DEN KÖNSUPPDELADE ARBETSMARKNADEN ett europeiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN KÖNSUPPDELADE ARBETSMARKNADEN ett europeiskt perspektiv"

Transkript

1 DEN KÖNSUPPDELADE ARBETSMARKNADEN ett europeiskt perspektiv Lena Gonäs, Janneke Plantenga och Jill Rubery (red) Översättning: Ann-Britt Hellmark a

2 Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsorganisation. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är viktiga uppgifter för institutet. Institutet samverkar med andra intressenter i olika utvecklingsprojekt. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som: arbetsmarknad och arbetsrätt arbetsorganisation belastningsskador kemiska och allergiframkallande ämnen, buller och elektromagnetiska fält det nya arbetslivets psykosociala problem och ergonomiska belastningar Arbetslivsinstitutets bibliotek är ansvarsbibliotek för arbetsmiljöfrågor. Grfisk design & lay-out: Lena Karlsson and Eric Elgemyr Omslagsbild: Katarina Grip/Bildhuset Arbetslivsinstitutet & författarna 1999 Arbetslivsinstitutet Solna Tel: Fax: ISBN Tryck av AB Boktryck, Helsingborg

3 Förord Denna bok syftar till att ge en översikt och samlad bild av forskningen i Europa om den könsuppdelade arbetsmarknaden och dess konskevenser på olika områden. Till grund för översikten ligger en s k State of the art - rapport, Women and the Labour Market, finansierad av EUkommissionens jämställdhetsenhet. Efter tillstånd från kommissionen har Arbetslivsinstitutet översatt sex kapitel från denna översikt till svenska. Vi har även erhållit möjlighet att publicera den bibliografiska förteckningen till översikten. Arbetslivsinstitutet vill härmed framföra ett tacksamt erkännande till kommissionen och dess företrädare Solidad Blanco. för att ha fått denna möjlighet. Översättningsarbetet har gjorts av Ann-Britt Hellmark, tidigare anställd vid Arbetslivsinstitutet. Detta arbete har inte varit okomplicerat och institutet vill framföra ett varmt tack för hennes omsorgsfulla arbete. Eric Elgemyr vid informationsenheten på Arbetslivsinstitutet har ansvarat för samordning, layout och det praktiska arbetet att få ihop de olika delarna till en sammanhållen skrift. Wuokko Knocke har läst manus och givit värdefulla kommentarer rörande både språk och innehåll. Alicia Lycke har sammanställt förteckningen över uppsatserna från kvinnomaktutredningens olika antologier. Till alla framföres härmed ett varmt tack. Washington i januari 1999 Lena Gonäs

4

5 Innehåll 1. Den könsuppdelade arbetsmarknaden ett jämförande europeiskt perspektiv Lena Gonäs Översikter och jämförande studier Jill Rubery Kvinnors företagande Teresa Domingo och María Luisa Moltó Segregationen på arbetsmarknaden Lena Gonäs och Arja Lehto Löneskillnader mellan könen Friederike Maier Olika former av arbete Anne Eydoux Obetalt arbete Janneke Plantenga Nordisk forskning om kön och arbete Arja Lehto Kön och beslutsfattande Christina Bergqvist Bibliografi Det tyska språkområdet Det franska språkområdet Det skandinaviska språkområdet Det sydeuropeiska språkområdet Det holländska språkområdet Det engelska språkområdet Kön och beslutsfattande Kvinnomaktutredningens uppsatser Författarpresentation

