Mångsysslarna. Skogs - ägare i stan. Thomas Larsson Tanka med träbränsle. Bo T Holm Bråda dagar i Norra. Ulla-Britt, Emmy och Hanna

Transkript

1 Nr Pris 55 kronor inkl moms Mångsysslarna Bo T Holm Bråda dagar i Norra Thomas Larsson Tanka med träbränsle Ulla-Britt, Emmy och Hanna Skogs - ägare i stan

2 För oss är effektivitet, ergonomi och funktion självklarheter.vi tror på små detaljer som gör skillnad. Närmaste återförsäljare: se jonsered.se eller Gula sidorna.

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 8 december TEMA: Förädling ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2004: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö Foto: Lena Hedman 5 LEDARE: En hoppingivande resa längs skogskantade vägar. 6 PROFILEN: Rivstart för Bo T Holm, Norras nye vd. 7 NYHETER: Pengar till plantering. 12 ORKANEN: Södra återställer virkespriserna. 14 MÅNGSYSSLARNA: För att leva på skogsgården gäller det att ha många järn i elden. 20 SKOG I STAN: En skogsdag utanför Stockholm lockade 800 deltagare med skog över hela landet. 23 KOOPERATION: Optimism på skogsägartinget. 24 BILAR, ATV & BRÄNSLE: Den senaste tekniken för terrängbilarna har tagit stora steg framåt. Framtidens bränsle kommer från skogen. 30 FORSKNING: Tips om hur du undviker att plantorna får köldskador. 32 SKOGSODLING: En snabbväxande skog av poppel för tankarna till plantageskogarna i Brasilien. 35 KOOPERATION: Nya spelregler missgynnar föreningen gentemot bolagen. 36 INDUSTRI: Efter några kärva år har jättesågen i Mönsterås vänt förlust till vinst. 39 EXPERTPANELEN: Besked om billig bil, utsatta ekar och avdrag för terränghjulingar. 42 TEKNIK: Många nya maskiner och ny utrustning. 44 MARKNAD: Högre fastighetspriser. Norrskog ökar förädlingen inom industribolaget. 46 SKOGSSKÖTSEL: Korridorsröjaren är här. 55 NAMN OCH NYTT: Träskön fototävling. 58 KRÖNIKAN: Krav på nya Skogsstyrelsen. MÅNGSYSSLARE. Peter Eriksson i Skyttmon är en av alla dem som har många järn i elden för att leva på sin skogsgård. Däribland jakt och jämthunden Lufsen behöver mycket träning inför älgjakten. Sidan 17 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA REKORD- TILLVÄXT. Här går det undan, skotten bakom Bengt Jönsson och Mattias Jönsson är inne på sitt femte år. Deras skog påminner om plantager i Brasilien! Sidan 32 POPULÄR SKOGSDAG med mycket utbor hölls i Ladvik. Staffan Dackman stekte kolbullar och han kan vända dem också Sidan 21 OMSLAG. Ronnie Johansson sköter själv allt arbete i skogen. Foto: Pär Fornling JÄTTESÅGEN ligger i den tekniska frontlinjen. På bilden kontrolleras brädorna med ett elektroniskt öga som scannar av ytan och hållfastheten testas med en ljudsignal som sänds genom virket. Sidan 36 VI SKOGSÄGARE 5/05 3

4 CENTRERA REKLAMBYRÅ Blixtsnabb. På två röda byter Dual om och förvandlas antingen till en fullblodsskördare eller en fullblodsskotare. När andra försöker baka ihop två olika skogsmaskiner i en satsar vi fullt ut och erbjuder en maskinplattform för två, tre eller fyra riktiga maskiner som garanterat går för fulla muggar i alla lägen. Dual är skördare, skotare, energivedsskördare och snart också markberedare. Rattar du en Dual tappar du aldrig produktionskapacitet på grund av olika konstruktionskompromisser. Dual är marknadens mest flexibla skogsmaskin och en ren njutning att arbeta i. Med några enkla kommandon blir Dual just den maskin som du för tillfället vill ha. Dual kompromissar aldrig ger 100% i alla skepnader!

