EIO Aktuellt. Resultatet av EIOs medlemsundersökning. Byggandet av nya bostäder gör att marknaden tar fart. Hård kritik mot Byggnads omfattande varsel

Transkript

1 EIO Aktuellt För medlemsföretag i eio NR Resultatet av EIOs medlemsundersökning Jobba för att få ner allt "hemmapulande" med elinstallationer" "Bra att få information löpande vad som händer i branschen. Branschen går sakta mot ett modernare kollektivavtal Bli tuffare vid avtalsförhandlingarna. Man får hjälp när man behöver det. Även om svaren inte alltid är de man vill ha. Bra med möjlighet till delade turordningslistor. Mindre bra med slopandet av tidbanken Byggandet av nya bostäder gör att marknaden tar fart EIOs nya konjunkturrapport visar tydligt att det är bostadsbyggandet som är draglok i konjunkturuppgången. Marknaden för elinstallationer väntas öka på riksnivå. Hård kritik mot Byggnads omfattande varsel Byggnads har varslat om stridsåtgärder mot företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier (BI). Varslet är utformat i tre etapper.

2 EIOs medlemsundersökning Resultatet är här VD HAR ORDET Jag vill börja med att tacka alla er som tog er tid till att svara på vår medlemsundersökning. Det betyder oerhört mycket för mig och för EIOs fortsatta arbete. Resultaten har kommit. Överlag är jag nöjd, men nu ska vi noggrant gå igenom alla svar och använda dem i vår planering. Läs mer om det längre fram i det här numret av EIO Aktuellt. Nyligen skrev jag, å EIOs vägnar, under ett brev till Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg och hela Arbetsförmedlingens styrelse där vi och flera andra arbetsgivarorganisationer och fack föreslår att en arbetsförmedling enbart för samhällsbyggnad inrättas. Det är, som ni alla vet, mycket viktigt för elteknikbranschens utveckling att vi säkrar rätt kompetens för framtiden. För att kunna rekrytera bra medarbetare tror vi att en sådan arbetsförmedling är viktig. Du kan läsa mer om detta på vår webbplats och längre fram i detta nummer av EIO Aktuellt. Vi har även nyligen haft det andra mötet inom elbehörighetsutredningens expertgrupp. Diskussionerna mellan de olika parterna är intensiva, kan jag rapportera, och vi har ett mycket bra utbyte med regeringens enmansutredare. Vad han säger och hur utredningen fortgår kan du läsa om i det här numret. Och så till tråkigheterna. Byggnads har varslat om strejk mot företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier (BI). Varslet är utformat i tre etapper, som träder i kraft den 1 april, den 8 april och den 15 april. Det är mycket beklagligt, eftersom en strejk kan få stora konsekvenser för elteknikbranschen, när till exempel arbetsplatser blockeras. Det är alltså mycket som händer just nu, många bra saker och någon lite sämre. Säkert är att vi kommer fortsätta att driva våra frågor och era budskap, och vi finns tillgängliga om ni har frågor om någonting av allt det som händer. Vi går mot ljusare tider, i dubbel bemärkelse, så jag passar på att önska er en fantastisk början på våren. Jan Siezing, vd EIO I förra numret av EIO-Aktuellt berättade vi att när ni, våra medlemsföretag, svarat på EIOs medlemsundersökning så blir resultatet ett av våra viktigaste verktyg i arbetet med att anpassa verksamheten efter era behov och önskemål. Nu har det resultatet kommit. Och EIO har fått mycket betydelsefull information. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Jag är nöjd med resultatet, säger EIOs vd Jan Siezing. Men vi slår oss inte för bröstet på något sätt. Vi har ingående gått igenom svaren och ser nu tydligt hur vi ska fortsätta att arbeta. Så låt oss sammanfatta höjdpunkterna. Medlemsföretagens bild av EIO alltså EIOs image har stärkts från 2013 till procent känner till EIO mycket eller ganska väl och 85 procent anser att EIO bidrar till att skapa en positiv bild av elbranschen. 60 procent tycker att EIO blivit mer synligt och enligt resultatet är det uppenbart att ju högre kännedom medlemsföretagen har av EIO, desto mer positiv blir bilden av organisationen. Åtta av tio medlemsföretag är lojala mot EIO, vilket innebär, till exempel, att de skulle försvara EIO om någon kritiserar organisationen. Starkast position år 2014 har EIO bland kvinnor. Det är förstås fantastiskt roligt att de här siffrorna är höga. Vi känner oss stolta över det, och över det arbete vi utför för att synas mer och hårdare driva medlemsföretagens budskap, säger Jan Siezing. Så till det, kanske, viktigaste Siffrorna är något lägre, om än fortsatt positiva, när det gäller kollektivavtalen. Drygt hälften är nöjda med innehållet. Något fler är nöjda med tjänstemannaavtalet, 61 procent, än med installationsavtalet, 53 procent. Flera svarande är positiva till turordningslistorna, men de som är kritiska nämner ofta arbetstidsförkortningen. EIO har backat något i år när det gäller kännedomen bland svarande i positionerna vd och vice vd, även om lojaliteten är hög. Småföretagare är en annan grupp som inte skapat sig en komplett bild av EIO. EIO Aktuellt Produktion: Jenny Bäckström Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, , henrik.nygard@eio.se Webbadress: Vara mer synliga både lokalt och centralt För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Vi finns alltid på: Forts. sid 3 2 EIO AKTUELLT nr