6 6

7 ett jämförande europeiskt perspektiv Kapitel 1 Den könsuppdelade arbetsmarknaden ett jämförande europeiskt perspektiv av Lena Gonäs Sverige är inte unikt när det gäller segregationsmönster på arbetsmarknaden. Det intressanta är att vi i ett jämförande europeiskt perspektiv har små kvantitativa skillnader mellan kvinnors och mäns sysselsättningsnivåer, arbetslöshet och inkomster. Svenska kvinnors politiska representation och fackliga inflytande är också omfattande i internationell jämförelse. Samtidigt förekommer fortfarande ojämlikheter på arbetsplatserna, där arbetsuppgifter är könsmärkta och kön spelar roll när kvinnor och män värderas som arbetskraft. Spänningen mellan det formellt jämställda, det politiskt korrekta och den verklighet som råder på arbetsplatserna är påtaglig. Av översikten framgår att det under de senaste trettio åren funnits en diskussion i flera länder om den dolda hierarkin och arbetsplatsernas organisering i en formell och en informell struktur. Verkligheten förändras och positioner förskjuts framåt, trots allt. Idag finns en medvetenhet om den informella maktstrukturen, om de manligt dominerade nätverk och strukturer som bidrar till att segregering och åtskillnad upprätthålls och återskapas. Mekanismerna kring segregeringens och könsuppdelningens vidmakthållande och återskapande är viktiga att klarlägga, analysera och bearbeta. Den här kunskapsöversikten är ett bidrag till klarläggande och analys och är gjord i ett jämförande europeiskt perspektiv. Påverkan och förändring måste ske genom kunskapsspridning, debatt och jämställdhetsarbete ute på arbetsplatserna. Det finns flera olika anledningar till att vi sammanställt denna kunskapsöversikt. Arbetslivsinstitutet har startat ett forskningsprogram Kön, arbete och hälsa. Programmet är mångvetenskapligt och har till syfte att öka kunskapen om sambanden mellan könsuppdelningen på arbetsmarknaden, 9

8 den könsuppdelade arbetsmarknaden inflytande i arbetslivet och olika aspekter av hälsa och ohälsa. Ett av de första stegen är att söka ta fram den kunskap som existerar inom dessa olika områden och sambanden dem emellan. Därtill kommer att institutet i december 1997 fick ett regeringuppdrag att sammanställa forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden i ett europeiskt perspektiv. Eftersom en forskargrupp, finansierad av EU-kommissionens jämställdhetsenhet redan utfört en s k State of the art rapport på detta område var det naturligt att som ett led i regeringsuppdraget översätta delar av denna rapport till svenska. Lena Gonäs var den svenska medarbetaren i projektgruppen, vars arbete samordnades av Dr Janneke Plantenga, Utrecht och professor Jill Rubery, Manchester. Förutom Lena Gonäs arbetade Arja Lehto med den nordiska delen i projektet samt insamlingen av materialet om arbetsmarknadens könssegregering. Kapitel 2 till och med 7 i denna skrift är översatta från ovan nämnda rapport, Women and the Labour Market. Materialet samlades in under början av I projektet var medarbetarna dels ansvariga för ett ämnesområde och dels för ett s k språkområde. Lena Gonäs var ansvarig för materialinsamlingen i samtliga länder vad avsåg forskning om segregering på arbetsmarknaden och för en översikt om den nordiska forskningen inom alla de sju ämnesområden som projektet omfattade. Totalt ingick material från 17 olika länder. Förutom forskning från EU:s medlemsländer finns även material insamlat från Norge och Island. Av de olika kapitlen framgår att det finns en oerhörd mängd forskning om kön och arbetsmarknad i Europa. Även om institutionella förhållanden och levnadsvillkor skiljer sig åt mellan länderna finns grundläggande konflikter och problem som är gemensamma. Teoretiska frågeställningar, metoder och empiriska tillvägagångssätt skiljer sig sannolikt mindre åt mellan länderna än den reella praktiken och verkligheten. I vissa avseenden är den verklighet vi lever i fortfarande unik. Sverige står fortfarande som en modell för andra länder när det gäller möjligheterna för både kvinnor och män att kombinera familj och arbetsliv. Samtidigt framstår könsuppelningen på arbetsplatsnivå som likartad i de europeiska länderna. Könsmaktsystemet på arbetsplatserna har i grunden inte rubbats och det ger även utslag i kvinnors och mäns hälsa och ohälsa. En grundläggande fråga är naturligtvis varför vi gör en översättning till svenska när de flesta läser engelska i vårt land. Ett svar är att vi vill ge materialet en bred spridning och göra det tillgängligt för så många som 10

