Västerhejdeskolas fritidshem 2010/2011 Likabehandlingsplan För att motverka diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Västerhejdeskolas fritidshem 2010/2011 Likabehandlingsplan För att motverka diskriminering och kränkande behandling Innehållsförteckning

2 Innehållsförteckning 2 Vision/ Ansvarsfördelning... 3 Skyldigheter/ Rättigheter.4 Definitioner.. 5 Handlingsplan...6 Nulägesanalys. 7 Kartläggning.8 Utvärdering / Mål. 9 Antimobbingteam / Kontaktorganisationer..10 Informationsstrategi.11 Trivselregler..12 Kompetensutveckling/ källhänvisningar 13 Källhänvisningar...14 Bilaga 1 enkätfrågor.15 2

3 Likabehandlingsplan har för ändamål att motverka mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen ( 14 a kap skollagen). Fritidshemmet Skattkistans och Munthes Villas (Storbarnsfritids) vision. Alla elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Skattkistan och Munthes Villa ska vara ett fritidshem där man känner sig sedd, bekräftad och tagen på allvar. Det vill säga ett fritidshem där inga barn eller vuxna skall utsättas, eller utsätta andra för någon form av diskriminering, mobbing eller kränkande behandling. Ingen elev ska behöva vara rädd att gå till fritidshemmet. Ansvarsfördelning Enligt lag är det rektorns ansvar att se till att: all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåtet på fritidshemmet. En plan för likabehandling och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättas i samarbete med personal och barn varje år samt att informera vårdnadshavare om planens innehåll. Uppföljning av fjolårets plan samt utvärdering av planens mål sker och redovisas i likabehandlingsplanen. Se till att alla misstänkta fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling blir utredda, åtgärdade och dokumenterade enligt fritidshemmens rutiner. Beroende av kränkningens art göra en anmälan till socialtjänsten och/eller en polisanmälan. Skriva en arbetsskadeanmälan och tillbudsrapport. Om tillbudet bedöms som allvarligt skickas en anmälan till Arbetsmiljöverket. Vid behov sätta in extra resurs för att förebygga upprepning av det inträffade. 3

4 Personalens skyldigheter på fritidshemmen All personal på Skattkistans och Munthes Villas fritidshem skall medverka till att inget barn känner sig kränkt eller trakasserad och aktivt arbeta för att denna målsättning skall uppfyllas. Alla barn på Fritidshemmet Skattkistan och Munthes Villa skall känna sig trygga. Personalen gör detta genom att: Aldrig acceptera negativt beteende. Att sätta gränser och ingripa. Hålla god uppsikt över de platser barnen vistas på. Fritidshemmets personal sätter barnet i centrum och är viktiga förebilder för det sociala klimatet på fritidshemmet. Se till att både pojkar och flickor har samma möjligheter och rättigheter i verksamheten. Trivsel- och ordningsregler utformas och revideras tillsammans med barnen vid höstterminens start. För att förhindra uppkomst av diskriminering, mobbning eller kränkande behandling skall fritidspersonalen tillsammans med barngrupperna fortlöpande ta upp frågor gällande värdegrunden i det dagliga arbetet. Fritidspersonalen ansvarar för att kontinuerligt informera barnen och föräldrar på fritidshemmen om likabehandlingsplanen. Barnens rättigheter Känna sig trygga Bli sedda och lyssnade till. Få hjälp reda ut konflikter. Erbjudas stöd från skolans Antimobbingsteam/ Elevvårdsteam/ rektor samt fritidshemspersonal. Få vara den man är. Få inflytande över trivselregler som skall gälla. Barnens skyldigheter Att berätta för en vuxen om någon far illa, det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer på fritidshemmet. Att vara en god kamrat. Följa fritidshemmets trivselregler. Rättigheter för skolpersonal, barn, samt barnens vårdnadshavare: Vid behov erbjudas stöd från Elevvårdsteam/ Antimobbingteam samt skolledning. 4

5 Viktiga definitioner och begrepp (Skolverkets Allmänna råd 2009) Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan (fritidshemmet) är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Exempel på när någon diskrimineras: Identifiering Åtgärd Ansvar/ Uppföljning Några elever säger att de mindre barnen är för små för att vara med i bandy. Personalen som är ute uppmanar att alla oavsett ålder får vara med. Personalen som är ute uppmärksammas på problematiken och finns i närheten av bandyplan så att spelet fungerar fortsättningsvis. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtilta. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande och fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Exempel på att någon utsätts för kränkande behandling: Identifiering Åtgärd Ansvar/Uppföljning Barnet känner sig ignorerad av andra barn som väljer att inte sitta bredvid den vid mellanmålet. Ansvarig personal för de barn som utsätter, pratar med aktuellt barn. De som är mellanmålsansvariga gör bordsplacering. Kontakt tas med föräldrar för att informera vad som hänt. Ansvarig personal pratar med det utsatta barnet. Vi pratar om det i gruppen och har återkommande diskussioner angående detta. 5

