Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Transkript

1 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (86) Plats och tid Stadshuset, Ovalen, kl Beslutande Peter Roslund (S), ordf Helén Lindbäck (KD) Helena Stenberg (S) Åke Forslund (FP) Lars-Olof Pettersson (S) Anette Pettersson (MP), tj ers Lena Vikberg (S) Birgitta Elfgren (S) tj ers fr 34 Mats Johansson (S) Marita Björkman (S) t.o.m. 33 Lars U Granberg (S) Laila Stålnacke (S) Rune Berglund (S) Brith Fäldt (V) Elisabet Berg (M) Majvor Sjölund ( ) Övriga deltagande Utses att justera Mats Berg, kommunchef Cåre Lundin, ekonomichef Birgitta Elfgren (S), adjungerad ledamot t.o.m. 33 Lars Pettersson (V), adjugerad ledamot Daniel Nilsson (S), ej tj ers Inger Ronkainen, sekreterare Lars-Olof Pettersson Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, måndag 31 januari 2011 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-47 Inger Ronkainen Ordförande Justerande Peter Roslund Lars-Olof Pettersson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift Inger Ronkainen

2 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 2 KS 7 10KS Medfinansiering av projektet Digital Live Arena Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar kronor fördelat på kronor år 2011, kronor år 2012 och kronor år 2013 ur den tillväxtpolitiska för medfinansiering av projektet Digital Live Arena. 2. Som motkrav ställs en regional medfinansiering (exkluderat Europeiska Regionala Fonden) på motsvarande belopp Ärendebeskrivning Sökande: Piteå Kommun, Kultur och Fritid Projektnamn: Digital Live Arena Projektansvarig: Roger Noren Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Piteå kommun, Norrbottens Läns Landsting, Luleå Tekniska Universitet och Europeiska Regionala Fonden. Total finansiering uppgår till kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå kommun, Kultur och Fritid Piteå kommun, Tillväxtpolitiska reserven Luleå Tekniska Universitet Norrbottens Läns Landsting Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Beskrivning Studio Acusticum har i sin omvärldsanalys sett att konsumentmönstret av kultur ändras, från att kunna uppleva kultur på plats till att kunna uppleva samma sak On Demand( när kunden själv vill) och Live (sändningar i realtid, inte nödvändigtvis på plats). Den traditionella modellen av intäkter och utgifter d.v.s. där publiken i lokalen betalar för produktionen på scenen är idag i de allra flesta fall olönsam oavsett musikalisk genre. Produktionskostnader och gager kräver större storlek på arenorna vilket i de flesta falla försämrar de konstnärliga förutsättningarna och publiken upplevelse av arrangemanget. 1 Alla belopp är i svenska kronor

3 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 3 Genom intressanta samverkansavtal med såväl teknikleverantörer (Teracom) som distributionsnätverk (Folkets Hus och parker) finns det en förväntan från branschen att Studio Acusticum ska leverera ett högkvalitativt innehåll till de nya mediekanalerna. Projektet är till stor del en satsning på teknisk infrastruktur för att tillmötesgå den förväntan. Syftet med satsningen är att hitta nya modeller för scenproduktion som är såväl ekonomiskt, tekniskt och innehållsmässigt genomförbara. Konkret innebär det en inventering, komplettering och sammanfogning av befintlig teknisk infrastruktur som finns på området idag. Lokalerna behöver också anpassas så att man snabbt kan gå från livesändningar till vardagsbruk. Totalt förväntas kostnader fördelas enligt nedan 2 : Investeringar i teknik: 25 % Testproduktioner: 50 % Marknadsföring: 25 % Tillväxtavdelningens uppfattning Studio Acusticum stärker med denna satsning sin marknadsandel genom att utgöra ett av få centra för produktioner att nå flera orter. Det bidrar del till att invånarna troligen får ett större utbud av kulturupplevelser än vad som annars varit fallet. Det innebär också att näringen runt omkring en produktion ges större möjligheter att arbeta i regionen och slutligen innebär det att infrastrukturen totalt på Acusticum stärks vilket gör området mer attraktivt. Det är tillväxtavdelningens uppfattning att detta är en infrastrukturell satsning för näringen i och omkring Acusticum, det stärker dessutom LTU:s attraktion i form av goda utbildningsmöjligheter kring ny teknik. Slutligen är det en satsning som möjliggör för många, därför föreslår vi kommunstyrelsen att bifalla medfinansieringsansökan på kronor på tre år. Tillväxtavdelningen anser vidare att regionen är gynnad av denna satsning på ett sätt som bör resultera i ekonomisk stöttning. Därför bör kommunstyrelsens medfinansiering matchas av regionala aktörer. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 13 december 2010, Preliminära uppgifter

4 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 4 KS 8 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Tillväxtmotor för små och medelstora företag i Norrbotten Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar ur den tillväxtpolitiska reserven kronor 2011, kronor 2011, 2012 och 2013 samt kronor under år 2014 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att övrigt stöd, enligt lista nedan, beviljats. 2. Kommunstyrelsen anvisar ur tillväxtpolitiska reserven ett tillfälligt verksamhetsbidrag på kronor år Ärendebeskrivning Sökande: IUC Norrbotten Projektnamn: Tillväxtmotor för små och medelstora företag i Norrbotten Projektansvarig: Anders Wäppling Projekttid: till Anspråk: kronor under tre år i kontanter Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är kommuner i Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Almi Nord, Längmanska företagarfonden och Europeiska regionala fonden. Totalt omsluter projektet kronor. De kommuner i Norrbotten som är med Kalix 225 tkr, Luleå 225 tkr, Piteå 225 tkr, Boden 225 tkr, Älvsbyn 150 tkr, Överkalix 75 tkr, Kiruna 75 tkr, Gällivare 75 tkr, Pajala 75 tkr, Övertorneå 45 tkr, Jokkmokk 45 tkr, Arvidsjaur 45 tkr, Arjeplog 45 tkr, Haparanda 45 tkr. Finansiärer Belopp Kommuner Norrbotten Norrbottens läns landsting Almi Nord Länsstyrelsen i Norrbottens län Längmanska företagarfonden Europeiska Regionala fonden Företagens monetära insatser Totalt