9 ett jämförande europeiskt perspektiv möjligt. Den omfattande bibliografiska delen gör att boken förhoppningsvis också kan tjäna som en uppslagsbok när det gäller europeisk litteratur inom de olika forskningsområden som behandlas. Att göra en s k State of the Art -studie innebär att söka klarlägga forskningsläget inom ett specifikt område, såväl historiskt som nutida med en utblick mot relevanta framtida forskningsfrågor. En sådan översikt skall visa på de viktiga och banbrytande verken och hur olika skolbildningar utvecklats inom ett forskningsområde. Det är inte fråga om en fullständig redovisning av alla vetenskapliga verk på området, utan översikten skall främst peka på utvecklingslinjer och vilka verk som format forskningen på området. Alla kapitel i denna översikt når inte upp till dessa krav, vilka är tämligen svåra att täcka för ett enda land och i det närmaste oöverstigliga att nå för så många som ingått i denna studie. Arbetet har baserats på individuella bedömningar hos både de enskilda materialinsamlarna i de olika länderna och på dem som slutligen sammanfogat materialet. För att till viss del råda bot på det personliga godtycket finns i slutet på denna skrift ett par bibliografier som anger det underlag som funnits till de olika kapitlen. En viss obalans går att skönja i de olika kapitlen, där de kontinentala och sydeuropeiska forskningsbehoven framträder mer tydligt än de nordiska. Till viss del kan det naturligtvis förklaras av att vi inte kunnat beskriva de nordiska forskningsbehoven tillräckligt tydligt, men till en ännu större del har det sannolikt att göra med att vi trots allt betraktas som i någon form avklarade. Den nordiska forskningen på området har pågått länge, den upplevs som redan genomförd och behöver därigenom inte något ytterligare stöd, vilket naturligtvis inte är sant. Könssegregeringen kvarstår trots närmare femtio års forskning på området. Det råder en teoretisk och begreppsmässig diskussion i den nordiska forskningen som inte har sin direkta motsvarighet i den engelskspråkiga litteraturen. I den senare använder forskarna för det mesta ordet gender för att tala om kön och vad som är manligt och kvinnligt i en vidare social bemärkelse. Vill man enbart tala om det biologiska könet och sexuella relationer användes ordet sex. I den svenska debatten har dessa begrepp inte varit helt enkla att överföra. Kön, socialt kön och biologiskt kön, genus, gender, användes av olika forskare och det pågår en debatt om vilka begrepp som kan användas när, där 11

10 den könsuppdelade arbetsmarknaden vissa forskare och begrepp är intimt knutna till varandra. Genus och genuskontrakt är i den svenska debatten för alltid kopplade till Yvonne Hirdman genom hennes arbete i Kvinnomaktutredningen från På samma sätt kan vi säga att Joan Acker har bidragit till att vi andvänder ordet gender i organisationsstudier och begreppet genderiserade organisationer. I Arbetslivsinstitutets forskning har vi ofta valt att använda ordet kön och däri innefatta såväl de sociala som biologiska betingelser och förhållanden som särskiljer det kvinnliga från det manliga. Symbiosen mellan det biologiska, kroppens funktioner och dess sociala definition gör det hart när omöjligt att finna begrepp som särskiljer könets sociala sida från dess biologiska. Problemet uppstår när vi analyserar den process varigenom kön som social funktion uppstår, när kön spelar roll och åtskiljs och vad som uppstår som resultat av denna process. Varje kapitel avslutas med att respektive författare angivit viktiga områden där det behövs ytterligare forskning. Dessa områden är i stort överensstämmande med dem som är aktuella ur ett svenskt eller nordiskt perspektiv. Jill Rubery avslutar sitt inledande kapitel om översikter och jämförande studier med att dels förespråka mer djupgående studier av de förändringar som sker i de sydeuropeiska länderna och att dels peka på behovet av analyser av kvinnors roll i de nu pågående strukturella förändringarna i Europa. Förändringar i hushållsmönster, i välfärdsstaternas organisering och i arbetsmarknadens funktionssätt måste analyseras i ett sammanhang. Därtill kommer att tillfälliga anställningskontrakt, deltidsarbeten och lösare anknytningsformer växer sig starkare på arbetsmarknaderna genom hela Europa och alla dessa förändringar måste analyseras ur ett könsperspektiv. Dessutom menar Jill Rubery att det är nödvändigt att föra in ett könsperspektiv på den mer övergripande ekonomisk-politiska nivån för att klargöra möjligheter och begränsningar i politiska åtgärder och institutionella förhållanden. Teresa Domingo och María Luisa Moltó från Valencia efterfrågar tillförlitlig statistik om kvinnligt företagande såväl på nationell som på EU-nivå. De pekar på behovet av mer systematiska studier om de villkor under vilka kvinnor startar och driver företag samt utvärderingar av både generella och särskilda åtgärder som syftar till att främja kvinnligt företagande. Lena Gonäs och Arja Lehto tar i kapitlet om segregering på arbetsmarknaden upp kritiken av de traditionella segregationsindexen. I stället för att 12

