Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Transkript

1 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (73) Plats och tid Stadshuset, Ovalen, kl Beslutande Peter Roslund (S), ordf Harriet Leppäniemi (S), tj ers Helena Stenberg (S) Ulla Persson (FP), tj ers Rune Berglund (S) Birgitta Elfgren (S), tj ers fr.o.m. Roland Carlsson (S) 131 Laila Stålnacke (S) Lars-Eric Lindgren (S) Agneta Nilsson (S) Brith Fäldt(V) Erik Berg (C) Ina Järlesjö (KD) Elisabet Berg (M) Johnny Åström (NS) Christer Lindström (S), tj ers, t.o.m. 130 Övriga deltagande Birgitta Elfgren (S), adjungerad ledamot vid t.o.m. 130 Lage Hortlund (M), adjungerad ledamot Mats Berg, kommmunchef Cåre Lundin, ekonomichef Inger Ronkainen, sekreterare Utses att justera Elisabet Berg Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, onsdag 9 juni 2010 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Inger Ronkainen Ordförande Justerande Peter Roslund Elisabet Berg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift Inger Ronkainen

2 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 2 KS 99 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet Start Entreprenörskap och Företagande Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet Start - Entreprenörskap och Företagande. 2. Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd. Sökande: Piteå Kommun - Tillväxtavdelningen Projektnamn: Start Entreprenörskap och Företagande Projektansvarig: Karin Lagesen Projekttid: till Anspråk: kronor under tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Piteå Kommun, Skellefteå Kommun, Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Europeiska regionala fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Skellefteå Kommun Region Västerbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Arbetsförmedlingen Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Totalt Piteå Företagarcentrum har under 14 år bedrivit i projektform nyföretagarutbildningar och kompetenshöjande åtgärder för befintligt näringsliv. Under alla år har utfallet varit väldigt bra varpå nuvarande Tillväxtavdelningen tycker att arbetsmetodiken är väldigt väl anpassad för vår kommun. Den utmaning som verksamheten ställts inför är krasst ekonomiska. Piteå Kommun har inte inom egen ram möjlighet att bedriva den metodik 1 Alla belopp är i svenska kronor

3 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 3 som utarbetats under dessa år. Dessutom saknas kompetens och metod för att arbeta med innovationer på ett sätt som är tillfredställande. Det finns också utvecklingsområden inom bl.a. kvinnligt nyföretagande och underlättandet av överlevnad efter start. För att möte dessa utmaningar på ett ekonomiskt långsiktigt sätt har avdelningen sökt samverkan med fyra kommuner, Gällivare, Kiruna och Skellefteå. Dessa tre valdes ut utifrån tidigare samverkan och liknande näringsstruktur. Efter förhandlingar har Skellefteå nappat och avdelningens bedömning är att efter denna projektperiod har ett så strömlinjeformad produktion så att en stor del av verksamheten kan övergå i annan finansiering. Redan nu kan vi se ekonomiska vinningar med en samverkan då finansieringen från kommunen föreslås minska med kronor på tre år. Projektet kommer att jobba med följande arbetsområden Rådgivning och inspiration, introduktion och information vad det innebär att starta företag. Innovationsrådgivning och förstudier. Rådgivning och affärsutvecklingsinsatser för blivande företagare. Föreläsningsserier, Workshops och temaseminarier riktade till nyföretagare och blivande företagare. Speciella insatser och rådgivning till ungdomar, kvinnor och utlandsfödda. Kuvösverksamhet för nystartade företag. Föreläsningar riktade till befintliga företag i samverkan med näringsliv och näringslivsorganisationer. Mentorskap för att underlätta generationsväxling och kompetensöverföring mellan generationer Nätverkande mellan företag i kommunen och i regionen. Dokumentation uppföljning, utvärdering och analyser av företagens överlevnad efter 1-3 år Tillväxtavdelningen anser att projektet ger stor effekt på det lokala näringslivet och är en bidragande del i en ökad tillväxt i regionen. Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 82