3 Gör din röst hörd! "Utöka kunskapen mot beställare om säker installation" Och vad vill EIOs medlemsföretag att vi ska fokusera på? Lönsamheten hamnar på första plats här. Företagen vill att EIO ska skapa förutsättningar för dem att öka sin lönsamhet. Det här känner vi till, det är tydligt att vi ska arbeta med detta. Därför startar vi snart det vi kallar Guldpengen, eller Lönsamhetsprojektet, säger Jan Siezing. Hans Heldring, branschekonom på EIO, leder Lönsamhetsprojektet. Han förklarar att det övergripande uppdraget är att skapa förutsättningar för EIOs medlemsföretag att öka sin lönsamhet, till att få en tia över på varje såld hundralapp. Vi ska se till att medlemsföretagen har minst 10 procent nettomarginal. Guldpengens metoder och verktyg ska komma att användas naturligt i medlemmarnas dagliga verksamhet. Och vi vill att ni, medlemsföretagen, ska tycka att Guldpengen är det bästa EIO gjort, säger han. Under hösten 2014 kommer seminarier arrangeras i varje medlemsdistrikt. Därtill kan fördjupad utbildning komma att arrangeras av EUU. På frågan om i vilka sammanhang medlemsföretagen har sett EIO nämner en knapp femtedel elsäkerhetsrapporterna, en tredjedel att de har sett EIO delta i samhälldebatten och drygt hälften följer satsningen på ELRÄTT. Kännedomen om ELRÄTT har ökat, två tredjedelar anger nu att de har hög kännedom, och lika många som förra året, en tredjedel, upplever att satsningen har varit till stor nytta. Vi kommer att fortsätta att utveckla ELRÄTT under Det är ett projekt som helt klart bidrar till att stärka elektrikers och elinstallatörers status, säger Jan Siezing. EIOs medlemsföretag tycker också att det är avgörande att organisationens företagsrådgivare i de lokala distrikten är tillgänglig. Nästan tre av fyra är nöjda med tillgängligheten lokalt, men något färre, Svara på EIOs medlemsundersökning som finns i din mejlbox. Det gäller EIOs utveckling - hjälp oss bli ännu bättre i att stödja ditt företag! Läs mer om undersökningen på 64 procent, är nöjda med personalens tillgänglighet centralt. Det här är bara några av de resultat som vi sett av undersökningen, och resultaten av våra medlemsundersökningar kommer fortsätta att ligga till grund för vårt arbete. Jag vill innerligt tacka alla dem som tagit sig tid att svara, säger Jan Siezing. 634 personer svarade på årets medlemsundersökning. Nytt formulär ger trygghet Skriftliga avtal vid hantverkstjänster minskar risken för meningsskiljaktigheter. Därför lanserar Konsumentverket, Sveriges Byggindustrier (BI) och Villaägarnas Riksförbund Hantverkarformuläret EIOs affärsjurist Hanna-Lotta Nielsen uppmanar nu medlemsföretagen att använda det. Statistik från kommunernas konsumentvägledningar och utredningar från Konsumentverket visar att tvister mellan hantverkare och konsumenter fortfarande är vanliga. Det största problemet är att arbeten i många fall inleds utan att konsumenten och hantverkaren har en gemensam bild av vad som ska göras. Lösningen, enligt Konsumentverket, är skriftliga avtal som reglerar vad som ska göras, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. I Konsumentrapporten 2013 visade det sig att hantverkstjänster tillhörde en av de grupper av tjänster där konsumenterna upplever mest problem och osäkerhet. Mycket av detta är enligt vår bedömning till följd av att parternas förväntningar inte stämmer överens och att det inte finns skriftlig dokumentation, säger Daniel Gustafsson, jurist på Konsumentverket. Han förklarar att förbättringarna omfattar punkter som är anpassade för ROTavdrag, fler möjligheter att avtala om pris och övriga ersättningskrav, ett separat avtal för tilläggstjänster samt att formuläret är anpassat för att fungera i surfplattor och i mobiltelefoner. Hanna-Lotta Nielsen, affärsjurist på EIO, säger att Hantverkarformuläret underlättar Hanna-Lotta Nielsen för EIOs medlemsföretag. Jag uppmanar alla våra medlemsföretag att använda det när avtal ingås med konsumenter. Hantverkarformuläret är nu ännu tydligare och flexiblare, och underlättar för företagen att genomföra en bra affär med konsumenter där risken för tvister minskar, säger hon. VILL du veta mer? kontakta Hanna-Lotta Nielsen, hanna.lotta.nielsen@eio.se, EIO AKTUELLT nr

4 Foto: COLOuRBOx påverka ekonomin i hela landet och särskilt på lokal nivå där jobben hotas. Strejken får även stora följdeffekter inom andra branscher som industri, handel och transportnäring, säger Mats Åkerlind. Jan Siezing, vd på EIO, håller med eftersom eventuella blockader av arbetsplatser slår mot elteknikbranschen. Byggnads hotar med strejk för att lösa ett problem trots att det redan finns en lösning som både fack och arbetsgivare är överens om. Det system som Byggnads föreslår skapar istället hinder för elteknikföretag att utvecklas. Det är en stridlystenhet som är beklaglig, säger han. Byggnads har varslat om strejk Byggnads har varslat om stridsåtgärder mot företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier (BI). Varslet är utformat i tre etapper, som träder i kraft den 1 april, den 8 april och den 15 april. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Byggnads agerande är oansvarigt, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på BI, och frågar sig vilken agenda Byggnads egentligen har. De fick ett utökat huvudentreprenörsansvar för en dryg månad sedan. Hela branschen jobbar för säkra arbetsplatser, arbetsmiljölagen skärps den 1 juli, finansdepartementet har lagt fram förslag på närvaroliggare och oannonserade arbetsplatsbesök, lägsta lönen inom Byggavtalet är kronor i månaden. Ändå säger Byggnads upp avtalet och varslar om stridsåtgärder. En strejk som skulle Parterna är ense om att det behövs ordning och reda i byggbranschen, men inte hur det ska gå till. BI vill utveckla branschens gemensamma kontrollsystem ID06 och se regler och lagar som inkluderar alla företag i branschen. Byggnads vill däremot införa ett huvudentreprenörsansvar med solidaransvar i kollektivavtalet - som innebär att företag tvingas ta ett ekonomiskt ansvar för andra företags anställda. Under ett års tid har BI och Byggnads haft en gemensam arbetsgrupp som har förhandlat kring den enskilda frågan om att lösa oegentligheter i entreprenörskedjor. Det arbetet avslutades i samförstånd, med att Byggnads fick ökat fackligt inflytande i hela kedjan samt att huvudentreprenören fick ökat ansvar. Men Byggnads sa ändå upp avtalet. Nu har Byggnads alltså varslat om stridsåtgärder från den 1 april. Kontakter kommer att tas med Medlingsinstitutet för att få hjälp med att återgå till förhandling. Fakta: Byggnads varsel i tre etapper Varsel 1, från och med tisdagen den 1 april 2014 kl Total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som utförs av anställda inom Byggavtalets tillämpningsområde på 46 företag och/eller arbetsplatser i hela landet. Arbetsuppgifterna sätts samtidigt i blockad, vilket innebär att ingen får utföra arbetsuppgifter som omfattas av arbetsnedläggelsen. Blockaden innebär att stridsåtgärderna kvarstår även om annat företag övertar blockerat arbete. Varsel 2, från och med tisdagen den 8 april 2014 kl Total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som utförs av anställda inom Byggavtalets tillämpningsområde på 70 företag och/eller arbetsplatser i hela landet. Arbetsuppgifterna sätts samtidigt i blockad, vilket innebär att ingen får utföra arbetsuppgifter som omfattas av arbetsnedläggelsen. Blockaden innebär att stridsåtgärderna kvarstår även om annat företag övertar blockerat arbete. Varsel 3, från och med tisdagen den 15 april 2014 kl Total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som utförs av anställda inom Byggavtalets tillämpningsområde på 82 företag och/eller arbetsplatser i hela landet. Arbetsuppgifterna sätts samtidigt i blockad, vilket innebär att ingen får utföra arbetsuppgifter som omfattas av arbetsnedläggelsen. Blockaden innebär att stridsåtgärderna kvarstår även om annat företag övertar blockerat arbete. 4 EIO AKTUELLT nr

5 Hård kritik mot Byggnads varsel Foto: SVENSKt NäRINgSLIV Svenskt Näringsliv med flera går till hårt angrepp mot Byggnads efter organsationens varsel. Byggnads krav leder till att små företag slås ut och att medarbetare förlorar sina jobb, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren. Att Byggnads ledning gång på gång hotar att dra ut i strejk skadar förbundets trovärdighet och den svenska modellen. Sverige behöver seriösa fackföreningar som är med och förhandlar fram kollektivavtal som är attraktiva för alla företag. Inte fackliga ledare som drivs av sin egen prestige eller en allt mer militant ideologi, säger Christer Ågren i en artikel på Svenskt Näringslivs hemsida. Byggnads är ett av de mest konfliktbenägna fackförbunden, visar statistiken. Mellan åren varslade Byggnads om strejk sju gånger. Tre gånger bröt strejk ut. Konfliktbenägenheten är problematiskt, anser Nils Karlsson, forskare och vd på forskningsinstitutet. Detta eftersom byggbranschens utveckling hindras. Byggnads utnyttjar konfliktvapnet på ett sätt som andra fackliga organisationer aldrig gjort och som inte är förenligt med god sed på svensk arbetsmarknad, säger Nils Karlsson till Svenskt Näringsliv. Frågan är då om Byggnads tjänat på att så ofta ta till konfliktvapnet? Det är en bransch med obefintlig produktivitetsökning och en bransch som i decennier har tappat marknadsandelar till utländska företag. Det här är skadligt för både byggarbetarna och för branschen. Men det har varit framgångsrikt i den meningen att lönenivåerna för svenska byggnadsarbetare ligger högre än för löntagare i andra branscher, säger Nils Karlsson. Snittlönen för byggnadsarbetare är enligt SCB kronor. Det kan jämföras med till exempel en undersköterska som tjänar kronor i genomsnitt. Bakom konflikten mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads ligger ett solidaransvar som Byggnads felaktigt beskriver som ett huvudentreprenöransvar. Det är ett regelkrav som skulle strida mot bland annat medbestämmandelagen och snedvrida konkurrensen, enligt Mats Åkerlind, vice vd på Sveriges Byggindustrier. Förenklat innebär kravet att alla entreprenörer i en kedja på en arbetsplats ska ha ansvar för lön och ersättning till alla arbetstagare i kedjan, oavsett om företaget är arbetsgivare eller inte. Med andra ord ett juridiskt ansvar för andra företags anställda på arbetsplatsen. Om ett företag har uttömt möjligheten att överleva och inte ens kan betala ut löner ska man ta konsekvensen av detta och gå i konkurs. Då träder den statliga lönegarantin in och säkerställer att arbetstagarna får sin lön. Genom solidaransvaret skulle man skapa förutsättningar för att ett sådant företag att leva kvar genom att de får sina skulder betalda av ett annat företag, säger Mats Åkerlind och fortsätter: - Det företag som på detta sätt tvingas betala kan oförskyllt hamna i ekonomiska svårigheter som ytterst äventyrar den egna sysselsättningen. Sveriges Byggindustrier menar att ett solidaransvar är orimligt av flera skäl. Bland annat skulle det göra det svårt för nystartade företag att etablera sig om de är bundna av solidaransvar eftersom det innebär större risker för uppdragsgivare. Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv. Dessutom är det omöjligt att genomföra enligt medbestämmandelagen eftersom kollektivavtal reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och dennes anställde, och inte mellan olika företag. Läs mer på eio.se Fakta: Medling i Byggkonflikten Medlingsinstitutet har utsett tre medlare i konflikten mellan Sveriges Byggindustriers (BI) och Byggnads. De tre är: Jan Sjölin: har tidigare bland annat varit avtalssekreterare i Svenska Kommunalarbetareförbundet. Erland Olauson: har bland annat varit förste vice ordförande och avtalssekreterare i LO. Jan-Peter Duker: har varit vd i arbetsgivarorganisationen Arbio och därefter vice vd och avtalsansvarig i Svenskt Näringsliv. EIO AKTUELLT nr

6 EIOs konjunkturrapport 2014 Bostadsbyggande driver driver marknaden konjunkturrapport Mars 2014 marknaden uppåt igen. Sammantaget ser det ut som att elinstallationsmarknaden kommer att öka med 3 procent under det här året. För 2015 väntas den öka med 1 procent. Det är framför allt husbyggande och byggnadsunderhåll som driver den här utvecklingen, liksom en väntad högre aktivitet inom industrin. Den internationella finansiella återhämtningen och ganska gynnsamma förutsättningar för den inhemska konsumtionen, kombinerat med ökat lokalbyggande, väntas leda till växande marknad för industriinstallationer och tele, data och säkerhet i år och nästa år. När det gäller tele, data och säkerhet, gynnas den sektorn också av de ökade investeringarna i nyoch ombyggnad av flerbostadshus blev ett år då utvecklingen på elinstallationsmarknaden stod stilla. Det totala installationsvärdet under året uppgick till cirka 65 miljarder kronor, alltså samma siffra som för Utvecklingen var dock väldigt olika inom olika sektorer. text: l ars-göran hedin Tack vare att bostadsbyggandet ökade markant under året, förmådde installationsvolymerna där att balansera den negativa utvecklingen inom de flesta andra områden, visar EIOs konjunkturrapport för våren har börjat bättre. Bostadsbyggandet fortsätter att vara draglok, men flera andra sektorer hjälper nu till. För hela 2014 väntas en ökning av marknaden med 3 procent fortsätter det sakta uppåt, men då bara med någon enstaka procent. Under 2013 påbörjades byggandet av fler än lägenheter, varav fler än i flerbostadshus. Det innebar en kraftig volymtillväxt för bostadsbyggandet, med närmare 60 procent. Äntligen ser det ut som om nybyggnationen kommit igång på allvar bostadsbristen är stor i många delar av landet och särskilt då i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Det mesta pekar på att bostadsbyggandet fortsätter att öka, men i lite lugnare takt. För elinstallationsmarknaden innebar utvecklingen inom bostadsbyggandet en ökning med mer än 55 procent inom den här sektorn. Industriinstallationer och investeringar i tele, data och säkerhet de två tyngsta sektorerna stod i princip stilla förra året, medan tillbakagångar noterades för nybyggnation inom industri och lager, kontor/handel och offentlig sektor. För ombyggnationer i flerbostadshus och byggnadsunderhåll ökade marknadsvolymen, om än i blygsam omfattning. Det mesta tyder nu på att elinstallationen bottnade förra året och nu vänder Eftersom vi i år har valår vilket traditionellt brukar leda till en ökad aktivitet inom den offentliga sektorn kan nästa år ge en svagare utveckling av det offentliga husbyggandet. En intressant iakttagelse, som framkommer i vårens konjunkturrapport är att elinstallationernas andel av investeringarna i nya byggnader tycks öka. Det byggdes 55 procent fler bostäder förra året i Sverige, men elinstallationerna i bostadsbyggena ökade med 60 procent, konstaterar EIOs branschekonom Hans Heldring. Han menar att den utvecklingen visar vilka möjligheter som finns för modern elteknik i ny- och ombyggnad av bostäder. Därför är det viktigt att hålla företaget uppdaterat på den nya eltekniken. Det gäller att ha kompetens inom områden som ny belysningsteknik, fastighetsautomation och energieffektivisering så att företaget kan erbjuda de nya och samtidigt mer kostnadskrävande funktioner som bostadsbyggarna efterfrågar. Här finns inspiration och kunskaper att hämta inom ramen för ELRÄTT-kampanjen, poängterar Hans Heldring. VILL du veta mer? Kontakta Hans Heldring, hans.heldring@eio.se, EIO AKTUELLT nr