6 Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Exempel på när någon utsätts för trakasserier Identifiering Åtgärd Ansvar/Uppföljning Ett barn blir slaget av ett annat barn. Närvarande personal som ser händelsen går emellan och ger en skarp tillsägelse. Personalen som gått emellan tar in det barn som slagit för ett samtal. Efter det samtalet pratar man med det utsatta barnet. Föräldrar informeras. Samtliga personal håller uppsikt på det barnet som slagit samt det slagna barnet. Personalen observerar leken och ser hur samspelet är dem emellan. Efter en vecka tas händelsen upp för diskussion med det utsatta barnet. Handlingsplan och Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp Då någon ur personalen får kännedom om att något barn upplever sig mobbad, kränkt eller utsatt för trakasserier skall detta alltid följas upp. Om någon fritidspersonal får kännedom om att ett barn upplever sig utsatt eller att ett barn utsätter någon kamrat för diskriminering eller kränkande behandling tar fritidspersonalen kontakt med det barn som upplever sig utsatt. Samtalet fokuseras på att redogöra för vad som har hänt, hur länge det har pågått och vilka det är som har utfört kränkningarna. Därefter hör fritidspersonalen sig för genom samtal och dialog med berörd personal och kamrater. Nästa fas i arbetet består i att tala med dem som har blivit utpekade, de som har kränkt, trakasserat eller mobbat något annat barn. Samtal och dialog med barnets vårdnadshavare, berörd personal och rektor. Uppföljning av samtal efter en två veckor sker med de berörda barnen, minnesanteckningar förs under samtalets gång. Kvarstår problematiken eller om samtalen bedöms som otillräckliga och kräver andra åtgärder tar fritidspersonalen kontakt med rektor för att 6

7 informera eller rådfråga om handlingsalternativ eventuellt anmälan till socialtjänst eller polis. Om det kommer till någons kännedom att ett barn utsätts för diskriminering eller någon annan form av kränkande behandling av någon vuxen tas alltid kontakt med rektor. Rektor är då ansvarig för att en utredning görs. Barn som blir kränkt diskrimineras eller trakasserats vill vi ska vända sig till personalen på fritidshemmet, kompis, föräldrar, rektor som han/ hon känner sig trygg med. Elev som känner sig kränkt av personal och personal som känner sig kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor. Nulägesanalys 2010 Fritidshemmet Skattkistan har barn från förskoleklass till åk 2. Förskoleklass: 21 barn inskrivna, Åk 1: 36 barn inskrivna. Åk 2: 24 barn inskrivna. Fritidshemmet Munthes Villa har barn från Åk 3 åk 6 Antal inskrivna: 35 inskrivna Det är 9 personal anställda på fritidshemmet Skattkistan, varav två förskollärare har morgonfritids. Fritidshemmet har även en personlig assistent anställd för ett specifikt barn. Tjänsterna är fördelade: Två 100% tjänst En 90 % tjänst Två 75% tjänst Två 50% tjänst Nästan all personal som jobbar mer än 50 % arbetar också i skolan på förmiddagar. På Munthes villa är det 2 personal anställda samt en extra resurs. Tjänsterna är fördelade: En 75% tjänst En 50% tjänst Extra resurs : 25% Skattkistan: Läsåret 2009/2010 har personalen arbetat fram en ny arbetsmodell. Personalen har valt att ha ansvarsbarn, fördelade åldersmässigt på varje vuxen. 7