4 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 4 KS 100 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet ESIS ElektronikSystem i regionala InnovationsSystem fas II Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor under perioden ( kronor per år) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet ESIS ElektronikSystem i regionala InnovationsSystem fas II 2. Kommunstyrelsen överlåter till tillväxtavdelningen att inom befintliga ramar förhandla med projektet kring ytterligare medfinansiering i form av tid. 3. Beslutet gäller under förutsättning av Europeiska Regionala Fonden medfinansierar projektet. Reservation Erik Berg (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt avslagsyrkande. Sökande: Luleå Tekniska Universitet, i samverkan med IUC Bothnia, IUC Norrbotten och Electropolis Projektnamn: ESIS Elektronik System i regionala Innovations System - Fas II Projektansvarig: Jerker Delsing Projekttid: till Anspråk: kronor i kontanter och kronor i tid Medfinansiärer/intressenter: Projektets tilltänkta finansiärer är ett tiotal kommuner i Norrbotten och Västerbotten samt Länsstyrelserna i länen och Norrbottens Läns Landsting, största finansiär är Europeiska regionala fonden. Projektet är så pass omfattande så en redovisning av finansiärer i exakta summor är omöjligt. Industrin/näringen har ett uttalat önskemål om att projektet ska nå 60 miljoner i budget, vilket är 20 miljoner mer än innevarande projektperiod Projektet jobbar utifrån tesen att inbyggd teknik blir allt viktigare och att våra företag bättre kan anpassa sig till detta genom Triple Helix samverkan. Projektets ursprung är EIS (kompetensuppbyggnad vid LTU) och Electropolis (kluster av elektronikföretag i Norrbotten). År 2008 startade en närmare samverkan i form av ett gemensamt projekt, då kallat ESIS, Piteå Kommun finansierar de projektet med kronor på tre år. Projektet arbetar utifrån tre operativa plattformar:

5 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 Industriplattform stärka industrierna, målgrupp är elektronik och produktägande företag. målet är att sammanföra teknikkompetenta företag med produktägande företag för att förädla en redan existerande produkt eller en helt ny. Forskningsplattform för att stödja utvecklingen i industriplattformen krävs kompetens på absolut toppnivå. Därför finns också en forskningsplattform, också kallad EISLAB Kompetens och utbildningsplattform inriktar sig mycket mot att höja intresset för teknikutbildningar, tanken är också att det inom ett systerprojekt bygga upp kompetensen inom företagen som produktutvecklar. Tillväxtavdelningen anser att projektet som nu i olika konstellationer pågått i sex år, har ett resultat för regionen som bedöms som väldigt bra. Nya produkter och utveckling av gamla har nått marknaden och trenden med embedded systems har visat sig vara korrekt, allt fler pratar nu om det som framtiden för tillverkande industri. Att skapa mervärde i redan existerande produktion är ett väldigt bra sätt att driva tillväxt. Kompetensen inom projektledning bedöms av avdelningen som väldigt god och avdelningen är övertygad om att ESIS FAS II kommer att leverera tillväxt för regionen. ESIS stödjer också och kommer att jobba aktivt för att teknik collage blir verklighet och en viss finansiering kan också vara möjlig för att stärka det arbetet. Nackdelen är att det inte finns så väldigt många företag i Piteå som är med i projektet. Tidigare har bl.a. Svalson varit delaktig, men inför nästa period har inget företag från Piteå engagerat sig ännu enligt projektansökan. Sammantaget är tillväxtavdelningen positiv till projektet för regionens räkning, direkt påverkan på Piteås företag bedöms dock som ringa. I relation med andra forskningsprojekt (TräIn och Process IT) är anspråket väldigt högt och målgruppen i Piteå ganska lite. Av den anledningen föreslår vi en kontant finansiering av projektet med kronor på tre år. Vad gäller övrig finansiering i form av tid vill vi lämna den frågan öppen för att i sådana fall lösa det inom redan existerande ramar, i samverkan med gymnasieskolan. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 31 maj 2010, 83: 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor under perioden ( kronor per år) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet ESIS ElektronikSystem i regionala InnovationsSystem fas II 2. Kommunstyrelsen överlåter till tillväxtavdelningen att inom befintliga ramar förhandla med projektet kring ytterligare medfinansiering i form av tid. 3. Beslutet gäller under förutsättning av Europeiska Regionala Fonden medfinansierar projektet.