5 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 Nytt beslut Vid Strukturfondspartnerskapets möte i december 2010 avslogs ansökan om medfinansiering från den europeiska regionala fonden. Anledningen var brist på kapital. Projektägaren har av Tillväxtverket ombetts att söka igen. Därför ansöker nu projektägaren, med samma monetära anspråk och med en något förändrad projektbeskrivning om kommunal medfinansiering. Beskrivning Projekt TBN, Tillväxt i befintligt näringsliv i Norrbotten, genomfördes Syftet var att skapa tillväxt i länets befintliga näringsliv främst i produktägande, basindustrinära och entreprenörledda småföretag. Projektet utvecklade TBN metoden för inventering av behov i små och medelstora företag är unik och framgångsrik, metoden har sedan dess spridits över Sverige. Under dessa år har sysselsättningsökningen varit för: Träindustrin Verkstadsindustrin Elektronikindustrin personer personer personer Föreliggande projekt, TM II, får en inriktning som är konkret och företagsnära vilket möjliggörs genom den djupa företagsinformation som TBN-verktyget tillfört. IUC kan härigenom i en förtroendefull relation uppmuntra, inspirera och stödja nätverk och enskilda befintliga och nya företag i arbetet att framgångsrikt utveckla och expandera sina verksamheter. Syftet är att vara en värdeskapande tillväxtmotor för SMF som bidrar till hållbar utveckling och tillväxt i Norrbotten. Projektidén är att utifrån sin fristående och kompletterande företagsnära position, i samverkan med industri, akademi, forskningsinstitut, finansiärer och samhälle, initiera samt genomföra behovsstyrda aktiviteter för främjande av hållbar utveckling och tillväxt bland små och medelstora företag (SMF) i norra Sverige. Målgrupper För närvarande finns ca 200 företag i en databas som IUC Norrbotten byggt upp för företag inom träförädling, verkstad och elektronik/it. Projektet har för avsikt att utöka antalet företag i databasen till 250 st år Huvudstrategin är att genom regelbundna möten och förtroende fulla samtal med enskilda entreprenörer och företagare ska projektet skapa en bred och djup kunskap om företagen i allmänhet och om deras utvecklings- och nyttoinriktade insatser och aktiviteter i form av kompetensutveckling, åtgärdsprogram, lämpliga mentorer, mötesarenor samt nätverksprojekt.

6 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 Tillväxtavdelningens uppfattning Avdelningen är positiv till projektet och föreslår bifall enligt ansökan och kommer under detta år att genomföra utbildning inom TBN databasen, för personer som arbetar inom tillväxtavdelningen, företagarcentrum och vindkraft. Många företag i Piteå har idag gjort analysen och fler företag kommer att få möjlighet de tre kommande åren. Underlaget kommer att utgöra en bra behovsinventering för såväl tillväxtavdelningens arbete som exempelvis Förvaltningen för Arbetsmarknad och Vuxenutbildningen. Bryggfinansiering Projektets möjligheter att uppnå full effekt minskade i och med att projektet fick avslag. För att minimera denna påverkan, samt för att stärka IUC:s egen verksamhet föreslås ett tillfälligt verksamhetsbidrag på kronor under Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 4

7 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 KS 9 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Internationellt direktflyg Swedish Lapland - Luleå Airport Beslut Kommunstyrelsen anvisar ur tillväxtpolitiska reserven kronor 2011 och kronor 2012 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att övrigt stöd, enligt lista nedan, beviljats. Ärendebeskrivning Sökande: Visit Luleå Projektnamn: Internationellt direktflyg Swedish Lapland - Luleå Airport Projektansvarig: Lars Lindberg Projekttid: Anspråk: kronor på två år Medfinansiering/intressenter: Projektets finansiärer är destinationsbolagen och kommunerna i femkanten, Swedavia, Pite Havsbad, Länsstyrelsen i Norrbottens Län och Norrbottens Läns Landsting. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Luleå Kommun Boden Kommun Älvsbyns Kommun Kalix Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Läns Landsting Swedavia Pite Havsbad Destinationsbolagen Totalt Nytt beslut Vid Strukturfondspartnerskapets möte i december 2010 avslogs ansökan om medfinansiering från den europeiska regionala fonden. Anledningen var brist på kapital. Projektägaren har valt att gå vidare med en nästan till hälften krympt budget för att inte 1 Alla belopp är i svenska kronor

8 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 tappa fart. Framförallt innebär minskningen av budgeten att 2012 blir betydligt mindre i omfattning samt att arbetet med de lokala entreprenörerna flyttas i stor utsträckning ut på destinationsbolagen. Beskrivning Etablering av en ny flyglinje kräver en omfattande samordning mellan olika intressenter för att underlätta flyglinjens etablering och för att säkra dess långsiktiga överlevnad. Visit Swedens samarbetsmodell Partnerskap som för närvande finns etablerat på cirka tio olika orter i Sverige har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att samordna och hantera dessa insatser. I dagsläget finns internationella flyglinjer mellan Luleå och London samt Luleå och Riga. Piteå kommun har tidigare finansierat en nu avrapporterat projekt, Citybreak to Swedish Lapland som fokuserat på att upprätta nyss nämnda destinationer. Då var kommunens totala finansiering kronor på tre år. Vid upprättande av det Partnerskap som nyss beskrivits undertecknade Piteå Kommun en avsiktsförklaring att fortsatt finansiera upprättandet av dessa linjer i form av marknadsföring och mottagarorganisation med kronor. Då Etapp 2 fick avslag av Strukturfondspartnerskapet minskar budgeten med hälften. Detta får en stor effekt på möjligheterna för projektet att arbeta med mottagarfunktion ute i näringslivet. Branschen tänker sig att denna verksamhet ska utföras i större utsträckning av befintliga destinationsutvecklingsbolag såsom Piteå Presenterar och Swedish Lapland. Partnerskapet ska också upprätthållas under 2011 men avvecklas 2012 för att utföra en mindre marknadsföringsinsats mot främst London. Projektledningens bedömning är att bearbetning av marknaden är tillräcklig för att upprätta en hållbar flyglinje. Inom ramen för partnerskapet ska projektet: Sweden s Londonkontor marknadsföra regionen på den engelska marknaden. Marknadsföringen inriktas både till slutkunder och återförsäljare och inkluderar workshops mässor, personliga bearbetningar, visningsresor med mera. och bistå den lokala och regionala turistnäringen i dess utveckling av produkter för den nya marknaden samt också aktivt involvera näringen i projektets marknadsföringsinsatser. Tillväxtavdelningens uppfattning Avdelningen anser att de redan idag investerade kronorna från Piteå kommun samt de dryga 6 miljoner kronor som regionen satsat på att upprätta flyglinjerna Riga

