Fritt referat från arbetsgruppens möte på de nordiska ambassaderna Berlin, den maj, 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritt referat från arbetsgruppens möte på de nordiska ambassaderna Berlin, den 30-31 maj, 2012"

Transkript

1 Utredningen Nordiska scenarier Johan Strang, den 1 juni 2012 EKONOMISK POLITIK Fritt referat från arbetsgruppens möte på de nordiska ambassaderna Berlin, den maj, 2012 Närvarande Eli Moen, Handelshøyskolen, Oslo (ordförande) Anke Hassel, Hertie School of Governance, Berlin, Tyskland Peer Hull Kristensen, Handelshøjskolen, København, Danmark Kari Lilja, Aalto University, Finland Raimo Lovio, Aalto University, Finland Glenn Morgan, Cardiff University, UK Johan Strang, CENS, Helsingfors universitet, Finland Mirja Österberg, CENS, Helsingfors universitet, Finland Det nordiska ekonomiska samarbetet Sedan 1990-talet har det nordiska näringslivet blivit allt mera integrerat. Många företag har blivit nordiska, t ex inom banksektorn, telekommunikation, media och matindustri. Nordiska fusioner har både varit ett sätt att försöka hålla stånd mot de stora multinationella företagen och ett sätt att skaffa sig en solid hemmamarknad som man försökt använda för att själva kunna agera på den globala marknaden. De flesta nordiska fusioner har varit mellan finska och svenska företag, men för många av dessa har det nordiska visat sig vara ett steg på vägen mot ett större globalt sammanhang. Många nordiska företag har uppgått i eller blivit uppslukade av större multinationella företag. Men en viktig aspekt av det nordiska inom näringslivet är att många av dessa multinationella företag har nordiska istället för nationella avdelningar. Välfärdsstaten är av en enorm betydelse då det gäller nordiska ekonomiernas jämförelsevis starka ställning. De nordiska politikerna är mycket medvetna om att den nordiska modellen är en juvel som man borde utnyttja på något sätt, men det verkar som om de inte riktigt vet vad och hur. Den ena politiska falangen verkar upptagen av en bakåtblickande nostalgi, och den andra talar om marknadsföring och branding. Ingen vågar tänka framåt. Idag hör man alltför ofta om hur viktigt det är att försvara den nordiska välfärdsmodellen i en alltmera globaliserad värld. Detta tankesätt är alltför passivt och förbiser det faktum att det är den nordiska modellen som gör de nordiska länderna exceptionellt väl kapabla till att dra nytta av 1

2 globaliseringen. Den nordiska välfärdsstaten är inte ett försvar mot marknaden, utan något möjliggör en välmående och effektiv marknad inom olika områden. Den handlar om att myndiggöra medborgaren och göra henne kapabel att agera i ständigt och allt snabbare förändrande situationer. Samtidigt krävs det att vi ständigt förbättrar och utvecklar välfärdsmodellen. De europeiska socialdemokraterna har ingen vision av hur ett framtida samhälle borde se ut och de nordiska socialdemokraterna för heller ingen sådan diskussion. De övriga partierna är om möjligt ännu tystare. Det skulle behövas ett tvärpolitiskt och tvärfackligt forum där ledande politiker, forskare och näringslivsrepresentanter diskuterar en ny modell för tillväxt och utveckling. Nordiska Rådet kunde ta detta ansvar och starta en diskussion om Europas framtid. Det nordiska samarbetet har varit av en central betydelse för den nordiska välfärdsmodellen. Det har handlat om att jämföra med varandra, skapa nordiska standarder, och att tillsammans våga diskutera framtidsvisioner. Kunde det nordiska samarbetet vinna tillbaka denna roll? Finanskrisen och Norden Glenn Morgan redogjorde för bakgrunden till finanskrisen. Under det Keynesinspirerade Bretton Woodssystemet var finansmarknaden reglerad och kontrollerad på olika sätt vilket gjorde att man kunde minimera den grad till vilken ett lands ekonomiska problem spillde över på andra länder. Men det visade sig att denna reglering hämmade tillväxten, vilket gjorde att man under 1970 och 80-talen liberaliserade finansmarknaden. Men då kapital började röra sig mellan olika länder i en allt högre grad och i en allt snabbare takt genererade det olika problem som det är ytterst svårt att hantera politiskt. Hur kommer det sig att Norden (exklusive Island) klarat sig förhållandevis väl i denna finanskris? Det är knappast en fråga om att de nordiska länderna är mera reglerade, men man kunde kanske tänka sig att våra banker lärde sig en läxa under 1990-talets bankkris. Man kunde också spekulera i huruvida det i Norden finns en bättre kontakt mellan finansmarknaden och den riktiga ekonomin, d v s att finansialiseringen av ekonomin inte gått lika långt. Vad kan Norden göra tillsammans för att förhindra framtida finanskriser? De nordiska ekonomierna ligger alla ganska väl till, men de är också olika på många sätt. Finland är med i euron medan de övriga länderna står utanför. Detta gör att det är svårt att diskutera en gemensam finanspolitik. Nordisk energipolitik Raimo Lovio utmanade oss genom att påstå att världsekonomin om 20 eller 30 år kommer att vara resurs- och inte finansdriven. Vi kommer att tala mera om kilowatt än om euron och räntor. De nordiska länderna borde tänka på sin framtid ur ett perspektiv där naturresurser och energikällor kommer att vara i en mycket mera central position. 2

