desarmerar 40% energibesparing med LED sid. 14 Egon Forss på Axy Energi & Miljö Chocka kyrkan med värme sid. 10

Transkript

1 TRYCK NOVEMBER Värsta PRESSKOPPLINGEN Tävla och vinn! idéer, nyheter och lösningar från dahl Chocka kyrkan med värme sid % energibesparing med LED sid. 14 Minireningsverk räddar sjön sid. 4 Fett hett med Strömsnäspannan sid. 16 Egon Forss på Axy Energi & Miljö desarmerar isbomben + Rena vattnet med magnet sid. 18 Märkvärdiga blandare sid. 13

2 ventilerat Rätt handskat Förbud eller någon form av begränsning av BPA i samband med relining. Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen, i VVS-Forum, planerar ett lagförslag mot användande av BPA-plast. Duscha långt Det är en utmaning att montera duschen så den passar alla. Och det bär emot att borra nya fästen i kaklet när tonåringarna ränner i höjden. Alterna har lanserat en serie med kromade takduschar, varav tre har teleskopfunktion så man kan justera höjden på duschsilen. Samtliga har handdusch och stora silar med antikalk. Montera duschen direkt på blandaren med utlopp uppåt eller använd medföljande anslutningsslang för att koppla till blandare med utlopp nedåt liter vatten använder genomsnittssvensken under ett dygn. Var ställde jag bilen? Här är lösningen för alla morgon trötta som på eftermiddagen inte längre minns var de parkerade på väg till jobbet. Eller på köpmarknaden eller i svampskogen för den delen. Mobilappen Car locator är en av hundratals liknande som guidar dig rätt med hjälp av gps. Handen är ditt viktigaste verktyg. Och den är värd att vårda. Ska du montera värmeväxlare i minusgrader, rensa en slamavskiljare eller svetsa? Med rätt handskar blir jobbet lättare och händerna skyddade. Montera Novipro är en smidig montagehandske med innerhand i PU och ovanhand i stretch-spandex som andas. Kardborreknäppning för bra passform. För arbeten med icke-vassa material. Ta inte skit Kemikalier, avlopp, olja, surt vatten... Ibland kräver jobbet lite extra. Tegera 345 i vinyl är slitstark, har bra passform, foder i bomull och tål det mesta. 45 centimeter lång. Bra vibrationer Maskiner är hårda. Händer är mjuka. Tegera 9180 är tunn och smidig, men har vibrationsdämpande inlägg, förböjda fingrar, specialdesignad tumme och förstärkt pekfinger. Vintern är här Kalla fingrar gör inget bra jobb. Ironclad Cold Condition är en vind- och vattentät vinterhandske för proffs. Fleecefodrad, slitstark, tvättbar och med grymt bra grepp även på blöta ytor. Jobba i hetta Svetsloppor bits. Men inte genom en tjock skinnhandske. Tegera 130 är gjord för svetsning. Sydd med förstärkta sömmar i värmetålig kevlartråd och med hög krage. 2 TRYCK / november

3 Du är bästa lokalt töväder Aldrig mer insnöad. Alltid isfritt. Lägg ner en vattenslinga med 40-gradig glykolblandning under uppfarten och koppla den till Alfa-Lavals värmeväxlare så slipper du skotta och salta i vinter. En växlare på 50 kilowatt räcker till 200 kvadratmeter. Samma system funkar förträffligt även för golvvärme i garage och uterum. Plugga grönt Fischers universalplugg UX finns numera i en bokstavligen grön version, framställd av vegetabilisk olja och återvunnen nylon. UX Green är självklart kvalitetscertifierad och Fischer lovar att den klarar samma belastningar som den vanliga UX. Inbyggda slagstopp gör det möjligt att använda UX-pluggen vid genomsticksmontage. UX Green är bara en produkt i raden av nya kvalitetsprodukter med så liten miljöpåverkan som möjligt i Dahls sortiment. Fråga på ditt Dahlcenter hur du kan minska mängden skadliga ämnen och gå över till förnyelsebara material. säljaren De flesta VVS-installatörer som jag möter skulle aldrig någonsin kalla sig för säljare. Ändå utgör just försäljning en stor del av deras intäkter. Men den bästa säljaren är inte den som prånglar på en kund kostsamma prylar för att kamma in ett högt materialpåslag. Den bästa säljaren är den som ser sina kunders behov och föreslår lösningar som är lönsamma och långsiktiga. Som installatör är du antagligen den som har störst möjlighet att se deras behov och påverka deras val. Förbered dig därför innan du åker ut på jobb på att dina kunder även kan behöva annat än just det de har beställt. Ofta utan att de vet om det själva. Det är i mötet med kunden som du har möjlighet att göra skillnad. För kunden och för din egen försäljning. Det enda du behöver göra är att bokstavligen höja blicken och se dig omkring. Har fastigheten en gammal cirkulationspump som borde bytas mot en energieffektiv frekvensstyrd pump? Egen brunn med halvdan vattenkvalitet som skulle kunna renas med ett enkelt filter? Fladdrande lysrör i trapphuset som kan bytas mot smart LED-belysning? Det är just det vi vill lyfta fram med tidningen Tryck, lösningar som alla vinner på och som vi på Dahl gärna hjälper dig att hitta. I det här numret har vi bland annat besökt en fastighetsskötare i Täby som har bytt ut alla gamla lysrör mot smarta LED-lampor. Han sparar tid, energi och får på köpet bättre belysning. Att föreslå bra lösningar är inte prånglande sälj. Det är relationsskapande kundvård. För dig, dina kunder och för oss på Dahl. Investera i blandaren Beröringsfria blandare är inte bara hygieniska, de sparar energi också. Jämfört med traditionella blandare kan blandare som stänger vattenflödet när det inte behövs och som har ett relativt lågt flöde (fem till sex liter per minut) spara upp till 50 propcent av vatten- och energikostnaden. Magnus Hårde Divisionschef VVS, Dahl Sverige AB Tryck ges ut av Dahl Sverige AB. Ansvarig utgivare: Tomas Johansson Chefredaktör: Lisa Brattmyhr Redaktionell produktion: Appelberg Redaktörer Eriq Agélii, Karin Strand Formgivning: Fredrik Andersson, Kristin Päeva Tryck: Edita 2013 På omslaget: Egon Forss på Axy Energi & Miljö AB, Järpen. Foto: Sandra Lee Pettersson Adress: Dahl Sverige AB, Box 67, Järfälla Telefon: Webb: dahl.se Kontaktuppgifter till ditt Dahlcenter hittar du på dahl.se/kontakt Frågor om prenumeration, tävlingar och material till tidningen? Mejla tryck@dahl.se Nästa nummer av Tryck kommer ut i mars Citera oss gärna, men ange alltid källan. November / TRYCK 3