9 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 och London måste följas upp med en bearbetning av destinationernas hemmamarknad. Detta för att skapa en uthållig flyglinje mellan dessa två orter. Syftet är som avdelningen ser det två. Dels skapas en direkt tillgång till nya marknader för den viktiga besöksnäringen och dels höjs den regionala attraktionskraften då infrastrukturen för regionens invånare förbättras. Dessutom anser avdelningen att vi ska uppfylla kommunens avsiktsförklaring. Därför föreslår tillväxtavdelningen kommunstyrelsen att medfinansiera projektet med kronor över två år. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 5

10 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 KS 10 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Produktion Botnia Beslut Kommunstyrelsen anvisar ur den tillväxtpolitiska reserven kronor 2011, och 2013 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att övrigt stöd beviljats. Ärendebeskrivning Sökande: Luleå Tekniska Universitet Projektnamn: Produktionslyftet Projektansvarig: Jan Johansson Projekttid: till Anspråk: kronor under tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektet förväntas finansieras av Överkalix, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Boden, Skellefteå samt Robertsfors kommun. Dessutom Länsstyrelsen i Norrbottens Län, Region Västerbotten samt Europeiska regionala fonden. Totalt omsluter projektet cirka 18 miljoner kronor. Nytt beslut Projektledningen har inte fått gehör hos övriga finansiärer. Därför drogs ansökan till Europeiska regionala fonden in och en ny ansökan med ett större ekonomiskt ansvar för deltagande företag har upprättats. Skillnaden mot det projekt som kommunen beslutade att finansiera med kronor över tre år är framförallt att fokus flyttas något från enskilda företag till nätverk av företag för att kunna nå en större del. Beskrivning Bakgrundsbeskrivning, Tillverkningsindustrin har under de senast 100 åren varit en motor för tillväxt och välfärd. Samtidigt som en minskande andel av arbetskraften har sin anställning i tillverkningsindustrin, så har denna industri en avgörande betydelse för den regionala och nationella tillväxten och välfärden. Den minskande andelen anställda i tillverkningsindustrin hör ihop med rationaliseringseffekter som ökar omsättningen per anställd. Samtidigt ökar de tillverkande företagens köpta tjänster. För närvarande anses metoden LEAN vara det mest effektiva sättet att öka eller i varje fall bibehålla produktiviteten och konkurrenskraften inom tillverkningsindustrin. Projektbeskrivning, Produktion Botnia syftar till att skapa långsiktig tillväxt i småoch medelstora tillverkande företag i Övre norrland. Förbättrad kompetens och effektivare produktionsmiljöer skall leda till ökad konkurrenskraft, lönsamhet och

11 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 tillväxt. Huvudmålet med programmet är att öka kompetensen och införa modern produktion med goda arbetsförhållanden i attraktiva och effektiva produktionsmiljöer. Basen för verksamheten utgörs av fyra plattformar, nätverksplattformen, företagsplattformen, kompetensplattformen och forskningsplattformen. I den reviderade ansökan läggs en större tonvikt på nätverksplattformen. Projektets mål, 30 företag har medverkat i programmet, 5 kommuner har engagerats i programmet, aktiviteter har genomförts i samtliga kommuner i övre norrland, 800 personer har medverkat i programmet, 3 forskarexamina har avlagts, 20 artiklar har publicerats, Produktion Botnia är erkänt som ett kompetenscentrum för förändringsarbete med LEAN som utgångspunkt. Projektets målgrupp, Framtida tillväxt och sysselsättningsökning kommer att ske framförallt inom små och medelstora företag, därför är privatägda tillverkande små och medelstora företag målgruppen. Tillväxtavdelningens uppfattning Medverkande företag under perioden har från Piteå varit, Lindbäcks Bygg, Polardörren, Boxmodul, Öjeby Glas, Siverts, och Svalson. De medverkande Piteå företagen har varit mycket positiv under tidigare period och kommer därför att i fortsättningen delta i projektet, alla utom Polardörren. Företagen vill att vi sprider detta till övriga företagen i Piteå och ställer gärna upp som referenser. Avdelningen anser att den reducerade budgeten ger en viss negativ effekt för de enskilda företagen då deras egen insats ökar. Däremot anser avdelningen att den sökande verksamheten stärkt, något som är positivt för regionen då effektivisering av produktion är eftersträvansvärd, inte bara för industriföretag. Tillväxtavdelningen rekommenderar bifall till ett reducerat belopp (första anspråk var kronor) om totalt kronor över åren (tre år). Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari

12 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 KS 11 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Unga Till Arbete i Norr (UTAN) Beslut Kommunstyrelsen anvisar ur den tillväxtpolitiska reserven kronor år 2011 och kronor per år under perioden 2012 och 2013 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att stöd från den Europeiska Sociala Fonden beviljats. Reservation Elisabet Berg (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Sökande: Piteå Kommun Arbetsmarknad och Vuxenutbildning Unga Till Arbete i Norr Vera Nilsson Projektnamn: Projektansvarig: Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Arbetsförmedlingen, Piteå Kommun (Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning, NAV samt Kommunstyrelsen) Luleå Kommun och Europeiska Sociala Fonden. Eventuellt kommer även Skellefteå Kommun att delta, i så fall med cirka 4 miljoner kronor. Totalt omsluter projektet kronor Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun, NAV Piteå Kommun, Kommunstyrelsen Arbetsförmedlingen (Piteå) Luleå Kommun (Skellefteå Kommun) Europeiska Sociala Fonden (Europeiska Sociala Fonden, Skellefteå) Totalt Beskrivning Projektet fokuserar på svårigheterna för unga människor med ofullständiga betyg. Offentligheten har inte tillräckligt goda metoder för att hjälpa denna målgrupp in på 1 Alla belopp är i svenska kronor

13 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 arbetsmarknaden. Inom projektet ska alternativa pedagogiska miljöer erbjudas dessa unga individer. Lärandemiljöerna ska utformas tillsammans med företag i regionen och baseras på de ungas egen vilja till entreprenörskap och kreativitet. Entreprenöriellt förhållningssätt kommer att vara ett viktigt fokus för hela arbetet inom projektet. Projektet har genomfört en förstudie där den ovan beskrivna verkligheten och metod har utarbetats. Nu ska teorin omsättas i praktiken. NAV har tidigare bedrivit projekt som KOMPARE och KOMLÄR som båda bidrar men kunskap och insikt i detta projekt. Projektet beskrivs kortfattat i det PM från Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Tillväxtavdelningens uppfattning Projektets ansats, att stärka möjligheterna för unga människor att fullgöra sina gymnasiestudier och därigenom åka möjligheterna till ett tillträde på arbetsmarknaden är central för regionens möjlighet att möta den kommande arbetskraftsbristen. Kompetent och tillgänglig arbetskraft är central för regionens möjlighet att fortsatt utvecklas. Tillväxtavdelningen anser att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har ett huvudansvar för frågan och ska således finansiera projektet i stor utsträckning. En mindre del av projektets kostnader menar tillväxtavdelningen ligger i linje med det tillväxtfrämjande arbete som tillväxtpolitiska reserven ska stötta. Dels har projektet ett entreprenöriellt förhållningssätt som fokuserar på ungas möjlighet och vilja att driva eget företag. Dessutom är en kompetent och tillgänglig arbetskraft av stor betydelse för samhällets möjligheter att generationsväxla och att nyrekrytera. Av ovanstående anledning föreslår tillväxtavdelningen kommunstyrelsen att medfinansiera projektet UTAN med totalt kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår vid sammanträde 17 januari 2011, 7 kommunstyrelsen att anvisa ur den tillväxtpolitiska reserven kronor år 2011 och kronor per år under perioden 2012 och 2013 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att stöd från den Europeiska Sociala Fonden beviljats. Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S) bifall till arbetsutskottets förslag. Elisabet Berg (M): Avslag till att medel ska anslås ur tillväxtpolitiska reserven. I övrigt bifall till projektet.

14 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 7

15 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 KS 12 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan -Centrum för högpresterande stål (CHS) etapp Beslut Kommunstyrelsen anvisar ur den tillväxtpolitiska reserven kronor år 2011 och kronor per år under perioden 2012 och 2013 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljats. Ärendebeskrivning Sökande: Projektnamn: Luleå Tekniska Universitet, Avd. för Hållfasthetslära Centrum för Högpresterande Stål Etapp Mats Oldenburg Projektansvarig: Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Luleå Tekniska Universitet, Länsstyrelsen i Norrbottens Län, Region Västerbotten, Piteå kommun, Skellefteå kommun, Luleå kommun, Umeå kommun och Europeiska Regionala Fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Region Västerbotten Luleå Kommun Skellefteå Kommun Umeå Kommun Luleå Tekniska Universitet Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Beskrivning Centrum för Högpresterande Stål bildades 2005 och har de senaste tre åren haft sin verksamhet i ett projekt finansierat av bland annat Piteå kommun ( kronor). Projektet har under den perioden främst fokuserat på industriella teknikutvecklings- 1 Alla belopp är i svenska kronor

16 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 16 projekt (totalt drygt 10 stycken med inte fullt 10 företag) samt industrinära forskningsprojekt (totalt fem olika doktorsavhandlingar inom lika många avdelningar). I Piteå är det företaget Accra Teknik AB som deltagit i två olika teknikutvecklingsprojekt. Inför nästkommande period är det projektledningens mål att fortsatt arbeta med de påbörjade forskningsprojekten samt att genomföra ytterligare åtta industriella teknikutvecklingsprojekt. CHS kommer också att under perioden arbeta för en utökad nationell finansiering av den forskningsrelaterade delen i centrumbildningen. Visionen är att sätta regionen på kartan som en tung aktör när det gäller att erbjuda avancerade produkter, processer och material inom området högpresterande stål. CHS har också en redan nu upparbetad kontakt med såväl Scania som Volvo Personvagnar. Två företag som utgör en motor för ett antal för regionen viktiga företag. Tillväxtavdelningens uppfattning CHS har under de senaste åren genomfört ett antal teknikutvecklingsprojekt, i paritet med de mål som sattes upp innan projekts start. Tillväxtavdelningen har ingen anledning att tro att projektet i Etapp inte ska nå de resultat som de förutsatt sig. Målgruppen i antal företag är relativt liten jämfört med andra liknande projekt och den totala budgeten är också mindre än liknande projekt. I Piteå finns det väldigt få företag som aktivt arbetar med Högpresterande stål mot främst fordonsindustrin. Däremot utgörs en inte obetydande arbetsmarknad i Piteå av företag som Gestamp Hardtech och SSAB som utgör kärnan av de företag som drar nytta av LTU:s forskningsresultat och omvandlar dessa till kommersiella varor. För regionen och för universitetet utgör detta projekt en viktig byggsten i att utveckla relationen mellan akademin och väldigt högkompetenta företag. Enligt projektledningen kommer cirka hälften av budgeten att läggas på forskning och resterande på industriutveckling. LTU:s del av finansieringen utgör cirka 38 procent av medfinansieringen (exklusive den europeiska medfinansieringen). Det är tillväxtavdelningens uppfattning av regionen ska finansiera det regionala mervärdet i form av nya produkter och tjänster medan nationen och universitet ska finansiera den offentliga forskningen som är viktig för hela nationen. Därför anser tillväxtavdelningen att LTU:s del av finansieringen är något i underkant. Det ansökta anspråket kronor är något lägre än den medfinansiering som Piteå kommun stöttade projektet med i föregående period men trots det för högt relativt andra universitetsprojekt, särkilt då kommunens näringsliv inom branschen är relativt liten. Accra Teknik har upplevt stor nytta av projektet och signalerar ett fortsatt intresse av samverkan med CHS. Projekt som ESIS och Evonet ERT liknar CHS i antalet företag i Piteå som är direkt påverkad av projektet. Där är Piteå kommuns finansiering kronor på tre år. Då tillväxtavdelningen anser att LTU:s andel av finansiering är något i underkant föreslår vi kommunstyrelsenatt medfinansiera projektet med kronor på tre år.