8 Skattkistan har gått ifrån det traditionella arbetssättet med att jobba på avdelningar. Rummen är omgjorda så att olika leksaker finns i olika rum. Alla byggsaker finns i ett rum, all skapande verksamhet i ett rum, musik, dockor i olika rum i huset. Skolbuss går till och från skolan varje dag men personalen upplever att vi har kontakt med de flesta föräldrar (med några få undantag) minst en gång i veckan, i och med hämtningen på kvällen. Skolgården är väldigt stor på vår skola, och personalen på fritidshemmet Skattkistan känner att man inte räcker till om alla barn får vara överallt. Barnen får därför inte gå ner på stora skolgården om inte en personal följer med. Munthes Villa har också daglig utevistelse med barnen på gården där personal närvarar. Vi har i dagsläget några få barn med annan etnisk bakgrund, vi har också barn med funktionshinder. Personalen har inte vetskap om att något barn har en annan sexuell läggning. Fritidshemmen har påbörjat ett genus arbete, där personalen utbildats av kommunens genuspedagog. Fritidspersonalen kartlägger och observerar barn och vuxna i olika situationer, och utvärderar om barnen behandlas utefter kön. Fritidspersonalen har jobbat med tema för att förebygga mobbing. Förskoleklassbarnen använder materialet Stegvis, åk 1 och 2 har haft olika samarbetsövningar. Personalen utformar trivselregler tillsammans med barnen. En personal utbildas i Mobbing, kränkande behandling och diskriminering skolpraktik och forskningsperspektiv 10 hp (ges på distans av LTU). Kartläggning Fritidshemmen har årligen en trivselenkät som skickas ut av kommunen. Föräldrars syn på fritidsverksamheten dokumenteras. Personalen följer upp detta med ett fritidsföräldramöte där vi diskuterar utifrån enkäten. Fritidshemmet Skattkistan har två föräldramöten ett på hösten och ett på våren där också diskussion om vår likabehandlingsplans ska ingå. Fritidshemmet Munthes Villa har ett föräldramöte på hösten och sedan om behov finns. En gång/termin har personalen enskilda samtal med barnen om trivsel och trygghet på fritidshemmet, vi låter även barnen få berätta om trygga/ otrygga platser utomhus och inomhus med hjälp av en uppritad karta. Personalen jobbar aktivt med olika värderings övningar från Stegvis, Lions Quest och Friends. Vi utformar trivselregler och pratar om vår likabehandlingsplan med barnen. 8

9 Utvärdering: Vi har varit mera aktiva i vår uteverksamhet. Vi har haft fler personal ute bland barnen och därmed också minskat antalet konflikter. Det har framkommit i enkäterna att otrygga platser är vid fotbollsplanen utomhus. Vi har också sett i de enskilda samtalen att det finns några barn som verkar vara lite ensamma än andra på fritids. Vi ska ha extra ögon på dessa barn och aktivt försöka få med dem i leken. Enkäten med barnen blev svår att sammanställa eftersom det var diskussionsfrågor. Det blev bra samtal, med desto svårare att sammanställa. Eftersom likabehandlingsplanen inte varit klar har den inte delats ut till föräldrar och vi har bara pratat löst om det med barnen. Vi har jobbat med genusarbete för att motverka att barn behandlas olika vilket har fungerat ganska bra. Vi kan dock förbättra oss på det området men har av tidsbrist inte kommit så långt som vi önskat. Nya trivselregler har inte utformats utan de gamla har används. Mål 2010/2011 Inför nästa läsår skall barnenkäten förändras. Vi ska utforma den så att den liknar skolans enkät vilket innebär att vi kan göra den oftare. Vi ska se till att likabehandlingsplanen delas ut på första föräldramötet samt tas upp i varje fritids grupp. När nya föräldrar kommer till fritidshemmet ska den ansvariga personalen se till att barnet och föräldern blir informerad om likabehandlingsplanen. Genusarbetet fortskrider i vår verksamhet med nya projekt och spaningar. Vi ska starta upp ht med att göra gemensamma trivselregler tillsammans med barnen. Arbeta aktivt emot mobbning diskriminering och trakasserier i olika samarbetsövningar och tema arbeten. Likabehandlingsplanen skall uppföljas och utvärderas maj- juni 2011 Erbjuda föräldrarna samtal vid behov. Nya mål ska upprättas. 9

10 Skolans Antimobbingteam Helena Nirs Bitr. rektor Åsa Eklund Pedagog Jenny Löfgren Pedagog Susanne Ahlén Pedagog Eva Fäger Pedagog Pernilla Olsson Kurator Kontaktorganisationer Barn och elevombudet, BEO BRIS, Barnens hjälptelefon Diskrimineringsombudsmannen DO Rädda barnen Rädda barnens föräldratelefon Anonyma föräldrar Skolverket Stiftelsen Friends