11 ett jämförande europeiskt perspektiv belysa problemen, försvårar användandet av dessa index analysen av könsmässiga förskjutningar i arbetsmarknadens sammansättning. Sektoriella och yrkesmässiga förändringar måste analyseras var för sig. Få studier har utförts inom integrerade yrken eller på arbetsplatser med en förhållandevis jämn könsfördelning. Studier av rekryteringspolitik på organisationsnivå är fortfarande angelägna. Lena Gonäs och Arja Lehto pekar även på behoven av teoretisk och begreppsmässig utveckling, samt på systematisk utvärdering av olika förändringsinriktade åtgärder. Avslutningsvis anger författarna ett antal problemområden för vidare forskning; bl a studier av segregationens inverkan på karriärmöjligheter och löner, sambanden mellan segregation och arbetstidsförkortning, studier av kvinnors hälsa och segregation samt sexualitetens och kroppens roll i konstruktionen av kvinnligt och manligt. I kapitlet om löneskillnader mellan könen påtalar Friederike Maier att det trots mycken forskning inte är klarlagt hur och varför diskriminering kommer till stånd. Decentralisering av lönebildning och individualisering av lönerna leder till ökat utrymme för olika arbetsgivarstrategier vad gäller löner och anställningsförhållanden. Det ökar möjligheterna till diskriminerande normer och trosföreställningar i processen kring lönebildningen. Denna utveckling behöver analyseras ur ett könsperspektiv. Ett tredje område berör betydelsen av nedskärningar inom offentlig sektor för kvinnors löneutveckling. Kvinnors löneutveckling måste analyseras i skenet av dessa förändringar som sker i de flesta EU-länder idag och i förhållande till privatisering av offentliga verksamheter. Slutligen pekar Friederike Maier på behovet av att på makronivå studera institutionella aspekter på lönebildningen, sambanden mellan institutioner, ekonomisk politik och lönegap mellan kvinnor och män. Anne Eydoux kapitel om olika former av arbete innefattar skilda anställningsformer, kontrakt, arbetstider och egentligen också produktionsformer. Även här avslutas kapitlet med en diskussion om framtida forskningsbehov. I vissa länder saknas antingen studier av t ex det som kallas a-typiska arbeten, eller så har de utförts utan ett könsperspektiv. Dessutom saknas i många länder tillförlitliga data om olika anställningsformer. Frågan om s k pseudo eller skenbara egenföretagare behöver också analyseras, inte minst i ett läge där det kvinnliga företagandet ser ut att öka. Olika arbetstidsformer och flexibla arbetsförhållanden behöver utforskas ur ett könsperspektiv; speciellt betonas behov av ytterligare forskning inom de sydeuropeiska länderna. 13

12 den könsuppdelade arbetsmarknaden Obetalt arbete är ett outforskat område sett i ett nordiskt perspektiv. Av slutsatserna Janneke Plantenga drar i kapitlet ifråga framgår att den ojämlika fördelningen av det obetalda arbetet är en viktig faktor bakom de könsvisa skillnaderna på arbetsmarknaden. Sex olika punkter anges för fortsatt forskning, där tidsanvändningsstudier med diskussion av gränsdragningen mellan produktivt och icke-produktivt arbete är en punkt. Andra punkter innefattar studier av olika former av obetalt arbete, och s k frivillig arbete, liksom sambanden mellan omvandlingen av välfärdsstaten och fördelningen av det obetalda arbetet. Kön, könsordnande processer och könsuppdelade strukturer är begrepp som återkommer i den översikt som Arja Lehto skrivit om den nordiska forskningen, kapitel 8. Här gör författaren en genomgång av den nordiska forskningen om kön och arbete. Kapitlet innehåller två delar, välfärdsstaten och omsorgsarbetet och den könsuppdelade arbetsmarknaden. En ökad polarisering mellan kvinnor och män, men också inom respektive grupper, behöver analyseras vidare. Marginalisering och relationerna mellan klass och kön är i skenet av senare års strukturella omvandlingar på arbetsmarknaden viktiga forskningsområden. Därtill finns det stort behov av att komplettera forskningen med en etnisk dimension, eftersom Sverige blivit ett land med en mångkulturell befolkning. Genomgången av arbetslivsforskningen ur ett könsperspektiv visar på att könsordningen fortfarande är stabil. Jämställdhetsideologin ger ingen legitimitet åt direkt och synlig diskriminering, och därför kan vi säga att segregeringens olika former nu opererar på en mindre synlig nivå. Kapitel 9 är skrivet som underlag till en annan av EU-kommissionen finansierad State of the Art -översikt om kvinnor i politiskt beslutsfattande. Det är skrivet av Christina Bergqvist vid Arbetslivsinstitutet, och behandlar svensk forskning om kön och beslutsfattande. Liksom till de övriga kapitlen finns till Christina Bergqvists kapitel även en bibliografisk förteckning över litteraturen på området Insamlingen av underlagsmaterialet till de olika kapitlen i denna skrift skedde under hösten 1996 och vintern Allt var skrivet våren 1997, således innan de olika uppsatserna till den svenska Kvinnomaktutredningen var publicerade. Vissa kapitel, 8 och 9 som utvecklats eller reviderats, har vi kunnat komplettera med material från kvinnomaktutredningen. Vi avslutar 14