17 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 17 Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 8

18 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 18 KS 13 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - LJUDIT Ljud som informationsbärare i industrin och tjänstetillämpningar Beslut Kommunstyrelsen anvisar ur tillväxtpolitiska reserven kronor per år under perioden 2011, 2012 och 2013 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att övrigt stöd, enligt lista nedan, beviljats. Ärendebeskrivning Sökande: Projektnamn: Interaktiva Institutet, Sonic Studio LJUDIT Ljud som informationsbärare i industrin och tjänstetillämpningar Katarina Delsing Projektansvarig: Projekttid: Anspråk: kronor på tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Interaktiva Institutet, Länsstyrelsen i Norrbottens Län, Piteå kommun och Europeiska Regionala Fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Interaktiva Institutet/RISE Europeiska regionala utvecklingsfonden Överskott från gamla projektet Totalt Nytt beslut Vid Strukturfondspartnerskapets möte i december 2010 avslogs ansökan om medfinansiering från den europeiska regionala fonden. Anledningen var brist på kapital. Projektet låg först i prioriteringsordning av de som fick avslag. På inrådan av Tillväxtverket söker därför projektägaren, med samma anspråk och med samma projektbeskrivning som tidigare om kommunal medfinansiering, statlig och europeisk medfinansiering. 1 Alla belopp är i svenska kronor

19 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 Beskrivning Sonic Studios har under de senaste åren etablerat sig som ett högkvalitativt forskningscentrum för ljud och ljuddesign. Under samma period har intresset för ljuddesign ökat från andra kommersiella aktörer. Främst för att de visuella kanaler som hitintills används börjar vara full för användaren, dessutom har tekniska landvinningar och forskning skapat nya förutsättningar och gett ljud ett större erkännande som kommunikationsmedel än tidigare. Sonic vill undersöka hur ljuddesign för användarmiljöer kan utvecklas och vävas in i den totala designen av system, i syfte att minska visuell belastning och distraktion och för att ge en förbättrad upplevelse av individen. Efter att under ett antal år byggt upp sin kunskap vill nu Sonic var en del av värdekedjan i regionens företag och integrera sina kunskaper i främst tjänsteproduktion. Tidigare har man jobbat med fordonsindustrin, nu vidgar man sina målgrupper till Basindustrin (via Process IT, tittar på kontrollrummen främst) E-hälsa (via E-health in innovation centre, centrumbildning LTU) och spel/media främst mot forskning och utveckling som pågår i Skellefteå. Sammantaget handlar projektet om att tillsammans med andra aktörer inom utpekade målgrupper förädla arbetssätt eller produkter och tillsammans med SME:s i regionen föra ut dessa på en marknad. Tillväxtavdelningens uppfattning Sonic Studio är den aktör på Acusticum som bedriver tillämpad forskning i störst utsträckning och är av den anledningen en viktig aktör för området runt Acusticum och företagen inom kreativa näringar. Studion närmar sig nu i en mycket högre grad än tidigare det regionala näringslivet, något som kommer att gynna regionens utveckling kring kreativa näringar. Projektet är också till gagn för processindustrin, främst vad gäller arbetsmiljöfrågor, i regionen. Tjänstenäringens tillväxt har varit stark i västvärlden under senare år, i regionen har vi inte hängt med i samma takt. En sådan utveckling är alarmerande på lång sikt och även här ser avdelningen Sonics arbete som en tillgång. Sökt anspråk är något högre än föregående period, samtidigt som vi försöker vara återhållsamma. Av ovanstående anledningar föreslår tillväxtavdelningen en medfinansiering till projektet med kronor på tre år, vilket i sådana fall skulle vara en minskning med kronor. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 9

20 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 20 KS 14 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Välkommen till Piteå andra perioden Beslut 1. Kommunstyrelsen anvisar ur tillväxtpolitiska reserven anvisa kronor år 2011 samt kronor år 2012 och 2013 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att övrigt stöd, enligt lista nedan, beviljats. 2. Kommunstyrelsen anvisar ur tillväxtpolitiska reserven ett tillfälligt verksamhetsbidrag på kronor år 2011 för att upprätthålla Piteå Presenteras verksamhet från januari till projektets start i juni. Reservation Brith Fäldt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Sökande: Piteå Presenterar ekonomisk förening Projektnamn: Välkommen till Piteå andra perioden Projektansvarig: Caroline Trapp Projekttid: ( till ) till Anspråk: kronor under 2,5 år samt kronor för våren 2011 Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Piteå Kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten och Europeiska regionala fonden. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun, Tillväxtreserven Ev. Piteå Kommun, Tillväxtavdelningen Länsstyrelsen i Norrbottens län Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Totalt Nytt beslut Vid Strukturfondspartnerskapets möte i december 2010 avslogs ansökan om medfinansiering från den europeiska regionala fonden. Anledningen var brist på kapital. I bifogat brev beskriver Piteå Presenterar anledningen till detta avslag samt vilka effekter det ger på den ekonomiska föreningen. Projektägaren kommer att söka ett nytt projekt med start 1 juli Projektet kommer att löpa under 2,5 år och relationen mellan de olika 1 Alla belopp är i svenska kronor