4 SÅ FUNKAR DET Text: Sara Bergqvist illustration: Kjell Thorsson Att tänka på Följ tillverkarens installationsanvisning. Hur installationen går till varierar mellan olika minireningsverk och det är därför svårt att ge några generella råd. Ett bra tips till entreprenörer är att gå på de utbildningar som tillverkarna anordnar. Blanda inte komponenter av olika fabrikat, utan använd en och samma tillverkare för att säkerställa att minireningsverket fungerar som det ska. Olika flockningsmedel kan bete sig på olika sätt och passar olika reningsverk. Använd det flockningsmedel som tillverkaren rekommenderar för att få avsedd reningseffekt. Det kan vara viktigt för fastighetsägaren att välja en långsiktigt stabil leverantör som finns kvar på marknaden om det uppstår problem och som man kan teckna serviceavtal med. Larmar om tömning Styrutrustning med larmfunktion visar när det är dags att fylla på flockningsmedel eller om det är dags för slamtömning. ha en Genomgång Gör alltid en noggrann genomgång med fastighetsägaren innan minireningsverket tas i bruk. Gå igenom skötsel och vad man får spola ner detta är också viktigt ur garantisynpunkt. I själva verket Ett minireningsverk är en i huvudsak prefabricerad anläggning för att rena enskilda avlopp. Det fungerar ungefär som ett kommunalt reningsverk, men i mindre skala. Oftast används både en kemisk och en biologisk process för att rena avloppet från fosfor, kväve och organiska ämnen. I den kemiska processen använder man någon typ av flockningsmedel som klumpar ihop små partiklar bland annat fosfor till större och får dem att sjunka till botten. Den biologiska processen innebär att man blåser in syre i vattnet, vilket får bakterier som trivs i syrerik miljö att växa till. Dessa bakterier äter sedan upp organiska ämnen i avloppsvattnet. EN GÅNG PER ÅR Slamtömning sker i regel en gång per år och sköts av kommunen. 4 TRYCK / november

5 Närmare av Sveriges en miljon enskilda avlopp är undermåliga och behöver bytas ut. Redan 2014 väntas nya tuffare lagkrav för att skynda på omställningen. För många fastighetsägare kan ett minireningsverk vara en bra lösning. Maxad effekt med minireningsverk Många äldre enskilda avlopp har enbart slamavskiljare det som förr kallades trekammarbrunn men saknar efterföljande rening. Andra enskilda avlopp har reningsbäddar som är så gamla att de slammat igen. Resultatet i båda fallen blir att miljöpåverkande ämnen som fosfor och kväve slipper ut och spär på övergödningen i sjöar och hav samt att hälsopåverkande ämnen förorenar vårt dricksvatten. För att komma tillrätta med problemet behöver vi tredubbla utbytestakten på enskilda avlopp. I dagsläget byts avlopp per år, vilket innebär att de måste hålla i 60 år. Men merparten håller bara i år, säger Axel Alm, vd för Fann VAteknik. I dagsläget har ungefär 20 procent av alla grävda brunnar otjänligt vatten och ytterligare 50 procent har anmärkning på sitt dricksvatten. Kontamination av fekala bakterier är den vanligaste orsaken till otjänligt vatten. Detta vill regeringen nu sätta stopp för och 2014 kommer en ny förordning med tuffare krav på fastighetsägarna. Dessutom kan vi troligtvis vänta oss en skatt på enskilda avlopp, där nivån styrs av standarden på avloppet. Tanken är att det ska få fler att byta ut sina avlopp så fort som möjligt, säger Rickard Granath, produktchef på Uponor Infra. Vilken typ av avlopp man bör välja beror på fastighetens läge och vilken skyddsnivå den omfattas av. Skyddsnivån fastställs av kommunen och avgörs bland annat av om fastigheten ligger nära vatten eller i ett område med många andra hus. Vid normal skyddsnivå kan det räcka med slamavskiljare och infiltrationsbädd, men om det handlar om hög skyddsnivå är det i stort sett bara minireningsverk eller vidareutvecklingar av de traditionella markbaserade lösningarna som når upp till kraven, säger Rickard Granath. En annan fördel med minireningsverk är livslängden. Eftersom man inte har någon markbaserad rening som efter hand blir mättad och behöver grävas om håller den mer än dubbelt så länge som en anläggning med infiltrations- eller markbädd. Minireningsverket tar också mindre plats och innebär mindre åverkan på trädgården. Med tanke på livslängden är det ett mycket prisvärt alternativ, säger Rickard Granath. Sex argument som talar för minireningsverk Minireningsverket klarar den högsta miljöskyddsnivån. Det betyder att man alltid kan vara säker på att uppfylla de miljökrav som finns när det gäller utsläpp av fosfor, kväve och organiska material. Livslängden är år. Man slipper gräva upp trädgården efter ett antal år för att byta en infiltrationsbädd som slammat igen. Ett minireningsverk tar liten plats. Det lämpar sig därför extra bra om man har en liten tomt. På en bergig tomt behöver man inte spränga för att få plats med reningsverket man kan ställa det ovan mark. Det är enkelt att sköta. Allt man behöver göra som fastighet s ägare är att fylla på med flockningsmedel 3 4 gånger om året. Genom att teckna ett årligt serviceavtal med leverantören eller annan underhållstekniker får man hjälp med det underhåll och utbyte av förslitningsdelar som behövs under anläggningens livslängd. Ett reningsverk är kretsloppsanpassat. De näringsämnen som blir kvar kan återanvändas. Ett avlopp som möter dagens krav höjer värdet på fastigheten. Ny standard Sedan den 1 juli i år måste alla minireningsverk och slamavskiljare vara CE-märkta. Märkningen innebär att utsläppsnivåer ska vara testade och redovisade. Varje enskilt EU-land beslutar om nationella utsläppsnivåer. I Sverige finns i dag allmänna råd, men striktare krav i form av förordningar är under beredning. November / TRYCK 5