3 Denna förändring redan är igång. Energianvändningen i Norden ökar inte längre, i Sverige går den rent av neråt. I Finland krisar både Nokia och pappersindustrin, medan gruvindustrin och energisektorn blomstrar. Man har inte bara investerat i kärnkraft, utan också i den så kallade cleantech-sektorn. Och genom ny teknik håller trä på att gå om olja som den största energikällan i Finland igen (första gången sedan 1964). Det är alla skäl att vara optimistisk beträffande de nordiska ländernas möjligheter i en energi- och resursbaserad global ekonomi. Våra energisystem är pålitliga och effektiva samt förhållandevis billiga och rena, och vi sitter också på många värdefulla naturresurser. Dessutom har vi en stark kompetens på olika områden, som t ex vindkraft i Danmark, värmepumpar i Sverige och Finland, jordvärme på Island, elbilar i Norge, biodiesel i Finland. Om ett par decennier kan denna kombination av natur- och energitillgångar och en hög kompetensnivå visa sig vara av avgörande betydelse. Men det är viktigt att inte förfalla till en passiv hållning enligt vilken vi är redan är så bra att vi inte behöver göra annat än marknadsföra det vi kan till utlandet. Istället gäller det att vara proaktiv och utveckla den kunskap och de fördelar vi har, annars kommer de snabbt att försvinna. Det finns mycket utrymme för de nordiska länderna att göra gemensam sak. T ex kunde man försöka verka proaktivt inom olika internationella forum (inte minst EU) då man skapar nya regelverk för naturresurser och olika energilösningar. I själva verket är det ju nästan så, att ju större pressen är på en förändring mot förnybara energiformer är, desto bättre är det för de nordiska länderna. De nordiska länderna kunde också samarbeta mera då det gäller forskning och innovation. Ett viktigt, men ofta förbisett samarbetsområde i detta sammanhang är skapandet av en marknad för nya innovationer. Ensamma är de nordiska länderna ofta för små för att en ny innovation ska vara ekonomiskt bärande. Men genom nordiska standarder och lösningar kunde man bereda väg för dem. Här kunde man se NMT-samarbetet eller Nordpool som modeller. Idag är smarta elnät (smart grid) ett nyckelord och här kunde Norden agera gemensamt i en högre grad än de gör idag. I Finland får man inte ens sälja den energi man själv producerar, och då kunde man lära sig av Danmarks erfarenheter på området. Man kunde också tänka sig att de länderna kunde göra gemensamma initiativ av olika slag, t ex kunde de nordiska huvudstäderna göra en gemensam satsning på elbilar, eftersom det verkat ganska svårt för Helsingfors och Stockholm att få igång sina egna projekt. Tyskland och den nordiska modellen Anke Hassel berättade om hur de nordiska länderna ofta fungerar som modeller i den politiska diskussionen i Tyskland, speciellt då det gäller diskussionen om en bärkraftig välfärdsstat. Orsakerna till detta är många. De nordiska länderna är framgångsrika i olika rankinglistor. De är små öppna ekonomier, vilket är en roll som större europeiska länder som Tyskland och 3