5 En offert för valrörelsen Det är något fel på det här landet. Det är något fel när det finns så mycket att göra och så många som vill göra det, men inte får chansen. Allt färre gör allt mer tills de inte orkar mer. Sekreterare och lärlingar kan vi nästan bara se på svartvita långfilmer. Där finns också sådan kuriosa som postkontor, tågstationer där man säljer tågbiljetter och en levande landsbygd med service. Den ser vi inte så mycket av nu, på färden genom landet. Men vi ser oändliga landsvägsmil med trädkantade möjligheter. LEDAREN EN AV FÖRDELARNA med det här jobbet är att man får resa och se en hel del. Uppe i Piteå gläntar vi på dörren till framtidens energi. Där utvecklas tekniken som gör att masssabruken genom svartlutsförgasning kan tillverka drivmedel till en tredjedel av alla landets bilar och lastbilar! (se mer på sidan 24). En bit söder ut, på lantbruksuniversitetet i Umeå, finns en alltför liten rest av universitetets tekniska forskning (det mesta är för övrigt nedlagt). Där arbetar man med system för att ta tillvara röjningsveden till energi. På hamnområdet i Sundsvall reser sig de nya höga massiva trähusen som stolta och levande symboler för arbetet med regeringens träbyggnadsprogram, vilket enligt visionen ska ge nya jobb. Utanför Stockholm pågår arbetet med ytterligare ett jättelikt kraftvärmeverk för biobränsle. Och i allt fler affärer ser vi säckar med pellets till villaägare. Marknaden växer varje år och senaste noteringen är plus 25 procent. I Holland och Frankrike har vi sett hur regeringen uppmuntrar träbyggande, inte för träindustrins skull utan för miljön. För att fånga koldioxiden och bromsa växthuseffekten. I orter som Forshaga, Dingle, Lönsboda, Vindeln och Färgelanda besöker vi några av väldigt många mindre företag som utgör en alltför okänd miljardindustri för skogsteknik. En växande export marknad finns om hörnet, bara de hinner med och får handfast uppmuntran. Mycket inspiration till de mindre företagen har kommit från de större tillverkarna som gjort Sverige och Finland världsledande på kortvirkesmetoden, vårt avverkningssystem som nu erövrar världen. Vi träffar också en massa skogsägare som kompletterar det vanliga skogsbruket med småskalig förädling och turism. Och längs hela resan finns förstås den traditionella skogsindustrin, som står för vart fjärde industrijobb i landet och är helt avgörande för livet i många mindre orter. VID SIDAN AV RESVÄGEN tornar det arbetskrävande röjningsberget upp sig. Och den som tittar närmre ser föryngringar som borde planterats manuellt med bättre plantor, diken som borde rensas och skog med växtkraft som väntar på extra näring. Allt det där ger mer arbete som betalar sig direkt och ger vinster i efterföljande led, som skapar ännu mer arbeten. Det finns så mycket som behöver göras och man kommer långt genom att börja med skogen. Möjligheterna borde sammanställas till en tydlig offert för hundratusen nya jobb, eller vad det nu kan vara när man räknar samman möjligheterna. Ett skogsdoftande dokument om tillväxt som ger arbeten. Vad som sedan behövs för att verkställa offerten i form av forskning, exporthjälp, uppmuntran, bidrag, skatter, lagstiftning, utbildning och annat kan ju politikerna fundera på i den valrörelse som redan börjat. VI SKOGSÄGARE 5/05 Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Lugnet på älgpasset ger tid för eftertanke Det blev en rivstart för Norras nye vd. Knappt hade Bo T Holm hunnit dra igång arbetet med att effektivisera och organisera om förrän fusionen kom, långt tidigare än han förväntat sig. Och lugnet dröjer, mycket ska hända till årsskiftet! Av Pär Fornling På sätt och vis är dagen historisk. Det är den sista tisdagen i Norrbottens läns skogsägarförenings 62-åriga historia. Två dagar senare går man ihop med Norra Skogsägarna till den geografiskt största föreningen i landet. I denna hektiska brytningstid träffar vi Bo T Holm ute i skogen. Det blir många avbrott för samtal i mobiltelefonen och uppmuntrande ord till medarbetare. Tempot är uppskruvat och det går inte att missta sig på att han trivs med att leda företaget. Handel och affärer har Bo T Holm med sig hemifrån sedan flera generationer. Då handlade det om fisk och möbler. Det där med skogen kom senare. Och arbetet med kooperationen är en helt ny erfarenhet. Den första mars bytte han sida, från att ha arbetat för de privata köpsågverken till vd-stolen på Norra Skogsägarna. Varför? Jag ville komma tillbaks till affärsverksamheten efter att ha jobbat med näringspolitiska frågor i tio år för de privata sågverksägarna. Jag trivdes bra och de är jättetrevliga att arbeta med, men det var dags för något nytt. Blev det som du tänkt? En positiv överraskning är den stora lojalitet som personalen känner gentemot uppdraget från ägarna. Den är långt starkare än i många andra företag. En annan överraskning var att fusionen kom så snabbt. Men fusionen med Norrbotten låg väl i luften? Ja, men i början upplevde jag att det fanns osäkerhet mellan respektive part, vilket säkert bottnade i andra misslyckade samtal. Inledningsvis tänkte jag att det här skulle bli jobbigt och långdraget, men så vände det snabbt. Gick det för snabbt? Inte alls. För den operativa verksamheten är tempot viktigt, annars skapas osäkerhet och personalen tappar sugen. Däremot kan jag tänka mig att en del ägare tycker det gått undan lite väl mycket, även om vi lagt mycket tid på information. Vad vinner ni? Den rena fusionsvinsten är sex miljoner kronor om året i besparingar, men än viktigare är att vi får balans i våra virkesflöden. Tidigare hade vi för små volymer i Norrbotten, nu kan vi samla dem och bli en starkare part. Vi blir över huvud taget starkare både på marknaden och i näringspolitiken. Fungerar virkesmarknaden, eller har bolagen fortfarande en monopolliknande situation då det gäller att köpa massaved? Nu är det bättre. Dels är Norra större, dels har köparna blivit fler. En anledning är att Kappa och Billerud brutits ur det gamla statliga monopolet, vilket är bra. Nu har vi ganska många bruk att välja mellan, plus handeln med Finland. Förädlar ni allt timret själva? Nej, och det ska vi inte heller göra. Det är bra att vara nettosäljare av sågtimmer. Målet är att sälja 25 procent mer sågtimmer än vad vi själva förbrukar. Varför? Frånsett vinsten i att handla med virke är det viktigt att ha en uppfattning om vad som är rätt pris på råvaran. Det behöver vi veta för att bedöma lönsamhen i våra egna sågverk. Vi ska tjäna lika mycket på det timmer vi själva förbrukar som det vi säljer externt. För en utomstående är lönsamheten i sågverken svår att bedöma eftersom de är inbakade i föreningens resultat. Vore det inte bättre att ha dem i ett eget bolag? Vi har full kontroll och det räcker. När jag jobbade på köpsågverken hade jag väldigt gärna haft insikten för att kunnat ifrågasätta lönsamheten i olika, varierande, smådelar av föreningens verksamhet. Det hade man kunnat använda för att misstänkliggöra föreningen. Något sådant ska vi inte bjuda in till. Hur är lönsamheten i industrin? Nu har alla det tufft, men vi har en bra industri som vi vässar ytterligare. Vi kör ett besparingsprogram där produktionskostnaden ska sänkas 5 procent, utan att räkna in effekten av volymökningar. Målet är att nå nollresultat även i en dålig lågkonjunktur. Då tror jag vi har rätt produktionskostnad på sågverken. Det har klagats länge, är det något grundläggande fel i branschen? Man brukar säga att det finns tre sätt att förlora pengar. Kvinnor är det roligaste, hästar det snabbaste och sågverk det säkraste Nu tror jag inte riktigt på den historien. På 15 år har sågverken ökat produktionen med 40 procent i norra Sverige. Vilken annan bransch kan visa en sådan tillväxt? Rimligen finns det då en möjlighet att tjäna pengar, för ingen skjuter väl till pengar i 15 år bara för att det är kul. Men behöver ni egentligen sågverk, det är ju timmerbrist i norr? För det första tjänar vi pengar på sågverken. För det andra räcker det faktiskt att en bolagssåg och någon privatsåg, kanske på grund av förändrade transportkostnader eller något annat, lägger ner. Då blir det överskott på råvara. I det läget skulle andra aktörer kunna härja som de vill med priserna om vi inte har egna industrier. Hur vill du utveckla sågarna, frånsett besparingarna? Det ber jag att få återkomma till. Under vintern och våren arbetar vi med att uppdatera strategin för vår sågverksrörelse. Sparar ni i resten av företaget också? Ja, vi ser över hela organisationen. När ska det vara klart? Till årsskiftet ska vi se effekterna, något kan kanske halka över till nästa år. Är du skogsägare själv? Nej men det vore trevligt att ha något i närheten av Umeå Fortsättning sid 8 6 VI SKOGSÄGARE 5/05