6 SYNAT Skydda rören för istider Kalla vinterdagar är en uppvärmd stuga en njutning för de flesta. Men för andra väntar bokstavligen en kalldusch. Varje år orsakar sönderfrysta ledningar vatten skador för över hundra miljoner kronor i Sverige. Text: Janna Thalén Foto: Sandra Lee Pettersson och If Än så länge är det vackra höstfärger som ramar in fjällsidorna i Åre, men snart kommer snön att ha bäddat in landskapet i ett mjukt, vitt täcke. Egon Forss, VVS-installatör och arbetsledare på Axy Energi & Miljö AB i Järpen, ett par mil öster om Åre, drar ner kepsen i pannan och konstaterar att man nu är på väg in i den period då risken är som allra störst för frysskador på rör och ledningar. Köldknäppar på minus 25 grader är inte ovanligt i november. Har inte snön lagt sig och kan isolera en aning är risken stor att något fryser sönder, säger han. Efter nära trettio år i branschen har han som han själv uttrycker det sett det mesta. De senaste fem-tio åren tycker han dock att medvetenheten har ökat bland kunderna, även om han erkänner att sörlänningarna kan ha det lite besvärligt: De har inte alltid känsla för vad kylan kan ställa till med, säger han diplomatiskt. Skärpta krav från Boverket, nya branschregler och bättre material har gjort installationerna säkrare vilket gör att nybyggen tål frysning bättre än äldre, mer känsliga sys- 6 TRYCK / november

7 Kalla fakta om frysskador År 2011 stod vattenskadorna, näst efter brand, för den största skadeposten hos försäkringsbolagen till en kostnad av drygt 3,3 miljarder kronor, enligt Svensk Försäkring, försäkringsbolagens branschorganisation. Av det totala antalet vattenskador 2011 var anmälda vattenskador i fritidshus, en kostnad på 315 miljoner kronor. Efter den rekordkalla vintern 2010 har antalet skador som beror på frysning legat rätt stadigt på 40 procent av den totala skadekostnaden för vattenskador, vilket 2011 skulle innebära cirka 125 miljoner kronor, säger Peter Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar. Kontrollpanelen skickar ett SMS vid ström avbrott, när värmepumpen startar efter ett strömavbrott eller vid ett bestående larm. tem. Men den mänskliga faktorn går aldrig att bygga bort. Egon beskriver en produkt som vissa försäkringsbolag säljer, en magnetventil på kallvattenledningen kopplad till låsblecket på ytterdörren. När kunden låser dörren stängs inkommande vatten av automatiskt. Det är inte en lösning som vi anammat så hårt, men ett sätt bland flera att eliminera riskerna för en vattenskada. I området Åre Sadeln, ett par kilometer öster om Åre by, färdigställs just nu en hand full stora, timrade fritidshus. Med torvtak och skorstenar murade i skiffer är det inga vanliga dussinstugor utan lyxiga bostäder anpassade främst för den norska marknaden. Axy Energi & Miljö har del av entre - prenaden och ansvarar för VVS-installationerna i husen, som alla utrustats med exklusiva armaturer och inbyggda moduler, förklarar Egon på vägen ned från Sadeln. Tillsammans med lärlingen Joakim Jonsson visar han runt i ett redan färdigställt timmerhus i en annan del av Björnen. I skidboden intill entrén lyfter Joakim Jonsson bort ett stort antal skidor innan vi kan kika in på dosan som sitter på väggen. Det är en kommunikationsenhet för styrning och övervakning av värmepumpar via mobilen, som Egon och hans kollegor rekommenderar fastighetsägarna att installera. Utrustningen skickar ett SMS till inprogrammerade mobilnummer vid ström avbrott, när värmepumpen startar efter ett strömavbrott eller vid ett bestående larm. Via en app kan kunden styra vissa funktioner på distans, till exempel ändra driftläge, aktivera tillfällig värmehöjning eller semesterinställningar. Larmet kan dessutom kopplas till ett företag som tar på sig ansvaret att snabbt nå huset, oavsett tid på dygnet. I förhållande till totalkostnaden för bygget är det en mycket billig försäkring, säger Egon. Han drar sig till minnes en fin kåk i Björnen som visserligen hade larm, men inte på värmepumpen utan ett temperaturlarm inne i huset. Slangen till det inkommande vattnet sprack på fel sida om avstängningsventilen, vilket är mycket ovanligt. Stora mängder vatten rann in, men det kalla vattnet kylde snabbt ned den omgivande luften och templarmet gav utslag vilket begränsade skadorna till golv och list. Hade det inte funnits larm i huset hade det sett helt annorlunda ut. November / TRYCK 7

8 På insidan hade vattnet som forsat ut fryst till ett is lager som nådde ända upp till fönsterkarmarna. Egon Forss Utan larm kan det ta flera dygn innan en skada upptäcks. Ofta är det kommunen som uppmärksammar en onormalt hög vattenförbrukning och börjar leta efter orsaken. Egon berättar om ett fritidshus på andra sidan Åreskutan som dessvärre inte gick att rädda. Kommunen märkte att det gick mycket vatten i området och skickade ut folk för att leta efter felet, men det tog tid. Till slut så kom man till ett hus där det hängde istappar från fönstren ut på backen. På insidan hade vattnet som forsat ut fryst till ett islager som nådde ända upp till fönsterkarmarna, mer än en meter tjockt. Det var bara att jämna huset med marken, säger han med en uppgiven suck. Egon Forss upplever inte att det blivit vanligare med frysskador trots några kalla vintrar. I Åre hade man dock en topp i verk samheten runt Alpina VM 2007, något som han menar berodde på ett stort antal fuskbyggen. Det var otroligt många hus som skulle färdigställas i Åre by före VM vilket lämnade fältet öppet för felinstallationer. Det ledde i sin tur till att vi andra fick mycket att göra, berättar han. Axy Energi & Miljö är auktoriserat enligt branschreglerna Säker Vatteninstallation vilket bland annat innebär att man installerar rör i rör. Blir det ändå ett läckage i systemet dräneras vattnet ut via tappningspunkter till utrymmen med fuktspärr, exempelvis en bastu, för att sedan ledas ut via en golvbrunn. Säker Vatteninstallation innebär lite av hängslen och livrem, som Egon uttrycker det, men alla risker kan inte elimineras utan enkla, handfasta råd som att stänga av huvudvattenkranen och tappa ur vattentrycket varje gång man lämnar huset för några dagar gäller fortfarande. Vattenfelsbrytare, som stänger vattentillförseln om sensorerna känner av ett läckage eller om flödet blir onormalt, ger ytterligare säkerhet mot läckor, inte bara när kylan sätter in. Det behöver inte vara sträng kyla för att det ska gå snett. Läckage från diskmaskinen är en vanlig orsak till vattenskador och vi rekommenderar därför en vattenfelsbrytare. Ett annat exempel är hus med golvvärme vilket de flesta ny byggen har. Ett sådant hus går aldrig att kallställa, menar Egon. Fryser ett rör sönder måste man bryta upp golvet, byta ut golvvärmeslangen och gjuta om. Men det går att minska risken för frysning genom att hälla i en glykolblandning i värmesystemet och på så sätt sänka fryspunkten väsentligt, förklarar han. Regnet vräker ned över Åre och än så länge behöver fritidshusägarna inte oroa sig över rör som fryser sönder. På frågan om han själv har ett larm hemma svarar Egon att han bor i ett äldre, renoverat hus och det befintliga är som det är. Men bygger jag ut så lever jag som jag lär, då är det säker vatteninstallation som gäller. Axy Energi & Miljö AB Grundat 2011 Utför alla typer av värme-, vatten- och sanitetsinstallationer. Auktoriserade enligt Säker Vatteninstallation. Huvudkontor i Järpen, drygt två mil öster om Åre. Två heltidsanställda VVS-installatörer samt en lärling. De flesta kunderna återfinns i Åre med omnejd men även på den norska sidan. Uppdragen skiftar från nybyggen till service och utryckning vid skador. 8 TRYCK /