13 ett jämförande europeiskt perspektiv hela översikten med en förteckning över kvinnomaktutredningens uppsatser, där vi har ordnat dessa under de rubriker som kapitel 2 7 har, från översiktsstudier till forskning om obetalt arbete. Om all denna kunskap som finns om den könsuppdelade arbetsmarknaden togs till vara i praktisk handling skulle mycket kunna se annorlunda ut. Vår förhoppning är att denna skrift skall användas som uppslagsbok och referenslitteratur där den intresserade kan se vad som redan gjorts och var det finns publicerat. Alla behöver inte börja från början, det finns en del genvägar, t ex att ta tillvara vad andra har gjort och föra det ett steg vidare. Förhoppningsvis kan den här skriften tjäna som underlag för ett aktivt arbete med att bryta upp könssegregeringen på arbetsmarknaden. 15

14 den könsuppdelade arbetsmarknaden 16

15 Kapitel 2 översikter och jämförande studier Översikter och jämförande studier av Jill Rubery Översiktsstudier Relationen mellan betalt och obetalt arbete Teoretiska förklaringar av könsskillnader inom lönearbetet startar oftast med, eller kommer så småningom fram till, könens olika roll i det obetalda arbetet inom familjen. Sambandet mellan dessa två områden är emellertid formulerat på ett flertal sinsemellan konkurrerande sätt, med tydliga skillnader mellan traditionella och feministiska angreppssätt. De senare skiljer framför allt ut sig genom att betona nödvändigheten av att gå längre än till att enbart samla in data uppdelade på kön och genom att ifrågasätta de samhällsvetenskapliga metoderna ur ett könsperspektiv. Amerikanska neoklassiska ekonomer upptäckte den roll tidsfördelningen mellan betalt och obetalt arbete spelar genom Gary Beckers (1965 och 1981) och andras arbeten om den nya arbetsfördelningen inom hushållet. Enligt detta synsätt kan antagandet att aktörer söker maximera sin välfärd i allt de företar sig, förklara skillnader mellan könen i fördelningen av tid på olika aktiviteter om hänsyn tas till marginella alternativkostnader för betalt arbete, obetalt arbete och fritid (Mincer 1962). Man hävdade vidare att kvinnor investerar mindre i humankapital eftersom skillnader i tidsanvändning minskar den framtida avkastningen. Denna övergripande teoretiska förklaringsmodell har varit den dominerande då ekonomer studerat kvinnors arbete i Europa (se t ex en tysk studie av Franz 1995; en fransk studie av Colletaz och Riboud 1988), men har bemötts med svidande kritik inom den feministiska litteraturen för att vara byggd på alltför grovhuggna antaganden. För det första så förutsätts biologiska skillnader ligga till grund för de intressen eller 17