4 Frankrike också småningom finner sig i. Och de nordiska länderna har varit framgångsrika med att förena välfärd med konkurrenskraft. En av de främsta orsakerna till att Norden gärna fungerar som en modell i Tyskland är det sätt på vilket den nordiska modellen lyckats kombinera en flexibel arbetsmarknad med ett välutvecklat socialskydd. I Tyskland är socialförsäkringarna ofta bundna till ett jobb vilket betyder att både individer och fackföreningar kämpar in i det sista mot uppsägningar. I Norden är socialförsäkringarna universella, vilket innebär en större flexibilitet på arbetsmarknaden. Högt socialskydd Norden Flexibel arbetsmarknad Liberal Kontinentaleuropa Sydeuropa Rigid arbetsmarknad Lågt socialskydd Även om den nordiska välfärdsstaten fungerar som en modell i Tyskland, är det sällan Norden används som ett retoriskt politiskt argument. Istället kunde man säga att de nordiska länderna erbjuder de tyska politikerna ett smörgåsbord ur vilket de kan plocka än den ena, än den andra lösningen. Men samtidigt har de nordiska länderna nog lyckats påverka policydiskussionen både i Tyskland och i hela Europa. EUs målsättningar speglar t ex enligt Anke Hassel tydligt nordiska värderingar och målsättningar. Termer som flexicurity, social investment eller universalism som nu är på agendan i Tyskland har också sina rötter i en nordisk välfärdsdiskurs. Ur ett tyskt perspektiv skulle det vara mycket viktigt att de nordiska länderna skulle fortsätta spela en aktiv roll i den europeiska diskussionen om framtidslösningar på socialpolitikens område. Den nordiska modellens framtid Kari Lilja poängterade att Norden och det nordiska samarbetet inte är målet, utan ett medel genom vilket de nordiska länderna kan bygga upp konkurrenskraftiga och socialt ansvarsfulla samhällen som gör det möjligt att leva ett lyckligt liv. Välfärdsstaten byggdes upp i en tid då man kunde tänka i termer av relativt homogena och stabila grupper. Idag ställer näringslivet större krav om flexibilitet och kunnande, och då måste också den sociala tryggheten tänkas om med utgångspunkt i det faktum att samhället består av individer med mycket olika situationer och förutsättningar. Våra samhällen och vårt näringsliv behöver medborgare och en arbetskraft som är förmögen att gradvis växa i kompetens och flexibel nog för att flytta över från uppgift till uppgift och från område till område. 4

5 Den nordiska välfärdsmodellen borde i kraft av sin statsindividualistiska tradition ha goda förutsättningar för detta. Det är frågan om en möjliggörande välfärdsstat ( the enabling welfare state ), som ser till att medborgarna vågar ta risker, att de klarar sig mellan olika korta projektanställningar och att det finns en professionell och individualiserad arbetskraftsbyrå som hjälper dem att snabbt hitta nya jobb. Skolsystemen är i en nyckelroll för att förbereda medborgarna för de stigande kraven och i detta sammanhang har det finska skolsystemet fått mycket uppmärksamhet. Peer Hull Kristensen menade att Finlands framgång i Pisa-undersökningarna byggde på att de sämsta 20% av eleverna i Finland är mycket bättre än de sämsta 20% nån annanstans. Orsaken till detta är ett mycket välutvecklat system för stöd- och specialundervisning, som vilar på ett mycket effektivt och raffinerat system för diagnostisering av olika svagheter som man kan använda för att bygga upp en mycket individualiserad undervisning. Här har vi alltså en modell som kunde utvecklas vidare i utvecklandet av ett mera individualiserat välfärdssamhälle. Då det gäller forskning och innovation har de nationella ramarna visat sig på tok för små och det skulle vara alla skäl att försöka tänka i termer av ett nordiskt innovationssystem. Frågan är hur det ska se ut? Tidigare tänkte man gärna att universiteten och forskningsinstitutionerna låg före företagen då det gällde forskning och innovation, och att den samhälleliga utmaningen var att sprida forskarkompetensen och innovationerna från universiteten till företagsvärlden. Idag är situationen ohjälpligt den, att universiteten ligger efter företagen då det gäller forskning och innovation. Hur kan då universiteten och det officiella i allmänhet stöda de nordiska företagens möjligheter att tävla på den internationella scenen? En viktig uppgift är att träna en kreativ och flexibel arbetskraft. En annan kan vara att upprätthålla forskning i luckor och ickelönsamma sektorer. En tredje kunde vara att stå tillhanda med infrastruktur för mycket kostsam forskning. Nordiska Benchmarks Peer Hull Kristensen menade att det skett en förändring i den internationella politisktekonomiska diskussionen som inte bara hänger samman med den ekonomiska krisen, utan också med det faktum att de nordiska länderna klarat sig så bra i de rankinglistor som gjorts upp under en liberal (Washington-) konsensus (ta OECDs, IMFs eller World Economic Forums olika listor). I många fall har de nordiska länderna faktiskt klarat sig bättre än de länder som anammat den liberalistiska doktrinen med hull och hår. Detta har gjort att de nordiska länderna kommit i världens fokus. Internationella rankinglistor och benchmarking blir vanligare och vanligare. De nordiska länderna kunde i denna situation vara mera aktiv och skapa en diskussion omkring hurudana benchmarks och hurudana målsättningar vi vill att olika samhällen ska leva upp till. Idag handlar de flesta rankinglistor om ekonomi och konkurrenskraft, men Norden kunde tillsammans (t ex genom Nordiska Rådet) försöka skapa egna kriterier för t ex human progress in different societies. 5