9 REKOMMENDATIONER TILL STUGÄGAREN Joakim Jonsson Ålder: 31 År i branschen: 4 Bor: Mörsil, 35 km från Åre Fritid: Renovering av det egna huset Proffstips till fastighetsägarna: Ta reda på var huvudavstängningen för kallvatten finns och se till att inte flera par skidor, snowboards, pulkor och en grill står framför den. Det kan vara bråttom att stänga av vattnet för att undvika en omfattande vattenskada. Egon Forss Ålder: 53 År i branschen: 30 Bor: Mörsil, 35 km från Åre Fritid: Älgjakt och fiske, fjäll och natur Proffstips till fastighetsägarna: Var beredd på nattkylan tidigt på hösten. Stäng av huvudkranen om du är borta mer än ett par dagar. Sänker du värmen under 15 grader tappa ur vattnet ur rörsystemet inklusive varmvattenberedare och spol cistern. Låt en kran vara öppen. Häll frostskyddsmedel i diskho, tvättställ, toalettstol och golvbrunnar. Låt alltid golvvärme stå på så att den cirkulerar för att undvika frysskador. Har du inte vatten i ledningarna, se till att ha grundvärme i huset (cirka 5 10 grader) och låt ventilerna vara öppna. Installera ett larm kopplat till värmesystemet, som varnar om temperaturen sjunker mer än två grader. Misstänker du att en ledning spruckit var försiktig med att dra på värmen, se alltid till att vara på plats när rören tinar. Finns det tappvattenledningar som ligger i ouppvärmda utrymmen som krypgrund eller vindsutrymme, se till att flytta dessa till en frysskadesäker plats som till exempel insidan på en yttervägg, golv eller tak. När du lämnar fritidshuset under en längre period, be någon titta till ditt hus med jämna mellanrum, framför allt vid sträng kyla. Källa: Länsförsäkringar samt Axy Energi & Miljö Flest frysskador i söder År 2010 var en extremt kall vinter, framför allt i Mälardalen och söderöver, kanske den kallaste på tjugo år. En lärdom av den stränga vinterkylan är att få ut mer och bättre information till utförare och fastighetsägare om hur rören ska förläggas frysskadesäkert. Peter Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar, menar också att VVS-installatören i sin tur behöver bli bättre på att prata med tillverkaren om just deras system och sätta sig in i hur man gör en frysskadesäker installation enligt deras anvisningar. Har man jobbat länge utan reklamationer och problem har ett arbetssätt ofta blivit vedertagen praxis. När kylan smäller till visar sig bristerna och på sitt sätt kan det vara bra. Vi står inför en spännande framtid med energisnåla byggmetoder som passivhus i alla dess former, vilket ställer krav på nya arbetssätt och metoder. Det är verkligen en utmaning, säger Peter Bratt. Han konstaterar också att det i dag handlar mer om sommar- och vinterhus än fritidshus. Fler och fler bor permanent i fritidshus som en gång byggdes för sommarboende. Villastandard och precis som hemma är mer regel än undantag. Våtrummet görs om till ett SPA och köket har blivit storkök med uppåt 20 kopplingar intill ett påkostat parkettgolv, att jämföra med tvättstugan som har både golvbrunn och tätskikt men bara en tvättmaskin och en torktumlare. I dag har vi höga energikrav vilket gör att man renoverar och tilläggsisolerar gamla hus. Vi förändrar förutsättningarna och då måste också rörinstallationerna förändras. Att det under extremkalla vintrar sker fler frysskador i södra Sverige än i de norra länen, vilket statistik från försäkringsbolaget If visar, tycker han inte är så konstigt. Söderut finns många krypgrunder och man är inte på samma sätt van vid längre perioder av sträng kyla som man är norröver i landet. Den största risken för frysskador, enligt Peter Bratt, är att fastighetsägaren sänker värmen i de utrymmen där det finns rör i kombination med att vattnet är på. Allt fler åker iväg på långresor och lockas av att spara några hundralappar på att dra ner värmen. Det är en tydlig tendens. Vi rekom menderar dock alltid att ha värmen på minst 15 grader, annars ska man tappa ur systemet. 9 / TRYCK November / TRYCK 9