7 På språng i skogen med telefonen vid örat och kaffekoppen i handen. Bo T Holm fick en rivstart som vd för Norra Skogsägarna. VI SKOGSÄGARE 5/05 7

8 PROFILEN Fortsättning: Lugnet på där man kan plantera, röja och ägna sig åt praktiskt skogsbruk. Det tycker jag är roligt Du kan alltså hantera en motorsåg? Bo T Holm berättar om strategin, nu är det många bollar i luften. Mer än så. Dels är jag tekniskt intresserad, dels har jag fått en hel del praktik med skogsmaskiner. Har du det med dig sedan barndomen? Egentligen inte. Hemma handlade det mer om handel, men morfar arbetade i skogen och hade ett småbruk utanför Umeå. Jag brukade åka timmerkälke med honom och minns historierna om hur huggarna åkte till timmerkojorna med en låda mat på vintern. Det kunde vara så kallt om natten att man frös fast i väggen. Det där kunde väl knappast locka en yngling att dra till skogs!? Nja, jag är glad över de minnena, men det som egentligen fick mig att välja den skogliga banan var sommarjobb med plantering och röjning som jag fick via en kompis vars pappa arbetade på Skogsvårdsstyrelsen. Vad hände sedan? Då gick jag redan treårigt gymnasium, men efter att ha fått upp ögonen för skogen kompletterade jag med tvåårig skogsbruksskola. Tanken var att bli skogstekniker, men det krävdes hela fem års praktik så det gick faktiskt snabbare att komma in på jägmästarutbildningen. När var du klar? Jag gick ut 1984 och arbetade därefter fem år på Modos förvaltning i Lycksele, med ansvar för skogsvårdsfrågorna. Det var en bra tid, men 1990 fick jag chansen att bygga upp Skogssällskapets verksamhet i norra regionen. I mitten av 90-talet började jag som vd för Sågab och hade då också ansvar för ett biobränsleföretag. Den delen försvann när sågverkens organisationer fusionerade. Då blev det mer näringspolitik. Vilka är de viktigaste näringspolitiska frågorna nu? Transportfrågorna är oerhört viktiga för oss och förslaget skatt på väg är djupt oroande. Dessutom är förstås äganderättsfrågorna angelägna. Är det viktigt att bli fler medlemmar? Ja, det är oerhört viktigt att vara många i vårt näringspolitiska arbete. Vad gör du på fritiden? Jag tycker om att fixa och snickra. Är det någon egen konstruktion du är speciellt stolt över? Efter en hel del funderande lyckades jag bygga en rund duschkabin med en plastcistern som jag spacklade och satte keramikplattor på. Det fanns andra möjligheter, men jag ville ha något riktigt stabilt. Vilka är de finaste stunderna i skogen? Det är fantastiskt skönt att sitta på älgpass. Många tycker det är lite långtråkigt, men jag trivs med att sitta still och hinna djupborra ordentligt i olika frågor. Det är ingenting som stör, mobiltelefonen är avstängd, färgerna i naturen ändrar sig, solen skiner och det rasslar av vinden i några aspar bredvid passet. Då känns det bra. Björnligan! GRIZZLY - KODIAK - BRUIN Upplev björnfrossan på riktigt! Hos närmaste Yamaha återförsäljare kan du känna på våra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingar. Alla med Yamahas berömda transmission, kardandrift och motorbroms. Alla med justerbar fjädring, hög markfrigång och brett tillbehörsprogram. Alla med 5 års fabriksgaranti. Det handlar om prestanda, säkerhet och tillförlitlighet. Om smidiga, robusta maskiner för hårda tag under många år. Välkommen! 8 VI SKOGSÄGARE 5/05

