna
Läs merIdrott och integration - en statistisk undersökning 2010
Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merMore than Sport 2013. Slutrapport: TBL-undersökning Dam-EM i fotboll i Kalmar och Växjö 2014-01-07 Erik Lundberg & John Armbrecht, ALA HB
More than Sport 2013 Slutrapport: TBL-undersökning Dam-EM i fotboll i Kalmar och Växjö 2014-01-07 Erik Lundberg & John Armbrecht, ALA HB 1 Innehållsförteckning Demografi för evenemangen 3-4 Kalmar, Deskriptiv
Läs merSofie Petersson, Ordförande 070 377 02 27 Sofie.petersson91@hotmail.com
Sofie Petersson, Ordförande 070 377 02 27 Sofie.petersson91@hotmail.com Sofie är 21 år och sitter som ordförande i DUS Värmland för året 2012. Hon har varit aktiv i DUS sedan 2007 där hon tidigare suttit
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merDagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö
Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs mer