7 Foto: REgERINgen Foto: ARBEtSFöRMEDLINgen BRANSCHEKONOMENS BÄSTA TIPS Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadsminister. Mikael Sjöberg, nyutnämnd generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Förslag om ny arbetsförmedling Flera fack och arbetsgivarorganisationer, däribland EIO, har i ett brev till Arbetsförmedlingens styrelse och arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson förslagit att en nationell arbetsförmedling för samhällsbyggnad inrättas. Det behövs för att kunna säkra rekryteringen av kompetent arbetskraft, enligt organisationerna. För att underlätta för dig som medlemsföretag presenterar vi löpande tips och råd inom området företagsekonomi och de regler och förordningar som gäller. Vad är viktigt för dig när det gäller företagsekonomi? Ställ gärna en fråga till EIOs branschekonom Hans Heldring på e-post hans.heldring@eio.se. Återbetalning Fora Under föregående år betalade vi för höga premier till Fora (på grund av nästan halverad personalstyrka). Nu har vi fått en stor återbetalning som innebär att underlaget för särskild löneskatt i år blir negativt. Hur redovisas detta i inkomstdeklarationen? Svar: Om underlaget för särskild löneskatt är negativt redovisas det i ruta 1.5 istället för 1.4. Avsändarna är bland andra Jan Siezing, vd på Elektriska Installatörsorganisationen (EIO), Jonas Wallin, Ordförande i Svenska Elektrikerförbundet, Mats Björs, vd på VVS Företagen, Johan Lindholm, Ordförande i Byggnads och Ola Månsson, vd på Sveriges Byggindustrier. Brevet är adresserat till Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson och Arbetsförmedlingens styrelsemedlemmar. Bransch- och fackorganisationerna, som alltså kommer från bygg- och installationsbranscherna, erbjuder sig att medverka i ett nationellt råd som stöd för denna verksamhet då samhällsbyggnadssektorn står för en betydande del av arbetsmarknaden med mer än förvärvsarbetande, enligt ett pressmeddelande från Sveriges Byggindustrier. Arbetsförmedlingen kan fungera mer effektivt för behoven i samhällsbyggnadssektorn. Under den senaste tioårsperioden har våra branscher upplevt en varierande grad av ambition när det gäller branschkännedom och samverkan med arbetsgivare. För våra branscher är möjligheten att få tag i rätt matchad arbetskraft via bl.a. Arbetsförmedlingen avgörande. Många företag upplever idag att en platsannons hos Arbetsförmedlingen medför en stor extra belastning därför att så pass många individer som egentligen inte motsvarar kraven behöver hanteras i en rekryteringsprocess. Då förlitar man sig istället på andra lösningar eller låter bli att rekrytera, står det bland annat i brevet. Organisationerna vill att Arbetsförmedlingen koncentrerar resurser för att bättre kunna möta behoven i samhällsbyggnadssektorn. Vi föreslår att Arbetsförmedlingen ges ett uppdrag att inom sig utveckla och stärka en nationell arbetsförmedling Samhällsbyggnad motsvarande de förmedlingar som redan finns inom bland annat kultur- och sjöfartsområdena, skriver de. ROT & RUT kvittas mot skatteskulder Från 30 oktober kvittar Skatteverket utbetalningar av ROT- och Rut-avdrag mot skulder på skattekontot eller återkrav hos utförarna innan utbetalningarna genomförs. Kvittningssystemet är dock inte helt nytt, sedan tidigare går pengarna automatiskt över till Kronofogden för dem som har skulder där. ROT-avdrag mot kapitalskatt Får ROT-avdrag utnyttjas mot skatt på kapitalinkomster, eller är det bara mot kommunal och statlig inkomstskatt på arbetsinkomster? Svar: Skattereduktionen för ROT- och Rut-arbete får nyttjas mot kommunal och statlig inkomstskatt, fastighetsskatt samt fastighetsavgift. Eftersom skatten på kapitalinkomster är en statlig inkomstskatt får ROT-avdraget alltså utnyttjas även mot så kallad kapitalskatt. EIO AKTUELLT nr

8 Midroc motiverar anställda med individuella löner Foto: MIDROC ELECtRO behöver mycket information stöd för att detta ska fungera. Cheferna behöver också mycket tid att förbereda sig. Utan förberedelser är den har typen av medarbetarsamtal inte meningsfullt för vare sig chefer eller medarbetare, säger Camilla Nöjd. De fallgropar som man kan hamna i är främst att underskatta den tid som krävs i för- och efterarbete. Camilla Nöjd poängterar också att det är viktigt att få facken att vara delaktiga för att komma igång på ett bra sätt. Camilla Nöjd, HR chef på Midroc Electro. Förra årets avtalsrörelse innebar en lönesättningsmodell mer anpassad efter individuella mål och prestationer. För såväl chefer som medarbetare i elteknikbranschen innebär det att vårens medarbetarsamtal och löneförhandlingar kan se annorlunda ut. Midroc Electro ligger i framkant på området och kan dela med sig av sina erfarenheter. text: jesper mot t Camilla Nöjd är HR chef för Midroc Electro. Hon representerar ett företag inom elteknikbranschen som redan har omfattande erfarenheter av att arbeta med individuell lönesättning. Midroc Electro tror på idén att lönesättning kan vara ett verktyg i arbetet med att leda företaget mot önskade mål. Vi arbetar med individuell lönesättning sedan 2007, då vi kom överens om en modell för prestationsbedömning tillsammans med Svenska Elektrikerförbundet, Ledarna och Unionen, berättar Camilla Nöjd. Syftet med individuell lönesättning är att varje person ska få en återkoppling på sitt arbetsresultat och känna till vad som är bra och vad som kräver förbättring. Det ger utrymme att premiera goda prestationer. De individuella målen är länkade till de övergripande målen för hela företaget och på så sätt blir lön och individuella ansträngningar direkt kopplat till hur företaget presterar. Camilla Nöjd betonar att det hela bygger på att det finns en klar överenskommelse mellan chef och medarbetare om vilka mål som gäller och att dessa är realistiska och mätbara i en prestationsbedömning. Detta är inget man genomför direkt utan det är en lång resa, som pågår fortfarande. När materialet för prestationsbedömning och återkoppling är på plats så innebär det bara en början. Alla behöver utbildning och lönesättande chefer Lönesättningsprocessen är cyklisk under året och den inleds med medarbetarsamtal under årets första kvartal. Där går parterna