9 Slut efter 100 år Till årsskiftet upphör Skogsvårdsstyrelserna efter 100 år. I framtiden blir de direkt underställda Skogsstyrelsen, med generaldirektör Göran Enander i toppen. I dag är de visserligen samordnade med Skogsstyrelsen, men likväl egna myndigheter med en styrelse och länsjägmästare som utses av regeringen. I framtiden kommer det att finnas regionala sektorsråd, men de blir just bara rådgivande. Göran Enander välkomnar förändringen: Organisationen blir effektivare vilket ger mer resurser till vårt operativa arbete. Vi ska finnas kvar på alla de 120 orter som vi finns på i dag. Förslaget till förändring kommer från Skogsutredningen. Där föreslogs också att myndigheten skulle sluta med rotpoststämplingar och ha en tydligare uppdelning mellan uppdragsverksamhet (tjänster som man säljer) och rådgivning. Den delen i förslaget nämns det ingenting om i beslutet om sammanslagning till en samlad skogsmyndighet. Pengar till återplantering I årets statsbudget finns pengar till planteringsstöd efter stormen. Regeringen har avsatt 150 miljoner kronor vardera för åren 2006, 2007 och Ett första frågetecken är om de drabbade skogsägare som planterat redan i år får del av pengarna. På den punkten ger departementssekreterare Hans Nilsgård lugnande besked. Vi lever upp till de löften Ulrika Messing tidigare gett om att ersättningen gäller redan i år, säger han. Totalt handlar det om 450 miljoner kronor. Hur de ska fördelas är tills vidare oklart, men en tidigare utredning från Skogsstyrelsen ger god vägledning. Då räknade man på två nivåer; 800 respektive 500 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle den lägre nivån ge kronor per hektar i stöd till en traditionell granplantering med plantor per hektar. Exempelvis skulle en lövplantering med stängsel ge kronor. Nu blir det alltså inte riktigt 500 miljoner kronor så nivåerna kan bli något lägre, men det beror också på hur pengarna fördelas mellan granskog och lövskog. I beslutet heter det att stödet i första hand kommer att omfatta traditionell föryngring med generell miljöhänsyn, vilket i det stormdrabbade området innebär granplantering. Regeringen kommer nu att bereda frågan i samråd med Skogsstyrelsen. LRF Skogsägarna hade hoppats på 800 miljoner kronor, men accepterar ändå den lägre nivån förutsatt att det blir en bra fördelning av pengarna. Pelletsmarknaden passerar 1 miljon ton Under första halvåret ökade leveranserna av pellets på den svenska marknaden med 28 procent jämfört med samma period förra året. Den nya rekordnoteringen är ton första halvåret PiR (Pelletsindustrins riksförbund) räknar med att den totala försäljningen på den svenska marknaden kommer att uppgå till cirka 1,1 miljon ton under Guldkantade skogslån - låg ränta, värdefulla råd och del av hypotekets överskott. Det finns en avgörande skillnad mellan Landshypotek och andra låneinstitut: Vi finansierar bara jordbruks- och skogsfastigheter. Bostadsrätter och hyresfastigheter kan andra bättre men ska du köpa skog t ex, är det oss du ska vända dig till. Vi kan ge dig sakkunniga råd som leder både till bra köp och rätt finansiering. Förutom låg ränta får du dessutom del av hypotekets årliga överskott. Vill du veta mer om det här gå in på eller ännu hellre, ring oss på Jordnära finansieringar VI SKOGSÄGARE 5/05 9

10 Skördaraggregat för alla behov John Deere Forestry har en komplett serie skördaraggregat för alla slags avverkningsuppdrag. Med våra åtta aggregat och fyra skördamodeller är det enkelt att hitta just den kombination som passar dina avverkninguppgifter bäst. Utan onödiga kompromisser! Föredrar du tvåhjulsdrivna eller fyrhjulsdrivna aggregat? Vi har givetvis båda alternativen i varje storleksklass. H270 på bilden är vårt nya stora tvåhjulsdrivna aggregat och H480 heter nya generationens riktigt kraftfulla fyrhjulsdrivna skördaraggregat. SuperCut med integrerad kedjesträckning och kedjesmörjning är standard, 762C undantagen. FlashCut sågstyrning ökar produktiviteten och även komponenternas livslängd. SuperMark färgmärkning hanterar två eller tre färger och stubbehandling kan utföras via hålsvärd eller dysa. Kedjeskottsskydd är förstås standard på alla skördaraggregat från John Deere Forestry.