6 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S): Bifall till arbetsutskottets förslag. Erik Berg (C): Avslag på förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag. Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 83

7 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 KS 101 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet Välkommen till Piteå andra perioden Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet Välkommen till Piteå andra perioden. 2. Kommunstyrelsen överlåter till tillväxtavdelningen att förhandla med projektet om ytterligare medfinansiering i form av tid och övriga kostnader. 3. En fortsatt diskussion förs under projektperioden om integrering av Turistbyrån i föreningens verksamhet. 4. Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd. Sökande: Piteå Presenterar ekonomisk förening Projektnamn: Välkommen till Piteå andra perioden Projektansvarig: Bo Sandström Projekttid: till Anspråk: kronor under tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Piteå Kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten och Europeiska regionala fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Totalt Arbetet med besöksnäringens utveckling fortskrider enligt den handlingsplan som kallas Gästboken. De utmaningar som togs fram i den är i allra högsta grad väsentliga fortfarande, även om en stor del förbättras. Ansökan lyfter upp följande: Gemensam säljkanal Svagt vinterutbud Lite paketeringar Dålig marknadskunskap Öka konferensförsäljning (ej ur Gästboken) 1 Alla belopp är i svenska kronor

8 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 För att göra detta lyfts två strategiskt vikta skeenden upp, dels att integrera Turistbyrån i föreningens verksamhet, och i viss mån även i ansökt projekt, och dels att öka en regional samverkan med övriga destinationer. För en framtida långsiktighet lyfts också väldigt tydligt upp föreningens möjligheter till att i större utsträckning vara provisionsbaserat. Tillväxtavdelningen anser att projektet som sådant har en bra och realistisk ansats, och det tidigare arbetet ger trygghet till vår inställning att Piteå Presenterar kommer att leverera bra saker till näringen och kommunen. Det är också väldigt viktigt att fortsatt regional samordning prioriteras, i högre utsträckning än tidigare. Något som på långsikt bedöms som absolut nödvändigt för att fortsatt kunna finansiera sin verksamhet. En svaghet är avsaknaden av privat finansiering, något som av ordföranden lyfts upp som ett prioriterat arbete utanför projektet. Det är tillväxtavdelningens uppfattning att ökat privat engagemang är avgörande för verksamhetens fortlevnad och skall därför vara prioriterat. Det kan dock vara klokt att lägga sådan finansiering utanför projektet då det dels inte växlas upp och är mer fria pengar för verksamheten, under innevarande period har det privata kapitalet varit ca kronor per år. Som projektet nu är skrivet förutsätts en sammanslagning med turistbyrån, tillväxtavdelningen delar inte uppfattningen att det är en nödvändighet. Vi kan dock se både positiva och negativa aspekter av en sådan utveckling. Tillväxtavdelningen anser också att projektet är exkluderande i den mån att företag som inte är anslutna till Piteå Presenterar inte heller kan ta del av verksamheten och införsäljningen av Piteå som turistort. Anspråket är satt till kronor per år, det är samma anspråk som under 2010 men kronor högre än dessförinnan. Det är tillväxtavdelningens uppfattning att privat finansiering måste öka, att regional samordning bör minska kostnaderna och att allmän återhållsamhet gäller på övriga projekt. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 31 maj 2010, 84: 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet Välkommen till Piteå andra perioden. 2. Kommunstyrelsen överlåter till tillväxtavdelningen att förhandla med projektet om ytterligare medfinansiering i form av tid och övriga kostnader. 3. En fortsatt diskussion förs under projektperioden om integrering av Turistbyrån i föreningens verksamhet. 4. Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd.

9 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S): Kommunstyrelsen anvisar kronor 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) till projektet. I övrigt bifall till arbetsutskottets förslag. Inga fler yrkanden ställs. Ordföranden finner att kommunstyrelsen antar ordförandens förslag. Tillväxtavdelningen tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 84

10 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 KS 102 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet Internationellt direktflyg Luleå Airport Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor 2011 och kronor 2012 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet Internationellt direktflyg Luleå Airport. 2. Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd. Sökande: Visit Luleå Projektnamn: Internationellt direktflyg Luleå Airport Projektansvarig: Lars Lindberg Projekttid: Anspråk: kronor på två år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är destinationsbolagen och kommunerna i femkanten, Swedavia, Pite Havsbad, Länsstyrelsen i Norrbottens Län, Norrbottens Läns Landsting och Europeiska Regionala Fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Luleå Kommun Boden Kommun Älvsbyns Kommun Kalix Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Läns Landsting Swedavia Pite Havsbad Destinationsbolagen Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Alla belopp är i svenska kronor

11 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 Projektets mål är att upprätta ett direktflyg mellan främst London och Luleå, men även andra direktflyg internationellt. Projektet har pågått i drygt två år och har under den tiden hittat aktörer och upprättat samverkan. Detta har resulterat i att projektet upprättat ett partnerskap med ett antal nationella och regionala aktörer. Partnerskapet har i sin tur hittat ett flygbolag som kan tänka sig flyga linjen London Luleå två ggr i vecka. Men för att göra detta ställs ett antal motkrav, såsom marknadsföring av destinationen vid avreseort. Piteå kommun har tidigare under 2010 undertecknat en avsiktsförklaring att stötta ovanstående projekt. Avsiktsförklaringen var då på kronor, vilket är samma summa som medfinansieringen av nuvarande projekt. Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 85