10 profilen Heta tankar i kyrkan Många kyrkor värms upp med gamla energisystem som är dyra och tröga. I Hejnum kyrka på Gotland prövas just nu ett nytt och effektivare system med ackumulatorer. Tryck har träffat metodens upphovsman, Johan Lundqvist. Text Tomas Nilsson Foto Katarina Grip Höök D et är höstmorgon i gotländska byn Hejnum, cirka 2,5 mil nordost om Visby. Hejnums kyrka, som uppfördes på 1200-talet, reser sin åttakantiga mörka tornspira i sten och trä mot de grå regnmolnen ovanför. Någon enstaka bil passerar på landsvägen, annars är det nästan andäktigt lugnt och tyst. De enda ljud som hörs är fågelkvitter och gruset som knastrar under Johan Lundqvists skor när han styr stegen genom den medeltida stigluckan mot kyrkan. Jag vet inte hur många kyrkor det finns på ön, men många är det. Och väldigt många dras med samma problem, säger Johan Lundqvist på djup gotländska, han är född och uppvuxen i Slite där han sedan 1998 driver det egna företaget Bad&Värme. Johan öppnar två träluckor, går nerför trappan och in i en källare, som befinner sig rakt under sakristian och där värmen kontrasterar mot den svala luften utanför. Han svänger med armen och pekar på utrustningen. Här stod det en gång i tiden en oljepanna, som sedan byttes till en elpanna. I dag står här sex ackumulatortankar med tre värmeelpatroner på nio kilowatt vardera. Tankarna rymmer sammanlagt 3000 liter vatten som är 80 grader varmt. Några minuter senare beger vi oss in i den kalla, fuktiga och, denna tisdagsmorgon, ödsliga kyrkan. Genom de smala uthuggna fönstren i stenväggarna tränger ett svagt ljus in. Hejnums kyrka är speciell på många sätt. Inte bara det att den har drygt 800 år på nacken, det är också en rik kulturhistorisk byggnad med många värdefulla föremål. De två dopfuntarna tillkom under respektive 1600-talet och de ornamentala kalkmålningarna på väggarna är från 1200-talet. Korbänken, predikstolen och altartavlan i trä är samtliga från 1700-talet. Dock har problemet varit att Hejnums kyrka, som många andra svenska kyrkor, använder gamla värmesystem som skapar dåliga förhållanden för kulturskatterna. Möblemanget i kyrkan mår inte bra av temperaturskillnaderna som de äldre värmesystemen har fört med sig. Det handlar om en oerhörd kulturskatt som riskerar att förstöras. Träet krymper och spricker och målningarna förstörs, säger Johan. Den elpanna som tidigare värmde upp Hejnums kyrka skapade inte bara problem för konsten, utan var även onödigt omständlig och dyr, säger Johan. För att kyrkan skulle bli varm lagom till förrättning var kyrkovaktmästaren tvungen att slå på värmen två till fyra dagar i förväg. Då kunde pannan stå och ticka på 60 kilowatt i timmen i flera dygn. Det var ett oerhört energislukande system. Och eftersom det tog ett par dygn, ibland fem på vintern, för att luften skulle kännas varm i kyrkan så hann även möblemanget skifta i temperatur, säger Johan. Johan har kläckt en egen idé för att komma till bukt med problemet. Han har 10 TRYCK / november

11 Sex ackumularortankar under kyrkan är Johan Lundqvists lösning på hur man på så kort tid och till så låg kostnad som möjligt åstadkommer hög värme. Besökarna möts av en varm vägg när de öppnar dörrarna till bänkraderna. Namn: Johan Lundqvist Född: 1965, Slite Bor: Slite Familj: Tre barn Fritidsintressen: Golf och fiske Gör: Driver Bad&Värme i Slite genom åren funderat på hur det är möjligt på att så kort tid och till så låg kostnad som möjligt åstadkomma hög värme i en kyrka. Lösningen blev de sex ackumulatortankarna i källaren. Inuti kyrkan finns en termostat som kyrkovaktmästaren vrider upp till önskad temperatur när lokalen behöver värmas inför användning. Då chockpumpas det heta vattnet ut och cirkulerar i rörsystemet och värmeelementen som är placerade under bänkarna i kyrkan. Johan pekar på den vita termostaten, vrider upp den till 20 grader och genast bryter ett dovt kluckljud i rören tystnaden. Det som förr tog flera dygn att värma upp tar nu bara några timmar. Det ligger sammanlagt en värmekapacitet på 280 kilowatt samlad i vattnet som bara väntar på att få pumpas ut i det fria. Detta ger en hög värme på kort tid, ungefär som en oljepanna. Vi kommer på några minuter märka en temperaturskillnad, säger han. Elementen under bänkarna avger också en strålningsvärme, likt en infralampa. På så sätt möts besökarna av en varm vägg när de öppnar dörrarna till bänkraderna. Liknelsen med de gamla oljepannorna återkommer Johan ofta till. Också de, som inte sällan hade en kapacitet på 100 kilowatt fast man inte behövde mer än 30, producerade hög värme på kort tid, men i dag är oljan alldeles för dyr. Elpannorna på 60 kilowatt tar, å sin sida, relativt lång tid på sig att värma vattnet i systemet, något som blir dyrt November / TRYCK 11

12 Det här systemet kommer förhoppningsvis sänka uppvärmningskostnaderna för oss. Träinventarierna slipper den långsamma uppvärmningen som vi har haft tidigare, så att det inte blir sprickbildningar, säger Pia Jacobsson, klockare i Hejnums kyrka. i längden. Med Johans metod byts det gamla kalla vattnet som ligger kvar i systemet ut mot det ansamlade varma vattnet i tankarna när någon vrider på termostaten. Visserligen tarvas en penning för att året runt hålla vattnet varmt, men denna kostnad är liten jämfört med elpannornas energislukande uppvärmning, menar Johan. Många kyrkor måste skära i energikostnaderna. Man har helt enkelt inte råd. Och vad skulle hända om man tvingades stänga ner? Min metod är en enkel och lysande energibesparing som harmonierar med kyrkornas inredning. Besökarna får en varm känsla i luften, men möblemanget hinner inte känna av temperaturskiftningarna. Därtill krävs inte lika mycket planering som tidigare, utan det är enkelt att reglera värmen med termostaten, säger Johan. Johan har burit på idén i över 20 år, men inte förrän vid årsskiftet när detta pilotprojekt inleddes i Hejnum kyrka har han haft chansen att testa metoden. På 80-talet, när Johan var anställd på en firma, presenterade han tankesättet för en av sina chefer, som avfärdade det fullständigt. Denna gång har han dock fått positiva reaktioner. Någon sa att denna idé är för bra för att inte prövas. Även besökarna har varit positiva och blivit förvånade över värmen bland bänkarna. Fungerar detta värmesystem i andra lokaler än kyrkor? Troligen passar det bäst i kyrkor, det enda som krävs är utrymme för ackumu lator tankarna. Vitsen är ju att med vattnet chocka ut hög värme under kort tid och jag ser inte att så många andra lokaler har sådant behov. Kanske är det i så fall maskinhallar och verkstäder där man vill ha tillfälligt varmt när man är på plats. Hejnums kyrka på Gotland uppfördes på 1200-talet och många delar av inredningen är känsliga för temperaturväxlingar. Ska du ta patent på idén? Hehe, jag vet inte om det går. Jag tror nog att det är många andra som kommer att prova detta och i så fall så bjuder jag på det, säger han. Även om pilotprojektet generellt sett har gett goda resultat, så har det inte varit felfritt. Under en tid fick Johan inte upp värmen. Vattnet i tankarna hade en kalkhalt på 38 dh och var för hårt, vilket gjorde att det bildades ett kalklager runt elpatronerna som hindrade vattnet från att värmas. Vi måste ha mjukare vatten, något som jag missade att kontrollera. Jag ser inte det här som en invändning mot systemet, utan som något som uppstod av yttre påverkan. Jag pratade med många som jobbat länge i branschen och ingen hade tidigare stött på ett sådant här problem i ett värmesystem. Barnsjukdomar är lärorika och jag ser inte detta som ett nederlag. På sikt kanske man kan byta ut elpatronerna mot värmepumpar på 30 kilowatt. Det är tekniskt möjligt och skulle betyda ytterligare energibesparingar i uppvärmning. Jag känner mig väldigt nöjd över systemet och är stolt över hur det har fungerat i drift, säger han. Så fungerar Hejnums kyrkas värmesystem Hjärtat i systemet är sex parallellkopplade 500-liters ackumulatortankar. Tre av dem har elpatroner på 9 kilowatt vardera. En cirkulationspump ser till att temperaturen blir jämn i hela volymen. En automatisk shuntventil håller cirka fem grader i kyrkan när den inte an vänds. Vrider man upp termostaten börjar det 80 grader varma vattnet cirkulera i systemet och ger hög värme på kort tid i kyrkorummet. Installationen av värmesystemet krävde långa armar. 12 TRYCK / november