11 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

12 NYHETER Massapriset uppåt Den 1 oktober höjde Södra priset för långfibermassa till 620 dollar per ton Vi ser en större efterfrågan och god marknadsbalans. Efterfrågan under sommaren har varit bättre än vad som är vanligt för årstiden, säger Ulf Edman, vd för Södra Cell International. SCA krymper SCA arbetar med ett sparpaket som innebär att koncernen minskar antalet anställda med 3600 och lägger ner 20 fabriker. Det gäller främst affärsområdena hygienprodukter och förpackningar. Affärsområdet skogsindustriprodukter, med bland annat Ortviken, Östrands massafabrik och Tunadals sågverk, berörs inte alls lika drastiskt. I samband med besparingarna sker också nyinvesteringar på totalt 1,9 miljarder kronor i de kvarvarande enheterna. Frövi på väg att säljas Det har länge stått klart att Sveaskog kommer att sälja kartongbruket Frövi och nu börjar det dra ihop sig till en affär. Enskilda Securities arbetar med försäljningen. Bland tänkbara köpare nämns Korsnäs, Holmen och Stora Enso. Het ny marknad Värmebehandlat trä, så kallat Thermo Wood, blir allt vanligare. Stora Enso Timber, vilka var ett av företagen som deltog i utvecklandet av tekniken, är på väg att dubbla produktionen genom att bygga ytterligare en torkugn i finska Kotka. Värmebehandlingsprocessen förbättrar träets livslängd och gör det formstabilt. ThermoWood reducerar också värmeledningsförmågan, vilket gör produkten till ett bra isoleringsmaterial. Till det kommer den varma, bruna färgen. I stormen visas föreningens styrka Genom en kraftsamling från flera håll räknar Södra med att medlemmarna kan få ungefär lika mycket betalt för virket som innan stormen slog till. Ett av de första besluten som fattades i huvudkontoret på Skogsudden, när ovädret bedarrat, var att alla medlemmar skulle behandlas lika. Läget var svårbedömt och man beslöt att vänta med det definitiva priset tills stormperioden är över, vilket är den 30 juni nästa år. Uppröjningen efter orkanen går visserligen snabbare än planerat. Nu räknar Södra med att vara klara i skogen till valborgsmässoafton, innan dess var målet midsommarafton. Men priset på virket styrs också av de vinster som industrin genererar under verksamhetsåret vilket förlängts till den 30 juni. Miljonerna rinner till i stormlikvidfonden, dessutom tillkommer medel som brukar delas ut som efterlikvid och ränta på insatserna. Tills vidare råder garantipriser för massaved och dellikvid på sågtimmer. Vi räknar med att kunna återställa virkespriserna till den nivå som gällde före stormen, säger skogsdirektör Mats Sandgren. Det betyder ytterligare 20 kronor för massaveden och 380 kronor för gransågtimret. Till det här ska läggas 50- lappen från staten som av skatteskäl är värd 80 kronor. Därmed blir priset 260 kronor för massaveden och 460 kronor för gransågtimret. För många är det här en positiv överraskning, speciellt som det under resans gång förekommit spekulationer om betydligt lägre nivåer. Och det Mats Sandgren ute i den stormskog han nu börjar se slutet på när det gäller hanteringen av det nedblåsta virket. är över konkurrenternas priser. Nu i stormen har vi möjlighet att visa styrkan i den ekonomiska föreningen, sade koncernchef Leif Brodén strax innan prognosen blev offentlig. Hans ambition är att det inte ska finnas några ekonomiska skäl att stå utanför den ekonomiska föreningen i södra Sverige. Men fortfarande är det en prognos. Finns det något som kan hota den positiva bilden? En ny svår storm eller en kollaps av världsekonomin ändrar förstås förutsättningarna, men inom ramen för den normala verksamheten känner vi oss rätt säkra, säger Mats Sandgren. Han är glad över att föreningen tog det lugnt med försäljningen av virke i början av perioden, när det kom många bud till bottenpriser. Vi säljer när vi får tillräckligt bra priser, men räknar med att ta hand om 80 procent av det stormfällda virket i våra egna industrier. Målet är att lagra en egen årsförbrukning timmer, ungefär 4 miljoner kubikmeter på terminaler med bevattning. Merkostnaden för lagring är kronor, vilket är i högsta laget för massaveden. Den lagras i stället vid bilväg där det som mest kommer att finnas kring 3 miljoner kubikmeter. I skogen har takten varit fyra gånget så hög som normalt. I slutet av september hade 16 av de 28 miljoner kubikmeter som kontrakterats upparbetats. Dessutom har vädret varit relativt gynnsamt. Blötan har dämpat bränderna och kylan insekternas kärleksliv. Men sommaren 2006 är den stora utmaningen att klara insektsskyddet, konstaterar Mats Sandgren. En nyckelfråga är vad som händer på virkesmarknaden i nästa steg. En bit in på år 2007 tror Mats Sandgren det kommer att vara ganska gott om virke. Dels finns ett uppdämt behov att avverka, dels finns det ganska mycket kantträd och restbestånd att ta hand om efter stormen. Det är också tänkbart att skogsägarna framöver inte sparar så mycket gammal skog med tanke på stormrisken. För landet som helhet betyder det inte så mycket, men vi får en tillväxtminskning i området på fyra procent, lokalt blir det betydligt mer. Och mycket grov granskog är borta. Lokalt kommer därför att bli en ganska tuff konkurrens om råvaran med bra pris på de mest efterfrågade sortimenten, förutspår Mats Sandgren. Pär Fornling 12 VI SKOGSÄGARE 5/05

13 Ny policy för nyckelbiotoper Latbilarna går i skytteltrafik, och det kan behövas med tanke på insekterna. Bråttom få undan virket Om det behövs är Skogsvårdsstyrelsen redo att skärpa kraven på hur mycket död ved som får lämnas i skogen. Det konstaterar Thomas Turesson, skogsskötselchef på Skogsstyrelsen, med anledning av de insektsangrepp som hotar i Götalands stormskogar. Enligt lagen får maximalt 5 kubikmeter ved lämnas kvar. Det är inte helt lätt att få ut virket från stormskogen, men några dispenser kommer inte att ges. Tvärtom. Det är väldigt viktigt att få bort granvirket innan kläckningarna av barkborrar, sommaren Vi bevakar utvecklingen genom analyser och inventeringar. Det leder till bedömningen att det råder risk för stora barkborreangrepp. Om så lite som 2-3 miljoner kubikmeter bli kvar kan miljoner kubikmeter levande skog dödas. Kanske kommer vi därför att skärpa kraven om kvarlämnat virke, säger Tomas Turesson. I den mån det blir skärpningar kommer dessa att gälla särskilt utsatta områden. Pär Fornling Nu finns det förutsättningar för staten att klara hanteringen av nyckelbiotoper och det är rimligt att skogsägarna får uppgörelser någorlunda snabbt. Det säger Sven Lundell, LRF Skogsägarna, som förklaring till den nya nyckelbiotopspolicyn. Den ersätter det moratorium som löpte ut i september vilket innebar ett generellt stopp mot att hantera virke från nyckelbiotoper. Tanken var att samhället skulle ges tid att ordna finansiering och få fram system för att hantera nyckelbiotoperna. En hel del har hänt och Skogsstyrelsen talar nu om en procent nyckelbiotoper i den produktiva skogsmarken, vilket är betydligt mindre än beräkningarna för några år sedan. Men fortfarande återstår många frågor att lösa och myndigheten räknar med att gårdar har så stora nyckelbiotoper att det behövs en statlig avsättning. Och fortfarande är det så kalllade glappet inte löst. Det handlar om ersättning för avsättningar mellan 5 20 hektar, som är för stora för Skogsstyrelsen och för små för Länsstyrelsen. Uppenbarligen saknas pengar. I vår policy säger vi att ingen markägare ska behöva vänta mer än tre år på att frågorna blir lösta. Det första en markägare bör göra är att begära samråd med myndigheten så man får upp frågorna på bordet, säger Sven Lundell. Pär Fornling Rätt placering för dina skogspengar redan nu Nu kan du placera dina skogslikvider och försäkringsersättningar på ett placeringskonto till en hög ränta. Du kan sedan enkelt och smidigt byta sparform till skogskonto eller skogsskadekonto utan att det kostar något extra. Kombinera gärna med vårt pensionssparande. Välkommen att prata ekonomi och placeringar med någon av våra lantbruksansvariga. Tillsammans hittar vi rätt lösning för dina skogspengar! VI SKOGSÄGARE 5/05 13