16 kvinnor och arbetsmarknad preferenser som tidsfördelningen bygger på, även om tid för barnafödande skulle kunna betraktas som en ofrånkomlig kostnad för kvinnor och således inte nödvändigtvis skulle påverka framtida val (Humphries 1982). För det andra så bygger modellen på ett antagande om välfärdsmaximering på hushållsnivå och behandlar därför i allt väsentligt mäns och kvinnors intressen som identiska (Arrow 1951; Humphries and Rubery 1984). För det tredje så är argumentet i sig ett cirkelbevis: kvinnor väljer att specialisera sig på obetalt arbete för att deras preferenser ligger hos det obetalda arbetet, och vi vet detta eftersom de väljer att utföra en större mängd obetalt arbete. Vissa försök har gjorts att bemöta en del av kritiken. Van der Lippe (1993, Nederländerna) har t ex hävdat att det inte enbart är förekomsten av barn eller partnerns lönenivå som påverkar arbetsfördelningen, utan även den normativa kontext i vilken beslut om detta fattas. I Tyskland har Ott (1993) utvecklat en spelteoretisk ansats för att förklara kvinnors position på arbetsmarknaden, medan Schettkat (1987) har studerat hur institutionella arrangemang påverkar beslut om arbetsfördelning. Den senare avlägsnar sig därmed från de antaganden om utanförliggande preferenser som den beckerska modellen för tidsallokering kan kritiseras för. Silvera (1996, Frankrike) hävdar att idén om kvinnors fria val som grund för den aktuella arbetsfördelningen inte kan tillämpas eftersom allt under nuvarande könsordning är ojämlikt. Ett än mer fundamentalt ifrågasättande har Picchio (1992a, Italien) riktat mot det traditionella ekonomiska angreppssättet. Hon utgår ifrån de klassiska ekonomernas sätt att se på överskottet i ekonomin, och då särskilt begreppet arbetskraftens naturliga pris som ett sätt att bestämma levnadsnivån, och den roll hushållsarbetet spelar för att fastställa denna nivå, som centralt i det ekonomiska systemet. Picchio hävdar att om man räknar in den sociala reproduktionssfären, så blir strukturen på arbetsmarknaden mer avhängig sedvänja och materiella produktionsvillkor än konkurrens och arbetstilldelning. Medan arbetsfördelningen mellan könen för en ekonom vanligen ses som beroende av olika beslut som fattas för att överbrygga olika former av tidsrestriktioner, så startar övriga samhällsvetare ofta i andra änden: först förklarar man utvecklingen av könsrelationerna och därefter hur dessa påverkar fördelningen av arbete inom hushållet och på arbetsmarknaden. Bland dessa senare angreppssätt kan vi urskilja den nu omfattande litteraturen 18

17 översikter och jämförande studier om patriarkatet, dvs ett system för ledning/maktutövning varmed män styrt samhällen i termer av sin position som hushållsöverhuvuden (Pateman 1988). I detta perspektiv pressar män kvinnor till arbete i hushållet och utesluter dem från de bättre jobben inom den avlönade sektorn. Dessa två förhållanden förstärker varandra eftersom kvinnors ofördelaktiga position i det betalda lönearbetet gör dem sårbara vid ingående av äktenskap, och deras position i familjen är en nackdel för dem på arbetsmarknaden (Walby om Hartmann 1979; Walby 1990:6). Teoretiker som har patriarkatet eller det duala systemet kapitalism och patriarkat som utgångspunkt (t ex Hartmann 1979) ser dessa könsvillkor som förkapitalistiska och oberoende av det kapitalistiska systemet. I kontrast till detta anser vissa marxistiska feminister att kvinnors roll i hushållssektorn är en central del av den kapitalistiska exproprieringsprocessen, där kvinnors hushållsarbete används som ett sätt att minska ner på den mängd varor som måste köpas på marknaden (se Gardiner 1997 för en översikt). För andra så innefattade inte den marxistiska teorin någon adekvat belysning av familjens roll och den lyckades därmed inte visa att familjen kan utgöra en plats för motstånd mot kapitalet: genom att kvinnor undandrar sitt arbete från arbetsmarknaden kan männen höja sina löner och hushållsarbetet kan användas för att höja familjens levnadsnivå (Humphries 1977). Konsekvenserna av denna utveckling kan emellertid bli könsskillnader på arbetsmarknaden och inom hushållet. Coomans (1983, Belgien) har hävdat att en marxistisk analys inte kan erbjuda någon tillfredsställande förklaring till den specifika exploateringen av kvinnor från kapitalets sida: i själva verket är relationen mellan könen än mer komplex än den sociala klassrelationen, med kvinnorna såväl innestängda i hemmasfären som socialiserade att ansvara för den sociala produktionen. Det duala synsättet tas också upp i det tyska sociologiska begreppet dubbel socialisering (Becker-Schmidt et al 1982; Becker-Schmidt 1987) av kvinnors arbete på arbetsmarknaden och i familjen, som har använts för att utforska kvinnors ambivalenta erfarenheter på arbetsmarknaden. Knapps analys (1986) av den historiska utvecklingen av kvinnors arbete, granskade främst hushållsarbetets utveckling från att vara en integrerad form av arbete till att bli ett separat och segregerat arbete, placerat långt ner i en hierarkisk arbetsordning. Begreppet dubbla bördor har tagits upp inom den sociolo- 19