21 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 finansiärerna är densamma i den nya budgeten. Den reviderade ansökan håller på att utformas men är i all väsentlighet likt den föregående utom att en vintersäsong försvinner och därigenom kostnaderna för den. Likväl minskar finansieringen i lika stor grad. Beskrivning Arbetet med besöksnäringens utveckling fortskrider enligt den handlingsplan som kallas Gästboken. De utmaningar som togs fram i den är i allra högsta grad väsentliga fortfarande, även om en stor del förbättras. Ansökan lyfter upp följande: Gemensam säljkanal Svagt vinterutbud Lite paketeringar Dålig marknadskunskap Öka konferensförsäljning (ej ur Gästboken) Tillväxtavdelningens uppfattning Projektet som sådant har en bra och realistisk ansats. De ekonomiska bidragen från regionalt håll har generellt minskat under senare år, därför är det viktigt att fortsatt regional samordning prioriteras, i högre utsträckning än tidigare. En svaghet är avsaknaden av privat finansiering, något som av ordföranden lyfts upp som ett prioriterat arbete utanför projektet. Det är tillväxtavdelningens uppfattning att ökat privat engagemang är avgörande för verksamhetens fortlevnad och skall därför vara prioriterat. Det kan dock vara klokt att lägga sådan finansiering utanför projektet då det dels inte växlas upp och är mer fria pengar för verksamheten, under innevarande period har det privata kapitalet varit ca 700 tusen kronor per år. Det är tillväxtavdelningens uppfattning att privat finansiering måste öka och att regional samordning bör intensifieras. Våren 2011 Bifogat finns ett brev från Piteå Presenterar som beskriver hur det faktum att projektet avslogs i Strukturfondspartnerskapets möte i december påverkar den ekonomiska föreningen. Föreningen har ett antal kostnader som påverkar deras ekonomiska situation samtidigt som det är skadligt för såväl destinationsnäringen som för den ekonomiska föreningen (med risk för medlemsras) att göra halt i sin verksamhet fram till juni Piteå Presenterar föreslår Piteå kommun att kommunens tidigare beslut på 1,2 miljoner kronor per år i tre år ska ligga kvar och att föreningen får använda 600 tusen kronor första halvåret för att dels täcka driftskostnader men också för att upprätthålla en viss verksamhet. Den privata finansieringen förväntas vara 300 tusen kronor under det första halvåret.

22 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 22 Tillväxtavdelningens uppfattning Under snart 10 år har kommunen tillsammans med näringen och andra aktörer arbetat för att möjliggöra en näringslivsbaserad destinationsorganisation. Det finns fortsatt saker som måste förbättras, exempelvis så bör det finnas en grundfinansiering, oberoende av strukturfondsmedel, för en basorganisation i den ekonomiska föreningen. Tillväxtavdelningen delar Piteå Presenterars farhågor om medlemsavhopp och då uppstår en inte oväsentlig kostnad då det nya projektet eventuellt ska startas. Det är avdelningens uppfattning att Piteå Presenterar behöver ett verksamhetsbidrag fram till ny projektstart den 1 juni för att upprätthålla det pågående arbetet inom föreningen och hålla igång en viss verksamhet och marknadsföring under denna period. För detta krävs närmare 600 tusen kronor. Av ovanstående anledning föreslår tillväxtavdelningen kommunstyrelsen att bifalla projektets medfinansiering på totalt 3 miljoner kronor, samt att bifalla ett temporärt verksamhetsbidrag under första delen av år 2011 på 600 tusen kronor. Sammantaget 3,6 miljoner kr under åren , vilket motsvarar samma medfinansieringsram som kommunstyrelsen anvisade till projektet i juni Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår vid sammanträde 17 januari 2011, 10 kommunstyrelsen att anvisa ur tillväxtpolitiska reserven kronor år 2011 samt kronor år 2012 och 2013 (totalt kronor) samt att anvisa ur tillväxtpolitiska reserven ett tillfälligt verksamhetsbidrag på kronor år 2011 för att upprätthålla Piteå Presenteras verksamhet från januari till projektets start i juni. Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S) och Elisabet Berg (M): Bifall till arbetsutskottets förslag med ändring att tillfälligt verksamhetsbidrag beviljas med kronor år Brith Fäldt (V): Bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar ordförandens förslag. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 10.