14 MÅNGSYSSLARNA 14 VI SKOGSÄGARE 5/05

15 Ronnie Johansson gör allt arbete själv i skogen. En bra medhjälpare är den fjärrstyrda traktorn. Läs mer om hur tekniken fungerar på nästa sida. Idérikedom får gården att blomma För att klara sig på skogsgården gäller det att vara lite av mångsysslare. Ronnie och Marie Johansson vet vad det handlar om. Av Pär Fornling Tideräkningen i de här trakterna är numera före och efter stormen. Här på Hattsjöhults gård blåste 900 kubikmeter ner, vilket är drygt två normala årsavverkningar. Det innebar ett intensivt arbete och gav ett par lärdomar inför framtiden: Efter detta blir det tidigare avverkningar. Hittills har jag gärna sparat årig skog som en reserv. Nu blir kanske en normal slutavverkning vid 75 års ålder. Dessutom tänker jag upphöra med att gallra gammal skog, det gör den uppenbarligen mer stormkänslig, säger Ronnie. Vi kommer till Hattsjöhult för att titta på skogen men fastnar i den jättelika trädgården med gnistrande höstfärger och fotbollsstora pumpor i det våta gräset. Blomsterprakten fortsätter i växthuset och vidare in i uterummet. Här kan vi sitta och äta vindruvor tidigt på sommaren, berättar Marie, när hon kommer från morgonpasset i mjölkstallet. Barnen, Daniel 18 år och Sandra 13 år, är i skolan. Förutsättningarna för odlingar är egentligen inte de bästa här på höglandet, 280 meter över havet, drygt en mil utanför Nässjö. Men med ett passionerat intresse och småländsk envishet blommar jorden. Nu är det en del av gårdens verksamhet som lockar många betalande besökare, dessutom säljer man trädgårdsprodukter. Blommorna och grönsaksodlingen är en av många saker som kommunens barngrupper får se när de entusiastiska hoppar av bussen för att lära mer om livet på landet. Årligen är det runt 500 barn som får se hur kor mjölkas, mata smådjur, gå tipspromenad och titta på den radiostyrda traktorn som drar publik i flera sammanhang. Ronnie medverkar ofta med maskinvisningar på skogsdagar och mässor. Men framför allt använder han utrustningen i sin egen skog. Ronnie Johansson arbetar för att leveransvirket från självverksamma skogsägare ska betalas bättre. I gengäld menar han att kraven på att leverera rätt volymer i utlovad tid kan skärpas. Marie och Ronnie Johansson i den frodiga vinterträdgården. Utanför breder en jättelik trädgård ut sig. Där gör jag allt arbete själv, från plantering till slutavverkning, berättar han. Dessutom blir det en del entreprenadarbete åt grannarna. Med en granne har han för övrigt konstruerat en gårdssåg. Ett prydligt lager med tumstjocka brädor i olika bredder ligger och väntar på nästa byggprojekt. Kor, trädgård, grönsaksförsäljning, barngrupper, maskinvisningar, skog, entreprenadkörningar, såg och dessutom förtroendeuppdrag åt Södra. Lantmännen och kommunen Man får vara lite av mångsysslare för att klara sig på en gård som den här, konstaterar Ronnie med ett leende. Men skogen är ändå grunden i verksamheten. Här finns 100 hektar produktiv skogsmark, varav ungefär 70 procent är gran. Fortsättning sid 16 VI SKOGSÄGARE 5/05 15