11 Målgrupp Barn Nya elever Personal Nyanställd personal inkl. långtidsvikarier Föräldrar Nya föräldrar Skolråd Korttidsvikarier Informationsstrategi Genomgång av fritidshemmens likabehandlingsplan i början av varje termin. Praktiska arbeten kring planen. Genomgång av fritidshemmens likabehandlingsplan första månaden efter skolstart. Genomgång och av fritidshemmens likabehandlingsplan på personalkonferens i början av varje termin. Samtlig personal ska erhålla ett ex. av fritidshemmens likabehandlingsplan. Genomgång av likabehandlingsplanen i samband med introduktion. Genomgång och diskussion utifrån fritidshemmens likabehandlingsplan på första föräldramöte under läsåret. Föräldrarna erhåller handlingsplanen vid inskolningen eller i samband med att nya terminen startar. Muntlig information om fritidshemmens likabehandlingsplan och erhåller ett eget ex. Genomgång och diskussion utifrån fritidshemmens likabehandlingsplan varje vår- och höst- termin. Skolrådet engageras i det främjande och förebyggande arbetet. Informeras om att de bör ta del av skolans likabehandlingsplan som finns att tillgå på expeditionen. Ansvarig Rektor X X X Ansvarig fritidspersonal X X X X X 11

12 Trivselregler för fritidshemmet Skattkistan Västerhejde rektorsområde. Tillsammans hjälps vi åt att göra fritidshemmet ännu bättre och trivsammare. Alla barn skall känna sig trygga, delaktiga och att de behövs. Skattkistans miljö och anda skall utstråla värme, glädje och trivsamhet. Alla måste känna sig välkomna till Skattkistans fritidshem varje dag. Vi når detta genom att: vi hälsar på varandra när vi möts. vi använder ett vårdat språk.. vara aktsamma om fritidshemmets material. hålla snyggt omkring oss. hjälpas åt lägga tillbaka saker vi använt på sina rätta platser. Alla håller ordning och reda på personliga tillhörigheter. Om du mot förmodan skulle förstöra något kan du bli ersättningsskyldig. Under din vistelsetid på fritidshemmet har personalen ansvar för dig. Du får inte lämna skolområdet utan tillåtelse av fritidshemspersonalen. Det här blir inte svårt för dig att följa. Om du glömmer bort dig gör vi så här. Samtal med dig Information till dina föräldrar Om inte detta hjälper sker följande. Möte mellan dig dina föräldrar och berörd personal, vid behov deltar rektor. 12

13 Kompetensutveckling 2010/2011 En personal från fritidshemmet Skattkistan utbildas på högskolan vt 2010 i Mobbning kränkande behandling och diskriminering skolpraktik och forskningsperspektiv. Friends utbildning för samtlig personal på fritidshemmen. Dokumentation Vi använder oss av kommunens dokumentationsunderlag vad gäller elever som utsätts för kränkande behandling. Källhänvisningar: Skolverkets allmänna råd 2009 För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian. (2002). Skolan en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket. Leanders förlag Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Skolverket. (2009). På tal om mobbning - och det som görs Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red. 2008) Skola i normer. Kap 4, "Asexuell heteronormativitet". Stockholm: Gleerups. (s ). Wrethander, Bliding, Marie. (2007). Inneslutning och uteslutning barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. Utbildningens dilemma - Demokratiska ideal och andrafierande praxis (2006) SOU 2006:40. (s , s , s ), (145 s). Regeringskansliet, Edita Nordstedts tryckeri 2006: Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter (DO, BEO &Skolinspektionen, tryckår 2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling 13

14 Att färgas av Sverige. Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige. Utgiven av DO, 62 sidor DO (2008) Förebygga diskriminering och kränkande behandling [En handledning från DO, BEO & Skolinspektionen]. (40 s). (finns för både skola och förskola) Länkadress: eller Skolverket Publikationer Dunkels, Elza. (2009). När kan vi tala om nätmobbning? Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning. Thors, Christina (red). (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet. Bilagor: Barn enkätfrågor 14

15 Enkätundersökning om trygghet och trivsel på Skattkistan Vt Hur tycker du att det är, att vara här på fritids? 2. Har du fått vara med och bestämma vad vi ska göra på fritids? 3. Är det någon som sagt eller gjort något dumt mot dig eller någon kamrat? 4. Har du sagt eller gjort något dumt någon? 5. Har du några kompisar här på fritids och finns det någon här på fritis som inte verkar ha några kompisar? 6. Har du någon att prata och vara med på fritids? Följdfrågor: 1. Motivera varför 2. Motivera Ja Hur? Nej Varför? Vad hände? 2. Vad gjorde du då? 3. Vad kände du eller kamraten då? 4. Som på fråga 3 5. Ensam - vem? Kompisar - Vilka? 6. Kamrater Vuxna 15

16 16