igenom resultat för året som gått och mål för det kommande året. Därefter kommer lönerevisionen under början av andra kvartalet. Mitt råd till chefer är att sprida ut medarbetar- och lönesamtalen så att alla inte sker i en klump. Det är naturligtvis också bra att ses under tredje och fjärde kvartalet för att följa upp och återkoppla utifrån målet, men det är svårt för många att hinna med det. För Midroc Electro har det tagit några år att få acceptans för materialet och processen. För alla företag handlar det om att ge chefer förutsättningar genom teoretisk utbildning och praktisk träning och mycket tid för att lyckas. Olika organisationer har olika mognad. Jag tror att framtida medarbetare och chefer snarare kommer att förvänta sig prestationsbedömningar och möjlighet att påverka sin lön. Det är något som de kommer att ha med sig redan från skolan. Fördelarna är uppenbara. För företagen innebär det ett verktyg och chans till bättre resultat. För de anställda innebär det en möjlighet att förstå sin egen roll i helheten och en chans bli skickligare. Det ger naturligtvis också en möjlighet att förbättra lönen. 8 EIO AKTUELLT nr

9 Foto: jesper MOtt Foto: jesper MOtt Tema rätt i tiden Temat under EIOs Teledagen, teknisk säkerhet, visade sig vara vältajmat. Frågorna om vad som nu gäller för olika verksamheter efter de många nya bestämmelserna föll tätt och det verkar viktigare än någonsin inom säkerhetsområdet att installatörerna förstår sina kunder. Och han har sett brister i installationer och stor förvirring kring regelverket. System med alltför sen detektion, oskyddade centralenheter, avsaknad av övervakad ledning eller sekundär överföring och otillräcklig belysning är några av dem. Många vet dessutom inte tillräckligt mycket om reglerna. Därför fyller Teledagen all typ av information ett viktigt syfte idag, säger Per Geijer. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Våra medlemmar är inte så insatta i regelverk och teknik, sa Per Geijer, säkerhetschef på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel under gårdagens Teledagen, och fortsatte: Det ska de inte heller behöva vara. Därför är det så viktigt att ni, installatörerna, förstår vår verklighet och våra behov. Han menade att den typiske handlaren inte är intresserad av att känna till tekniken eller hur ett system installeras. De vill se två resultat säkerhet och kostnadseffektivitet. Installatörerna å andra sidan, kan ofta ha inställningen att de mycket väl kan larmsystem och teleinstallationer. Vad de ibland missar, är vad systemen och installationerna ska användas till och vad deras syfte är. Kunskapen är ganska bra hos installatörerna i dag, måste jag säga. Men det blir allt viktigare att den kunskapen är uppdaterad. Och det är kanske en utmaning i dag när vi generellt ser en ökad känsla av otrygghet och ett större behov av säkerhetslösningar. Dessutom har en rad nya bestämmelser kommit det senaste året. Stockholm länsstyrelses Malin Ricknäs talade om den nya kameralagen som infördes i somras. Frågorna från deltagarna haglade. Nu ser vi hur viktiga evenemang som Teledagen är för att installatörerna ska ha rätt kunskap. Installatörerna bör och kan hjälpa sina kunder genom sin kunskap under, till exempel, ansökningsprocessen om tillstånd till oss på länsstyrelsen, sa Malin Ricknäs. Per Geijer berättade även om att Svensk Handel sett en ökning av tele- och säkerhetsinstallationer sedan den nya kameralagen infördes. Den är inte stor ännu, men vi förväntar oss att sådana installationer kommer fortsätta öka i antal. Stölder ökar, butiksrån ökar och blir allt brutalare, IDkapningar blir också fler. Installatörerna bör kunna övertyga sina kunder om att det lönar sig att installera säkerhetssystem. Bara det grundläggande, att de har koll på vad som händer, är mycket viktigt, sa han. Även de nya bestämmelserna för brandlarm och försäkringsbolagens allt mer specifika krav diskuterades. Årets Teledagen, som alltså ägde rum den 6 mars, inhyste också en mindre mässa. Elektroskandia, Nexans Sweden, Safetel AB, Adi-Alarmsystem Svenska AB, Multicom, (SBSC) och Elbranschens utvecklings- och utbildningscenter (EUU) var några av dem som visade sina senaste lösningar och program. Joakim Carlsson ansvarig för tele- och datafrågor på EIO och den som ligger bakom Teledagen, var mycket nöjd med årets upplaga. Vi märkte på det stora antalet frågor och de intensiva diskussionerna att den här dagen behövdes. Jag har redan fått signaler om att deltagarna är oerhört nöjda, säger han. VILL du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, joakim.carlsson@eio.se, Läs mer på eio.se EIO AKTUELLT nr

10 Öppenhet och engagemang i behörighetsutredningen Elbehörighetsutredningen pågår för fullt och under expertgruppens andra möte, som ägde rum den 6 mars, diskuterades bland annat den kartläggning av yrkesmän inom elområdet som Elsäkerhetverket nyligen gjorde. Regeringens utredare Bo Diczfalusy rapporterar att han är nöjd med den öppenhet och vilja till erfarenhetsutbyte som hittills präglat utredningen. Vi har fått en mycket bra start på utredningen. De två möten vi haft har präglats av stor öppenhet och en vilja från samtliga att både dela med sig och att ta intryck av de andra i gruppen. För egen del kan jag konstatera att elteknikområdet är stort och komplicerat, och att det finns mycket att ta in och fundera på innan vi börjar diskutera eventuella förändringar av nuvarande system, säger Bo Diczfalusy. Yrkesgrupper inom elteknik har nyligen kartlagts av Elsäkerhetsverket, eftersom det i Sverige ofta saknas kunskap om var personer som arbetar med el är yrkesverksamma. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån har Elsäkerhetsverket skapat en bild av de branscher, företag och verksamheter där personer som arbetar med el finns. Nyheter från ELFÖRLAGET EIOs ramavtal med Telia upphör Rapporten visar att 38 procent av yrkesmännen, så som yrkesman definieras av Elsäkerhetsverket, finns inom elinstallationsföretag. 28 procent är verksamma inom områden som rörarbete, ventilation, värme, industri, och produktion och distribution av el. Runt fem procent av yrkesmännen inom elteknik arbetar i bemanningsbranschen, och 29 procent inom övriga branscher. Elsäkerhetsverket vill även påvisa att det nuvarande elbehörighetssystemet är omodernt med rötter i 1920-talet. Det gör det svårt för konsumenter som ska beställa elarbeten att förstå skillnader mellan flera olika behörighetstyper, och vad överinseende eller begreppet yrkesman innebär, säger Per Höjevik, teknisk expert på Elsäkerhetsverket och projektledare för kartläggningen. Telia har sagt upp medlemsavtalet med EIO Medlemsservice AB. Telias skyldigheter och rättigheter enligt medlemsavtalet upphör att gälla från och med den Hans rapport ska alltså nu bistå regeringen i utredningen. Dessutom presenterade utredningens sekretariat under mötet ett första Bo Diczfalusy leder utredningen. utkast av innehållsförteckningen och några av de beskrivande kapitlen i det kommande betänkandet, kapitel som bland annat handlade om gällande regler och motsvarande förhållanden i vissa andra länder. Expertgruppen hade en bred, öppen och konstruktiv diskussion kring några av dessa huvudfrågor i utredningens direktiv, säger Bo Diczfalusy. Han har flera aktiviteter planerade även för de kommande veckorna, bland annat ett forum om framtidens elinstallatörer och elektriker och ett besök hos Standards Solutions Group (SSG) för att få erfarenheter från basindustrin. Vi ska så småningom även träffa Skolverkets programråd för El- och energiprogrammet, för diskussioner om utbildningsvägar och utbildningsbehov. Nästa möte i expertgruppen, där EIOs vd Jan Siezing är medlem, äger rum den 8 april. Bo Diczfalusy ska redovisa sina slutsatser senast den 31 december EIO RABatt Har du sett nya Enskilda avtal som en EIO-medlem har med Telia ska inte påverkas utan ska gälla avtalstiden ut, men i avtal som tecknas efter kan Telia ändra sin prissättning till EIOs medlemmar. EIO har ramavtal med operatören 3 och ska omförhandla avtalet med Tele2 för de som önskar byta operatör. Läs mer om EIOs rabattavtal inom Telefoni på eiorabatt.se. Använd samma inloggningsuppgifter som du har på eio.se. För mer information kontakta Kundtjänst på EIO RABAtt, tel eller e-post kundtjanst@eiorabatt.se 10 EIO AKTUELLT nr

11 Snart dags för Telecup Mattias Fahlberg, Din Elkontakt i Kungälv. EIO Eltest leder till nya affärer Medlemsföretag vittnar om merförsäljning efter att ha utfört EIO Eltest. EIO Eltest är ett elbesiktningspaket som underlättar både marknadsföring och genomförande av själva besiktningen. - EIOs Eltest har inbringat väldigt mycket nytt jobb för oss på Din Elkontakt i Kungälv, säger Mattias Fahlberg, ägare av företaget, som i samband med EIOs Elrättkampanj gjorde ett utskick till 2000 villor/fritidshus i Kungälv med ett värdebevis för gratis elbesiktning under Hälften av alla som tackat ja till Din Elkontakts erbjudande ville efter elbesiktningen, som utfördes med hjälp av EIO Eltests protokoll, ha minst två dagars arbete utfört. Hela 30 procent beställde jobb som varade längre än 5-6 dagar. - Tidigare ringde inte så många om elbesiktning, nu ringer det nya kunder ganska ofta, säger Mattias Fahlberg. Att spendera extra tid och energi på att göra utskicken och sedan gratis besiktiga så många hus under en kort period var ingenting som Mattias Fahlberg ångrar. - Det var en plusaffär, säger han. Och känner man dessutom att man är i en svacka är det bättre att göra gratis besiktningar för då får man garanterat nya jobb. Dekaler med EIO Eltest-logotypen är uppsatta på Din Elkontakts företagsbilar för att visa att tjänsten erbjuds. Ett annat effektivt marknadsföringstips, enligt Mattias Fahlberg, är att ta med informationsbroschyrer och dekaler från Eltest-paketet till mässor. Eltestet kan endast utföras av EIOs medlemmar. Elbesiktningar räknas som konsultverksamhet, har du EIOs entreprenadförsäkring ingår försäkringsskydd om besiktningarna inte uppgår till mer än 20 procent av den totala verksamheten. I paketet ingår 25 tester, inkl: Instruktionsfolder som beskriver hur testet ska genomföras. Konsumentbroschyr Testprotokoll att gå igenom tillsammans med kunden under ett fysiskt möte, hellre än över telefonen eftersom ett riktigt möte ofta leder till merförsäljning. Dekal att sätta på elcentralen när allt är grönt. Dekal att sätta på bilar. Streamers. Paketet kostar kr och beställs enkelt via EIOs eget förlag: De medlemmar som har köpt EIO Eltest syns tydligt på se, och kan därmed hittas lättare av nya kunder. VILL du veta mer? Kontakta Johan Lysholm: , johan.lysholm@eio.se Den 22 och 29 april är det dags för årets Telecup. Det frivilliga provet, för elever som går sista året Elprogrammets teleinriktning, är