16 MÅNGSYSSLARNA Fortsättning: Idérikedom får gården Fjärrstyrd traktor Med hjälp av radiostyrning till traktorn går arbetet i skogen enklare och hanteringen blir skonsammare. Efter att ha fällt träden med motorsåg arbetar sig Ronnie Johansson metodiskt igenom beståndet. Traktorn står ett 20-tal meter bort och han kopplar fast vajern runt den nyss fällda granen för att vinscha fram den till traktorn för kvistning och kapning i lagom längder. Vinschen startas med fjärrkontrollen, vajern spänns och trädet låter sig villigt dras ner mot traktorn. Men som så ofta i gallringsskogen kommer ett träd i vägen. Titta här nu, säger Ronnie och trycker på fjärrkontrollen. Traktorn borta på stickvägen backar ett par meter och trädet går fritt. På det här sättet slipper jag hoppa in och ut i traktorn. Ofta går det visserligen att dra in trädet utan flyttning, men på bekostnad av skador i den kvarstående skogen Tekniken har funnits några år, men är relativt ovanlig. Utrustningen görs av ES Hydagent i Umeå och Borås. Ronnie har en Valtra 6350 och fjärrstyrningen kostade kring kronor med montering. För att det ska fungera måste traktorn ha kopplingsfri växling (High shift). Alla grundläggande funktioner kontrolleras med fjärrkontrollen: styrning, fram, back och trepunktslyften. Radiostyrningen påverkar inte CE-märkningen, men det är ett krav att det finns ett nödstopp på sändaren som dels utöses manuellt, dels om föraren kommer utanför röckvidden för sändaren. Traktorn styrs med fjärrkontrollen, vilket spar tid och mycket spring fram och tillbaks (se också bilden på förra uppslaget). Jämfört med manuellt huggning går arbetet snabbare med processorn och man slipper många tunga moment. Ett annat krav är maxhastiheten på två kilometer. För mig fungerar det väldigt bra. Inte minst har det varit praktiskt i stormskogen där träden ligger kors och tvärs, då krävs det många flyttningar för att få vinschningen rätt. Men för att få full nytta av investeringen bör man vara intresserad av de här sakerna och arbeta ganska mycket, vilket också gäller processorn, betonar Ronnie. Genom att maskinen kvistar och kapar träden är tumregeln att det går ungefär dubbelt så fort som vid helt manuell huggning. Dessutom är kvistning Bandsågen är en helt egen konstruktion tillsammans med grannen och brossling (att dra fram stocken) ett tungt manuellt arbete. I en gallring räknar Ronnie med att det kostar kronor att få fram virket till bilväg. Då utgår han från en timpeng på 350 kronor för honom och maskinen både vid avverkningen och skotningen. I stort sett är det nog vad det skulle kosta att leja för arbetet, men frågan är ju vad jag då i stället skulle gjort under tiden. Eget arbete är ett sätt att överleva på en sådana här liten gård. Han skriver av utrustningen för ungefär kronor TIPS: (traktor kronor, processor med längd och diametermätning kronor, skogsvagn med drivning kronor) på fem år I slutavverkningen konstaterar han att det inte går att konkurrera med stora maskiner, men väljer likväl att göra arbetet själv, delvis av samma skäl som gallringen. Det ger sysselsättning. Dessuom kan han kosta på sig att ta relativt små hyggen på 1 2 hektar och en del av timret plockar han undan till den egna sågen. En del som arbetar med skotning väljer att ha långt mellan stickvägarna, men Ronnie Johansson har ett ganska konventionellt upplägg. Jag gör rätt rejäla stickvägar som är runt 3,5 meter breda och maximalt 30 meter mellan dem. Det innebär att man senare kan gå in med en större maskin om så önskas. Man måste tänkta på att skog är långsiktigt, det här sättet att arbeta passa mig nu, men saker och ting kan förändras. 16 VI SKOGSÄGARE 5/05

17 Det gäller att gå sina egna vägar Skogsbruk, fiske, jaktgäster, stuguthyrning, café och matservering. Det är skogsägare Peter Erikssons verksamhet i Skyttmon. Av Lena Hedman Efter flera mil av skog så dyker plötsligt husen upp. Osannolikt stora trähus med snickarglädje och torn ligger mitt ute i skogen. Byn Skyttmon har byggts av guldet från den grova och senvuxna skogen. Skogsbolagen kom hit 1838 för att köpa in skog från Skyttmons bönder, men det var ingen som sålde. Bonden Pehr Matsson sa att Om skogen är så mycket värd är det nog bäst att behålla den, berättar Peter Eriksson som är en av dagens skogsägare. Böndernas skog ökade i värde, och de kunde bygga praktfulla hus. Peter med familj håller nu på att renovera Sörgården. En gigantisk veranda vänd mot vattnet har delvis fått ny snickarglädje. Vi ska återskapa det som varit. Släktgården är sedan 1750, och huset från Det känns roligt att bo här och rusta upp, säger Peter. Hela byn är kulturmärkt, och husen lockar turister. Peter och hans fru Siv-Britt har till en del sin inkomst från turismen. Man kan inte leva bara på skogen, det krävs många ben att stå på. Jag upplever att detta VI SKOGSÄGARE 5/05 Peter har satt upp gärdsgård av eget virke kring Gunnelstugan och Sörgården. Jämthunden Lufsen får som vanligt följa med på promenaden. med kultur och miljöturism ökar. Många kommer också hit för fisket i Ammerån, säger Peter. Det hela började 1992 med Skyttmobodens café. Siv-Britt lockade också upp sin bror Stefan med familj från Småland, och de driver verksamheten tillsammans. Vi arbetar varannan vecka i cafét, och hyr även ut stugor. På så sätt hinner vi med renovering på övrig tid säger Siv- Britt. I Skyttmoboden kan man också äta trerättersmiddag. Menyn frestar med rökt regnbåge på tunnbröd, svartvinbärsstek av älg och rabarberpaj till efterrätt. Här är det lokala råvaror som gäller. En bit bort strömmar friskt kallt åvatten in i en damm, där är det är put-and-take-fiske. Två ton regnbåge sätts ut varje år och allt fiskas upp. Ofta kommer storfiskare som säger att de vill att barnen ska få fiska lite i dammen. Men efter ett tag så ser man att papporna också står där och fiskar, säger Siv-Britt. En annan viktig del av familjens verksamhet är att hyra ut jakt på bolagsskog som de arrenderar sedan fyra år. Peter tycker att det är bra att inte använda den egna skogen för jaktgästerna, eftersom det då inte inkräktar i jaktlaget. Han är själv jaktledare för Öravattnets lag. Vi hyr skog av Sveaskog och SCA, men levererar vår egen skog till Norrskog, säger Peter. Jaktmarken som arrenderas är hektar. Per jaktvecka är här upp till 15 jägare, många av dem norrmän. De äter middag tillsammans och lever tätt ihop. Peter med familjer håller med hundar och då är försås Jämthunden Lufsen med, som är Nordisk jaktchampion. Han har dessutom tagit simborgarmärket, säger Siv- Britt och berättar om när hunden simmade efter älg, två gånger på samma dag. På bolagskogen får ung domar på högstadiet som går Jägarskolan jaga gratis. I Skyttmoboden tar Siv-Britt hand om gästerna. Jonny Berg har precis fiskat i dammen. Fortsättning sid 18 17