18 kvinnor och arbetsmarknad giska litteraturen i en lång rad europeiska länder, t ex av Saraceno (1996) i Italien och av Bryun-Hundt (1988) i Holland. I den franska debatten har Commailles (1993) ställt samman två angreppssätt, där hon kallar det som framhåller kvinnors roll i familjen familjistiskt / familjeorienterat och det som framhäver kvinnors yrkesmässiga utveckling feministiskt, medan Combes (1995) hävdat att det första angreppssättet borde vara det som kallas feministiskt. I Norge har Ellingsaeter (1995) argumenterat emot ett dualistiskt perspektiv på kvinnors och mäns arbete, där kvinnors arbete definieras utifrån förhållanden i familjen och mäns utifrån förhållanden på arbetsmarknaden. Resultatet av ett sådant angreppssätt har blivit en oförmåga att analysera mäns position i termer av en könsordning och en överbetoning av kvinnors roll som barnaföderskor för att förklara deras position på arbetsmarknaden. Deltidsarbetet ser helt olika ut i olika samhällen, något som har mer att göra med statlig policy och regleringar på arbetsmarknaden än med kvinnors roll i familjen. Betydelsen av kvinnors roll i familjen och maktrelationer mellan kvinnor och män för att förklara kvinnors position på arbetsmarknaden, framhävs i en studie av Avdela (1990) över grekiska kvinnors inträde på den offentliga arbetsmarknaden under 1900-talets första hälft. Orsakssambandets riktning, att positionen i familjen påverkar positionen på arbetsmarknaden, framhävs ytterligare i den livliga tyska debatten om kvinnligt humankapital. I arbeten av Ostner (1978,1992) har framhållits att kvinnor genom sitt ansvar för det reproduktiva arbetet i familjen blir tränade i att utföra arbetsuppgifter som innefattar mänskliga och sociala relationer snarare än arbete som involverar teknisk utrustning. Detta leder i sin tur till könssegregering och yrkesmässig koncentration. Detta angreppssätt är förknippat med en teori om särart, enligt vilken de olika världar vari män och kvinnor lever formar deras förmågor, skicklighet och valmöjligheter på arbetsmarknaden, såväl enskilt som i grupp. Andra tyska feministiska författare har hävdat att det är arbetsuppgifternas placering i den vertikala arbetsmarknadshierarkin snarare än deras innehåll som leder till könssegregering. Ett alternativt teoretiskt perspektiv som bygger på hierarkibegreppet och på makten att inkludera/utesluta har föreslagits (Gottschall 1990, 1995), enligt vilket retoriken om könsmärkning av yrken och kompetens ses som ett sätt att legitimera uteslutning snarare än något som har med specifik kvinnlig kompetens att göra. 20

19 översikter och jämförande studier I de nordiska länderna har en av de mest brännande frågeställningarna varit välfärdsstatens inverkan på könsfördelningen på arbetsmarknaden. I Norge har Leira (1992) hävdat att medan välfärdsstaten visserligen har förändrat den sociala arbetsfördelningen så har den också återskapat könsfördelningen på arbetsmarknaden. Holter (1992) har utforskat patriarkatsbegreppet inom välfärdsstatens ram genom att analysera olika former av patriarkat under olika epoker. I Sverige har debatten om patriarkatet och välfärdsstaten lagt tonvikt vid hur könssegregeringen förändrats, inte försvunnit, men väl blivit mer dold (Baude et al 1987). Detta argument har utvecklats teoretiskt av Hirdman (1990): manliga och kvinnliga kategorier konstrueras efter två principer, dvs segregation och hierarki, så att manligt och kvinnligt inte enbart är åtskilt utan manliga aktiviteter även värderas högre än kvinnliga. Denna analys har definierat välfärdsstatens gränser vad gäller förmågan att reducera ojämlikheter mellan könen. I både Sverige och Finland fick det tidigare kontraktet mellan könen, som byggde på familjen och moderskapet, efter 1960-talet ge vika för en ny form av kontrakt, som baserades på det betalda lönearbetet och på en ideologi som betonade jämställdhet och likhet mellan könen (Hirdman 1990; Julkunen 1994; Rantalaiho 1994). Välfärdsstaten var den grundval som det nya kontraktet vilade på, med sina möjligheter till betalt lönearbete och därmed ekonomiskt oberoende från männen (Julkunen 1992). Olika former av statliga välfärdssystem har också introducerats i analysen i andra länder i Europa: t ex så har belgiska författare som Devos (1991) och Peemans-Poullet (1995 a, b) kritiserat sådana system för inkomstersättning som bygger på en-försörjarfamiljen. En annan nära besläktad fråga är ensamma mödrars ekonomiska aktivitet. Den nederländska litteraturen har identifierat en förändring i välfärdsstatens policy gentemot dessa mödrar: från ett stöd av främst deras roll som mödrar till en politik som betonar det önskvärda i ett arbetsmarknadsdeltagande, nästan utan någon hänsyn till deras omsorgsansvar (Bussemaker et al 1997; Knijn 1994). Medan välfärdsstater kan vara ett sätt att minska det oavlönade arbetets börda, så kan ett annat sätt vara att minska antalet barn. Födelsetalen har minskat, men kopplingen till lönearbetet är inte självklar. En fransk studie har t ex visat att likartade trender i fruktsamhet gällde såväl ekonomiskt aktiva som icke-aktiva kvinnor (Blanchet 1992), och Bettio och Villa (1996 c, 21