12 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 KS 103 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet Luleå Airport internationell flygplats för person och frakt Beslut Kommunstyrelsen lämnar ansökan utan åtgärd eftersom projektägaren meddelat att en rekonstruerad projektansökan kommer att lämnas in vid ett senare tillfälle under hösten. Sökande: Projektnamn: Swedavia (fd. Luftfartsverket) Luleå Airport internationell flygplats för person och frakt Peter Oscarsson Projektansvarig: Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Swedavia, Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting, femkantens kommuner och Europeiska Regionala Fonden. Totalt finansiering uppgår till 185 miljoner kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Luleå Kommun Boden Kommun Kalix Kommun Älvsbyns Kommun Swedavia Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Läns Landsting Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Kallax flygplats byggdes 1984 för en reglerad flygmarknad, vilket innebar att det gick ett antal flyg per dygn fördelat jämnt över tid. Idag är flyget oreglerat vilket har inneburit att flygen går då efterfrågan är störst (6-8 och åker merparten av resenärerna). I dag trafikeras flygplatsen av 1 miljon passagerare som, även för en reglerad marknad, är för stor för flygplatsen kapacitet. Med dagens flygmönster uppstår stora bekymmer vad gäller infrastrukturen på flygplatsen. Övriga utmaningar är den kraftigt höjda säkerhetskraven som tar större utrymme och skapar stora köer. Speciellt gäller detta flyg utanför Schengen och med planer på direktflyg till London aktualiseras 1 Alla belopp är i svenska kronor

13 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 bekymret. Beräkningar visar på att passagerarvolymen 2013 kommer att uppgå till 1,3 miljoner och då kommer logistiken att ytterligare försvåras. Kvalitén i resandet kommer att ta stryk om inget görs. Utöver detta kommer nya krav på flygplatser som vill ta emot väldigt stora plan. Taxibanan behöver exempelvis breddas. Projektet möter dessa utmaningar genom kraftiga investeringar genom två faser. Fas 1; ca 120 miljoner satsas på ombyggnationer av terminal för att möta 1,3 miljoner passagerare och de nya säkerhetskraven. Fas 2: ca 60 miljoner satsas på airside där breddning av taxibanor och parkeringsplatser för stora flygplan är stora poster. Tillväxtavdelningen anser att infrastruktur är kanske den viktigaste delen av offentlighetens förutsättningsskapande för tillväxt. I vår del av landet är flygplatsen kvalité och storlek av avgörande betydelse. Om behovet finns för en utbyggnad så är det till gagn för hela regionen. Avdelningen ställer sig dock frågande till om detta är en kommunal uppgift. Luleå Flygplats (Kallax) är en statligt prioriterad flygplats och bör då också vara statens uppgift att sköta. Länsaktörer går också kraftigt in och finansierar projektet enl. förslaget. Kommunal finansiering uppgår till 11,5 procent (då inkl. uppväxlad medfinansiering från EU). Om det är kommunstyrelsens uppfattning att kommunen ska medfinansiera statliga flygplatser så är det avdelningens uppfattning att Luleå Flygplatsen är prioriterad och förslaget blir då ett bifall till ansökan Ett motkrav bör då vara tillgång till reklamplats i nya terminalen under en relativ lång tid. Ytterligare en komplicerande omständighet är att i regionala fondens åtgärd som detta projekt vänder sig till finns ca 108 miljoner, då har inte förra omgångens anspråk på 70 miljoner dragits från då de inte beslutats förrän i juni. Tillsammans med detta anspråk på 92,5 miljon kommer åtgärden att vara stängd och vår framtida eventuella utbyggnad av Piteå Hamn försvåras. Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 86