18 MÅNGSYSSLARNA Fortsättning: Det gäller att gå Det är en brist på unga jägare så vi tycker att det är viktigt att erbjuda jakt, säger Peter som sitter med i styrelsen för Jägarförbundet i Mittnorrland. Den egna skogen ligger Peter varmt om hjärtat och han vill sköta den väl. Jag ser ägande av skog som att man har den till låns, man ska förvalta skogen för kommande generationer. Han tycker att det känns extra bra att leverera till Norrskog, eftersom hans farfar en gång var med och bildade föreningen. Jag tror att han hade medlemsbevis nummer tre. Farfar sa alltid till mig: Kom ihåg att du ska leverera till föreningen och det rådet har jag följt. Peter och Siv-Britt ångrar inte att de sa upp sina heltidsjobb i Östersund. När vi fick vår son Jonas så bestämde vi oss. Här i Skyttmon är vi fria och kan styra vår tid, säger Siv-Britt. Familjen består också av fostersonen Tore som den här dagen hjälper fiskegäster att sätta mask på kroken. Siv-Britt och Peter har också familjehemsverksamhet. Ett nytt renoveringsprojekt är Gunnelstugan som är byns äldsta bostadshus. Kulturstigen passerar den solbrynta timmerstugan, som är från tidigt tal. Det finns mycket att göra inom kulturturismen, säger Peter som tycker det är trivsamt att arbeta med turism. Många skogsägare och andra ringer honom för att få tips på hur man kan organisera jakt och annan turistverksamhet. Det gäller att gå sina egna vägar, och inte göra som alla andra. Man måste vara målmedveten och inte ge upp, säger Peter. När de startade Skyttmoboden var många skeptiska till hur det skulle gå. Men idag kommer besökare under sommarperioden. Jonny Berg testar fiskelyckan i dammen, och får upp åtta fiskar. Gunnelstugan är byns äldsta bostadshus med solbrynt timmer. Den ståtliga verandan på Sörgården, byn har trähus långt utöver det vanliga! FLISHUGGAR Säkerställ återväxten med plantor från Ramlösa Plantskola EN KVALITETSPRODUKT SOM ÄR DRIFTSÄKER OCH SERVICEVÄNLIG. TP FLISHUGGAR omfattar följande modeller: Modell Max träddiameter Trädgård TP 100* 100 mm Park TP 150* 150 mm TP 200* 200 mm TP 250** 250 mm Skog TP mm TP 270** 270 mm TP 280** 280 mm *Kan levereras med egen motor på trailer **Möjlighet för kranmatning Kraftig och grov toppknopp Frisk och kraftig barrmassa Grov rothalsdiameter Samlat, kraftigt och fibröst rotsystem Lindström i Lomma AB Prästbergavägen 53, Lomma Tel Fax info@lindstromslomma.se tel: fax: mail@ramlosaplant.se 18 VI SKOGSÄGARE 5/05

19

20 SKOG I STAN FAMILJEINTRESSE. Ulla-Britt Ajax läser ur en av Skogsstyrelsens juniorskrifter för barnbarnen och skogsmullarna Emmy och Hanna. Alla generationerna är engagerade i skogen. NYA SKOGSÄGARE. Helena Björklund, Tommy Karlsryd och lille Gustav förbereder sig för skogs ägandet. Helena kommer att ta över släktgården i Marks kommun. Foto: Pär Fornling MATPAUS. Vilde Norström och Magnus Bavrell brukar åka ner till skogen i Småland, men nu blev det närbelägna Ladvik. Lille Vilde är mycket nöjd efter att ha fått sitta på förarstolen i en av skogsmaskinerna. Fötterna på asfalten och hjärtat i skogen Skogen står sig bra i konkurrensen med allt annat som lockar i storstaden. I Stockholm finns en jätteviktig målgrupp för alla skogsägarföreningarna. Det säger Björn Andersson, som arbetar med utbofrågor på LRF Skogsägarna. Vi träffar honom en vacker lördag på Ladvik, några mil från Sergels Torg. Här brukar Skogsvårdsstyrelsen sedan flera år hålla en skogsdag på hösten. I år genomfördes den tillsammans med LRF Skogsägarna och landets fyra skogsägarföreningar. Björn konstaterar att det inte varit några problem att sy ihop arrangemanget. Alla har varit positiva, nu är jag mest oroad för att kaffet och korven inte ska räcka, konstaterade han när besökarna vällde in. Och jodå, korven räckte till de 800 besökarna, som verkade nöjda och det blev lite av folkfest. Många kom från skogsgårdar i närheten och ännu fler hade skog någon annanstans i landet. Det finns runt skogsägare i Stockholm som har mer än fem hektar skog. Många är medlemmar i föreningarna, men det skulle kunna vara ännu fler. Sådana här skogsdagar är ett sätt att träffas, dessutom tror jag mycket på personliga möten och kontakter med inspektoren i skogsgårdens hemsocken. Jag träffar också många unga blivande skogsägare som inte vet så mycket om tanken med föreningarna, där har vi mycket att göra, säger Björn Andersson. Pär Fornling 20 VI SKOGSÄGARE 5/05