23 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 23 KS 15 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Luleå Airport internationell flygplats för person och frakt Beslut 1. Kommunstyrelsen vill poängtera att Luleås flygplats är en statlig flygplats och utgör således en nationell angelägenhet. Utöver de flygplatser som redan idag övertagits av regionala aktörer är det centralt för hela Sveriges utveckling att staten tar sitt ansvar för de flygplatser som kvarstår i statens ägo. Det är Piteå kommuns uppfattning att regionala tillväxtmedel inte ska användas till en verksamhet som på så tydligt sätt utgör ett statligt ansvar. 2. Kommunstyrelsen avslår ansökan på kronor för projektet Luleå Airport en flygplats för person och frakt. Piteå kommun anser att projektet i sin helhet saknar ett tillväxtfokus då användningsområdet för utbyggnaden av flygplatsen syftar till att öka antalet passagerare som lämnar länet för konsumtion på annat håll. Det är kommunens uppfattning att de utvecklingsmedel som finns på såväl lokal, regional och nationell nivå ska i första hand användas till att tillväxt i form av fler och uthålliga arbetstillfällen främjas. Detta gör inte det nämnda projektet i sin helhet och därför avslås ansökan på den del av projektet som kallas Fas Kommunstyrelsen anslår ur den tillväxtpolitiska reserven kronor under år 2011 till projektet Luleå Airport en flygplats för person och frakt. Piteå kommun anser att utbyggnaden av airside i projektet har en stark koppling till flygplatsens möjligheter att utgöra ett nav för godshantering i Barents. Något som stärker möjligheten för regionens näringsliv att exportera sina produkter till nya marknader. Flygplatsens godshantering i sig utgör också en konkurrensfördel för nya aktörer att etablera sig i regionen. Piteå kommuns finansiering är inte villkorat Fas 2 i projektet, men kommunens andemening är att medfinansieringen ska tillfalla den delen av projektet. Ärendebeskrivning Sökande: Projektnamn: Swedavia (fd. Luftfartsverket) Luleå Airport internationell flygplats för person och frakt Peter Oscarsson Projektansvarig: Projekttid: Anspråk: kronor på två år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Swedavia, Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting, femkantens kommuner och Europeiska Regionala Fonden. Total finansiering uppgår till kronor.

24 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 24 Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Luleå Kommun Boden Kommun Kalix Kommun Älvsbyns Kommun Swedavia Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Läns Landsting Europeiska regionala utvecklingsfonden Totalt Ny ansökan Swedavia hade en ambition att under våren 2010 ansöka om en utbyggnad av Luleå Flygplats, där den totala kostnadsmassan då uppgick till 185 miljoner kronor. Den investeringsnivån var inte möjlig att finansiera varpå projektet reviderats till de 105,8 miljoner som dagens projekt omsluter. Swedavia menar att detta är en miniminivå för att kunna garantera de funktioner som nedan finns beskrivna. Skillnaden mellan dagens ansökan och den för ett halvt år sedan är en minskning av ambitionsnivån, vilket ger sig uttryck i förenklade byggnadslösningar, sänkta kvalitetskrav på exempelvis ytskikt samt en minskning av de ytor i terminalen som berörs av ombyggnationen. Beskrivning Kallax flygplats byggdes 1984 för en reglerad flygmarknad, vilket innebar att det gick ett antal flyg per dygn fördelat jämnt över tid. Idag är flyget oreglerat vilket har inneburit att flygen går då efterfrågan är störst (6-8 och åker lejon parten av resenärerna). I dag trafikeras flygplatsen av 1 miljon passagerare som, även för en reglerad marknad, är för stor för flygplatsen kapacitet. Med dagens flygmönster uppstår stora bekymmer vad gäller infrastrukturen på flygplatsen. Övriga utmaningar är den kraftigt höjda säkerhetskraven som tar större utrymme och skapar stora köer. Speciellt gäller detta flyg utanför Schengen och med planer på direktflyg till London aktualiseras bekymret. Beräkningar visar på att passagerarvolymen 2013 kommer att uppgå till 1,3 miljoner och då kommer logistiken att ytterligare försvåras. Kvalitén i resandet kommer att ta stryk om inget görs. Utöver detta kommer nya krav på flygplatser som vill ta emot väldigt stora plan. Taxibanan behöver exempelvis breddas. 1 Alla belopp är i svenska kronor

25 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 25 Projektet möter dessa utmaningar genom kraftiga investeringar genom två faser. Fas 1; ca 76 miljoner (i ursprungsplan vad det 120 miljoner) satsas på ombyggnationer av terminal för att möta 1,3 miljoner passagerare och de nya säkerhetskraven. Fas 2: ca 28 miljoner (i ursprungsplan var det 40 miljoner) satsas på airside där breddning av taxibanor och parkeringsplatser för stora flygplan är stora poster. Tillväxtavdelningens uppfattning De förändringar som Swedavia gjort inför denna ansökan, relativt ursprungsplanen, är i sig anmärkningsvärda, men påverkar inte den kritik som avdelningen hade inför första ansökan. Avdelningen skrev då: Infrastruktur är kanske den viktigaste delen av offentlighetens förutsättningsskapande för tillväxt. I vår del av landet är flygplatsen kvalité och storlek av avgörande betydelse. Om behovet finns för en utbyggnad så är det till gagn för hela regionen. Avdelningen ställer sig dock frågande till om detta är en kommunal uppgift. Luleå Flygplats (Kallax) är en statligt prioriterad flygplats och bör då också vara statens uppgift att sköta. Länsaktörer går också kraftigt in och finansierar projektet enl. förslaget. Kommunal finansiering uppgår till 11,5 procent (då inkl. uppväxlad medfinansiering från EU). Om det är kommunstyrelsens uppfattning att kommunen ska medfinansiera statliga flygplatser så är det avdelningens uppfattning att Luleå Flygplatsen är prioriterad och förslaget blir då ett bifall till ansökan. Ett motkrav bör då vara tillgång till reklamplats i nya terminalen under en relativ lång tid. I denna lösning är kommunal finansiering 13 % enligt samma räkneexempel som ovan. Swedavias egna andel har ökat från 59 procent till 71 procent vilket visar att staten tar ett större ansvar än tidigare. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse daterat 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 11