13 Text: Karin Strand Foto: FM Mattsson trendens Blandare med klass Det går att spara 40 procent av energi användningen för varmvatten med energieffektiva blandare. Nu finns ett klassnings- och märkningssystem för tappvattenarmaturer. Krav för certifiering Energieffektiviteten beräknas utifrån hur mycket energi som går åt vid olika aktiviteter. För varje aktivitet definieras inställning av reglerspak, flöde, blandvattentemperatur, distributionstryck, distributionstemperatur och spoltid. Energianvändningen för de olika deltesterna summeras och ger den totala energianvändningen. I certifieringen ingår även en tillverkningskontroll med kvalitetssäkring. Många fokuserar på uppvärmningen av huset när det blir tal om att spara energi. Få tänker på att uppvärmningen av tappvattnet också kostar. För några år sedan tillsattes en teknisk kommitté med företrädare för bland annat VVS-branschen, byggföretagen, Boverket och Energimyndigheten med uppgift att ta fram certifieringsregler och standarder för testning av tappvattenarmaturers energieffektivitet. Kommittén arbetar inom ramen för Swedish Standards Institute, SIS, och tanken bakom är att inköpare, installatörer och konsumenter ska få opartisk hjälp att välja energieffektiva blandare. Vi har kommit fram till ett klassningssystem som påminner om det som finns för vitvaror och bildäck, berättar Marco van Brink, affärsområdeschef på certifieringsföretaget Kiwa Sverige och medlem av den tekniska kommittén. Det är Kiwa som svarar för själva certifieringen. Skillnaden är att systemet för vitvarumärkning följer ett europeiskt regelverk medan systemet för armatur följer en svensk standard. Ambitionen är dock att märkningen ska lyftas upp till europeisk nivå. Marco van Brink beskriver den utmaning som ligger i att ta fram energieffektiva blandare. Det krävs en teknisk lösning som både är energisnål och funktionell blandaren ska ju fortfarande ge varmvatten. Dessutom måste den uppfylla de allmänna krav som ställs på blandare enligt byggregelverket Vad betyder märkningen? I energiklassningssystemet används en betygsskala som går från A till G, där A innebär att blandarens energiprestanda är bäst och G sämst. På den etikett som armaturen förses med finns både uppgift om produktens energiprestanda och hur många sekunder det tar att fylla en hink. Båda värdena bör vara så låga som möjligt. Fyllningstiden för en hink ska mest ses som en extra information, en service till konsumenten, säger Marco van Brink. 1. Flaggan visar att det är en svensk märkning. 2. Beteckning på den standard som använts. 3. Energiklassen som produkten uppfyller. 4. Summan av blandarens energiförbrukning i de olika deltesterna. 5. Certifieringsorganet som utför testerna. 6. Fabrikat och artikelnummer samt vilket certifieringsnummer godkännandet har. 7. Det antal sekunder det tar att fylla ett fyra liters kärl med vatten, vid tre bars tryck. 8. Energieffektivitetsklass från A till G, där A är en blandare med minst energiförbrukning. Källa: November / TRYCK 13

14 effekt Namn: Mikael Hedsén Bor: Stockholm Gör: Fastighetsskötare på BRF Viggbygärdet i Täby Arbetsmotto: Det löser sig! Länge leve LED LED-armaturerna i BRF Viggbygärdet är försedda med en sensor som tänder ljuset när det är mörkt och en rörelse känns av inom bevakningsområdet. När armaturen är tänd på grundljus, vilket är 10 procent av den totala ljusnivån, är temperaturen i LEDlamporna så låg att livslängden på lamporna knappt påverkas. 14 TRYCK / NOVEMBER