6 En utmaning i detta sammanhang är skapa internationella benchmarks i t ex klimat och miljö, välfärd eller utbildning utan att samtidigt låta självförhärligande och nedlåtande. Ett sätt kunde vara att försöka tona ned de nordiska ländernas roll och istället lägga fokus på själva kriterierna/målsättningarna. Ett annat sätt kunde vara att sätta upp dessa målsättningar primärt för inomnordiskt bruk, men med en baktanke om att de också kan få en internationell betydelse. 6

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar. Jacob Wallenberg Svenska och finska företag i den globala ekonomin Kommentarer vid Framtidskonferensen Stockholms Stadshus 17 mars 2009 Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Förvaltarteam Holberg Norden

Förvaltarteam Holberg Norden Holberg Norden 1 Förvaltarteam Holberg Norden Robert Lie Olsen (43) Ansvarlig porteføljeforvalter Civilekonom Köpenhamn och MSc från City University, London. aktiemarknadserfarenhet sedan 1996. Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november Internationalisering som utvecklingkraft Helsingborg, 6 november Jan Hylén Internationaliseringen speglad i fyra tidsperioder 1992 2002 2012 2022 Påverkan inifrån skolan och utifrån 1992 Några tidsmarkörer

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Sveriges nationella handlingsplan för smarta elnät

Sveriges nationella handlingsplan för smarta elnät Sveriges nationella handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Smartgridkonferansen 2014, Fornebu 10 september 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

Det kunniga Europa. Akavas EU-mål 2009 2014

Det kunniga Europa. Akavas EU-mål 2009 2014 Det kunniga Europa Akavas EU-mål 2009 2014 Innehåll Förord... 3 1. Nya spelregler på arbetsmarknaden... 4 Mer effektiva fonder... 5 Fart på arbetsmiljön... 5 Resurser genom jämställdhet och jämlikhet...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...

Läs mer

Fritt referat från arbetsgruppens möte i Köpenhamn den 14 februari 2012

Fritt referat från arbetsgruppens möte i Köpenhamn den 14 februari 2012 Utredningen Nordiska scenarier Johan Strang 16 mars 2012 VÄLFÄRDSPOLITIK Fritt referat från arbetsgruppens möte i Köpenhamn den 14 februari 2012 Deltagare: Klaus Petersen (Syddansk Universitet) ordf. Ralf

Läs mer

Grow your business via Västerbotten. Regional Partner

Grow your business via Västerbotten. Regional Partner Grow your business via Västerbotten PART I Global konkurrens Utländska företag i Sverige 2009 Internationell e ranking Slutsatser Förutsättningarna för Norr- och Västerbotten Strategi för Västerbotten

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

Välkommen till Seniorting 2012

Välkommen till Seniorting 2012 Välkommen till Seniorting 2012 Uthållig trohet, stark solidaritet Låt oss tala om detta Politiken och samhället Seniorpolitiken Mycket har hänt Nya utmaningar Sjukvård, men också friskvård! En politik

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Omvärldsrapport 5 sep 19 sep

Omvärldsrapport 5 sep 19 sep Omvärldsrapport 5 sep 19 sep 160915 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 5 september EU/Handelsministern Ann Linde samlar nio länder i Itoffensiv 12 september Småföretagsbarometern presenteras, Småföretagen

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

Nordisk Energikommun 2011 för en nytänkande och hållbar insats på energiområdet. Riktlinjer för sökande Ansökningsmaterial och ansökningsformulär

Nordisk Energikommun 2011 för en nytänkande och hållbar insats på energiområdet. Riktlinjer för sökande Ansökningsmaterial och ansökningsformulär Nordisk Energikommun 2011 för en nytänkande och hållbar insats på energiområdet Riktlinjer för sökande Ansökningsmaterial och ansökningsformulär 1 Oktober 2010 Ansökan om att bli utnämnd till Nordisk Energikommun

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11

Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11 Innehäll Förord 7 Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11 Kunskap och okunskap 12 Att tro eller veta 13 Vem ska man tro pa? 19 Vetenskaplig

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

GEMENSAMT REGERINGSMÖTE

GEMENSAMT REGERINGSMÖTE GEMENSAMT REGERINGSMÖTE MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES OCH REPUBLIKEN FINLANDS REGERINGAR i Tavastehus den 14 maj, 2009 1 Gemensamt regeringsmöte mellan Konungariket Sveriges och Republiken Finlands regeringar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer