1 (11) Plan för arbete med likabehandling. Säteriets förskola

Transkript

1 1 (11) Plan för arbete med likabehandling Säteriets förskola

2 2 (11) Likabehandlingsplan 14/15 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan barn/elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla. Inledning På Säteriets förskola ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. På förskolan har all personal ett gemensamt ansvar i att arbeta för ett gott klimat på förskolan. I denna plan finns sammanställt hur vi arbetar för att säkerställa allas goda miljö. Syftet med planen Planens syfte är att på överskådligt sätt visa hur vi arbetar med att främja likabehandling, förebygga kränkande behandling och trakasserier oavsett kön, ålder, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning på vår förskola. Lagar och styrdokument Barn och vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på: Läroplan för förskolan, Lpfö98/10 FN:s konvention om barnets rättigheter Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket (2012) har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan.

3 3 (11) Definiering av begrepp För att säkerställa att vi talar om samma saker när vi använder begrepp i likabehandlingsarbetet har vi här sammanställt en gemensam definition. Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av något skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning funktionshinder ålder Trakasserier är upprepad kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara: att använda fysiskt våld att retas genom exempelvis öknamn att tala illa om någon att klaga på någon annans alster att göra tråkiga miner och gester riktat mot andra att osynliggöra eller utse någon till syndabock Mobbning upprepad kränkande behandling eller trakasserier som utförs medvetet för att försöka tillfoga eller tillfoga någon annan skada eller obehag Inget krav på uppsåt Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett barn eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att förskolan bedriver ett förebyggande arbete. Lika rättigheter i förskolan, DO (2012)

4 4 (11) Mål Säteriets förskola har, efter att ha kartlagt verksamheten och analyserat det systematiska kvalitetsarbetet under våren-14, kommit fram till följande prioriterat mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Lpfö 98/10 Detta mål ska också genomsyra vårt likabehandlings- och värdegrundsarbete under året 14/15. Ur ett likabehandlingsperspektiv betyder det att förskolan ska arbeta för att varje barn ska känna trygghet i vår verksamhet så att nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära kan utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Genom att ha roligt i lek blir också styrkan av att vara tillsammans tydlig och barnens olika förmågor tillåts samverka för ett kollegialt lärande. Utvärdering av föregående års plan Under förra året arbetade pedagogerna mycket med att förbättra översynen på gården för att säkerställa att inget barn lämnades utan uppsikt. Pedagogerna provade att arbeta med att en av pedagogerna skulle bära en reflexväst så att det blev tydligt vem som ansvarade för översynen och vilka som därmed kunde delta i barnens lek. Detta visade sig vara lite svårarbetat då barnen vill leka även med den pedagog som bär väst. Därför pågår nu istället ett arbete med att aktivera samtliga barn mer på gården genom att erbjuda mycket fler organiserade aktiviteter. Detta gör de områden på gården som är svårare att överblicka, mindre attraktiva att vara på för barnen. Under året har arbetet för att främja barnens inflytande i verksamheten utvecklats. Intervjufrågor för att få syn på vad barnen tycker om sin förskola och hur trygga de upplever sig vara, har formulerats. Sammanlagt fem pedagoger har varit på studiebesök i förskolor som arbetar utifrån ett demokratiskt och gruppstärkande förhållningssätt där barnen ges möjlighet att uttrycka sig och använda alla sina språk. Dessa insatser har lett till att barnen nu har fler tillfällen till inflytande i verksamheten och att pedagogerna fått kunskaper som möjliggör att barnen på ett mycket högre plan är med och påverkar innehållet i förskolan. Samtliga pedagoger har enligt plan fått fortbildning i ett dialogbaserat förhållningssätt för att utveckla och främja samverkan med föräldrar och vårdnadshavare. Klimatet på förskolan har stärkts av denna fortbildning och vi ser att föräldrar visar oss ett större förtroende genom att de ofta frågar om råd och önskar samtal om sitt barns utveckling i större utsträckning än tidigare. Antalet svarande på året brukarenkät höjdes till nästan det dubbla. Nätverksgruppen för att utveckla förskolans interkulturella lärmiljöer bildades under föregående år och arbetet har fått fart, dels av intresserade och engagerade

5 5 (11) pedagoger och dels av vår specialpedagogs inspirerande medverkan. På förskolan syns nu ett medvetet arbete för att lyfta alla barns olika språk och kulturer. Främjande arbete Pedagogers och övrig personals förhållningssätt är det allra viktigaste verktyget för att främja likabehandling på förskolan. Genom att alla vuxna är goda förebilder sprids ett gott klimat i verksamheten. Genom att alltid ta barnen och deras frågor och funderingar på allvar skapar vi förtroende mellan barn och vuxna. Vi ser alla barn som allas barn och ansvaret för att skapa goda relationer ligger på samtliga vuxna. Ett medvetet förhållningssätt ska bidra till att grundlägga demokratiska värderingar och barns inflytande. Viktigt är också att samtala med barnen om inflytande och att benämna att och när de har inflytande, för att medvetandegöra barnen om att de påverkar sin förkola. Pedagogerna arbetar aktivt med att skapa goda samtalstillfällen under dagen, bland annat genom att arbeta med barnen uppdelad i grupper om färre barn. Pedagogerna ansvarar för att allas röst blir hörd. Vi arbetar för en god kommunikation mellan förskola och hem och pedagogerna skapar utrymme för goda möjligheter till samtal i vardagen för att bygga och stärka relationer. Säteriets förskola är en förskola med stor mångfald och pedagogerna arbetar för att lära av och med barn och föräldrar om deras erfarenheter och kunskaper. Vi har en kock på förskolan som har ett stort intresse av att lära sig om mat från andra kulturer och lagar mat som alla kan ta del av. När någon av kulturella skäl eller av allergi inte kan äta samma mat, läggs stor energi ned på att erbjuda rätter som är så lika som möjligt. Barnen får också inflytande i vad som serveras genom att deras föräldrar kan lämna in barnens favoritrecept så att dessa rätter kan lagas på förskolan. På så vis varieras maten ytterligare och barnen får lära om smaker från olika kulturer. Pedagogerna arbetar nära barnen och finns med dem i deras lekar och samtal. De fångar upp saker som händer och sägs samt bekräftar barnens känslor. Pedagogerna är nyfikna och medkännande vuxna som alltid står upp för barnen och stöttar vid konfliktlösning. Barnen ges tid att berätta om sin upplevelse av händelsen för varandra och därefter ges de stöd i att finna en lösning som känns bra för samtliga inblandade. Barnen erbjuds att tänka kring likabehandling genom att vi arbetar med till exempel Dilemmasagor och annat material som åskådliggör olika situationer där någon känner sig orättvist behandlad. Vi talar mycket barnen om dessa ämnen och stöttar dem att utveckla förmågan att sätta ord på sina känslor.

6 6 (11) Nätverksgruppen för utveckling av interkulturella lärmiljöer och förhållningssätt träffas regelbundet och har ett par gånger per år besök av vår specialpedagog. Tillsammans har gruppen lärande samtal om hur förskolan kan utveckla arbetet för att ytterligare främja att alla barns kulturer och språk har inflytande i verksamheten. Gemensam uppfattning och definition av begrepp är viktigt i det förebyggande arbetet och vi har därför skapat utrymme för lärande samtal kring flertalet begrepp i våra regelbundna lärgruppsmöten. Vi har kloka rutiner och förhållningssätt kring och med våra ikt-verktyg, dels för att ge alla barn likvärdig tillgång, dels för att ge barnen kunskaper om hur man använder sig av verktygen utan att utsätta varken sig själv eller någon annan för kränkning. Vi använder oss av våra kartläggningsrutiner för att förebygga uppkomst av kränkande behandling. Kartläggningsrutiner Barn Barnintervjuer Trygghetsvandring i både ute- och innemiljön Dagliga observationer och samtal med barnen för att fånga eller se mönster Personal Trygghetsvandring i ute och innemiljön Avdelningsbesök med särskilda fokusområden Utvärdering av föregående åra likabehandlingsarbete och plan Vikarier informeras om vår likabehandlingsplan samt om vårt förhållningssätt mot barn, föräldrar och personal Föräldrar Brukarråd en gång per termin Föräldramöte en gång per år Utvecklingssamtal minst en gång per år Brukarenkät Organisation Aj och Oj anmälningar Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt kvalitetsarbete

7 7 (11) Kartläggning 2014 Kartläggning sker på flera plan och syftar till att få reda på hur vi har arbetat med likabehandling under året, vad vi behöver bli bättre på och hur våra rutiner har fungerat. Nedan följer brister som vi uppmärksammat samt förbättringsåtgärder som vidtagits eller påbörjats. Trygghetsvandringen på gården visar att vi fortfarande har områden på gården där pedagogerna har sämre uppsikt. Vid ett par tillfällen under vårterminen har vi haft incidenter med äldre barn som vistas utanför förskolans staket och pockar på barnens uppmärksamhet. Detta har upplevts stökigt av pedagogerna. Avdelningsbesök på varandras avdelningar med frågor om hur man arbetar för barns inflytande, har givit goda samtal och tillfälle att dela och lära av och med varandra. Det blev tydligt under besöken att arbetet har utvecklats under året, men samtliga avdelningar kan fortsätta att utveckla arbetet med barns inflytande i verksamheten. I brukarundersökningen som genomfördes i kommunen våren-14 hade antalet svarande nästan fördubblats sedan året innan. Svarsfrekvens är dock fortfarande inte 100 % vilket indikerar att vi behöver arbeta för att främja samverkan mellan förskola och hem, samt ge möjlighet till större delaktighet i verksamheten. Vårdnadshavarna upplever enligt enkäten att utvecklingssamtalet kan ge en tydligare bild av deras barns utveckling och lärande, samt att de inte är säkra på hur vi dokumenterar barns utveckling och lärande. Nu har vi nya grupper av barn i vår verksamhet och pedagogerna observerar på olika sätt barnens intressen och behov, vilka rum de väljer att vara i, vilka kontakter som knyts och hur kontakter knyts. Denna del av kartläggningen pågår just nu och kommer att ligga till grund för hur vi ska tänka kring våra lärmiljöer, planera för projekt och arbeta med värdegrundsfrågor med både barn och pedagoger. Intervjuunderlaget för att få syn på barnens upplevelse av trivsel och trygghet blev klar i slutet av vårterminen-14. Intervjuer kommer att genomföras när alla nya barn är inskolade och grupperna är på plats. Svaren på dessa intervjuer kommer att vara mycket viktiga i år då vi under nästa termin ska flytta verksamheten. Flytten behöver genomföras så tryggt som möjligt för barnen och att få syn på hur de tänker om just trygghet kommer därför att vara hjälpsamt i planeringen av flytten. Förebyggande arbete Kartläggningen visade att vi behöver arbeta mer för att ha uppsikt över varje del av gården och att vi behöver arbeta för att aktivera barnen mer och därmed göra det som händer på utsidan av gården mindre intressant.

8 8 (11) Mål Att arbeta för att alla barn är trygga på gården och har möjlighet att vara med i en organiserad aktivitet varje dag på gården. Åtgärder De olika avdelningar ha ansvar för att organisera aktiviteter olika dagar Pedagogerna har uppsikt även över skymda platser Kartläggningen har visat att vi kan arbeta mer för att ge barnen inflytande i verksamheten. Mål Att öka barnens reella inflytande i verksamheten Åtgärder Att genom fortbildning och att dela och lära med varandra få mer kunskap om att arbeta efter barns intresse och inflytande Att arbeta för att göra barnen mer delaktiga i dokumentationen Kartläggningen har visat att vårdnadshavarna önskar mer kunskap om sina barns utveckling och lärande, samt om hur det dokumenteras Mål Att vårdnadshavare ska få mer insyn i sitt barns utveckling och lärande genom dels genom den vardagliga kontakten, dels genom utvecklingssamtalet Åtgärder Att pedagogerna utvecklar sitt professionella språk Att dokumentationsverktyget Pluttra används på ett tydligare sätt, både på bloggen och under barnens individuella dokumentation Att föräldrar och vårdnadshavare bjuds in mer i verksamheten för att uppleva delaktighet och få insyn i verksamheten

9 9 (11) Upptäcka Utreda - Åtgärda Upptäcka Pedagogerna ska arbeta för att skapa ett tillåtande, öppet och tillitsfullt klimat som möjliggör för både barn, föräldrar och pedagoger att ta upp frågor kring problem, dilemma och eventuella upplevelser av kränkningar och diskriminering. All oro eller upplevelser av orätt behandlande ska respekteras och tas på allvar. Pedagogerna ska arbeta nära barnen och vara delaktiga i barnens hela dag på förskolan. Detta ger möjlighet att tidigt uppmärksamma samtal mellan barn och få syn på hur lek, relationsskapande och stämningar i barngruppen utvecklar sig. På ett tidigt stadie kan då pedagogerna arbeta målmedvetet för att säkerställa trygghet och arbetsro för alla. Observationer ska dokumenteras så att det går att följa utvecklingen på förskolan. Dokumentationen möjliggör också för pedagogerna att lära och utveckla verksamheten. Föräldramöten, brukarråd och utvecklingssamtal är viktiga möten med föräldrar och vårdnadshavare för att upptäcka och ta tag i frågor och dilemma. Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att vara uppmärksamma för vad barnet ger uttryck för i hemmet och vara lyhörd för hur barnet leker med andra barn och om barnet uppvisar någon förändring i sitt beteende och humör. Det är viktigt att föräldrar alltid tar kontakt med förskolan vi eventuell oro för sitt barn eller vid misstanke om att det egna barnet eller något annat barn på förskolan är utsatt eller riskerar att bli utsatt för kränkning. Utreda, åtgärda Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. 1. Beskrivning av händelseförlopp 2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare och när? 6. Berörda som har informerats i ärendet: Vem, när, hur? 7. Tid för uppföljning. 8. Deltagare vid uppföljningen.

10 10 (11) Vid akuta situationer Barn-barn Vi tar tag i situationen direkt och samtalar med barnen om allas upplevelse av vad som hänt Vid upprepade kränkningar ska föräldrar informeras Förskolechef informeras Förskolans insatser dokumenteras, följas upp och utvärderas enligt kommungemensam mall Vuxen-barn Samtal med berörd individ så fort som möjligt (personal eller förälder) Vid misstänkt kränkningar informeras förskolechef Förskolans insatser dokumenteras och anmäls enligt kommungemensam mall Ansvar Alla inom förskolan har ansvar för att motverka kränkande behandling. Förskolechef har ett övergripande ansvar att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera organisationens rutiner för likabehandlingsarbetet. Ny plan för likabehandlingsarbetet upprättas årligen, utgår från genomförda kartläggningar och följs upp under året. Planen upprättad Kontakt Ulrika Sjöberg, förskolechef ulrika.sjoberg@harryda.se Bilaga: Blankett för anmälan om kränkning

11 11 (11) Sektorn för utbildning och kultur Lämnas till förskolechef/rektor Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev upplever sig blivit utsatt för kränkande behandling Förskola/skola som anmälan gäller: Rapportörens namn: Följande har observerats (datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna): Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.