14 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 KS 104 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet LJUDIT Ljud som informationsbärare i industrin och tjänstetillämpningar Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor per år under perioden 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet LJUDIT- Ljud som informationsbärare i industrin och tjänstetillämpningar. 2. Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd. Reservation Erik Berg (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Sökande: Projektnamn: Interaktiva Institutet, Sonic Studio LJUDIT Ljud som informationsbärare i industrin och tjänstetillämpningar Katarina Delsing Projektansvarig: Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/ intressenter: Projektets finansiärer är Interaktiva Institutet, Länsstyrelsen i Norrbottens Län, Piteå Kommun och Europeiska Regionala Fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Interaktiva Institutet Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Sonic Studios har under de senaste åren etablerat sig som ett högkvalitativt forskningscentrum för ljud och ljuddesign. Under samma period har intresset för ljuddesign ökat från andra kommersiella aktörer. Främst för att de visuella kanaler som hitintills används börjar vara full för användaren, dessutom har tekniska landvinningar och forskning skapat nya förutsättningar och gett ljud ett större erkännande som kommunikationsmedel än tidigare. 1 Alla belopp är i svenska kronor

15 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 Sonic vill undersöka hur ljuddesign för användarmiljöer kan utvecklas och vävas in i den totala designen av system, i syfte att minska visuell belastning och distraktion och för att ge en förbättrad upplevelse av individen. Efter att under ett antal år byggt upp sin kunskap vill nu Sonic var en del av värdekedjan i regionens företag och integrera sina kunskaper i främst tjänsteproduktion. Tidigare har man jobbat med fordonsindustrin, nu vidgar man sina målgrupper till Basindustrin (via Process IT, tittar på kontrollrummen främst) E-hälsa (via E-health in innovation centre, centrumbildning LTU) och spel/media främst mot forskning och utveckling som pågår i Skellefteå. Sammantaget handlar projektet om att tillsammans med andra aktörer inom utpekade målgrupper förädla arbetssätt eller produkter och tillsammans med SME:s i regionen föra ut dessa på en marknad. Tillväxtavdelnings uppfattning är att Sonic Studio är den aktör på Acusticum som bedriver tillämpad forskning i störst utsträckning och är av den anledningen en viktig aktör för området runt Acusticum och företagen inom kreativa näringar. Studion närmar sig nu i en mycket högre grad än tidigare det regionala näringslivet, något som kommer att gynna regionens utveckling kring kreativa näringar. Projektet är också till gagn för processindustrin, främst vad gäller arbetsmiljöfrågor, i regionen. Tjänstenäringens tillväxt har varit stark i västvärlden under senare år, i regionen har vi inte hängt med i samma takt. En sådan utveckling är alarmerande på lång sikt och även här ser avdelningen Sonics arbete som en tillgång. Sökt anspråk är något högre än föregående period, samtidigt som vi försöker vara återhållsamma. Av ovanstående anledningar föreslår tillväxtavdelningen en medfinansiering till projektet med kronor på tre år, vilket i sådana fall skulle vara en minskning med kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 31 maj 2010, 87: 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor per år under perioden 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet LJUDIT- Ljud som informationsbärare i industrin och tjänstetillämpningar. 2. Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd. Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S): Med anledning av att medel, kronor, finns kvar i det tidigare projektet föreslås kommunstyrelsen anvisa kronor per år under

16 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 16 perioden 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) till projektet. I övrigt bifall till arbetsutskottets förslag. Erik Berg (C): Kommunstyrelsen anvisar kronor per år till projektet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar ordförandens förslag. Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 87

17 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 17 KS 105 Dnr 10/KS Medfinansiering av projektet TräInnovationsNätverket (TräIN) Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor per år under perioden 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor) ur den tillväxtpolitiska reserven för medfinansiering av projektet TräInnovationsNätverket (TräIN) Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer beviljar stöd. Sökande: Luleå Tekniska Universitet och IUC Norrbotten Projektnamn: TräInnovationsNätverket (TräIN) Projektansvarig: Lars Stehn Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/ intressenter: Projektets finansiärer är regionala, kommunala och privata aktörer. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Arvidsjaur Kommun Luleå Kommun Kalix Kommun Boden Kommun Gällivare Kommun Kiruna Kommun Pajala Kommun Älvsbyns Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Läns Landsting Luleå Tekniska Universitet Byggmästarföreningen Företags monetära insatser Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Alla belopp är i svenska kronor