26 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 26 KS 16 Dnr 11KS Medfinansieringsansökan - Go Business en inkubator för kreativa näringen Beslut Kommunstyrelsen anvisar ur tillväxtpolitiska reserven kronor 2011 och 2012 (totalt kronor). Beslutet gäller under förutsättning att medfinansiering från Länsstyrelsen i Norrbotten beviljas Ärendebeskrivning Sökande: Projektnamn: Piteå Kommun - Tillväxtavdelningen Go Business en inkubator för kreativa näringen Greta Wimander Projektansvarig: Projekttid: till Anspråk: kronor under tre år Medfinansiärer/intressenter: Projektets finansiärer är Piteå kommun, Norrbottens läns landsting, Luleå Tekniska Universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens Län. Totalt omsluter projektet kronor. Finansiärer Belopp 1 Piteå Kommun Norrbottens läns landsting Piteå Näringsfastigheter Länsstyrelsen i Norrbottens Län Totalt Nytt beslut Vid Strukturfondspartnerskapets möte i december 2010 avslogs ansökan om medfinansiering från den europeiska regionala fonden. Anledningen var brist på kapital. Tillväxtavdelningen har av Länsstyrelsen i Norrbottens län ombetts att söka finansiering för att färdigställa utvecklingsarbetet med Go Business. Därför ansöker nu projektägaren, med samma anspråk och med samma projektbeskrivning som tidigare om kommunal medfinansiering. 1 Alla belopp är i svenska kronor

27 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 27 Beskrivning Go Business har under de senaste två åren haft, via Acusticum Next Step, deltidsbemanning. Detta har gett stora effekter på kvalité och kvantitet för start och överlevnaden av nya företag på Acusticumområdet. Dessutom har verksamheten bidragit till en attraktionshöjning för övriga hyresgäster i området. Finansieringen av Acusticum Next Step sträcker sig 2010 ut. Det återstår ett par utmaningar innan verksamheten kan stå på egna ben. Projektet avser att arbeta med följande utvecklingsområden för att möta dessa utmaningar. Projektet ska samtidigt fortsatt driva inkubatorn. 1. Systematisera processen Processen och metoden är idag uppbyggd runt ett fåtal eldsjälar. Inkubatorn är inriktad på tjänstenäringen, vilket är ovanligt, och dessutom fokuserad på den kreativa näringen. Liknande verksamheter i Sverige är väldigt sällsynta, och oftast även de i ett tidigt skede. Därför har processens nuvarande utformning utvecklats till stor del på egen hand utan möjlighet att ta lärdom från andra. Verksamheten är trots detta framgångsrik, mycket på grund av kompetenta och drivna personer inom organisationen. Nu har verksamheten nått den punkt där processens grundläggande delar fungerar väl, med goda resultat som bevis. Projektets nästa uppgift är att systematisera verksamheten så att beroendet av enskilda individer minskar. 2. Paketera processen När processen är systematiserad kan också inkubatorns arbetssätt exporteras till andra delar av regionen. Det skulle gynna såväl branschens utveckling i Sverige men också lyfta Piteås tillgångar i form av utbildning och övrig infrastruktur till en ny nivå. Genom att exportera vår kompetens möjliggör vi också får företag på orten att ta del av en större marknad och vänder stora aktörers ögon mot oss. Därför ska processen paketeras och göras säljbar till andra delar av regionen, nationen och unionen. 3. Utveckla metoden Det finns fortsatt delar att utveckla inom inkubatorn, dessa är främst relaterad till branschens omognad, men också avstånden till marknaden. Projektet kommer fortsatt att fokusera på utveckling av produktionen på hemmaplan. Tillväxtavdelningens uppfattning Tillväxtavdelningen anser att Go Business utgör en central del i Acusticums och de kreativa näringarnas fortsatta utveckling i Piteå. Verksamheten är under kraftig utveckling och har kö in till inkubatorn. Nu ligger fokus på att höja överlevnaden av de som deltar i utbildningen, inte att fylla inkubatorn som tidigare har varit fallet. En del av

28 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 28 de deltagande entreprenörerna kommer att fortsätta att driva sitt företag utanför Piteå. Denna del är större i Go Business än i övrig nyföretagverksamhet, mycket på grund av att universitetet utgör en stor plantskola. Det är en stor anledning till varför verksamheten, trots relativt liten omsättning läggs i ett projekt, för att dela kostnaderna med regionen. Vi anser också att Go Business utgör en attraktionshöjning för universitetets utbildningar, därför bidrar verksamheten till hela områdets fortsatta positiva utveckling. Därför rekommenderas bifall till ansökan. Beslutsunderlag Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse 13 januari 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 januari 2011, 12

29 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 29 KS 17 Dnr 11KS Finansieringsansökan kommunanpassad version av lokal/markregister Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunledningskontoret/tillväxtavdelningen för ytterligare beredning. Ärendebeskrivning Sökande: Anspråk: Piteå kommun tillväxtavdelningen kronor Beskrivning Under en längre tid har ett kommunalt register över lediga lokaler och tomter efterfrågats av näringslivet i Piteå. Problemet har varit att säkerställa kvaliteten i registret då innehållet ska täcka alla, privata som offentliga lediga lokaler. Företaget Regina Ervik AB har presenterat en lösning som dels är kommunanpassad och avsändaren utåt till medborgarna och eventuella etablerare är Piteå kommun medan företaget ansvarar för innehållets aktualitet. Kostnaden för införandet av registret uppgår till kronor. I denna kostnad innefattas överföring av basdata från lantmäteriet, inregistrering och uppföljning samt länkning till kommunwebben. Utöver detta utgår en årsavgift på kronor. Årsavgiften kommer tillväxtavdelningen i första hand och eventuellt Mark och Skog att finansiera via befintlig budget. Tillväxtavdelningens uppfattning Tillväxtavdelningen upplever att efterfrågan på ett register över lediga lokaler är relativt stor. Detta register utgör dels ett väldigt gott arbetsredskap i arbetet med etableringar men även för andra avdelningar i kommunen samt för lokala aktörer, främst då fastighetsägare. Tillväxtavdelningen förslår kommunstyrelsen att tillskjuta investeringskostnaden på kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår vid sammanträde 17 januari kommunstyrelsen besluta att anvisa ur den tillväxtpolitiska reserven kronor för en engångsinvestering för upprättande av ett publikt lokal/markregister. Yrkanden Helén Lindbäck (KD): Bifall till arbetsutskottets förslag. Ordförande Peter Roslund (S): Ärendet återremitteras för ytterligare beredning.