15 LED känns som framtiden I BRF Viggbygärdet sparas det energi. Framgångsreceptet har varit att byta ut gamla lysrör mot smart LED-belysning i fastigheterna. Text: Tomas Nilsson Foto: Kristofer Samuelsson En man i kortklippta arbetsbyxor, t-shirt och keps öppnar dörren och kliver in i trappuppgången. Därinne lyfter han sin tatuerade arm mot taket och pekar mot de vita och ganska diskreta LED-armaturerna. Det är rätt smarta grejer det här. Nu när det är ljust ute är lamporna helt släckta, när det är mörkt ute ligger ljusnivån på 10 procent, men direkt när någon går förbi börjar lamporna automatiskt lysa med full ljusstyrka. Då kanske du får ett hum om hur mycket energi du sparar med LED jämfört med lysrör, som går på fullt hela tiden. Mannen i kepsen heter Mikael Hedsén. Bredvid står arbetskamraten Anders Åkerman. Båda är fastighetsskötare i BRF Viggbygärdet i Täby strax norr om Stockholm. Mikael har arbetat här i 18 år, Anders i 26 år, så de är välbekanta ansikten för de boende i området. Genom åren har Mikael och Anders varit med om en serie stora projekt i fastigheterna: fasaderna har restaurerats och stammarna renoverats. Det senaste stora projektet är bytet från vanliga lysrör till LED i trapphus, hissar och entréer. Vi har bytt på totalt 186 våningsplan fördelade i 13 hus. Förut hade vi vanliga lysrör, men problemet med dem är att de drar mycket ström och dessutom går sönder ganska ofta. Därför fick vi nästan varje vecka gå omkring och byta ut trasiga lysrör i något av husen, säger Anders. Namn: Anders Åkerman Bor: Vallentuna Gör: Fastighetsskötare på BRF Viggbygärdet i Täby Arbetsmotto: Sätta pricken över i:et. Nu har föreningen istället satsat på LED-belysning som går under namnet RS Pro LED S1 från märket Steinel Professional. Det är en rörelsestyrd belysning, armaturerna är försedda med sensorer som alltså tänder ljuset när de känner av en rörelse i lampans bevakningsområde. När det inte är någon person i närheten, ställer lampan in sig på ett grundljus på 10 procent en energinivå som knappt tär något alls på lampornas livslängd och självklart drar väldigt lite ström. LED känns litegrann som framtiden med en belysning som sparar energi men som även har ett lågt underhållningsbehov. LED-belysningen är lite dyrare att köpa in, men med tanke på hur mycket energi och hur många manstimmar vi sparar på att slippa byta lysrör, så tjänar vi på det i slutändan, säger Mikael. Bytet till LED har genomförts det senaste året men är ännu inte helt klart ännu återstår bland annat fem stora garage. Dock har förändringen redan i dag gett goda resultat, Mikael kan se en tydlig minskning av energiförbrukningen i området sedan bytet, trots att lysrören i till exempel garagen fortfarande inte är utbytta. Det lär visa sig hur pass stor energibesparingen blir, men man räknar med att man med LED, jämfört med lysrör, kan förbruka upp till 80 procent mindre energi, vilket är en jätte stor besparing, säger Mikael. I trappuppgången där vi står har lamporna gått upp i full effekt. En man som bor i huset kommer ner med hissen och hälsar på oss. När Mikael och Anders frågar om han är nöjd med den nya belysningen i trappuppgången nickar han leende. Liksom alla andra tycks han vara nöjd med förändringen. Vi har bara fått positiva reaktioner från de boende. Många säger att det har blivit ljusare. Dessutom har LEDlamporna en snygg design, de påminner litegrann om rymdlampor på något sätt, säger Anders. Sedan är det skönt att slippa springa omkring och byta lysrör, som förut blev ett sådant onödigt störningsmoment i vardagen. Nu går ingenting sönder. LED fungerar utmärkt, säger Mikael. November / TRYCK 15

16 DIREKT FRÅN FABRIK Text: och Janna Foto: Li Holmberg Per-Yngve FOTO: Bengtsson Xylem Strömsnäs vässar pannan En stabil produkt och försäljning via grossist med effektivt nätverk. Det är två av nycklarna till framgången för familjeföretaget Strömsnäspannan. E Ett normalår lämnar ackumulatortankar Strömsnäspannans lokaler ett stenkast från E4:an i Strömsnäsbruk söder om Värnamo. Marknaden är överlag stark och stabil. En positiv tendens i år är att vedeldningen verkar komma tillbaka, säger företagets ägare och vd Marina van der Putten. Hon bjuder på kaffe i det lilla kontoret där två hundar skuttar runt bland bord och stolar. Strömsnäspannan tillverkar ackumulatortankar i storlekar från 300 upp till liter i fyra olika produktserier för skilda men ofta samverkande uppvärmningsmetoder som ved/flis/pellets, olja, el, sol- och värmepumpar. Tankarna kan serva såväl tappvatten- som värmeledningssystem. Strömsnäspannan säljs via grossister. Det ger konsumenten säkerhet. Tanksystemen kräver fackkunskap för installation och val av kringutrustning, något som finns hos grossisterna och deras nätverk av hantverkare. Vi har inga egna säljare eller installatörer ute i landet, förklarar Marina van der Putten. Strömsnäspannan avhåller sig också från egen tillverkning av kringutrustning, exempelvis elpatroner ( men visst förmonterar vi en shunt om någon vill det ). Bakgrunden är ett strategiskt beslut att nischa in sig på tillverkning av ackumulatortankar och att sluta sälja den tyska panna som en gång gav företaget dess namn. Den krympta affärsidén har lett till en större marknad för våra tankar. Företag som säljer pannor, och som tidigare varit 16 TRYCK / November

17 Strömsnäspannan tillverkar tankar från 300 liter upp till liter. Mattias Johansson isolerar ackumulatortankarna. Väl sammansvetsad van der Putten-trio bakom Strömsnäspannan: dotter Sofie sköter reception och order, pappa Peter är produktionsansvarig och mamma Marina ägare och vd. våra konkurrenter, började köpa våra produkter, säger Marina van der Putten. Slutdestinationen för Strömsnäspannans ackumulatortankar är oftast källaren eller groventrén i privata hem. Det kräver ibland skräddarsydda produkter där standardtankarnas dimensioner och anslutningar anpassas efter tillgängligt utrymme eller kanske framtida inkoppling av solpaneler. Då har vi oftast direktkontakt med kunden av praktiska skäl, men försäljning och leverans sker via grossist. Att snabbt kunna erbjuda sådana speciallösningar ger styrka på marknaden, anser hon. Den som då för ut kundens önskemål till verkstadsgolvet är Strömsnäspannans produktionsansvarige, Marinas make, Peter van der Putten. Det brukar bli genom en ganska enkel skiss utifrån det underlag jag fått, det krävs ingen cad/cam, säger han och knyter an till en annan av Strömsnäspannans framgångsnycklar, nämligen den förhållandevis enkla och över tid stabila produkten som inte kräver något dyrt utvecklingsarbete och nyinvesteringar i maskinutrustning titt som tätt. Tankarnas design och funktion sitter djupt i väggarna på Strömsnäspannan. Kvaliteten i företagets produkter och service byggs i övrigt enligt makarna van der Putten av bra, hållbart utgångsmaterial (för själva tanken tremillimeters varmvalsad stålplåt levererad av Ruukki i Halmstad) som garanterar en robust produkt som håller i många år. Hjärtat i systemet Strömsnäspannan startades 1979 som Traryds Svetsservice, inriktat på legoarbeten. En av grundarna var nuvarande ägaren Marina van der Puttens far, Kenneth Ohlsson. Sedan 1984 finns företaget i Strömsnäsbruk. Företaget har elva anställda och omsätter miljoner kronor per år. 95 procent av produktionen går till svenska kunder, resten till Finland, Norge och Frankrike. Företaget har tiotalet underleverantörer, en del lokala, av bland annat tankgavlar, värmeslingor och klädselplåt. En ackumulatortank ackumulerar lagrar värme och kan ses som hjärtat i husets värmesystem. För den som eldar med ved kan en modern miljögodkänd vedpanna tillsammans med en ackumulatortank innebära en besparing på kronor per år, enligt Strömsnäspannan. November / TRYCK 17