18 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 18 TräIN inriktar sig på industriellt träbyggande, generellt menar man då hus eller lägenheter i trä som byggs industriellt (alltså inte lösvirke). Projektet är nu inne på sin andra period i dagens utformning och slutsatserna från innevarande period är att kommunikationen och samordningen mellan denna centrumbildning och andra program/projekt ska öka för att gynna industrierna i norr. Utmaningen är än tydligare nu än tidigare, det finns en marknad som ökar kraftigt, mycket pga av kommuner som ställer hårdare krav på klimatanpassat boende. Norrländska företag har en nackdel att ligga långt från kund, och bör därför vara bättre än sina konkurrenter vad gäller produktionseffektivitet. Utmaningen är alltså att hitta en effektiv produktion av klimatanpassade byggnader i trä. Denna utmaning möter projektet med fem olika områden Affärsutveckling syftar till att öka säljet och effektiviteten Produktutveckling syftar till att utveckla produkterna mot en mer klimatvänlig framtid Hållbart byggande syftar både till att minska produktionens åverkan på miljön och att se till att produktkoncepten möter EU:s klimatneutrala byggnadsregler Kompetensutveckling en stor del av personalen i näringen har låg utbildning, samtidigt är det svårt att hitta rätt kompetens vid rekrytering. Projektet ska fokusera på att öka kompetensen i näringen och att jobba för att vidareutbildningar intern för nya och gamla anställda ska synliggöras. Kommunikation på ett hållbart sätt öka kommunikationen med andra aktörer i samhället och på marknaden. I Piteå har vi en ganska stor andel företag som är målgrupp för detta projekt. En del av dessa har också medverkat i att främst utveckla sin produktion, kallat lean production. De företag som har och är medverkande i projektet just nu och i en framtid från Piteå är bl.a: Lindbäcks, Sieverts, Trisco, Polardörren, Boxmodul och Öjebyglas. Projektet stöttar också projektet Trästad 2012 genom att följeforska på områdens tillkomst och stötta i processen. Kommunens projektledare är väldigt positiv till TräIns deltagande inom projektet. Tillväxtavdelnings uppfattning är att i Piteå finns ett stort antal företag inom denna näring. Företagen utvecklas också generellt väl och är väldigt duktiga på att fortsatt utveckla sina produkter. TräIN är och kommer troligen att vara ett bra sätt att knyta forskning på området med Piteås företag, som i mångt och mycket är relativt små och därigenom inte själva hår råd med utvecklingsavdelningar. TräIN utgör på det sättet en extern utvecklingsavdelning för företag i regionen.

19 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 Anspråket bedöms också i relation med andra projekt av den här digniteten som relativt litet. Därför är det avdelningens rekommendation att bifalla det sökta anspråket på kronor. Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 26 maj 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 31 maj 2010, 88

20 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 20 KS 106 Dnr 10/KS Medfinansieringsansökan av Norrbotniabanan Plattform Beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer medfinansiering av Norrbotniabanan Plattform med kr år 2011, kr år 2012 och kronor år Medel anvisas ur den tillväxtpolitiska reserven. Bakgrund Norrbotniabanegruppens arbete har hittills varit mycket framgångsrikt och har bidragit till det flera positiva regeringsbeslutet (2004) rörande Haparandabanan och Norrbotniabanan. Gruppens arbete har också haft positiva effekter för Banverkets arbete med Norrbotniabanan. Regerings beslut om den Nationella transportplanen redovisades i slutet av mars Regeringen pekar särskilt ut viktiga stråk för näringslivets transporter och för arbetspendling däribland stråket Ostkustbanan - Ådalsbanan - Botniabanan - (Norrbotniabanan). I beslutet framkommer att det nya Trafikverket får i uppdrag att tillsammans med regionen och näringslivsintressenter pröva förutsättningarna för medfinansiering för sträckan Piteå - Skellefteå. Vidare är beslutat att järnvägssträckan mellan Umeå och Dåvamyran (kraftvärmeverk 9 km nordost om Umeå centrum), kommer att byggas och att detta görs med Norrbotniabanestandard. Men mycket arbete återstår att göra för att få klartecken för byggstart sträckan Piteå- Skellefteå och klartecken för hela sträckan. Det finns ett fortsatt stort behov av såväl informationsinsatser som fördjupningar och spridning av kunskapen om Norrbotniabanan, för att säkra att hela Norrbotniabanan kommer till utförande. Sökande: Norrbotniabanegruppen Projektnamn: Norrbotnibanan Plattform Projektägare: Piteå kommun Projekttid: Medfinansiärer/ intressenter: Projektet föreslås finansieras av Norrbottens läns Landsting, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Region Västerbotten, Luleå Kommun, Bodens Kommun, Piteå Kommun, Kalix Kommun Haparanda Stad, Skellefteå Kommun, Robertsfors Kommun, Umeå Kommun samt privata finansiärerna; Smurfit Kappa Kraftliner, SCA Packaging, Boliden Mineral AB, Outokumpu Stainless AB, Billerud Karlsborg AB, SSAB Tunnplåt, Ferruform. Totalt omsluter projektet kronor.