ett utmärkt sätt att testa sina kunskaper, men även en möjlighet att bli uttaget till Yrkes-SM Provet är från början framtaget för yrkesverksamma installatörer. De elever som klarar det kan lämna skolan med ett av branschen framtaget kompetensbevis inom teleområdet. Deltagande är endast möjligt genom att ansvarig lärare anmäler sina elever. De 10 bästa eleverna får ett individuellt pris. Alla med över 70 procents rätt får dessutom möjlighet till ett personligt Telecertifikat TC1, som är Elbranschens telecertifiering och ett av SWEDAC ackrediterat kompetensbevis på yrkesskicklighet. Ett nytt pris från ETG i år är att läraren till elev med bästa resultat får kronor i värdebevis för egen kompetensutveckling hos EUU Så här går anmälan till: skicka ett mejl till telecup@eio.se senast den 31 mars, så får du som lärare ett mail tillbaka som förklarar hur du registrerar dina elever i systemet. Anmälan skall innehålla: kommun, skolans namn, ansvarig lärare, telefonnummer, e-postadress, uppskattat antal elever, vilket datum ni kommer att skriva, 22/4 el 29/4. Det här omfattar provet TeleCup består av 40 frågor inom följande områden och provtiden är 1 timme: Säkerhetssystem (Brand, inbrottslarm, CCTV och passersystem). Datanät och antennsystem (Koppar, fiber och koaxialkabelsystem). Telesignalsystem (enklare teleanläggningar och förståelse för telesignaler). Dokumentation (Registrering av telenät enligt ny och gammal standard samt symboler). Kännedom om regler och föreskrifter samt marknadens aktörer. Allmän installationsteknik och teleteknisk kompetens. EIO AKTUELLT nr

12 Vässa kompetensen med EIO Posttidning B B SVERIGE PORTO BETALT PORTO PAYÉ EIO Medlemsservice AB, Box 17537, SE Stockholm VäLKOMMEN till EIO! NYA MEDLEMSFöREtag MARS 2014 Kalendariet uppdateras löpande på medlemssidorna på Fler kurser hittar du även via EUU, Arbetsgivarkurser Läs mer, se inbjudningar och anmäl dig på medlemssidorna på under utbildning Installationsavtalet för chefer med flera, endagskurs Clarion Hotel Arlanda, 6/5 Kursen vänder sig till alla inom företaget som i sitt dagliga arbete hanterar kollektivavtalsfrågor eller personalfrågor för arbetsgivarens räkning, t ex chefer/arbetsledare, personalhandläggare och lönehandläggare. Arbetsrätt för chefer med flera, endagskurs Clarion Hotel Arlanda, 5/5 Kursen vänder sig till alla inom företaget som i sitt dagliga arbete hanterar arbetsrättsliga frågor eller personalfrågor för arbetsgivarens räkning, till exempel chefer/arbetsledare, personalhandläggare och lönehandläggare. För frågor, kontakta Ulf Nordström, ulf. nordstrom@eio.se, Kurs i ATL för projektledare, chefer och kalkylatorer, två dagar Stockholm, 21-22/10 Kursen behandlar ett (fiktivt) projekt. Vi erbjuder ett kurspaket inklusive övernattning. Antalet platser är begränsade. För frågor, kontakta Kenneth Andersson, kenneth.andersson@eio.se, För praktisk information om ovanstående arbetsgivarkurser, kontakta Gunnel Algotsdotter, gunnel. algotsdotter@eio.se, Avtalskurs för löneadministratörer Arrangeras lokalt. Kontakta er lokala företagsrådgivare för mer information. EIO Q Ledningssystem Stockholm 6-7/5 Kursen ger en introduktion till enkelt och levande ledningssystem. Du får veta mer om EIO Q Ledningssystem och får kännedom om ISO Du får lära dig arbetsmetoder för systematiskt strategiarbete och ständiga förbättringar. Med dig hem har du konkreta uppgifter att börja arbeta med i företaget, för att lägga grunden till ett ledningssystem. För bästa utbyte - gå kursen tillsammans med nyckelpersoner i företaget (exempelvis vd, projektledare, ekonomiansvarig). Läs mer och anmäl dig på Kurser via EUU Se för intressanta kurser, till exempel Entreprenadjuridik och Byggarbetsmiljösamordnare Bas-P och Bas-U. REGION MELLAN EIO STOCKHOLM L Blomkvist Elteknik AB Leasab Consulting & Human Resource AB Master EL 08 AB TKM Elteknik AB EIO uppsala-västerås Järlåsa Elinstallationer AB EIO ÖREBRO-VÄRMLAND El och Automation i Nora AB EIO ÖStgötA-SÖRMLAND Elcompaniet i Mälardalen AB Enium AB, Filial Nyköping Stjernström Elinst. i Södermanland AB REGION norr Göran Söderholm Sundsvalls El och Larmservice AB MäSSOR OCH EVENt Skarpnäck Stockholm Södertälje Stenhamra järlåsa Nora Katrineholm Nyköping Eskilstuna Bjästa Sundsvall Här ser du några kommande aktiviteter i elteknikbranschen 30 mars-4 april Light + Building, Frankfurt Läs mer på light-building.messefrankfurt.com 1 april-4 april Nordbygg, Stockholmsmässan, Älvsjö Nordens största byggmässa. Läs mer på Nya cirkulär från eio Följande cirkulär har skickats ut sedan förra numret av EIO-Aktuellt. Cirkulären finns även på (logga in som medlem). Rubriken är klickbar i den digitala utgåvan Nya föreskrifter om behörig het för elinstallatörer - dokumentationskravet Avgifter för pensioner och försäkringar enligt lag och kollektivavtal Nationaldagen, tillämpning av avtalsbestämmelserna år Lönerevision 2014 Lageravtalet för anställda i EIOs medlemsföretag Lönerevision 2014 Butiksavtalet för anställda i EIOs medlemsföretag Varslad strejk inom byggsektorn (Byggnads) 22 och 29 april Tele Cup, prov i telekommunikation som arrangeras årligen av EIO. Provet är avsett för elever i gymnasieskolans tredje år på El och Energiprogrammet med fokus på teleområdet. Läs mer på eio.se/utbildning/tavlingar/telecup maj EIOs årsmöte 2014, Karlskrona Läs mer på VI FINNS ALLTID PÅ eio.se EIO AKTUELLT nr