18 detalj Text: Eriq Agélii Foto: Tobias Ohls 1Automatisk avluftningsventil. 2 Invändig gänga DN eller klämringskoppling (22 mm). Ventilera järnet Värme- och kylsystem försämras av orent vatten. Den smått magiska Zeparo ZUKM med en automatisk avluftningsventil och avskiljare för mikrobubblor, magnetit och slam ger systemet både högre effekt och längre livslängd. 3 Avskiljaren minskar flödeshastigheten och får luft- och mikrobubblor att stiga uppåt. Separerar gaser och fasta ämnen. Horisontell installation. För icke aggressivt eller icke giftigt vatten med högst 50 procent frostskyddsmedel. Max tryck: 10 bar. Max temperatur: 110 grader. Min temperatur: -10 grader. Max flöde: 10,2 kubikmeter per timme. Material: mässing. Kan fås med värmeisolering i expanderad polypropylen och antracit. 4 Slamavskiljare med torr magnetstav i dykrör fångar upp magnetiska partiklar som annars sätter igen ventiler och sliter ut pumpar i förtid. 18 TRYCK / november

19 ventilerat Vad köpte du för verktyg? Verktyg har en förmåga att försvinna, speciellt de man behöver mest. Vi frågade några proffs på Dahlcentret i Högsbo i Göteborg vilket verktyg som är nyast i deras låda och vilket de inte skulle kunna vara utan. Text och foto: Eriq Agélii Kim Johansson, Hovås Rör AB Jag köpte nyss en ny polygrip, Bahco. En stor rejäl. Men favoriten är annars den minsta polygripen. Bästa verktyget jag har. Mikael Tobiasson, Tobiassons VVS Jag köpte nya verktyg i går, bland annat en Rems pressmaskin som tar alla dimensioner. Favoritverktyget? En liten bågfil! Albin Olsson, Bravida Det slinker med knivar på vartannat jobb. Jag sabbar dem hela tiden. Köpte en ny verktygslåda förut. Favoritverktyget är min skruvdragare! Lennart Westerbom, Swerör AB Jag köpte en Cofit kakelborr, det blir snyggare hål med den. Man kan inte komma med betongborrar. Annars sitter alltid hajnycklarna och den lilla polygripen i bakfickan. Marcus Andersson, ABK VVSinstallation Jag köpte en voltmätare, bra när man ska ta hål i väggar. Annars har jag alltid en mellanstor rörtång nära till hands! Plaströren läcker föroreningar Även formellt certifierade plaströr för dricksvatten kan i framtiden komma att behöva bytas ut på grund av läckage av föroreningar. Amerikanska forskare har identifierat mer än 150 föroreningar som läckt från polymera rör till dricksvatten. Lösningen på problemet är antingen rörbyten eller speciella spolningar av rören. Läs mer om den amerikanska undersökningen på: Visste du att den ställbara rörtången är en svensk uppfinning? Det var Johan Petter Johansson som 1888 tog patent på den. Han hade då just etablerat en egen mekanisk verkstad i Enköping. Så här beskrev han sin snilleblixt: Jag hade bara en sats rörtänger och när en arbetare tog med sig allihop ut i bygden stod jag utan tänger. Då slog det mig plötsligt en dag att det vore bra att ha ställbara rörtänger. Jag konstruerade den första ställbara rörtången som tog flera dimensioner, fick patent på Halkfritt utan snöröjning Varje år skadas personer i halkolyckor som beror på otillräcklig snöröjning. Med snösmältningsmattor hålls exempelvis gångbanor, tak och handikappramper fria från is och snö utan vare sig snöskottning eller salt. De portabla mattorna är lätta att använda det den och övergick från att vara reparatör till att bli konstruktör och fabrikör. Jag fann att det var behagligare att skriva räkning på en levererad fabriksvara än att utföra reparationer som alltid ansågs för dyra. Fyra år senare blev JP Johanssons andra stora uppfinning, skiftnyckeln, patenterad. Så småningom utvecklades Bort med fingrarna! Kladdiga händer? Ge kranen en kärleksfull armbåge och den ger renande vatten tillbaks. Minta Touch från Grohe är en nästan beröringsfri blandare. Med termostat kan du ställa in vilken temperatur touchfunktionen ska ge, annars får du hålla tillgodo med kallvatten. är bara att ansluta till elnätet, 230 volt. De kan placeras var som helst och är tillverkade i material som tål att ligga ute hela vintern. Snösmältningsmattorna har skyddande ytor av halkfritt, mönstrat gummi och finns i olika storlekar samt som dörrmatta och för trappsteg. hans företag till den världsomspännande koncernen Bahco. Totalt registrerade JP Johansson 110 patent under sin nästan 90-åriga livstid. November / TRYCK 19

20 Returadress: Dahl Sverige AB, Box 67, Järfälla VÄRSTA KOPPLINGEN Text: Eriq Agélii FOTO: Andreas Hillergren Greppa rören I förra numret av Tryck utmanade vi dig att skicka in bilder på galna, snygga och smarta konstruktioner av presskopplingar. Det är ingen hejd på kreativiteten bland Trycks läsare! Max Entreprenad i Malmö byggde till exempel den här ledstången på två plan i köpcentret Triangeln. Totalt gick det åt 160 meter 28 millimeters rör. Alla böjar gick inte att få till med presskopplingar, dock svängen i trappan fick man bocka. Ett lite udda jobb, funkade hur bra som helst, säger Max Hessler. Lek med PRESSKOPPLINGEN Tävling! Har du sett något som bräcker Max räcke? Släpp loss kreativiteten och montera ihop värsta konstruktionen av presskopplingar och rör! Eller ta en bild på någon annans storverk. Mejla din bild, beskrivning och kontaktuppgifter till tryck@dahl.se senast 1 december 2013 så kan du bli publicerad i nästa nummer av Tryck och vinna ett par sköna fodrade skyddsskor från Novipro, värda kronor. 20 TRYCK /