20 kvinnor och arbetsmarknad italiensk studie) har förknippat nedgångar i födelsetalen snarare med det sätt som familjeekonomin organiseras än med kvinnors förvärvsfrekvens. Historiska och/eller dynamiska analyser Det existerar numera en omfattande litteratur, särskilt inom de historiska och ekonomiska vetenskaperna, som förknippar faser av mobilisering av kvinnlig arbetskraft, och de alternerande faserna av uteslutning av kvinnor från arbetsmarknaden, med perioder av ekonomisk utveckling (för litteratur på engelska, se Goldin 1990; Humphries 1983; Power 1983; Rubery 1988; Scott och Tilly För litteratur på franska, se Bouillaguet-Bernard och Gauvin 1988; Bourtallé och Cases 1996; Duby och Perrot 1993; Maruani 1996). Mobilisering av den kvinnliga arbetskraftsreserven är delvis en konsekvens av och delvis en orsak till ekonomisk omstrukturering, där inträdet av kvinnor i nya jobb eller som ersättning för manlig arbetskraft, leder till förändringar i anställningsförhållandena (för litteratur på engelska, se Glucksmann 1990; Humphries 1983; Power 1983; Rubery 1988, för norsk litteratur, se Hagemann 1994, för isländsk litteratur, se Kristmundsdóttir 1990 och 1994, för tysk litteratur, se Willms-Herget 1985, för spansk litteratur, se Espina 1985 och 1991, för italiensk litteratur, se Bettio 1988, för portugisisk litteratur, se Gonzáles 1992). Mobiliseringen av kvinnlig arbetskraft har förknippats med den mer allmänna dekvalificeringen av arbetskraften (Braverman 1974) och utvecklingen av en flexibel periferi som kan stötta en kärna av interna arbetsmarknader (Gordon et al 1982). Den kvinnliga arbetskraften sågs först som en arbetskraftsreserv, en buffert till försvar för mäns anställning. Över tiden har emellertid kvinnor kommit att ses som permanenta deltagare på arbetsmarknaden och som en allt viktigare del av lönearbetskraften. I konsekvens härav har de ekonomiska analyserna oftast studerat kvinnors roll i reserven och i tjänstejobben inom ekonomin och deras roll som en eventuell undanträngare av manlig arbetskraft (Beechy 1977). Mer aktuella studier har tittat på kvinnornas särskilda roll i skapandet av den interna marknaden i Europa (för Belgien, se Hecq och Meulders 1990, för Tyskland, se Fiedler et al 1996, för Storbritannien, se Rubery et al 1996a och b). Vikten av historisk kontinuitet för att förklara skillnader mellan länder i kvinnors nuvarande position på arbetsmarknaden, och olika ideologier och 22

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Fil dr Annika Vänje, teknik och hälsa, KTH Professor Ulf Sandström, industriell ekonomi, KTH Kunskapssammanställningen Syfte Att sammanställa

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Den nya oöverskådligheten

Den nya oöverskådligheten Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 20.6.2012 2012/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avskaffande av könsstereotyper i EU (2012/2116(INI))

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer